Lapplands lärcentra Gällivare, kvalitetsredovisning

Transkript

1 Lapplands lärcentra Gällivare, kvalitetsredovisning

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...sid 3 2 Systematiskt kvalitetsarbete...sid 3 3 Vision och mål för Lapplands Lärcentra...sid Vision...sid Mål...sid 4 4 Studie och yrkesvägledning...sid 5 5 Särskild utbildning för vuxna...sid 8 6 Svenska för invandrare SFI...sid 11 7 Grundläggande vuxenutbildning...sid 15 8 Gymnasial utbildning...sid Kurser...sid Yrkesvux, lärlingsutbildning för vuxna...sid 24 9 Yrkeshögskolan...sid Utbildningar...sid Högskolan...sid Behovsinventering...sid Uppdragsutbildning...sid

3 1. Bakgrund Lapplands Lärcentra ansvarar för utbildning för vuxna inom kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. I respektive kommun finns ett lärcentrum (i Gällivare lokaliserat i två byggnader) med utbildningar inom Grundläggande vuxenutbildning (Grundvux), Särskild vuxenutbildning (Särvux), Utbildning i svenska för invandrare (SFI), Gymnasial vuxenutbildning (Gymvux), Yrkeshögskola (Yh), Högskoleutbildning och Uppdragsutbildning. Lapplands Lärcentrum i Gällivare är uppdelat i en enhet som finns på Barongatan (SFI och delar av VUX, lärvux) samt en del på Köpmangatan (delar av vux, Yh högskoleverksamheten), Antalet elever varierar kraftigt under året i och med att stora utbildningsgrupper tar examen eller avslutar sina studier vid olika tidpunkter. 2. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är ett resultat av årets samlade arbete, resultat och erfarenheter. Den fyller två funktioner; dels syftar den till att redovisa och analysera den verksamhet som bedrivits under ett läsår, dels har den en framåtsyftande funktion och ska fungera som ett levande dokument i verksamheten under kommande år. Kvalitetsarbetet löper kontinuerligt under året och skall införlivas i såväl personalens som elevernas arbete. Det utgår från måluppfyllelse med utgångspunkt i förbundets vision och mål för Lapplands Lärcentra samt styrdokument för Kommunal vuxenutbildning. Till grund för analys och utvecklingsarbete ligger t.ex. (nationella) prov, godkända betyg, avbrottsstatistik, uppföljningsmöten, kursutvärderingar samt trivselenkäter från ett elevperspektiv. Rektor gör vidare kontinuerliga verksamhetsbesök vilka också ligger till grund för kvalitetsarbetet. Medarbetarenkäter samt individuella medarbetarsamtal ger också viktig information vad gäller analys, utvecklingsområden och framtidsvisioner. 3

4 3. Vision och mål för Lapplands Lärcentra 3.1 Vision Vi ska sträva efter att stimulera till tillväxt och utveckling i våra kommuner genom att erbjuda efterfrågestyrda utbildningar. Organisationen ska genomsyras av flexibilitet, samverkan och kvalitet. Våra utbildningar ska vara attraktiva och tillgängliga för den studerande. 3.2 Mål Vi ska utifrån inventering av utbildningsbehov hos enskilda och arbetslivet initiera, utveckla och/eller genomföra utbildningar. Vi ska erbjuda Särskild utbildning för vuxna, Kommunal vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasial nivå, Utbildning i svenska för invandrare, utbildningar på yrkeshögskole- och högskolenivå samt uppdragsutbildningar. Vi ska ha beredskap för att kunna använda och utveckla olika former av pedagogik, metodik och teknik. Vi ska samverka inom organisationen och med medlemskommuner för att optimera resurser och säkra likvärdighet. Vi ska samverka med det omgivande samhället och arbetslivet samt med lokala, regionala och nationella nätverk. Vi ska ha en verksamhet med hög kvalitet. För att säkerställa detta ska vi kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. 4

5 Vi ska i första hand nyttja kommunalförbundets egna kompetenser. Vi ska ha fyra lärcentra, ett i varje kommun, som uppfyller NITUS kvalitetskriterier. Vi ska verka för att forskningsresultat förs ut i regionen samt stödja att forskning etableras i regionen. Vi ska skapa en Vi-känsla i hela organisationen. 4. Studie- och yrkesvägledning Lokala mål för 2014/15 Anordna informationsträffar om CSN Tydliggöra för eleverna deras ansvar gällande CSN Fler klassrumsbesök Delta på mässor och andra arrangemang som anordnas i samhället, som ett led i den uppsökande verksamheten Beskrivning av verksamheten Lokala målen för 2014/15 är att anordna informationsträffar om CSN och tydliggöra för eleverna deras ansvar gällande CSN. Under våren har vi inte anordnat någon informationsträff i grupp utan istället valt att prata med eleverna, personligen, vid besöket hos mig, att vara tydlig, visa och prata med eleverna, om CSN:s hemsida, och att det är deras ansvar som elev att meddela CSN om förändringar i studieplanen. Vi har även skrivit in en punkt på PM, för studerande, som varje elev får hemskickat via mail, när de blir antagen till sökt kurs hos oss, hänvisning till deras hemsida, och vikten av deras ansvar gällande CSN. Under april månad var vi i Luleå på ett seminarium, som CSN anordnade, Rubrik; Rapportera lätt och rätt, specifikt för Vuxenutbildningen. Ett annat mål är att studie- och yrkesvägledare ska delta på mässor och andra arrangemang som anordnas i samhället som ett led i den uppsökande verksamheten, dels för att presentera Lapplands Lärcentra, och vilka vi är, dels för att visa vilka kurser och utbildningar vi har, samt informera om arbetslivets rekryteringsbehov. Vi har varit väldigt aktiva och besökt många olika företag t.ex. Lasarettets LSS-team, FUB:s medlemsmöte, Norrskensgallerian, Gällivare Kommuns försörjningsenhet, Soc. Polisen, Välkommaskolan, caféer mm. 5

6 När vi var på marknadsföring på Välkommaskolan, gjorde vi det i samarbete med Luleå Universitet, det samarbetet var mycket lyckat och vi planerar in fler sådana träffar. I december var det också dags för den populära och årlig Hemvändardagen på Sporthallen. Vi, tillsammans med representanter från många av Gällivare kommuns företag och organisationer, var där för att göra reklam för våra utbildningar. Arrangemanget är alltid välbesökt, de pratar om ca 600 personer mer än någonsin, och till vårt bord hittade många besökare. I stort har det varit många positiva besök och resulterat i nya elever på skolan, vi kommer att fortsätta med marknadsföring och den uppsökande verksamheten. För att komma i kontakt med olika företag har vi valt att besöka något som heter Snack. De här mötena har varit en bra start på ett nätverk mellan oss och företagen på orten, lyssnat på representanter från Resecentrum, Gällivare Taxi och Gällivare kommun och även träffat och haft små pratstunder med andra företag. Vi har även besökt frukostmöten på Företagsbolaget, där har vi fått lyssna på representanter från Adviva, och även träffat och haft små pratstunder med andra företag. Vi hade även nöjet att själva bli inbjudna och få berätta om Lapplands Lärcentra i stort och denna gång med inriktning mot vår Lärlingsutbildning. Mötet hade många intresserade som ställde frågor och var intresserade av vad vi hade att erbjuda. I Luleå anordnade UHR en utbildning för Studie-och yrkesvägledare. Det var en givande dag där vi fick diskutera och fundera kring aktuella SYV-frågor. Utbildningar där många SYVare får möjlighet att träffas, knyta kontakter och utbyta erfarenheter är viktiga och bör vara ett kontinuerligt inslag. Majoriteten av tiden har upptagits av elevbesök, elevkontakter via mail och telefon. Arbetet med den individuella studieplanen har i likhet med föregående år tagit mycket tid i anspråk. Alla våra elever på grund- och gymnasialnivå hade, glädjande nog, under 6

7 våren 2015 en egen individuell studieplan. Vi har haft som rutin att ha gemensamma möten mellan vägledarna på de olika lärcentra. Vi har haft en fysisk träff under hösten, där vi diskuterade aktuella SYV-frågor och arbetet med studieplaner, behovsinventering och uppsökande verksamhet. Under våren har vi haft två möten via Adobe. Det har varit två mycket bra möten där vi diskuterat aktuella vägledar frågor och fortsatt att arbeta med behovsinventering och uppsökande verksamhet. Måluppfyllelse/analys Under hösten anställde vi återigen en ny Studie- och yrkesvägledare. Hon påbörjade sin tjänst i början av september och den första tiden ägnades till att sätta sig in i de nya arbetsuppgifterna och skolans olika styrdokument. Till följd av detta, har därför målsättningen för 2013/14 inte fullt uppnåtts. Anordna informationsträffar om CSN Målet ej fullt ut uppnått. Individuella träffar med eleverna gällande CSN har skett, men inga informationsträffar i grupp. Tydliggöra för eleverna deras ansvar gällande CSN Målet är uppnått. Information i elev PM med hänvisning till CSN. Information om elevansvaret gentemot CSN har skett i syv-samtalen Fler klassrumsbesök Målet är uppnått. Klassrumsbesöks har gjorts i SFI-grupper och Vård- och omsorgsgrupper för att informera om våra utbildningar och arbetslivets rekryteringsbehov. Delta på mässor och andra arrangemang i samhället, som ett led i den uppsökande verksamheten Målet är uppnått Vi har deltagit på hemvändardagen och tjejkvällen på Norrskensgallerian, Vi har varit på Cafe Alla tiders, Turistcenter, FUB:s medlemsmöte och Välkommaskolan. Vi har även besökt flera företag; Lasarettets LSS-team, Gällivare kommuns försörjningsenhet, Socialtjänsten och Polisen. 7

8 Vidareutvecklingen av den individuella studieplanen har fortskridit och alla elever har en individuell studieplan. Lokala mål för 2015/16 Anordna informationsträffar om CSN Tydliggöra för eleverna deras ansvar gällande CSN Fler klassrumsbesök Delta på mässor och andra arrangemang som anordnas i samhället, som ett led i den uppsökande verksamheten 5. Särskild utbildning för vuxna (Lärvux) Mål för 14/15 Ta fram en gemensam folder om Lärvux Arbeta med att ta fram en mall/modell för kursutvärdering Nätverksträffar Förbättra hemsidan Beskrivning av verksamheten Under läsåret 2014/2015 har vi haft 10 elever inskrivna. Två nya elever inskrivna från hösten Studierna kategoriseras i kurser på grundläggandenivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan, på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom träningsskolan inom grundsärskolan och på gymnasial nivå som motsvarar den utbildning som ges inom gymnasiesärskolan. Eleverna läser svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, natur och miljö och språk och kommunikation. Varje ämne har 1.5 timme/vecka förutom språk och kommunikation och natur och miljö som har 3 timmar/vecka. Beroende på hur många kurser eleverna läser så varierar timantalet per vecka och elev. Grupperna är sammansatta utifrån de kurser de läser så gruppstorleken varierar mellan 2-4 elever/grupp. Undervisningen utgår ifrån de kursplaner 8

9 som finns i ämnena. Det ger möjlighet att bedriva en strukturerad undervisning och eleverna har visat ett större intresse för studierna som lett till en högre måluppfyllelse. Januari 2015 har en elev avslutat kursen i engelska p.g.a att han saknade förutsättningar att läsa engelska men fortsätter att läsa samhällskunskap. Två elever kommer att få betyg i juni 2015 i matematik på gymnasial nivå som motsvarar den utbildning som ges inom gymnasiesärskolan men båda fortsätter att läsa engelska. En elev kommer att avsluta sina kurser i matematik och samhällskunskap på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges på grundsärskolan. Detta efter mer än 10 års studier utan någon måluppfyllelse och får intyg på deltagande i kurserna men fortsätter att läsa svenska på grundläggande nivå motsvarande grundsärskolan. Vi har väl fungerande rutiner vid antagning. Alla elever har en individuell studieplan som revideras vid behov. I undervisningen använder vi Smartboard, Ipad samt skrivstödsprogrammet Symwriter som är ett symbolstöd och programmet Talsyntes Vital Vi har utarbetat en folder som på ett enkelt sätt beskriver Lärvux verksamhet. I april 2015 har vi varit och informerat FUB:s medlemmar om vår verksamhet på Lärvux och delat ut foldern. Vi har i april fått information av Kjell Degerman om Adviva 100 som eventuellt kan vara en väg ut i arbetslivet även för våra elever. Hösten 2014 har vi bytt namn från särvux till Lärvux. I augusti 2014 fick alla lärvux lärare inom Lapplands lärcentra utbildning i smartboard och appar för särskolan Måluppfyllelse/analys (höst/vår ) Mål (14/ 15) Result at (14/ 15) Mål (15/ 16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet 9

10 Antal elever Bra måluppfyllelse Annonsera i Kometen. Sprida foldern om lärvux. Antal kursdelta gare Bra måluppfyllelse Andel avbrott för arbetslaget i % 0% 5,5% 0% Bra måluppfyllelse Andel godkända betyg för Bra måluppfyllelse arbetslaget i % Andel inkomna kursutvärderi ngar i % En gemensam folder om Lärvux är framtagen Mall/modell för kursutvärdering är inte framtagen Nätvärksträffar har genomförts Förbättring av hemsidan har påbörjats Alla elever har individuella studieplaner Ett bra individuellt upplägg för varje elev Fortsätta motivera eleverna till studier. Fortsätta stimulera eleverna att nå individuella mål samt kunskapskrav i sina studier Ta fram en mall/modell för kursutvärdering Målsättning för 2014/15 Sprida foldern om Lärvux till dagcenter m fl Arbeta med att ta fram en mall/modell för kursutvärdering Fortsätta med nätverksträffarna Förbättra hemsidan 10

11 6. Svenska för invandrare Höst/vår Mål 14/ 15 Result at 14/15 Mål 15/16 Analys av förhållandet Aktivitetsplan för att nå målen Antal elever 160/ / /1 50 Bra måluppfyllelse. Minskningen beror till stor del på att det är frivilligt att läsa SFI Aktiv kontakt med migrationsverket, få behöriga från anläggningsboend e att komma till SFIn. Stor flex i antagningen. Antal kursdeltagare 240/ / /2 40 Bra måluppfyllelse Andel avbrott för arbetslaget i % 45/4 5 53/28 45/45 Avbrotten beror på flytt från orten (SFI-elever från migrationsverket). Tyvärr är det så att avbrotten från och med den 1/7-14 gynnar verksamhet. Avbrotten bland SFI- elever utanför migrationsverket s verksamhet beror på arbete och brist på tid. Den är för övrigt relativt liten. Ju fler avbrott, dvs utflyttning från orten, desto fler nya SFI- elever kan vi ta in och öka intäkterna. Gäller SFI-elever från migrationsverket. Genom att öka flexibiliteten i undervisningen och undervisningsform er, kan vi minska avbrotten i gruppen utanför migrationsverkets verksamhet. 11

12 Andel godkända betyg för arbetslaget i % 70/8 5 78/100 70/85 Bra måluppfyllelse. Andel inkomna kursutvärderi ngar i % x x x Vi har inte gjort några kursutvärderinga r av SFIstudievägarna. Ta fram lämplig utvärderingsmall för alla tre studievägarna. Nulägesbeskrivning. Under läsåret har vi upplevt en minskad tillströmning av elever främst via migrationsverket men även elever som invandrat på annat sätt. Minskningen beror till stor del på att det har blivit frivilligt att läsa SFI. Vi har haft antagning av nya elever var fjärde vecka och då haft den gemensamt med AF. Den gemensamma antagningen har gjort att samverkan med AF rörande elever varit mycket bra. Vi erbjuder även flexibel SFI med kvällskurs en gång per vecka. Externt har vi ett samarbete med arbetsförmedlingen via elevvårdskonferenser ca 1 gång/månad. Dessa träffar är bra för att stämma av situationen angående nya elever samt få information om elevers praktik, arbeten och eventuella flyttplaner. Migrationsverket har även varit kallade till elevvårdskonferensen men de har ej deltagit. Under höstterminen deltog eleverna först i en fyra veckors introduktionskurs där en lärare hade möjlighet att bedöma vilken studieväg eleven sedan skulle börja på, förutom att eleven fick grundläggande kunskap i svenska. Detta fungerade mycket bra och eleverna kände sig tryggare att komma ut i en befintlig grupp med elever, som redan hade studerat en kortare eller längre tid, 12

13 än att komma som ren nybörjare och uppfatta situationen som att alla andra förstår allt men inte jag. Under verksamhetsåret har vi haft behöriga SFI-lärare. Rektor har haft regelbundna träffar med AF, Miroi och Work for You för att få en samsyn av verksamheten med SFI-eleverna både utanför och i skolmiljön. Sommarundervisning genomfördes med ett upplägg där SFI-lärarna hade två semesterperioder under 8 veckor. Eleverna delades upp i 3 grupper där grupperna hade två veckor med självstudier under denna period. SFI-drev café själva under sommaren och en mängd uteaktiviteter genomfördes.. Synpunkter från SFI-lärarnas kvalitetsredovisningar; Kvälls SFI kräver mycket disciplin, och en viss tid av studierna måste läggas ner i hemmet. Engagemanget beror till stor del på deras situation hemma och arbetssituation. Avbrotten berodde till största del på svårigheten att kombinera studier med heltidsjobb. När eleverna börjar komma upp som till en D-nivå är det många elever som har praktik och det brukar medföra att eleverna inte kan delta i SFI-undervisningen 15 timmar/vecka. Detta medför att det tar längre tid för eleverna att slutföra kursen på SFI-D. Många av eleverna är s.k. etablerare och då hinner de flytta innan de blir klara med sin kurs. Eleverna har inte mäktat med både studier, praktik, jobb och miroi, det som tagit stryk är studierna. Fasta tider för NP, för att minska hysterin med dessa prov. Viktigt att eleverna får tid på sig i sina studievägar och inte skyndar sig till nästa studieväg. När det gäller alfabetisering är det viktigt att ha kontinuitet med pedagog som är behörig i ämnet. Vi måste också tänka på vilka elever som har rätt att vara med i en alfabetiseringsgrupp (kursplanen). Individuell dokumentation samt att tydliggöra inlärningsprocessen. Rätt person på rätt plats är viktigt för alfa. 13

14 Förbättrade rutiner för månads-evkn gör att intag och omflyttning av elever blir effektivare. Tiden blir knapp med många elever i klassrummet och att det ständigt är ett inflöde av nya elever. Viktigt med studieplaner, har ökat elevernas förståelse för studierna nivå. Eleverna får snabbt en studieplan och läraren får ett underlag för vidare planering av studieväg. Viktigt är också att eleverna får rätt uttal från början eftersom det är svårt att förändra ett redan invant uttalssätt. Det optimala antalet elever i klassrummen är eftersom det är svårt att hinna med alla om gruppen är för stor. Fortsättning på studieplanerna och uppdatering när eleverna går vidare på C och D är viktigt. Distans via fronter måste för att den ska vara effektiv vara så att man har schemalagda träffar och erbjuda handledningstid flexibelt via skype, adobe eller fysiskt. Introklasserna har intag var fjärde vecka och där blandas elever med kort och lång erfarenhet av utbildning. Undervisningen sker med viss fingertoppskänsla och det gäller att identifiera elevernas språkkunskaper där grammatik och skrivregler blandas med muntligt språk. Viktigt är att inte byta grupper utan vara kvar med samma typ av undervisning över längre tid. Vad som är skillnaden under vårterminen är att lärarantalet har sjunkit och en viktig funktion som vi hade tidigare har försvunnit, nämligen INTRO. Det betyder att man har intervju med dem som ansöker till SFI och ska på den intervjun komma fram till vilken nivå eleven befinner sig på. Vi fick krympa antalet lärare från 6 till 4. Men i stort sett samma antal elever kvartstår. (resultat; större grupper, blandade nivåer). Besparingar på material. Vi valde ett nytt databaserat läromedel, för att hålla kostnaderna nere 14

15 Målen för verksamhetsåret 2014/2015 var att; Att samtliga sökande till SFI ska kunna starta inom en månad. Att implementera ett gemensamt system för kursutvärderingar Att utveckla arbetet med att följa upp resultat Måluppfyllese verksamhetsåret 2014/2015 Målen för gemensamt system för kursutvärderingar har ej uppnåtts och är därmed föremål för förbättringsinsats. Framtid och utvecklingsarbete verksamhetåret Arbeta vidare med sambedömning och bedömningsmatriser, kursutvärdering och maximera resurser för att kunna vara ett flexibelt SFI med både kvalité och tillgänglighet. 7. Grundläggande vux Målsättning för 2014/15 Svenska som andraspråk: Lägga ut planering och upplägg på Fronter Matematik: Lägga ut andra halvan av matematikkursen på fronter. Utveckla arbetet med formativ bedömning Finnas med ute i samhället där det händer något; mässor, rekryteringsträffar, arrangemang i butiker och gallerior o dyl med information om grundläggande vux Lägga ut kursutvärderingen i resp rum i Fronter Beskrivning av verksamheten De flesta av eleverna som läser på grundläggande nivå är andraspråkselever. De kurser eleverna har läst är Svenska som andraspråk, engelska, matematik och svenska. 15

16 Eleverna har individuella planeringar, eftersom alla elever är på olika nivåer och vi har kontinuerlig antagning. Det webbaserade läromedlet i Engelska som introducerades hösten 2013 har visat sig fungera väldigt bra. Läromedlet gör att det är enklare att individualisera undervisningen för varje elev. Eleverna får själva bestämma sin takt i kursen och när de vill ha prov etc. Svenska som andraspråk grund är en stor kurs, 1000p, som är indelad i 2 delkurser. Alla eleverna läste dock tillsammans, vilket har varit en stor utmaning under våren då eleverna befann sig på många olika nivåer. Utvecklingen av arbetet med formativ bedömning fortgår enligt planen. Utformandet och arbetet med matriser pågår och eleverna har introducerats i momenten självbedömning och samarbete med kurskamrater med ett positivt resultat. Eleverna blir mer medvetna om sina kunskapsluckor vid självbedömning och individuella samtal med läraren. I svenska som andraspråk pågår arbetet med att lägga ut planering och upplägg på Fronter och målet är att eleverna ska ha tillgång till Fronter i början av september Orsaken till fördröjningen är byte av läromedel. Det nya läromedlet har ett bättre upplägg och är dessutom webbaserat. Detta gör att de elever som arbetar mycket eller har praktik kan studera hemifrån. Förhoppningsvis kan det nya läromedlet också motivera eleverna till att avsluta kursen. Fronterrummet i Matematik med bl.a. lektionsinspelningar har färdigställts. Alla elever (dag och distans) använder materialet i varierande utsträckning. Materialet är väldigt användbart och lyfter undervisningen till en högre nivå. Tack vare konverteringen av filerna och lagringen på YouTube kan även eleverna som använder surfplatta se lektionsinspelningarna. Under vårterminen introducerade vi att elever som börjar vid flexstarterna måste närvara vid första lektionstillfället. Då kan läraren ge en bra introduktion till alla nya. Det har hittills varit positivt och lyckat, och avbrottsfrekvensen verkar ha sjunkit bland de elever som börjar vid flexstarterna. 16

17 Måluppfyllelse/analys (höst/vår ) Mål (14/ 15) Result at (14/ 15) Mål (15/ 16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Antal elever Antal kursdelta gare 42 52/46 50 Mycket bra måluppfyllelse 60 56/67 60 Mycket bra måluppfyllelse Annonsera i Kometen. Fortsätta med vår uppsökande verksamhet, att delta på mässor och andra arrangemang som anordnas i samhället Ett bra individuellt upplägg för varje elev Andel avbrott för arbetslaget i % 20% 33,6 20% Avbrottsfrekvensen är lägre jmft med året innan (ca 50%). Räknar vi bort de kursdeltagare som aldrig påbörjat kursen blir avbrottsfrekvensen 28,7%. Avbrotten beror på flytt till annan ort eller arbete. Webbaserat läromedel i Svenska som andraspråk och Engelska. Fronterupplägg i Svenska som andraspråk. Gå från klassrumsundervisning till mer handledda och individuella lektioner i Svenska som andraspråk Mer omfattande diagnostisering i Matematik. Förbättra undervisningen på 17

18 Andel godkända betyg för arbetslaget i % Andel inkomna kursutvärderi ngar i % Bra måluppfyllelse % 100 de lägsta nivåerna i Matematik. Fortsätta stimulera eleverna att nå individuella mål samt kunskapskrav i sina studier Anpassa kursutvärderingen till andraspråkselever Antalet elever och kursdeltagare har ökat jämfört med föregående läsår. Webbaserat läromedel är infört både i Engelska och Svenska som andraspråk, vilket gör det lättare för elever som pga arbete eller dyl. inte kan delta på alla lektioner att klara kursen. Utvecklingen av arbetet med formativ bedömning har fortgått enligt planen. Fronterupplägget i Matematik är klart och används av alla elever som läser på grundläggande vux nivå. Avbrottsfrekvensen är lägre detta läsår jämfört med tidigare läsår. Det webbaserade läromedlet och fronterupplägget verkar ha gett effekt. Kursutvärderingen är för svår för andraspråkseleverna och behöver anpassas för den gruppen, innan vi lägger ut den på Fronter. Studie- och yrkesvägledaren har besökt SFI grupper och informerat om fortsatta studier Vi har marknadsfört och informerat om grundläggande vux på mässor och andra arrangemang ute i samhället 18

19 Målsättning för 2015/16 Svenska som andraspråk: Lägga ut planering och upplägg på Fronter. Gå från klassrumsundervisning till mer handledda och individuella lektioner Matematik: Förbättra undervisningen på de lägsta nivåerna. Mer omfattande diagnostisering för nya elever, för att de ska hamna i rätt delkurs. Utveckla arbetet med formativ bedömning Finnas med ute i samhället där det händer något; mässor, rekryteringsträffar, arrangemang i butiker och gallerior o dyl med information om grundläggande vux Anpassa kursutvärderingen till andraspråkselever 8. Gymnasial vuxenutbildning Målsättning för 2014/15 Lägga kursutvärderingen i resp kursrum i Fronter Fortsätta att förlänga kurstiden för elever som inte hinner med. Diskutera hur vi aktivt kan arbeta med att få färre avbrott. Utveckla arbetet med formativ bedömning Pröva diagnostiska tester i matematik, som underlag för individuellt kursupplägg Smartboardutbildning Beskrivning av verksamheten Antalet kursdeltagare var 547 st ht -14 och 470 under vt-15, vilket är en liten minskning jämfört med föregående läsår. Avbrottsfrekvensen minskade från 38% lå 13/14 till 36% detta läsår. De flesta elever vill läsa kurserna på distans, men där är andelen avbrott också högre jämfört med dagtidskurserna. Även om kurserna går på distans har många elever p g a arbete och familj inte den tid som krävs för att hinna med sina kurser. En annan stor avbrottsorsak är personliga skäl. Vi ser också att de elever som börjar vid flexstarterna har en 19

20 högre avbrottsfrekvens, jämfört med de som börjar vid terminsstarterna. Många elever försvinner från kurserna utan att tala om att de gör avbrott, eller är inaktiva under en längre tid. Lärarna får inte heller alltid kontakt med de eleverna. Antalet elever från de andra orterna inom Lappland lärcentra har ökat. Ett stort problem är att läraren inte ser de eleverna i Procapita, eftersom vi fortfarande har fyra olika Procapitasystem. Läraren måste föra manuell registrering av dessa elever, vilket innebär en stor administrativ insats från lärarnas sida. Vi har uppföljningskonferenser 1 gång/månad. Elever som har svårigheter el om inte har varit närvarande/aktiva två veckor tas upp och åtgärder för dessa beslutas. De nya rutinerna för införandet av elever i Fronter har fungerat bra. Alla elever har en Fronteranvändare i samband med kursstart De gemensamma rutinerna (bl a för prov) inom Lapplands lärcentra när vi har elever från andra orter och vice versa, har fungerat bra. Utbildning i Fronter och Adobe connect har getts (enskilt el i grupp) till lärare som har haft behov av det. Utbildning i Smartboard genomfördes i augusti En fortsatt utveckling av distansanpassade kurser har skett. Alla kurser ges på distans eller närdistans. Allt fler lärare använder Fronter i dag, och många har också inspelade genomgångar upplagda där. Två gemensamma fortbildningsdagar för lärare inom Lapplands lärcentra genomfördes i augusti Dag ett innehöll föreläsning av Bo Sundblad om betygssättning och bedömning och dag två föreläsningar och workshops i flexibelt lärande. All personal har fått utbildning i HLR och 1:a hjälpen. 20

21 Rektor har gjort verksamhetsbesök i kursrummen på Fronter. Vi har haft pedagogträffar en gång/månad där vi har diskuterat hur vi kan få ner avbrottsfrekvensen, diskuterat bedömning och betygssättning och arbetat med att få till en gemensam struktur för Fronterrummen. För att förbättra starten för de elever som börjar vid flexantagningarna, introducerade vi under vårterminen obligatorisk närvaro vid första lektionstillfället. Då kan läraren ge en bra introduktion till alla nya. Det har hittills varit positivt och lyckat, och avbrottsfrekvensen verkar ha sjunkit bland de elever som börjar vid flexstarterna. Från och med vårterminen förlänger vi inte längre kurstid för eleverna. Den elev som inte är klar med kursen när hens kurstid är slut, får istället söka om kursen för att göra klart det som saknas. Det innebär också att läraren betygssätter eleven med underlag saknas eller ett F. Anledningen till den förändringen är att elever som har studiemedel och förlänger kurserna får problem med CSN. Andelen icke godkända betyg är därför högre detta läsår jämfört med tidigare. 8.1 Kurser Matematik och Naturkunskap Matematik Matematik 1 och 2 har getts som närdistans till Gällivareelever. Detta läsår prövade vi att även erbjuda Ma 1 som dagtidskurs med traditionella genomgångar, för de elever som har svårt att klara ett distansupplägg. De flesta elever som påbörjade kursen, kunde dessvärre inte gå klart eftersom du fick jobb. Den nya, obligatoriska diagnostiseringen av förkunskaper gav värdefull information. Elever som t.ex. inte behärskade multiplikationstabellen fick redan vid första lektionstillfället repetitionsmaterial att ta hem. Dessutom fick samtliga elever med bristfälliga förkunskaper tillgång även till Ma Grund rummet på Fronter, där en del repetitionsmaterial finns. 21

22 Matematik 3 och 4 har getts på distans till alla orter inom Lapplands lärcentra. Fronterrummen är ombyggda för de nya kurserna. Elever som har läst Ma C och fortsätter med Matematik 4 saknar moment som krävs för att klara av kursen i Matematik 4. De eleverna erbjöds fr o m hösten 2014 att läsa en orienteringskurs parallellt med studierna i Matematik 4, vilket har fallit väl ut. Matematikstuga, kvällstid har varit mycket uppskattad av eleverna och periodvis har det varit uppemot elever där samtidigt. Även elever som läser Fysik och Kemi har kommit på matematikstugan och fått lärarhjälp. Fysik Fysik 1 och 2 har getts på distans till alla orter inom Lapplands lärcentra. Adobe connect används till lektioner och genomgångar. Kurserna är upplagda i Fronter, där inspelade genomgångar/föreläsningar också finns. Elever som inte kan delta på lektionen kan ta då del av genomgången via Fronter. Eleverna måste delta på laborationsdagarna i Gällivare. Under läsåret har de inspelade genomgångarna förkortats och förbättrats. Närvarouppgifterna är förändrade och förbättrade. Biologi Biologi 1 och 2 har getts på distans till alla orter inom Lapplands lärcentra. Kurserna är upplagda i Fronter. Naturkunskap Naturkunskap 1 har getts som närdistans till Gällivareelever och Naturkunskap 2 på distans till alla hela Lapplands lärcentra. Kurserna är upplagda i Fronter Ekonomiska ämnen Personaladministration, Företagsekonomi 1och 2 har under hösten getts på distans till hela Lapplands lärcentra via Adobe Connect. Läraren har besökt eleverna i Kiruna och Pajala, vilket var mycket uppskattat. Under våren har vi gett Företagsekonomi 1 och 2 till hela Lapplands lärcentra med ny lärare, eftersom den tidigare gick i pension. 22

23 Datakurser Webbutveckling och Digitalt skapande ges på distans till hela Lapplands lärcentra. Information och kommunikation 1 och 2 och Programhantering på distans till Gällivare elever. Datakörkort är möjligt att ta. Samtliga kurser är upplagda på Fronter och Adobe Connect används när läraren är schemalagd för handledning. Mjukvaran behöver uppdateras. SO-ämnen Historia 1 och 2 och Geografi 1 och 2 gavs under höstterminen på distans till hela Lapplands lärcentra. Pga besparingar minskades lärartjänsten inom SOområdet och från och med våren 2014 ges Historia 1, Samhällskunskap 1, Religionskunskap 1 och 2 som distanskurser enbart till Gällivare elever. Samtliga kurser är upplagda på Fronter. Ett område som läraren har fokuserat på under läsåret är en höjning av kvaliteten i kurserna. Metoden som läraren har utvecklat är att allt fler elever ska göra mer muntliga redovisningar och redogörelser. Eleverna får på detta sätt lättare att utveckla och på ett djupare sätt både analysera och reflektera på det arbete de gjort under kursen. Kontakten med eleverna blir också mycket bättre, vilket förhoppningsvis minskar avbrottsfrekvensen. Svenska och Engelska Svenska Svenska 1, 2, och 3 bedrevs som en närdistanskurs med ett lektionspass /vecka om 2h på sen eftermiddagstid. Kurserna är upplagda i Fronter. Arbetet med att införa arbetsområden har fortsatt under läsåret. Bedömningen av uppgifter har reviderats och förbättrats och allt är publicerat i Fronter I gruppen Svenska 2 ingick även andraspråkselever. De eleverna har ofta svårt att hinna med kursen på en termin. 23

24 Svenska som andraspråk 1 Hösten 2014 erbjöd vi Svenska som andraspråk 1 som närdistanskurs för första gången. Eleverna har haft ett lektionspass/vecka om 2 h på sen eftermiddagstid. Engelska Engelska 5 och 6 bedrevs som en närdistanskurs med ett lektionspass/vecka om 2 h på sen eftermiddagstid. Kurserna är upplagda i Fronter. Eleverna i engelska 5 har svårt att hinna med kursen under ett halvår. I engelska 6 har läraren gjort en mer detaljerad planering för 2-3 veckor åt gången och lagt ut den på Fronter. Då kan elever som inte är närvarande på lektionerna se vad som är gjort och ska göras i kursen Engelska 6 och 7 på distans Engelska 6 och 7 har varit möjlig att läsa på distans via Jokkmokk el Miroi. 8.2 Yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna Vård- och omsorgsutbildning 14 elever avslutade sin utbildning 9 januari 2015 och de flesta gick direkt till arbete. 4 av dem hade läst på dagtid och 10 på distans. Höstterminen 2014 påbörjade 28 nya elever vårdutbildningen på distans. Distanskurserna har fungerat bra, med hög närvaro vid obligatoriska träffar. En 4-terminers omvårdnadsutbildning för elever med svenska som andraspråk startade i augusti med sex elever. Språkstöd i form av vårdsvenska och svenska som andraspråk ges till eleverna för att förbättra möjligheterna för dessa elever att klara av utbildningen. Vårdsvenskan är från hösten 2014 lagd på vårdlärare och inbakad i vårdkurserna, vilket har fungerat mycket bra Detta läsår har vi enbart haft egna vårdlärare som är anställda vid lärcentrat, istället för att som tidigare dela vårdlärare med gymnasieskolan. Det har varit mycket lyckat och fallit väl ut. 24

25 Elutbildning I samverkan med Kiruna LC köpte vi en Elutbildning från Teknikutbilda. Vi har 3 elever som påbörjade utbildningen i april Lärlingsutbildning Detta läsåret har vi inte dessvärre inte haft någon lärling i gång. Måluppfyllelse/analys (höst/vår ) Mål (14/ 15) Result at (14/ 15) Mål (15/ 16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Antal elever 210/ / / 190 Bra måluppfyllelse Annonsera i Kometen. Fortsätta med vår uppsökande verksamhet; att delta på mässor och andra arrangemang som anordnas i samhället Antal kursdelta gare 600/ / / 500 Bra måluppfyllelse Ett bra individuellt upplägg för varje elev Andel avbrott för arbetslaget i % 20% 36% 20% Liten minskning jämfört med förra läsåret. Den största avbrottsorsaken är att eleven varit inaktiv i minst tre veckor. Arbete och personliga skäl är också stora avbrottsorsaker. Fortsätta motivera eleverna till studier. Utöka elevkontakten i kurserna. Fortsätta med obligatorisk närvaro vid första lektionstillfället för flexantagna. 25

26 Andel godkända betyg för arbetslaget i % Andel inkomna kursutvärderi ngar i % % 100 Bra måluppfyllelse % 100 Kursutvärderingar är utlagda i Fronter i de flesta rum, men hur få alla elever att fylla i kursutvärderingen1 Fortsätta stimulera eleverna att nå individuella mål samt kunskapskrav i sina studier Lägga kursutvärderingen i alla kursrum i Fronter. Hur få fler elever att fylla i kursutvärderingen? Lärarna tar reda på orsaker till avbrott och det registreras i Procapita. Vi har fortfarande elever som försvinner från kurserna utan att tala om att de gör avbrott. Den största avbrottsorsaken är att eleven varit inaktiv i minst tre veckor, trots påstötningar från lärare. Arbete och personliga skäl är också stora avbrottsorsaker. Trots att kurserna går på distans, hinner elever som arbetar inte med studierna. Kursutvärderingarna är utlagda i de flesta rum i Fronter, men det är svårt att få alla elever att göra dessa. De elever som svarat är i stort sett nöjda med kurserna. Från och med vårterminen förlänger vi inte längre kurstid för eleverna. Den elev som inte är klar med kursen när hens kurstid är slut, får istället söka om kursen för att göra klart det som saknas. Det innebär också att läraren betygssätter eleven med underlag saknas eller ett F. Anledningen till den förändringen är att elever som har studiemedel och förlänger kurserna får problem med CSN. Andelen icke godkända betyg är därför högre detta läsår jämfört med tidigare. Vid en av pedagogträffarna diskuterades det faktum att många elever avbryter studierna. Vi såg att en större andel av avbrotten fanns bland de elever som började vid flexantagningarna. En åtgärd som då diskuterades fram var att 26

27 införa obligatorisk närvaro vid första lektionstillfället, för att förbättra starten för de eleverna. Då kan läraren ge en bra introduktion till alla nya. Det har hittills varit positivt och lyckat, och avbrottsfrekvensen verkar ha sjunkit bland de elever som börjar vid flexstarterna. Diagnostiska tester i matematik är infört, vilket har fallit väl ut. Elever som t.ex. inte behärskade multiplikationstabellen fick redan vid första lektionstillfället repetitionsmaterial att ta hem. Dessutom fick samtliga elever med bristfälliga förkunskaper tillgång även till Ma Grund rummet på Fronter, där en del repetitionsmaterial finns. Utvecklingen av arbetet med formativ bedömning fortgår enligt planen. Smartboardutbildning är genomförd i augusti slutbetyg och en yrkesexamen är utfärdade under verksamhetsåret Målsättning för 2015/16 Lägga kursutvärderingen i alla kursrum i Fronter Fortsätta med obligatorisk närvaro vid första lektionstillfället för elever som börjar vid flexantagningarna, för att minska avbrotten Utöka elevkontakten för att minska avbrotten Fortsätta utveckla arbetet med formativ bedömning Konvertera lektionsinspelningarna i Fysik och lägga ut dem på YouTube, för att möjliggöra för elever att kunna ta del av dem via IPads Göra tydligare planering i engelska 5 och nyttja Skype för muntliga delar. Erbjuda Engelska 5 över ett helt läsår Lägga upp genomgångar, närvarouppgifter och planeringar på fronter och ge mer individuell handledning till eleverna i Svenska som andraspråk. 9. Yrkeshögskola (YH) Målsättning för 2014/15 Mål för 2014/15 27

28 Fortsätta att marknadsföra våra yrkeshögskoleutbildningar. Jobba hårdare och stötta de studerande mer för att få samtliga att begära ut ett examensbevis. Få in fler byggföretag till ledningsgruppen för att underlätta för LIAplatser Få IT-tekniken att fungera än bättre. Arbeta vidare för att få en än bättre struktur och planering för utbildningarna Se till att våra studenter har med sig så mycket som det bara går för att få dem än mer anställningsbara Se till att betygen för studenterna är satta innan utvärdering sker för att öka frekvensen på svarande Göra gemensamma utvärderingsmallar för alla yh-utbildningar Få till stånd handledarutbildning för företagen Skicka in ny ansökan om Byggproduktionsledare Beskrivning av verksamheten Vi har bedrivit två YH-utbildningar under läsåret, Bergteknik och Byggproduktionsledare. Vi har även haft nio studerande vid sex andra YHutbildningar; Elektroteknik och automation, Vattenkraft, Servicetekniker, Naturturismutvecklare, Bergmaterialingenjör, El- och automation och Arbetsmiljöingenjör. Vi har marknadsfört de utbildningar som beviljats inom Lapplands lärcentra. Inom ramen för YH-Norrbotten projektet har vi marknadsfört samtliga YHutbildningar som ges i Norrbotten. Vi har arbetat med nya ansökningar för Byggproduktionsledare och Bergteknik. IT tekniken har fungerat bättre. Vi har dessvärre haft många byten på en av utbildningsledartjänsterna och sjukdom på den andra utbildningsledartjänsten. Detta har medfört att vi inte har genomfört handledarutbildning och inte heller gjort en gemensam utvärderingsmall för YH-utbildningarna. Strukturen och planeringen för 28

29 utbildningarna har också periodvis delvis haltat. Trots detta har vi tack vare den personal som har varit på plats under året, fått utbildningarna att fungera bra. 9.1 Utbildningar YH Bergteknik Hösten 14 startade 20 studenter på utbildningen i Gällivare. 75% av de antagna är kvinnor och 25% är män. Studenterna kommer geografiskt från följande orter: Kiruna 10 Gällivare 8 Pajala 1 Älvsbyn 1 En person avbröt utbildningen till jul och en annan har inte kunnat göra LIA:n på grund av graviditet, eftersom det inte är tillåtet att vara i en gruvmiljö när man är gravid. Hon kommer att göra sin LIA under hösten En student som antogs sent, kommer att läsa kursen Bergbyggnad under hösten Intresset har varit stort även denna omgång och vi fick in 135 ansökningar. Det har dessvärre varit lite rörigt i ledningsgruppen då företag har försvunnit. Ledningsguppen har varit hårt decimerad och det har varit svårt att fatta beslut. Under senare delen av våren fick vi åter en fungerande ledningsgrupp. Det har även varit flera utbildningsledare som löst av varandra vilket inte är optimalt för en utbildning. Studenterna har undervisats i Gällivare för de praktiska delarna och via videokonferens och Adobe Connect på de teoretiska delarna. LIA perioderna har främst varit förlagda hos branschföretagen. På grund av konjunkturnedgången har vi haft svårt att få fram bra LIA platser. 19 studenter tog sin examen den 29 maj. 17 av studenterna fick sitt examensbevis. De resterande två kommer att få ut sitt examensbevis under hösten YH Byggproduktionsledare Hösten 2013 startade 30 studenter på utbildningen med två studieorter; Gällivare och Piteå. 24 studenter var kvar i utbildningen efter sommaren

30 Studenterna kommer geografiskt från följande orter: Kiruna 10 Gällivare 3 Pajala 1 Luleå 3 Älvsbyn 3 Piteå 4 14 av studenterna läste inriktning Husbyggnation och 10 läste inriktning Mark och anläggning. Undervisningen har till största delen skett via distansteknik; Adobe Connect och videokonferens. Examensarbetet delades upp mellan fyra handledare; två i Piteå och två i Gällivare. De 24 studenterna tog sin examen den 13 mars varav 20 fick sitt examensbevis. Två av de resterande studenterna kommer att få sitt examensbevis under hösten Måluppfyllelse/analys Mål (14/ 15) Result at (14/ 15) Mål (15/ 16) Analys av förhållandet mål verklighet Aktivitetsplan för att nå målet Antal elever Andel avbrott i % Andel godkända betyg i % Andel inkomna kurs Bra måluppfyllelse 0 2,3% 0 Bra måluppfyllelse Bra måluppfyllelse OK måluppfyllelse Marknadsföra samtliga YHutbildningar Ha en bra struktur och planering för utbildningen Stötta studerande som riskerar IG Genomföra kursutvärderingarna 30

31 utvärderi ngar i % efter att betygen är satta Vi har marknadsfört de utbildningar som beviljats inom Lapplands lärcentra. Inom ramen för YH-Norrbotten projektet har vi marknadsfört samtliga YHutbildningar som ges i Norrbotten. Vi har arbetat med nya ansökningar för Byggproduktionsledare och Bergteknik. IT tekniken har fungerat bättre. Vi har dessvärre haft många byten på en av utbildningsledartjänsterna och sjukdom på den andra utbildningsledartjänsten. Detta har medfört att vi inte har genomfört handledarutbildning och inte heller gjort en gemensam utvärderingsmall för YH-utbildningarna. Strukturen och planeringen för utbildningarna har också periodvis delvis haltat. Trots detta har vi tack vare den personal som har varit på plats under året, fått utbildningarna att fungera bra. Mål för 2015/16 Fortsätta att marknadsföra våra yrkeshögskoleutbildningar. Stötta de studerande för att få samtliga att klara sina kurser. Få in fler företag i ledningsgruppen för Bergteknik Arbeta vidare för att få en än bättre struktur och planering för utbildningarna Se till att betygen för studenterna är satta innan utvärdering sker för att öka frekvensen på svarande Göra gemensamma utvärderingsmallar för alla yh-utbildningar Få till stånd handledarutbildning för företagen Skicka in ny ansökan för Byggproduktionsledare och Bergteknik 10. Högskola Lokala mål för 2013/14 31

32 Marknadsföra Gällivare Lärcentra till distansstuderande Se över att hemsidan är väl uppdaterad med viktig information och att det med tydlighet framgår där om möjligheten att skriva tentamen på hemorten för studerande Även via annons informera studenter om möjligheten att skriva tentamen på hemorten Skapa och bevara en attraktiv studiemiljö som är lockande och anpassad till de studerande samt hålla en god service Anordna aktiviteter så som t ex lunchseminarier vid Lärcentra Få till stånd fungerande IT-stöd och service Beskrivning av verksamheten Lapplands Lärcenter erbjuder studerandeservice och utbildningssupport till studerande från Yrkeshögskoleutbildningar och universitets kurser och program. Syfte är att underlätta för studenter att slutföra och uppnå sina studiemål på bästa vis. Vi på Lapplands Lärcentra skattar högt de studerandes åsikter och vill att våra studenter skall trivas samt uppleva att studiemiljön uppfyller deras krav. Vi gör därför så kallade enkätundersökningar. Dels för att ge de studerande möjlighet att lämna in sina synpunkter samt för att förbättra deras studietid hos oss men också för att se var de studerande har funnit information om oss på Lärcentra. Enkätundersökningarna genomfördes digitalt och även manuellt vid inskrivning av de studerande, svaren var anonyma. I enkätsvaren fick vi även en del förslag på kvalitetsförbättringar som vi kunnat genomföra på lärcentra under året. I vår dagliga dialog med de studerandes fångar vi upp de studerandes tankar om förbättringar av studerandemiljön och åtgärdar det vi kan. Marknadsföringen har vi riktat ut mot samhället och funnits där potentiella Nya studenter (och andra intresserade) befann sig. Vi har under våren besökt Välkommaskolan, Cafe Alla Tiders, Turist Center och Norrskens Gallerian. Nya 32

33 studenter bjöds på rundvandring i verksamheten och fick den information de har behov av för att studera på Lärcenter. Information om var vi har befunnit oss ute i samhälle har annonserats via annons i vårt lokala annonsblad, via vår hemsida och vår Face Book. Lärcentras syfte är att tillgängliggöra utbildningar på distans och då framförallt de utbildningar som prioriterats vid behovsinventeringen under året. Under våren har vi från Lärcentra marknadsfört de utbildningar som startar till hösten. Vi har bl.a. medverkat på högskole-dagar, på arbetsförmedlingen och hos vuxenutbildningen. 79 studenter registrerade sig på Lärcentra för att nyttja verksamheten under sin studietid. Antalet ligger på samma nivå som tidigare. Vi har dessutom haft 22 YH-studenter inskrivna hos oss. En del av dessa studenter har nyttjat lokalerna nästan varje dag medan andra varit mer sporadiskt. På Lärcentra har 113 personer skrivit tentamen under hösten och 193 under våren. Videokonferens anläggningen har nyttjats flitigt dels till föreläsningar för studenterna men även nyttjas till egna möten inom LKF samt externt. Vi hade fyra stycken videokonferensanläggningar i bruk och fyra stora grupp-adobe rum under våren. Adobe kan de studerande koppla upp sig på vid samtliga datorer i verksamheten men grupprumen har stora skärmar och trådlösa tangentbord, vilket gör dessa rum extra populäre hos de studerande. På Lärcenter har vi problem med inomhusmiljön. Det har varit väldigt varmt soliga dagar, vi har därför inskaffat fungerande persienner i den så kallade AHhallen samt nya gardiner i samtliga lokaler. Måluppfyllelse/analys Vi har marknadsfört Lärcentra till distansstuderande och har en attraktiv studiemiljö med god service. Vi erbjuder ett brett utbud av program och kurser som är tillgängliga att läsa via vårt lärcentra. Vi har även deltagit på mässor och annonserat flitigt via lokala annonsblad i Gällivare, Pajala, Kiruna och Jokkmokk samt via sociala medier och vår hemsida. Trots detta har inte antalet inskrivna ökat. Frågan är då vad det beror på. Kan vara dels att vi är lokaliserade i 33

34 Malmberget. De flesta studenterna kanske bor i Gällivare. Det kan kännas långt att ta sig till Malmberget. En annan orsak kan vara inomhusklimatet, som inte alltid är det bästa (för varmt sommarhalvåret och kallt på vintern). Men största anledningen beror nog på den högkonjunktur och den otroligt låga arbetslösheten som malmfälten befinner sig i idag. En trend har visat sig att vid högkonjunktur studerar färre och vid lågkonjunktur är antal studerande fler. Antalet videokonferenssändningar har också minskat. Det kan tyda på att Adobe el andra webbaserade möten används i större utsträckning, vilket innebär att studenten då i större utsträckning kan delta hemifrån. Antalet tentamen ligger på ungefär samma nivå som förra läsåret (en liten ökning för hösten). Det tyder på att informationen har nått ut till studenter som läser på distans, och att de känner till lärcentrat. I december anordnade vi en öppen föreläsning i Att bygga säkerhet, som lockade 41 åhörare. IT-tekniken har fungerat bättre. Vi har haft mindre störningar jämfört med tidigare. Vi uppfyller Nitus kvalitetskriterier. 11. Behovsinventering Inventering av utbildnings- och kompetensbehov har pågått under hela året. Kartläggningen har bl.a. skett vid företagsbesök. Flertalet av besöken har genomförts med representanter från näringslivsbolaget Expandum. Behovsinventering har också skett i dialog med lokala aktörer som arbetar med behovsinventering som Utvecklingsenheten, Företagsbolaget och Visit Gellivare. Lärcentra personalen har även medverkat i olika arrangemang på orten med syfte att marknadsföra vårt lärcentra samt fånga upp behov av kompetensutveckling. 34