FÖRSTA UPPROPET PROBLEMBESKRIVNING OCH IDÉ
|
|
- Berit Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRSTA UPPROPET PROBLEMBESKRIVNING OCH IDÉ
2 Förord Under 1989 har flera personer insatta i invandrar/flyktingproblematiken samlats och diskuterat deras situation och ett stort problem som spridit sig den senaste tiden mellan dessa grupper, NARKOTIKA. Efter dessa möten har vi kommit ut med det första uppropet, till myndigheter och de beslutsfattande politiker, om den aktuella situationen beträffande narkotika. Vi har presenterat problemet från roten och även hur vi kan bekämpa och förebygga det bland invandrare/flyktingar i Sverige. Resultatet från dessa möten och diskussioner har formats till en organisation, som samlat alla dessa krafter under samma tak, och så föddes SIMON. På följande sidor presenterar vi vår första information om SIMONs syfte. Information om SIMON Sveriges Invandrare Mot Narkotika Vi invandrare är till följd av våra tidigare erfarenheter särskilt observanta på samhällets hälsa och välbefinnande. Många av oss är sedan länge djupt engagerade i att motarbeta tendenser till en förödande samhällsutveckling såsom ökat missbruk, kriminalitet och upptrappade motsättningar mellan olika grupper i samhället. Tanken var att samla våra krafter i en ideell förening Sveriges Invandrare Mot Narkotika (SIMON) Problemet Den senaste tiden har rapporter om narkotikamissbruk bland invandrare ökat, både från narkomanvårdens och polisens sida. Samtal med invandrare har gett oss information om ett omfattande dolt narkotikamissbruk i vissa invandrargrupper. Trots behov av narkomanvård är rädslan för att söka hjälp mycket djup hos dem, då de tror att kontakt med socialtjänsten och narkomanvården med anledning av narkotikamissbruk leder till fängelsestraff och utvisning. Det behövs särskilda åtgärder för att få till stånd vård och behandling för narkotikamissbrukande invandrare samt för att bromsa upp spridningen av HIV/aids i dessa grupper. Särskild oroande är rapporterna om den tilltagande sociala utslagningen och det ökande missbruket bland ungdomar med invandrarbakgrund (även från traditionellt drogfientliga kulturer). Undersökningar i USA har visat att ungdomar med invandrarbakgrund har flera gånger högre narkotikamissbruk än invandrarna själva och frågan har aktualiserats om vi står inför samma situation i Sverige.
3 Bakgrunden till vuxna invandrares narkotikamissbruk I vissa av invandrarnas/flyktingarnas hemländer har man av tradition haft en mera accepterande syn på narkotikan än i Sverige. I Latinamerika förekommer legalt ett traditionellt bruk av hallucinogener och stimulantia och en omfattande alkoholanvändning. I Mellanösten förekom inom många områden ett traditionsenligt rökande av opium och/eller cannabis. I Jemen och angränsande områden är kattuggandet fortfarande vanligt och lagligt. I övrigt är i Mellanöstern narkotikamissbruk både olagligt och socialt icke accepterat. Många länder har mycket hårda straff för narkotikabrott. I Irak döms både langare och missbrukare till döden. I Iran har det sedan 70-talet fram till 1989 funnits en viss narkomanvård men 1989 införde man dödsstraff för langning och långa fängelsestraff för missbruk. I Egypten och Turkiet straffar man missbrukare med långa fängelsestraff. I alla dessa länder är utstötningen av missbrukaren ur familjen släkten och vänkretsen den vanliga konsekvensen. Därför hemlighålls missbruket i Mellanöstern och missbrukaren lever ett dubbelliv med en social fasad och ett dolt missbruk så länge han/hon orkar. Många missbrukare som inte längre kan hålla skenet uppe tar livet av sig. Många dör också av komplikationer av missbruket. När invandrare med missbruksproblem från Mellanöstern söker asyl i Sverige så fortsätter de att leva på samma sätt med en acceptabel ytlig anpassning och en dold narkomani. Om samhället inte lyckas nå dessa invandrarnarkomaner med information och behandling kommer det att få långtgående konsekvenser för det svenska samhället. Det är därför angeläget att sätta in åtgärder nu, innan det är försent. De Latinamerikanska missbrukarna blir inte isolerade från sina familjer på samma sätt. De anhöriga försöker att ställa upp för missbrukaren ofta långt över sina krafter och drabbas själva av depressioner och stress symptom. I andra fall kan missbruket bagatelliseras både av missbrukaren och av familjen. Förutom det traditionella missbruket i narkotikans odlingsområden finns sedan 60-talet både i Latinamerikas och Mellanösterns storstäder ett narkotikamissbruk av västerländsk typ, ett arv från flower-power rörelsen. Eftersom livet i flyktingarnas hemländer ofta präglas av krig, politisk terror, tortyr, förföljelse och skräck blir narkotika ibland eftertraktad hos vissa människor som medel för verklighetsflykt, trots riskerna. Men även anpassningsprocessen i Sverige och svårigheterna att skaffa sig en ny plattform i samhället medför allvarliga psykiska påfrestningar och i vissa fall leder upplevelsen av ständiga misslyckanden fram till missbruk av tabletter, alkohol eller narkotika. Många invandrare klarar sig bra, några gör det inte. Speciellt kvinnorna blir ofta isolerade, olyckliga och benägna att ta lugnande medel (t ex bensodiazepiner) regelbundet. Männen förleds snarare av de liberalare svenska lagarna och alkoholens och narkotikans lättillgänglighet till ett missbruk även om de kom hit drogfria.
4 Bakgrunden till invandrarungdomarnas problem Det finns flera faktorer in invandrarungdomarnas situation som kan bidra till deras sociala sårbarhet. Identitetsdilemmat: Man känner sig inte som riktig svensk och inte heller som riktig grek, chilenare, kroat etc. Invandrarnas syn på sin roll och status kan avvika mer eller mindre från svenskarnas syn på dem. Identitetsdilemmat kan leda till lojalitetskonflikter eller till självförakt hos invandrarungdomarna. Halvspråkigheten: Det är i och för sig lätt för barn att lära sig flera språk perfekt. Det är betydligt svårare för vuxna. Men om barnen tillbringar nästan hela sin vakna tid i miljöer där bruten svenska är umgängesspråket lär de sig bruten svenska och kanske också bara fragment av föräldrarnas hemspråk. Halvspråkigheten är ett handikapp i skolan och på arbetsmarknaden. Den är i regel ett resultat av mångkulturella bostadsområden och finns inte hos alla invandrarbarn. Normförvirringen: Varje kultur har sina regler för vilka friheter och vilka restriktioner ungdomar har. Invandrarungdomar kan hamna i en situation där de tar sig båda kulturernas friheter utan att utsättas för någon kulturs restriktioner detta på grund av föräldrarnas osäkerhet om vad som är rätt och fel att tillåta samt avsaknad av stöd och kontroll i familjens sociala nätverk. Viktiga delar av släkten finns ofta kvar i föräldrarnas hemland. Föräldrautbildning genom personer med dubbel kulturkompetens och nätverksarbete som uppbackning av föräldrarna behövs för invandrare. Den svåra frigörelseprocessen: I många invandrarfamiljer är den äldre generationen beroende av ungdomarna på grund av deras bättre språk och samhällskunskaper. Hierarkin i familjen blir omvänd och ungdomarna dominerar föräldrarna. Risken är stor att svenska myndighetspersoner backar upp ungdomarna som de lättare kan förstå gentemot föräldrarna som inte beter sig riktigt enligt svenska förväntningar och på så sätt förvärrar familjens obalans. Invandrarterapeuter med kulturkompetens kan underlätta för föräldrarna att acceptera ungdomarnas frigörelse så att de inte behöver slå sig fria ur familjebanden genom att göra det värsta föräldrarna kan tänka sig; att missbruka narkotika, att prostituera sig, att begå brott.
5 Kulturkonflikten mellan svenska myndigheter och invandrar föräldrar: Självklart skall även invandrare följa de svenska lagarna t ex lagen mot aga. Invandrare i allmänhet är positiva till denna lag, men vissa invandrargrupper saknar förebilder för att kunna uppfostra barnen utan aga. I många fall vore en långvarig kontakt mellan en invandrarfamilj och en svensk stödfamilj, som visar hur man hanterar konfliktsituationer i familjen utan våld, en bättre lösning för barnen än ett omhändertagande av barnen, som alltför ofta leder till identitetsupplösning. Det är ingen slump att dessa ungdomar sedan klottrar taggiga identitetstecken i anonyma miljöer. Traumatiska upplevelser: Flyktingbarnen kan före sin ankomst till Sverige ha varit utsatta för krigshändelser och separationer från anhöriga under dramatiska omständigheter och dessa upplevelser kan ha lämnat outplånliga spår i deras själsliv. Narkotikamissbruket kan då fungera som självmedicinering för det psykiska lidandet om ingen adekvat hjälp till bearbetning av de traumatiska upplevelserna erbjuds. Dessa faktorer kan utgöra komplikationer till de kända normala utvecklingskriserna under ungdomsåren. VAD VILL SIMON GÖRA? 1. Utbilda intresserade invandrare för att på invandrarspråken informera om narkotikans skadeverkningar, svensk narkotikalagstiftning, sociallagstiftning och narkomanvård, men också om övriga frågor som är betydelsefulla för en lyckad anpassning i Sverige. Denna information bör ges på flyktingförläggningar, invandrarföreningar, KomVux, men kan också vara ett inslag på invandrarfester, t ex nationaldagar. 2. Genomföra en kartläggning av missbruk och behandlingsbehov i olika invandrargrupper, även sådana grupper som undviker kontakt med myndigheter. Även denna kartläggning måste alltså göras av därtill utbildade invandrare och kan kompletteras med uppgifter från sjukvården, sociala myndigheter, polisen och anonyma enkäter till invandrarungdom på skolor och arbetsplatser. 3. Använda massmedia (invandrar och andra tidningar, lokalradio och svensk TV) för information och attitydpåverkan i kampen mot narkotikamissbruk och hiv. 4. Bygga upp en verksamhet för att komma i kontakt med invandrarnarkomaner. Den uppsökande verksamheten kan bedrivas på olika sätt: Direkt på flyktingförläggningar och i invandrarföreningar, KomVux, AMI, hemspråkslärare, arbetsförmedling, försäkringskassan och inom sjukvårdsenheterna, kriminalvårdsenheterna osv. 5. I samarbete med ansvariga socialförvaltningar utveckla arbetsmetoder och bygga upp behandlingsresurser för invandrarnarkomaner. Den behandlande verksamheten kan omfatta olika delar: Öppenvårdsmottagning med invandrarpersonal, enskilda samtal, familjesamtal, nätverksarbete, föräldragrupper m.fl.
6 Avgiftning Vanliga avgftningsavdelningar kan användas, men invandrare bör få en kontaktperson från sitt hemland resp. sin etniska grupp under avgiftningstiden. Fler invandrare bör anställas som skötare och/eller en pool med invandrarpersonal inrättas, som i mån av tid också kan användas för t ex informationsspridning. Familjevård Invandrarfamiljer kan rekryteras och ges handledning. Institutionsvård Vid behov kan försök göras att ordna några institutionsplatser med kultur kompetent personal och handledning från SIMON. Eftervård Fadderverksamhet Förmedling av kultur kompetent terapeut I speciella fall övergångsbostäder med eftervårdskontrakt Länkorganisationer typ NA och AA med invandrarmedlemmar med samma bakgrund. 1. Stimulera den förebyggande verksamheten. Familjepedagogik. Nätverksarbete i samverkan med kyrkor och föreningar. Drogfria fritidsaktiviteter, inte bara idrott. Svenska faddar till alla invandrare. Höjande av invandrarnas status genom att använda deras kompetens. 2. Föreslå eller själv bedriva forskning för att t ex kartlägga de faktorer, som är gynnsamma för invandrarungdomarnas utveckling, friskfaktorerna. De flesta invandrarungdomar lyckas ju med sin sociala utveckling. Vilka åtgärder behöver vidtas för att bidra till friska och välfungerande medlemmar i det svenska samhället? 3. Informera och utbilda svenska samarbetspartners i invandrarfrågor. 4. Vissa tider erbjuda telefonservice i narkotikafrågor på de större invandrarspråken. 5. Vara initiativtagare till remissinstans för debatt om narkotikapolitiska åtgärder eller andra åtgärder med releveans för missbrukssituationen i landet. Föreningen kan t ex föreslå åtgärder mot handel med stöldgods, mot prostitution, mot kravlösa sjukskrivningar under pågående missbruk, mot narkomanerna arbetsfria inkomster. Det är i grunden inte narkotikafinansiärerna som finansierar narkotikan, det är allmänheten. 6. Samarbeta med organisationer, institutioner och enskilda, som arbetar mot narkotikamissbruk eller med och för invandrare. Alla som vill medverka för att uppnå föreningens mål är välkomna som medlemmar! Stockholm 1 jan 1990 Riyadh Albaldawi Leg, läkare Gundi Gabrielsson leg. psykolog
Motion till riksdagen. 1988/89:So18
Motion till riksdagen 1988/89:So18 av Anita Stenberg och Marianne Samuelsson (båda mp) med anledning av skr. 1988/89:94 om försöksverksamheten inom hälso- och sjukvården med utdelning av sprutor och kanyler
Läs merÄldrelotsar för invandrare
Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till
Läs merÖppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer
Läs merSvensk drogdebatt från 1970 till nu. Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet
Svensk drogdebatt från 1970 till nu Daniel Törnqvist, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet 1 Törnqvist, D (2009). När man talar om knark - Drogdebatt i svensk dagspress 1970-1999. Umeå: Umeå
Läs merBLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket
BLENDA LITTMARCK: Narkotikamissbruket Nya lagar behövs för vård av narkotilwmissbrukare, skriver riksdagsledamoten Blenda Littmarck i sin artikel. Sannolikt skulle även lagstiftningen mot narkotilwlangning
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen
Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merNio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK
Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK 01. NARKOTIKAPOLITIKEN SKA BASERAS PÅ KUNSKAP OCH HUMANITET Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och
Läs merBoende Integration/ Mini-Maria Göteborg
Boende Integration/ Mini-Maria Göteborg Mattias Borg Tidigare: Samordnare Mini-Maria Nu: Gruppchef Integration ensamkommande Prata om: Mini-Maria insatser, drogval m.m. Tendenser över tid. Fokus cannabis
Läs merPROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män PE v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 4.2.2008 PE400.657v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till yttrande (PE400.281v01-00) Anna Záborská
Läs merSOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN STABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.1-0080/2009 SAN 2009-02-12 SID 1 (6) 2009-01-14 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 508 25 606 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merProposition om ett tryggare samhälle utan brott
Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merE 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige
E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt
Läs mer1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag!
1a. Privata skolor och sjukhus borde inte få finnas i ett demokratiskt samhälle! 1b. Privatisera mera! 2a. Jakt på djur borde förbjudas i lag! 2b. Att jaga djur är vår rätt! 3a. Homosexualitet borde behandlas
Läs merLivsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Läs merFN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Läs merPSYKOLOGENHETEN HISINGEN
PSYKOLOGENHETEN HISINGEN Shirin Fazel-Zandy Leg. psykolog shirin.fazel-zandy@vastrahisingen.goteborg.se LIVET I EXIL OCH DESS EFFEKTER PÅ FAMILJESTRUKTUR OCH FÖRÄLDRAR-BARN RELATION. 1 PROBLEM SOM KAN
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-27 5 Alkohol- och drogpolitiskt program 2012 Inledning Syftet med det alkohol- och drogpolitiska programmet är att det ska utgöra
Läs merVanliga fördomar om invandrare
Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att
Läs merNarkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun
Narkotika? En skrift till dig som är ung, vill veta mer om narkotika & bor i Höganäs kommun Du jer l ä v v! själ Ställer du upp? Det är lätt att få tag på narkotika. Undersökningar i skolor visar också
Läs merPolicy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger
Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan
Läs merAntagna av Kommunfullmäktige
Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.
Läs merbarnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Läs merHållbar stad öppen för världen
Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer,
Läs merUngdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.
Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu
Läs merAlkohol och andra droger
Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av
Läs merShirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.
Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som
Läs merVanliga fördomar om invandrare
Matton Collection/Johnér Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska
Läs merSida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 för Stockholms Länsnykterhetsförbund Inledning Stockholms länsnykterhetsförbund samlar och företräder cirka 60 medlemsorganisationer efter sammanslagningen med Nykterhetsrörelsens
Läs merPolicy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger
Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merStrategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5
Strategiskt program för ett Sandviken fritt från främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Innehållsförteckning Sid BAKGRUND...3 PLATTFORM...4 SYFTE...4 ORGANISATION...4
Läs merWORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass
WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade
Läs merÅtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla
Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående
Läs merEnsamkommande barn De mest utsatta!
Ensamkommande barn De mest utsatta! Etthundra-åttiotusen asylsökande väntar i Sverige idag..här finns över trettiotusen ensam-kommande barn. och dessutom ska sextio till åttiotusen avvisas.. Asylsökande
Läs merKommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.
Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild
Läs merrt 2010 o p ap cial r o S
- Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merTEMA: Droger Mitt namn:
TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren
Läs merSocialtjänst- När den egna kraften inte räcker till
2018-04-09 Socialtjänst- När den egna kraften inte räcker till Inledning Det sociala arbetet i Västerås ska utgå från individen. Alla människor kan bidra utifrån sina förutsättningar. Alla kan bidra till
Läs mer2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö.
2014-08-25 Artikeln är skriven tillsammans med min hustru, Christina Hamnö. Det är det här valet handlar om För de flesta politiker har det politiska engagemanget börjat i en önskan om en bättre värld,
Läs merDet hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet.
Allt mitt bär jag med mig Det hörs sorl i salen. Arbetarkommunens representanter från olika föreningar skall i kväll behandla och spika fast det kommunalpolitiska programmet. Jag följer med strömmen in
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merDnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07
Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...
Läs merStyrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009
Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella
Läs merMOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET
ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive
Läs mer1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka
1 av 63 Stockholmsenkäten 18 Nacka 2 av 63 STOCKHOLMSENKÄTEN Stockholmsenkäten genomförs vartannat år på våren och vänder till sig elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Den innehåller frågor
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-09 Diarienummer N131-0080/15 Utvecklingsavdelningen Siv Andersson Telefon 031-365 11 02 E-post: siv.andersson@angered.goteborg.se Yttrande avseende motion av Mats Mattsson
Läs merEn samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska
Läs merFöräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ
Föräldraföreningen Mot Narkotika i Umeå arbetar lokalt i Umeå och Västerbotten med att stötta och hjälpa anhöriga till drogmissbrukare. Vårt arbete är ideellt och vår drivkraft är att hjälpa andra människor
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merDrogpolicy och Beredskapsplan
Drogpolicy och Beredskapsplan Drogpolicy Selånger FK är en ideell idrottsförening som arbetar för idrottande, gemenskap, kamratskap och social fostran. För oss är det viktigt att våra barn och ungdomar
Läs merBeroende av... en politik för vård och stöd.
Beroende av... en politik för vård och stöd. En beroendevård värd namnet Det socialliberala uppdraget är att förbättra varje individs livschanser genom att utjämna de förutsättningar som finns bortom den
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merDrogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merUtkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF
Läs merEnsamkommande men inte ensamma
Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merMall: Drogpolitisk plan 2015-2020
Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3
Läs merDrogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015
Drogpolicy vid Norrtelje teknik-och naturbruksgymnasium läsåret 2014-2015 Inledning Det kan vara svårt att upptäcka att någon har eller håller på att utveckla ett missbruk. Signalerna kan blandas ihop
Läs merSekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 )
Sekretess inom hälso- och sjukvården (25 kap 1 ) Får ej röja uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
Läs merYttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)
S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på
Läs merDROGPOLICY, studerande sid 1 ORDNINGSREGLER sid 2 DROGPOLICY, anställda sid 3-5 2009-03-06
DROGPOLICY, studerande sid 1 ORDNINGSREGLER sid 2 DROGPOLICY, anställda sid 3-5 2009-03-06 DROGPOLICY VID VINDELNS FOLKHÖGSKOLA Som studerande vid Vindelns folkhögskola ska du respektera vår internatoch
Läs merVÄLKOMNA till INFORMATIONSMÖTE 2015 12 01. 2015-12-02 Informationsmöte 2015 12 01 1
VÄLKOMNA till INFORMATIONSMÖTE 2015 12 01 به انجمن خوش آمديد جلسه را به دادن اطالعات مرحبا بكم في االجتماع إعطاء معلومات 2015-12-02 Informationsmöte 2015 12 01 1 KVÄLLENS HÅLLPUNKTER 18.30 18.40 Välkomna,
Läs merBrott, straff och normer 2
Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero
Läs merVikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
Läs mernriktningsmål sociala insatser för vuxna
I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser
Läs merPatient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST
Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST Förord I svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst finns sedan länge en stark tradition
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merHandlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010
Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande
Läs merHandlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009
Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merInvandring till jobb 2016 Frågeformulär Slut
Hej! Kommunen vill veta hur de skall göra för att det ska bli bättre och enklare att komma till vår kommun. Om du svarar på frågorna här får de veta hur ni tycker att det är att komma hit. Ingen vet vad
Läs merRapport från Verkligheten
Rapport från Verkligheten Kenneth Ekholm PRODIS Göteborg 28 November 2014 Uppväxt / Bakgrund: Stor familj med förekomst av normbrytande beteende Tidigt själv med avvikande beteende Tidig Alkohol debut
Läs merVisste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner
Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester
Läs merDonnergymnasiets ANTD-plan
Donnergymnasiets ANTD-plan ANTDPLAN VID MISSTÄNKT DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK ANTD=Alkohol, narkotika, tobak och doping Donnergymnasiets vision Vår vision med det drogförebyggande arbetet är att
Läs merFoto: Tomas Ohlsson HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM!
HEJ OCH VÄLKOMMEN SOM MEDLEM! Var med och kämpa för barns rättigheter Sverige är på många sätt ett bra land att växa upp i, men fortfarande lever många barn i otrygghet och utanförskap. Därför finns Rädda
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merHandlingsplan mot droger
Handlingsplan mot droger Läsåret 2016/17 2016-08-26 0 Innehåll Per Brahegymnasiets handlingsplan mot droger... 1 Mål... 1 Lagstiftning... 1 Förebyggande åtgärder/information... 1 För eleverna:... 1 För
Läs merBehandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)
PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande
Läs merHandlingsplan mot ANDT. - alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. För Eskilstuna kommunala gymnasieskola
Handlingsplan mot ANDT - alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak För Eskilstuna kommunala gymnasieskola 2017-2020 1 Mål för åren 2017-2020 Att Eskilstuna kommunala gymnasieskola ska vara fri från alkohol,
Läs merSläpp kontrollen Vinn friheten!
Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia
Läs merPå väg Enkät för den unge
På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende
Läs merNarkotikakartläggning för 2009
KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merNationella cannabisnätverket
Välkomna! Nationella cannabisnätverket Behandlare från kommun och landsting som arbetar specialiserat med cannabisfrågan Nätverket startade år 2000 med ca 30 personer och består idag av 593 medlemmar vid
Läs merFolkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Läs merKrigstrauma i bagaget och mobbad i skolan
Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade
Läs mer