Folkhälsoprofil. Tingsryds kommun 2007

Transkript

1 Folkhälsoprofil Tingsryds kommun 2007

2 Innehållsförteckning Folkhälsoprofil för Tingsryds kommun Sammanfattning 1 1. Introduktion 2 Nationella mål 2 Tingsryds kommun 4 2. Folkhälsosituationen i Tingsryd med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen 9 Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället 9 Sammanfattning 11 Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet 11 Sammanfattning 18 Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 18 Sammanfattning 22 Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet 23 Sammanfattning 26 Målområde 5: Sunda och säkra miljöer 26 Sammanfattning 28 Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 29 Sammanfattning 30 Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning 30 Sammanfattning 31 Målområde 8: Trygg och säker sexualitet 31 Sammanfattning 33 Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet 33 Sammanfattning 36 Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 37 Sammanfattning 40 Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt skadeverkningar av överdrivet spelande 41 Tobak 41 Alkohol 44 Narkotika 46 Spelvanor Sammanfattning 48

3 4. Syfte Metod Befintligt folkhälsoarbete i Tingsryd 52 Förvaltningarna 53 Hälso- och sjukvården (Tingsryds kommun) 66 Tingsryds föreningsliv Smålandsidrotten Tingsryds idrottsföreningar 70 Kulturföreningar 70 Hembygdsföreningar 72 Företag i Tingsryds kommun 73 Friskvårdsinsatser Slutsatser 75 Prioriterade områden 75 Övriga målområden Referenser Bilagor 87 Bilaga 1 Försörjningsbörda i Tingsryds kommun 87 Bilaga 2 Födda och döda i Tingsryds kommun Bilaga 3 Fruktsamhetstal för Tingsryds kommun 89 Bilaga 4 Kvinnors och mäns benägenhet att flytta från Tingsryds kommun 90 Bilaga 5 Ohälsotal för kvinnor och män 91 Bilaga 6 Rökande spädbarnsföräldrar och serveringstillstånd och försäljning på systembolag 92

4 Susanne Abramsson (2007). Folkhälsoprofil för Tingsryds kommun. Handledare: Fil dr. Mikael Rennemark Sammanfattning Folkhälsa beskriver befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa ska både vara så bra och så jämlikt fördelad som möjligt. En pågående utveckling inom området är att folkhälsa tar en allt större plats i politikens centrum. Det skapar en ökad medvetenhet om att folkhälsoarbetet är av stor vikt för en hållbar samhällsutveckling. Syftet med kartläggningen i Tingsryds kommun var att skapa en helhetsbild över kommunen, en folkhälsoprofil och synliggöra det befintliga folkhälsoarbetet på olika nivåer. Profilen ska fungera som indikator och underlag för vilka folkhälsoinsatser som bör prioriteras i kommunen. Folkhälsoprofilen ger en översikt över friskfaktorer för hälsa och riskfaktorer för ohälsa i kommunen. Datainsamlingen för Tingsryds kommuns folkhälsoprofil genomfördes mellan december 2006-oktober Tillvägagångssättet har varit att genomföra öppna intervjuer på plats eller via telefon med berörda intressenter, studera lokala kommunala program, studera föreningarnas verksamhetsberättelser, mail utskick till berörda inom området och studera utvalda företagens hemsidor. Tingsryds kommuns invånare har en hög medelålder, få antal yngre i åldrarna år särskilt kvinnor, ett befolkningsunderskott, den har större utflyttning än inflyttning och en låg andel med utländsk bakgrund. Den största delen av invånarna i Tingsryds kommun förvärvsarbetar med tillverkning och återvinning, vård och omsorg samt handel och kommunikationer. Hälsoindikatorer som bör ses som utvecklingsområden är valdeltagandet, medelinkomst, andel förmögna, familjer med låga inkomster, ohälsotal, låg födelsevikt, låg andel fysiskt aktiva i olika åldersgrupper, fetma och övervikt i olika åldergrupper, godis/läsk konsumtion bland barn och ungdomar, amningsfrekvens, tobaksanvändning bland flickor, rökande blivande mödrar, alkoholdödlighet, alkoholkonsumtion bland ungdomar samt hög andel dödlighet i KOL. Positiva hälsoindikatorer är låg andel arbetslösa, låg andel anmälda brott, hög andel behöriga till gymnasieskolan, trygghet i skolan, Landstinget Kronobergs barn och ungdomsenkät om barn och ungdomars hälsa, låg andel arbetsolyckor, låg självmordsfrekvens, hög andel barnvaccinationer, låg andel verkställda aborter, hög andel fysisk aktiva, låg andel hjärt- och kärlsjukdomar, låg andel snusanvändning av flickor, låg andel dödlighet i lungcancer och KOL. Resultatet visar att samtliga förvaltningar oftast arbetar i större mån med folkhälsoarbete än vad de är medvetna om. Ett exempel på det är plan och miljökontoret som arbetar med omgivande miljöer. Omgivande miljöer har en stor inverkan på befolkningens hälsa. Personalinriktade insatser på kommunens förvaltningar varierar men generellt är fokus på levnadsvanor. En av slutsatserna var att äldres hälsa bör vara en prioriterad grupp i Tingsryds kommun med tanke på den höga medelåldern. Andra slutsatser var delaktighet i samhället, ekonomisk och social trygghet, hälsa i arbetsliv, fysisk aktivitet, sunda matvanor och minskad användning av alkohol, tobak, narkotika och spelberoende bör vara prioriterade områden i Tingsryds kommun fortsatta utveckling av folkhälsoarbetet. Nyckelord: Folkhälsa, helhet, risk- och friskfaktorer, utveckling, samhälle. 1

5 Folkhälsoprofil för Tingsryds kommun 1. Introduktion På uppdrag av Tingsryds kommun genomförs en kartläggning av kommunens folkhälsoarbete år 2007 med utgångspunkt i dels de nationella folkhälsomålen och dels det pågående folkhälsoarbetet i kommunen. Kartläggningen och sammanställningen av rapporten Folkhälsoprofil för Tingsryds kommun genomfördes av Tingsryds kommuns folkhälsosamordnare Susanne Abramsson. Handledare under hela processen var Mikael Rennemark, Fil. Dr psykologi och handledare FoU Välfärd inriktning Folkhälsa. Folkhälsa beskriver befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa ska både vara så bra och så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert, 2000). Befolkningens hälsa är sannolikt den främsta förutsättningen för ett områdes utveckling och tillväxt (Folkhälsokommittén Västra Götalands region, 2006). Folkhälsoarbete syftar till att förbättra hela befolkningens hälsa och bedrivs på samhällsnivå snarare än på grupp- och individnivå (Ewles & Simnett, 2005). Folkhälsoinstitutet genomförde år 2005 (Noor) en enkätundersökning i landets kommuner. I denna angav de svarande kommunerna att 65 % hade någon plan för folkhälsoarbetet och dessutom angav 22 % att de arbetade med att ta fram en folkhälsoplan. Syftet med kartläggningen i Tingsryds kommun är att skapa en helhetsbild över kommunen, en folkhälsoprofil och synliggöra det befintliga folkhälsoarbetet på olika nivåer. Profilen ska fungera som indikator och underlag för vilka folkhälsoinsatser som bör prioriteras i kommunen. Folkhälsoprofilen ger en översikt över friskfaktorer för hälsa och riskfaktorer för ohälsa i kommunen. Kartläggningen omfattar bland annat befolkningsmängd, befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetssituation, medelinkomst. Med utgångspunkt från folkhälsoprofilen kan en folkhälsoplan utarbetas i form av en handlingsplan med konkreta åtgärder inom folkhälsoområdet. Nationella mål Sverige har som tradition att rikta insatser för att påverka och förbättra befolkningens hälsa, vilket lett till att Sverige har en god folkhälsa och är en bra förebild för andra länder (Statens folkhälsoinstitut, 2005). En pågående utveckling inom området är att folkhälsa tar en allt större plats i politikens centrum. Det skapar en ökad medvetenhet om att folkhälsoarbetet är av stor vikt för en hållbar samhällsutveckling (Noor, 2005). Med det som utgångspunkt fattade regeringen i april 2003 ett beslut om nationell folkhälsopolitik genom att skapa ett övergripande folkhälsomål vars syfte var att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Socialdepartementet, 2002, s. 24) Det övergripande målet ska nås genom insatser av myndigheter, landsting, kommuner och andra politiska områden som har anknytning till elva målområden. De berörda inom området bör också ta hänsyn till vad deras arbete ger för effekter på folkhälsan (Ågren & Lundgren, 2006). 2

6 De elva målområden är: Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Målområde 11: Minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande (Socialdepartementet, 2002). För att dessa mål ska bli mer åtkomliga för politiska initiativ och därmed kunna påverkas genom olika samhällsinsatser är det fördelaktigt att utgå ifrån hälsans bestämningsfaktorer. Detta är faktorer i människans omgivning, såsom socialt nätverk, levnadsvanor, livsvillkor och samhällets organisation, som bidrar till hälsa och ohälsa (Ågren & Lundgren, 2006). En människas livssituation bör sättas in ett större perspektiv för att förstå att alla aspekter av hälsa hör samman och är ömsesidigt beroende av varandra. Detta gör folkhälsoarbetet till det tvärsektoriella och övergripande arbete som det är (Ewles & Simnett, 2005). Modellen i figur 1 illustrerar hur olika delar i människans omgivning, (så som biologiska, sociala och fysiska miljöfaktorer) påverkar varje individs hälsa. Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer, Modifierad modell över struktur ursprungligen utformad av Svanström & Haglund, Den undre bågen visar faktorer som inte kan påverkas såsom kön, ålder och arv, vilket ger människor olika förutsättningar för hälsa. Närmast i den andra nivån finns det sociala nätverket som är en viktig del därför det skapar trygghet, gemenskap och meningsfullhet i individens vardag, vilket är betydelsefullt för hälsan. Nästa nivå i figuren visar levnadsvanor såsom motion, matvanor med mera. Hur individen väljer att leva bestäms av livsvillkor, psykosociala resurser och samhällets utformning. 3

7 På nästa nivå finns livsvillkoren som exempelvis kan vara arbetssituation, arbetslöshet, boendesituation, kommunikationer, utbildningsmöjligheter samt hur samhällets hälso-, sjukvård och omsorg fungerar. Den översta bågen i figuren visar samhällsekonomiska strategier, vilket kan vara samhällets värderingar, uppbyggnad och utformning med mera som påverkar människornas liv genom att skapa förutsättningar och villkor för levnadsvanor och hälsorelaterade beteendemönster. Det är således inte endast de biologiska förutsättningarna och den naturliga mänskliga utvecklingen som avgör hälsoläget utan individernas hela omgivning som påverkar människors hälsa (Haglund & Svanström, 1992). Faktorer som påverkar är också individuella erfarenheter, personlighet, kunskap och självtillit. Ett effektivt folkhälsoarbete måste därför utgå både från kunskap om vad som påverkar vår hälsa men även övergripande strukturella förhållanden eftersom allt detta påverkar den individuella livsstilen (Ewlet & Simnett, 2005). De största framstegen kan uppnås när aktörer från olika samhällsnivåer samarbetar och förmedlar vidare och förankrar till olika intressegrupper i samhället (Sundin & Hogstedt mfl., 2005). Tingsryds kommun Politiskt styre I Tingsryds kommun råder borgerligt styre och i kommunfullmäktige sitter 41 ledamöter. Kommunfullmäktiges ordförande är centerpartist och kommunstyrelsens ordförande är moderat. Utöver kommunstyrelsen finns det fem nämnder och en kontrollfunktion: barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, miljö- och byggnämnden, socialnämnden, valnämnden, revisionen och kommunstyrelsen (Valmyndigheten, 2007). Kommunens mål och vision Tingsryds kommun har under april 2007 startat ett arbete för att utveckla kommunens mål och vision. Det pågår även ett omfattande arbete med att anpassa kommunens verksamhet till dagens förutsättningar, kallat strukturarbetet del II. Befolkningsstruktur I december 2006 bodde det personer i Tingsryds kommun varav männen är något fler i antal än kvinnorna. Alla kommunerna i Kronobergs län har liknande fördelning av könen förutom i Växjö och i riket där kvinnorna är fler. 4

8 Tabell 1: Sveriges befolkning, kommunala jämförelsetal 2006 (SCB Befolkningsstatistik). LÄN KOMMUNE R FOLKMÄNG D KÖN KVINNOR MÄN ÅLDER MEDELÅLDER Kronoberg ,7 50,3 21,0 60,2 18,8 41,6 Alvesta ,3 50,7 21,9 58,7 19,4 42,2 Lessebo ,8 50,2 22,2 58,0 19,8 42,6 Ljungby ,6 50,4 21,3 58,9 19,8 42,3 Markaryd ,8 50,2 19,8 58,3 21,9 44,0 Tingsryd ,1 50,9 19,7 55,8 24,5 45,2 Uppvidinge ,6 51,4 21,0 56,6 22,4 43,6 Växjö ,1 49,9 20,8 63,0 16,2 39,8 Älmhult ,9 50,1 21,3 58,4 20,3 42,5 Hela riket ,4 49,6 21,2 61,4 17,4 40,9 Enligt tabell 1 har Tingsryds kommun i jämförelse med andra kommuner i länet minst antal personer i åldrarna 0-17 år. I arbetsför ålder (18-64 år) har Tingsryds kommun minst andel och bland 65 år och uppåt störst andel vid jämförelse med riket och länet. Tingsryds kommun har den högsta medelåldern i länet 45,2 år jämfört med Kronobergs län medelålder 41,6 år. Utifrån denna tabell kan Tingsryd beskrivas som en kommun där en stor del av befolkningen är äldre och att antalet unga människor är underrepresenterade. Befolkningsstruktur i Tingsryds kommun och i riket 2006 Antal personer i respektive åldersklass per 1000 invånare Jämförelse med riket Tingsryd Riket Figur 2: Befolkningsstruktur i Tingsryds kommun och i riket 2006 (Statisticon 2006). Figur 2 förtydligar ytterligare skillnaden mellan riket och Tingsryds kommun angående befolkningsstrukturen Det finns en något större skillnad i de yngre åldrarna ca 0-13 men den största skillnaden är i åldrarna ca år då en stor del av befolkningen bildar familj, vilket påverkar födelseantalet och befolkningsökningen i kommunen. 5

9 Befolkningsstruktur i Tingsryds kommun år 2006 och 2016 Förändring av ålderstrukturen under prognosperioden. Jämförelse mellan faktisk ålderstruktur 2006 och prognostiserad ålderstruktur År 2006 År 2016 Figur 3: Befolkningsstruktur i Tingsryds kommun år 2006 och 2016 (Statisticon 2006). Figur 3 visar hur befolkningsstrukturen har förändrats under en tioårsperiod i Tingsryds kommun. Den förstärker tidigare presenterat material som visar att Tingsryds kommuns redan åldrande befolkning kommer bli ännu mer uttalad. Det skapar också en ökad försörjningsbörda för de i arbetsför ålder (20-64 år). Försörjningsbördan beräknas som kvoten mellan antalet individer i inte verksam ålder (0-19 år och 65 +) och antalet individer i yrkesverksam ålder (20-64 år). Rikets försörjningsbörda kommer att öka men inte i lika stor utsträckning som Tingsryds kommun (Bilaga 1). Denna befolkningsförändring står också Europa inför då cirka en tredjedel av befolkningen kommer vara 60 år eller äldre år Det är en utmaning som påverkar människors livsvillkor dvs sociala förhållanden, hälso- och sjukvården, välfärden och den enskilda människans hälsosituation. Det är av stor vikt att inte se denna förändring som en kostnad och ett problem för samhället utan som en förändring som fordrar förebyggande insatser inom det berörda området. Exempel på förebyggande insatser kan vara fysisk aktivitet för äldre, goda matvanor, skadeförebyggande arbete med hjälp av hembesök, sociala kontakter mm. Att samhället skapar ett hälsosamt åldrande är en form av investering av mänskligt kapital, vilket ger ett mer lönande och välmående samhälle (Statens folkhälsoinstitut, 2007). 6

10 B efolkningsstruktur i Tingsryds kom m un 2006 efter kön Jämförelse mellan antalet män och antalet kvinnor i olika åldrar Män Kvinnor Figur 4: Befolkningsstruktur i Tingsryds kommun 2006 efter kön (Statisticon 2006). Det finns fler män än kvinnor i Tingsryds kommun, vilket figur 4 visar. Kvinnor i åldrarna är mest underrepresenterade i kommunen, men antalet kvinnor i åldern ökar jämfört med männen och minskar sedan åter i 40-årsåldern. Andelen äldre kvinnor från 70 år och uppåt är fler än männen, vilket kan ha ett samband med att kvinnor har längre medellivslängd än män. Tidigare figurer har visat att det är en hög medelålder och finns ett underskott på människor i barnafödande ålder, vilket skapar ett befolkningsunderskott, då antalet döda överstiger antalet födda (Bilaga 2). Det framgår tydligt att denna utveckling kommer att fortgå. Det kan sättas i ett samband med att andelen unga människor och mest kvinnor i Tingsryds kommun är underrepresenterade, vilket innebär att det finns för få kvinnor som föder barn (Bilaga 3). De kvinnor i Tingsryds kommun som väljer att bilda familj skaffar gemensamt fler barn än kvinnorna i riket (Bilaga 2). Familjer med tre eller fler barn ökar ju mer glesbefolkade kommunerna är (Melinder & Schaerström, 2005). 7

11 In- och utflyttningar i Tingsryds kommun Historisk utveckling av antalet in- och utflyttade samt prognostiserat antal för perioden Flyttnetto. Antalet inflyttade m inus antalet utflyttade. In fly ttad e Utflyttade Figur 5: In- och utflyttningar i Tingsryds kommun (Statisticon 2006). I figur 5 framgår att det är fler som flyttar ut än som flyttar in och att det kommer enligt prognoser att fortgå men det bli en jämnare fördelning framöver. Med tanke på underskottet av kvinnor kan en förklaring vara att kvinnor vid ca 20 års ålder i större utsträckning har benägenhet att flytta ifrån Tingsryds kommun jämfört med männen i samma ålder. Om männen flyttar är det i åldrarna ca år som det oftast sker (Bilaga 4). En anledning till utflyttning kan vara högskolestudier på annan ort (närmast Växjö) då en stor del av de sökande är kvinnor. Av det totala antalet sökande vårtermin 2008 är 64 procent kvinnor och 36 procent män (Verket för högskoleservice, 2007). Tabell 2: Sveriges befolkning, kommunala jämförelsetal 2006 (SCB Befolkningsstatistik) Län och kommuner Med utländsk bakgrund Utrikes födda Kronoberg 13,7 11,2 Alvesta 12,1 10,1 Lessebo 13,4 11,4 Ljungby 13,6 10,9 Markaryd 16,5 13,9 Tingsryd 9,1 7,9 Uppvidinge 13,4 11,4 Växjö 14,9 11,9 Älmhult 12,6 10,7 Hela riket 16,7 12,9 Tingsryds kommun har en låg andel med utländsk bakgrund och utrikes födda jämfört både med länets andra kommuner och i riket i sin helhet. Tabell 2 visar att Kronobergs län har lägre andel av personer med utländsk bakgrund och utrikes födda i jämförelse med hela riket. 8

12 Sammanfattningsvis är Tingsryds kommun strukturellt sett en kommun som har en hög medelålder, få antal yngre i åldrarna år särskilt kvinnor, ett befolkningsunderskott, har en större utflyttning än inflyttning och en låg andel med utländsk bakgrund. Allmänt hälsotillstånd Enligt folkhälsoenkäten (2004) upplever männen i Tingsryds kommun i åldrarna år att de har mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd i högre grad än länet och riket. Det sker en förändring från 46 år och uppåt då en mindre andel anser sig ha ett bra hälsotillstånd. Den äldsta åldersgruppen bland männen har enligt resultatet ett sämre hälsotillstånd i jämförelse med länet och riket. Bland kvinnorna i Tingsryds kommun är hälsotillståndet sämre än länet och riket i åldrarna år, och år. Kvinnorna i åldrarna år har i lika hög grad ett mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd som länet och riket. Även bland kvinnorna i den högre åldersgruppen visar resultatet att hälsotillståndet är sämre. 2. Folkhälsosituationen i Tingsryds kommun med utgångspunkt i de nationella folkhälsomålen Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället En grundläggande förutsättning för folkhälsa är möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället. I ett demokratiskt samhälle är delaktighet och inflytande oerhört centralt och det har också en betydelsefull roll i folkhälsoarbetet. Utifrån Sveriges demokratiska grund är valdeltagandet en indikator på invånarnas vilja och övertygelse om att kunna påverka (Ewles & Simnett, 2005). Indikatorer är valdeltagande och Medborgarenkät 2006: Nöjd - Inflytande Index, SCB. Valdeltagandet är en indikator som är vald därför att det beskriver ett visst mått av inflytande i den demokratiska processen på samhällsnivå (Folkhälsopolitisk rapport 2005). Tabell 3 och 4: Röstande i de olika valen 06, 02 (SCB, valstatistik). 9

13 I tabell 3 och 4 går att utläsa att valdeltagandet är lägre i samtliga val i Tingsryds kommun än i riket i genomsnitt både år 2006 och föregående valår I jämförelse mellan åren har antal röstande i riket och i kommunen ökat. Den politiska delaktigheten påverkas av att invånarna känner tillhörighet i samhället, en känsla av att ha en medvetenhet över vad som händer i världen och hur den politiska effektiviteten uppfattas. Valdeltagande uppfattas idag som en klassfråga då arbetslösa och människor med lägre inkomstnivå har ett lägre deltagande än andra grupper (Liljeberg, 2005). Faktorer som är avgörande för röstdeltagandet är medlemskap i föreningsliv, politiskt intresse, förtroende för andra människor, identifikation av partier och om röstningen ses som en handling som varje medborgare bör göra. Det som också kan vara avgörande är socioekonomisk tillhörighet, kön, ålder, sexuell läggning, religion och hälsotillstånd (Liljeberg, 2005). Figur 6: Medborgarenkät 2006: Nöjd - Inflytande Index, SCB. Tingsryds kommun genomförde under 2006 en medborgarenkät via Statistiska centralbyrån där bland annat medborgarnas nöjdhets index gällande inflytande undersöktes. 10

14 Följande faktorer har undersökts: 1. Information, öppenhet - kommunens sätt att nå ut till invånarna med sin information. 2. Tillgänglighet tillgängligheten och kontakten med kommunens personal. 3. Förtroende politikernas kunnighet, ansvarstagande och upplevelsen om hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa. 4. Påverkan medborgarnas möjligheter till att påverka kommunala beslut. Figur 6 visar att över medelbetyget fanns faktorerna information och öppenhet och tillgänglighet och under medelbetyg är förtroende och påverkan. Medborgarna anser enligt enkäten att informationen, öppenheten och tillgängligheten är bra, men kan bli bättre. Det visar också att kommunen bör arbeta mer med att bygga förtroende mellan politiker och medborgarna samt att öka medborgarnas känsla av att kunna påverka kommunala beslut. En god förutsättning för hälsa är ett aktivt deltagande i föreningsliv och nätverk, men det ger större hälsoeffekter på samhället i sin helhet än enskilda individer (Liljeberg, 2005). Det innebär att Tingsryds kommun med sitt stora utbud av föreningar har bra förutsättningar för att skapa en god folkhälsa men att förtroendet mellan politiker och medborgare bör ökas för att människor i samhället ska känna sig delaktiga. Sammanfattning En grundläggande förutsättning för folkhälsa är möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället. I ett demokratiskt samhälle är delaktighet och inflytande oerhört centralt och det har också en betydelsefull roll i folkhälsoarbetet. Valdeltagandet är lägre i samtliga val i Tingsryds kommun än i riket i genomsnitt både år 2006 och föregående valår I jämförelse mellan åren har antal röstande i riket och i kommunen ökat. Den politiska delaktigheten påverkas av att invånarna känner tillhörighet i samhället, en känsla av att ha en medvetenhet över vad som händer i världen och hur den politiska effektiviteten uppfattas. Faktorer som är avgörande för röstdeltagandet är medlemskap i föreningsliv, politiskt intresse, förtroende för andra människor, identifikation av partier och om röstningen ses som en handling som varje medborgare bör göra. Tingsryds kommun genomförde under 2006 en medborgarenkät via Statistiska centralbyrån där bland annat medborgarnas nöjdhets index gällande inflytande undersöktes som visade att informationen, öppenheten och tillgängligheten är bra, men kan bli bättre. Det visar också att kommunen bör arbeta mer med att bygga förtroende mellan politiker och medborgarna samt att öka medborgarnas känsla av att kunna påverka kommunala beslut. En god förutsättning för hälsa är ett aktivt deltagande i föreningsliv och nätverk, men det ger större hälsoeffekter på samhället i sin helhet än enskilda individer. Det innebär att Tingsryds kommun med sitt stora utbud av föreningar har bra förutsättningar för att skapa en god folkhälsa men att förtroendet mellan politiker och medborgare bör ökas för att människor i samhället ska känna sig delaktiga. Målområde 2: Ekonomisk och social trygghet En god hälsa på lika villkor kan skapas genom ekonomisk och social trygghet, där viktiga faktorer kan vara sysselsättningsnivå, utbildningsmöjligheter och en trygg miljö (Folkhälsopolitisk rapport 2005). Ur folkhälsosynpunkt är detta mål en grundläggande förutsättning för att människorna i samhället ska må bra. Genomförda studier visar att människans totala hälsosituation (psykiskt och fysiskt) förbättras som följd av ökad inkomst. En ökad ojämlikhet i hälsa skapas om människorna upplever en ekonomisk stress och en social otrygghet (Ewles & Simnett, 2005). 11

15 Indikatorer i detta område är utbildningsnivå, förvärvsarbetande, medelinkomst, att tillhöra familjer med låga inkomster, antal arbetssökande och anmälda brott Tabell 5: Befolkning efter utbildningsnivå 2005 (SCB, utbildningsregistret). Enligt tabell 5 har en relativt hög andel av befolkningen i Tingsryds kommuns invånare gymnasieutbildning. Det är något fler i kommunen i jämförelse med riket och länet i genomsnitt. Antalet som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är mycket lägre i kommunen än riket i snitt. Dock fler kvinnor än män, vilket stämmer överens med tidigare redovisat material som visar att kvinnorna i Tingsryds kommun har en större benägenhet att flytta och en orsak kan vara utbildning på annan ort. Generellt är det fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning och en större andel som väljer att utbilda sig på universitetsnivå (Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Socialstyrelsen 2007). Under vårtermin 2008 var antal kvinnliga sökande till universitet/högskola 64 % (Verket för högskoleservice, 2007). Människor med enbart förgymnasial utbildning har en större dödlighet än människor med eftergymnasial utbildning. Den skillnaden är störst i yngre åldrar och minskar med stigande ålder. Livsstilsfaktorer kan vara en avgörande faktor i detta sammanhang, såsom alkohol- och drogvanor, kost- motionsvanor, sociala kontakter mm. Människor med högre utbildning har oftast en bättre hälsa och lever därför längre (Lundström & Nilsson mfl., 2004). 12

16 Tabell 6: Medellivslängd (SCB Befolkningsstatistik). I jämförelse med länet och riket ligger Tingsryds kommun på samma nivå angående medellivslängd och har något högre antal förväntade år vid födseln för män än länet och riket i sin helhet. Tabell 7: Förvärvsarbetande i Tingsryds kommun med bostad i området (nattbefolkning) efter näringsgren 2006 (SCB) Näringsgren Summa % Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 328 5,7 Tillverkning och utvinning av material ,4 Energiproduktion, vattenförsörjning, avfallshantering 39 0,7 Byggindustri 397 6,8 Handel, transport och kommunikationer ,9 Personliga och kulturella tjänster 287 4,9 Finansiell verksamhet, företagstjänster o fastighetsförvaltn 288 5,0 Civila myndigheter, försvar m f l 206 3,6 Forskning och utveckling, utbildning 528 9,0 Hälso- och sjukvård, socialtjänst, veterinärer ,1 Näringsgren okänd 109 1,9 Samtliga näringsgrenar ,0 En stor del av människors liv består av arbetet, varför denna faktor har en stor inverkan på individers hälsa. Den största delen av invånarna i Tingsryds kommun förvärvsarbetar med tillverkning och återvinning, vård och omsorg samt handel och kommunikationer, vilket tabell 3 visar. Tingsryd kommuns näringsliv domineras av tillverkningsindustrin. Inom denna näringsgren tillhör livsmedels-, trä-, metallvaru -, instrument- maskin- och annan tillverkningsindustri. Till vård och omsorg hör hälso- och sjukvård/vårdhem, tandvård och veterinärverksamhet. I kommunen finns flera större privata vårdenheter med olika inriktningar beroende på målgrupper. Det finns både erfarenhet och i vissa fall spetskompetens att tillgå i Tingsryds kommun. Handel och kommunikation omfattar fack- och detaljhandel, vilket innebär att cityhandeln med mindre butiker i de olika orterna, lanthandeln, Börjes i Tingsryd samt övriga aktörer såsom bilhandeln, bygghandeln, möbelhandeln med flera ingår. I svensk handel/köpmannaförening i Tingsryds kommuns tätort finns exempelvis ca 30 butiker anslutna med olika inriktningar och sortiment. Till kommunikation hör transporter av gods och personer, post och telekommunikation, uthyrning av transportmedel, lanthandel och resebyråverksamhet (Näringslivsprogram, 2006). 13

17 Vård- och omsorgspersonal domineras till 88 % av kvinnor medan männens främsta yrkeskategori finns bland tillverkning, byggande och transport, det innebär att det finns arbetstillfällen för både män och kvinnor i Tingsryds kommun (Arbetsmarknadsstyrelsen & Arbetsmiljöverket mfl, 2007). Tabell 8: Sammanräknad förvärvsinkomst 2005 (SCB) Medelinkomst, sammanräknad förvärvsinkomst, inkomståret 2005 Samtliga Kvinna Man Riket Kronobergs län Tingsryd Tabell 8 visar att Tingsryds kommuns medelinkomst ligger under både länets och rikets nivå. Det kan ha ett samband med tidigare presenterat material med en lägre utbildningsnivå. Kvinnorna i Tingsryds kommun har lägre inkomst än männen vilket stämmer överens med medelinkomsten i riket och i länet. Med tanke på att kvinnor generellt har en högre utbildningsnivå borde deras lönenivå vara högre än männens men så är inte fallet. Det finns en naturlig förklaring till detta och det är att kvinnor tar ut en större längre ledighet än männen vid vård av barn och vård av nyfödda barn. Männen har däremot ökat sin ledighet till vård av barn så utifrån det har jämställdheten mellan män och kvinnor ökat. Valet av studieinriktning är traditionellt och det tycks i hög grad missgynna kvinnors lönesättning. Kvinnor och män väljer sedan jobb/yrke på ett sätt som ytterligare förstärker skillnaderna mellan könen (Arbetsmarknadsstyrelsen & Arbetsmiljöverket mfl., 2007). Tingsryds kommun är rangordnad som nummer 22 i jämförelse med landets kommuner efter genomsnittlig nettoförmögenhet (tillgångar skulder) enligt statistiska centralbyrån år Andelen miljonärer har ökat de senaste åren till följd av de stigande bostadspriserna, men även på grund av den positiva börsutvecklingen. En allt större del av hushållens förmögenhet kommer i framtiden bestå av reala tillgångar som bostadsrätter och småhus (Andersson & Berg mfl., 2005). 14

18 Tabell 9: Familjer med låga inkomster 2004 (SCB, inkomst och taxeringsregistret). Enligt Statistiska centralbyrån bestäms barnens ekonomiska standard av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälliga bidrag och ersättningar. Tingsryds kommun har enligt tabell 9 högre andel familjer med låga inkomster i alla kategorier jämfört med länet och riket utom övriga familjer med hemmavarande barn. Hur barn som växer upp i bristande ekonomiska resurser påverkar barnens hälsa är oklart. Sveriges sociala skyddsnät skapar bättre förutsättningar för familjer med låga inkomster. Barnens välfärd kan påverkas genom att exempelvis val av fritidsaktiviteter inte är lika självklart som för barn med andra förutsättningar. Hälsan för barn i socialt utsatta familjer är sämre med det kan inte förklaras genom den ekonomiska situationen utan bör ses utifrån ett större sammanhang där exempelvis barnens totala familjesituation och omgivande miljö ingår Om barnet har många riskfaktorer och därmed ses som socialt utsatt har de mer psykisk och fysisk ohälsa och det påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder vilket gör att detta är en viktig målgrupp (Socialdepartementet, 2004). Tabell 10: Arbetssökande, arbetslösa och program med aktivt stöd juni 2007 (Arbetsförmedlingen (AMS) Län kommun Arbetslösa totalt Arbetslösa kvinnor Arbetslösa män Arbetslösa ungdomar RIKET 2,9 2,9 2,9 4,6 Kronobergs 2,0 2,1 1,9 3,0 län Uppvidinge 1,2 1,3 1,1 1,8 Lessebo 2,2 2,3 2,2 5,3 Tingsryd 1,4 1,3 1,5 1,4 Alvesta 1,7 1,7 1,6 3,0 Älmhult 1,2 1,6 0,8 1,6 Markaryd 1,6 1,9 1,2 2,4 Växjö 2,6 2,6 2,5 3,2 Ljungby 1,5 1,8 1,4 3,7 15

19 Kronobergs län återfinns i den lägsta andelen arbetslösa jämfört med hela landet som påvisas i tabell 10. Trots den något låga utbildningsnivån har kommunen inte en högre arbetslöshet i genomsnitt än i riket. Tingsryds kommun har en låg andel arbetslösa kvinnor jämfört med både länet och riket. Männens arbetslöshet är låg i förhållande till länet och riket. Vid jämförelse med andra kommuner i länet är ungdomarnas arbetslöshet i Tingsryds kommun den lägsta. Arbete har en stor betydelse för vår hälsa och har en social mening genom att vi känner oss behövda och det skapar en tillhörighet till arbetsgruppen (Kjellström & Håkansta mfl., 2005). En hälsofrämjande arbetsplats förutsätter ansvar både från arbetsgivaren och från arbetstagaren och där ledarskap, resurser och egen kraft är av stor vikt. En hälsofrämjande arbetsplats bör ses som en process som ständigt utvecklas och förändras. En ökad medvetenhet kring den hälsofrämjande processen kan skapas genom att kontinuerlig kartläggning, dokumentation, uppföljning och utvärdering av hälsofrämjande insatser i organisationen utförs (Källestål & Bjurvald mfl., 2004). Ohälsotalet beräknas genom att under en 12 månaders period se över: Sjukpenning + Rehab penning + Sjuk/aktivitetsersättning (Försäkringskassan, 2007). Antalet personer år Sjukdagar/individ Ohälsotal - Alla Riket Kronobergs län Tingsryds kommun Figur 7: Jämförelse mellan riket, Kronobergs län och Tingsryds kommun i ohälsotal i åldrarna år (Försäkringskassan). Tingsryds kommun har under perioden relativt mycket högre ohälsotal än Kronobergs län. Figur 7 visar att kommunen har under 2007, 40 sjukdagar/individ i åldrarna Utifrån genus perspektiv är kvinnorna (16-84 år) i Tingsryds kommuns ohälsotal högre än länet och riket medan däremot männen har mindre ohälsotal än riket. I jämförelse mellan har ingen förändring skett för könen (se bilaga 5). 16

20 Tabell 11: Folksams Hälsoindex 2007 kommunanställda (Folksam, 2007) Placering Totalt (%) Långtid (%) Kvinnor (%) Riket 8,0 68,2 9,0 Kronoberg 7,6 70,2 8,4 Tingsryd 99 7,1 70,3 7,9 Alvesta 53 7,6 60,1 8,3 Älmhult 78 6,9 69,6 7,5 Växjö 123 7,6 68,5 8,7 Ljungby 140 7,5 72 8,6 Lessebo 153 8,1 70,7 8,8 Uppvidinge 168 7,7 75,4 8,4 Markaryd 186 8,3 74,8 9 I tabell 11 framgår att Tingsryds kommuns kommunanställda placerar sig på en 99: e plats i Sverige, vilket är bland de bättre placeringarna i jämförelse med kommunerna i länet. Totalt är 7,1 % sjukskrivna och av dem är 70,3 % långtidssjukskrivna, vilket är medel i jämförelse med de andra kommunerna i länet. Sjukfrånvaron för kommunanställda kvinnor i Tingsryds kommun ser positiv ut, vilket tabellen visar. Tabell 12: Antal anmälda brott 2006 (Brottsförebyggande rådet). Antal anmälda brott 2006 Antal brott per av medelfolkmängden Riket Län Kommun Tingsryds kommun har ett lågt antal anmälda brott per invånare jämfört med både länet och riket, vilket påvisas i tabell 12. I Kronoberg läns genomförda trygghetsundersökning (2005) känner 68 % av Tingsryds kommuns invånare oro för att utsättas för brott, vilket är något lägre än Kronobergs län, 71 %. Lägst oro för att utsättas för brott i länet finns i Tingsryd, Alvesta o Lessebo. I rangordning är det följande brott som invånarna oroar sig för: inbrott i egen bostad (56 %), stöld eller skadegörelse av bil (51 %), mc, moped, inbrott i förråd, källare eller på vind (51 %) och överfall eller misshandel (17 %). Nedskräpning, skadegörelse och ungdomsgäng upplever invånarna i Tingsryds kommun som mindre problem. Däremot uppfattar invånarna att trafikproblem med t ex hastighetsöverträdelser och dåligt vägunderhåll som större problem i Tingsryds kommun. Endast 16 % i Tingsryds kommun har totalt blivit utsatta för brott, vilket är det lägsta antalet tillsammans med Alvesta i jämförelse med länets kommuner och länet i sin helhet (23 %). 42 % av medborgarna i Tingsryds kommun angav att grannsamverkan förekommer och 65 % som ansåg att det ökade tryggheten i ganska stor utsträckning eller i mycket stor utsträckning (Brottsförebyggande rådet BRÅ & SCB, 2005). 17

21 Den nationella trygghetsundersökningen (2006) visar att det finns små skillnader mellan olika samhällsgrupper, men det som verkar mest betydelsefullt är utbildningsnivå och människors erfarenheter av brott. Generellt sett finns ett positivt förtroende för rättsväsendet (BRÅ 2006). Tingsryds kommun arbetar med säkerhet genom ett trygghetsråd vars syfte är att arbeta med trygghetsfrågor samt förebyggande med våld och drogfrågor för alla, särskilt ungdomar i kommunen. Delaktiga i rådet är polisen, förvaltningschefer inom barn och utbildning, social, kultur och fritid, kommunstyrelsens ordförande samt folkhälsosamordnare. Sammanfattning En god hälsa på lika villkor kan skapas genom ekonomisk och social trygghet, där viktiga faktorer kan vara sysselsättningsnivå, utbildningsmöjligheter och en trygg miljö. Ur folkhälsosynpunkt är detta mål en grundläggande förutsättning för att människorna i samhället ska må bra. Sammanfattningsvis kan sägas att en relativt hög andel av befolkningen i Tingsryds kommuns invånare har endast gymnasieutbildning. Det är något fler i kommunen i jämförelse med riket och länet i genomsnitt. Antalet som skaffar sig en eftergymnasial utbildning är mycket lägre i kommunen än i riket i snitt. Kvinnorna flyttar och studerar på annan ort i större utsträckning än männen. I Tingsryds kommun förvärvsarbetar majoriteten inom tillverkning och återvinning, vård och omsorg samt handel och kommunikation, vilket ger goda möjligheter för båda kvinnor och män att få arbeten i Tingsryds kommun, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en bättre folkhälsa. Medelinkomsten är låg vilket kan ses i samband med en lägre utbildningsnivå. Tingsryds kommun är rangordnad som nummer 22 i jämförelse med landets kommuner efter genomsnittlig nettoförmögenhet (tillgångar skulder) enligt Statistiska centralbyrån år Andelen familjer med låga inkomster är större i Tingsryds kommun och en stor del av dessa är pensionärsfamiljer och ensamstående med barn under 18 år. En stor fördel är att Tingsryds kommun har en låg arbetslöshet, vilket har en positiv inverkan på befolkningens hälsa. Trots låg arbetslöshet har Tingsryds kommun under perioden relativt mycket högre ohälsotal än Kronobergs län. Enligt Folksams hälsoindex är totalt är 7,1 % sjukskrivna och av dem är 70,3 % långtidssjukskrivna, vilket är medel i jämförelse med de andra kommunerna i länet. Sjukfrånvaron för kommunanställda kvinnor i Tingsryds kommun ser positiv ut, vilket tabellen nr 11 visar. I Kronoberg läns genomförda trygghetsundersökning (2005) känner 68 % av Tingsryds kommuns invånare oro för att utsättas för brott, vilket är något lägre än Kronobergs län, 71 %. Lägst oro för att utsättas för brott i länet finns i Tingsryd, Alvesta o Lessebo. I rangordning är det följande brott som invånarna oroar sig för: inbrott i egen bostad, stöld eller skadegörelse av bil, mc, moped, inbrott i förråd, källare eller på vind och överfall eller misshandel. Trygghetsrådet kommer även fortsättningsvis att arbeta för att Tingsryds kommuns invånare ska känna sig tryggare i större utsträckning än idag. Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Av stor vikt är att föräldrar och barn och ungdomar har en god relation, vilket ökar möjligheten till en god hälsa under livstiden. 18

22 Att skapa en god relation med sina barn kan ske genom stöd i föräldrarollen och genom föräldragrupper där föräldrar tillsammans diskuterar viktiga utgångspunkter i föräldraskapet (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Förskolan och skolan har en oerhört viktig uppgift då de har en stor inverkan i barn och ungdomars liv och är en verksamhet i samhället som har stor möjlighet till att bidra till att utjämna socialt betingad hälsa (Skolverket, 2002). En viktig arena inom detta område är skolan, där barn och ungdomar till viss del utvecklar både sin emotionella och sociala kompetens, vilket påverkar deras nuvarande och framtida hälsa samt möjligheter inom arbetslivet. En viktig faktor i detta sammanhang är hur stor del av förskolepersonalen som har högskoleutbildning (Folkhälsopolitisk rapport 2005). Indikatorer inom detta område är: Antal inskrivna barn/årsarbetare (kommunal förskola), andel med högskoleutbildning i förskola, grundskola och gymnasiet, behöriga till gymnasieskolan, andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, låg födelsevikt, Tingsryds kommuns attitydenkät: trygghet på skolan, vuxen att vända sig till, delaktig i lärandet samt Landstinget Kronoberg, 2006, Barn och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Tabell 13: Förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning i Tingsryd 2007: Skolverket. Anges i %. Antal inskrivna barn/årsarbet are (Kommunal förskola) Andel med högskoleutbildning (förskola) Andel med högskoleutbildning (grundskola) Tingsryds kommun 5, Kommungrupp 5, (enligt svenska kommunförbundets kommungruppsindelning tillhör Tingsryds kommun övriga mindre kommuner) Samtliga kommuner 5, Andel med högskoleutbildning (gymnasiet) I Tingsryds kommun ligger snittet av antal barn per anställd i kommunal förskola något högre än i både kommungruppen (I kommungruppen ingår 42 andra mindre kommuner såsom Askersund, Hagfors, Munkedal, Svenljunga mfl., Noor, 2005) och i samtliga kommuner. Dock är frekvensen av personal med högskoleutbildning i förskolan lägre än kommungruppens och något högre än samtliga kommuners nivå, vilket påvisas i tabell 13. Inom grundskolan och gymnasieskola är det däremot betydligt större del som har högskoleutbildning. Kvalitén i förskolan påverkas av personalens kompetens, gruppstorlek, gruppsammansättning, personaltäthet samt lokalernas förutsättningar. Dessa faktorer bör ses i ett gemensamt sammanhang för att ge en realistisk bild av varje förskolans behov. Utbildning av förskolepersonal anses viktig för att kunna ha en ökad medvetenhet och ha ett kritiskt förhållningssätt till det som sker samt se till att verksamheten håller de höga krav på ett pedagogiskt innehåll som krävs (Sjöstrand & M Olsson m fl., 2003). 19

23 Förekomsten av problem med inlärning förefaller vara beroende på i vilken utsträckning barnkoncentrerad pedagogik används och om personalen har förskollärarexamen. Barnkoncentrerad pedagogik som innebär att förskolan utgår ifrån barnens perspektiv och lämnar stort utrymme till barnens egna initiativ, det vill säga personalen styr utifrån den mognad det individuella barnet nått vid en viss tidpunkt (Bremberg, 2001). Tabell 14: Förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning i Tingsryd 2007: Skolverket. Anges i %. Behöriga till gymnasieskolan 2006 Tingsryds kommun Kommungruppen Samtliga kommuner Andelen elever som klarar behörighetskrav till gymnasieskolan i Tingsryds kommun ligger på i stort sett på samma nivå som kommungruppen och samtliga kommuner, vilket tabell 14 visar. Behörighetskrav till att antas till gymnasiet är godkända betyg i matematik, svenska och engelska (Skollag, 1985). Denna indikator används för att följa barn och ungdomars kompetenser såsom intellektuella, sociala och emotionella. Dessa kompetenser är avgörande för deras nuvarande och framtida hälsa. Utifrån tidigare nämnda kompetenser kan bättre förutsättningar för en anpassning till skolverksamheten ges och det påverkar i sin tur uppväxtens levnadsvanor som utvecklas efterhand (Folkhälsopolitisk rapport, 2005). Det finns god skolutbildning och fortbildningsverksamhet i kommunen. Wasaskolan som är gymnasieskolan erbjuder allmän utbildning och yrkesinriktad utbildning såsom inom industri, handel, teknikprogram mm. Tingsryd Lärcenter erbjuder grundläggande vuxenutbildning, högskolekurser och uppdragsutbildning. Exempel på projekt är utbildning av vårdbiträden till undersköterskor. Lärcenter kan fungera som kommunens utbildningssamordnare. Samhall AB; vägvalet, Lernia AB, biblioteket samt ett flertal fristående studieförbund finns att tillgå (Näringslivsprogrammet, 2006). Barn- och utbildningsförvaltningens övergripande utvärderingsområde under 2006 var föräldrainflytande och föräldrarna deltog genom enkätundersökning, vars resultat visade på att 87 % av förskolebarnens föräldrar anser att det sker en samverkan mellan förskolan och föräldrarna kring deras barns utveckling och det ökar till 91 % i årskurs (åk) 2 för att sedan minska i åk 5, åk 8 till 54 % på gymnasiet. Av förskolebarnens föräldrar deltar 83 % i föräldramöten och det antalet ökar till åk 8 för att minska till 82 % på gymnasiet. Enligt resultatet minskar föräldrarnas upplevelse av inflytande och engagemang desto äldre barnen/ungdomarna blir (Kvalitetsredovisning, 2006). Av stor vikt är att föräldrarna är engagerade i sina barns skolgång och delaktiga i aktiviteter på skolan såsom föräldramöten och söker och delges information från skolan, vilket skapar en större trygghet hos barnen, skolkningen minskas, barnen får bättre betyg och läser i högre utsträckning vidare, alltså barnens hälsa, välfärd och utveckling främjas (Wennerholm Juslin & Bremberg, 2005). 20

24 I kvalitetsarbetet av Tingsryds kommuns förskolor och skolor genomfördes enkätundersökning 2005 där fem årskullar barn, elever och deras föräldrar fick möjlighet att ge synpunkter på den verksamhet som bedrivs. Tabell 15: Trygghet i förskolan/skolan och det finns alltid någon vuxen att vända sig till, Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitets arbete, enkätundersökning 2005 Trygghet i förskolan/skolan 5-åringar 97 % 99 % Elever åk 2 96 % 95 % Elever åk 5 98 % 98 % Elever åk 8 96 % 96 % Elever gy åk 2 94 % 94 % Föräldrar 96 % Finns alltid någon vuxen att vända sig till Tabell 15 visar att en mycket stor del av eleverna i förskolan/skolan känner sig trygga och anser att det alltid finns någon vuxen att vända sig till vid behov, vilket ger en positiv bild av skolans arbete. Tabell 16 Andelen svarande per årskurs i procent som anger att de tycker mycket bra eller bra om att gå i skolan. Landstinget Kronoberg 2006, Barn och ungdomars hälsa i Kronobergs län,. Tingsryds kommun Pojkar Länet Flickor Länet Åk 5 91,7 91,7 98,1 97 Åk 8 85,1 78,4 88,2 84,1 Gy år 2 83,7 85,2 90,3 87,1 Enligt tabell 16 tycker en betydligt stor del av eleverna i samtliga årskurser mycket bra eller bra om att gå i skolan. Flickorna i Tingsryds kommun har en positiv syn på att gå i skolan jämfört med pojkarna och Kronobergs län. Enligt Barn och ungdomars hälsoenkät (2006) trivs pojkarna i Tingsryds kommun bra eller mycket bra med livet i något högre utsträckning än flickorna. Den tydligaste skillnaden finns i årskurs 8 då 97,9 % av pojkarna trivs med livet jämfört med flickornas 82,9 %. Däremot finns en tydlig positiv skillnad för Tingsryds kommuns flickor gy år 2 jämfört med länets flickor. Flickorna i Tingsryds kommun har i huvudsak huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och är nedstämda och ledsna en gång i veckan eller oftare i högre utsträckning än pojkarna. Tabell 17: Andelen svarande per årskurs i procent som anger att de har en mycket bra eller bra hälsa. Landstinget Kronoberg 2006., Barn och ungdomars hälsa i Kronobergs län,. Tingsryds kommun Pojkar Länet Flickor Länet Åk ,5 98,1 99 Åk 8 94,7 94, ,3 Gy år 2 95,6 94,7 93,8 87,2 Tabell 17 visar att både pojkar och flickor anser sig ha en mycket bra eller bra hälsa i Tingsryds kommun. Flickorna i gy år 2 anser i högre utsträckning att de har en mycket bra eller bra hälsa jämfört med Kronobergs läns flickor. 21

25 Tabell 18: Delaktig i mitt lärande Barn- och utbildningsförvaltningens kvalitets arbete, enkätundersökning 2005 Pojkar Flickor åk 2 86 % 73 % åk 8 69 % 60 % gy år 2 81 % 70 % Det framgår av tabell 18 att delaktighet kring sitt lärande upplevs större i yngre åldrar och mer bland pojkar än flickor. I årskurs 8 upplevs delaktigheten att minska för att sedan öka återigen på gymnasiet. Av stor vikt för att eleverna ska känna trivsel i skolan är delaktighet, inflytande, självkänsla, lust att lära och en upplevelse av att befinna sig i en helhet och ett sammanhang. Hälsan främjas om eleven känner sig värdefull och har en god miljö för lärande. En positiv skolgång skapas också genom relationer, arbetssätt, förväntningar och tydliga mål samt den befintliga miljön och lokalernas utformning, vilket främjar en god hälsoutveckling. En stor förändring kan ske genom att inte skolverksamheten endast koncentreras på riskfaktorer utan istället fokusera på faktorer som håller individerna friska och skapa främjande mötesplatser och stödjande miljöer (Skolverket, 2002). Tabell 19: Låg födelsevikt (Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret). Tabell 19 visar att det var betydligt fler barn födda under med låg födelsevikt än i länet och riket. En stor bidragande faktor till låg födelsevikt är om mammorna röker under graviditet (Socialstyrelsen, 2000). Den viktigaste faktorn till låg födelsevikt, fosterdöd, för tidig förlossning och plötslig spädbarns död är rökning under graviditet. Andra riskfaktorer är hög ålder hos förstföderska och moderns vikt (Nilén, 2007). Sammanfattning Viktiga aktörer för att kunna skapa goda och trygga uppväxtvillkor är föräldrar och förskola/skola. Skolverksamheten är en verksamhet som har möjlighet att bidra till att utjämna socialt betingad hälsa. Kvalitén i förskolan påverkas av personal med högskoleutbildning och i Tingsryds kommun är frekvensen av personal med högskoleutbildning i förskolan lägre än kommungruppens och något högre än samtliga kommuners nivå. Inom grundskolan och gymnasieskola är det däremot en betydligt större del som har högskoleutbildning. Däremot ligger snittet av antal barn per anställd i kommunal förskola något högre än i både kommungruppen och samtliga kommuner. Det som också påverkar kvalitén på förskolan är personalens kompetens, gruppstorlek, gruppsammansättning, personaltäthet och lokalernas förutsättningar. Tingsryds kommuns elever klarar behörighetskraven i lika stor utsträckning som länet och riket. 22