Ventilation i södra flygeln

Transkript

1 Rapport 2013:205 Antikvarisk medverkan Ventilation i södra flygeln RAÄ 148 Linköpings slott Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Ventilation i södra flygeln Innehåll Sammanfattning Bakgrund Basfakta om Linköpings slott Beskrivning och byggnadshistoria Tidigare kända renoveringsarbeten Basfakta om projektet Fastighetsägare / Beställare Tidsperiod Problembild / Skadebild Målsättning med projektet Arbetsbeskrivning Resultat Genomförda arbeten Uppföljning Byggnadshistoriska iakttagelser Godkännande / slutbesiktning Medverkande i projektet Arkitekt och projektledning Generalentreprenör Entreprenörer och konsulter Antikvarisk medverkan Övrigt Antikvariska kontroller / besiktningar Fotodokumentation Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Murbruksprover Bilaga 2. Planritningar med prover och håltagningar Omslagsbild: Linköpings slott sett från domkyrkans torn. Foto Ann-Charlott Feldt. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med att Statens Fastighetsverk förbättrade ventilationen i södra flygeln på Linköpings slott utförde Östergötlands museum antikvarisk medverkan i form av antikvariska kontroller och dokumentation. Arbetet omfattade 17 håltagningar i såväl väggar som golv. I första hand drogs ventilationsrören genom äldre rökkanaler i väggarna. Där så inte var möjligt gjordes nya hål genom golv och mellanväggar. Murbruksprover från de murverk som berördes togs tillvara och nyttjades som underlag för datering av berörda murverk och golvlager. Ett senmedeltida bjälklag kunde dokumenteras mellan ett kontor på plan 2 och förrummet till Braskens kök på plan 1. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2

5 Linköping Linköping 285: Linköping 327:1 Linköping 267:1 Linköping 539 Linköping 165:1 Linköping 149:2Linköping 149:2 Linköping 149:1 Linköping 149:2 Linköping 149:2Linköping 149:2Linköping 149:3 Linköping 164:1 Linköping 149:3 Linköping Linköping 268:5 2 Linköping 153:1 Linköping 148:1 Linköping 286:1 Linköping 158: Linköping 148: Linköping 353:1 Linköping 416:1 Linköping 187:1 Linköping 187: Lantmäteriverket MS2008/ Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Bakgrund Under våren och sommaren 2013 utförde Statens Fastighetsverk renoveringsarbeten i södra flygeln på Linköpings slott. Arbetena utfördes efter underlag från slottsarkitekt Mats Fredriksson, Fredriksson Arkitektkontor AB i Norrköping. Höga radonhalter, som periodvis överskridit tillåtna gränsvärden för arbetsmiljö, har uppmätts i lokaler som hyrs ut för kontorsändamål i slottets södra flygel. Detta har gjort de nu genomförda ventilationsåtgärderna nödvändiga för att säkerställa arbetsmiljön för hyresgästerna. Åtgärderna har skett genom installation av radonsug via ventilerat golv och FTX-ventilation för ökad luftomsättning. Befintliga, otäta, gamla skorstenskanaler har tätats med FuranFlex för att öka ventilationseffekten. I samband med håltagningarna genomförde Östergötlands museum antikvarisk medverkan i form av antikvariska kontroller och dokumentation. Arbetet omfattade 17 håltagningar i såväl väggar som golv. Arbetet utfördes efter beslut från Samhällsavdelningen på Riksantikvarieämbetet. Uppdragsgivare var Statens Fastighetsverk genom Fredriksson Arkitektkontor AB i Norrköping. Statens Fastighetsverk svarade för de antikvariska kostnaderna. Kontroller och rapportarbete har utförts av undertecknad. Basfakta om Linköpings slott Linköpings slott, som ursprungligen var biskopens gård i Linköping, ligger direkt sydväst om Linköpings domkyrka. Slottet omges i norr och väster av Kungsträdgården. I söder finns den stenlagda Yttre borggården och i öster Domkyrkoparken som fram till år 1811 var domkyrkans kyrkogård. I slottsanläggningen ingår förutom själva slottsbyggnaden även ett stall, annexbyggnaden vid Yttre borggården och Kungsträdgården. Linköpings slott är ett statligt byggnadsminne registrerat i fornminnesregistret som RAÄ 148 i Linköpings stad. Slottet ligger dessutom inom Linköpings medeltida stadsområde, RAÄ 153. Slottet ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Mats Fredriksson, Fredrikssons Arkitektkontor AB, är förordnad som slottsarkitekt. Idag är slottet residens för landshövdingen i Östergötlands län. Den norra flygeln inrymmer Linköpings slotts- och domkyrkomuseum och övriga lokaler används som kontor, utrymmen för tekniska installationer, förråd m m. Slottet har en lång historia som sträcker sig tillbaka till tidig medeltid. Dagens slott består av ett stort antal byggnadsetapper från mitten av 1100-talet fram till 1600-talets början. Därefter följer en 400 år lång period av ombyggnader, raseringar och ett mycket stort antal såväl invändiga som utvändiga förändringar. Renoveringar har gjorts vid många tillfällen ända in på 2000-talet. Under medeltiden residerade Linköpings biskop på gården. Först efter att Gustav Vasa tagit över 1527 blev det ett kungligt slott. Under 1700-talet, efter den stora stadsbranden 1700 då bl a rådhuset med dess fängelse brann ner, kom delar av det då ganska förfallna slottet att fungera som fängelse. Under åren genomfördes omfattande renoveringar av slottet och det förvandlades till landshövdingens residens (Modén & Feldt 2004:35ff). Beskrivning och byggnadshistoria De äldsta bevarade delarna av Linköpings medeltida biskopsgård är från mitten av 1100-talet och återfinns i slottets västra länga (Modén 2010). Denna äldsta byggnad utgjordes av en tvåvåningsbyggnad uppförd av kalksten. Till det äldsta skedet hör den brunn som finns inne i byggnadens sydvästra hörn samt en kalkstenskällare norr om huvudbyggnaden. Den lilla kalkstenskällaren fick en källarhals samtidigt som en större kalkstenskällare byggdes i början av 1200-talet. I slutet av 1200-talet förlängdes kalkstenshuset med en hög 4

7 spetsbågig portik och norr om den en stor sal. Förlängningen byggdes i tegel som var det nya moderna byggnadsmaterialet. Samtidigt uppfördes ett tegeltorn med skyttevåning i nordöst, i liv med och delvis ovanpå domkyrkans bogårdsmur. Till ungefär samma tid hör en liten tegelbyggnad som idag ingår i den södra flygelns östgavel. En dendrokronologisk datering från 1380-talet daterar en ombyggnad av kalkstenshuset som då fick en tredje våning. En tornbyggnad som funnits väster om kalkstenshuset är raserad vid denna tid och husets vägg mot tornet byggs om (Feldt 2013a). På och 80-talen, under biskop Henrik Tidemanssons tid, tillkom det sydvästra stenhuset. En vinkelbyggnad anslöt huset till den äldre västra längan. Till det sydvästra huset fogades en ringmur som band samman de äldre byggnaderna runt borggården. Ringmuren har varit avgörande för slottets grundplan då den utgör norrväggarna i dagens slottsflyglar. När Gustav Vasa tog över Linköpings biskopsgård efter den flyende biskop Brask 1527 började han med att fira jul här. Kungen befallde att man skulle pynta till de mak som de pläga bo uti och sätta in glasfönster (Almquist 1868:391ff). På 1540-talet gav Gustav Vasa order om att bygga om biskopshuset. Bland annat skulle det förhöjas med goda och skickelige Herremak, som det anstod ett kungshus (Almquist 1869:21). Därmed kom de låga andra och tredje våningarna i slottets västra länga att göras om till en renässansvåning med högt i tak. Den våning som då skapades är idag inredd till landshövdingens privata våning. På 1570-talet fortsatte Johan III att bygga till slottet. Han lät uppföra en tredje våning längs med hela den långa västra längan. Ett stort trapptorn, som idag är slottets huvudingång, byggdes mitt på den östra fasaden. Den södra flygeln uppfördes längs med utsidan av den södra ringmuren. Därefter inleddes bygget av den norra flygeln på insidan av den norra ringmuren. Vid Johan III:s död 1592 var slottet inte färdigbyggt. Det blev det först när Karl IX lät lägga nytt tak på trapptornet och fullborda den norra längan år Södra flygeln Södra flygelns bottenplan innehåller tre stora tunnvälvda rum, vilka används som förråd och för tekniska installationer, öster om det höga portvalvet. Inne i portvalvet finns en dörr åt väster som leder in till ytterligare två rum i markplanet, den s k Chaufförsbostaden som fungerar som kontor. Mellanplanet är uppdelat i en västlig och en östlig del genom att det höga portvalvet delar av våningsplanet. Det är idag kontorsrum i både den östra och den västra delen. Hela övre planet var ursprungligen en enda stor rikssal. Denna användes under riksdagen år 1600 som föregick Linköpings blodbad då fem personer avrättades. Salens väggar var försedda med draperimålningar. Övre planet har sedan nyttjats för många olika ändamål (som t ex förråd, arrest, gästrum och kontor) med varierande rumsindelningar. Mellan åren 1932 och 1999 fungerade hela övre planet som kontorslokaler. Sedan en renovering 2003 är större delen av våningen ombyggd till residensets kungliga gästrum. På samma våningsplan finns även ett par mindre kontorsrum som är uthyrda. Vinden består av ett stort rum som i storlek motsvarar den forna rikssalen i våningen under. I den sydvästra delen finns ett förråd. Bjälkarna i vindsgolvet är täckta med ett brandgolv av handslaget tegel. Brandgolvet har tillkommit på 1780-talet. Två takstolar har genom dendrokronologiska analyser daterats till och är gjorda av handbilade grova bjälkar. I den östra delen av vinden finns yngre takstolar som antingen hör samman med de praktgavlar som sattes dit på 1880-talet då taket valmades eller med takets förändring då praktgavlarna togs bort på 1930-talet. Takstolarna är inmurade i takfoten runt om hela södra flygeln. Något som tycks ha skett vid renoveringen på 1880-talet, med viss komplettering på 1930-talet. Den södra flygeln består av fem identifierbara byggnadsetapper och diverse mer eller mindre genomgripande renoveringsfaser. Den äldsta delen av den södra flygeln är den käl- 5

8 Rekonstruktionsförslag av de byggnadsfaser som in går i södra flygeln. (Teckningar Per Rydberg efter underlag av Eva Modén, ur Modén & Feldt 2004) lare som finns under förrummet till Braskens kök och som tillkom i början av 1200-talet. I murverket på flygelns östra gavel finns spår efter en låg tegelbyggnad. Den kan sannolikt dateras till 1200-talet och den har tolkats som en portal (stiglucka) i bogårdsmuren från Stallgården/ Yttre borggården in till domkyrkans vigda kyrkogård. Dessa äldsta delar påverkas inte av de aktuella arbetena. Under biskop Henrik Tidemanssons episkopat ( ) uppfördes det sydvästra stenhuset. Det är byggt i gråsten med fönsteroch dörromfattningar av tegel. Ursprungligen var stenhuset försett med trappstegsgavlar av tegel mot öster och väster. I samband med att huset byggdes uppfördes även en ringmur som band samman gårdens byggnader. Ringmurens murverk återfinns i flygelns norra fasad från en nivå under dagens borggård och upp till ca 4,5 m över densamma. De dörr- och fönsteröppningar som idag finns i ringmuren tillkom i och med att den södra flygeln byggdes på ringmurens utsida på 1580-talet. Till det sydvästra stenhuset har det under en tid funnits någon form av förgård eller porthus som låg utanför ringmuren på södra sidan. Detta har uppförts efter ringmurens tillkomst men innan den södra flygeln byggs. Fragmentariska spår av dess murar har påträffats i södra flygelns södra vägg. På och 1580-talet lät Johan III uppföra den södra flygeln på utsidan av ringmuren. Södra flygelns norra mur byggdes på den befintliga ringmuren. Murtjockleken är mycket stor i hela flygeln, nära 2 m i botten- och mellanplanen och några decimeter tunnare i övre planet. Mitt på södra fasaden fanns ursprungligen ett 9 m brett porttorn. Det södra ingångsvalvet genom såväl porttorn som södra flygeln var nära två våningar högt. Mellan porttornet och själva flygeln fanns möjlighet att hissa ner ett fällgaller talets 1:a hälft Sent 1200-tal Sent 1400-tal Tidigt 1500-tal? tal 6

9 I trappan mellan plan 2 och 3 kan man se en bit av ringmurens murverk med en igenmurad skytteglugg. Foto Ann-Charlott Feldt. Biskopsgårdens utseende vid slutet av 1400-talet. Gården ses från sydväst med domkyrkan i bakgrunden. Illustration Johan Levin. 7

10 Tidigare kända renoveringsarbeten Linköpings slott har genomgått ett mycket stort antal renoveringsarbeten, samt om- och tillbyggnader under de århundraden som anläggningen funnits. Flera av de äldre arbetena har kunnat dokumenteras genom de byggnadsarkeologiska arbeten som utförts på slottet under 1990-talet och 2000-talet (t ex Modén & Feldt 2004; Modén 2003; Modén 2010). Två mycket omfattande renoveringar som berörde hela slottet skedde åren då slottet byggdes om till landshövdingeresidens och under tidigt 1930-tal då slottets exteriör förändrades påtagligt. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de renoveringar som berört den södra flygeln under senare år. Sprinklercentralen och museiombyggnaden I samband med uppbyggnaden av Slotts- och domkyrkomuseet , i slottets norra flygel, anlades en sprinklercentral i ett rum i bottenvåningen där slottets huvudvattenledning gick in sedan tidigare (Modén 2004). I rummet finns idag omfattande tekniska installationer samt förrådsutrymmen. Under 2012 har även fiberkablar dragits till det aktuella utrymmet (Feldt 2012). Kontor i södra flygeln, Linköping slott En mindre del av de gamla länsstyrelsekontoren i södra flygeln restaurerades 2001 för att inrymma ett modernt kontor. Lokalerna har en del historiska detaljer, bland annat en privét (d v s en toalett) inbyggd i gavelväggen, sittbänkar i fönsternischer och spår av ringmuren med en skytteglugg. Målning har utförts med traditionella material och elinstallationerna är inbyggda i specialritade snickerier ( Renoveringen efter vattenskadan i västra längan 2003 Även södra flygeln kom att beröras av arbetena efter en större vattenläcka i gästrumsvåningen i slottets västra länga julhelgen Vattenskadan gjorde gästrummen på vinden obrukbara och en brandsyn dömde ut dem. Nya gästrum behövde byggas någon annanstans i slottet och den övre våningen i södra flygeln sågs som den enda möjliga platsen. En mindre del av övre planet, som fortfarande är kontor och trapphall, omfattades inte av ombyggnaden och dokumenterades därför inte. De övriga rummen fick sina puts- och färglager på samtliga väggar dokumenterade (Modén 2003; En ny genomgående rumsfil som ger en lång siktlinje genom hela södra flygeln fram till det sydvästra hörnrummet skapades längs planets södra sida. Detaljer i rummen har historisk förankring i slottets olika tidsperioder. Adjutantens badrum var slottets första badrum byggt Handfaten är inköpta 1931 i samband med den renovering som då genomfördes. Adjutantrummet kallades förr Gröna gästrummet på grund av de vita tapeterna med gröna slingor som fanns även i början på 1900-talet. Kungarummets inredning är inspirerad av 1500-talets rikssal. Det rutindelade parkettgolvet motsvaras av ett rutigt tak med profilerade lister. Väggarna är kalkmålade och nedtill finns en rekonstruktion av de draperimålningar som fanns i rikssalen. Sittbänkarna i östra fönstret är bevarade sedan 1500-talet ( I samband med ombyggnaden av södra flygelns övre plan till gästrumsvåning var man tvungen att förstärka taket i kungarummet i flygelns sydöstra del med limträbalkar placerade i vindsgolvet. I samband med att brandlarm och överfallslarm installerades i gästrummen har man dragit alla ledningar uppe på vinden. Vid båda tillfällena har man lyft tegelstenar i brandgolvet (Modén 2003; 8

11 Basfakta om projektet Fastighetsägare / Beställare Statens Fastighetsverk Tidsperiod Arbetet med ventilationen utfördes under våren och sommaren Problembild / Skadebild Höga radonhalter, som periodvis överskridit tillåtna gränsvärden för arbetsmiljö, har uppmätts i lokaler som hyrs ut för kontorsändamål i slottets södra flygel. Målsättning med projektet Genom ventilationsåtgärderna ska arbetsmiljön för hyresgästerna säkerställas. Arbetsbeskrivning Åtgärderna har skett genom installation av radonsug via ventilerat golv och FTX-ventilation för ökad luftomsättning. Slottets befintliga, otäta, gamla skorstenskanaler har tätats med FuranFlex för att öka ventilationseffekten. Dessutom har ventilationskanaler tagits upp genom sentida innerväggar samt håltagningar för ledningsdragningar genom bjälklag skett på två platser. En mindre mängd puts- och murbruksprover togs tillvara för att fastställa vilka av slottets byggnadsfaser som håltagningarna kom att beröra. Proverna har jämförts med referensproverna från Linköpings slott som finns i museets referenssamling för murbruk. De bruksnummer som anges i det följande är de nummer som brukstyperna har i referenssamlingen. Proverna har jämförts genom okulär bedömning av färska brottytor. Ingen mikroskopering eller tunnslipsanalys har utförts. Jämförelse har gjorts avseende relationen kalk/ballast, kalkens färgton, ballastens innehåll och kornstorlek samt omfattning och storlek på ingående kalkklumpar, luftbubblor och organiskt material. Dessutom har en bedömning gjorts rörande brukets konsistens (d v s om det är hårt, smuligt eller mjölig) och homogenitet (d v s om fördelningen av de ingående beståndsdelarna är jämn eller ojämn). Murbruksproverna är förtecknade i bilaga 1. Resultat Genomförda arbeten Arbetet omfattade 17 håltagningar i såväl väggar som genom golv. I första hand drogs ventilationsrören genom äldre rökkanaler i väggarna. Där så inte var möjligt gjordes nya hål genom golv och mellanväggar. Murbruksprover från de murverk som berördes togs tillvara och nyttjades som underlag för datering av berörda murverk och golvlager. För rumsnumreringen hänvisas till planritningarna i bilaga 2. Rum 128 och 126a. Chaufförsbostaden och förrum till Braskens kök I Chaufförsbostaden, som är belägen i södra flygelns bottenvåning med ingång från portvalvet, öppnades en äldre rökgång i arbetsrummets västra vägg. Denna vägg är ursprungligen den östra ytterväggen på det stora stenhus som biskop Henrik Tidemansson uppförde under sent 1400-tal och som nu utgör slottets sydvästra hörn. 9

12 Öppning till äldre rökgång i Chaufförsbostadens västra vägg. Foto Ann-Charlott Feldt. Tegelomfattning och igensättning i östra väggen i rum 126a, förrum till Braskens kök. Foto Ann-Charlott Feldt. 10

13 Öppning till äldre rökgång i Chaufförsbostadens västra vägg och nästan färdig installation. Foto Ann-Charlott Feldt. I samband med att öppningen planerades undersöktes vilka murverk i det senmedeltida stenhuset som skulle komma att beröras varför murbruksprover togs från sekundära murverk på den aktuella väggens västra sida, d v s inne i det senmedeltida husets bottenvåning (rum 126a). På 1837 års planritning finns en spis i Chaufförsbostadens västra vägg inritad och där går spisöppningen tydligt in i väggen på det senmedeltida stenhuset. Rökgången i väggen hör sannolikt ursprungligen till denna tid. Prover på murbruket i rökgången visade att den var sekundärt murad/lagad med bruk 73 som används vid renoveringarna på slottet i början av 1930-talet. På väggens västra sida, i rum 126a, finns i det aktuella området en sekundär tegelomfattning som sticker ut från den senmedeltida väggen. Denna har senare blivit igenmurad med tegel. Den utstående tegelomfattningen återfinns första gången på planritningarna från år Den bör dock ha tillkommit redan i samband med renoveringarna 1837 då den är murad med bruk 48C. Huruvida det rör sig om en omfattning till en spis i förrummet till Braskens kök eller om det varit en konstruktion för att från baksidan elda i spisen i Chaufförsbostaden är oklart. Igensättningen av tegelomfattningen är murad med bruk 62 vilket kan kopplas till renoveringar utförda under sent 1800-tal. Förklaringen till att det utstickande murverket saknas på planer före 1919 där den borde varit med får sannolikt sökas i att det aktuella utrymmet inte varit av något större intresse då det är lågt i tak och svårt att använda. 11

14 Rum 257 och 126a. Kontor plan 2 och förrum till Braskens kök Kontorsrum 257 ligger en trappa upp i den västligaste delen av den södra flygeln. Direkt under kontorsrummet finns förrummet till Braskens kök (rum 126a). Båda utrymmena ingår i det senmedeltida stenhus som uppfördes av biskop Henrik Tidemansson på talen. Initialt bedömdes att det befintliga bjälklaget i denna del av slottet är ursprungligt. I kontorsrummet öppnades ett ca 150x150 mm stort hål i golvet i rummets nordöstra hörn. Ursprungligen var hålet tänkt att placeras längst in i hörnet men det fick flyttas ut en bit p g a golvbjälkarnas placering. I hålet kunde våningens bjälklag dokumenteras. Överst finns det moderna golvet som vilar på sentida golvbjälkar. Därunder vidtar det äldre bjälklaget som är ca 300 mm tjockt om man räknar bort de bärande bjälkarna. Överst ligger ett äldre träskikt som sannolikt är ett äldre trägolv. Huruvida detta golv tillhör byggnadens äldsta skede eller om det tillkommit vid ett senare golvbyte är oklart. Det påträffades dock inget i den underliggande trossfyllningen som antyder att golvet bytts ut efter 1500-talets första årtionden. Fyllningen i trossbotten utgörs av två skikt. Övergången mellan det två skikten är diffus. Det övre lagret (lager 5) har betydligt högre andel löst och luftigt material såsom träflis, halmstrån, granbarr och mossa. Där finns även bitar av tegel och murbruk. Det undre lagret (lager 6) består till stor del av ett fint sandigt material blandat med träflis samt bitar av tegel och murbruk. Under trossfyllningen ligger två skikt björknäver. Mellan näverskikten finns lite sand och små bitar murbruk. Mellan björknävern och bjälklagets blindbotten finns ett knappt centimetertjockt lager av mossa och granbarr på ett tunt lager kalkbruk. Blindbotten utgörs av 35 mm tjocka, ramsågade furuplankor. I fyllningen i trossbotten finns rikligt med murbruksbitar och två prov togs tillvara. Det ena provet innehöll bitar av brukstyperna 10A och 11. Provet härrör från lager 6 över näverskikten. Ett andra prov togs mellan näverskikten. Det bestod av brukstyp 10A. Bruk 10A användes när biskop Henrik låter uppföra det sydvästra stenhuset på talen. Bruk 11 används vid smärre förändringar som sker i stenhuset under tidigt 1500-tal. Bl a förminskas fönster på tredje våningen och utslagsvasken i Braskens kök muras igen. Det är tänkbart att man vid detta tillfälle lyfter golvet för att komplettera den isolerande trossfyllningen. Flera av de kända åtgärderna vid denna tid kan eventuellt tolkas som att man önskar få bort källor till kalldrag i byggnaden. Det finns ingen säker koppling mellan åtgärderna som görs med bruk 11 och Hans Brasks tid som biskop på slottet under åren men det är känt att biskop Hans var sjuklig (Stobaeus 2013:26, Feldt 2013b:146) och det är tänkbart att han ligger bakom arbetena Nutida golv med matta och träskivor 2 Nutida träbjälke 3 Luftspalt 4 Golv - träplanka 5 Trossbotten - träflis, halm, barr, murbruk, tegelbitar 6 Trossbotten - träflis, sand, murbruk, tegel 7 Björknäver i två skikt med enstaka bitar murbruk mellan 8 Tunt skikt med murbruk, barr och mossa 9 Blindbotten - senvuxen ramsågad furu Tvärsnitt genom bjälklaget mellan kontor 257 och förrummet till Braskens kök. 12

15 Hål genom golvet i kontorsrum 257 ner till de näverskikt som ligger över bjälklagets blindbotten. På bilden kan två lager av trossfyllning ses. Foto Ann-Charlott Feldt. Ledningsdragningen i det nordöstra hörnet av rum 257 är inbyggd. Foto Ann-Charlott Feldt. Bjälklagets blindbotten av tätvuxen furu med kalkbruk, mossa och granbarr. Foto Ann-Charlott Feldt. Exempel på ett 1500-talsbjälklag från Kalmar slott (ur Andersson och Rosenqvist 1972:128). 13

16 Rum 261b och 262. Torrlabb och kontor I den kraftiga murade vägg som delar av våningen en trappa upp i en östlig del med hall, pausrum och kontor (rum 263b, 264, 265ab 266 och 267a-b) och en västlig del med trappa, kontor och laboratorieutrymmen (rum 261a-c och 262), öppnades två äldre kanaler. Väggen är idag inte i rät vinkel med ytterväggarna. Det är svårt att förstå vad som hänt med den aktuella väggen utifrån de bevarade planritningarna. På den äldsta planritningen från 1729 finns den aktuella väggen på plats i sitt sneda utförande. På denna plan finns en dörröppning ungefär mitt på väggen och en spis murad i den norra delen på väggens östra sida. Det motsvarar den plats där öppningen från pausrummet (rum 263b) mot torrlabbet är idag. På senare planritningar går väggen vinkelrätt rakt över rummet och i vissa fall, som t ex 1837, är den betydligt tunnare än vad det borde vara. På 1837 års plan har den nuvarande öppningen mellan pausrum och torrlabb tillkommit och spisar finns utritade på väggens båda sidor direkt söder om öppningen. Iordningsställande av rökgången i torrlabbets (rum 261b) sydöstra hörn. Foto Ann-Charlott Feldt. 14

17 På 1901 års plan är väggen fortfarande ritad i rät vinkel mot ytterväggarna. Den har dock rätt tjocklek och två spisar har markerats mitt på väggens ömse sidor, ungefär där de aktuella luftkanalerna skulle öppnas. Först i och med 1919 års planritning har väggen åter ritats i sin sneda position och nu finns även den södra öppningen på plats. I kontoret (rum 262) öppnades ett befintligt ventilschakt i östra väggen i rummets nordöstra hörn. Inget äldre murverk berördes. Ett murbruksprov (prov 16, bruk 71) togs tillvara och visade sig härröra från renoveringen på 1930-talet. I torrlabbets (rum 261b) östra vägg, i det sydöstra hörnet, öppnades en äldre tegelinklädd rökkanal. De två murbruksprover som togs tillvara visar på två olika byggnadsetapper. Ett prov från rökgångens tegelfodring visade sig vara av typ 52B, vilket är ett murbruk som användes vid den omfattande renoveringen Detta överensstämmer med att spisar finns utritade på planritningen från I ett senare skede, under sent 1800-tal sker en lagning och putsning av rökgången med bruk 58A. Kanske är det i samband med detta som spisen flyttas till det läge som kan ses på 1910 års planritning. Håltagning och återställning i det nordöstra hörnet av kontorsrum 262. Foto Ann-Charlott Feldt. 15

18 Rum 263b, 265a-b och 267a. Pausrum, hall, toalett och kontor Här togs flera hål upp, vika samtliga berörde sentida väggar. I hallen (265b) öppnades ett hål till kontor 267a, två hål till pausrummet (263b) och ett hål till toaletten (265a). Dessutom öppnades ett hål i västra väggen i nordvästra hörnet i kontor 267a samt ett ovanför undertaket i toalettens nordvägg. Håltagning och återställning av hallens (rum 265b) västvägg. Foto Ann-Charlott Feldt. 16

19 Vägg kon struk tionen syns i hålen mellan hall och kontor (rum 265b och 267a) respektive mellan hall och pausrum (rum 265b och 263b). Foto Ann-Charlott Feldt. Återställning i kontoret (rum 267a) och pausrummet (rum 263b). Foto Ann- Charlott Feldt. 17

20 De aktuella väggarna tillkom sannolikt i samband med renoveringsarbetena på 1930-talet. Då avlägsnades en trappa som ledde upp till plan 3 och som fanns i det aktuella utrymmet. Väggarna bestod av träskivor på träreglar och var putsade. Ett putsprov från håltagningen mellan hallen och kontoret visade att putsning skett med bruk 81 som användes vid arbeten på slottet på 1980-talet. Ventilerat golv genom golvlisten i pausrummet (rum 263b). Foto Ann- Charlott Feldt. På toaletten 265a togs innertaket ner och ventilationen drogs genom en befintlig kanal i norra väggen. Ingen provtagning på murbruket utfördes här. Det noterades dock att norra väggen hade minst två äldre putsskikt samt att kanalen anslöt till en större horisontell upplagning med ett 1900-talsbruk. Rökkanal ovanför toalettens (rum 265a) innertak. Foto Ann- Charlott Feldt. 18

21 Trappa 261c. Trappa mellan plan 2 och 3 Mellan plan 2 och 3 löper en smal trätrappa. Ungefär mitt på svänger trappan i 90 från att ha löpt i öst-västlig riktning till att löpa i nord-sydlig. I kröken finns dels en lucka i västväggen som leder in till diverse ledningar som fortsätter åt väster, dels en träskiva som skär av trapploppets hörn och som döljer moderna installationer samt ett tegelmurverk som är sekundärt i förhållande till trapploppets nordvägg. Trapploppets nordvägg utgörs av den senmedeltida ringmuren och då muren här endast har en tunn puts/slamning kan man se en av de igenmurade skyttegluggarna. I den sekundära tegelmuren, bakom det sneda väggpartiet togs en tegelsten bort för att ge plats åt ledningarna. Murbruksprover, från såväl fogbruket som en kompletterande murbruksfyllning, visade sig bestå av bruk 71 och 77 vilka båda användes i samband med renoveringen på 1930-talet. Ny genomföringsledning i trappan (rum 261c) mellan plan 2 och 3. Till höger i bild syns en del av den senmedeltida ringmuren med en igensatt skytteglugg. Foto Ann-Charlott Feldt. 19

22 Rum 300. Kontorsrum plan 3 På var sida om trappan, uppe på plan 3, finns två konorsrum. I det västra kontoret (rum 300) öppnades hål för ledningsdragningar upp till vinden i våningen ovanför. Ledningsdragningen förlades till rummets nordöstra hörn. Inga äldre murverk på den aktuella våningen berördes. För ytterligare beskrivningar se avsnittet om rum 407 och 408, kallvind och förråd, nedan. Ledningsdragning från nordöstra hörnet i kontorsrum 300 upp till vinden. Foto Ann-Charlott Feldt. 20

23 Rum 304. Adjutantens badrum Två hål togs upp i gipsskivan i den östra väggen, d v s mot Kungabadrummet (rum 305). Dessutom öppnades ett hål i norra väggen mellan fönstret och östväggen. Här fanns en befintlig rökgång som kunde användas. På planritningarna över slottet från såväl 1729 som 1837 och 1865 finns spisar markerade på platsen. Ännu på 1901 och 1919 års planritningar finns en spis på platsen. Det höga smala fönstret tillkom när ett badrum installerades år 1905 (Modén & Feldt 2004:105). I badrummets östra vägg satt en ventil som stilmässigt skulle kunna höra till 1905 års badrumsinstallation. Det finns även nytillverkade ventiler med exakt samma utseende på marknaden idag. Det murbruk som kommit till användning i den befintliga rökkanalens ytskikt hör till en sekundär infodring av rökkanalen. Det är ett brunt lerbruk med sotad och delvis bränd yta. Murbruket, som är av typ 80A, kan kopplas till renoveringsarbeten utförda på slottet under sent 1800-tal. Håltagningar i Adjutantens badrum (rum 304). Foto Ann-Charlott Feldt. Ventil i Adjutantens badrum (rum 304). Foto Ann-Charlott Feldt. 21

24 Rum 407 och 408. Kallvind och förråd Flera olika hål togs upp uppe på slottsvinden. Större delen av vinden på södra flygeln utgörs av ett stort öppet utrymme (rum 407) där vindsgolvet består av en brandbotten av tegel. I den västligaste delen finns ett förråd (rum 408). Trappan upp till vinden mynnar i en överbyggnad av tegel. Ventilationshål togs upp i trappöverbyggnadens östra vägg och i förrådets östra vägg. Dessutom drogs ventilationsschakt upp genom vindsgolvet från underliggande utrymmen på tre platser. Det var från Adjutantens badrum (rum 304), från ett kontor (rum 300) och från ett utrymme över innertaket på passagen 301a, vilket kunde nås från kontor 300. Trappöverbyggnaden var murad av tegel och var en relativt klen konstruktion varför ett järn lades in som avlastning över det hål som togs upp. Ett murbruksprov från trappöverbyggnaden visar att den var murad med bruk 77, vilket innebär att den tillkommit på 1930-talet. Detalj som visar hur ett järn lagts in för att stötta konstruktionen efter att ventilationshålet tagits upp i trappöverbyggnadens östra vägg. Foto Ann-Charlott Feldt. Ventilationshålet har tagits upp i trapp över byggnadens östra vägg. Foto Ann-Charlott Feldt. Anslutning av öppningen i trappöver byggnadens östra vägg till ventilations anlägg ningen på vinden. Foto Ann-Charlott Feldt. 22

25 Vindens brandbotten av tegel var på de berörda punkterna fogad med bruk 77, d v s murbruk från den stora renoveringen på 1930-talet. Det fanns rester av ett äldre murbruk under brandbotten. Sannolikt har teglet varit lagt i detta innan renoveringen på 1930-talet. Detta är ett löst brunt lerbruk med vita kalkklumpar, som inte finns i museets referenssamling sedan tidigare och som nu har fått beteckningen bruk 64. Sannolikt är det samtida med bruk 52A-C och bruk 60A, vilka hör till den stora renoveringen I vindsgolvets trossbotten påträffades spridda murbruksbitar av bruk 52A, vilka hör samman med renoveringen I förrådets (rum 408) östra vägg togs två hål upp. Dessa var 110 respektive 220 mm stora. Väggen är byggd i tegel och murad med bruk 80 som användes på slottet under senare delen av 1800-talet. Ventilationshål från vinden ner till utrymmet under innertaket i korridor 301a. Foto Ann-Charlott Feldt. Anslutningen från vinden ner till det nordöstra hörnet i kontorsrum 300. Foto Ann-Charlott Feldt. 23

26 Ventilationshål till vindsförrådet (rum 408). Foto Ann-Charlott Feldt. Ventilationsanläggningens anslutning ut i det fria genom slottstaket. Foto Ann-Charlott Feldt. Ventilationsanläggningen uppe på vinden. Foto Ann-Charlott Feldt. 24

27 Uppföljning Byggnadshistoriska iakttagelser Arbetet omfattade 17 håltagningar i såväl väggar som golv. I första hand drogs ventilationsrören genom äldre rökkanaler i väggarna. Där så inte var möjligt gjordes nya hål genom golv och mellanväggar. Murbruksprover från de murverk som berördes togs tillvara och nyttjades som underlag för datering av berörda murverk och golvlager. Det senmedeltida bjälklagets konstruktion mellan kontorsrum 257 och förrummet till Braskens kök, rum 126a, kunde dokumenteras. Godkännande / slutbesiktning Östergötlands museum har deltagit som antikvariskt medverkande och kan godkänna arbetena ur antikvarisk synpunkt. Medverkande i projektet Arkitekt och projektledning Fredriksson Arkitektkontor AB Generalentreprenör IBAB, Ivarssons Byggnads AB, Norrköping. Entreprenörer och konsulter Dimell Ingenjörsbyrå AB, Norrköping (konsult ventilation) LR-Konsult & Installation AB, Linköping (konsult radon) Bravida (entreprenör ventilation, rör) Sotar n i Linköping AB, Linköping (kartering kanaler) Skorstensfolket Östergötland AB (konsult tätning kanaler) APC Elinstallatören AB Linköping (entreprenör el) SHC Håltagning, Norrköping (entreprenör håltagning) Skonberga måleri, Linköping (entreprenör målning) Antikvarisk medverkan Antikvarisk medverkan genom byggnadsarkeolog, 1:e antikvarie Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Övrigt Antikvariska kontroller / besiktningar 15/3, 14/5, 24-27/6, 4-5/7, 8-9/7, 12-13/8, 29/8 och 13/ Fotodokumentation Digitala foton förvaras i Östergötlands länsmuseums arkiv. 25

28 Referenser Almquist J A Konung Gustaf den förstes registratur. Band IV Stockholm. Almquist J A Konung Gustaf den förstes registratur. Band XII Stockholm. Feldt A-C Borggårdslager och kanske spår av ett golv. RAÄ 148, Linköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2012:27. Östergötlands museum. Feldt A-C Överraskningarnas slott. Hur ett 80 år gammalt foto blev en tornkällare med tre meter tjocka murar. I: Lindeblad K & Räf E (red). Arkeologi i Östergötland Riksantikvarieämbetet och Östergötlands museum. Linköping. Feldt A-C. 2013b. Ex curia nostra Noor Biskoparnas gårdar vid Norsholm. I: Blomqvist C, Feldt A-C, Lindgren P-E & Nordanskog G (red). Hans Brask. Biskop mellan påvemakt och kungamakt. Stiftshistoriska sällskapet i Linköpings stifts skriftserie, Nr 10. Modén E Vattnets väg mellan 1932 och 1480 på Linköpings slott. RAÄ 148, Linköpings stad och kommun. Byggnadsarkeologisk dokumentation. Rapport 106:2003. Östergötlands länsmuseum. Modén E Borggård under nio sekel. RAÄ 148, Linköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2004:18. Östergötlands länsmuseum. Modén E Biskopens palats i Liunga kauping. 14 C-dateringar av Linköpings slotts äldsta delar. RAÄ 148, Linköpings slott. Linköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Rapport 2010:103. Östergötlands länsmuseum. Modén E & Feldt A-C Linköpings slotts nya byggnadshistoria. Linköpings stad och kommun. Byggnadsarkeologisk undersökning. Rapport 2004:35. Östergötlands länsmuseum. Stobaeus P Hans Brask mannen och hans tid. I: Blomqvist C, Feldt A-C, Lindgren P-E & Nordanskog G (red). Hans Brask. Biskop mellan påvemakt och kungamakt. Stiftshistoriska sällskapet i Linköpings stifts skriftserie, Nr

29 Tekniska uppgifter Lokal Stad och kommun Län och landskap Linköpings slott Linköping Östergötland Fornlämning RAÄ 148 Ekonomiska kartans blad Fastighetskartans blad Koordinater (n/e) Koordinatsystem (8F 5h Linköping) 64F 7d SO / (mittpunkt) SWEREF 99TM Typ av undersökning Antikvarisk medverkan Riksantikvarieämbetets dnr Östergötlands museums dnr 194/13 D:o projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Statens Fastighetsverk genom Fredriksons arkitektkontor AB Statens Fastighetsverk genom Fredriksons arkitektkontor AB Projektansvarig Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Ann-Charlott Feldt Fältarbetstid Foto Fynd Analyser Grafisk form Digitala bilder ÖLMC4656 (murbruksprover + träprov) Murbruksgenomgång Lasse Norr Ev dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Rapportnr Lantmäteriverket MS2008/ :205 Östergötlands museum 27

30 Bilaga 1. Murbruksprover Prov Placering Typ Fas Datering 1 Rum 304. Adjutantens badrum, NÖ hörnet, tegelkanal i N 80A 20 sent 1800-tal vägg ca 0,4 m Ö om fönster. Bakom Ö-väggens gipsskivor. 2 Rum 128. Chaufförsbostadens S rum, V väggen. Rökgång tal 3 Rum 126a. Förrum till Biskop Brasks kök. Ö väggen. Utstående 48C tegelomfattning. 4 Rum 126a. Förrum till Biskop Brasks kök. Ö väggen. Igensättning sent 1800-tal innanför tegelomfattning. 5 Rum 407. Trappöverbyggnad på vinden, Ö väggen tal 6 Rum 408. Förråd i den västra delen av vinden. Ö väggen 80A 20 sent 1800-tal 7 Rum 407. Vinden. Brandbotten, fogbruk tal 8 Rum 407. Vinden, direkt under brandbotten tal 9 Rum 407. Vinden, löst bruk i trossbotten under brandbotten. 52A Rum 257. Trossbotten mellan kontor och förrum till Braskens 10A tal kök. Lager över näver. 11 Rum 257. Trossbotten mellan kontor och förrum till Braskens 11 8 tidigt 1500-tal kök. Lager över näver. 12 Rum 257. Trossbotten mellan kontor och förrum till Braskens 10A tal kök. Mellan näverlager. 13 Trappa 261c. Trappa mellan plan 2 och 3. Lagning över tegelmurverk tal 14 Trappa 261c. Trappa mellan plan 2 och 3. Tegelmurverk tal 15 Rum 265b. Hall, SV hörn, S vägg. Puts på trävägg tal 16 Rum 262. Kontor. Öppning av ventilschakt. NÖ hörn, Ö tal vägg. Befintligt ventilationsschakt. 17 Rum 261b. Torrlabb, SÖ hörn, Ö vägg. Befintlig rökgång, 52B tegelmurning. 18 Rum 261b. Torrlabb, SÖ hörn, Ö vägg. Befintlig rökgång, sekundärt putsskikt på tegelmurning. 58A 20 sent 1800-tal 28

31 Bilaga 2. Planritningar med prover och håltagningar Håltagning P3 P2 Murbruksprov Murbruksprov i samband med håltagning 29

32 P3 P4 P2 30

33 31

34 32 P13-14

35 P17-18 P16 P15 33

36 34 P10-12

37 35

38 36

39 P1 37

40 P7-9 P6 38

41 P5 39

42 40

43 41

44 42

45

46 Rapport 2013:205