Nationella diabetesregistret 2013

Transkript

1 På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre för ökad hälsa? Vad ser verkligheten ut? Dieter och övervikt Lågkolhydratdieter (SBU rapport) Viktiga faktorer för viktminskning Hälsa Vår svagaste länk till ett långt liv, Falu lasarett Kost Riktlinjer vid diabetes typ 2 Nationella diabetesregistret 2013 typ 1 38,5 % överviktiga (BMI > 25) 15 % fetma (BMI > 30) 53 % Medelvärde HbA1c 64 mmol/mol (7,2 %) typ 2 40 % överviktiga (BMI 25 29) 43 % fetma (BMI > 30) 83 % Medelvärde HbA1c 54 mmol/mol (6,2 %) Nationella diabetesregistret 2012 Prediktorer för HbA1c ökning diabetes typ Viktuppgång 45 % behandlas för höga blodfetter (ca 53 % når målvärden ca 5 av 10 når inte målvärden) 44 % behandlas för högt blodtryck (ca 77 % når målvärden 2av 10 ligger över 140/80) Ca 45 % är ej fysiskt aktiva 3 ggr/v Livsstil Kost och motion Nationella diabetesregistret, Årsrapport % behandlas för höga blodfetter (ca 51 % når målvärden 5 av 10 når inte målvärden) 80 % behandlas för högt blodtryck (ca 55 % når målvärden 4 av 10 ligger över 140/80) Ca 49 % är ej fysiskt aktiva 3 ggr/v Livsstil Kost och motion En ökning av kroppsvikten (BMI) är det som starkast förutsäger en ökning av HbA1c (diabetes typ 2)! Nationella diabetesregistret, Årsrapport Nationella diabetesregistret 2013 BMI Medelvärde och Fetma Folkhälsorapporten 2013 Kvinnor Män Medelvärde kvinnor typ 2 BMI = 30, 1 Fetma Nationella diabetesregistret, Årsrapport Medelvärde Män typ 2 BMI = 29,4 /fetma i Sverige (16 84 år) (BMI > 25) Sverige Män ca 57 % Kvinnor ca 42 % typ 2 Män ca 84 % Kvinnor ca 82 % Växjö Jan

2 Nationella diabetesregistret 2013 Fysisk aktivitet Patienter med diabetes typ 2 Fysisk aktivitet och risken för hjärtkärl sjukdom typ 2 NDR Aldrig 16 % < 1ggr/v 12 % 1 2 ggr/v 20 % 3 5 ggr/v 22 % Dagligen 29 % 49 % 51 % n= 6963 ( 2 ggr/v) n= 8499 ( 3ggr/v) % högre risk för hjärtkärl sjd och mortalitet Nationella diabetesregistret, Årsrapport Var annan person med diabetes typ 2 genomför fysisk aktivitet mindre än 1 2 ggr/vecka n= Medelålder: 60 år Följdes 5 år Fysisk aktivitetsnivå Risk för kärlsjd och mortalitet Öka den fysiska aktiviteten och halvera risken! De med låg fysisk aktivitet som övergick till en högre grad av fysisk aktivitet ( 3 ggr/v) halverade risken, jmf med de som fortsatte att vara inaktiv! Level of physical activity associated with risk of cardiovascular diseases and mortality in patients with type 2 diabetes: report from the Swedish National Register. European Journal of Preventive Cardiology Folkhälsorapporten Hjärtinfarkt & stroke är den vanligaste dödsorsaken vid typ 2 diabetes Hjärt och kärlsjukdomar och diabetes går i mycket hög grad att förebygga. Våra matvanor och graden av daglig fysisk aktivitet har tillsammans med rökning stor betydelse för utvecklingen av dessa sjukdomar. Folkhälsorapporten Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen. Kostråd vid diabetes Kostråd vid diabetes bör påverka dessa faktorer positivt: Blodsocker (kolhydrater mängd och typ) Blodfe er (Fe kvalité mängd och typ, kolhydrater/triglycerider) Blodtryck (Saltintag) (Energi) Kostråd vid diabetes bör även minska risken för hjärt kärlsjukdom Det är en kombinationen sund kosthållning och fysisk aktivitet som ger störst hälsomässiga vinster! På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre för ökad hälsa? Vad ser verkligheten ut? Det är fett som gör oss feta. Vad ska vi äta mindre av? Trender Det är kolhydrater som gör oss feta Dieter och övervikt Lågkolhydratdieter (SBU rapport) Viktiga faktorer för viktminskning Hälsa Vår svagaste länk till ett långt liv Kost Riktlinjer vid diabetes typ 2 Växjö Jan

3 Vårt kolhydratintag i Sverige Riksmaten Mat vid övervikt/fetma SBU Rapport 2013 Energiintag Kvinna: 1800 kcal 43 E %kolhydrater (192 g) Man: 2200 kcal 43 E % kolhydrater (237 g) Måttlig lågkolhydratkost Kvinna: 1800 kcal < 40 E %kolhydrater (< 180 g) Man: 2200 kcal < 40 E % kolhydrater (< 220 g) Man 237 g Kvinna 192 g Hjärnans kolhydratbehov ca 130 g Strikt lågkolhydratkost Kvinna: 1800 kcal < 20 E %kolhydrater (< 90 g) Man: 2200 kcal < 20 E % kolhydrater (< 110 g) SBU Målsättning! Målet är att ge ett bättre beslutsunderlag för hur vården ska utformas! Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). September 2013.obr_ Måttlig lågkolhydratkost Vs lågfettkost Mat vid fetma SBU rapport Sept 2013 Strikt lågkolhydratkost Vs lågfettkost Strikt lågkolhydratkost Vs Hög Kolhydrat lågt GI vanlig kosthållning (lågfe kost) Må lig lågkolhydratkost Låg kolhydratkost På lång sikt finns inga skillnader i viktnedgång mellan Måttlig eller strikt lågkolhydratkost och hög kolhydrat/låg fett Ingen kosthållning mer fördelaktig för att minska vikten på lång sikt! Mat vid fetma, En systematisk litteraturöversikt, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), sept Handlar allt om att minska energiintaget? På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre för ökad hälsa? Vad ser verkligheten ut? Hur ska vi gå tillväga för att nå en hälsosam vikt Dieter och övervikt Lågkolhydratdieter (SBU rapport) Energi Viktiga faktorer för viktminskning Hälsa Vår svagaste länk till ett långt liv med relativt låg mängd fettvävnad???? Kost Riktlinjer vid diabetes typ 2 Växjö Jan

4 Våra dagliga energiutgifter 5 10 % Matens termogena effekt Kroppen anpassar sig till ett lägre energiintag Energiintag Energiutgifter Total Energiförbrukning % % Fysisk aktivitet Ät regelbundet Muskulatur (styrketräning Basal energiförbrukning under vila Energiintag Energiutgifter Den basala energiförbrukningen en viktig faktor för att bibehålla en lämplig vikt eller för att minska i vikt! Vanlig kosthållning Vad kan vi göra för att hålla ämnesomsättningen på hög nivå vid diet? Diet Viktminskning Dieter med minskat energiintag 3 veckors diet vad händer i kroppen? Fett: 1,8 kg Lean mass: 2 kg Kroppsvikt 3,8 kg Energiförbrukning under vila (BMR) 1900 kcal 1787 kcal 1730 kcal 1670 kcal Intermittent energireduktion och viktnedgång Energiintag och vikt Viktförändring hos möss Äter fritt 3 veckor 50 % energireduk on (näringstäthet ) 1 vecka äter fri Slutvikt densamma (olika energiintag) Intermittent energireduktion Hade totalt sett 21 % lägre energiintag mot de möss som åt fritt! Energireduk on: 3250 kcal 1950 kcal Målet vid diet (energireduktion) är att bibehålla lean mass (muskulatur etc) samt en hög basal ämnesomsättning! Three weeks of caloric restriction alters protein metabolism in normal-weight, young men. Am J Physiol Endocrinol Metab Kroppens anpassning till ett lägre energiintag! Vid 50 % energireduk on Vecka 1 Viktnedgång Vecka 1 & 2 Viktstabil Weight Cycling Decreases Incidence and Increases Latency of Mammary Tumors to a Greater Extent Than Does Chronic Caloric Restriction in Mouse Mammary Tumor Virus Transforming Growth Factor Female Mice. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention Att få alla pusselbitar på plats. Kroppssammansättning Vad består vår viktminskning av? Benmassa Fettmassa Fettfrimassa Smart kosthållning Energi (fe, KH) Protein Timing Träning/Motion Muskulatur/styrka Kondi on Målsättning Hög ämnesomsä ning (muskelmassa) Öka förmågan a utny ja fe som bränsle (kondition/mitokondrier) När vi ska minska vår vikt är det vårt kroppsfett vi vill minska inte vår muskulatur! Växjö Jan

5 Förhållandet mellan muskler(ffm) och vår ämnesomsättning vid vila Kcal Kroppssammansättning Att minska mängden fettvävnad Elititdrottare Kvinna Uthållighetssport Okt Maj Maj Okt(5 mån) Muskulär vävnad Bevarad Fettvävnad 3,1 kg Elititdrottare Kvinna Uthållighetssport Nov Okt Okt Nov(2 mån) Muskulär vävnad 1 kg Fettvävnad 129 g Att bibehålla eller öka den muskulära massan är en mycket viktig faktor om man vill minska i vikt (fettvävnad)! Att minska mängden fettvävnad utan att förlora muskelvävnad! Består viktminskningen främst i form av muskulatur Svårt a nå målet! Functional body composition: insights into the regulation of energy metabolism and some clinical applications: European journal of clinical Nutrition TRÄNING/MOTION Spelar det någon roll hur vi tränar? Spelar det någon roll hur vi tränar? Typ av träning? Hur ofta? Hur länge? Vilken intensitet? Viktförändring Fettförbränning löpning vs cykel Typ av träning? Hur ofta? Hur länge? Vilken intensitet? Simning Löpn Löpn Löpn Cykel Cykel Cykel Gång Cykling (Gwinup et al. 1987) (Achten et al. 2003) Folkhälsoinstitutet Rekommendation fysisk aktivitet min fysisk aktivitet/dag, Måttlig intensitet ex rask promenad Ökad hälsoeffekt kan erhållas vid ökad mängd eller intensitet 2011 Minst 150 min fysisk aktivitet/vecka Måttlig intensitet Eller 75 min/vecka Hög intensitet n=8 Ålder: 21 år BMI: 26 Styrketräning 10 övningar 10 rep (max) Hela kroppen Förändring i REE Styrketräning Energiförbrukning under vila (REE) 1884 kcal 1791 kcal Mer specifik träning för att nå ytterligare hälsoeffekter exempel Högre intensitet Muskelstärkande fysisk ak vitet, minst 2 ggr/vecka Personer över 65 år bör även träna balans Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet Energiförbrukning vid vila ökar efter styrketräningen (+ 95 kcal/dygn (+ 6 %) One-set resistance training elevates energy expenditure for 72 h similar to three sets. Eur J Appl Physiol Växjö Jan

6 Styrketräning Styrketräning och energiförbrukning vid vila (RMR) 6 månaders styrketräning Yngre män och kvinnor ( n=19 ): år Äldre män och kvinnor (n=21): år 3 pass styrketräning/vecka hela kroppen Styrketräning Team 90+ Energiförbrukning vid vila (RMR)/dygn Före Efter Diff (kcal) Diff (%) Muskelmassa (kg) Unga män & kvinnor 1500 kcal 1599 kcal + 99 kcal + 7 % + 1,9 kg Äldre Män & kvinnor 1337 kcal 1428 kcal + 91 kcal + 7 % + 0,95 kg Effect of strength training on resting metabolic rate and physical activity: age and gender comparisons. MEDICINE & SCIENCE IN SPORTS & EXERCISE 2001 Falukuriren jan High intensity interval training (HIIT) Att öka kroppens förmåga att förbränna fett Syreupptagningsförmåga VO2max 25 % förbättring (medel) High intensity interval training (HIIT) Att öka kroppens förmåga att förbränna fett Arbetspuls (HR) Fettoxidation (HR) 17 % högre fettoxidation 17 slag/min (medel) n=20 (kvinnor) Ålder: 23 år Stillasittande HIT 12 veckor 3 dag/v 1 min x 6 10 ggr 60 80/80 90% Wmax Individual Responses to Completion of Short-Term and Chronic Interval Training: A Retrospective Study. PLOS ONE Intervallträning med hög intensitet ökar förmågan att utnyttja fett som energikälla (mitokondrier)! Individual Responses to Completion of Short-Term and Chronic Interval Training: A Retrospective Study. PLOS ONE Träning och blodsocker vid diabetes typ 2 Högintensiv Intervall Träning (HIT) 2 veckor 2011 Kontinuerlig glukosmätning (24 tim) Före 2011 Träning och blodsocker vid diabetes typ 2 Högintensiv Intervall Träning (HIT) 2 veckor Glukostransportörer (GLUT 4) Efter % n=8 (typ 2 diabetes) Medelålder 62,5 år BMI: 31,7 2 veckor träning 3 pass/vecka 10 x 60 sek (10 min) Mycket ansträngande Före Medelblodsocker (24 tim) 7,6 mmol/l Efter Medelblodsocker (24 tim) 6,6 mmol/l Muskulär kapacitet förbättrades Glukostransportörer (GLUT4) Mitokondrier (enzymer) Intervaller 10 x 60 sek ( Mycket ansträngande ) 3 pass per vecka Förbättrade glukoskontroll hos individer med diabetes typ 2 Low volume high intensity interval training reduces hyperglycemia and increases muscle mitochondrial capacity in patients with type 2 diabetes. J Appl Physiol Low volume high intensity interval training reduces hyperglycemia and increases muscle mitochondrial capacity in patients with type 2 diabetes. J Appl Physiol Växjö Jan

7 Kondition & Insulinkänslighet Kondition Det finns en korrelation mellan kondition och insulinkänslighet. Försök a öka kondi onen! Kosthållning vid träning Protein Glukos infusion Rate Bevara/öka din muskulatur vid energireduktion! Försök att få din kropp att fungera bättre! (Kondition, styrka, rörlighet etc.) Muscle Oxidative Capacity Is a Better Predictor of Insulin Sensitivity than Lipid Status. The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism Ökat intag av protein vid energireduktion Bevara din fettfria massa (muskulatur) Att äta direkt efter styrketräning Basal ämnesomsättning Två veckor med energiunderskott & viktförlust (Muskulatur etc) 0,3 kg 20 individer (styrketräning) Intog 60 % av energibehovet 2 veckor Grupp 1: 15 % protein (ca 1 g/kg) Grupp 2: 35 % protein (ca 2,3 g/kg) 12 veckor Styrketräning 25 min/dag Resting Metabolic Rate (RMR) 1,4 kg 1,5 kg 1,8 kg Högt proteinintag 2,3 g/kg 3 kg vanligt proteinintag Ca 1 g/kg 1,6 kg Lägre förlust av muskulatur Den ena gruppen intog direkt efter träningen ett supplement Protein 10 g Kolhydrat 7 g Fett 3,3 g Det verkar vara en fördel att öka intaget av protein när energiintaget minskas lägre förlust av muskelmassa Increased Protein Intake Reduces Lean Body Mass Loss during Weight Loss in Athletes. MEDICINE & SCIENCE IN SPORTS & EXERCISE Timing Ät direkt efter styrketräning starta uppbyggnaden! New approach for weight reduction by a combination of diet, light resistance exercise and the timing of ingesting a protein supplement. Asia Pacific J Clin Nutr Hur mycket protein behövs för uppbyggnad Proteinintag efter styrketräning Dos respons av proteinintag och proteinsyntes efter styrketräning Proteinintag och uppbyggnad Timing och protein Frukost mm Lunch mm Middag mm Frukost mm Lunch mm Middag mm Moore et al g protein av hög kvalitet gav maximal stimulering av proteinsyntes Hög proteinkvalité Kö, fisk, fågel, ägg, mjölk, keso, ost etc g protein ca var tredje timme ( g/dag) Växjö Jan

8 Att minska mängden fettvävnad Positiva faktorer På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre för ökad hälsa? Vad ser verkligheten ut? Kondi on Muskelmassa Kost Uthållighetsträning Styrketräning smart kosthållning Dieter och övervikt Lågkolhydratdieter (SBU rapport) Viktiga faktorer för viktminskning Träning bör leda till en förbättrad kondition samt muskulär tillväxt kondi onsträning/styrketräning Hälsa Vår svagaste länk till ett långt liv Kost Riktlinjer vid diabetes typ 2 Folkhälsorapporten 2014 Dödlighet i olika dödsorsaker Sverige Hjärt kärlsjukdom ca 28 % Stroke ca 9 % Cancer ca 25 % Övrigt ca 33 % Hjärt kärlsjukdom ca 31 % Stroke ca 7 % Cancer ca 22 % Övrigt ca 28 % Kärlsjukdom (hjärta/hjärna) är den dominerande orsaken till en förtida död! Medellivslängd: Kvinna = 83,7 år Man = 80,1 år Folkhälsorapporten Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen. Interheart studien Upp till 90 % av alla hjärtinfarkter orsakas av påverkbara faktorer Frukt & Grönt Motion Alkohol Rökning Högt blodryck Bukfett Psykosociala Blodfetter Riskfaktorer Rökning Högt blodtryck Psykosociala faktorer Blodfetter Friskfaktorer Fysisk aktivitet Alkohol Frukt och grönt Endotelfunktion Kärlfunktion Triglycerider & Antioxidanter Kärlets förmåga att dilatera (vidga sig) Kärlets diameter efter en måltid 15 % 12 % Låg fett 10 % Hög fett + Vitamin 8 % Hög fett 13 % 16 % Förhöjda triglycerider i blod 20 friska FP 13 kvinnor 7 män Medelålder: 37 år BMI: 23 Hög fett: 900 kcal 50 g fett (14 g mättat) Låg fett 900 kcal 0 g fett Kärlets förmåga att vidga sig försämras En världsomfattande fall kontrollstudie där 52 länder var inkluderade. Mellan skrevs st försökspersoner samt st kontrollpersoner in. Försökspersonerna hade diagnosen instabil angina pectoris. Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case control study. Vol 364 September 11, 2004 Triglycerider minskar vasodilatation Antioxidanter återställer normaldilatation! Effect of Antioxidant Vitamins on the Transient Impairment of Endothelium Dependent Brachial Artery Vasoactivity Following a Single High Fat Meal. JAMA, Växjö Jan

9 Kost och kärlfunktion Dilatation % Kärlets förmåga att vidga sig (dilatera) vid olika typer av kost Mycket antioxidanter Kolhydratrikt Lite antioxidanter Kärlets diameter större Kärlets diameter mindre Försökspersoner: 24 st Medelålder: 61 år Tidsperiod: 6 veckor Två grupper: HT = Mycket antioxidanter LT = Låg mängd antioxidanter (lika kost olika mängder) 2 veckor Låg mängd antioxidanter 2 veckor som vanligt 2 veckor Hög mängd antioxidanter En kost med frukter, bär, grönsaker ger antioxidanter vilket förbättrar kärlfunktionen kärlets förmåga a vidga sig ökar (+ 39 %)! Food selection based on high total antioxidant capacity improves endothelial function in a low cardiovascular risk population. Nutrition, Metabolism & Cardiovascular Diseases, Livsmedel som innehåller kolhydrater är även en källa till en mängd olika typer av vitaminer, mineraler och antioxidanter! Antioxidanter i livsmedel ORAC värde per 100 g Katrinplommon Russin Blåbär Vitlök 1939 Grönkål Jordgubbar 1536 Spenat, rå 1210 Hallon 1227 Plommon 949 Spenat ångkokt 909 Broccolibuketter 888 Rödbetor 841 Avokado 782 Apelsin 750 Vindruvor 739 Paprika, röd 731 Kiwi 602 Vita bönor 503 Kidney bönor 460 Lök 449 Blomkål 377 Källa: United States Department of agriculture (USDA) and Nutrient Data Lab (NDL). ORAC värde per 100 g Ärter, frysta 364 Potatis 313 Vitkål 298 Banan 221 Äpple 218 Morötter 207 Tomat 189 Isbergssallat 116 Gurka 54 Livsmedel Mängd ORAC Blåbär 100 g (1,7 dl) 2234 Russin 79 g (1,3 dl) 2234 Spenat 185 g (2,3 dl) 2234 Broccoli 251 g (3,9 dl) 2234 Apelsin 298 g (2,8 st) 2234 Vita bönor 444 g (6,2 dl) 2234 Potatis 713 g (10 st) 2234 Vitkål 750 g (29 dl) 2234 Äpple 1024 g (9,7 st) 2234 Morötter 1079 g (17 st) 2234 Tomat 1182 g (18 st) 2234 Gurka 4137 g (7,7 st) 2234 Ät en allsidig kost som ger dig frukt, bär, grönsaker + välj fullkorn (hela kornet) Lite och ofta! (Kärlhälsa) På vilka sätt kan jag få min kropp att fungera bättre för ökad hälsa? Vad ser verkligheten ut? Nationella Riktlinjer Kost vid diabetes Nationella Riktlinjer vid diabetes Jan 2010 Dieter och övervikt Lågkolhydratdieter (SBU rapport) Hälsa Viktiga faktorer för viktminskning Vår svagaste länk till ett långt liv Maj 2010 SBU Dec 2011 Rapport Kost Riktlinjer vid diabetes typ 2 Traditionell kost Traditionell kost (GI) Medelhavskost Måttlig Lågkolhydratkost Växjö Jan

10 Kostråd vid diabetes Nationella Riktlinjer kost Kostråd vid diabetes Nationella Riktlinjer livsmedelsval Kolhydrater Per dag Ca g Svenska folket äter (2010): Kvinna: ca 192 g Man: ca 237 g Dessa koster baseras fram för allt på att välja vissa livsmedel! Bra livsmedelsval! Ca g Ca g Kostråd vid diabetes en vägledning till hälso och sjukvården. Socialstyrelsen nov 2011 Det som skiljer dessa koster åt är fram för allt innehållet av kolhydrater Medelhavskost Mer av: Grönsaker & frukt Baljväxter & fullkornsprodukter Fisk flera gånger per vecka Mer oljor (olivolja) mindre hårt fett Nötter Alkohol Mindre av: Bröd, flingor, Rotfrukter och ris Socker Kostråd vid diabetes en vägledning till hälso och sjukvården. Socialstyrelsen nov 2011 Kosthållning med lågt glykemisk index (GI) Glukosvärde efter 7 dagar med normal kost eller lågt GI. Typ 2 diabetiker (n=14) Kontinuerlig glukosmätning (CGM) Normal kost Kostråd för ett bra blodsocker samt minskad risk för hjärt kärlsjukdom 1. Inta rätt mängd energi Energibalans om du ska bevara din vikt Mindre energi än behov vid viktnedgång 2. Vid viktnedgång Finn ett sätt att äta som passar just DIG!!! Energi Protein Undvik förlust av muskulatur 3. Fysisk aktivitet Många hälsomässiga vinster! Styrketräning Kondi on (mitokondrier) Kost med lågt GI Glykemiskt Index (GI) Medelblodsocker sjönk från 8,9 till 7,5 mmol/l 4. Tänk på dina livsmedelsval Även vid viktnedgång! Välj Grönsaker, baljväxter & rotfrukter Frukt & bär Fiberrikt bröd, gryn etc (helkornsprodukter) Mer råvaror & mindre halv /helfabrikat Fisk (speciellt fet fisk) & magert kött Fettkvalité olja, nötter Minska på Mättat fett & Transfett Feta mejeriprodukter Feta charkuteriprodukter Chips, kakor, pommes frites etc Socker (Godis, läskedrycker, kaffebröd etc) Salt typ 2 och kreatin Kreatin + 12 veckor styrketräning HbA1c före och efter 12 veckor Försökspersoner: 25 st Ålder: 57 år (medel) BMI: > 30 Stillasittande 12 veckor styrketräning 3 pass/vecka Kreatin Hb1c 7,5 % 7,4 % 7,6 % 6,4 % Kreatin Kreatin 6,4 % (NGSP) = 47 mmol/mol 12 veckor supplementering med kreatin (5 g/dag) sänkte HbA1c från mmol/mol. Creatine in Type 2. A Randomized, Double Blind, Placebo Controlled Study. Med Sci Sports Exerc. 2011;43(5): typ 2 och kreatin Kreatin + 12 veckor styrketräning Total mängd GLUT4 Membran GLUT4 Trolig mekanism! Kreatin verkar främja translokation av GLUT4 till muskelns cellmembran! Creatine in Type 2. A Randomized, Double Blind, Placebo Controlled Study. Med Sci Sports Exerc. 2011;43(5): Växjö Jan

11 Tack för att ni lyssnat! Växjö Jan