Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning

Transkript

1 Utbildningens namn: Hisstekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Enköpings kommun, Yrkeshögskolan i Enköping Omfattning, poäng: 200 Studieort: Enköping Studieform: Bunden Studietakt: Heltid Diarienummer: YH 2013/3063 Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Hisstekniker Ansvarig utbildningsanordnare Enköpings kommun, Yrkeshögskolan i Enköping Organisationsnummer Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Enköpings kommun, Yrkeshögskolan i Enköping Adress: Källgatan 6 Postnr/ort Enköping Besöksadress Adress: Källgatan 6 Postnr/ort Enköping Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Sida 1 (17)

3 Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Hisstekniker Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Hisstekniker Rulltrappstekniker Hissmontör Rulltrappsmontör Servicetekniker, hissar Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - vad som menas med ett fackmässigt gott utfört arbete - att arbeta tillsammans med andra över fackgränserna - att uppträda på ett sätt som främjar jämlikhet och jämställdhet - att följa de lagar, föreskrifter, regler och etiska normer som gäller inom fackområdet - att ge god service till kund och leverantör - att kunna ta självständiga beslut, och att även kunna umgås och kommunicera med kolleger och kunder på ett positivt sätt - att ta ansvar för att själv skaffa sig nödvändiga kunskaper - att hålla ordning på arbetsplatsen - att arbeta på ett sådant sätt att miljö, hälsa och säkerhet Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - välja verktyg, instrument och material utifrån arbetsuppgift och dokumentation - använda och sköta verktyg, instrument och utrustning på korrekt sätt och med - med god händighet kunna utföra flertalet praktiska arbetsuppgifter - använda det aktuella arbetsunderlaget vid montering, anslutning och avhjälpande av fel - utföra och följa upp egenkontroll - utföra och följa upp så kallad meggning - montera olika typer av hissar Sida 2 (17)

4 - nödvändiga kunskaper för produkt- och byggritningar och kunna läsa ritningar för alla typer av anläggningar - visa prov på kreativ, praktisk och eftersökt förmåga under arbetet med olika självständiga uppgifter - montera och ansluta alla sorters kablar och ledningar i en hissinstallation - underhålla, hitta och avhjälpa fel på elektriska anläggningar och apparater i hissar - ansluta de mest använda instrumenten för mätning vid kontroll och felsökning - följa arbetsprocedurer, arbeta noggrant och utnyttja aktuellt material. Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - kunna arbeta som hisstekniker och hissmontör. - vilken systemförståelse som krävs av en kompetent hisstekniker - kunna arbeta som reparationstekniker. - kunna arbeta som rulltrappsmontör - kunna arbeta med både nyinstallation, service, reparation, modernisering och underhåll av såväl hissar, rulltrappor som portar. - kunna korrekt välja ut och använda de verktyg som är nödvändiga för att utföra ett fullgott arbete. - kunna bedöma den egna arbetsinsatsen så att ett fackmannamässigt fullgott arbete är utfört. - känna till de möjligheter den tekniska utvecklingen medför, nationellt såväl som internationellt - kunna följa grundläggande principer för kvalitetssäkring och internkontroll - känna till de faktorer som påverkar företagets lönsamhet och kvalitetskrav Undervisning på engelska Denna utbildning kommer att bedrivas delvis på engelska Instruktioner och manualer är i vissa fall skrivna på producerande nations språk samt engelska. För säkerhets skull och för att öka studenternas egen trygghet bedrivs delar av vissa moment delvis på engelska. Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Elkunskap för Hissar/ Rulltrappor 30 Hydraulik. Kundkrav, Regelverk och Dokumen Installation 30 Introduktion, säkerhet och företagsbesök 5 Lågfartshissar och ställningsbyggande 5 Lärande i arbete, LIA 1 15 Lärande i arbete, LIA 2 30 Lärande i arbete, LIA 3 20 Mekanik 10 Modernisering 20 Rulltrappor. Installation, ombyggnad, serv Service, Kvalitét och Miljö 10 Summa: 200 Sida 3 (17)

5 Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 12 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Elkunskap för Hissar/ Rulltrappor Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursen innehåller branschspecifik praktisk ellära/ elinstallationer. Ex. Dokumentationskrav, Egenkontroll, Motorer (asynkron, synkron), Styrningar, Motorkopplingar, Säkerhetskretsar, broms, Låsbanor, Kördon, Korgtak, dörrmaskineri, relän, kontaktorer, fotoceller. Matning, Nollsystem Jordsystem, EMC system, skärmning, Tyristor, Frekvensstyrningar, motorinkopplingar, pulsgivare, säkerhetskretsar, Låsbanor, Stoppseriesystem för slagdörrar, Kördon, Korgtak, Maskinrum, Kontaktorer, Transformatorer. Schaktinformationssystem, Dörrmaskineri, Fotoceller, ljusridåer, Kom-bussystem, Signaler, Passagesystem, Larmsystem För elsystem; låsning huvudbrytare, Verktyg/verktygsval mot tänkt mätmetod Säkerhetsaspekter vid mätning, Schemor, Relä skåp, PLC och microprocessor, schemasystem, Hänvisningssystem, Plugg In, Plintbeteckningar Egenkontroll /säkerhet utifrån verifikationer, testsystem, meggning, rapporter Kursmål; Att de studerande fått elkunskaper motsvarande branschkraven för Hisstekniker. Kursens namn: Hydraulik. Kundkrav, Regelverk och Dokumentation Kurstyp: Standard Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen innehåller hydraulik teori, flödesschema, säkerhet, maskineri, pump, ljuddämpare, ventilsystem (slang- o rörbrottsventiler), cylinderteknik, nedfartsspärr, skruvhissar, kedjehissar, plattformshissar, stolhissar. Pilotmotor, Servoventilsystem, Slangbrotts, Rörbrottsventiler, Cylinderteknik, Packningar och Nedfartsspärr, Besiktning. Kursen innehåller genomgång av Boverkets regelverk för Hissar, förordningar, kundförväntningar och dokumentationskrav. Inom området kundfokus ser man till; Hur möter vi kunden i hissteknikerrollen? Kundförväntningar, lovat åtagande, information vid ankomst & avslut arbete, dokumentationskrav, Serviceböcker. Kursen innehåller även moment för förståelse av engelska uttryck för hiss- och rulltrappsteknik, manualer och instruktioner. Kursmål; Att de studerande skall få kunskaper och färdigheter inom hydraulik, juridiskt regelverk, kundbemötande och kunna se värdet av dokumentation motsvarande uppsatta bransch- och säkerhetskrav. Kursens namn: Installation Kurstyp: Standard Yh-poäng: 30 Beskrivning: Kursmoment som: Uppstartskontroll, montage, säkerhet, besiktning, korgmontage, Sida 4 (17)

6 linor och lyftteknik. Uppstartskontroll; Etablering, Säkerhet, Leveranskontroll,Uppställningsritning och olika installationsmetoder. Installation; Schakt, Inlodning, Montage gejder och gejdfästen, Maskinrum, Montage av komponenter i maskinrum, Korgmontage, Montage av korg med tillhörande komponenter, Motvikt, Buffert montage och linor, Montage av elutrustning, Säkerhetskontroll av stoppfunktioner, Verifikation av räddningsutrymme över korg, Montering av schakt/korgdörrar, Montage el i schakt, Verifiera säkerhetssystem innan uppstart. Egenkontroll före säkerhetsbesiktning; ex. Igångkörning, Säkerhets- och Okulärbesiktning, Överlämna hissen till kund/ byggare, Slutbesiktning Modulen innehåller även en utbildningsdag i lyftteknik. Kursen genomförs i stor utsträckning ute på olika företag. Kursmål; Att de studerande skall vara väl bekant med alla olika moment i samband med installation av hissar. Kursens namn: Introduktion, säkerhet och företagsbesök Kurstyp: Standard Yh-poäng: 5 Beskrivning: Kursen innehåller bl.a. momenten: hissens grundkonstruktion och säkerhet. Personlig säkerhetsutrustning, första hjälpen ABC, fallskydd, riskmoment, överkopplare, elsäkerhet mm. Under denna första vecka görs också olika företagsbesök för att de studerande skall få en bild av vad hiss-/ rulltrappsarbetet innehåller och går ut på. Studierna genomförs med hjälp av informationssökning, Dokumentation, Muntlig och skriftlig framställning och studiebesök Kursmålet är att skapa engagemang för kursen och utbildningen. Ge den information som behövs för att utbildningsåret skall fungera väl för den studerande. Vidare att skapa förståelse för att särskilt säkerhetsfrågorna är mycket viktiga samt att ge en grundläggande kännedom om grundkomponenterna på en hiss och rulltrappa. Kursens namn: Lågfartshissar och ställningsbyggande Kurstyp: Standard Yh-poäng: 5 Beskrivning: Kursen innehåller bl.a. momenten: skruvhissar, kedjehissar, plattformshissaroch stolhissar. Inom området lågfartshissar behandlas områdena Skruvhissar, Kedjehissar, Plattforms- samt stolhissar, Låg grop och säkerhetssystem i grop, Lågt räddningsutrymme. För ställningsbyggande genomförs ett teoretiskt och praktiskt prov för certifikat. Arbetsområdet ökad energieffektivisering i driften av hissar kommer att belysas. Här kommer en ökad studie av området industriell hisstillverkningsindusti göras utifrån kontakter med såväl företagens utvecklingsavdelningar som vissa gästföreläsningar från regionala energirådgivare samt CIBES och Aritco. Kursmål; Att de studerande efter genomgången kurs skall få vidgade kunskaper kring lågfartshissar och arbetsmiljön däromkring. Vidare att de studerande skall kunna bygga enklare byggställningar. Kursens namn: Lärande i arbete, LIA 1 Sida 5 (17)

7 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 15 Beskrivning: Efter ett par veckors teori genomförs LIA 1 med inriktning mot service och reparation av hiss eller rulltrappa. Vidare syftar LIA-perioden till att ge allmän information om hissbranschen. Det mottagande hissföretaget avdelar en handledare. Verksamheten under LIAperioden följs på plats upp av utbildningssamordnaren. Handledaren delger den studerande omdöme, utifrån bedömningsmall, och betygsförslag, som också insänds till utbildningsanordnaren som sätter kursbetyget utifrån bedömningsmallen och utbildningsanordnaren dokumenterar. Den studerande dokumenterar LIA-perioden i en rapport och redovisar den muntligt. Kursmål; Efter genomgången kurs skall de studerande praktiskt fått tillämpa och sett kopplingen mellan de toretiska momenten och arbetet som hisstekniker samt fått en allmän information om förvärvsarbete inom hissbranschen. Kursens namn: Lärande i arbete, LIA 2 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 30 Beskrivning: Genomförs i två delar med inriktning mot installation. Perioden skall förläggas runt sommaruppehållet med ambition om feriearbete på varje enskild students LIAföretag. Hissföretaget avdelar handledare. Verksamheten under LIA-perioden följs på plats upp av kurssamordnaren. Handledaren delger den studerande omdöme, utifrån bedömningsmall, och betygsförslag, som också insänds till utbildningsanordnaren där utbildningsledaren sätter betyget utifrån bedömningsmallen från handledaren och utbildningsanordnaren dokumenterar. Den studerande dokumenterar LIA-perioden i en rapport och redovisar muntligt i gruppen. Kursmål; Att de studerande efter genomgången kurs fått tillämpa de teoretiska kunskaperna inom specifikt installationsarbete av hissar ute på mottagande LIAföretag. Vidare fått vidgade kunskaper om att arbeta som hisstekniker. Gärna på ytterligare en arbetsplats/ nytt företag. Kursens namn: Lärande i arbete, LIA 3 Kurstyp: LIA Yh-poäng: 20 Beskrivning: LIA-perioden inriktas främst mot service och modernisering av hiss eller rulltrappor. Genomförs vid ett och samma företag hela perioden, för att säkerställa kunskap om hur verksamheten rutinmässigt genomförs, så att den studerande vid senare delen av perioden med handledning själv skall kunna leda viss verksamhet eller vissa moment. Verksamheten under LIA-perioden följs på plats upp av utbildningssamordnaren. Handledaren delger den studerande omdöme, utifrån bedömningsmall, och betygsförslag som också insänds till skolan där utbildningsledaren sätter kursbetyget och utbildningsanordnaren dokumenterar. Den studerande dokumenterar LIA-perioden i en rapport och redovisar muntligt i gruppen. Kursmål; Att de studerande efter genomgången kurs fått tillämpa de teoretiska kunskaperna inom specifikt modernisering av hiss eller rulltrappa ute på mottagande LIA-företag. Vidare fått ökad kompetens att arbeta som hisstekniker Sida 6 (17)

8 och själv leda vissa arbetsmoment. Kursens namn: Mekanik Kurstyp: Standard Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen innehåller bl.a. momenten: Växel och växellösa maskiner, hastighetsregulatorer, bromsar, linor, korg, dörrtyper, motvikt, schakt, grop, riskbedömning. Beräkning av hissen utifrån linor, gejdrar, axellaster och maskindata. Kursinnehållet för detta avsnitt bygger på hiss-specifika krav för att kunna förstå hissens mekaniska uppbyggnad. Målet med kursen är att med hjälp av uppställningsritning förklara montagemomenten utifrån tidsaxel. Dessutom att med hjälp av maskinrum- och schaktritning kunna måttplacera hissens utrustning och känna igen all utrustning kunna redogöra för deras funktion samt visa deras inbördes betydelse. Kursens namn: Modernisering Kurstyp: Standard Yh-poäng: 20 Beskrivning: Kursen innehåller bl.a. momenten: Uppstartskontroll, etablering, säkerhet, leveranskontroll, riskanalyser, transportvägar, demontage och montage, besiktning. För momentet Uppstart kommer följande delar behandlas; Uppstartskontroll, Etablering, Säkerhet, Leveranskontroll, Riskanalyser, Transportvägar Inom säkerhet; Säkerhet spänningslös anläggning, låsning huvudbrytare belysning, Säkerhet säkra korg. Motvikt. Vidare demontering av gammalt material som El, Linor, Maskin, Drivskiva, Brytskivor, Cylinder ventilblock, Korg, Mekanik, Schaktutrustning, Dörrutrustningar och Groputrustning Vid montage av nytt material behandlas delar som El, Montage av ny utrustning enligt arbetsorder, Anpassning av fundament till ny utrustning, Maskin. Drivskiva, Brytskivor, Linor, Korg, Mekanik, Schaktutrusning, Dörrutrustningar, Groputrustning och lyftteknik. Kursmål; Att studenterna ska efter avslutad kurs skall ha fullgoda kunskaper om de olika moment som förekommer vid hissrenovering/ modernisering. Kursens namn: Rulltrappor. Installation, ombyggnad, service & heta arbeten Kurstyp: Standard Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursmoment som ingår är; Maskineri, växel, drivsystem, styrsystem, stegkedja, installationskontroll innan start, transportvägar, invägning av trapp, montage av balustrader, montage av handledare, installation av trapp, test och verifikation, service och underhåll, riskbedömning och heta arbeten. Kursen tar upp problem vid service; Byta kamsegment, spänna handledare, justera handledardrivning, justera driftbroms, återställa utlöst handledarinföringsskydd, spänna stegkedjor etc. Kursen innehåller delar kring renoveringsarbete så som renovering av motor/ växel/ broms, utbyte av steghjul, utbyte av handledargejder, utbyte av drivkedja, utbyte av mellanaxelkedja. Inom området säkerhet ingår Fallskydd, Lyft, Arbete runt hängande last, Mekanisk Sida 7 (17)

9 energi Modulen ger också yrkescertifikat inom Heta arbeten i ett samarbete med den lokala Räddningstjänsten. Kursmål; Att de studerande får grundläggande kunskaper och färdigheter i installation, ombyggnad och service av rulltrappor. Kursens namn: Service, Kvalitét och Miljö Kurstyp: Standard Yh-poäng: 10 Beskrivning: Kursen innehåller bl.a. momenten: Säkerhet, felsökningsmetodik, serviceaktiviteter. I kursen behandlas också frågor om kvalitet, hälsa och kemikaliehantering. Vid momenten säkerhet tas områdena farlig El, Hur genomförs entré till korgtak? Hur genomförs entré till grop?, Hur tar teknikern kontroll över el och mekanisk energi? Folk fast i hiss och felsökningsmetodik upp. Servicemomentet utgörs av Maskinrum, Broms, Linor, Maskiner, Driv och brytskivor, Schaktutrustning, Schaktdörrar, Grop, Maskinrumslösa hissar. Serviceadministrationsavsnittet behandlar Kundrapporter och Info. till kund, Avstängningsskyltar. Kursen kommer att behandla arbetsområdet fysisk arbetsmiljö. Bland annat kommer området "förflyttningar av tunga objekt" att lyftas fram för att utveckla arbetsområdet Kursmål; Att de studerande efter genomgången kurs fått förståelse för vikten av ständigt säkerhetstänkande i samband med arbete med hissar, insikt i värdet av kvalitetstänkande och ökade kunskaper inom arbetsmiljö. Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande - Den studerande skall för utbildningsanordnaren uppvisa betyg på relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser på redan genomförda utbildningsmoment alternativt de certifikat eller intyg som ligger till grund. - Sökande kan även tillgodoräkna sig tidigare genomgångna utbildningar/kurser eller yrkesverksamhet motsvarande olika moment som ingår i utbildningens skilda kursplaner. Kursintyg/- betyg skall uppvisas för utbildningsanordnaren. Den betygsnivå som krävs är betyg motsvarande betyget 3 på den 5-gradiga betygsskalan, alt. betyget Godkänt eller betyget E enligt GY En bedömning kommer därefter göras av ett urval av företrädare från hiss- och rulltrappsbranschen som delger ledningsgruppen sin betänkande för beslut. - Ledningsgruppen avgör slutligen vad den enskilde student skall kunna tillgodoräkna sig för del/delar av utbildningen. - Utbildningsanordnaren dokumenterar hela processen och kopia på alla handlingar. Sida 8 (17)

10 Undervisning i svenska med yrkesinriktning - Nära kontakter med behöriga lärare finns redan upparbetade med den kommunala vuxenutbildningen och SFI (Svenska för invandrare). - De studerande som har behov av extra undervisning i svenska med fackinriktning, kommer att under de dagar som är avsatta för egna studier erbjudas extra undervisningsstöd. - Kursmaterialet som kommer att behandlas skall ha nära koppling till aktuellt kursmoment och ta upp fackuttryck med fokus på utbildningsmålen/kursmålen. - Dessa utbildningsdagar är frivilliga, kostnadsfria och ingår ej som delar i examinationen av hissteknikerutbildningen. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Examen från gymnasiets El- och energiprogram eller med uppvisande av intyg på likvärdig utbildning med likvärdiga teoretiska och praktiska kunskaper, färdigheter och kompetenser. Sida 9 (17)

11 Särskilda förkunskaper - motivering En dominerande del av utbildningen till hisstekniker är kopplad till kunskaper inom elkunskap och installationer. För att ha en rimlig chans att klara av dessa utbildningsmoment och utbildningen i stort på avsatt tid, krävs som särskilda förkunskaper examen från gymnasiets El- och Energiprogram eller likvärdiga teoretiska och praktiska kunskaper/färdigheter inom speciellt fackområdet Ellära. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Reell kompetens - I samband med att ansökningarna kommer in och såväl den grundläggande behörigheten som de särskilda förkunskaperna skall bedömas diarieförs till att börja med alla inkomna ansökningar. Eventuella behov av extra kompletteringar kommuniceras ut till de sökande som skyndsamt får komplettera. Efter sista ansökningsdag antecknas försenad ansökan i dokumenteringen. - Kontroll av behörighet görs av alla ansökningar successivt de kommer in utifrån antagna behörighetskriterier. - Den reella kompetensen kontrolleras för de ansökningar där de formella kraven inte till fullo uppfyllts. Arbetslivserfarenhet, särskilt om möjligt branscherfarenhet, beaktas noga och värdesätts stort. I de fall behörighet fortfarande är tveksamt, efterfrågas ytterligare vidimerade uppgifter/ information. I en del fall kan även branschföreträdare kallas in för att uppge om de tror den sökande har realistiska chanser att tillgodogöra sig utbildningen. - De behöriga sökande förs så upp i bokstavsordning, medan övriga icke behöriga sökandes ansökningar skiljs ifrån. Dessa sökande meddelas så omgående som möjligt om att de inte antagits. Meddelande går ut till dessa sökande via och brev. Vi erbjuder oss dessutom förklara vårt formella ställningstagande. - Härefter vidtar bedömningen av de särskilda förkunskaperna bland de behöriga samt ett eventuellt urval av de sökande med såväl behörighet som uppfyllda särskilda förkunskaper. - Hela behörighetsprocessen genomförs, följs upp och dokumenteras av utbildningsanordnaren - Den formella behörigheten fastställs genom uppvisande av undertecknade examensbetyg alt. samlade betygsdokument. - Andra skriftliga intyg om teoretiska och praktiska kunskaper/färdigheter inom efterfrågat arbets- /kunskapsområde kompletteras. - Intyg om flerårig yrkeserfarenhet inom efterfrågat arbets-/ kunskapsområde ställs till den samlade bilden av den sökandes fulla behörighet. - Intygen ställs samlat samman och ger därav en behörighetsbild av de enskilde sökandes behörighet för utbildningsanordnaren inför ett senare eventuellt urval. Sida 10 (17)

12 Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg - gymnasiebetygets jämförelsetal, eller motsvarande kunskaper/ examina. Maxpoäng: 5,0 (G ger 3,0 i poängmeritering, VG ger 4,0 i poängmeritering, MVG ger 5,0 i poängmeritering) Tidigare utbildning - grundläggande el- eller installationsutbildningar, exempelvis en examen/intyg från interna branschutbildningar eller likvärdiga utbildningar. Maxpoäng: 5,0 (Utbildning upp till 6 mån ger 2,0 i poängmeritering, utbildning upp till 12 mån ger 3,0 i poängmeritering och längre utbildning med examen ger 5,0 i poängmeritering.) Yrkeserfarenhet - skriftliga intyg om längre bransch- eller närliggande branschknuten erfarenhet. Maxpoäng: 5,0 (1 månad ger 0,5 i poängmeritering, 10 månader eller längre ger 5,0) Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen - Tydligt kommunicera ut formerna för den kommande urvalsprocessen och tidsplanen till utbildningens ledningsgrupp och de sökande studenterna. - Efter att grundläggande behörighet och särskild behörighet kontrollerats för de sökande, sker om det finns fler behöriga sökande än antalet utbildningsplatser ett urval. - Alla fullt behöriga sökandes meritvärde räknas samman och de rangordnas utefter den totala poängsumman som har uppnåtts utifrån betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. - De 28 sökande med högst poängmeritering föreslås, för ledningsgruppen, antas. Ledningsgruppen fattar beslut om vilka som skall antas till utbildningen. - Slutligen beslutar ledningsgruppen om de övriga sökande som skall föras upp på reservlistan i fallande rangordning utifrån meritvärde. - Hela processen, från dokumentationen av alla inkomna ansökningar till den slutgiltiga antagningen av studerande och reservlistan kommer att dokumenteras med protokoll och arkiveras av utbildningsanordnaren. - De antagna meddelas med brev och där samtliga skall meddela om de vill anta sin utbildningsplats eller avsäga sig den. Samtliga uppmanas även skyndsamt meddela utbildningsanordnaren om de inte har för avsikt att påbörja utbildningen. - Samtliga reserver meddelas per brev och om sin reservplats och uppmanas meddela utbildningsanordnaren om de inte vill kvarstå som reserv. - Samtliga ansökningar med bilagor och skriftliga dokumentationer av urvalsprocesserna och Sida 11 (17)

13 dokumentationen av alla formerna kunskapskontroll dokumenteras av utbildningsanordnaren. Detta för att ha skriftlig bekräftelse på att hela processen följer de uppsatta kriterierna och att värderingarna genom urvalsprocessen haft en så saklig grund för antagande som möjligt. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation - För att råda bot på ökade problem för de studerande att klara av sina studier fram till examen på avsatt tid, kommer särskild studerandehjälp att rekryteras. Resursen kommer att knyta kontakter mellan studenterna och föreläsarna efter kursernas avslut, bistå med studiematerial och hålla koll på de individuella studieuppföljningarna. - Studenterna kommer erbjudas möjlighet till extra skrivtid och alternativa examinationsformer. Studerande med läs- och skrivsvårigheter kommer särskilt beaktas så att deras rättigheter iakttas. - En del av utbildningen genomförs vidare som problembaserat lärande, PBL, vilket ger en praktiskt välanpassad utbildning. Varje övning som den kursansvarige går igenom på utbildningen följs då av arbetsuppgifter. Dessa blir därefter lösta utifrån den kunskap studenterna fått. De studerande får chansen att både praktiskt och teoretiskt visa sina kunskaper inom vad utbildningen är inriktad emot. På så sätt kan även mer praktiskt lagda studenter visa sina förvärvade kunskaper. - För att nå utbildningens uppsatta mål, genomförs hissteknikerutbildningen genom att teori och praktisk tillämpning varvas, utbildningsmodulerna delas upp mellan de involverade företagen, de studerande genomför såväl tre LIA-perioder på olika företag som sammantaget fem veckor företagspraktiserade i form av företagsplatser inom Servicemodulen, där just inläst teori och praktisk tillämpning varvas. På så sätt underlättas chanserna till att nå de övergripande utbildningsmålen. - För att upprätthålla utbildningsmålen inom 40 veckor och för att de studerande skall få arbete inom branschen, måste utbildningen vara så korrekt teoretiskt koncentrerad och uppdaterad som möjligt. Genom ett flertal utbildningsdagar inom Heta Arbeten, Hjärt- /lungräddning, Ställningsbyggande, Lyftteknik och Elsäkerhet uppfylls inte bara branschens önskemål, utan ger dessutom de studerande en särskilt stark ställning efter examen. Dessa utbildningsdagar kan vanligtvis inte examineras på alternativa sätt, däremot kommer de studerande erbjudas möjlighet, om nödvändigt, genomföra examinationen vid ett flertal olika tillfällen och med extra utbildning emellan examinationerna. Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd - De studenter som kan uppvisa intyg om ex. läs- och skrivsvårigheter kommer att beaktas med såväl längre skrivtid/ varierande examinationsform och om nödvändigt, fler examinationstillfällen. - Vi har redan idag ett omfattande kontaktnät av pedagoger på andra nivåer inom utbildningsområdet. Om nödvändigt kan vi vända oss till den kommunala vuxenutbildningen för mer individuellt utbildningsstöd. - Inom Enköpings kommun finns ett flertal specialpedagoger som ytterligare stöd för studerande med ex. läs och skrivsvårigheter. - Examinationsformerna kommer att varieras mellan kurserna och om nödvändigt för omtentamen för en kurs. - I samband med att inspelade föreläsningar/genomgångar lägg ut digitalt kommer om nödvändigt instuderingsfrågor bifogas till de studerande som behöver extra stöd. - Förhoppningen är dessutom att de studerande får stöd både pedagogiskt inom de mer praktiska Sida 12 (17)

14 momenten, men dessutom mentalt ifrån handledarna på de olika LIA-företagen. Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen - Den största delen av det verksamma arbetet som hisstekniker är traditionellt mekaniskt arbete. Därför är det mycket viktigt med en utbildning som varvar teori och praktik. Teoridelen blir dessutom viktig, då många såväl kunder som anställda inte bara vill veta vad de skall göra, utan även varför. Därför blir det viktigare med teori i utbildningen för att bl. a kunna kommunicera med kunderna. - Utöver LIA-perioderna sker studiebesök på arbetsplatser och hos myndigheter. Vid sidan av LIAperioderna besöker även de studerande ett flertal hissföretag under de s.k. Företagsplatserna på totalt ca 5 veckor. Under de här perioderna får studenterna se hur det som de läst teoretiskt fungerar och praktiseras i realiteten ute på hissföretagen. - Dessutom sker ett antal gästföreläsningar av yrkesverksamma med särskilda kunskaper/vissa smalare segment av hissbranschen under utbildningstiden. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna - I den allmänna utbildningsinformationen, i samband med introduktionen till utbildningens start, särskild fördjupade informationstillfällen med utbildningssamordnaren. - Ett särskilt informationsmaterial tas fram till studenter och handledare digitalt inför första LIAperiodens start. - En lista över möjliga LIA-företag delas ut till studenterna från utbildningssamordnarna. Egna LIAplaceringar accepteras. - För att säkerställa att LIA:n anknyter till den skolförlagda delen av utbildningen har varje LIA-period ett syftesmål om verksamhet. Det viktigaste, när alla LIA-perioder sammanställs, är att samtliga delar finns genomförda för var och en av de studerande. - Innehållet i kursplanerna genomförs som regel under den skolförlagda delen. Under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen omsätter den studerande de teoretiska, men även praktiska kunskaperna som uppkommit. På detta sätt uppnår denna yrkesutbildning på bästa möjliga sätt den yrkesroll som hisstekniker som beskrivits. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser - Ledningsgruppens representanter är anställda i olika hiss-/rulltrappsföretag som kommer att ta emot flera studerande, vilket gör att de har god insikt i vad som skall ingå i de studerandes tre olika LIA-perioder. - Målet med LIA är att komplettera det tekniska och den teoretiska utbildningen med verklighetsförankrad praktik. Detta uppnås främst genom att företagen förser den studerande med projektuppgifter som överensstämmer med utbildningens mål och varje LIA-periods huvudsyfte. Samtidigt som de studerande får praktisk yrkeserfarenhet kan de då utnyttja den teoretiska kompetens de fått under utbildningens gång. - Omfattningen av uppgifter kommer dock variera stort för de studerande, då hissföretagen som tar emot studerande har olika inriktningar. Metoder för kunskapskontroll Kunskapskontrollerna av kursmomenten kommer att variera. Många av kurserna kommer att vara möjliga att examinera rent teoretiskt i form av skriftliga prov, medan andra kurser är mer praktiska. Kunskapskontrollerna kommer att ske genom; - Praktiska tillämpningar - Laborationsrapporter - Interna och externa projekt - Muntliga och skriftliga redovisningar - Skriftliga tentamina. - Examensarbetet Sida 13 (17)

15 - LIA-intyg/ LIA-omdöme från handledarna Det är centralt med varierande examinationsformer. På så sätt kan de studerandes kunskaper på skiftande sätt och för de olika kurserna uppvisas. Beroende på kursernas innehåll, kommer examinationernas form variera. För de studenter som behöver omprövning kan alternativa metoder och annan examinator användas. Betygskriterier och betygskrav - Betygskriterierna och betygskraven har utkristalliserats från hissbranschens egna gemensamma kunskapskrav på den aktuella yrkesrollen som Hisstekniker. - Kunskapsnivån sätt utifrån den acceptabla kunskaps- och färdighetsnivå branschen kan tänka sig att direkt anställa på. - Betygskriterierna för varje delkurs har dessutom arbetats fram och successivt reviderats av de kursansvariga företagens representanter och utbildningsanordnaren som ett resultat av ett flertal framångsrika utbildningsomgångar genom åren. - På samma sätt har utbildningsplanen successivt formats och reviderats fram av utbildningsledaren som ett resultat av skiftande krav om aktuella kunskaper och förändrade kunskaps- och kompetensnivåer. Entreprenörskap i utbildningen - Vi kommer att stimulera och öka de studerandes självkänsla/ självförtroende genom att entreprenöriella kompetenser utvecklas då utbildningen bidrar till ökad kreativitet och problemorientering inom hissbranschen. Då strävar utbildningen till att problemlösningen blir ett mål och en mer stimulerande arbetsmiljö ett resultat. - Genom utbildningen får de studerande ta del av ett flertal företags utveckling av sina produkter och verksamheter så som kundservice. Den entreprenöriella drivkraften hos kursansvariga företag och föreläsare skall lysa igenom inom sina kurser. Det innebär att entreprenörskapet kommer påverka alla kurser. De teoretiska kunskaperna skall varvas med vägar att utveckla och hitta alternativa lösningar. - Under handledning för ex. det praktiska arbetet, vid nymontering av hissar och framtagandet av energibesparande åtgärder, skall möjliga lösningar på verklighetstrogna problembaserade uppgifter stimuleras. Ett arbetssätt nära den kommande som Hisstekniker. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 24 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar Kvalitetsarbete 18 tim/vecka per studerande Sida 14 (17)

16 Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Översyn Kvalitetssäkringsarbetet har skett genom att näringslivet varit med och utformat utbildningens kursplan och önskade kvalitetsmål. Näringslivsrepresentanter medverkar för att förbättra utbildningen genom föreläsande om aktuella arbetsmetoder och förvisande av olika produkter. Kvalitetsmål som tagits fram av branschens företrädare; - att uppnå den kompetens och samlade kunskapsnivå som näringslivet/branschen förväntar sig. Ledningsgruppens och de involverade företagens betydelse blir särskilt stor, så även de kontakter utbildningssamordnaren har ibland sina medlemsföretag. - att näringslivet föreläser, handleder och utbildar. Så styr näringslivet och branschen vilken kompetens som i första hand skall säkras. - att utbildningen ligger i fas med den aktuella tekniska utvecklingsnivån. Upprätthålls genom att de föreläsare som medverkar i utbildningen företräder de företag inom hissbranschen som arbetar med den senaste tekniken, vidare är universitetsrepresentanten nära kopplad till den aktuella tekniska grundforskningen. - att den studerande under LIA perioderna utvecklats till att arbeta självständigt och även i grupp, gärna med ambition om att ta aktiv roll inom arbetsområdet. Detta försöker vi uppnå genom att informera handledarna om LIA och dess syften/betygskriterier. - att studerandesäkerheten upprätthålls samtidigt som utvärderingarna visar att de studerande känner stora chanser att kontinuerligt kunna påverka sina utbildningars upplägg. Upprätthålls genom regelbundna utvärderingar och ett öppet diskussionsklimat internt. - att de studerande kort efter examen skall få en anställning inom något företagen i branschen. Utbildningen måste vara så up-to-date som möjligt, vilket upprätthålls, utöver utbildningens modulers innehåll, genom ett flertal externa utbildningsdagar. Underlaget för de studerandes utveckling kommer sammanställas av utbildningssamordnaren och dokumenteras genom utbildningen av utbildningsanordnaren. - Genom ledningsgruppsmöten kontrollerar ledningsgruppen utbildningen och tar beslut om åtgärder för att rätta till eventuella kvalitetsbrister. - Ledningsgruppen följer upp utvärderingar och hur tidigare beslutade åtgärder genomförts av utbildningsanordnaren. - Ledningsgruppen ser utifrån en SWOT-analys över hur de studerande upplever utbildningen och hur utbildningen kan styrs åt rätt håll. Genomföras av utbildningsanordnaren och kursansvariga. - Ledningsgruppen ansvara för att genom utbildningsanordnaren revidera utbildningens kursplan så att planen ligger i fas med branschens uppfattningar om vad som är centralt att lägga in i utbildningen och adekvata kunskaper för den aktuella yrkesrollen. En indikation på att utbildningsplanen inte motsvarar kraven uppkommer vid större förändringar inom branschen. - De studerandes mest konkreta möjlighet till direkt påverkan är diskussioner med föreläsarna resp. skolledningen/ utbildningssamordnaren om upplägg och specificerad inriktning. Utöver detta är utvärderingarna efter varje kurs och termin/ utbildning viktigt för att föra fram och kunna utvärdera de studerandes uppfattningar/synpunkter. - Kvalitetsbristerna som uppkommit tas omgående upp av utbildningsanordnaren med klassen och i en del fall med den undervisande läraren/konsulten. - Ifall åtgärderna för att förbättra verksamheten inte antas kunna ge en tillräckligt bra förändring, får utbildningsanordnaren med hjälp av det involverade företaget försöka hitta annan föreläsare som kan genomföra kursmodulen framöver. - Utvärderingarna arkiveras av utbildningsanordnaren och följs upp vid efterkommande Sida 15 (17)

17 ledningsgruppsmöte. De administrativa rutinerna kvalitetssäkras genom regelbundna utvärderingarna/ SWOT-analyser vid varje termins avslutning samt som möjlig punkt att kommentera efter varje kurs genomförande och efterföljande utvärdering. Dessa är utbildningsanordnarens ansvar att åtgärda ifall brister upptäcks/ uppfattas. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Utbildningsledaren är verksamhetsansvarig. - skall se till att utbildningens huvudsakliga syften uppfylls, - har det ekonomiska, juridiska och PR-mässiga ansvaret, - har arbetsmiljöansvaret utifrån arbetsmiljölagen - kallar till ledningsgruppsmöten och tar fram beslutsunderlag. - ansvarar för att konkret revidera utbildningsplanerna allteftersom branschens krav förändras. - skall verka för att beakta jämställdhet och lika-hehandling. - marknadsföra utbildningen och hålla kontakt med media. - skall utifrån bedömningsunderlag från handledarna betygssätta studenterna. - skall lägga fram underlag till ledningsgruppen inför beslut om vilka av de studerande som skall examineras. - kontakterna med myndigheten. Utbildningsassistenten tillsammans med utbildningsanordnaren; - ser till att verksamheten fungerar rent praktiskt/ logistiskt. - studiedokumentationen och förteckningarna över antagna och reviderar klasslistorna utefter eventuella skriftliga avhopp. Rapporterar därefter till utbildningsanordnaren, utbildningssamordnarna och ledningsgruppen. - administrationen av registreringen och arkiveringen av de studerandes examinationsresultat för varje kurs - omdömen iform av LIA-intygen, från föreläsarna/ handledarna, registrerar dessa digitalt för senare betygssättning av de studerande. - ansvaret för att hantera och dokumentera studieuppehåll, avhopp och omfattande frånvaro. Utbildningssamordnaren - har ansvaret för att planera genomförandet av utbildningen. Ta fram föreläsare till varje utbildningsmodul/kurs. - Kursplaner, planering av utbildningen och framtagande av LIA-platser. Upprättande av schema utifrån beslut om fördelningen mellan föreläsande/eget arbete/ LIA och terminstiderna. - Ta in LIA-platser och ta fram nya, hjälpa till vid fördelning av LIA- platser samt besöka LIAplatserna. Ledningsgruppen - styr, utifrån utbildningsplanen, upp verksamhetens innehåll, följer upp de utvärderingar som genomförs samt lägger upp riktlinjerna inför utbildningens framtida form och utveckling. - tar dessutom beslut om att anta utbildningsplanen och ansvarar för att kontrollera att den följs genom utbildningen. - gemensamt ansvar för att utifrån den rangordningslista som tagits fram av utbildningsledaren, anta sökande till utbildningen och examinera de studenter som uppfyller kraven för examen. Sida 16 (17)

18 Studerandeinflytande - De studerandes mest konkreta möjlighet till direkt påverkan är diskussioner med föreläsarna resp. skolledningen/ utbildningssamordnaren om upplägg och specificerad inriktning. Utöver detta är utvärderingarna efter varje kurs och termin/utbildning viktigt för att föra fram och kunna utvärdera de studerandes uppfattningar/synpunkter. - Dessutom utformas ledningsgruppsmötena så att utvecklingen av utbildningen och reflexioner från de studerande prioriteras. På alla ledningsgruppsmöten finns vidare en stående punkt - studentärenden. Här har de studerande chans och utrymme att ta upp sådant som de anser behöver belysas för ledningsgruppen. - De studerande ges genom kursutvärderingarna och ledningsgruppsmötena stora möjligheter till insyn i utbildningen samt ges regelbundet tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande. - Inför att utbildningen går in på arbetsområden där studerande har tidigare djupa erfarenheter, informeras/ uppmanas dessa studerande ta kontakt med aktuell föreläsare så att så mycket som möjligt av de kunskaper som finns samlade kan tas tillvara och kommenteras. - Studentgruppsmöten skall hållas regelbundet där en representant för respektive kurs träffas tillsammans med ledningen för utbildningen. Vid detta tillfälle skall frågor tas upp som berör respektive utbildning samt informeras om olika saker som berör den lokala verksamheten i stort Sida 17 (17)