SVENSKA DEMENSDAGARNA. Inbjudan till Svenska Demensdagarna 2010 TANKA HJÄRNA

Transkript

1 SVENSKA DEMENSDAGARNA Inbjudan till Svenska Demensdagarna 2010 TANKA HJÄRNA En konferens för uppbyggnad och utbyte av idéer mellan olika yrkeskategorier inom demensområdet Välkommen till Conventum Kongress i Örebro maj

2 VÄLKOMMEN TILL SVENSKA DEMENSDAGARNA 2010 Örebro är värdstad för Svenska Demensdagarna maj På Conventum Kongress samlas vi under temat Tanka våra hjärnor Temat syftar till att alla vi som möter personer med demenssjukdom i vårt arbete behöver tanka med nya kunskaper. Vi behöver också ett avbrott i vardagens arbete för att reflektera och få olika former av stimulans för att vara professionella. Konferensen ger möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskaper så att vården och omsorgen om demenssjuka blir till en helhet. Vi hoppas att programmet ska ge en fördjupad kunskap och också tillgodose behovet av att Tanka våra hjärnor POSTERS Under konferensen har du möjlighet att kostnadsfritt sätta upp en poster som t ex beskriver den verksamhet du arbetar i eller om du har några resultat som du vill visa upp. Storleken får max vara 70 x 100 cm (stående). Du kommer att få möjlighet att presentera postern under samtliga raster enligt programmet. Markera på anmälningsformuläret om du kommer med poster samt titel och eventuella medförfattare. UTSTÄLLNING Ett flertal företag inom kunskaps-, hjälpmedels- och läkemedelsbranschen ställer ut under konferensen. Under kaffe- och lunchpauser kommer du att kunna ta del av de produkter som visas upp.

3 HUVUDFÖRELÄSARE Ulla Höjgård Har varit projektledare för Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Ulla har arbetat vid Socialstyrelsen sedan början av 1990-talet och bland annat varit chef för myndighetens äldreenhet. Per-Olof Sandman Leg sjuksköterska. Arbetar f n som professor och prefekt vid institutionen för Omvårdnad Umeå universitet. PO har varit ordförande för den del av Socialstyrelsens riktlinjearbete som rör omvårdnad av personer med demenssjukdom. Föreläsningen redovisar de övergripande riktlinjerna och kvalitetsindikatorerna för uppföljning och utvärdering av riktlinjerna. Maria Eriksdotter Jönhagen Docent/universitetslektor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Geriatriska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge samt Registerhållare för SveDem. I dagsläget (oktober 2009) finns ca nydiagnosticerade patienter med demenssjukdom i registret. Registret erbjuder en unik möjlighet att följa förändringar av vård och behandling av patienter med både vanliga och ovanliga demenssjukdomar över tid och dessutom se om regionala skillnader föreligger. Varje ansluten enhet har tillgång till den egna enhetens statistik on-line (lokalt), vilket kan jämföras med statistik från det egna länet (regionalt) samt data från samtliga patienter (nationellt). I Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för demensvård anges SveDem som datakälla till flera av kvalitetsindikatorerna. Data från registret kommer att presenteras och diskuteras. Kathinka Evers Docent i teoretisk filosofi, seniorforskare med inriktning på hjärnan och medvetandet. Har nyligen publicerat en bok i neuroetik. Sjukdomsförloppet vid demens associeras ofta med förlust av autonomi, eller självbestämmande och förmåga att handla enligt egna föreställningar och önskemål. Under sjukdomsförloppet får patienter med demens uppleva ett minskat oberoende när andra personer hänvisar dem till olika instanser för ansvar och beskydd. Det är dock inte självklart vad autonomi innebär och få studier av autonomi utgår från patientperspektivet. Denna oklarhet kan vara till skada för patienten. Patientens och omgivningens önskemål och syn sammanfaller inte alltid och bästa möjliga vård kan ibland vara svår att förena med respekt för patientens personliga integritet. I vissa grundläggande bemärkelser förlorar emellertid aldrig en person med demens sin autonomi, något som är viktigt att klargöra för såväl patienten som anhöriga och vårdgivare.

4 HUVUDFÖRELÄSARE Ulla Hällgren Graneheim Leg sjuksköterska, vårdlärare och medicine doktor. Ulla är verksam som universitetslektor vid institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet. Hennes forskning fokuserar på beteendeförändringar i interaktionen mellan personer med demens och deras vårdare samt våld inom vård och omsorg. Föreläsningen baseras på forskning om hur personer med demens upplever sin situation. Den berör beteendeförändringar vid demenssjukdom ur ett personcentrerat perspektiv och exemplifieras med berättelser om upplevelsen av att leva med demenssjukdom och vara på ett demensboende. Ingmar Skoog Professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Ingmar Skoog är en internationellt ledande forskare med speciell inriktning på epidemiologi och demenssjukdomar och har bidragit till viktiga upptäckter inte minst vad det gäller betydelsen av vaskulära faktorer vid Alzheimers. Bland annat var han den som först upptäckte att högt blodtryck tidigare i livet ökade risken för att senare insjukna i Alzheimers sjudom. Stellan Båtsman Distriktsläkare på vårdcentralen i Kalix sedan många år. Kalix har sedan flera år varit en ledstjärna för demensvård inom primärvården i Sverige. Mycket kritik från andra håll har hörts, men resultaten talar för sig. Stellan kommer i sitt föredrag att belysa vikten av att göra rätt tidigt i demensprocessen och vilka konsekvenser det får för patienten, anhöriga, vården och omsorgen i kommunen. Lena Kilander Överläkare på Geriatrikens Minnesmottagning, Akademiska sjukhuset i Uppsala och universitetslektor i geriatrik vid Uppsala universitet. Frontallobsdemens är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar de delar av hjärnan som bl a bidrar till sunt förnuft, känslomässig begåvning och social förmåga. Personer med denna sjukdom gör i mångt och mycket precis vad som faller dem in, utan hänsyn till konsekvenser och omgivningens reaktioner. Sjukdomen är dåligt känd och det kan dröja länge innan patienten får rätt diagnos. Vi går igenom sjukdomen dels ur ett medicinskt perspektiv, dels genom Pia Landahls berättelse om sin makes förbryllande sjukdomsyttringar. Majken Karlsson Docent och forskare. Majken föreläser om 10 års forskning om känslor, tankar och reaktioner som uppstår vid möten med gamla människor.

5 PROGRAM CONVENTUM KONGRESS Onsdag 19 maj Registrering, kaffe och utställningsbesök Välkommen Invigningstal Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Ulla Höjgård, P O Sandman Svenska Demensregistret (SveDem) uppdatering 2010 Maria Eriksdotter Jönhagen Bensträckare Den autonoma hjärnan. Etiska perspektiv på demens Katinka Evers Vem stör vem på demensboendet? Ulla Hällgren Graneheim Lunch och utställningsbesök Seminariepass Kaffe och utställningsbesök Seminariepass Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens? Ingmar Skoog Vart tog patienter med BPSD vägen? Nu ser vi nästan ingen med dessa problem längre. Hur har vi gjort? Stellan Båtsman Slut för dagen Middag med underhållning Torsdag 20 maj Seminariepass Kaffe och utställningsbesök Seminariepass Paus Frontallobsdemens - den förbryllande sjukdomen Lena Kilander, Pia Landahl Lunch och utställningsbesök Hur ser vi egentligen på våra gamla? Majken Karlsson Avslutning med kaffe

6 SEMINARIER Gör dina val på anmälningsformuläret på Du har möjlighet att delta i 4 st. 1. Demens och ålderssymptom hos personer med utvecklingsstörning Downs syndrom demens, bemötande, boende, anhörig, livshistoria Lena Markeby Larsson, utbildningskonsult inom området åldrande/utvecklingsstörning. Jobbat många år på boende för både demenssjuka och utvecklingsstörda. 2. Alzheimers sjukdom och genetisk rådgivning, etiska dilemman, regler och principer Caroline har under flera år forskat om ärftlighet och Alzheimers sjukdom och parallellt byggt upp en genetisk vägledningsenhet för demenssjukdomar. I och med detta har hon haft kontakt med flera familjer som är drabbade av sjukdomen. Ofta står man inför etiska dilemman i och med genetikens möjlighet att blicka in i framtiden. Detta kommer bland annat att belysas i föredraget. Caroline Graff, docent och specialistläkare i klinisk genetik och docent vid Karolinska Institutet. 3. Läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom idag och imorgon Många nya behandlingsprinciper studeras idag. Flera nya är på väg. Vi börjar få de första resultaten om hur vi kan förstå sjukdomen. Mycket av detta kommer att belysas i föredraget. Forskningslabbet på Karolinska Institutet och enheten för klinisk läkemedelsforskning är bland de främsta i världen som får ta hand om nya möjliga kandidater som i framtiden kan bli avgörande för patienternas välbefinnande. Niels Andreasen är läkare och disputerade på Markörer i likvor och diagnostik av Alzheimers sjukdom. Han är chef för enheten för klinisk läkemedelsforskning och ansvarig för centrat som utprovar nya läkemedel vid demenssjukdomar. 4. Alzheimers sjukdom - vad vet vi idag? En översikt av hypoteser och behandlingsstrategier Maria är forskare på Novum inom Karolinska Institutet där man studerar olika mekanismer för uppkomsten av Alzheimers sjukdom. För några år sedan hade vi inga läkemedel för Alzheimers sjukdom. Idag börjar frågorna få svar och flera nya möjliga behandlingsalternativ studeras. Fortfarande kvarstår frågor, men i framtiden kanske vi kan bota sjukdomen. Maria Ankarcrona, Docent, PhD i toxikologi, expert på celldödsmekanismer och rollen av mitokondrier i Alzheimers sjukdom.

7 SEMINARIER, FORTS. 5. Betydelsen av rörelse vid demens Föreläsningen innehåller ett analyserande tänkande kring rörelseförmåga och funktionerna hos personer med demenssjukdom. Föreläsningen riktar sig till all personal som möter äldre demenssjuka personer. Javad Ghannad, leg sjukgymnast. Javad har under flera år arbetat som sjukgymnast med äldre demenssjuka patienter inom verksamhetsområde kognitiv medicin på universitetssjukhuset i Lund. 6. Du kan göra skillnad med lyhört bemötande och varsam beröring Du kan i det lilla göra skillnad. Omvårdnaden kan bli ett rent helvete eller en ljuvlig stund som höjer både kvalité och välbefinnande. Om hur du i det dagliga arbetet kan arbeta med Taktiprometoden och på ett professionellt sätt skapa goda möten. En inblick i uppdraget från socialstyrelsen att implementera Taktil massage i vården av personer med demenssjukdom. Siv Ardeby, distrikts- och barnsjuksköterska som har utvecklat Taktiprometoden - originalet Taktil massage. 7. Livet har en mening trots allt Ibland kan man fråga sig vad livet har för mening överhuvudtaget när man arbetar med eller är anhörig till en demenssjuk person. Kan den demenssjuka själv uppleva mening? Viktor Frankl, judisk läkare, som förlorade allt i koncentrationsläger under andra världskriget anser att det finns alltid en mening. Detta seminarium kommer att handla om hans teori och hur man i det dagliga arbetet ändå kan finna mening. Birgitta Ingridsdotter, legitimerad psykolog med lång erfarenhet av att arbeta inom äldreomsorgen med utbildning, utredning och handledning. Birgitta är ordförande i Sveriges Geropsykologers förening och har specialiserat sig på äldrefrågor och den existensiella problematiken. 8. Att stödja anhöriga till personer med demenssjukdom - inte bara anhörigkonsulentens ansvar! Karin informerar om kommunernas ansvar för olika former av stöd till anhöriga och närstående. Kerstin ger goda exempel från anhörigstödet i Gävle kommun. Berättar om samarbetet mellan föreningar/organisationer, landstinget och frivilliga som är och har varit en förutsättning för utveckling av anhörigstödet. En presentation av Villa Milbo, som är avlösningsvistelse för anhöriga och deras närstående och bland annat har riktade veckor i samarbete med Demensföreningen. Dessutom presenteras övriga stödformer; anhörigstödjare, anhörigombud, Anhörigcenter och Gävles metod att arbeta med anhöriggrupper. Karin Lindgren, socionom med mångårig erfarenhet av chefsuppdrag inom socialtjänst och vård- och omsorg. Arbetar med LSS och anhörigfrågor på Socialstyrelsen samt som utbildningskonsult i egen regi. Kerstin Weivert har sedan 2000 arbetat med utvecklingen av anhörigstödet i Gävle kommun. Är nu chef för den förebyggande enheten inom Omvårdnad Gävle där anhörigstödet ingår som en del.

8 SEMINARIER, FORTS. 9. Flexibel demensdagvård i Örebro Kommun Örebro kommun arbetar med utveckling av individanpassad demensdagvård med hjälp av statliga stimulansbidrag. Syftet är att ha flexiblare öppettider, erbjuda mer individanpassade aktiviteter, nå fler personer med demens. Demensdagvården har tre inriktningar; för personer med MCI och för personer med demens i tidigt skede, för personer med medelsvår demens framförallt temporal och parietal symptombild, för personer med demens och särskilda behov såsom BPSD och frontotemporal symptombild. Maria Eklöf, projektledare för flexibel demensdagvård, undersköterska i 25 år varav 15 år på demensdagvård. Ingår i Demenscentrums demensteam och ger utbildningar, konsultationer och handleder arbetsgrupper i demensfrågor. 10. Varför vanvård? Att begripa varför man har sitt arbete motverkar inte bara risken för vanvård utan förbättrar även den egna arbetsmiljön. Seminariet kommer att handla om vikten av att arbeta professionellt i relationen med vårdtagaren, närstående och kollegor. Exempel kommer att ges på situationer där bristande kunskap och kompetens bidrar till dåligt bemötande och försämrad omvårdnad. Ola redogör också för varför ett professionellt arbetssätt oftast bidrar till en bra arbetsmiljö. Sällan syns enheter där man har god omvårdnad, men dålig arbetsmiljö. Hur ska vi i framtiden undvika fler Lex Sarah-anmälningar? En ökad förståelse för både det egna arbetet och vårdtagaren är avgörande. Ola Polmé, enhetschef och demensvårdsutvecklare samt sedan ett par år tillbaka föreläsare i ämnena beteende, bemötande och professionalism. Ola har skrivit tre böcker, Hur ska vi bemöta demenssjuka, Praktisk professionell planering och Vanvård eller vård av gammal vana. Ola är även uppfinnare och har patent på Rullstolsvaggan för personer med skrikbeteenden. 11. Toppmöten i demensvården Hur kan vi stödja personer med demens så att de får behålla sin värdighet, identitet och självkänsla? Hur kan vi kommunicera med en person som har svårt att förmedla sina tankar och att förstå andra? Hur kan vi göra när personer misstolkar sin omgivning, blir rädda och kanske värjer sig för den hjälp som de så väl behöver? Praktiska exempel som hjälper oss att hjälpa då vardagen försvåras och värdigheten är hotad. Dagny Vikström, leg arbetsterapeut och demensvårdsutvecklare i Luleå kommun. Dagny ger handledning och stöd till personal och anhöriga i frågor som rör förhållningssätt i vården och tillsynen av personer med demens. Dagny är medförfattare till Demensboken, levnadsberättelse, upplevelse, fakta och förhållningssätt, Studentlitteratur Anlitas ofta som föreläsare vid olika vårdutbildningar och konferenser.

9 SEMINARIER, FORTS. 12. BPSD-register Vi vet att beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är vanligt och orsakar stort lidande för anhöriga, personal och inte minst för personen med demenssjukdom. Med hjälp av BPSD-registret kan symtomen kartläggas och behandlingen struktureras samt utvärderas. Det är även möjligt att följa patienten över tid på ett åskådligt sätt. Eva Granvik, sjuksköterska, magister i omvårdnad och arbetar vid Neuropsykiatriska kliniken i Malmö, Skånes Universitetssjukhus, SUS. 13. Från riktlinjer till praktik. Webbutbildning som ett enkelt verktyg för kvalitetsutveckling inom demensvården Socialstyrelsen har tagit fram Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Av erfarenhet vet man att riktlinjer har en risk att sluta som hyllvärmare. Som en strategi för att motverka detta samarbetar SDC i ett unikt projekt med Socialstyrelsen för implementering av riktlinjerna i kommunernas vård och omsorgsarbete. Resultatet är en populärvetenskaplig version av riktlinjerna med exempel från vardagssituationer inom demensvården samt en webbaserad utbildning Demens ABC. Under seminariet får du se exempel på hur webbutbildningen ser ut, en genomgång av handledarmanualen samt tips på hur verksamhetschefer och vårdpersonal kan använda utbildningen för att utveckla kvalitén inom sin verksamhet. Helle Wijk och Olga Shyshko. Helle är leg sjuksköterska och docent vid Göteborgs universitet, Olga är medie- och webbpedagog. Tillsammans ansvarar de för utbildningdelen på Svenskt demenscentrum (SDC). 14. Icke-farmakologisk behandling av äldre på särskilda boenden eller inom hemsjukvården Måste äldres behov alltid tillfredsställas med läkemedel eller finns det alternativ? Med hjälp av icke-farmakologiska metoder har man i Halland lyckats mer än halvera användandet av sömnmedel till äldre på särskilda boenden, även användingen av lugnande medel och neuroleptika har minskat betydligt. Detta samtidigt som de äldre mår bättre. Michael Borg, äldreapotekare, Landstinget Halland, projektledare/konstruktör Modell Halland - Hallands egna modell för läkemedelsgenomgångar

10 KONFERENSFAKTA Plats Conventum Kongress, Örebro Datum maj 2010 Avgift Anmälan kr exkl moms inkluderande samtliga måltider kr exkl moms från den 29 mars Anmälan bör vara oss tillhanda senast den 28 mars, därefter förhöjd avgift. Anmäl dig på Bekräftelse Betalning Logi Skriftlig bekräftelse skickas ut efter anmälningstidens utgång. Grupp & Konferens fakturerar såväl deltagaravgift som logi. Samtliga hotell är centralt belägna med gångavstånd till Conventum. Priserna är angivna exkl moms. Gå gärna in på www-adresserna och besök de olika hotellalternativen innan du bokar Scandic Grand Hotel, ligger i direkt anslutning till Conventum Hotels/Scandic-Grand-Hotel Enkelrum 1327 kr Dubbelrum 1411 kr Elite Stora Hotellet, Enkelrum kr Dubbelrum 1327 kr Clarion Hotel Örebro, hotel=se084 Enkelrum 1174 kr Dubbelrum 1344 kr Best Western City Hotel, Enkelrum 1017 kr Dubbelrum 1203 kr Behrn Hotell, Enkelrum 1184 kr Dubbelrum 1479 kr First Hotel Örebro, Enkelrum 895 kr Dubbelrum 1340 kr Plaza Hotel, Enkelrum 800 kr Dubbelrum 900 kr Information Frågor som rör anmälan, ekonomi och logi besvaras av Elisabeth Hofmann på Grupp & Konferens, Eskilstuna Marknadsföring AB, tel , e-post elisabeth@marknadsforing.eskilstuna.se Information om programmets innehåll lämnas av Annika Sjöberg, tel , e-post annika.sjoberg@eskilstuna.se