Vindkraftspolicy Laxå Kommun 2007

Transkript

1 V indkraftspolicy Laxå Kommun 2007

2 Antagen i kommunfullmäktige , KF 100 Beställare: Laxå kommun Projektledare: Weronica Andersson Dokument-ID: KS Foto, bilder, layout: Foto framsida: Kartor: Weronica Andersson Vindkraftverk Hammarsundsbron, Andreas Johansson Weronica Andersson, Mathias Hellström 2

3 Sammanfattning Den svenska energipolitiken står inför en utmaning att tillmötesgå det växande behovet av energi i kombination med ökat fokus på miljö och klimat. En anpassning till detta ställer höga krav på utbyggnad av miljövänlig och förnyelsebar energi. Regeringen har betonat vikten av att kommuner och myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokal förankrad energiproduktion från vindkraft. Inom Laxå kommun finns enligt den senaste vindkarteringen mycket goda förutsättningar för en utökad produktion av vindkraft. Laxå kommun har efter beslut i kommunstyrelsen arbetat fram en vindkraftpolicy i syfte att främja en hållbar etablering av vindkraftverk. Vindkraftspolicy Laxå kommun har genom en demokratiskt förankrad process fastställt viktiga kommunala ställningstaganden vid framtida vindkraftsetableringar. En viktig del av policyn utgörs av riktlinjer för lokalisering, utformning och handläggning. Det är dock vid den enskilda ärendeprövningen som det slutliga beslutet fattas utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer. Vindkraft är en ren energikälla som inte leder till några miljöfarliga utsläpp, och den är ärlig i bemärkelsen att en eventuell miljöpåverkan är synlig och därmed hanterbar. Vindkraft är dessutom den enda formen av energiproduktion där markutnyttjande och påverkan på landskapsbild i princip helt kan återställas. Laxå kommun är generellt positiva till vindkraft och anser att förutsättningarna är goda i kommunen för denna form av energiproduktion. Kommunens yta utgörs huvudsakligen av kuperad skogsbeklädd glesbygd där miljöpåverkan kan bedömas som liten. Det finns dock höga naturvärden och värdefulla förutsättningar för friluftsliv som måste respekteras vid utbyggnad av vindkraft. Detta har föranlett begränsningar av etableringar i känsligare områden. En tydlig inriktning vid arbetet med policyn har varit att fastställa vilka områden som är olämpliga för etablering. För övriga områden bedöms riktlinjerna vara tillräckligt tydliga för att tillsammans med gällande lagrum utgöra underlag i handläggningsprocessen. Ett komplett underlag till policyn återfinns i dokumentet Vindkraftspolicy - Laxå kommun Underlag, som även delvis har utgjort beslutsunderlag i arbetsprocessen. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Dagsläget Framtiden Syfte och mål Metod Arbetsprocessen Diskussionspartners Policy för vindkraft Kommunala ställningstaganden Motivering Kriterier för bedömning Olämpliga områden Motivering Området runt Unden Handläggning av ärenden Riktlinjer för vindkraftsetablering Näraliggande bebyggelse Buller Reflexer och skuggor Ingrepp i naturen Landskapsbilden Kyrkor och fornlämningar Utformning Estetik Reklam Mellankommunal samordning Säkerhet Kraftledningar, vägar och järnvägar Sjöfart, flyg och försvar Ansvarsförbindelse Samråd

6 6

7 1 Inledning Vinden är en förnyelsebar energikälla eftersom luften ständigt sätts i rörelse av de temperatur- och tryckskillnader som uppstår när solen strålar mot jorden. Vindkraftverken fångar upp den energi som finns i vindrörelsen och omvandlar till el. Det är en ren och ärlig energikälla, den kräver inga bränsletransporter, ger inga utsläpp och alstrar inget miljöfarligt avfall. Hur vinden än blåser när det gäller den energipolitiska debatten så finns idag inget tvivel om att beslutande organ och myndigheter måste ta sitt ansvar för att minska koldioxidutsläppen och därmed de klimatförändringar som följer på den nutida människans livsstil. Ett sätt att påverka denna skrämmande utveckling är att minska vår energiförbrukning samt genom att styra vår energiproduktion mot de mera miljövänliga alternativen. Ett möjligt sätt att utvinna förnyelsebar energi är att utnyttja vindkraften, vilket är en teknik som har vunnit mark både nationellt och globalt. 1.1 Bakgrund Regeringen har betonat vikten av att kommuner och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vindkraft. 1 Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regeringen med en översyn av områden som kan vara av riksintresse för vindbruk, för att ytterligare stärka vindkraftens utbyggnadspotential. Som utgångspunkt har energimyndigheten använt en vindenergikartering 2, utifrån vilken man fastställt kriterier som ska uppfyllas för att ett område ska bedömas utgöra riksintresse för vindbruk. I denna översyn har stora områden i Laxå kommun identifierats som intressanta, och delar av dessa områden karaktäriseras av höga värden för bland annat natur och friluftsliv. Laxå kommun ställer sig skeptiska till inrättandet av riksintresse för vindbruk i kommunen av två anledningar: 1. Att kombinera riksintresse för vindbruk med andra riksintressen kan komma att leda till konfliktfulla avvägningar med oviss utgång och kan i längden leda till att begreppet riksintresse urholkas. 1 Proposition 2005/06:143 2 Uppsala universitet,

8 2. Andra områden är de som uppfyllt kriterierna för riksintresse i den senaste vindkarteringen skulle kunna vara intressanta för vindbruk, och en etablering i dessa områden skulle kunna försvåras om det finns fastställda riksintresseområden. Med utgångspunkt från detta har kommunstyrelsen i Laxå beslutat att det skall tas fram en policy för vindkraft i Laxå kommun Dagsläget Dagens vindkraftverk är effektiva, driftsäkra och producerar el till rimliga priser. Det finns i Sverige (maj 2007) drygt 800 vindkraftverk med en effekt på mer än 50 kw, vilket ger en sammanlagda installerade effekten på cirka 570 MW. 4 Under 2006 producerade vindkraften i Sverige ca 1 TWh vilket motsvarade ca 0,7 % av den totala elproduktionen på 140 TWh i landet. 5 Jämfört med EU och övriga världen är utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige låg. Enligt data från European Wind Energy Association, EWEA, ökade kapaciteten i EU med drygt 18 % per år 2005 och Totalt i världen ökade kapaciteten med 25 % från 59 till 74 GW, enligt statistik presenterad av Global Wind Energy Council, GEWC. Sverige är inte sämst på vindkraft men vi ligger långt efter de ledande länderna. I dagsläget finns ingen vindkraftsetablering i Laxå kommun, men omkringliggande kommuner har påbörjat en försiktig exploatering. Det pågår för närvarande utredningar om ett antal vindkraftsetableringar i Laxå, tillstånd finns för en etablering av 3 vindkraftverk och bygglov har givits för en grupp om 8 verk och tillståndansökan handläggs för närvarande av länsstyrelsen (se karta sida 43). Det finns med andra ord stort intresse för utbyggnaden av vindkraft hos markägare, men även hos andra kommuninnevånare som ser vindkraften som ett miljövänligt alternativ. Det finns dock en osäkerhet i vad exploatering kan innebära för kommunen och behovet av information och beslutsunderlag är stort. 3 Laxå kommun, 2007a 4 Elforsk, Energimyndigheten, 2007a 8

9 Bild 1.1 Bildmontage över planerad etablering på Rävfjäll, utsiktspunkt Camping Tiveden. Med tillstånd av Eolus vind AB Framtiden Det nationella planeringsmålet gällande vindenergiutvinning är en produktion på 10 TWh el från vindkraft före år 2015, vilket skulle motsvara en total nyproduktion av cirka 1300 stora vindkraftverk. 6 Den tekniska utvecklingen av vindkraft eskalerar och därmed förbättras de ekonomiska förutsättningarna för denna form av energiutvinning. Det är fortfarande en ung teknik som är under utveckling, men många av de problem som identifierats har övervunnits och dagens teknik är tillräcklig för fortsatt expansion. Huruvida vindkraften kommer att ha spela en betydande roll i den framtida energiproduktionen är svårt att förutspå, men allt talar för att teknisk utveckling kommer att tillåta en utökning av tillvaratagande av vindenergin. Det finns en styrning mot denna form av energiutvinning både nationellt, europeiskt och globalt perspektiv. I glesbygden kan vindkraft idag utgöra en viktig produktionsgren tillika ett viktigt ekonomiskt komplement till skogs- och lantbruk, och kan därmed anses bidra till en bibelhållen levande landsbygd. 6 Proposition 2005/06:143 9

10 Oavsett utvecklingen av en framtida storskalig vindkraftsetablering så kommer det sannolikt alltid att finnas ett visst intresse för småskaligt vindbruk i kommunen. Bild 1.2 Bildmontage över planerad etablering på Rävfjäll, utsiktspunkt Barrud. Med tillstånd av Eolus vind AB. Bild 1.3 Bildmontage över planerad etablering Slottsbol, utsiktspunkt Sannerud. Med tillstånd av Triventus AB. 10

11 1.2 Syfte och mål Syftet med att ta fram en vindkraftspolicy är att fastställa vilka förutsättningar och vilket utrymme det finns för en utbyggnad av vindkraft i Laxå kommun. Det innebär bland annat ett ställningstagande till hur vindkraft skall balanseras mot andra intressen i kommunen, t ex natur och friluftsliv. Ett annat viktigt syfte med policyn är att den ska underlätta kommunens miljöprövning och bygglovshantering, genom att ge en vägledning och riktlinjer för vindkraftsetablering. Det långsiktiga målet är att ta tillvara den miljövänliga resurs som vinden utgör utan att riskera att andra värden eller möjligheter spolieras, för att på så sätt etablera ett långsiktigt hållbart samhälle. För att åstadkomma detta förutsätts att de avvägningar som görs mellan olika intressen sker i samverkan med kommunens invånare, och stor vikt har lagts vid den lokala förankringen i arbetsprocessen. Vindkraftspolicyn kommer även att på sikt införlivas i översiktsplanen. 1.3 Metod Att ta fram ett dokument för fysisk planering som är anpassat till de förutsättningar som finns för vindbruk är ett omfattande och tidskrävande arbete, som kan läggas upp på olika sätt. I ett flertal kommuner har man valt att göra en tematisk fördjupning av översiktsplanen, vilket är ett mer omfattande arbete än att ta fram ett policydokument. I Laxå kommun pågår arbete med att ta fram en helt ny översiktsplan, vilken kommer att införliva delar av vindkraftspolicyn. För att underlätta arbetet med de i dagsläget aktuella etableringarna och tillståndshanteringen har man valt att prioritera framtagandet av en vindkraftspolicy för kommunen, då det är tidsmässigt fördelaktigt Arbetsprocessen Arbetet med att ta fram policyn består av två moment; dels en inventering av de förutsättningar som finns för vindkraftsetablering i Laxå kommun, och dels en lokal förankringsprocess med allmänhet och politiker. Samrådliknande diskussioner i form av informationstillfällen har förts med representanter från de politiska partierna och från de lokala organisationer som på något vis kan ha en beröring till vindkraftsetablering. Diskussioner under dessa möten samt de yttranden som kommit in under processens gång har legat till grund för policyns slutliga riktlinjer. 11

12 1.3.2 Diskussionspartners De organisationer som bjudits in att delta i utarbetningen av policyn är samtliga politiska partier, Lantmännens riksförbund (LRF), Sveaskog, Naturskyddsföreningen, lokala hembygdsföreningar och byalag samt Tiveds utvecklingsgrupp. Även synpunkter från kommunens plan- och byggchef samt näringslivsutvecklings- och turistchef har inhämtats. 12

13 13

14 2 Policy för vindkraft En vindkraftspolicy kan utformas på olika vis, med avancerade analyser av landskap och kartläggningar, eller med en gradvis klassning av sårbarheten för etableringar. Laxå är en glesbygdskommun med en förhållandevis homogen landskapsbild, där de områden som kan anses vara skyddsvärda i stor utsträckning redan har identifierats. Policyn har därför utformats för att fastställa de områden där vindkraft anses vara direkt olämpligt, samt för att ange hur etableringar bör utformas. Då stora delar av Laxå kommun utgör riksintresse för natur, turism och friluftsliv har stor vikt lagts vid de avvägningar som krävs för etableringar inom dessa områden. 2.1 Kommunala ställningstaganden Laxå kommun har en positiv inställning till vindbruk, både generellt och inom kommunens gränser. Varje ärende hanteras individuellt utifrån gällande lagstiftning, men i de fall där det finns en potentiell intressekonflikt kommer vindkraft att utgöra ett viktigt samhällsintresse, på samma sätt som de areella näringarna. Viktiga kommunala ställningstaganden gällande vindkraftsetableringar är: Bygglov kommer inte att beviljas inom de områden som kommunen bedömt som olämpliga. Behovet av detaljplan avgörs från fall till fall utifrån förväntad miljöpåverkan. Detaljplan erfordras vid betydande miljöpåverkan. Tillståndsförfarande vid länsstyrelsen bedöms likställas med det kommunala detaljplansförfarandet med avseende på bedömning av miljöpåverkan. Planering ska ske så att människors hälsa och säkerhet inte påverkas negativt. Planering ska ske med miljöhänsyn så att skada inte uppstår på natur- och kulturmiljövärden. Vid etableringar i områden som utgör riksintresse för natur eller turism och friluftsliv anses vindkraft i viss utsträckning vara förenligt med såväl natur som turism och friluftsliv. Enligt miljöbalken får exploatering inom dessa områden inte påtagligt skada föreliggande intressen. Laxå kommuns bedömning är att en begränsad utbyggnad av vindkraftsetableringar inte innebär en påtaglig skada på dessa intressen. Särskild hänsyn bör dock tas vid lokalisering av verken, och samordning bör ske med befintlig exploatering. Kommunen är reserverad i sitt ställningstagande gällande vindkraftsanläggningar i kommunens sjöar, och avvaktar framtida praxis och utredningar. 14

15 2.1.1 Motivering Att främja vindkraftsetableringar innebär ett ansvarstagande för den omställning i energiproduktionen som initierats av regering och riksdag. Vindkraftverken med sin stilrena estetik symboliserar en miljövänlig teknik utan förorenande utsläpp och visar vägen mot ett hållbart samhälle. Laxå kommun anser att vindkraftens lokala miljöpåverkan är förhållandevis liten och att den i stor utsträckning kan begränsas med en genomtänkt lokalisering. Den största miljöpåverkan vindkraftverk kan bidra till i Laxå kommun är förändringar i landskapsbilden. Bedömningen av denna påverkan har ett starkt subjektivt inslag och Laxå kommun ställningstagande är att vindkraftverken signalerar en ansvarstagande ambition att styra upp dagens energiproduktion mot ett mera långsiktigt hållbart samhälle. Vindkraften är en reversibel energiproduktion, vilket innebär att en etablering som i ett framtida scenario visar sig vara olycklig inte är definitiv och oåterkallelig. Att fastställa områden som är särskilt lämpliga för vindkraft skulle kunna ge negativa effekter eftersom teknikutvecklingen kan leda till att dessa områden snart blir inaktuella. Det innebär att de etableringar som blir tänkbara i ett framtida scenario försvåras genom ett sådant tankesätt. Laxå kommun har istället valt att fastställa de områden där man inte kan tänka sig att godkänna vindkraftsetableringar, samt identifiera ett område där en etablering bör ske med särskild försiktighet. Det innebär att Laxå kommun ställer sig generellt positiva till etableringar på övriga områden som följer de riktlinjer som fastställs i denna policy. Det är dock i det enskilda fallet som lämpligheten av en etablering bedöms utifrån gällande lagstiftning och styrdokument Kriterier för bedömning De förhållanden som ligger till grund för Laxå kommuns policy är de goda förutsättningar för vindbruk som enligt den senaste vindkarteringen finns i kommunen, samt en värdering av övriga intressen. Samtliga områden med skyddsformer under miljöbalken har kartlagts, fritidshusbebyggelse samt speciella värdekärnor har identifierats. Utöver detta ligger befintliga plankartor med markerad bebyggelse till grund för bedömning. 15

16 2.2 Olämpliga områden Områden som identifierats som oförenliga med vindkraftsetableringar inom Laxå kommun är: Tivedens nationalpark inklusive buffertzon på 1-5 km, beroende på grad av visuellt intrång. Samtliga natur- och kulturreservat samt Natura 2000-områden. Buffertzoner runt dessa skall motiveras med bevarandeplan, och när etablering av vindbruk inte påverkar de värden som ligger till grund för skyddsformen finns inget krav på buffertzon. Naturminnen skall respekteras. Byggnadsminnen skall respekteras med lämplig visuell skyddszon. Tivedstorp och Dammtorp inklusive visuell skyddszon. Fritidshusområden vid Skagern samt Östra Laxsjön, inklusive en buffertzon som lämnar utrymme för en framtida utökad bebyggelse. Områden i den kommande översiktsplanen som ingår i bebyggelseplaner, samt en motiverad buffertzon runt dessa. Områden som utgör intresse för försvaret. 16

17 17

18 2.2.1 Motivering Ovanstående områden utgör arealer med ett specifikt värde som skulle kunna äventyras vid en oförsiktig vindkraftsexploatering. För nationalpark, natur- och kulturreservat, samt Natura 2000-områden finns dessa specifika värden redan fastställda vilket gör att ytterligare motivering inte anses behövas. Tivedstorp och Dammtorp är två kulturkärnor med ett högt lokalt värde och tydlig historisk förankring som kan riskera att förlora delar av sitt specifika värde vid en direkt angränsande vindkraftsetablering. Fritidshusområdena vid Skagern och Östra Laxsjön samt andra framtida bebyggelseplaner kommer att hanteras i kommande översiktsplan, och eventuell buffertzon till vindkraftsetablering bör fastställas i samband med detta. 2.3 Området runt Unden Sjön Unden med omgivande områden kan kräva en särskild bedömning, då det utgör riksintresse för både natur, turism och friluftsliv. Sjön omges av skog och en sparsam bebyggelse Etableringar av vindkraft i detta område regleras av miljöbalkens begränsningar för påverkan på riksintresse, och behöver därför göras med försiktighet och eftertanke. Laxå kommun bedömer att ett fåtal grupperingar eller ett begränsat antal enstaka verk inom detta avgränsade område är förenligt med ovanstående intressen, men att antalet inte bör utgöra en större omfattning. Motiveringen till detta ställningstagande är att den påverkan som detta begränsade antal vindkraftverk bidrar till inte anses vara påtaglig eller betydande, och att mindre eventuell negativ påverkan kan anses uppvägas av motsvarande positiva effekter. En buffertzon mot strandlinjen längs Undens östra sida skulle kunna dras vid riksväg 575, och den direkta strandzonen bör skyddas runt hela Unden. En visuell påverkan av vindkraftverk är oundviklig då de ofta lokaliseras till höjdryggar med god vindpotential, men med en genomtänkt lokalisering dominerar inte det totala intrycket över de naturliga omgivningarna. 18

19 2.4 Handläggning av ärenden För att handläggningen av vindkraftsärenden skall gå så smidigt som möjligt förespråkar Laxå kommun att anmälan om vindkraftetablering mellan 125kW-25 MV skall lämnas in till kommunen helst i samband med ansökan om bygglov för anläggningen. Detta för att behandling av anmälan om vindkraft och ansökan om bygglov skall kunna samordnas på ett effektivt sätt. Det är dock viktigt att anmälan om vindkraft och ansökan om bygglov utgör två separata handlingar så att det inte finns något risk för felaktigheter i formalia. Anmälan om vindkraftsanläggning skall lämnas in i två kompletta exemplar och innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som kommunen behöver för att kunna bedöma verkets miljöpåverkan. För att underlätta och tidsbegränsa handläggningen bör en miljökonsekvensbeskrivning alltid medfölja anmälan om vindkraftetablering. Vid större etableringar bör även fotomontage med verken inlagda, tagna från olika vinklar och strategiska platser medfölja ansökan. Laxå kommun kommer att arbeta för att handläggning av vindbruk ska få en viss prioritet. Kommunen förespråkar även ett generellt samrådsförfarande på ett tidigt stadium. 19

20 3 Riktlinjer för vindkraftsetablering Utöver den lagstiftning som finns gällande vindkraftsetableringar har Naturvårdsverket och Boverket kommit ut med föreskrifter om riktlinjer som ska säkerställa en miljö- och hälsobefrämjande bebyggelse och övrig exploatering. Dessa föreskrifter är oftast allmänna och inte specialanpassade till vindkraft, men kan bedömas utgöra lämpliga riktlinjer. Det finns dock frågor där inga tydliga riktlinjer finns utan det lämnas öppet för tolkning, vilket kan leda till oövertänkta beslut och negativa konsekvenser för människa och miljö. Laxå kommun har därför valt att ta fram egna riktlinjer för vindkraftsetablering inom kommunen. 3.1 Näraliggande bebyggelse En av de största anledningarna till en negativ inställning till vindkraft är lokalbefolkningens oro för att de ska inkräkta på det enskilda revir som boendet utgör. De störningar som kan uppstå för näraliggande bebyggelse är buller och skuggor, vilket kan motverkas med en bra lokalisering Buller Avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse bör inte underskrida 500 meter och ljudnivån bör aldrig överskrida Boverkets riktvärden som ligger på 40 db(a) vid bostäder, 50 db(a) vid arbetslokaler och 35 db(a) vid områden som är planlagda för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv Reflexer och skuggor Vindkraftverkets rotorblad skall behandlas för att förhindra uppkomst av störande reflexer. Vindkraftverk får inte placeras så att bostadsbebyggelse utsätts för en högre teoretisk skuggverkan mer än 30 timmar per år. Den faktiska skuggverkan bör inte vara högre än 10 timmar per år Ingrepp i naturen Påverkan på naturen av vindkraftverket inklusive dess kraftledningar och anslutande vägnät skall göras så att minsta möjliga skadliga effekt uppstår, och befintliga vägar skall användas i möjligaste mån. Verksamhetsutövaren skall redovisa vilka åtgärder man vidtagit med hänsyn till naturförhållanden på platsen, exempelvis med motivering till vägdragningen. 20

21 3.2 Landskapsbilden Påverkan på landskapbilden bedöms vara den viktigaste av de påverkansfaktorer som vindkraften bidrar till. Utöver ställningstagande till specifika intressekonflikter bör därför vissa generella riktlinjer fastställas Kyrkor och fornlämningar Vindkraftverk bör placeras så att de inte konkurrerar med befintliga fasta och synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement som t ex kyrkor. Detta innebär en buffertzon på minst 1 km runt kyrktorn. Avstånd till befintliga fornlämningar regleras genom bestämmelser i kulturminneslagen, och kan även variera med lämningens art och sårbarhet för påverkan. De registrerade fornminneslämningarna är relativt enkla att undvika vid en vindkraftsetablering, och vid en eventuell intressekonflikt skall en värdering av lämningen göras i samarbete med riksantikvarieämbetet samt undersökning av eventuell förflyttning. Biotopskyddade kulturlandskapspartier skall respekteras vid vindkraftsetableringar Utformning Det finns inget krav från kommunen på att ett visst antal vindkraftverk ska uppföras vid eventuell etablering, men det är fördelaktigt om man redan på ett tidigt stadium projekterar för maximal energiutvinning. Detta innebär man från kommunens håll ser klara fördelar med grupperingar av flera verk istället för enstaka verk som kan innebära en likartad miljöpåverkan. Avstånd mellan grupperingar av vindkraftverk för att undvika en negativ påverkan på landskapsbilden är starkt beroende av omgivningarna, landskapets skala och topologiska förhållanden samt specifika tornhöjder. Generellt bör verk som står närmare varandra än 2 kilometer samlokaliseras, om detta inte innebär ett ofördelaktigt tillvaratagande av vindenergi. Placering av vindkraftverk bör ske i samverkan med omgivande landskap och inom samma grupp bör verken ha samma storlek och utformning med avseende på verkets höjd, rotorstorlek och form samt antal rotorblad. Verken bör placeras inbördes för att ge ett harmoniskt intryck Estetik Kulör på vindkraftverk bör vara på en gråvit skala som ansluter till himlens bakgrundskulör på ett lämpligt sätt. 21

22 3.2.4 Reklam Reklam får inte förekomma på vindkraftverken Mellankommunal samordning Laxå kommun förespråkar en god mellankommunal samordning vid handläggning av vindkraftsärenden. Vindkraftsetableringar kan påverka på långa avstånd och etableringar som är visuellt gränsöverskridande bör handläggas i samråd med berörd kommun och länsstyrelse. 3.3 Säkerhet Säkerhetsföreskrifter handlar ofta om skyddsavstånd för att förebygga skador på miljö, egendom och människa. Teknikutvecklingen har lett till att äldre rekommendationer med höga skyddsavstånd inte längre är motiverade. Praxis i dagsläget är att utifrån riskprofilen utarbeta aktuella skyddsavstånd i samråd med ansvarig myndighet vid den individuella prövningen Kraftledningar, vägar och järnvägar Generellt skyddsavstånd till kraftledningar bör vara minst verkets totalhöjd och bör utarbetas i samråd med kraftbolaget. Generellt skyddsavstånd till E20, riks- och landsvägar samt järnväg bör vara minst verkets totalhöjd, och bör fastställas i samråd med vägverket respektive banverket Sjöfart, flyg och försvar Restriktioner med hänsyn till dessa aspekter specificeras inte varför berörda myndigheter får inkomma med synpunkter i samband med handläggningsprocessen för varje enskild ansökan. 3.4 Ansvarsförbindelse Den miljöpåverkan som uppstår vid avveckling av vindkraftverk liknar den påverkan som uppstår i uppförandefasen, det vill säga ljud från transporter och anläggningsarbeten. Verksamhetsutövare åläggs att visa miljöhänsyn vid uppförande och demontering. Det mesta av materialet i vindkraftverk kan återvinnas. När området inte längre ska användas för vindkraftproduktion kan platsen återställas helt. Det är verksamhetsutövaren som är ansvarig för att marken återställs. Kommunen förespråkar att ett ansvarsavtal upprättas för att undvika framtida konflikter mellan verksamhetsutövare och markägare gällande ansvar för återställande av mark. 22

23 3.5 Samråd Enligt det regelverk som idag styr handläggningsprocessen finns krav på samråd enbart vid etableringar som överstiger 25 MW alternativt kräver en detaljplan. Övriga etableringar har enligt reglementet endast krav på anmälan och bygglov, vilket i normala fall inte inkluderar samrådsförfarande. Krav finns på att information skall tillhandahållas till statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som vindkraftsetableringen på något sätt berör, och dessa parter skall även ges möjlighet till yttrande. Information kan t ex ske genom kungörelse i ortstidningen. Laxå kommuns bedömning är att samråd alltid bör genomföras vid etableringar större än 1 MW, då detta leder till en större delaktighet och ett positivt engagemang hos lokalbefolkningen. Samrådsförfarandet regleras i miljöbalken, men generellt kan man säga att de som bör kallas till samråd är de som bor eller arbetar i området, länsstyrelsen, övriga statliga myndigheter, kommuner, företag och organisationer samt lokala föreningar och byalag som verksamheten kan beröra. Vid viktning av synpunkter läggs mer tyngd på yttranden från myndigheter, lokalpolitiker och lokalbefolkning än övriga yttranden. Det är en omdebatterad fråga vilka som vid en vindkraftsetablering skall betraktas som sakägare och därmed besitta rätta att överklaga ett beslut. Enligt PBL är det angränsande markägare och enligt miljöbalken är det de som berörs av exploateringen. Laxå kommuns bedömning är att vid bygglovsfrågor utgörs sakägarkretsen av de fastighetsägare, markägare samt permanent boende som finns inom en radie av 1 kilometer från etableringen. Den anmälan av vindkraftsanläggning som handläggs hos kommunen kan inte överklagas och saknar därmed sakägarkrets. 23

24 24