KARTLÄGGNING AV ELEVHÄLSANS ARBETE

Transkript

1 KARTLÄGGNING AV ELEVHÄLSANS ARBETE Fastställd av kommunfullmäktige 12 december 2011

2 2 Innehållsförteckning 1. Förord Inledning Kommunal styrning Skollagen Metod Resultat Enkätsvar Sammanfattning av samtliga seminariers innehåll Diskussion Resultaten i relation till skollagen Redovisning av enkätsvar Redovisning av seminariernas innehåll Specialpedagoger Skolkuratorer Skolsköterskor och skolläkare Skolpsykologer Rektorer... 27

3 3 1. Förord Den här rapporten ger en bred, spretig, djup och säkerligen ofullständig bild av det arbete som utförs inom elevhälsan i Haninge idag. Den ger ett antal ögonblicksbilder och återkommande teman som alla som arbetar inom elevhälsan sannolikt kan känna igenom sig i. Det har varit otroligt spännande att lyssna på alla de tankar och erfarenheter som deltagarna i kartläggningen mycket generöst delat med sig av. Jag har upplevt en entusiasm hos deltagarna som smittat av sig och som gett kraft till arbetet med att sammanställa rapporten. Utöver seminariedeltagarna har styr- och professionsgruppen för elevhälsa varit centrala för kartläggningens tillkomst. I de grupperna har formerna för enkäten och seminarierna diskuterats och beslutats. Personerna har också utgjort ett stöd i utformandet av rapporten. Några har dessutom varit med som seminarieledare. Följande personer ingår i grupperna: Styrgruppen för elevhälsa Åsa Hedman Helena Lindqvist Anna Mårtensson Gannå Johannes Pålsson Fredrik Samuelsson Peteris Smitmanis Professionsgruppen för elevhälsa Malin Birkare Elizabeth Carlsson Siv Danvind Kate Langenkrans Patrik Lönn Anna Mårtensson Gannå Stort tack till alla som på olika sätt deltagit i kartläggningen. Haninge Anna Mårtensson Gannå

4 4 2. Inledning Bakgrunden till denna rapport är ett uppdrag om kartläggning av elevhälsan från båda de politiska utbildningsnämnderna. Kommunfullmäktige har även genom Strategin för ungas trygghet, hälsa och utveckling tydligt visat att Haninge kommun ska arbeta aktivt för att alla barn och unga i Haninge ska må bra och känna framtidstro. Förutom denna lokala politiska styrning finns den statliga styrningen av skolan. I och med den nya skollagen tydliggjordes elevhälsans uppdrag ytterligare. 2.1 Kommunal styrning I mål och strategi 2011 gavs utbildningsförvaltningen i uppdrag av båda utbildningsnämnderna att genomföra en kartläggning av elevhälsan. Arbetet med detta har letts av styrgruppen för elevhälsa. Kartläggningen inleddes vintern 2011 genom att elevhälsans yrkeskategorier fick besvara en enkät med ett antal frågor som formulerats utifrån det uppdrag som elevhälsan ges i Skollagen. För att komplettera enkäten tog Styrgrupp elevhälsa under hösten 2012 initiativ till att kalla all elevhälsopersonal till seminarier runt ett liknande innehåll. 2.2 Skollagen 2010 fick Sverige en ny skollag. För elevhälsans del innebar den ett tydligare uppdrag samt att flera yrkeskategorier nämns i lagtexten. I arbetet med att kartlägga hur elevhälsan i Haninge arbetar har vi valt att ta den nya skollagen som en viktig utgångspunkt. Avsikten har varit att få personalen inom elevhälsan att sätta det arbete som de utför i relation till skollagen. Det här kapitlet innehåller den text som är mest central att utgå ifrån om man som huvudman ska utvärdera huruvida det arbete som utförs ligger i linje med det som lagstiftaren anger. En paragraf i en lagtext kan inte syfta till att täcka av allt ansvar och arbetsinnehåll för fyra yrkesgrupper. Däremot kan fyra yrkesgrupper under sin arbetstid anses ha möjlighet att inrikta sig mot att arbeta med det som lagparagrafen anger. Av skollagens kapitel 2 framgår: Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 26 En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25. Hälsobesök 27 Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller.

5 5 Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. Enkla sjukvårdsinsatser 28 Elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser. I skollagens kapitel 6 Åtgärder mot kränkande behandling finns tydligt angivet vilket ansvar skolan och dess personal har. Utöver dessa paragrafer i skollagen finns en del information att hämta i lagens förarbeten. I takt med att beslut överklagas kommer vi också att kunna inhämta information från hur besvärsinstansen bedömt ärendet för att förstå hur vi förväntas agera, eller inte agera, i liknande situationer. Nedan följer ett utdrag ur förarbetena till den nya skollagen. Det som redovisas är skälen för regeringens förslag och bedömning avseende paragraferna om elevhälsan. Utdrag ur förarbeten angående en samlad elevhälsa Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. En annan utgångspunkt är att lärande och hälsa på många sätt påverkas av samma generella faktorer. Arbete med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Arbete med elevhälsa förutsätter vidare en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att skapa goda och trygga uppväxtvillkor. I stället för dagens hälsokontroll bör det modernare och bättre begreppet hälsobesök användas i den nya lagen. Ordet hälsobesök förmedlar bättre syftena bakom elevhälsan, dvs. att vara förebyggande och hälsofrämjande. I grundskolan, grundsärskolan, och specialskolan ska huvudmannen erbjuda varje elev minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller I dagens grundskoleförordning (1994:1194) anges att det för behandling av elevvårdsfrågor ska finnas en elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde. Där ska som ledamöter ingå rektorn, företrädare för elevvården och berörd klassföreståndare eller motsvarande samt annan berörd personal. Regeringen anser nu att regleringen av elevvårdskonferens

6 6 kan upphöra, eftersom det föreslås att det införs en tydlig utredningsskyldighet när en elev är i behov av särskilt stöd. Elevens rätt till särskilt stöd och processen i samband med upprättandet av åtgärdsprogram kommenteras i avsnitt 7 Barns och elevers utveckling mot målen. Begreppet elevvård kan därmed utmönstras ur skolförfattningarna. Till skillnad från förslagen i elevhälsopropositionen och mot det som gäller i dag föreslog Skollagskommittén att förskolan ska omfattas av de icke medicinska delarna inom elevhälsan. Med hänsyn till bl.a. barnavårdscentralernas (BVC) ansvar för barn i förskoleåldern anser regeringen emellertid att det inte är lämpligt eller nödvändigt att ålägga huvudmannen ett ansvar för att anordna elevhälsa i förskolan. Förarbeten angående personal i elevhälsan Elevhälsans fokus ska inte vara hälso- eller sjukvårdande insatser i snäv bemärkelse utan förebyggande och hälsofrämjande insatser i ett bredare perspektiv, även om det också ska vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. För att det hälsofrämjande arbetet ska fungera så bra som möjligt är det värdefullt om skolsköterskan även har folkhälsovetenskaplig kompetens. Regeringen har valt att i förslaget även specificera ytterligare två särskilda yrkeskategorier som ska ingå i elevhälsan, psykolog och kurator. Enligt regeringens uppfattning kan hänvisningen till medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens knappast syfta på några andra personalkategorier. Ett skäl till att regeringen föreslår en uppräkning av berörda personalkategorier är att elevhälsan förutsätter tillgång till en kompetens som är tillräcklig för att eleverna ska få det stöd de behöver. I regleringen av kompetens ligger också ett krav på att den personal som avses ska ha adekvat utbildning. Detta gör att även om kommuner och andra huvudmän organiserar sin elevhälsa på många olika sätt, t.ex. genom anställningar direkt på skolan, i olika resurscenter eller genom att en fristående skola köper tjänster från olika huvudmän, tillhör den personal som ska möta eleverna med mycket få undantag någon av de nämnda yrkesgrupperna. Regeringen anser att det behövs ett förtydligande av vilka olika delar som ingår i begreppet elevhälsa. Att det skrivs fram att det ska finnas tillgång till yrkeskategorierna psykolog och kurator hindrar dock inte att kommuner och andra huvudmän liksom tidigare kan inrikta och organisera sin elevhälsa efter lokala behov och förutsättningar. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Personal med specialpedagogisk kompetens kan utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa, sociala situation etc. bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen. Syftet med en samlad elevhälsa är bl.a. att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven. Tillgång till specialpedagogisk kompetens behöver dock inte enbart syfta på personer med specialpedagogutbildning. Det kan också innefatta t.ex. speciallärare eller en skolledare med särskilt ansvar för specialpedagogiska insatser på skolan.

7 7 3. Metod Arbetet med kartläggningen inleddes genom att elevhälsans yrkeskategorier fick besvara en enkät med ett antal frågor som formulerats utifrån det uppdrag som elevhälsan ges i Skollagen. För att komplettera enkäten kallades all elevhälsopersonal till seminarier runt ett liknande innehåll. Enkäten mailades ut i december Vilka som arbetar som specialpedagoger och skolkuratorer finns inte registrerat centralt i kommunen. Därför fick rektorerna vidarebefordra enkäterna till dessa yrkeskategorier. Därmed kan vi inte säkerställa exakt hur många som fick enkäten i dessa yrkeskategorier. När det gäller skolpsykologer och skolsköterskor distribuerades enkäten via deras respektive verksamhetschefer, därmed vet vi att samtliga anställda fick enkäten. Totalt svarade 68 personer på enkäten, fördelade enligt följande: 22 Specialpedagoger 8 Skolkuratorer 16 Skolsköterskor 3 Skolpsykologer 19 Rektorer Till seminarierna bjöds personalen in yrkesvis, de större yrkesgrupperna delades i två grupper. Sammantaget hölls sju seminarier om tre timmar vardera; två för skolsköterskor, två för skolkuratorer, två för specialpedagoger och ett för skolpsykologer. På grund av ett förbiseende finns inte exakt statiskt på hur många personer som deltog i seminarierna, men det uppgivna antalet ligger nära den verkliga siffran. Totalt deltog 57 personer, fördelade enligt följande: 15 Specialpedagoger 10 Skolkuratorer 13 Skolsköterskor 5 Skolpsykologer 14 Rektorer Varje seminarium leddes av olika personer. Ingen av seminarieledarna hade samma yrkesprofession som gruppen de ledde. Seminarierna inleddes med att deltagarna fick titta på resultatet av enkäten, sammanställt för den egna yrkesgruppen och jämfört med de andra yrkesgrupperna. Därefter visades två frågeställningar. Vad i din vardag: 1. Leder mot skollagens mål? 2. Fyller andra syften? Deltagarna fick först möjlighet att enskilt reflektera över materialet. Därefter fick var och en delge gruppen sina reflektioner. Seminarieledaren antecknade det som sades, samtidigt som det visades för hela gruppen. När alla delgett sina reflektioner togs en paus. Seminarieledaren sorterade sedan materialet i lämpliga kategorier. Efter pausen vidtog ett mer öppet samtal där deltagarna hjälptes åt att komplettera och förtydliga det som skrivits tidigare, seminarieledaren antecknade parallellt.

8 Den text som finns under kapitlet 7 Redovisning av seminariernas innehåll, är en sammanställning av det råmaterial som antecknades under seminarierna. De citat som förekommer är inte tillförlitliga i den meningen att de är exakt återgivna. Ordval kan ha varit annorlunda, förkortningar kan ha gjorts. Dock bör andemeningen i det sagda ha fångats i citaten. 8

9 9 4. Resultat 4.1 Enkätsvar Svaren på enkäten har en mycket stor spridning. Det gör att det är svårt att dra generella slutsatser utifrån den enkät som delats ut. I kapitel 6 redovisas svaren på enkäten i tabellform. 4.2 Sammanfattning av samtliga seminariers innehåll Denna sammanfattning bygger på innehållet i de tre kategorier som med något undantag återkom i samtliga seminarier. Kategorierna är; hälsofrämjande- och förebyggande arbete, arbete mor kränkande behandling och för trygghet och arbetsro samt elevhälsoteamets arbete. Kategorierna får uppfattas som centrala för elevhälsan i Haninge kommun. Det finns ingen värdering i hur mycket tid av arbetet som läggs på uppgifter relaterade till kategorierna. Men de är representativa på så sätt att elevhälsans yrkesutövare relativt samstämmigt associerar till dessa kategorier när man frågar dem om deras arbete. Utöver detta finns i redovisningarna för respektive yrkesgrupp en mängd andra kategorier som i flera fall är mer representativa för vad som utgör omfattande arbetsuppgifter. För till exempel skolsköterskorna är hälsosamtalen, journalföringen och vaccinationen ett viktigt innehåll. I kapitel 7 finns en mer utförlig redovisning av samtliga seminarier uppdelade utefter yrkeskategorier Hälsofrämjande och förebyggande arbete I de flesta seminarierna har frågan om definitionen av begreppen hälsofrämjande och förebyggande berörts. För några deltagare är det känt hur den teoretiska, vetenskapliga definitionen av begreppen ser ut. Många är inte säkra på definitionerna. Steget att omsätta teori till praktik blir ytterligare en svår definition. En deltagare uttrycker sin frustration så här: Det vore intressant att se vad man (lagstiftaren) tänker sig att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska gå ut på. Vad är det man förväntas göra? Det tydligaste förebyggande arbetet som skolan gör är att erbjuda god utbildning. Det konstateras i princip genomgående på seminarierna. Men det lyfts också funderingar runt om man helt kan förutsätta att om man förebygger skolmisslyckande så förebygger vi också för hälsa. Bör inte god undervisning kompletteras med ett antal andra insatser för att det förebyggande arbetet ska anses fullgott. Det andra huvudspåret inom ramen för det förebyggande arbetet som skolan måste ta ansvar för är arbetet mot kränkande behandling. Dessvärre är det få av deltagarna som känner sig nöjda med sina förebyggande insatser i detta avseende. Många berättar om att tendensen är att resurserna går till att åtgärda akuta problem. Ett vanligt förekommande konstaterande under seminarierna är att när man tar hand om konsekvenserna av något som inträffat blir det också förebyggande på så sätt att de inblandade förhoppningsvis lär sig något de kan ha användning av i framtiden.

10 10 Utöver ovan redovisade huvudsakliga tendenser så finns det i grupperna exempel på hur enskilda yrkesutövare, elevhälsoteam och hela skolor som genomför strukturerade förebyggande insatser som inte är relaterade till kunskapskraven Arbete mot kränkande behandling och för trygghet och arbetsro Flera av de deltagande uppfattar att skolorna efterfrågar stöd i hur det förebyggande arbetet mot kränkande behandling ska organiseras. Det är en komplicerad fråga och den rapport som Skolverket givit ut ger inte mycket konkret stöd, tvärtom. Några seminariedeltagare nämner att de inte förstått varför kommunen först satsade på SET men sedan slutade med det. Själva organiseringen av värdegrundsarbetet är en annan fråga som diskuteras. Några uppfattar det som att det inte är tillåtet att schemalägga värdegrundsarbetet. På någon av de representerade skolorna har man valt att lägga det på mentorstiden. Både skolsköterskor och skolkuratorer ägnar mycket tid åt att ta hand om konsekvenserna av att en kränkning skett. En övervägande majoritet ger uttryck för att det är detta arbete som tar det mesta av deras tid när det gäller den tid de lägger på att arbeta runt kränkningar. Att ta hand om konsekvenserna, inte att arbeta förebyggande. I de ärenden skolpsykologerna hanterar visar det sig relativt ofta att kränkningar finns med som en del i en komplex problematik. Ibland kan det också vara så att det huvudsakliga problemet är kränkningar, men skolan har inte definierat det så Elevhälsoteamets arbete De rektorer som deltagit i seminarierna ger alla en bild av att elevhälsoteamets arbete är en central del av deras eget arbete. Samtliga har en struktur för hur ofta teamet träffas. De flesta har också en ordning för vad som ska vara genomfört innan ett ärende kan lyftas i EHT. Bland de andra yrkeskategorierna är det några som kommer från skolor där rektor inte deltar i EHT. Samtliga representerade skolor har någon form av elevhälsoteam. Teamen lägger upp sitt arbete på olika sätt, men man kan se två huvudsakliga inriktningar. På en del skolor arbetar teamet administrativt, man fördelar arbetsuppgifter mellan elevhälsans yrkeskategorier. På andra skolor deltar lärare och mötet får då en konsultativ karaktär där lärare kan få stöd i sitt uppdrag i förhållande till eleven. Flera nämner att EHT borde vara ett forum för att driva det främjande och förebyggande arbetet på skolan, men att de inte lyckas med få till ett bra arbete i det avseendet. Några skolor använder EHT som forum för resultatuppföljning och utifrån det fördelning av resurser. Elevhälsoteamet används på många skolor som konsulter i utredningar inför eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. Ingen av de närvarande har något svar på hur varje yrkeskategori dokumenterar sitt ställningstagande. Undantaget specialpedagogerna, som ofta är involverade i arbetet med att upprätta pedagogiska kartläggningar.

11 11 5. Diskussion Elevhälsan i Haninge gör ett gediget arbete och kunskapen om uppdraget är god. Genomgående tycks det dock så att det i stor utsträckning saknas systematik och teoretisk förankring när det gäller alla former av främjande och förebyggande i allmänhet och arbete med kränkningar i synnerhet. Arbetet styrs av akuta utryckningar och många uttrycker en frustration över att inte få till ett mer strukturerat arbete. När det gäller det individinriktade arbetet finns på en övervägande majoritet av skolorna ett väl fungerande system för hur ett ärende hanteras. Dessa rutiner bör sannolikt i många fall kompletteras med en rutin för hur elevhälsan dokumenterar sitt bidrag i rektors utredning inför eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I den del av uppdraget som handlar om att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål finns en tydlig uppdelning inom elevhälsan. Specialpedagoger och skolpsykologer uppger att de arbetar detta. Skolsköterskor och skolkuratorer ger inte lika entydigt uttryck för att de gör det. Sannolikt är det så att det är svårare att se en tydlig koppling för dessa yrkeskategorier. Det finns anledning att resonera vidare om vilka insatser skolsköterskor och skolkuratorer kan göra för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. När det gäller det uppdrag som i stor utsträckning riktar sig specifikt mot skolläkare och skolsköterskor görs i Haninge ett arbete som ligger mycket väl i linje med lagstiftarens intention. Hälsosamtalen genomförs i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer. Utöver det som beskrivits ovan innehåller kartläggningen mycket material som kan utgöra en bra utgångspunkt för fortsatta resonemang om vad som behöver utvecklas inom elevhälsan i Haninge. Vad kan huvudmannen ta ansvar för, och vad bör ske ute på respektive skola. Vid ett flertal tillfällen har seminariedeltagare uttryckt sin uppskattning för att det ges ett utrymme för att tala om elevhälsan övergripande. De beskriver ett behov av att få komma till tals med varandra om sitt uppdrag skolorna emellan. 5.1 Resultaten i relation till skollagen I följande text analyseras resultaten från seminarierna direkt i förhållande till skollagen. Elevhälsan ska främst vara främjande och förebyggande (Skollagen kap 2, 25 ) Av de svar som ges i seminarierna kan utläsas en viss osäkerhet kring innebörden i dessa begrepp. Agneta Nilsson (Skolverket) har skrivit ett PM där hon definierar begreppen i en skolkontext. Följande citat ger en mycket kortfattad definition. Främjande insatser innebär att arbeta med friskfaktorer för att uppnå generella hälsovinster. Insatserna riktar sig till alla och ger eller kan ge effekter på en rad olika hälsoproblem. Förebyggande arbete kan också rikta sig till alla men har ett specifikt problemområde i fokus. Seminarier och enkätsvar visar att det utförs en hel del förebyggande arbete och även en del främjande insatser i Haninges skolor. Men ingen deltagare ger uttryck för att de själva eller någon annan på skolan utför ett systematiskt och strukturerat arbete i detta avseende. Kunskapen om begreppens teoretiska betydelse är generellt sett låg vilket ytterligare försvårar arbetet. För att kunna arbeta systematiskt och strukturerat behövs en god teoretisk förankring.

12 12 Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas (Skollagen kap 2, 25 ). Inte förvånande är det specialpedagogerna som kanske tydligast uttrycker att detta verkligen är fokus för de flesta av deras insatser. Även skolpsykologerna bedömer sitt arbete som i mycket hög utsträckning kopplat till att elevens utveckling mot målen stöds. Bland de rektorer som deltog i seminarierna var det några som berättade hur de använder sig av EHT som forum för att prioritera resurser till elever i behov av särskilt stöd. Skolkuratorer och skolsköterskor uttrycker i seminarierna inte lika tydligt kopplingar till elevernas utveckling mot utbildningens mål. Varje elev ( ) ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller (Skollagen kap 2, 27 ) Skolsköterskorna i Haninge kommun följer utan undantag denna del av skollagen. Hälsobesöket är en uppskattad och central del för de allra flesta skolsköterskorna. Många lyfter fram den styrka det innebär att ha kännedom om alla barn på skolan och en relation till en majoritet. Elever ( ) får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser (Skollagen kap 2, 28 ) Om eleverna i Haninge upplever att de kan anlita elevhälsan i den mån de önskar går inte att uttala sig om utifrån föreliggande material. Däremot är det tydligt att skolsköterskorna organiserar sitt arbetet så att de i möjligaste mån är tillgängliga för elevernas behov av spontana besök. Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling (Skollagen kap 6, 7 ). Denna del av skollagen riktar sig inte specifikt mot elevhälsans yrkeskategorier men av förarbetena till lagen framgår att elevhälsan förutsätts vara aktiv i skolans arbete mot kränkande behandling. Framför allt skolkuratorer, men även skolsköterskor lägger mycket av sin tid på att ta hand om konsekvenserna av kränkningar som uppstått. Många uttrycker en frustration över att tiden inte räcker till för att göra det förebyggande arbete som man egentligen skulle vilja göra. Allt för ofta raseras planerade insatser av att akututryckningar behöver genomföras. Vilket är ett dilemma elevhälsan delar med en stor del av all annan personal på skolorna. Flera nämner också att det finns en osäkerhet kring hur arbetet ska organiseras. Arbetet med SET lades ner och Skolverkets utvärdering av metoder för arbete mot kränkande behandling visade att det idag inte finns någon metod som har vetenskapligt stöd. Skollagen uttalar sig inte om hur arbetet ska ske. Men en tolkning av flera av deltagarna är att man efterfrågar huvudmannens stöd i att i någon utsträckning erbjuda stöd i hur-frågan. I rektors utredning inför eventuellt upprättande av åtgärdsprogram ska samråd med elevhälsan ( ) ske, om det inte är uppenbart obehövligt (Skollagen kap 3, 8 ) Specialpedagogerna är ofta de som skriver, eller hjälper till med att skriva den pedagogiska utredningen. Övriga yrkeskategorier hanterar denna fråga under EHT i de diskussioner som förs runt enskilda elever. På en del skolor dokumenteras EHTs ställningstagande. Ingen av yrkeskategorierna förutom specialpedagogerna ger uttryck för vilka utgångspunkter de har vid dessa samråd. Risken med att inte ha givna utgångspunkter som används för att ge en struktur till de samtal som förs runt elever är att godtycke uppstår och likvärdigheten därmed äventyras.

13 13 6. Redovisning av enkätsvar Totalt svarade 68 personer på enkäten, fördelade enligt följande: 22 Specialpedagoger 8 Skolkuratorer 16 Skolsköterskor 3 Skolpsykologer 19 Rektorer Först visas fem bilder med sammanställningar över hur samtliga 68 personer besvarat enkätens fem frågor. Sedan följer fem diagram som visar hur svarsspridningen ser ut inom respektive yrkeskategori.

14 14

15 Frågorna: 1. I vilken mån arbetar du förebyggande och hälsofrämjande? 2. I vilken utsträckning arbetar du för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål? 3. I vilken utsträckning använder du din arbetstid till att arbeta förebyggande mot kränkande behandling? 4. I vilken utsträckning använder du din arbetstid till att ta hand om konsekvenserna av att en kränkande behandling har skett? 5. Utvärderar du eller någon annan systematiskt resultatet av ditt arbete? 15

16 Frågorna: 1. I vilken mån arbetar du förebyggande och hälsofrämjande? 2. I vilken utsträckning arbetar du för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål? 3. I vilken utsträckning använder du din arbetstid till att arbeta förebyggande mot kränkande behandling? 4. I vilken utsträckning använder du din arbetstid till att ta hand om konsekvenserna av att en kränkande behandling har skett? 5. Utvärderar du eller någon annan systematiskt resultatet av ditt arbete? 16

17 17 7. Redovisning av seminariernas innehåll I detta kapitel ges en utförlig redovisning av innehållet i samtliga seminarier uppdelade utefter yrkeskategorier. 7.1 Specialpedagoger Hälsofrämjande och förebyggande arbete Många av specialpedagogerna kopplar det förebyggande arbetet till undervisningen. Fokus på läsinlärning och att sätta in tidiga insatser när elever riskerar att inte nå målen. Någon nämner nedläggningen av Skoldatateket. Att underlätta användandet av kompensatoriska hjälpmedel är ett viktigt förebyggande arbete. Det andra huvudspåret inom ramen för det förebyggande arbetet är arbetet mot kränkande behandling. En trend tycks tyvärr vara att det förbyggande arbetet ofta kommer i andra hand, tendensen är att resurserna går till att åtgärda akuta problem. Arbete mot kränkande behandling och för trygghet och arbetsro Ett flertal lyfter också att det finns ett tomrum efter att arbetet med SET lades ner. Skolorna efterfrågar stöd i hur det förebyggande arbete ska organiseras. Synpunkter lämnas på att skolorna borde ta ansvar och tänka lite själva, inte bara okritiskt följa en manual. Mycket i SET är användbart. På en del skolor har man tolkat det som att det inte är tillåtet att schemalägga värdegrundsarbetet. Någon skola har valt att lägga det på mentorstiden. När det gäller dokumentation av upplevda kränkningar säger någon att den blankett som finns är svårarbetad i de yngre åldrarna, den behöver graderas tydligare. Det finns också funderingar runt om det kan vara så att för ensidigt fokus på kunskapskraven kan leda till att det förebyggande arbetet mot kränkningar får stryka på foten, man missar helheten. SET alla gick igenom. Men sedan blev det pannkaka. Vad hände med det där egentligen? Elevhälsoteamets arbete De synpunkter som lämnas på EHT (Elevhälsoteamet) arbetet är blandade, ingen synpunkt framträder starkare än någon annan. De synpunkter som lyfts fram är att arbetet inte utvärderas kontinuerligt, att det är ett bra forum för prioriteringar av resurser, att gruppen borde fokusera mer på att arbeta förebyggande och att arbetet med att dokumentera elevhälsans del i rektors utredningsansvar behöver vidareutvecklas. Uppdraget som specialpedagog Specialpedagogerna i kommunen arbetar olika. En del arbetar mest med enskilda elever, andra mest handledande mot personal. Vissa sitter i skolans ledningsgrupp, andra gör det inte. Funderingar finns om det är nödvändigt att sitta i ledningsgruppen för att kunna göra prioriteringar runt hur det specialpedagogiska stödet ska fördelas, det kanske inte är nödvändigt. Några av specialpedagogerna skulle önska att deras kompetens inom området gruppdynamik och drama togs tillvara bättre.

18 18 Flera av specialpedagogerna framför önskemål om ett specialpedagogiskt nätvek. När det gäller professionen specialpedagog klumpas den ibland ihop med speciallärarna. Någon nämner att om man säger specialpedagog om en speciallärare är det som att säga skolkurator om en skolsköterska. Flera framför att det inte är okomplicerat att arbeta handledande på den egna skolan. I de fall där läraren har stora problem med sitt förhållningssätt ställer det höga krav på professionalitet hos både lärare och specialpedagog om man ska kunna prata om det och samtidigt sitta i samma personalrum och fika tillsammans. Några av specialpedagogerna nämner att de av den anledningen håller en låg social/privat profil på skolan, det skulle kunna undvikas genom att man inte handleder på den egna skolan. När det gäller arbetet med handledning finns också en upplevelse att de lärare som kanske mest behöver det är minst benägna att ta emot hjälp. Specialpedagogen ser att det finns mycket som läraren skulle kunna ändra på, men får ingen signal från klassläraren om att hon eller han är intresserad av att ta emot hjälp. Om jag tänker på min utbildning som specialpedagog så jobbar jag mer som speciallärare. Vi skulle behöva få många lärare att ändra sin elevsyn, de har en gammaldags elevsyn. Bråkar om pennor etc. Men istället hamnar jag att prata om enskilda elever. Jag känner inte igen mig i det ni beskriver, jag arbetar som specialpedagog. Jag sitter i ledningsgruppen och vi gör upp planer varje vecka. Syftar hela tiden till att förebygga och att eleverna ska nå målen. Om man gör en utredning är den till ingen nytta om man inte sprider till undervisande lärare vad den säger om eleven. Definition av begreppet särskilt stöd Att begreppet särskilt stöd inte definierats lyfts som problematiskt, gruppen specialpedagoger efterfrågar tydlighet i frågan. Både från staten och från huvudmannen. Flera lyfter att risken med att ha en hållning öppen för tolkning är att om rektor inte uttalar att en elev behöver särskilt stöd kan skolan klara sig undan kostnader. Diskussioner kan också uppstå om det är läraren som måste skärpa sig och tillhandahålla en bättre ordinarie undervisning. Eller om det är eleven som har en svårighet som kräver särskilt stöd. Själva meningen en tolkningsfråga begreppet särskilt stöd kan tolkas så att det passar den som prioriterar. Om man inte uttalar det eleven behöver som ett särskilt stöd så kommer man undan kostnader. Ett avvaktande i att vi väntar på hur rättspraxis kommer att bli runt åtgärdsprogram. Vad kan det stå i ett ÅP? Vi har väldigt få ÅP. Prioriteringar runt särskilt stöd Frågan om huruvida skolans resurser räcker för att tillgodose elevers behov av särskilt stöd är central för specialpedagogerna. Många lyfter fram det positiva med nya skollagen som tydliggör elevens rättigheter. En majoritet är tveksamma till om skolan faktiskt uppfyller lagens krav i förhållande till denna grupp elever. Man ser en stor risk för att syste-

19 19 met inte blir likvärdigt. Skolorna har olika resurser och elever med starka föräldrar får ibland mer hjälp för att de föräldrarna förmår att ställa krav. Det blir väldigt olika för eleverna beroende på i vilket klassrum de befinner sig. Lite mer likriktning vore bra. Det kan bli ett godtycke i hur skolans resurser fördelas beroende av nedanstående: Föräldrar som skriker och gormar ser till att deras barn får mer det blir en tokig prioritering. En engagerad lärare kan också vara den som företräder eleven så att den får sitt stöd. Man behöver formalisera gången så att det blir ett likvärdigt system. Arbete mot utbildningens mål Specialpedagogerna ger tydligt uttryck för hur deras arbete har koppling till att stödja elevernas utveckling mot målen. Oavsett om de arbetar enskilt eller i grupp med elever, eller handledande med lärare så är syftet huvudsakligen att underlätta för ökad måluppfyllelse. Allt i mitt jobb leder till elevens måluppfyllelse antingen det är förebyggande eller brandkårsutryckning. Hjälper enskilda elever som riskerar att inte nå kunskapskraven, stöder också lärare med material. 7.2 Skolkuratorer Hälsofrämjande och förebyggande arbete Grupperna diskuterar kring hur den teoretiska, vetenskapliga definitionen av begreppen ser ut. Det är inte klart för samtliga deltagare vad orden betyder, och skillnaden dem emellan. När sedan begreppen ska kopplas till praktisk skolvardag framförs många synpunkter. Med tanke på att den teoretiska förankringen brister blir kopplingen till praktiken inte optimal. Samtidigt har en majoritet en klar bild av hur de i sin vardag utför arbetsuppgifter som de definierar som förebyggande och hälsofrämjande. Exempel på detta är: I likabehandlingsplanen bygger förebyggande på kartläggning. Det är förebyggande att ta fram en plan för hur man ska arbeta när situationer uppkommer. Vad är det vi vill förebygga? Psykisk ohälsa, droger. Förebyggande på gruppnivå istället för individnivå. Det handlar om förhållningssätt. Flera kuratorer ger också uttryck för att det förebyggande arbetet prioriteras bort för att akututryckningar tenderar att komma emellan. En reflektion är att arbetet med att reda ut konsekvenserna av ett skeende kan bli förebyggande.

20 20 Under seminariet framkommer också reflektioner runt kopplingen mellan förebyggande arbete och skolresultat. Haninge har tryckt så mycket på kunskapsresultaten att en del av förutsättningarna för lärande har tagits bort. Vi ser inte hur olika delar påverkar möjligheterna att få en bra utbildning. För att höja resultaten måste man ägna mycket tid åt hur, inte bara att. Arbete mot kränkande behandling och för trygghet och arbetsro Många kuratorer uppger att de ägnar mycket tid åt att ta hand om konsekvenserna av kränkande behandling. Det ser olika ut på skolorna hur detta arbete organiseras. De arbetsområden som nämns att de förekommer är enskilda samtal, medling och att man som kurator ingår i skolans trygghetsteam (kallas olika på olika skolor). Flera nämner att det saknas riktlinjer i detta arbete. Skolans likabehandlingsplan tenderar att behandlas som en pappersprodukt som blir liggande, inte ett levande dokument. Flera ger också uttryck för att det finns en känsla i organisationen av att man la locket på när kritiken mot SET uppstod. Det gjordes ett stort arbete med implementering och genomförande ute på skolorna. Från en dag till en annan upplevde flera det som ett tabu att använda metoden, vilket ledde till ett tomrum i många fall. Vakuum efter Skolverkets rapporter om ickefungerande metoder kring mobbning och kränkningar. Medling ett bra arbetssätt som fler borde lära sig. Jfr Skolverket medling fungerar inte med tjejer som har långtgående konflikter. Ledning och styrning Ett flertal av de synpunkter som lyfts i grupperna kan fångas in under rubriken Ledning och styrning. I rapporten har de delats in under två rubriker. a) Rektors roll b) Huvudmannens roll a) Rektors roll Kuratorerna ger en sinsemellan långt ifrån samstämmig bild av hur rektor väljer att organisera elevhälsoarbetet. På en del skolor upplevs rektor vara långt ifrån elevhälsan, de finns inte med på EHT, kuratorns arbete leds inte av rektor. På andra skolor använder rektor elevhälsoteamet till att leda och styra elevhälsans arbete. Flera lyfter att det finns en skiljelinje mellan det pedagogiska arbetet och det psykosociala arbetet, kopplingen däremellan saknas ofta. Synonymt med detta nämner några kuratorer att det vore önskvärt att få med lärarna på EHT. Rektorns tid går till pedagogiken psykosociala frågeställningar hamnar hos kuratorer. Det vore bra att luckra upp gränsen mellan EHT och lärare. På vissa skolor fungerar samverkan mentorn - EHT bättre. Mentorn är med på EHT.

21 21 b) Huvudmannens roll Huvudmannens roll berörs inte i någon större utsträckning under dessa seminarier. Men de synpunkter som lyfts fram visar på en upplevelse av ett (för) stort avstånd mellan den centrala förvaltningen och skolorna. Det finns också önskemål om att huvudmannen ska anordna fortbildning för kuratorerna. Eftersom att de är ensamma i sin yrkesroll på skolan är det ibland svårt för rektor att anpassa fortbildning till kuratorns behov. Nämnden borde ge direktiv till skolorna om bra tillgång till kurator. Vissa skolor har anställt kuratorer som inte är socionomer. Kommunen borde ta ställning. Vad ska en kurator göra? Vilken kompetens behövs? Anknytning till socialförvaltningen? behov av värdegrundsarbete, det borde samordnas centralt. Reflektioner som kan gå in under flera rubriker Det mesta av kuratorns arbetstid går åt till individinriktat arbete. Mycket fokus på att åtgärda problem som redan uppstått, men det förekommer även att kuratorerna arbetar förebyggande. Ett flertal nämner att i ett samtal kring något som hänt finns även en förebyggande insats på så vis att man försöker förhindra ett upprepande av det som inträffat. Att arbeta på gruppnivå tar tid i form av förberedelser och kräver ett samarbete med lärarna. Överhuvudtaget ger kuratorerna en bild av att de finns vid sidan av ordinarie organisation. Någon ger uttryck för att kuratorn inte bidrar systematiskt till hur hela skolan kan arbeta förebyggande. Andra ger i en i detta avseende motsatt bild. Kuratorn bidrar inte systematiskt till hur hela skolan arbetar förebyggande. Kuratorns synpunkter kommer fram på EHT-möten. 7.3 Skolsköterskor och skolläkare Hälsofrämjande och förebyggande arbete Många skolsköterskor uttrycker en frustration över att begreppen som så tydligt lyfts fram i den nya lagen är otydligt definierade. Det vore intressant att se vad man (lagstiftaren) tänker sig att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska gå ut på. Vad är det man förväntas göra? Parallellt med detta finns i gruppen många uttryck för hur de som skolsköterskor arbetar främjande och förebyggande. Det kan handla om planerade insatser där skolsköterskan håller i lektioner runt sex och samlevnad, men även om att använda alla spontana möten med elever till att prata exempelvis egenvård.

22 22 Arbete mot kränkande behandling och för trygghet och arbetsro Skolsköterskan hamnar ofta i att vara med och reda i situationen efter att en kränkning skett. Som en av de få i skolan som inte har en hel grupp elever att ta hand om har hon ofta större möjligheter att hantera akuta situationer som uppstår. En del av skolsköterskorna ingår i skolans trygghetsteam, andra inte. En majoritet av de skolsköterskor som deltagit i seminarierna uppger att när de arbetar med kränkande behandling så är det för att hantera konsekvenserna, inte för att arbeta förebyggande. Kränkning får jag reda på det i hälsosamtal tar jag reda på det själv. Tar tag i situationen själv, och jag sitter i skolans trygghetsteam. Vi löser kränkningssituationen lite olika beroende på vad som hänt. Skolsköterskan skriver ner vad som hänt. Är det mindre saker skriver jag ner i ett Worddokument som är inom ramen för trygghetsteamets dokumentation. Journalför också. Fyller även i rapport kränkning vid större händelser. Hur ett kränkningsärende hanteras beror så mycket på hur det kommer i ens knä. En del saker löses med ett samtal. Andra saker pågår i flera veckor. Är det skolsköterskejobb att lösa denna typ av konflikter? I praktiken är lärarna tacksamma för denna insats eftersom att de står med övriga elever och ska leda en lektion för dem. Man blir osams för att man tolkat fotbollsreglerna olika. Tänk så mycket tid som går åt till detta. En del blir ju verkligen oerhört arga när något är fel. Elevhälsoteamets arbete Det gemensamma elevhälsoarbetet på skolorna organiseras oftast som elevhälsoteam. Oftast ingår rektor i teamet, men inte på alla skolor. På en del skolor arbetar teamet administrativt, man fördelar arbetsuppgifter mellan elevhälsans yrkeskategorier. På andra skolor deltar lärare och mötet får då en konsultativ karaktär där lärare kan få stöd i sitt uppdrag i förhållande till eleven. Vissa skolor kombinerar dessa två inriktningar inom ramen för sitt elevhälsoteams arbete. Rektor deltar inte i EHT, förekommer på flera skolor. Svårt för dem att få helhetsbild då. EHT ett administrativt möte som syftar till att lösa veckans akuta problem. Vem ringer soc? Vem ringer föräldrar? På min skola får lärarna skriva upp om de vill prata om ett barn, då får de komma till EHT. Hälsosamtal Många skolsköterskor lyfter fram hälsosamtalet som ett tydligt tillfälle att arbeta både främjande och förebyggande. Det finns i gruppen många olika uppfattningar om hälsosamtalet; leder till att en kontakt med alla barn och föräldrar etableras, ger mycket information om hur barnet har det hemma och i skolan, stressande eftersom att samtalen och dokumentationen av dem tar mycket tid i anspråk, tveksamt om ett barn väljer att berätta om svåra saker för en person som det inte har en relation till. Ringar in hur eleven mår och har för behov. Vi kanske inte löser allting, men vi är de som ser behoven.

23 23 Hälsosamtalen leder till massor av efterarbete. Men vad leder det till? Varför ska en trettonåring som inte har någon relation till mig berätta för mig? Handlar också om min arbetssituation, jag vet att jag inte hinner om jag ställer alltför många ingående frågor. En förmån att arbeta på F-9 skola, så att jag får följa eleverna. Det betyder att jag känner eleverna i 7an. Jag har en relation med dem. Öppen mottagning Det finns höga förväntningar både hos barn och vuxna på att skolsköterskan ska vara tillgänglig i stort sett alltid. Att vara efterfrågad är positivt, men har också ett pris. Under seminarierna lyfts olika för- och nackdelar fram. Ingen lyfter fram en principiell hållning som de organiserar sin tillgänglighet efter. Det tycks vara så att det är en ständigt pågående balansakt att prioritera sin tid mellan andras akuta behov och det egna behovet av att kunna arbeta ostört med inplanerade uppgifter. Många framhåller de möjligheter som spontana möten ger. De passar på att prata om vikten av sömn och kost. Behöver ett sår ses om får eleven själv tvätta och sätta på plåster. Det blir ett förebyggande arbete i många av de spontana mötena. Barn har stort behov av att bli sedda. När man har öppen dörr kommer de in för att bara få prata. De kan ha något litet småsår som de vill visa, och så vill de prata om något annat. Man blir väldigt ofta kontaktad just i matsalen. Jag och kuratorn hade öppen mottagning för lärare med tydliga tider. INGEN KOM. Däremot vid fikarasten, då kommer frågor. Huvudvärk - har du ätit, druckit, sovit? Egenvård. Följer med till matsalen och tar en knäckemacka. Journalföring och remissförfarande Skolsköterskor är skyldiga att föra journal över de insatser som utförs. Det innebär att skolsköterskan utför en hel del arbete som inte märks så mycket utåt. Idag har vi dubbla system, både pappers och datajournal, vilket ger en del merjobb. Dagligt arbete sköts i datajournalen. Men eftersom att samtliga elevers journal till viss del finns på papper måste man förhålla sig till det. Det fria skolvalet innebär också en hel del administration för skolsköterskan som skickar och rekvirerar journaler. När det gäller remisser så är det tyvärr inte alltför ovanligt att skolsköterskan får lägga ner tid på att jaga provsvar och följa upp att remissvar inkommer. Processer som borde fungera är inte tillförlitliga, vilket leder till arbete för skolsköterskan. Vaccinering Vaccinering är en del i det förebyggande arbetet, och en arbetsuppgift som tar mycket tid i anspråk för skolsköterskorna. De är alltid två vid vaccination och förutom att sätta själva sprutan ska det utföras en hel del både för- och efterarbete. Den nya vaccineringen mot HPV har medfört ytterligare arbetsbelastning. De elever som kommer från utlandet

24 24 till kommunens skolor har ibland inget vaccinationsskydd alls, och måste då genomgå hela vaccinationsprogrammet. Nyanlända Elever som kommer till Sverige från utlandet är en grupp som i många fall tar mycket av skolsköterskans tid. Att säkerställa att eleven har rätt vaccinationsskydd kan vara ett detektivarbete som tar mycket tid i anspråk. Många av eleverna som kommer har upplevt traumatiska händelser och har såväl fysiska som psykiska hälsoproblem. Att arbetet kräver tolk gör att det tar ännu mer tid i anspråk. Den här elevgruppen ställer extra höga krav på samverkan med aktörer utanför skolan. Där många är inblandade ökar också risken för att delar av det som eleven behöver hjälp med faller mellan stolar. I gruppen lyfts önskemål om att få förstärkning i form av en skolsköterska som arbetar enbart med denna grupp. Många nyanlända som tar oerhört mycket tid. Kan visserligen vara förebyggande eftersom att de samtal jag har kan leda till att remisser skickas så att de får hjälp med sina svårigheter. Ensamkommande pojkar i tonåren som har ett stort behov av mig, då ska man kunna ta emot dem. Samarbete fungerar när man kan ha personer som man skapa en relation med, som är engagerad och intresserad. Som inte har en initialt ifrågasättande attityd. Elever med hög skolfrånvaro Flera av skolsköterskorna berättar om arbete runt elever med hög frånvaro. I vissa fall kan det vara lättare för familjen att berätta för skolsköterskan om orsaker till elevens frånvaro. Skolsköterskan bidrar med att utifrån sitt kompetensområde föreslå lösningar på de låsningar som uppstått mellan skolan och eleven. Samverkan Att arbeta som skolsköterska förutsätter samarbete med andra i stor utsträckning. Flera av skolsköterskorna lyfter vikten av strukturer som underlättar samverkan. Samarbetet med kuratorerna ser väldigt olika ut, jag skulle vilja ha en övergripande planering runt hur det ska se ut. Jag vet hur bra det kan bli om man har ett bra samarbete. Vi måste träffas för att nätverka. Chefer måste komma överrens och initiera samarbete för att det ska fungera på golvet. Är det verkligen skolsköterskans jobb? Avslutningsvis kommer ett antal reflektioner runt svårigheten med att begränsa sitt uppdrag. Det dilemma skolsköterskan delar med övriga vuxna i skolans värld. Man måste hjälpas åt med saker och ting, det finns ju inte personalkategorier för alla typer av uppgifter.

25 25 Skolsköterskan har specialistutbildning, men hennes tid används till att plåstra om småsår och leta löss. Används verkligen kompetensen rätt? Plåster kan väl vilken vuxen som helst sätta på? Utdelning av kondomer och huvudvärkstabletter. Är det skolsköterskans jobb? Att använda skolsköterskan till övriga uppgifter typ postutdelning är långt ifrån hälsofrämjande. Men kanske bra för att främja vi-känslan på skolan? Man är en viktig vuxen på skolan i kraft av sin kompetens. Ansvarsfullt arbete. Tror att vi är dåliga på att berätta vad vi gör. Andra vuxna har en vag bild av skolsköterskans uppdrag. Att vi dokumenterar så mycket framgår säkert inte. 7.4 Skolpsykologer Hälsofrämjande och förebyggande arbete Skolpsykologerna arbetar oftast med ett individfokus och kommer generellt in i ärenden när det gått fel. I gruppen råder enighet att de i princip uteslutande blir kontaktade i ärenden där läraren har svårt att hjälpa eleven att nå kunskapskraven eller de mer övergripande mål som uttrycks i läroplanen och skollagen. Jag vet inte vad jag kan tänkas göra som inte är riktat mot skollagens mål. Funderingar lyfts runt hur detta sedan kan kopplas till förebyggande och främjande arbete. Kan vi förutsätta att om vi förebygger skolmisslyckande så förebygger vi också för hälsan? Uppfattningen syns vara att skolpsykologerna i liten utsträckning primärt arbetar förebyggande, och ännu mindre främjande. Till viss del innehåller det problemfokuserade individarbetet en förebyggande komponent, lösningen leder till att problemet inte upprepas för eleven. I bästa fall lär sig läraren hur liknande situationer kan hanteras i tid, innan problemet hunnit växa sig för stort. En av gruppdeltagarna lyfter fram att skolans styrdokument genomsyras av värderingar och målsättningar som om de genomförs är hälsofrämjande. Det handlar om kunskapsutveckling, inflytande, trygghet, demokrati. Listan kan göras lång. Viktigt att som psykolog orientera sitt arbete efter de grundläggande värderingar som uttrycks i styrdokumenten. Att på ett strukturerat sätt bidra till att de fina orden ger avtryck konkret i skolvardagen. Det förekommer att skolpsykologerna får förfrågningar om att hålla föreläsningar eller delta i strategiskt, övergripande arbete. Då finns förutsättningarna för att bedriva ett arbete vars primära syfte är vara förebyggande eller främjande. Arbete mot kränkande behandling och för trygghet och arbetsro