Kvalitets- och verksamhetsplan för Arbetsmarknad och vuxenutbildning 2010

Transkript

1 Kvalitets- och verksamhetsplan för Arbetsmarknad och vuxenutbildning 2010 Dokumenttyp Plan Dokumentnamn Kvalitets- och verksamhetsplan 2010 Fastställd/upprättad Beslutsinstans Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Giltighetstid Dokumentansvarig /processägare Förvaltningschef Version 1.0 Senast reviderad Dokumentinformation Innehåller förvaltningens plan för verksamheten för 2010 Detta dokument gäller för Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning samt förvaltningens personal 1

2 Utgångspunkt för förvaltningens kvalitets- och verksamhetsplan är Nämndens beslut om verksamhetsidé och mål. Verksamhetsidé Vi erbjuder en stödstruktur för den enskilde individens livslånga lärande genom flexibel utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet i former som utgår från individens, samhällets samt arbetsmarknadens behov och önskemål. Övergripande mål Nämndens ambition är att anpassa verksamheten utifrån rådande förutsättningar och samtidigt fortsätta att utveckla den så att fler ungdomar får fäste på arbetsmarknaden eller kommer in i utbildning de som står längst från arbetsmarknaden får det stöd och den hjälp till personlig utveckling de behöver för att närma sig egen försörjning vi kan erbjuda strategiska yrkesutbildningar kopplade till det lokala tillväxtprogrammet och arbetslivets behov samt ett brett utbud av högskoleutbildning den resurs som invandrare och flyktingar utgör, tillvaratas och integreras för att bidra till ökad mångfald och tillväxt i kommunen. Lissabonstrategin Förvaltningen arbetar också utifrån EU:s Lissabonstrategi och de mål som är kopplade till förverkligandet av den, genom de hundratals olika program som finns för samverkan och verksamhetsutveckling. Lissabonstrategins mål är att EU år 2010 skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Statlig styrning Delar av förvaltningens verksamhet har direkt statlig styrning, framförallt vuxenutbildningen, men även den nationella arbetsmarknadspolitiken och integrationspolitiken påverkar förvaltningens verksamhet. Förvaltningens årliga verksamhetsplaner Kvalitets- och verksamhetsplanen är upplagd så att först presenteras nämndens verksamhet därefter de förvaltningsövergripande verksamheterna som ligger under förvaltningschefens ansvar. Därefter redovisas arbetsmarknadsavdelningens verksamheter och vuxenutbildningsavdelningens verksamheter, under respektive avdelningschefs ansvar. För respektive avdelning finns en inledande beskrivning av avdelningens uppdrag. För vuxenutbildningen redovisas den analys om ligger till grund för verksamhetsårets utbud. Varje verksamhet inleds med en rubrik och sedan följande underrubriker: mål, uppdrag och utvecklingsområden, förutsättningar, beskrivning av verksamheten, genomförande, uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring samt preliminär budget för året. Kompetens- och arbetsmiljöplanen har fokus på personalen och beskriver de insatser och resurser som finns för deras kompetensutveckling och arbetsmiljö. Kommunikations- och marknadsföringsplanen beskriver hur förvaltningen, strategiskt och aktivt, arbetar för att utveckla intern och extern kommunikation samt marknadsföring av verksamheterna. 2

3 Uppdrag till avdelningarna att arbeta med följande utvecklingsområden Kvalitetsarbetet och metoder för kvalitetssäkring inom förvaltningens verksamhetsområden Lokal handlingsplan för tillväxt och sysselsättning genom Partnerskapet Analys av behov av yrkesutbildningar utifrån kommunens tillväxtområden och arbetsmarknadens behov Samverkan med olika aktörer för förbättrad flyktingmottagning och integration Kompetensutveckling för personal om mänskliga rättigheter och jämställdhet Åtgärder enligt Delårsrapport januari-augusti 2009 Fortsatt samlokalisering av verksamheterna i ändamålsenliga lokaler Erbjuda aktiviteter för personer över 25 år med försörjningsstöd Öka samverkan med företag inom vindkraft, bioenergi samt processindustrin för att gemensamt ta fram effektiva riktade yrkesutbildningar Utöka utbudet av kurser inom ramen för Yrkesvux Samverka med Arbetsförmedlingen i en riktad kampanj för att locka fler till studier. Målet är att öka andelen med slutbetyg på gymnasial nivå Ansöka om yrkesutbildningar inom ramen för Yrkeshögskolan En lokal arbetsmarknadspolitisk strategi (LAP) ska formuleras inte minst med tanke på den ökande ungdomsarbetslösheten samt ökningen av passivt försörjningsstöd Ett projekt inom sfi som syftar till att förlägga delar av undervisningen ute på arbetsplatser för att öka integrationen och kontakten med arbetslivet Analys av kompetensbehoven i kommunen utifrån efterfrågan och behov Kommunövergripande mål: Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem Barn och ungas nyttjande av tobak och alkohol minimeras. Ingen ska använda narkotika Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt Piteå ska år 2020 ha invånare Piteå ska år 2010 ha ökat antal arbetstillfällen med st jämfört med år 2003 Genom ett livslångt lärande höja utbildningsnivån hos Piteborna Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Piteå ska vara en uthållig kommun Piteå ska erbjuda förutsättningar för en god folkhälsa Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser 3

4 Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå Kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov Piteå Kommun ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenheter tas tillvara Kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB *SCB:s medborgarundersökning Ekonomi och bemanning Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kommunala medel (tkr) Bemanning (summa helårstjänster)

5 Nämnden Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har funnits sedan starten av verksamhetsåret Mål Målet för nämnden är att fullgöra sitt ansvar inom de områden som fastställs i kommunens reglemente. Reglemente Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Nämndens uppgifter omfattar kommunal vuxenutbildning inklusive särvux, svenskundervisning för invandrare och högskolefrågor. Inom ramen för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för vuxna får nämnden bedriva uppdragsutbildning enligt lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall förordning (1992:395) om uppdragsutbildning inom det offentliga skolväsendet. Nämnden får bedriva utbildningsverksamhet enligt första och andra stycket också i annan kommun. Nämnden får efter beställning från annan kommunal förvaltning genomföra personalutbildning. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom arbetsmarknadsåtgärder. Nämnden fullgör kommunens verksamhet som rör flyktingar som kommit till kommunen Nämnden ansvarar också för övriga introduktions- och integrationsuppgifter som rör flyktingar och andra invandrare i Piteå kommun. Förutsättningar Nämnden består av 11 ledamöter samt ersättare. Nämndens sammanträden förläggs under året med hänsyn tagen till kvalitetskedjan och budgetprocessen. Varje sammanträde har ett tema som fokuserar på ett aktuellt verksamhetsområde. Nämnden har haft en utbildningsdag per år för sin egen kompetensutveckling. Nämndens ledamöter erbjuds deltagande i olika konferenser under året. Beskrivning av verksamheten Nämndens uppdrag beslutas av kommunfullmäktige i VEP och budget. Verksamheten inom nämndens ansvarsområde beskrivs i förvaltningens Kvalitets- och verksamhetsplan som upprättas årligen. Genomförande Genom dialog, beslut och uppföljning styr och leder nämnden verksamheten så att den skall nå uppsatta mål. Under året kommer åtta sammanträden att genomföras samt en kompetensutvecklingsdag. Nämndens ledamöter kommer dessutom att erbjudas deltagande i ett antal konferenser under året. 5

6 Uppföljning Nämnden redovisar sin verksamhet till kommunfullmäktige genom delårsrapporter och årsredovisning. Nämnden får besök av kommunens revisorer en gång per år. Förvaltningen återrapporterar löpande till nämnden samt i den årliga Verksamhetsrapporten. Ekonomi och bemanning Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kommunala medel (tkr) Bemanning (summa helårstjänster)

7 Förvaltningsövergripande verksamheter Uppdraget De förvaltningsövergripande verksamheterna har till uppgift att stödja verksamheterna inom avdelningarna samt nämnden. Det innebär att det ska finnas ett kompetent och adekvat administrativt stöd både vad gäller personal och system. Förvaltningens information och marknadsföring samordnas av en informatör och webbredaktör. För att ständigt utveckla personalens kompetens på ett sätt som kan förväntas av en kunskapsorganisation bedrivs förvaltningsövergripande gemensam kompetensutveckling. Verksamhetsutvecklingen på övergripande nivå utgör ett stöd till avdelningarna och ska bistå med utvecklingsarbete och leverera uppdrag för genomförande, till avdelningarna. Samordning av EU-arbetet och integrationsfrågor ligger också som en förvaltningsövergripande resurs inom staben. Där finns också huvuddelen av det handläggarstöd som finns för beslutsunderlag till nämnden. Ekonomi- och controllerfunktionen är en central funktion som ger stöd åt kvalitetsarbetet genom underlag och uppföljningar. Som en följd av kraven på extern finansiering och framförallt att verksamheten bedrivs med stöd av EU:s olika program kommer verksamheten att allt mer genomföras i projektform. Mål för de förvaltningsövergripande verksamheterna att stödja övriga verksamheter effektivt och kvalitativt. att utveckla och samordna kvalitetsarbetet inom förvaltningen att utveckla och samordna förvaltningens arbetsmiljöarbete och kompetensutveckling att utveckla och samordna förvaltningens kommunikation och information att utveckla system för verksamhetsuppföljning att skapa ett lärcentrum Mål för staben att bidra till verksamhetens utveckling och uppföljning genom effektiv och kvalitativ handläggning att interagera med omvärlden genom kontinuerlig omvärldsbevakning och nätverksskapande kontakter med externa aktörer 7

8 Administration Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Piteå Kommun ska öka andelen miljö- (inklusive lokalproducerade) och rättvisemärkta inköp Budgetramen ska hållas genom effektiv hushållning med disponibla resurser Genom samverkan med externa aktörer ska den kommunala finansieringsgraden av nämndens bruttokostnader vara 65% (50% från 2012) eller lägre Nyckeltal/Verksamhetsmått Antal tillgängliga tjänster på Internet, uppdelat på e-tjänster och e-servicetjänster Andel rättvise- miljömärkta produkter av inhandlade produkter Distansöverbyggande teknik Formuleras när resepolicy är antagen Resekostnader för tjänsteresor ska minska - Formuleras när resepolicy är antagen Resultatet. Mål: minst 0 kr i årsresultat Kommunal finansieringsgrad, % Nämndens egna mål: All personal utvecklar sin egen kompetens Nyckeltal/Verksamhetsmått Andel av personalen som tar del av kompetensutveckling (100%) utöver de förvaltningsövergripande kompetensinsatserna Egna mål Verksamhetens mål är att stödja övriga verksamheter effektivt och kvalitativt. Uppdrag och utvecklingsområden Utifrån analys av tidigare årsrapporter, utvärderingar och andra resultat formuleras uppdrag till förvaltningen och avdelningarna att medverka i kvalitetsarbetet och i utvecklingen av metoder för kvalitetssäkring inom förvaltningens verksamhetsområden att hantera ekonomistyrning och administration av EU-projekt att implementera handläggarhandboken Förutsättningar Förvaltningschef, administrativ chef samt sex administratörer ingår i verksamheten. Förvaltningschef och administrativ chef sitter i ledningskorridoren. Tre administratörer delar rum i Vägledningscentrum, nämndssekreteraren har eget rum i Vägledningscentrum, en administratör sitter huvudsakligen på Studiecentrum men har även dagar då hon delar rum med nämndssekreteraren Vägledningscentrum och en administratör är placerad i receptionen på VLC. Detta är inte en ändamålsenlig placering utifrån ett effektivitetsperspektiv. 8

9 Ferieadministrationen är av förklarliga skäl säsongsbetonad vilket innebär att bemanningen är svår och extra resurser behöver förstärka ferieadministrationen under våren och sommaren. Förvaltningens EU-projekt kommer fram till hösten 2010 att kräva extra administrativa resurser. Om ytterligare projekt beviljas kommer ytterligare administrativa resurser och kvalificerad ekonomistyrning att krävas. Beskrivning av verksamheten Löner och individuell kompetensutveckling för administrativ personal och förvaltningschef, övergripande kostnader för administration, IT, kontorsutrustning och kontorsmaterial. Genomförande Formerna och metoderna för verksamhetsuppföljning och sammanställning av statistik samt modeller för utvärdering av verksamheten kommer att utvecklas under året. Administrationen kring EU-administrationen kräver extra resurser. För att feriearbetet ska fungera under sommaren behövs ytterligare extra resurser. Under året kommer utrymme att finnas för att administratörerna att utveckla och effektivisera sina respektive arbetsuppgifter. Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring Receptionen vid VLC ska utvärderas under början av år Övriga administrativa rutiner utvärderas i anslutning till utvärderingar av övrig verksamhet. Ekonomi och bemanning (ledning och administration) Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kommunala medel (tkr) Bemanning (summa helårstjänster) , Internhyra 9

10 Förvaltningsövergripande kompetensutveckling Nämndens egna mål: All personal utvecklar sin egen kompetens Nyckeltal/Verksamhetsmått Andel av personalen som tar del av kompetensutveckling (100%) utöver de förvaltningsövergripande kompetensinsatserna Mål Kunskapsuppbyggnad ska förutom utveckling av befattningsspecifika kompetensbehov ske även kring de horisontella perspektiven som anges i nämndens verksamhetsidé och mål, dvs. Jämställdhet Mångfald Mänskliga rättigheter Långsiktigt hållbar utveckling - Uthållig kommun Entreprenöriellt förhållningssätt Utöver detta ska: Personal som ej har högskoleutbildning ska stimuleras till att studera kurser på högskolenivå. Verksamheten ska forskningsanknytas i större utsträckning och möjligheterna att rekrytera en kommundoktorand med extern finansiering ska undersökas. Samverkan med universiteten bör utvecklas för att C- och D- uppsatser ska kunna göras i vår verksamhet. Aktuell forskning inom det pedagogiska området och kunskapsutveckling kring lärande ska i högre utsträckning importeras och omsättas i verksamheten. Ledarskapsutveckling ska bedrivas genom samtal i chefsgruppen angående ledarskapspolicy, målkortsmodellen, lönekriterier och lönesamtal Uppdrag och utvecklingsområden att upprätta plan för förvaltningens kompetensutveckling att stötta verksamheterna genom att genomföra identifierade insatser att följa upp och utvärdera genomförda kompetensutvecklingsinsatser Förutsättningar Personalens utbildningsnivå är hög och en bred variation av utbildningsbakgrund och erfarenheter finns bland denna. Inom förvaltningen finns goda förutsättningar för kompetensutveckling, bland annat tillgång till lokaler för utbildning och övriga stödstrukturer för utbildningsinsatser. Inom dataområdet har vi både teknik och lärarstöd inom förvaltningen. Vi kan erbjuda ett stort antal utbildningar med egen personal och övrigt kan vi upphandla av externa aktörer. 10

11 Beskrivning av verksamheten Varje medarbetare har en individuell kompetensutvecklingsplan som utarbetas i samband med medarbetarsamtalet. En förvaltningsövergripande kompetens- och arbetsmiljöplan upprättas årligen. Genomförande Det konkreta genomförandet av utbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser specificeras närmare i förvaltningens särskilda kompetens- och arbetsmiljöplan. Uppföljning och utvärdering Dokumentation av omfattningen av kompetensutvecklingen sker genom sammanställningar av deltagande mm. Utvärdering ska ske efter varje utbildningsinsats. Möjligheterna till utvärdering via digital teknik ska undersökas. De individuella kompetensutvecklingsplanen ska hållas uppdaterade och revideras regelbundet. Ekonomi och bemanning Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kommunala medel (tkr) Bemanning (summa helårstjänster)

12 Marknadsföring Kommunövergripande mål Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling Piteborna ska uppleva så hög tillgänglighet och gott bemötande att de har anledning att tala väl om kommunens service *Nöjdhet med a) information och öppenhet, b) påverkan och c) förtroende *Nöjd-Inflytande-Index *Nöjdhet med tillgänglighet Svar på enkla frågor på telefon, E-post och via Webb (% i KF nätverk) Antal tillgängliga tjänster på Internet, uppdelat på e-tjänster och e-servicetjänster Nämndens egna mål: Att öka verksamhetens synlighet i media Nyckeltal/Verksamhetsmått Antal tidningsartiklar och tv/radioinslag Egna mål Det övergripande målet är att öka kunskapen om verksamheten samt väcka intresse och engagemang genom att: skapa en gemensam bild av verksamheten inom förvaltningen kommunicera verksamhetens inriktning och omfattning inom kommunen sprida en enhetlig och tydlig bild av verksamheten till externa aktörer och allmänheten Nyckeltal/Verksamhetsmått Ett reportage från förvaltningens verksamhet i varje nummer av Pitekvarten En artikel eller notis i varje nummer av tidningen Made in Piteå Ett frukostmöte i Vardagsrummet varje termin Beskrivning av förvaltningens arbete med marknadsföring finns i det separata dokumentet Kommunikations- och marknadsföringsplan för Arbetsmarknad och vuxenutbildning 2010 Uppdrag och utvecklingsområden Utöka antalet tillgängliga tjänster på Internet genom FAQ för feriearbete samt studie- och yrkesvägledning på webben Digitalt ifyllbara pdf-blanketter Skapa mer överskådlig arbetsplan för marknadsföring Förutsättningar En informatör på 20% och en webbredaktör på 20% under ledning av förvaltningschef och ledningsgrupp för att utarbeta ett enhetligt förhållningssätt och prioritering av insatser. En central informationspolicy håller på att utarbetas i kommunen. För 2010 formuleras en separat Kommunikations och marknadsföringsplan som utgår ifrån och ersätter de Riktlinjer för 12

13 information och marknadsföring som nämnden beslutade Med anledning av besparingskrav på förvaltningen kommer budgeten för 2010 minskas för information och marknadsföring. Beskrivning av verksamheten Kommunikation avser såväl intern som extern kommunikation som ett led i att tydliggöra förvaltningens mål och verksamheter. Marknadsföringen omfattar annonsering, trycksaker, pressmeddelanden, webb och andra insatser som görs i samband med aktiviteter inom förvaltningen som behöver uppmärksammas. Genomförande Under 2010 skapas bättre rutiner kring kommunikation och markandsföring genom att ta fram en mer överskådlig arbetsplan. Den ska bygga på de årliga marknadsföringsplanerna och bidra till att vara mer förberedda inför årets marknadsföringsinsatser. Uppföljning Nyckeltalet mäts genom att samla material under året och sammanställa i en klippbok. Antalet tidningsartiklar samt tv- och radioinslag redovisas för ledning och övrig personal genom statistik. Utvärdering Hur väl har de årliga marknadsförings- och arbetsplanerna följts? Utvärderas av ledningen. Kvalitetssäkring Utarbeta rutiner för att följa arbetsplanen som är kopplade till marknadsföringsplanerna. Ekonomi och bemanning Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kommunala medel (tkr) Bemanning (summa helårstjänster) ,4 13

14 EU-samordning Den nationella och lokala arbetsmarknads- och utbildningspolitiken för vuxna har till stor del grund i den så kallade Lissabonstrategin. Strategins mål är att EU år 2010 skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Redan nu vet man att målet inte kommer att nås och därför kommer en ny plan för sysselsättning och tillväxt att antas av Eu under Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Genom samverkan med externa aktörer ska den kommunala finansieringsgraden av nämndens bruttokostnader vara 65% (50% från 2012) eller lägre Nämndens egna mål: Arbeta aktivt med ansökningar av EU-projekt Nyckeltal/Verksamhetsmått EU:s finansieringsgrad (5 %) Egna mål EU-samordningens egna mål är att bidra till fortsatt kunskapsuppbyggnad genom utbildningsinsatser och kunskapsspridning att skapa kvalitetssäkring av projektverksamheten enligt fastställda riktlinjer att hitta nya EU-program för finansiering direkt från Bryssel EU-samordningen har som övergripande syfte att med stöd från olika EU-program finansiera en del av förvaltningens verksamhet. Under året ska särskilt fokus läggas på: Ta fram riktlinjer för det fortsatta EU-arbetet Ta fram minst en större ansökan till Europeiska socialfonden (ESF) för ett genomförandeprojekt under Göra en ansökan till Integrationsfonden för att utveckla samhällsinformationen till tredjelandsmedborgare Göra en ansökan till Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) tillsammans med Tillväxtenheten, för att genomföra en pilotstudie av kompetensbehoven hos mindre och medelstora företag i Piteå. Göra en ansökan till Programmet för livslångt lärande (LLP) för erfarenhetsutbyte för personalen som arbetar med flyktingmottagande Göra en ansökan till LLP Grundtvig för ett multilateralt utvecklingsprojekt tillsammans med parter från minst tre ytterligare länder Undersöka möjligheter till internationellt samarbete även utanför EU Uppdrag och utvecklingsområden För att uppfylla EU-samordningens allmänna funktion och mål behöver följande områden särskilt uppmärksammas under år 2010: En uppföljning av de senaste årens EU-arbete ska göras. Hur har EU-arbetet bidragit till utvecklingen av verksamheten inom förvaltningen? 14

15 I det fortsatta EU-arbetet behövs ett utbyggt nätverk med lokala, regionala, nationella och transnationella partners. EU:s olika program kommer alltmer att utlysas direkt från Bryssel från nästa programperiod som börjar Under året ska därför minst en ansökan göras direkt till en Brysselutlysning. Kommunstyrelsen har antagit Riktlinjer för kommunens EU-arbete. Med utgångspunkt från dessa ska riktlinjer för förvaltningens fortsatta EU-arbete tas fram under året och fastställas av nämnden. Förutsättningar Förvaltningen har en heltidsanställd EU-samordnare placerad i stabsfunktion. EU-samordningen ska ske på uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp och i nära samverkan med verksamheterna på förvaltningen. Vid förvaltningen har de senaste åren genomförts flera EU-projekt både nationella och transnationella. Närmare hälften av all personal har på olika sätt medverkat i projekten. EU-projekt är en integrerad verksamhet inom förvaltningen. Vid ingången till 2010 pågår två större Europeiska socialfondsprojekt (ESF) samt ett mobilitetsprojekt inom Leonardo da Vinci, som avslutas hösten Vidare pågår två olika Grundtvig partnerskapsprojekt. Det ena avslutas hösten 2010 och det andra pågår till hösten En ansökan är inlämnad till Europeiska socialfonden (ESF) om ett större treårigt projekt tillsammans med Arvidsjaur. En ansökan är också inlämnad till ESF för en förstudie till ett projekt tillsammans med Kalix, Luleå och Skellefteå. Särskilda medel är avsatta i budget för att skapa nya kontakter för kommande projekt. Beskrivning av verksamheten Övergripande EU-samordning sker genom Aktiv bevakning av vad som sker inom EU:s institutioner Bevakning av utlysningar till möjliga projekt Information och förslag till agerande till Ledningsgruppen Samordning av det nätverk som finns inom förvaltningen för projektledarna i de olika EU projekten Deltagande i kommunens EU-nätverk. Deltagande i olika konferenser inom EU-området både nationella och internationella Medverkan vid framtagande av nya projekt. Medverkan i de olika pågående projekten Framtagande av underlag till ledningsgrupp och nämnden. Genomförande Allt EU-arbete utgår från samarbete med olika partners. Därför är en viktig del av EUsamordningen att bygga upp olika nätverk såväl lokalt, regionalt men inte minst internationellt. 15

16 De olika programmen har olika utlysningstider vilket styr en hel del av arbetet. De viktigaste programmen för verksamheten inom förvaltningen är Europeiska socialfonden (ESF) och Programmet för livslångt lärande (LLP). ESF har tre utlysningar under året medan LLP har de flesta utlysningarna under första kvartalet. Under första halvåret ska de pågående ESF-projekten och ett Leonardo da Vinci och ett Grundtvig partnerskap avslutas och rapporteras. Ansökan om nya projekt till LLP ska göras under första kvartalet. Ansökan till ESF ska göras för ett eller flera projekt under året. Under hösten kommer nya utlysningar till LLP och bevakning måste göras om ev ansökningar inför Under hela året kan det förekomma konferenser eller kontaktseminarier där personal ska delta. Uppföljning Uppföljningen omfattar vilka ansökningar som genomförts samt deras resultat. En lista hålls uppdaterad om antalet ansökta, pågående och avslutade projekt under året. Varje projekt ska delrapporteras till respektive program och till nämnden. Utvärdering Den viktigaste utvärderingen är om nämndens mål om finansieringsgrad via EU-medel har uppnåtts. Utvärdering av EU-projekten bör ske med avseende på deras effekter i verksamheten samt med avseende på deras planering och genomförande. För de större projekten sker extern processutvärdering som i första hand görs av de EUkonsulter som kommunen har tecknat ramavtal med. Kvalitetssäkring För en ökad verkningsgrad av EU-projekten behöver tydliga uppdrag formuleras och genomföras i nära samverkan med verksamhet och ledning. Kvalitetssäkring bör på grund av insatsernas karaktär ske genom kontinuerlig dialog med ledning och verksamhet. Nya rutiner kommer att behöva utvecklas utifrån vilka projekt som beviljas och vilka krav programmen ställer. Ekonomi och bemanning Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kommunala medel (tkr) Bemanning (summa helårstjänster) ,9 16

17 Integrationssamordning Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Flyktingar och invandrare ska efter avslutad introduktion vara delaktiga i arbets- och samhällsliv Genom effektivt och kvalitetssäkrat integrationsarbete känner sig alla nyinflyttade med utländsk bakgrund välkomna, respekterade och behövda i Piteå Nyckeltal/Verksamhetsmått Feriearbete erbjuds alla flyktingar år så länge de deltar i introduktionsprogram Andel som får arbete/går till studier efter avslutad Sfi/praktik Andel som klarar Sfi enligt den individuella studieplanen inom ett år Andel arbetslösa (obalansen) utrikesfödda i Piteå kommun Andel som får fadderfamilj av de flyktingfamiljer som så önskar Andel flyktingar bosatta i Piteå tre år efter ankomst Nämndens egna mål: Ensamkommande barn ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem Andelen invånare med utländsk bakgrund ska öka Öka antalet personer som startar företag i samband med introduktionsprogram Nyckeltal/Verksamhetsmått Andel ensamkommande barn i procent som upplever att de har haft inflytande i frågor som berör dem Andel invånare med utländsk bakgrund Antal personer som startar företag i samband med introduktionsprogram Egna mål Målen för integrationssamordningen är att främja integrationen genom att skapa mötesplatser och bygga kunskap att identifiera och samverka med samhällets alla berörda aktörer att verka för att öka andelen utlandsfödda i Piteå Uppdrag och utvecklingsområden För att uppnå målet att alla ska vara självförsörjande behövs utökad samverkan med Arbetsförmedlingen. Det är av största vikt att kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans utformar metoder och samarbete för att möjliggöra för målgruppen att bli självförsörjande. Det ska bli tydligare vilken myndighet som har ansvaret för deltagarnas arbetsmarkandsintroduktion. Därför behöver samarbetet formaliseras och utvecklas och där båda parter deltar utifrån sin professionalism. Det behövs fler och differentierade lärandeplatser och upparbetas strategier att samverka med det privata näringslivet för att skapa lärandeplatser i fler och mer differentierade branscher. Metoder kring validering utformas och dokument skapas som visar på lärandet som har skett ute på lärandeplatserna. Deltagaren ska få med sig ett dokument efter avslutad tid på lärandeplatsen som de kan ta med och visa upp för arbetsgivare. 17

18 Att skapa mötesplatser för gamla och nya pitebor har inte hittills gett de förväntade resultaten. Det visar sig svårt att få utlandsfödda att komma på aktiviteter utanför sfi-undervisningens skoltid. Erfarenheter visar på; för att få ett högt deltagande av invandrare/ flyktingar behöver arrangemangen ingå i ramen för sfi-undervisning. Vissa aktiviteter bör därför ingå inom ramen för skoldagen. För att målgruppen ska hitta och våga komma till aktiviteter är det viktigt att ge praktiskt stöd. Ökad tydlighet behöver åstadkommas gällande roll- och ansvarsfördelning i spridningen av samhällsinformation. Utforma fler anpassade yrkesutbildningar till invandrare och flyktingar. Fortsatt dialog med Strömbackaskolan om snabbare och smidigare övergång för elever inom aktuell målgrupp från SFI till Strömbackaskolan. Förutsättningar Integrationssamordnartjänsten har funnits sedan den 1 september 2008 och är en stabsfunktion och består av en heltidstjänst. Ett kontor med fullt behovsanpassad teknisk utrustning finns. Ledning, administrativ personal, IT- stöd och personal på operativ nivå finns att tillgå. Den kompetens som finns idag behöver hela tiden utvecklas för att klara uppdraget och möta nya utmaningar. En pott på 150tkr/år finns avsatta i budget och pengar från den kan sökas av andra förvaltningar, föreningar och andra organisationer för att göra insatser och stötta integrationsarbetet. Piteå Kommun har under 2008 skrivit avtal med Migrationsverket att ta emot tolv stycken ensamkommande flyktingbarn och tillhandahålla ett boende samt insatser som möjliggör ett bra liv i Piteå. Piteå kommun har under år 2009 skrivit på en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot 40 flyktingar per år tills någon av parterna säger upp överenskommelsen. Beskrivning av verksamheten Förvaltningens ambition är att öka antalet invånare med utländsk bakgrund för att öka befolkningen och nå målet med invånare 2020 samt att trygga arbetskraftsförsörjningen för framtiden. Integrationsarbetet i Piteå kommun har en klar målsättning att flyktingar och andra invandrare ska få stöd och hjälp att bli egenförsörjande och känna sig välkomna och behövda. Arbetet utgår från överenskommelser som är tecknade på nationell, regional och lokal nivå. Den lokala överenskommelsen, (LÖK) där varje myndighets ansvarsområde i integrationsprocessen tydliggörs och formaliseras är en nödvändighet, dels för att effektivisera integrationen och samverkan, dels för att snabbare uppnå de övergripande målen om delaktighet i samhället och självförsörjning. Den lokala överenskommelsen skall vara ett konkret stöd och hjälp för det lokala integrationsarbetet. Därutöver tillkommer kommunens och nämndens specifika mål som skall möjliggöra att det skapas förutsättningar för flyktingar och invandrare att stanna i Piteå och bli en del av kommunen. 18

19 Integrationssamordningstjänsten är en ny tjänst i kommunen och uppdraget är bland annat att vara kontaktperson och initiativtagare tillsammans med andra aktörer att stötta och utveckla integrationsarbetet i Piteå. Bygga nya och utveckla gamla nätverk, skapa kontakter, informera i olika sammanhang, samt vid behov vara handläggare åt nämnden. Omvärldsbevakning sker via nyhetsbrev, konferenser, möten och webben. Samarbete sker med nämnden och operativ personal dessutom har samverkansgrupper på olika nivåer bildats för att bästa möjliga introduktion kan göras. På mer övergripande nivå håller många dokument och strategier på att utarbetas, nämnas bör markandsförnings- och informationsplanen, riktlinjer för integrationsarbetet i kommunen, och den lokala överenskommelsen i samarbete med andra aktörer. Huvudmålgruppen är alla nyanlända invandrare och flyktingar med permanent eller tidsbegränsat uppehållstillstånd samt ensamkommande barn. Vid vissa aktiviteter eller insatser kan målgruppen utökas till alla utlandsfödda i Piteå Genomförande Omvärldsbevakning och information Fortsätta med ständig omvärldsbevakningen via konferenser, media och webb. Informera externt och internt om kommunens arbete med flyktingmottagandet och arbetet med invandrare. Samverkan och dialog Öka samarbetet och dialogen med olika aktörer i samhället. Verkställa det planerats utifrån marknadsförings- och informationsplan över integrationsarbetet. Vara aktiv i Piteå kommuns övergripande integrationsarbete vilket betyder nära kontakter med politiker och andra förvaltningar. Dessutom arbeta nära förvaltningens egen personal med utvecklingsfrågor. Under året ska dialog med invandrare och flyktingar utökas och arbetet med skolrådet på sfi att utvecklas och intensifieras. Styrdokument Upprätta nödvändiga styrdokument och avtal. Under året ska arbetet med att utforma riktlinjer för integrationsarbetet i kommunen fortsätta med utgångspunkt från det policydokument som KF har antagit. Arbeta för att Den lokala överenskommelsen ska bli det styrdokument som leder och stöttar arbetet med nyanlända. Arrangemang och utveckling av mötesplatser Planera och genomföra två större arrangemang under året, Internationella kvinnodagen den 8:e mars och Mångfaldsdagen den 24.e oktober. Skapa fler och mer aktiviteter/ mötesplatser där nya och gamla pitebor träffas. Ett led i detta är att tydligare marknadsföra de kr som finns avsatta för förvaltningar, föreningar och andra organisationer att söka för insatser att utveckla integrationsarbetet. Utbildning och kompetenshöjande insatser Utarbeta utbildningsinsatser och kompetenshöjande inslag för i första hand förvaltningens egen personal men även riktade insatser till Piteå kommuns övriga personal. Detta sker i samarbete med samverkanspartners som kan vara både internt och externt. Under året kommer föreläsningsserien om de stora världsreligionerna att fortsätta. Utforma ett utbildningsmaterial 19

20 och ordna korta utbildningar om flyktingar och andra invandrare, där målgruppen är deltagare i våra egna verksamheter. Deltagarna ska få ta del av utbildningsinsatsen under tiden de är inskrivna hos oss. Barn och unga Under året ska riktlinjer utarbetas för hur kommunen ska arbeta kring barn och unga med tydliga mål och ansvarsfördelning. Vid behov ska särskilda aktiviteter genomföras för nyanlända barn och unga för att skapa en bra introduktion. Under året sks någon riktad insats för ensamkommande flyktingbarn, gärna i samverkan med andra föreningar eller organisationer. Projekt externt och internt Utveckla introduktionsaktiviteterna tillsammans med andra för flyktingar/ invandrare utifrån resultaten från utvärderingen. Arbeta med hållbar jämställdhet inom kommunens övergripande HÅJ-projekt. Fortsätta vara projektledare för Promete(h)o som sträcker sig till sommaren Vilket innebär fortsätta vara i aktiv i de mobiliteter som ska göras under våren. Att utifrån behov medverka för att ta fram idéer och skriva ansökan till olika projekt. Finansieringen kan vara via EU projekt eller strukturella pengar från Migrationsverket. Uppföljning Rapport av flyktingmottagningen och övriga invandare sker varje år till kommunfullmäktige på deras junisammanträde. Resultatet mot nämndens mål redovisas varje år i verksamhetsrapporten från förvaltningen. Statistik från Sfi/praktik/arbete följs upp under året. Övriga utåtriktade aktiviteter följs upp under året med statistik och mot de uppsatta målen. Ekonomi stäms av mot budget regelbundet. En kontinuerlig bevakning av ändringar av regelverket för integrationsarbetet måste ske. Hur många som väljer att bo kvar i Piteå efter tre år. Hur många barn och unga har tagit del av barnsamtal och aktiviteter. Hur många har fått arbete efter avslutad introduktion. Hur ser fördelningen män/kvinnor ut i olika sammanhang i integrationsperspektiv. Utvärdering En utvärdering ska göras under våren om hur utlandsfödda barn och unga har det i Piteå. En student från socionomprogrammet ska göra en C-uppsats i ämnet. Under året ska en övergripande utredning göras för att ta reda på förutsättningar för att utöka antalet platser för ensamkommande barn till kommunen. Kvalitetssäkring Utveckla rutiner kring barnsamtal. Ekonomi och bemanning Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kommunala medel (tkr) Bemanning (summa helårstjänster) ,0 20

21 Verksamhetsutveckling arbetsmarknad Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: En god medborgardialog för och med unga Piteås ungdomar erbjuds feriearbete som en god introduktion till arbetslivet Arbete eller utbildning i stället för försörjningsstöd Minska den totala ungdomsarbetslösheten Flyktingar och invandrare ska efter avslutad introduktion vara delaktiga i arbets- och samhällsliv Piteborna upplever delaktighet och goda möjligheter att påverka Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Genom effektivt och kvalitetssäkrat integrationsarbete känner sig alla nyinflyttade med utländsk bakgrund välkomna, respekterade och behövda i Piteå Piteborna ska erbjudas en väl fungerande återanvändningsmarknad Piteå Kommun ska öka andelen miljö- (inklusive lokalproducerade) och rättvisemärkta inköp Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna Nyckeltal/Verksamhetsmått Antal som deltagit i Unga i Piteå -tycker, -granskar, -frågar, -projekt ungdomsarrangemang varav PÅPP Minst 80% per åldersgrupp av de som söker feriearbete (16-, 17- och 18-åringar) erbjuds plats Feriearbete erbjuds alla ungdomar år i särskolan Feriearbete erbjuds alla flyktingar år så länge de deltar i introduktionsprogram Andel personer som går från passivt försörjningsstöd till åtgärd och inte återgår till passivt försörjningsstöd Andel arbetslösa (obalansen) ungdomar år i Piteå Kommun Andel KAP deltagare som är arbetslösa tre månader efter avslutad insats Andel som får arbete/går till studier efter avslutad Sfi/praktik Andel arbetslösa (obalansen) utrikesfödda i Piteå kommun Antal tillgängliga tjänster på Internet, uppdelat på e-tjänster och e-servicetjänster Andel som får fadderfamilj av de flyktingfamiljer som så önskar Andel flyktingar bosatta i Piteå tre år efter ankomst Andel rättvise- miljömärkta produkter av inhandlade produkter Distansöverbyggande teknik Formuleras när resepolicy är antagen Resekostnader för tjänsteresor ska minska - Formuleras när resepolicy är antagen Försäljningsvärdet på Reprisen av det som går till återanvändning Nämndens egna mål: Ensamkommande barn ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem Feriearbete erbjuds alla ungdomar år med särskilda behov anvisade av socialtjänsten Andelen invånare med utländsk bakgrund ska öka 21

22 Erbjuda lärandeplatser med vägledning, praktik, utbildning och arbete inom verksamheten vid Repris Utslussning till arbete/studier via Repris Subventionerade kommunala anställningar bidrar till att människor närmar sig den öppna arbetsmarknaden Öka antalet personer som startar företag i samband med introduktionsprogram Att öka verksamhetens synlighet i media Öka kunskapen om hälsa i arbetslivet Arbeta aktivt med ansökningar av EU-projekt Nyckeltal/Verksamhetsmått Andel ensamkommande barn i procent som upplever att de har haft inflytande i frågor som berör dem Andel i procent som erbjuds feriearbete av de som sökt (avseende ungdomar anvisade av socialtjänsten) (100%) Andel invånare med utländsk bakgrund Antal deltagare i Repris-verksamheten Andel deltagare i Repri-verksamheten som övergår till arbete/studier (50%) Andel personer som går från subventionerad kommunal anställning till annan arbetsgivare, ordinarie anställning eller studier (15%) Antal personer som startar företag i samband med introduktionsprogram Antal aktiviteter som innehåller information om hälsa i arbetslivet Egna mål Genom omvärldsbevakning ge underlag till beslut, för nämnd och ledning, som utvecklar arbetsmarknadsområdet Att utveckla avdelningens kvalitetsarbete och metoder för kvalitetssäkring. Genom Partnerskapet verka för lokal handlingsplan för tillväxt och sysselsättning. Genom samverkan med olika aktörer verka för samverkan för att stötta personer långt från arbetsmarknaden till arbete och självförsörjning Ha en utgångspunkt i de horisontella perspektiven jämställdhet, Mångfald/MR, Långsiktigt hållbar utveckling och entreprenöriellt förhållningssätt, och hur de kan integreras i all verksamhet. Flexibilitet Uppdrag och utvecklingsområden Formulering av en strategi för uppföljning och utvärdering som ger en bild av resultat och effekter av verksamheten inom avdelningen. Dokumentation av lärande Förutsättningar En verksamhetsutvecklare placerad i stabsfunktion på förvaltningsnivå, med utredande uppgifter som omfattar omvärldsbevakning och omvärldsanalys, identifiering av utvecklingsområden, genomförande av övergripande utvecklingsarbete, metodstöd till verksamheten, planering av kompetensutvecklingsinsatser och uppföljning av avdelningens kvalitetsarbete. Resurser till omvärldsbevakning och analys, kunskapsimport och kompetensutveckling samt till nätverksbyggande. 22

23 Verksamhetsutvecklingen ska ske på uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp och i nära samverkan med verksamhetsledningen Beskrivning av verksamheten Övergripande verksamhetsutveckling sker genom Kontinuerlig bevakning och analys av förändringar omvärlden, t.ex. regeringsbeslut, forskning, ekonomisk utveckling, demografiska förändringar, satsningar inom tillväxtområden mm Bevakning av utvecklingen av utbildningsbehov i befolkningen och på arbetsmarknaden. Konsekvensanalyser av förändrade förutsättningar exempelvis regeringsbeslut för att se möjligheter till förändringar i verksamheterna inom avdelningen. Samverkan/nätverkande internkommunalt, lokalt, regionalt och nationellt. Utredningar på uppdrag av ledningsgrupp och nämnd Genomförande Under året formulera system för sammanställning av resultat inom avdelningens verksamheter. Under året utarbeta former och underlag för analys av kvalitet i och effekter av avdelningens verksamheter kvalitetsuppföljning. Implementera kvalitetsarbetet i avdelningen. Utifrån gällande lagar och regelverk upprätta förslag till avtal och överenskommelser med samverkanspartners. Förslag till projekt för verksamhetsutveckling inom prioriterade områden. Uppföljning Uppföljningen omfattar vilka utrednings- och utvecklingsinsatser som genomförts samt deras resultat vid införande i verksamheten. Genomförande kan kvantitativt följas upp i termer av antal tilldelade uppdrag, antal slutförda uppdrag samt genom handläggningstider för olika ärenden. Utvärdering Utvärdering av verksamhetsutvecklingsinsatser bör ske med avseende på deras effekter i verksamheten samt med avseende på deras planering och genomförande. I huvudsak måste utvärderingen ske genom mer komplexa kvalitativa bedömningar eller genom analys av resultat av särskilda utvärderingar. Kvalitetssäkring För en öka verkningsgraden av verksamhetsutvecklingsinsatser behöver tydliga uppdrag formuleras och genomföras i nära samverkan med verksamhet och ledning. Kvalitetssäkring bör på grund av insatsernas karaktär ske genom kontinuerlig dialog med ledning och verksamhet. Ekonomi och bemanning Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kommunala medel (tkr) Bemanning (summa helårstjänster) ,0 23

24 Verksamhetsutveckling vuxenutbildning Nationella mål (Vuxenutbildningen) Verksamheten i vuxenutbildningen styrs till övervägande del av nationella styrdokument som Skollagen, Läroplanen för de frivilliga skolformerna, kursplaner och betygskriterier. Nämndsmål beslutade av kommunfullmäktige: Genom regionalt strategiska yrkesutbildningar stärka den lokala tillväxten Piteborna upplever delaktighet och goda möjligheter att påverka Medborgare och kunder är nöjda med bemötande, information, tillgänglighet och service Piteå Kommun ska öka andelen miljö- (inklusive lokalproducerade) och rättvisemärkta inköp Skapa intresse bland unga för yrken inom de kommunala verksamheterna Nyckeltal/Verksamhetsmått Andel personer av dem som går strategiska yrkesutbildningar som erhåller arbete Antal personer som har genomgått en strategisk yrkesutbildning Antal personer som har fått grundläggande behörighet för högskolestudier genom vuxenutbildningen i Piteå Andel som klarar Sfi enligt den individuella studieplanen inom ett år Antal tillgängliga tjänster på Internet, uppdelat på e-tjänster och e-servicetjänster Andel rättvise- miljömärkta produkter av inhandlade produkter Distansöverbyggande teknik Formuleras när resepolicy är antagen Resekostnader för tjänsteresor ska minska - Formuleras när resepolicy är antagen Nämndens egna mål: Erbjuda studerande som läser på distans en god lärandemiljö Ge möjlighet till komplettering inom vuxenutbildningen för alla Pitebor över 20 år som ej slutfört gymnasieskolan Öka andelen särvuxelever som går vidare till annan sysselsättning Arbeta aktivt för att öka antalet nya sökande till särvux Genomföra valideringar på gymnasienivå Att öka verksamhetens synlighet i media Öka kunskapen om hälsa i arbetslivet Arbeta aktivt med ansökningar av EU-projekt Nyckeltal/Verksamhetsmått Antal distansstuderande som nyttjar Studiecentrum (200 distansstuderande) Andel av befolkningen som vid 23 års ålder har slutförd gymnasial utbildning (90%) Antal elever som lämnar särvux Andelen i % som är förstagångssökande till särvux (25%) Andel genomförda valideringar utifrån efterfrågan (100%) Antal aktiviteter som innehåller information om hälsa i arbetslivet 24

25 Mål Verksamhetsutveckling inom vuxenutbildningsområdet har till övergripande syfte att bidra till att anpassa verksamheten efter skiftande omvärldsförutsättning och att utveckla uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet avseende genomförande, resultat och effekter. Av särskild betydelse är att bidra till att utveckla former för analys och bedömning av utbildningsbehov i befolkningen och på arbetsmarknaden verksamhetens kvalitetsarbete och metoder för kvalitetssäkring former och metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens genomförande, resultat och effekter Det övergripande målet för verksamhetsutvecklingen är att bidra till att utveckla en verksamhet som svarar mot utbildningsbehoven bland kommunens medborgare och på den lokala arbetsmarknaden samt uppfyller de nationella målen vad gäller kvalitet, resultat och effekter. Verksamheten ska bidra till kommunens attraktivitet för medborgarna och till en hållbar utveckling för kommunen ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. Uppdrag och utvecklingsområden För att uppfylla verksamhetsutvecklingens allmänna funktion och mål behöver följande områden särskilt uppmärksammas under år 2010: Utveckling av former och metoder för analys och bedömning av utbildningsbehov som flexibelt kan översättas i ett utbildningsutbud som dels matchar behoven på arbetsmarknaden på kort och lång sikt, dels matchar utbildningsbehoven i befolkningen och bidrar till att höja den allmänna utbildningsnivån i kommunen. Utveckling av former och metoder för kvalitetssäkring och kvalitetsarbete för att förverkliga de nationella målen för vuxenutbildningen och de kommunala målen och prioriteringarna för verksamheten. Utveckling av former och metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens genomförande, resultat och effekter. Särskilda utvecklingsområden gäller analys och bedömning av utbildningsbehov inom kommunens tillväxtområden och svårbedömda sektorer av arbetsmarknaden, som små och medelstora företag utredning av förutsättningarna för en flexibel anpassning av utbildningsutbudet efter skiftande arbetsmarknadsförutsättningar, särskilt med avseende på yrkesinriktad gymnasial (yrkesvux) och eftergymnasial (yrkeshögskolan) vuxenutbildning utveckling av riktlinjer för kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning, uppföljning och utvärdering av verksamhetens genomförande, resultat och effekter, med särskild inriktning på verksamheten hos upphandlade, externa aktörer integrering av likabehandlings- och jämställdhetsperspektiv i verksamhetsstyrning och verksamhetsuppföljning, inom ramen bland annat för projekt med inriktning på hållbar jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter 25

26 bidra till utveckling av former för dokumentation av lärande, validering av kunskaper förvärvade på annat sätt än genom formell utbildning, nya lärandeformer Förutsättningar En verksamhetsutvecklare placerad i stabsfunktion på förvaltningsnivå, med utredande uppgifter som omfattar omvärldsbevakning och omvärldsanalys, utbildningsbehovsanalys, identifiering av utvecklingsområden, genomförande av övergripande utvecklingsarbete, metodstöd till verksamheten, planering av kompetensutvecklingsinsatser och uppföljning av verksamhetens kvalitetsarbete. Resurser behövs till omvärldsbevakning och analys, kunskapsimport och kompetensutveckling samt till nätverksbyggande. Verksamhetsutvecklingen ska ske på uppdrag av förvaltningens ledningsgrupp och i nära samverkan med verksamhetsledningen för vuxenutbildningsavdelningen och övrig verksamhetsutveckling inom förvaltningen. Beskrivning av verksamheten Övergripande verksamhetsutveckling sker genom bevakning och analys av förändringar i verksamhetens omvärld, t.ex. regeringsbeslut, institutionella förändringar inom utbildningsväsendet, forskning, ekonomisk utveckling, demografiska förändringar, satsningar inom tillväxtområden mm bevakning och analys av utvecklingen av utbildningsbehov i befolkningen och på arbetsmarknaden konsekvensanalyser av behov av anpassning av verksamheten till ändrade förutsättningar samverkan med relevanta aktörer av betydelse för verksamhetsutveckling inom vuxenutbildning internt inom kommunen och externt på lokal, regional och nationell nivå projektledning och medverkan i projekt för verksamhetsutveckling inom specifika områden I huvudsak omfattar arbetet utredningsarbete på uppdrag av nämnd och ledningsgrupp samt medverkan i konkret utvecklingsarbete i nära samverkan med verksamheten. Genomförande Uppgifterna under året omfattar sammanställning och analys av verksamhetens kvalitetsutveckling till verksamhetsrapport och kvalitetsredovisning utarbetande av former och underlag för bedömning och analys av utbildningsbehov, genomförande av kartläggningar av utbildningsbehov utarbetande av utvecklade former för kvalitetsuppföljning, inklusive likabehandling och hållbar jämställdhet (t.ex. utveckling av könsuppdelad verksamhetsstatistik, genomgång och kvalitetssäkring av rutiner för verksamheten mm) utveckling av former för kvalitetsuppföljning och kvalitetsutvärdering för upphandlad utbildning hos externa anordnare medverkan vid implementering av riktlinjer för kvalitetsarbete, inkl. likabehandlingsplan omvärldsanalys och konsekvensanalyser till verksamhetsplanering inför