Uppföljning av OECD-rapport om Stockholmsregionen

Transkript

1 1 Uppföljning av OECD-rapport om Stockholmsregionen Vad har hänt i Stockholmsregionen sedan OECD-rapporten Territorial Reviews Stockholm, Sweden kom för fyra år sedan? Och vad är särskilt viktigt att arbeta med för att Stockholm ska behålla sin plats som en av de mest framgångsrika storstadsregionerna i OECD? Det diskuterades nyligen på en konferens, där en uppföljning till rapporten presenterades. För att möta behovet av att studera och sprida innovativa strategier för territoriell utveckling inrättade OECD 1999 the Territorial Development Policy Committee kom rapporten om Stockholmsregionen. Där konstaterades att Stockholm är en av de mest framgångsrika storstadsregionerna i OECD, men också att vissa områden är eftersatta. Exempel på sådana var transportinfrastrukturen, bostadsmarknaden och integrationen av invandrare. Den 25 mars presenterades en uppföljning av rapporten, initierad av Regionplanenämnden, Stockholms stad, Länsstyrelsen i Stockholm och Tillväxtverket i samarbete med Näringsdepartementet. Initiativet lovordades av Lamia Kamal-Chaoui, huvudansvarig för OECDs Urban Development program. Hon konstaterade att Stockholm är den enda av de först undersöka tjugo storstadsregionerna som gjort en uppföljning, vilket visar på handlingskraft och initiativförmåga i regionen. Efter att ha tagit del av uppföljningen hade Lamia Kamal Chaoui också kommentarer om områden där hon skulle vilja att det hände ännu mera i regionen. Det skulle behövas fler åtgärder för att underlätta för utrikesfödda att kunna använda sin kompetens här. Just integration är en fråga som har stora brister i alla de

2 2 storstadsregioner som vi undersökt. Nyttigt med internationellt perspektiv Erik Langby, ordförande i Regionplanenämnden, inledde konferensen: OECD-rapporten har haft stor betydelse för oss, den har inte minst hjälpt oss med fokuseringen i RUFS-arbetet. Det är nyttigt med ett internationellt perspektiv, vi kan inte bara vara bäst i Sverige. För att uppnå förändringar av regler som försvårar vårt utvecklingsarbete är det viktigt med samspelet mellan nationell och regional nivå. Ingen klarar sig själv i dag, därför måste vi bortse från gränser inom landet. Vårt fokus för dagen är hur vi ska hantera de frågor vi inte klarat av, och som vi tar upp i uppföljningen. Per Unckel, landshövding i Stockholms län, ville särskilt lyfta fram tre faktorer som förändrats sedan OECD-rapporten skrevs. Globaliseringen går snabbare än vi någonsin kunde ana, vi har haft en finanskris och klimatförändringarna har tvingat fram ett nytt tänkande. Det är inte okej att vara miljöbuse i dag. Oljan sinar och därmed finns nu också en ekonomisk drivkraft till förändring. För Stockholmsregionen krävs därför en omställningsförmåga som kommer att utmana en del gamla värderingar, menade han. Det krävs också snabbhet den som inte springer tillräckligt snabbt kommer att se sig omsprungen av andra länder. Men det är här vårt välstånd produceras, underströk han. Liksom att ett kreativt tänkande förmågan att koppla ihop olika faktorer får allt större betydelse. Här nämnde han bland annat det unika i att förena forskning, vård, näringsliv, handel och boende på Norra Stationsområdet. Viktigt skapa innovativa miljöer

3 3 Behovet av innovativa miljöer var något som flera av konferensens talare betonade, bland andra Jöran Hägglund, statssekreterare vid Näringsdepartementet. Det finns igen garanti för vår välfärd om vi inte har förutsättningar att svara mot förändringar i omvärlden. En viktig förutsättning för regional tillväxt är starka kluster med innovativ miljö. Det är centralt att vi alla som arbetar med innovationssystem tänker på att det inte bara handlar om teknik utan också om tjänster och service. Samarbete är nyckeln till framgång, underströk han. Och lyfte fram ett ökat samarbete mellan näringslivet och utbildningssystemet som bland annat resulterat i att entreprenörsskap blir en viktig del i flera studieprogram. Han visade också att de regioner som fungerat bäst i finanskrisen är de som haft ett bra politiskt ledarskap som snarare frågat sig vad som kan göras bättre med de resurser som finns än som tidigare: Vad kan staten göra? Tar vi rätt beslut? Tar vi de beslut som krävs för att Stockholm ska bli Europas mest attraktiva region? var rubriken på eftermiddagens ena paneldiskussion. Utgångspunkten var arbete, utbildning och integration. Fredrik Wennerstrand, Key Account Director på det kinesiska IT-bolaget Huawei i Kista, berättade att det fanns tre anledningar att satsa på kontor här: Här finns innovativa operatörer, intresserade slutanvändare och tillgång till duktiga ingenjörer och utvecklare. Men det finns mycket mer att göra, menade han och nämnde bland annat att tillgången på bostäder, flygförbindelser, internationella skolor och bra trafiklösningar har avgörande betydelse för att locka kompetent personal till regionen. Bättre information till ungdomar Lena Hagman, chefsekonom på Almega, konstaterade att anledningen till att

4 4 Stockholmsregionen klarat sig så bra i finanskrisen är att regionen domineras av kunskapsintensiva företag och att efterfrågan på tjänstesektorn, offentlig såväl som privat, inte minskat. Rean nu ser hon dock att IT- och teknikkonsultsektorn saknar folk, vilket är ett problem som bromsar tillväxten. Hon efterlyste bättre information till ungdomar om vad det finns för yrken och utbildningar i dag. Hon efterlyste också fler småföretag, och betonade att riskkapital skulle kunna hjälpa till att öka kunskap om forskning och om behov hos näringslivet. Einstein hade gett upp Då och då under hela konferensen påtalades regionens bristande förmåga att integrera invandrare, och vilken resurs man därmed går miste om. Här kunde Sam Yildirim ge konkreta exempel på förbättringar som krävs utifrån sin erfarenhet som utvecklingsledare/integration vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Det är alldeles för många stopp för människor som vill in i samhället. Hade Einstein kommit hit hade han gett upp. Byråkratin måste ändras. Många som kommer har varit egna företagare, som kan skapa jobb inte bara ta. Vi måste öka tilliten till människor från andra länder. Ingegerd Palmér, rektor på Mälardagens högskola, betonade betydelse av möten. Ju fler som kommer ut på arbetsmarknaden desto mer kommer attityden att förändras. Vi måste möta individer, och i utbildningen behöver vi skräddarsy kurser. Det är kostsamt, men en nödvändig process för att lära oss komma vidare snabbare. Hon ser många fördelar med att arbeta mer integrerat gymnasium/högskola/arbetsliv och gav exempel på ett lyckat projekt i Västerås där varje student får en mentor från ett företag och praktik där. De stora flaskhalsarna såg hon i bristen på kunskap om utbudet och behovet på arbetsmarknaden och efterlyste någon slags mäklarfunktion.

5 5 Internationell strategi Det faktum att storstäder kan lära mycket av att studera varandras lösningar på likartade problem gavs ytterligare näring av Bonifacio Vega Garcia, Director of International Strategy and Development, Madrid. Våra utmaningar är så lika, och det har tagit lång tid för oss att komma dit där vi är nu var Madrid Europas fattigaste huvudstad, i dag är Madrid med sina drygt 6 miljoner invånare Europas tredje största huvudstad. Han visade bilder på stadens omvandling, bland annat hur en bred motorväg rakt genom citykärnan har grävts ner och ersatts av en park. Att öppna staden är också att ge människorna de bästa jobben i förhållande till deras kompetens, menade han och underströk att det är nödvändigt om man vill bli en global stad, vilket Madrid vill. Bland det som han anser viktigt för storstadens utveckling nämnde han fyra områden: Att se invandrare som en tillgång, att uppdatera och utveckla transporterna det är kostsamt men betalar sig snabbt, menade han kombinationen företag/högskola och att ha en internationell strategi. Ökad konkurrenskraft Eftermiddagens andra paneldiskussion hade rubriken Så arbetar vi vidare för att stärka regionens konkurrenskraft. Hans Ekström, Kommunstyrelsens ordförande, Eskilstuna, inledde med att konstatera att Stockholmsregionen har ett bra utgångsläge och har gjort flera fransteg. Sen kan det oroa mig att det finns områden där vi borde ha gjort mer. Ett sådant är trafiksystemet som inte fungerar med sina konstiga gränser. Det är lätt att glömma att vi också har industri inom regionens gränser. Vi behöver bättre internationell tillgänglighet, bristen på sådan är ett problem för Volvo i Eskilstuna i dag. Hela regionen behöver bra tågförbindelser till Arlanda och Förbifart Stockholm är viktig.

6 6 Lena Gustavsson, vice GD på Vinnova, skulle vilja se en väl genomarbetad policy för innovation. Vad betyder det egentligen? frågade hon. Vi är för grunda, vi måste analysera och förstå vårt system, men inte i långbänk på tio år utan nu för att sätta in åtgärder. Det finns så mycket att satsa på. Vad behöver till exempel tjänstesektorn? Stora företag är beroende av de små för det är i de små som förnyelsen ligger. Här behövs kapital, innovationsstrategier och standarder. Hon underströk också att vi måste sätta individen i centrum och tänka ur ett hållbarhetsperspektiv såväl socialt som ekonomiskt. Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholm, lyfte fram några områden där Stockholmsregionen ligger långt framme och som kan utvecklas än mer. Vi har byggt en stabil grund för IT med samarbete mellan kommun och näringsliv och en befolkning som till 90 procent har bredband. Vi har stora möjligheter att ha ett utbildningssystem i världsklass med ökat samarbete mellan KTH, KI och Stockholms universitet. Och vi bygger miljöbra, vilket ger oss en utveckling och marknad world wide. På tal om kostnader betonade han att det hela tiden är viktigt att ställa sig frågan Vad kostar det att inte göra det? Ingela Nylund Watz, ordförande i Mälardalsrådet, konstaterade att med ett starkt ledarskap går det snabbare framåt, vilket Madrid är ett bra exempel på. Jag tycker att vi borde ha kommit längre genom bättre styrning. Hellre en ordentlig träta för att sedan gå vidare, än tassande för att få med alla på allt. Se på utbildning och forskning som på infrastruktur nödvändig för att samhället ska fungera. Sten Nordin avslutade konferensen med en kort sammanfattning av dagen, som han menade hade präglats av samstämmighet. Han lovordade det målinriktade samarbetet mellan regionens 49 kommuner, och betonade att både rapporten för fyra år sedan och det som framkommit under dagen visar att kompetensförsörjning och integration hör till

7 7 de viktigaste områdena att arbeta med framöver. Synpunkter från publiken Iha Frykman, oppositionsråd och vice ordförande, Eskilstuna kommunstyrelse: Det här med regional utveckling är en väldigt angelägen fråga, inte minst för oss som ligger i regionens utkant. Infrastruktur, trafik, utbildning och integration är frågor som jag är särskilt engagerad i. När det gäller integration behöver vi bli bättre på validering, det vill säga ta vara på de utlandsföddas kunskap. Ludvig Elgström, översiktsplanerare, Stockholms stadsbyggnadskontor: De tankar som finns i utvecklingsdebatten går igen här bland talarna en bekräftelse på att RUFS 2010 är väl förankrad. Det är viktigt att kunna erbjuda en region som attraherar välutbildad arbetskraft i kunskapssamhället. Redan nu skapar vi attraktiva bostadsområden och goda kommunikationer. Intervjuer med Sten Nordin och Erik Langby Sten Nordin Uppföljningen av OECD-rapporten fokuserar på fyra områden: Näringsliv, innovationer och regional tillväxt, Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, Bostadsmarknad samt Transportinfrastruktur för storstadsregionen. Den ger också förslag på vad som kan förbättras för att stärka regionens konkurrenskraft. Sedan OECD-rapporten kom för fyra år sedan har vi jobbat målinriktat tillsammans för att på bred front påskynda utvecklingen i regionen, säger Sten Nordin, finansborgarråd i Stockholm. Det har hänt mycket i rätt riktning, men en hel del arbete

8 8 återstår, särskilt inom kompetensförsörjning och integration. Det är av största betydelse att förändra vissa regler och att öka kunskapen om storstadens sociala skillnader, fortsätter han. När det gäller infrastrukturen har en utökad dialog med regeringen varit konstruktiv, och de trafiksatsningar som nu är beslutade är lika viktiga för Stockholm som för regionen som helhet. Vi vet att befolkningen i regionen kommer att växa och måste redan nu förbereda för det som kommer att hända om tio år. Det är viktigt att vi kan locka företag till regionen, och att de kan hitta kompetent personal här. Erik Langby OECD-rapporten har haft stor betydelse för tankarna i RUFS, säger Erik Langby, ordförande i Regionplanenämnden. I den regionala utvecklingsplaneringen ingår nu satsningar på kompetensutveckling och att ta vara på kraften hos människor på ett helt annat sätt än tidigare. Fler mjuka frågor ingår och vi har handlingsprogram kopplade till RUFS för att se hur vi kan få effekt av det vi gör. Den kritik för eftersatta trafiksatsningar som rapporten gav har varit ett stöd för regionen. _ När en utomstående bedömare med OECDs tyngd kommer fram till att vi måste öka investeringarna i infrastrukturen lyssnar man naturligtvis på ett helt annat sätt på nationell nivå. Trafiksatsningar i Stockholmsregionen är inte bara viktiga för regionen utan för hela landet. Något som också förändrats sedan OECD-rapporten är att samarbetet ökat betydligt, vilket den just publicerade uppföljningen visar, fortsätter han. Ta bostadsplaneringen exempelvis, där vi haft överläggningar med alla 26 kommuner för att synkronisera regionens behov och se vad man kan och vill i varje kommun. Vi har aldrig haft en sådan samordning som nu, mycket för att alla känner att

9 9 vi måste lösa de problem vi har på bostadsmarknaden. Det är överhuvudtaget ett mycket bra samspel nu, understryker Erik Langby. Vi drar åt samma håll kommuner, landsting och region. Alla har insett att man inte kan sitta och gräva i sin egen sandlåda...