RAPPORT JÄMFÖRELSESTUDIE LTA-SJÄLVFALLSSYSTEM
|
|
- Monica Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT JÄMFÖRELSESTUDIE LTA-SJÄLVFALLSSYSTEM
2 Sammanfattning VA-enheten har fått i uppdrag att göra en jämförelsestudie mellan att bygga ut VA-system med konventionella system med självfall och s.k. LTA-system med antingen grund förläggning och frostskydd eller djupt förlagda. För arbetet anlitades Tyréns AB som fick i uppdrag att genomföra studien och redovisa denna i en rapport. Studien ska utöver investeringskostnaden i anläggningsskedet ta upp även andra aspekter, såsom driftkostnad, energianvändning och miljöpåverkan. Det har varit svårt att få fram schabloner för utbyggnadskostnader för olika typområden i Nacka. Därför har beräkningar som bygger på en jämförelse av investeringskostnader som uppstår dels på grund av ett ökat schaktdjup vid djup förläggning av VA-system och olika pumpkostnader. Vidare analyserades systemvalet utifrån en jämförelse av årskostnaden bestående av driftkostnad för pumpning och kapitalkostnad för respektive alternativ. Sammanfattningsvis är självfallsalternativet, ur en årlig kostnadsskillnad, mer konkurrenskraftigt ju tätare bebyggelsen är. Kostnadsskillnaden mellan grund och djup förläggning av LTA-system är marginell med de antaganden som gjorts i dessa beräkningar. Kalkylräntan har betydelse för resultatet och en låg ränta gynnar alternativ som har en hög investeringskostnad. Vid utbyggnad av nya VA-system är det många faktorer som ska vägas in i systemvalet. I Nacka kommun är marken kuperad och i de befintliga omvandlingsområdena är vägarna oftast smala. Mindre schakter är då att föredra då man i möjligaste mån vill undvika intrång på fastigheter. Tas även hänsyn till andra aspekter kan dock djup förläggning vara ett alternativ. Andra hänseenden som bör påverka systemvalet är övriga driftkostnader utöver energiåtgång, samt miljöpåverkan i form av bräddning, arbetsmiljö och brukaraspekter. Ur drift-, arbetsmiljö och brukaraspekter har självfallssystemet fördelar framför LTA-systemet. Ur brukarsynpunkt är självfallssystemet att föredra då LTA-alternativen innebär att fastighetsägarna får ett tillsynsansvar och även kostnader för den egna pumpens elförbrukning. Dessutom kan inte fastighetsägaren nyttja systemet vid elavbrott och andra driftstörningar efter att den egna pumptanken blivit fylld. 2 (23)
3 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Allmänt Ledningsförläggning, teknik Investeringskostnader Energiförbrukning Drift, underhåll och reparationer Livslängd och avskrivningstider Miljöpåverkan Dimensionering och anslutning Arbetsmiljö och omgivning Förutsättningar i Nacka Allmänt Statistik längder och mängder Upplevda problem i Nacka Driftkostnader Investeringskostnader Kostnadsjämförelser, beräkningsexempel Beräkning av skillnad i årlig kapitalkostnad Påverkansfaktorer och slutsats Referenser (23)
4 1 Uppdraget Nacka kommun är en av de kommuner i landet som har längst och mest omfattande erfarenhet av LTA-teknik (Lätt Tryck Avlopp). I omvandlingsområden, framförallt i Boo, har tekniken utnyttjats och i dagsläget finns drygt 1800 LTAstationer i kommunen. LTA-tekniken kan ha fördelar men har även vissa nackdelar. VA-enheten har därför gett Tyréns AB i uppdrag att göra en jämförande studie mellan utbyggnad med konventionella system för VA med självfall och LTAsystem utbyggd antingen med grund förläggning och frostskydd, eller förlagd på frostfritt djup. Systemen ska jämföras med avseende på ekonomi, energianvändning, miljöpåverkan, livslängd m.m. Uppdraget avser utbyggnad i befintliga så kallade omvandlingsområden och andra småhusområden. 2 Allmänt 2.1 Ledningsförläggning, teknik I omvandlingsområden är vägarna ofta smala och det påverkar hur brett arbetsområdet kan vara vid ledningsförläggningen. Vid konventionell ledningsförläggning med självfall blir djupet normalt något större än vid djupt förlagd LTAledning. Med ökat djup ökar antingen bredden på arbetsområdet eller behovet av spont, beroende bland annat på jordegenskaper i aktuellt område. Konventionell ledningsförläggning Vid konventionell ledningsförläggning läggs ledningarna i rak linje med jämn lutning, detta gäller både för självfalls- och tryckledningar. Ledningarna läggs på olika nivå i ledningsgraven, med vattenledningen överst. Avloppsvattnet leds med självfall till lågpunkter varifrån det pumpas till en högpunkt varifrån det åter kan rinna med självfallsprincipen. Ledningarna förläggs normalt på frostfritt djup. I Nacka är det frostfria djupet ca 1,7 m. Stora delar av ledningssystemet kommer dock att ligga ännu lägre, då de högst belägna delarna ska ligga på frostfritt djup. I områden med kuperad terräng kan det vara svårt att få kontinuerlig lutning utan att det blir mycket djupa schakter och stor åverkan på omgivande mark. LTA-förläggning (Lätt Tryck Avlopp) LTA-systemen fungerar som ett nät av små pumpstationer som är oberoende av lutningar och raksträckor och därför kan anpassas efter terrängen. Varje fastighet har en egen liten pumpstation för sitt spillvatten. De små pumpstationerna arbetar tillsammans för att trycka spillvattnet genom ledningsnätet till en gemensam utsläppspunkt. Pumparna klarar att leverera ett högt tryck, vilket innebär att ledningsdimensionerna kan vara mindre och vattenhastigheten högre vilket ger god självrensningsförmåga. Pumpenheterna placeras i de flesta fall inne på fastigheterna i nära anslutning till det hus som ska anslutas. Elförsörjningen sker från fastighetens elinstallation. Förläggning på frostfritt djup är det normala förfarandet vid måttligt frostfritt djup och när marken är av lättschaktat material med lite berg och terrängen är lättframkomlig. Ledningarna läggs på ett konstant avstånd från markytan som är 4 (23)
5 samma som det frostfria djupet. Djupet kan minskas på en delsträcka genom att isolering läggs istället. I områden med till exempel stort frostfritt djup, mycket berg eller högt grundvattenstånd kan det vara fördelaktigt med förläggning på reducerat djup. Förutom att det kan vara ekonomiska fördelar, kan ett minskat läggningsdjup vara fördelaktigt i bebyggelse med murar, staket, trånga gator och mycket vegetation då schakterna blir mindre. Ett vanligt reducerat djup för förläggning av vatten- och spillvatten är 700 mm. Ofta samförläggs dessa med el och tele i en gemensam grav med plan botten. Detta kräver i allmänhet isolering och/eller värmetillförsel. Vid värmetillförsel läggs ledningar och värmekabel i en isolerlåda som fylls med sand. Sanden lagrar värmen från spillvattnet och minskar behovet av värmetillförsel. 2.2 Investeringskostnader Vid utbyggnad av VA-ledningssystem står huvudmannen för kostnaderna för utbyggnad fram till den så kallade förbindelsepunkten, vilken vanligen förläggs 0,3 m utanför tomtgräns. Fastighetsägaren står för utbyggnad av servis från förbindelsepunkten. Vid utbyggnad av LTA-system tillhanda-håller huvudmannen LTA-enheten som normalt förläggs på fastigheten, medan fastighetsägaren står för nergrävning av enheten. Djup förläggning innebär större ingrepp i gata och mark och investeringskostnaden blir därmed ofta högre än vid grund förläggning av ledningar. Det är svårt att ta fram generella eller normala investeringskostnader för utbyggnadsområden. Kostnaderna varierar mycket beroende av områdenas förutsättningar. Skandinavisk Kommunalteknik AB har dock erfarenheten att schakt- och sprängningskostnaderna för djup förläggning av LTA-system är cirka kr/m högre än grund förläggning i Stockholmsområdet. Vid grund förläggning av LTA-system tillkommer dock kostnader för isolerlåda, elkabel och svårare förläggning på cirka 250 kr/m. Vid konventionell förläggning med självfall är schaktoch sprängningskostnaderna ännu högre. Även kostnaderna för förstudier, projektering och besiktningar ökar med ökat djup på förläggningen. 2.3 Energiförbrukning Vid konventionell utbyggnad med självfallssystem står VA-huvudmannen för alla kostnader för elförbrukning i den allmänna anläggningen. Vid LTA-förläggning står fastighetsägarna för elkostnaderna för att pumpa avloppet i systemet. Enligt VA-forskarrapport åtgår cirka kwh/ pump och år. VA-huvudmannen står för elkostnaderna för den uppvärmning av det allmänna nätet som krävs vid grunt förlagda LTA-system. För att hålla isolerlådan frostfri krävs 3 W/m. Man använder normalt 9 W/m och tidur för att kabeln ska vara påslagen 8 timmar per dygn. När systemet är utbyggt och fastigheterna är inkopplade genereras mer än 3 W/m av det vatten och spillvatten som går i ledningarna. I serviserna kan dock vatten och spillvatten vara stillastående och kräva uppvärmning. För att erhålla 3 W/m i servisen krävs 4 timmars uppvärmning per dygn då kabeln är dubbel i servisen. 5 (23)
6 2.4 Drift, underhåll och reparationer Vid konventionell utbyggnad med självfallssystem står VA-huvudmannen för drift och underhåll av den allmänna VA-anläggningen. Utsläpp av föroreningar som orsakar stopp i ledningarna belastar fastighetsägaren endast om stoppet inträffar på privat del av servis. Förebyggande drift är framförallt spolning och rotskärning för undvikande av framtida stopp i ledningssystemet samt tillsyn och underhåll av pumpar. Vid LTA-förläggning står VA-huvudmannen för underhåll, reparation och byte av LTA-enheten eftersom denna ingår i den allmänna VA-anläggningen. En LTA-enhet består normalt av pump, tank, automatik, larmindikator och backventil. Tillsynsansvar för larmindikator har dock normalt fastighetsägaren. Åtgärdande av stopp i pumpenheten som orsakats av utsläpp av otillåtna föroreningar belastar fastighetsägaren. Någon förebyggande drift och underhåll förekommer normalt inte i LTA-systemen. Till akut drift av LTA-system kan inräknas de felsökningar och reparationer som krävs då eluppvärmningen av grunt förlagda ledningar havererar. När detta inträffar kan felsökningsarbetet bli omfattande. 2.5 Livslängd och avskrivningstider Dåvarande Svenska Kommunförbundet gick under 1997 ut med nya, längre avskrivningstider än tidigare förslag från Rekommendationen var att de angivna avskrivningstiderna skulle ses som maximitider och det ansågs exceptionellt om en kommun ville förlänga dessa. Nuvarande rekommendationer från SKL är att avskrivningen ska spegla nyttjandeperioden för investeringen. LTA-system Värmekabeln var blymantlade före och det fanns problem med dessa. De elkablar som sedan använts har långtidstestats i labbmiljö för att hålla i år. Då förutsätter man 100 kalldagar per år med 9 W/m under 8 timmar/dygn. Värmekablarna kan orsaka höga underhållskostnader och problem. Den är känslig och det är därför risk att den skadas vid förläggning eller vid anslutning i förbindelsepunkten. Kabeln dras med in i serviserna, runt ventilen och ut igen. Den får inte ligga för nära eller korsa sig själv. Därför krävs omsorg och rätt hantering vid förläggning. Elskåpen kan vara en känslig del av systemet då säkringarna inte är gjorda för utomhusbruk. Det är dock svårt att uppskatta någon genomsnittlig livslängd. Isolerlådan är sandfylld och sanden kan dräneras ut. Det är svårt att uppskatta någon genomsnittlig livslängd. Rören har en rekommenderad avskrivningstid på 50 år och en livslängd som är betydligt längre. Pumpar har en rekommenderad avskrivningstid på 5 år. Nacka tillämpar dock en avskrivningstid på 25 år för dessa. Det finns ingen generellt gångtids-livslängd. Pumparna byts normalt när underhållskostnaden blir högre än investeringskostnaden för en ny. En ny pump kostar i dagsläget drygt kr. Livslängden är i genomsnitt 30 år men kan vara kortare och beror till stor del på vad fastighetsägaren spolar ner i avloppet. 6 (23)
7 Tankarna var tidigare av glasfiberarmerad plast, men utfört numer i polyeten (PE). LTA-systemen har funnits sedan 70-talet och ännu har inga tankar bytts på grund av ålder. Livslängd och avskrivningstid bör inte skilja mot andra pumpstationer. Dåligt utfört arbete förkortar livslängden. Självfallssystem Ledningarna har en rekommenderad avskrivningstid på 50 år och en livslängd som är betydligt längre. Pumpstationerna har en rekommenderad avskrivningstid på 25 år, men en livslängd som är betydligt längre. Nacka tillämpar en avskrivningstid på 33 år för dessa. Pumparna har en rekommenderad avskrivningstid på 5 år. Livslängden är normalt betydligt längre än den rekommenderade avskrivningstiden. Nacka tillämpar en avskrivningstid på 25 år. Pumpar har ingen generell gångtidslivslängd. Pumparna byts när underhållskostnaden blir högre än investeringskostnaden för en ny. 2.6 Miljöpåverkan Energianvändning Energianvändning kan ses som ett mått på en allmän miljöpåverkan. LTA-systemet bygger på att många pumpar hjälps åt att pumpa avloppsvattnet. En energiinsats krävs därför för varje anslutning. Grund förläggning av LTA-system kräver dessutom isolering eller uppvärmning av ledningarna. Beroende på nyttjandegraden av systemet varierar energibehovet för uppvärmning. Vid utbyggnad med självfallssystem pumpas avloppsvattnet via större stationer från lågpunkter till högpunkter i systemet. Pumparna i ett självfallssystem är optimerade för gällande flöden, uppfordringshöjd och rörförlust. Detta ger normalt en låg energiförbrukning i driftskedet. Byggskede Anläggningsarbetet kan grovt delas in i schakt och bergsprängning, rörläggning, återfyllning och masshantering. En djupare förläggning ger ökade ingrepp i naturen och även ökad sprängning. Detta ger i sin tur ökade transporter av massor till och från ledningsgraven. Vid sprängning sker utsläpp av kväve i form av spill och detonationsrester från sprängämnet. I ett examensarbete från KTH Syd Campus Haninge 2006 har en energimässig jämförelse gjorts mellan ett område utbyggt med grunt förlagt LTA-system och självfallssystem. Under förutsättning att schaktbarheten är god och att bergschakt inte förekommer har man jämfört energiåtgången avseende anläggningsarbetet och framställning av systemkomponenterna. För det område som jämfördes var den totala energiåtgången mer än dubbelt så hög för självfallssystemet. Uppdelat på maskin och transporter var energiåtgången nära 3 gånger så hög för självfallssystemet och avseende framställning av systemkomponenter (rörledningar, brunnsbeteckningar, pumpar m.m.) drygt en och en halv gång högre. Driftskede Konventionell ledningsförläggning ger upphov till transporter på grund av regelbunden tillsyn av pumpstationer. Transporter avseende förebyggande och felav- 7 (23)
8 hjälpande drift på lednings-systemet förekommer oftare vid konventionell förläggning. I ovan nämnda examensarbete var energiåtgången, trots detta, nära 3 gånger så hög per år i driftskedet för LTA-systemet. In- och utläckage Det finns risk för inläckage i ett självfallssystem. Inläckage ger ökade avloppsmängder som genererar ökad energianvändning och ökade utsläpp av föroreningar. Risk för utläckage kan förekomma både på självfalls- och tryckavloppssystem. Bräddning LTA-tankarna är inte utrustade med bräddavlopp varför avloppsanläggningen inte kan användas när tanken är full. Ingen bräddning kan därmed ske från systemet. Vid självfallssystem kan avloppsanläggningen användas och bräddning eller översvämning sker när systemet blir överbelastat eller när det är strömavbrott och pumparna står still. 2.7 Dimensionering och anslutning Vid LTA-utbyggnad bör ledningsdimensionerna vara små för att undvika luktoch svavelväte-problem. Ett självfallssystem kan ha grövre dimensioner även om inte många är inkopplade. Vid konventionell ledningsförläggning är befintliga förhållanden med lutningar viktiga att klarlägga. Planeringsfasen blir därmed mer omfattande vid konventionell förläggning. 2.8 Arbetsmiljö och omgivning Konventionella självfallssystem utformas med större dimensioner på avloppsledningarna och dessutom tillkommer brunnar. Detta innebär tyngre lyft och arbetsmoment än vid LTA-förläggning. Vid förläggning med LTA-system kommer arbete att ske inne på fastighetsmark, både vid förläggning och vid drift och underhåll av systemet. Olycksrisken är därmed inte obetydlig. Det finns risk för byggnation över eller nära LTA-tanken vilket kan försvåra arbetsmomenten vid pumpbyte. En djupare ledningsgrav ökar risken för skador i samband med fall. Djup förläggning innebär generellt att man måste tillämpa tung avstängning vid arbete på väg. Ofta måste hela vägen stängas av vid djup förläggning, vilket orsakar framkomlighetsproblem i områdena under utbyggnadsfasen. Risk för lukt från avloppsanläggningar förekommer oavsett systemval. 8 (23)
9 3 Förutsättningar i Nacka 3.1 Allmänt Nacka kommun ligger på en urbergsplatå som är sönderskuren av sprickdalar till ett starkt kuperat landskap. De högsta punkterna är meter över havet. Nacka kommun har en målsättning att bygga ut vatten- och spillvattensystem till i princip alla fastigheter i kommunen. Stora delar av Nacka består av småhusområden där en viss förtätning kan göras, men den största utbyggnaden av nya bostäder består av flerbostadshus. Utbyggnad av nya småhusområden sker, men i mindre omfattning. I Boo omvandlas sommarstugeområden till permanenta bostadsområden varför kommunalt VA ska byggas ut och förbättringar av allmänna platser (vägar och parkmark) ska göras. Områdena har delats in i två kategorier, områden som planeras långsiktigt med kommunalt huvudmanna-skap för allmänna platser och områden som planeras kortsiktigt med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. I augusti 2010 togs en tidplan fram som visar att utan fördröjningar och överklaganden kan detta vara genomfört under år Senare tidplaner för sydöstra Boo visar dock att tidplanerna förskjutits. Huvudmannaskapet för vägen påverkar fördelningen av kostnader. En mer korrekt fördelning mellan väg och VA görs när det är kommunalt huvudmannaskap. När det är en samfällighetsförening (vägförening) som ska vara med och bära kostnaderna har man svårare att föra kostnader på föreningen. När det föreligger problem med dagvattenhanteringen och man bygger ut dagvatten till viss del, belastas oftast VA trots att verksamhetsområde inte upprättas för dagvatten och avgift inte kan tas ut för detta. I avtal med samfällighetsföreningarna beskrivs hur framtida drift ska skötas och hur kostnader ska fördelas. Detaljplanering i omvandlingsområden I omvandlingsområdena i Boo har man två sätt att planera, kortsiktig och långsiktig planering. I centrala områden, i framförallt södra Boo, sker en planering och utbyggnad av vatten och avlopp samt allmänna platser med kommunalt huvudmannaskap. När området är utbyggt är det tänkt att hålla i år. I mer perifera områden prövas en planering och utbyggnad med kommunalt huvudmannaskap för vatten och avlopp, men med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. När området är utbyggt är det avsett att hålla i år. Därefter kan huvudmannaskapet för vägar och parkmark (allmänna platser) omprövas. Vid kortsiktig planering ges fastigheterna ökade byggrätter men man planerar inte för den totalt möjliga förtätningen i området, vilket kan innebära att VAsystemen underdimensioneras. Detaljplanering vid utbyggnad i exploateringsområden I detaljplan för nya exploateringsområden fastställs att kommunala VA-system ska byggas ut och att samtliga fastigheter inom planområdet ska anslutas till detta. Systemval Nacka kommun har anfört att infrastrukturen i förnyelseområdena har haft låg standard och att topografin, markbeskaffenheten och låg exploateringsgrad skulle ha medfört höga initiala investeringskostnader med en konventionell utbyggnad baserad på självfallstekniken. I VA-utbyggnaden har dock huvudstråk i vissa fall 9 (23)
10 anlagts med självfall, medan anslutna delområden anslutits med LTA-teknik. Systemvalet i stor utsträckning varit grunt förlagd LTA-utbyggnad med värmekabel. Från 2011 har Nacka dock börjat med djup förläggning av LTA-ledningar i vissa områden. Vanligtvis byggs inte dagvattenledningar ut i förnyelseområdena och verksamhetsområde för dagvatten upprättas därmed inte. Även i nya exploateringsområden väljs ofta LTA-system då investeringskostnaden oftast blir lägre och det är den intressantaste aspekten för exploatören. De framtida driftkostnaderna för de utbyggda systemen bör dock beaktas när exploateringsavtal sluts. 3.2 Statistik längder och mängder Längd LTA ledning (m) (spillvatten) Längd LTA servis (m) (spillvatten) Antal LTA-pumpar (st) - SKT - Flygt Längd självfallsledning (m) (spillvatten, inkl pumpstationernas tryckavlopp) Längd självfallsservis (m) (spillvatten) Tabell: Statistik ledningslängder i Nacka år Upplevda problem i Nacka Elavbrott Det har varit få elavbrott som orsakat problem i VA-försörjningen i Nacka. Vid elavbrott kan vattenförsörjningen upprätthållas under några timmar, men avloppspumparna fungerar inte. I LTA-system uppstår problemet inom fastighet, då den egna pumpsumpen blir full. Vid självfallssystem uppstår problemet vid de större uppsamlande pumpstationerna där det kan brädda orenat avloppsvatten till recipient. Vid tjäle kan det bli frysskador på grunt förlagda LTA-ledningar när elförsörjningen till värmekablarna är ur funktion. I Nacka har det inte varit några frysproblem förutom på serviser till fastigheter som inte varit bebodda under den kalla perioden. Dagvattenhantering Problem med dagvattenhanteringen i ett omvandlingsområde löses normalt inte vid en utbyggnad med LTA-system. Vid utbyggnad förutsätts oftast att dagvattenhanteringen ska lösas lokalt genom infiltration och naturlig avrinning. Verksamhetsområde för dagvatten upprättas då inte. Minskade grundvattenuttag, ökade andel hårdgjorda ytor och fällande av stora träd kan dock leda till problem med dagvattenavrinningen. Svavelväte 10 (23)
11 Låg vattenomsättning i avloppssystem ger långa uppehållstider och medför risk för svavelväte-bildning. Svavelväte ger frätning på betongledningar och luktproblem. Man måste välja rätt material i övergången mellan tryckledning och självfallssystem där svavelväteproblem lätt uppstår. På ett fåtal ställen har man haft problem och där har även kemikalietillsatts prövats. Även i vissa pumpstationer förekommer svavelvätebildning och därmed risk för korrosion av anläggningen och dess installationer. Svavelväte utgör en arbetsmiljörisk för driftpersonal då det är ett nervgift. Värmekablar med tillbehör I Nacka sätter man manuellt på uppvärmningen av LTA-systemen på hösten och stänger av på våren. Med en timer reglerar man hur många timmar per dygn den ska vara på. Timer och elskåp är känsliga delar i LTA-systemet och det förekommer störningar. I Nacka har man 120 elskåp med i genomsnitt 3,5 elslingor per skåp. Den längsta slingan är 650 meter i Nacka. Långa slingor kräver 400V medan kortare slingor kan drivas med 220V. Avloppsstopp I självfallssystem förekommer avloppsstopp i ledningar och serviser. Om stoppet sitter på ledning eller i den allmänna delen av servisen drabbar kostnaden VAhuvudmannen. I Nacka har avloppsstoppen på ledning varierat mellan stycken och på allmän del av servis mellan stycken under Planering I Nacka sker ingen VA-utbyggnad utan att området har detaljplanelagts. Omvandlingsområden planläggs antingen med en plan som troligen måste omprövas inom år eller med en långsiktig plan som troligen behöver omprövas först om år. 3.4 Driftkostnader Driftkostnader LTA-system Driftkostnader för ett LTA-system utöver elkostnader för uppvärmning, uppstår vid reparation av pumpar, elskåp och värmekabel samt vid påsättning och avstängning av värmekablar (höst och vår). I Nacka repareras och underhålls LTApumparna i egen regi, med undantag för år Elförbrukningen hänför sig till uppvärmning av ledningarna under den kalla årstiden. Under 2011 har kwh förbrukats för uppvärmning av LTA-system. Antalet elanläggningar för LTA-systemets uppvärmning, uppgick då till 99 stycken. Förbrukningskostnaden, exklusive fast avgift, var 0,4802 kr/kwh samt 0,283 kr/kwh avseende elskatt, exklusive moms år Vintern 2011 var kallare än normalt. Fastighetsägarnas gemensamma elförbrukning kan uppskattas till ca kwh under samma period beräknat på en genomsnittlig elförbrukning om 75 kwh/år. 11 (23)
12 LTA-system (kr, exklusive moms) Anmärkning Reparation av pumpar Timtid värmekabel av/på Reservdelar elskåp Lagning av värmekabel Varierar kraftigt under åren Fast kostnad, el (kommunens kostnad) Förbrukningskostnad, el (kommunens kostnad) Kall och lång vinter Summa Ca 3,8 Mkr Ca 64 kr/meter huvudledning Tabell: Uppskattade driftkostnader, exklusive moms, för LTA-system år SK-210 SKT-2000 XTREME FLYGT År Antal pumpar Kostnad Kostnad kr/pump Tabell: Reparationskostnad, exklusive moms, för LTA-pumpar uppdelad per pumptyp. Driftkostnader konventionella avloppssystem Driftkostnader för ett konventionellt självfallssystem med tillhörande pumpstationer utöver elkostnaden för pumpning, uppstår huvudsakligen genom tillsyn och reparation av pumpar samt akut drift och underhåll på ledningsnätet. Två personer arbetar heltid med tillsyn och underhåll av de cirka 60 konventionella pumpstationer som finns i Nacka. Att få fram delkostnaderna för det konventionella avloppssystemet har inte varit möjligt i detta uppdrag. Kommunens elförbrukning i befintliga avloppspumpstationer uppgick under år 2011 till cirka kwh. Antalet pumpstationer uppgick till 64 stycken. Kostnaden uppgick till cirka kr + fast kostnad kr exkl. moms. Självfallssystem (kr, exklusive moms) Anmärkning Drift och underhåll Underlag saknas Fast kostnad, el Underlag saknas Förbrukningskostnad, el Kall och lång vinter Summa Underlag saknas Tabell: Driftkostnader, exklusive moms, för självfallssystem år (23)
13 3.5 Investeringskostnader I det fall utbyggnaden sker med LTA-system lämnar VA-huvudmannen över ansvaret för installation av VA-enheten till fastighetsägaren. VA-huvudmannen ger ett installationsbidrag om kr per fastighet efter godkänd installation. Omvandlingsområden Investeringskostnaden för VA kan påverkas av huvudmannaskapet för vägen. När ett fritidshus-område omvandlas till mer permanent bostadsbebyggelse ställs högre krav på vägarnas standard och på belysningen. Det innebär att många gator och gång- och cykelvägar måste byggas om eller nyanläggas. I de fall en samfällighetsförening är huvudman kan det vara svårare att motivera att vissa delar av investeringskostnaden härrör från upprustning av vägen. I Nacka kommun är det tekniska nämnden som ansvarar för kommunala vägar, medan en samfällighetsförening vanligen ansvarar för enskilda vägar. Innan vatten- och avlopp byggs ut i ett område detaljplaneläggs detta. I arbetet med detaljplanen hålls samråd med fastighetsägare och andra sakägare. Vägarnas standard och vem som ska vara huvudman för allmänna platser ingår som en del i detaljplanen. Kommunen har i sina ställningstaganden tagit hänsyn till fastighetsägarnas önskemål avseende huvudmannaskap. Ett kommunalt eller enskilt huvudmanna-skap skiljer sig både ekonomiskt och praktiskt. Jämförelser investeringskostnader Uppföljning av faktiskt utförda projekt i Nacka har inte varit möjliga att sammanställa och analysera. Schablonkostnader för olika typer av utbyggnadsprojekt har därför inte varit möjliga att få fram. 4 Kostnadsjämförelser, beräkningsexempel Det har varit svårt att få fram schabloner för utbyggnadskostnader för olika typområden i Nacka. Beräkningarna bygger därför på en jämförelse av ökade investeringskostnad som uppstår på grund av ett ökat schaktdjup vid djup förläggning av LTA-system och vid självfallsförläggning jämfört med en grund förläggning av LTA-system. Vidare har Tyréns valt att analysera systemvalet utifrån en jämförelse av årskostnaden för respektive alternativ. Årskostnaden består av driftskostnad samt kapitalkostnad. Driftskostnaderna bygger på de årliga elkostnaderna för de olika utbyggnadsalternativen. Kapitalkostnaden är framräknad genom annuitetsberäkning, vilket betyder att summan av avskrivning och räntekostnad är lika stor per år över avskrivningstiden. Vid beräkning av kapitalkostnader har hänsyn tagits till reinvesteringsbehovet i pumpstationer och pumpar. Vid beräkning av årskostnaden, exklusive moms, har ett antal antaganden gjorts; Kostnaden för schakt för grund förläggning av LTA-system har satts till 0 kr och endast kostnader för schakt utöver detta har beräknats. Ökad schakt för djup förläggning av LTA-system ger en fördyring av 1000 kr/m, vilket är en erfarenhetsuppskattning av Svensk Kommunalteknik AB och avser projekt i Stockholmsområdet. 13 (23)
14 Ökad schakt för självfallssystem ger en fördyring av 1250 kr/m. En LTA-pumpstation kostar kr. En LTA-pump kostar kr vid utbyte. Elkostnaden för uppvärmning av LTA-system uppgår till 37 kr/meter huvudledning vilket är beräknat utifrån underlag från år Investeringen i värmeisolering och elkabel kostar 250 kr/m. En konventionell pumpstation behövs i självfallsalternativet. Investeringskostnaden uppgår till kr inklusive schakt. Konventionella pumpar kostar kr. Beroende av antalet anslutna fastigheter, 25, 50, 75 eller 100 stycken, är den årliga elkostnaden uppskattad till 2055 kr, 2543 kr, 3577 kr eller 3962 kr/år av kommunen. Kalkylperioden är 50 år och endast kommunens kostnader har medräknats. Ledningar avskrivs på 50 år. Pumpstationer avskrivs på 50 år och pumpar på 25 år. Detta bör spegla nyttjandetiden. Ingen hänsyn har tagits till inflationsutvecklingen över kalkylperioden. Framtida reinvesteringar räknas i dagens prisnivå. Kalkylräntan är satt till 4 % som är i nivå med Nackas internränta. 4.1 Beräkning av skillnad i årlig kapitalkostnad Den fördyring som uppstår på grund av ökad schakt vid förläggning av VAsystem på frostfritt djup kompenseras av minskad investeringskostnad för förläggning av värmeisolering och elkabel samt av minskat eller uteblivet behov av årlig energiförbrukning. Den årliga kapitalkostnadsskillnaden är även beroende av kalkylperiod, kalkylränta, antal fastigheter som ansluts och hur långt ledningsnät som krävs. Kalkylräntan är en faktor som får stor påverkan på årskostnaden och är svår att ansätta över en kalkylperiod om 50 år. Som utgångspunkt i denna rapport har årskostnaden beräknats utifrån nuvarande internränta om 4 % vilken gäller över hela kalkylperioden. Nedanstående diagram visar den årliga kapitalkostnadsskillnaden mellan de olika alternativen. 14 (23)
15 Beräkning av årlig kapitalkostnadsskillnad med en given utbyggd led- ningslängd och en kalkylränta om 4 % Grunt förlagd LTA Djupt förlagd LTA Självfallssystem Huvudledningslängd 800 meter, kalkylränta 4 % Årlig kapitalkostnad (annuitet) Antal fastigheter (23)
16 Grunt förlagd LTA Djupt förlagd LTA Självfallssystem 16 (23)
17 Beräkning av årlig kapitalkostnadsskillnad med ett givet antal fastigheter och en kalkylränta om 4 % Grunt förlagd LTA Djupt förlagd LTA Självfallssystem 25 fastigheter, kalkylränta 4 % Årlig kapitalkostnad (annuitet) Utbyggd ledningslängd, meter (23)
18 Grunt förlagd LTA Djupt förlagd LTA Självfallssystem Sammanfattningsvis är självfallsalternativet mer konkurrenskraftigt ju tätare bebyggelsen är, det vill säga ju fler fastigheter som kan anslutas per ledningslängd. Med de antaganden som gjorts i dessa beräkningar ligger brytpunkten mellan fastigheter vid en utbyggnadslängd på meter. Kostnadsskillnaden mellan grund och djup förläggning av LTA-system är margi- nell med de antaganden som gjorts i dessa beräkningar. Tyréns har även tittat på kostnadsskillnaden vid olika räntesatser och konstaterat att kostnadsskillnaden blir större mellan de två LTA-alternativen ju lägre räntan är. Det förklaras av att räntekostnaden för investeringen blir lägre i förhållande till driftskostnaden. Vid en lägre ränta så är djup förläggning av LTA det alternativ som är fördelaktigast. Nedanstående diagram visar exempel på kostnadsskillnaderna vid en ränta om 2 %. 18 (23)
19 Grunt förlagd LTA Djupt förlagd LTA Självfallssystem 19 (23)
20 Grunt förlagd LTA Djupt förlagd LTA Självfallssystem 20 (23)
21 5 Påverkansfaktorer och slutsats För att jämföra de olika förläggningssalternativen mot varandra har en enkel vär- dering av olika aspekter sammanfattats i nedanstående tabell. Grönt är jämförel- sevis bättre än gul som är bättre än röd ur de olika aspekterna. Aspekt Självfallssystem LTA grunt förlagd LTA djupt förlagd Investeringskostnad Drift - underhåll Årlig kapitalkostnads- skillnad Gles bebyggelse Tät bebyggelse Energiåtgång Anläggning Material Drift Miljöpåverkan Bräddning Livslängd Arbetsmiljö Anläggningsskede Driftskede Brukaraspekter Vid utbyggnad av nya VA-system är det många faktorer som ska vägas in i systemvalet. I Nacka kommun är marken kuperad och i de befintliga omvandlingsområdena är vägarna oftast smala. Då är mindre schakter att föredra då man i möjligaste mån vill undvika intrång på fastigheter. Tas även hänsyn till andra aspekter kan dock djup förläggning vara ett alternativ. Självfallsalternativet är, ur en årlig kostnadsskillnad, mer konkurrenskraftigt ju tätare bebyggelsen är. Vid beräkning av kostnadsskillnader har kalkylräntesatsen en stor påverkan på beräkningsresultatet. En lägre kalkylränta gynnar alternativ med högre investeringskostnader. Ur brukarsynpunkt är självfallssystemet att föredra då LTA- -alternativen innebär att fastighetsägarna får ett tillsynsansvar ar och även kostnader för den egna pum- pens elförbrukning. Vid elavbrott och andra driftstörningar i LTA-systemet kan inte fastighetsägaren nyttja systemet efter att den egna pumptanken blivit fylld. 21 (23)
22 Referenser Rapporter Torbjörn Andersson, Leif Nordbäck. En energimässig jämförelse mellan LPS och självfalls-avlopp. En fallstudie i Haninge kommun. Examensarbete KTH Syd Campus Haninge. Lindqvist, Lönnbring, Persson, Svensson. Tryckavloppssystem av rör med klena dimensioner. VA-forskarrapport Rådet för kommunal redovisning, RKR. Avskrivningar - avgränsning, värdering och nyttjandeperioder för immateriella och materiella anläggningstillgångar. Muntliga referenser Marilou Forsberg Hamilton, Gösta Olsson, Markku Tiainen och Ingrid Johansson, Nacka kommun Leif och Peter Norelius, Skandinavisk Kommunalteknik AB 22 (23)
23 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS Nacka kommun, Nacka BESÖKSADRESS Stadshuset, Granitvägen 15 TELEFON E-POST info@nacka.se SMS WEBB ORG.NUMMER
KARLSKRONAVIKEN, KOSTNADSBEDÖMNING VA-UTBYGGNAD SAMMANFATTNING
Vatten- och avloppsanläggningar Ledningsnät ca 1500 m långt, förläggs i vägområde. 54 st fastigheter ansluts till va-nätet. Området är kuperat och pumpning av avloppsvatten kommer att ske från ett antal
Läs merVi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se
Vi tar hand om era knepiga avloppsproblem! Från förslag till färdigt system. Skandinavisk Kommunalteknik AB www.kommunalteknik.se FÖRETAGET Skandinavisk Kommunalteknik AB Skandinaviens största leverantör
Läs merInformationsmöte VA utbyggnad för Palle Näbba. Välkommen. www.vastvatten.se
Informationsmöte VA utbyggnad för Palle Näbba Välkommen Medverkande på mötet - Mikael Svensson Projekt och utrednings chef, Västvatten AB - Martin Birgersson Projektledare, Västvatten AB - Gerhard Pettersson
Läs merUtbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2
Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer
Läs merVA-utredning. Åhagen
VA-utredning Åhagen Surahammars kommun Skandinavisk Kommunalteknik AB 2016-12-13 Andreas Maelum INNEHÅLLSFÖRTECKNING Omfattning utbredning... 3 Teknisk lösning... 3 LTA... 4 Tryckavloppssystem enligt VA-plan...
Läs merUTBYGGNAD AV VATTEN OCH AVLOPP I FRITIDSHUSOMRÅDE
UTBYGGNAD AV VATTEN OCH AVLOPP I FRITIDSHUSOMRÅDE Från fritidshus till åretruntbostad 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Utbyggnad av vatten och avlopp... 4 Självfalls- eller LTA-system?... 6 Exempel på eget arbete
Läs merVA-utbyggnad Värmdövik
VA-utbyggnad Värmdövik Med början hösten 2009 och tom hösten 2011 kommer utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp pågå i Värmdövik. Nedan följer en allmän information om de kommande arbetena. Värmdövik
Läs mer1(7) [Ange datum] INFORMATION OM ANSLUTNING TILL KOMMUNALT SPILLVATTEN INOM VERKSAMHETSOMRÅDET
1(7) [Ange datum] INFORMATION OM ANSLUTNING TILL KOMMUNALT SPILLVATTEN INOM VERKSAMHETSOMRÅDET Information om anslutning till kommunalt spillvatten inom verksamhetsområdet Verksamhetsområden Verksamhetsområden
Läs merInformation om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp)
Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) _ Vad är ett tryckavlopp? En vanlig orsak till att man måste ha ett tryckavloppssystem är att det är bergigt och svårt att få ner avloppsrör
Läs merInformation om tryckavloppssystem
Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) 2 Vad är ett tryckavlopp? Du som har fått denna information bor i ett verksamhetsområde där avloppsvattnet måste pumpas bort från fastigheten.
Läs merUTBYGGNAD AV VATTEN- OCH AVLOPP I FRITIDSHUSOMRÅDE
UTBYGGNAD AV VATTEN- OCH AVLOPP I FRITIDSHUSOMRÅDE Från fritidshus till åretruntbostad 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Utbyggnad av vatten och avlopp... 4 Självfall eller lättrycksavlopp (LTA)?... 6 Tips på
Läs merVA-utbyggnad Värmdövik
Sida 1 av 6 VA-utbyggnad Värmdövik Med början hösten 2009 och tom hösten 2011 kommer utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp pågå i Värmdövik. Nedan följer en allmän information om de kommande arbetena.
Läs merNätverk för VA i omvandlingsområden
Nätverk för VA i omvandlingsområden Kompetensbehov och val av teknik Nynäshamn den 22 oktober 2013 VA-plan i Nynäshamn (Alf Olsson) I Nynäshamn har VA-förvaltningen i samarbete med Södertörns Miljö- och
Läs merInformationsbrev om den kommande utbyggnaden av VA i Strömma
VÄRMDÖ KOMMUN 2012-02-22 Dnr 11SPN0063-540 Informationsbrev om den kommande utbyggnaden av VA i Strömma Allmänt Värmdö kommun har nu påbörjat arbetet med att förse Strömma, detaljplaneområde S4, med kommunalt
Läs merInformation till fastighetsägare vars fastighets avloppsledning skall anslutas till den allmänna anläggningen via LTA.
Information till fastighetsägare vars fastighets avloppsledning skall anslutas till den allmänna anläggningen via LTA. 1 (6) Kort om LTA-system Ett LTA-system (Lätt Tryckavlopp) består av små pumpenheter,
Läs merVatten och avlopp på landsbygden
Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen
Läs merVA-UTREDNING VÄSTRA SUND
PM VA-UTREDNING VÄSTRA SUND Karlstad 2008-05-15 Uppdragsnummer 133056 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Avgränsning... 3 Nuvarande förhållanden... 4 Områdesbeskrivning... 4 Anslutningsmöjligheter...
Läs merFritidshusområde i förändring
Del 2 Utbyggnad Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många
Läs merVA-utbyggnad Hägnen
VA-utbyggnad Hägnen 2018-10-25 Medverkande Skanska Anton Lundström, produktionschef Johannes Gustafsson, projektchef Marks kommun Karin Ahlgren, projektledare Per Mårtensson, byggledare Agenda Inledning
Läs merInformation om Lågtrycksavloppssystem (LTA)
Information om Lågtrycksavloppssystem (LTA) Innehållsförteckning Vad är ett tryckavlopp?... 1 Kontakta Byggnadsförvaltningen... 1 Hur monteras pumpbrunnen?... 1 Hur gör jag på min fastighet?... 2 Driftsättning...
Läs merByggnationen av kommunalt VA är avslutad i området
INFORMATIONSBREV 2015-10-19 1 (3) Information till fastighetsägare i Gustavsberg, del av Bergshamra tätort Byggnationen av kommunalt VA är avslutad i området Hej! Nu är det dags för ett nytt informationsbrev
Läs merUtbyggnad av allmänt vatten och avlopp i Kniva
Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp i Kniva Kvällens program 1. Kort redogörelse för vad som händer nu och framöver 2. Grävning på egen fastighet vad gäller 3. Vattenmätare 4. Arbetsgång egen grävning
Läs merNy och ombyggnad av bostäder på skoltomten Åstol 1:43 Tjörns kommun
Uddevalla den 7 juni 01 Ny och ombyggnad av bostäder på skoltomten Åstol 1: Tjörns kommun Vatten- och avloppsanläggningar Utredning Gamla skolan Åstol 1 Allmänt Den gamla skolan på Åstol skall byggas om
Läs merUtbyggnad av allmänt vatten och avlopp i Lisselbo/Svartskär
Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp i Lisselbo/Svartskär Kvällens program 1. Kort redogörelse för vad som händer nu och framöver 2. Servisanmälan 3. Ekonomi/fakturering 4. Grävning på egen fastighet
Läs merRIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
Läs merInformationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet. Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård
Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård Borgholm Energi VA- och renhållningschef Bo Persson Tel: 0485-880 55 Mail: bo.persson@borgholm.se
Läs merFrågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24
Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan
Läs merÅrsta Havsbad Anslutning till kommunalt VA Etappmöte 1; 2013-12-11 Ta gärna en titt på ritningarna Informationen börjar ca 17:45
Årsta Havsbad Anslutning till kommunalt VA Etappmöte 1; 2013-12-11 Ta gärna en titt på ritningarna Informationen börjar ca 17:45 Kvällens program Välkomnande Tidplan och genomförande VA-anslutning Avgifter
Läs merSOLBRINKEN - GRUNDET (9434) UTBYGGNAD VA & GATA SAMT LANDSKAP NACKA KOMMUN, EXPLOATERINGSENHETEN FÖRFRÅGNINSUNDERLAG
PM VA SOLBRINKEN - GRUNDET (9434) UTBYGGNAD VA & GATA SAMT LANDSKAP NACKA KOMMUN, EXPLOATERINGSENHETEN 2018-04-26 FÖRFRÅGNINSUNDERLAG 2018-04-26 Upprättad av Granskad av Godkänd av Gunnar Croon Lars Nilsson
Läs merFörslag till höjning av VA-taxan 2017
SIDAN: 1 (9) Förslag till höjning av VA-taxan 2017 FÖRSLAG TILL BESLUT att att att Österåkersvatten föreslår till kommunfullmäktige att besluta om höjning av anläggningstaxan med 10 % från och med 1 januari
Läs merFrågor och Svar? Detaljplanefrågor
Frågor och Svar? Detaljplanefrågor Till vilken adress skickas inbjudningar och handlingar ut? Alla handlingar skickas till den adress där man är skriven. Kommunen tar alltid ut en fastighetsägarförteckning
Läs merVA-utbyggnad Sjödal
VA-utbyggnad Sjödal 2017-10-23 Informationsmöte - Agenda Presentation Övergripande om projektet Tidplan Eget arbete LTA-pumpar Kaffepaus Anslutning till kommunalt VA varför, vem, hur, vad kostar det? Medverkande
Läs merInformationsmöte VA utbyggnad för Utmarksvägen.
Informationsmöte VA utbyggnad för Utmarksvägen Medverkande på mötet - Martin Birgersson Projektsamordnare, Västvatten AB - Jesper Pedersen Samordnare LTA stationer, Västvatten AB - Henrik Tellskog Entreprenadchef,
Läs merSPILLVATTENUTREDNING GÖKEGÅRD
SPILLVATTENUTREDNING GÖKEGÅRD UPPRÄTTAD -- GODKÄND -- UPPRÄTTAD AV SERTAC UMAS VA-INGENJÖR SOFIA GUNNARSSON SOLTON VA-INGENJÖR GRANSKAD AV HERMAN ANDERSSON NORCONSULT AB GODKÄND AV PER SÖDERQVIST TEKNISK
Läs merInformation om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp)
Information om tryckavloppssystem (LTA = Lätt Tryck Avlopp) 2 Innehållsförteckning Information om tryckavloppssystem... 1 (LTA = Lätt Tryck Avlopp)... 1 Vad är ett tryckavlopp?... 3 Kontakta Byggnadsförvaltningen...
Läs merFritidshusområde i förändring
Del 2 Utbyggnad Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många
Läs merOskarshamns kommun. VA-utredning för detaljplan. Glabo 1:45, Saltvik. Kalmar den 2 februari 2015 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB
Oskarshamns kommun VA-utredning för detaljplan Glabo 1:45, Saltvik Kalmar den 2 februari 2015 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Uppdrag VA-utredningen utbyggnad vatten och avlopp på Saltvik. Samordnas med pågående
Läs merProjektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9347 Insjön II
BILAGA 2 SLUTRAPPORT Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 2013-11-08 Katarina Hamilton Sammanfattning Projektet omfattar del av Insjöns villaområde och är beläget i den nordöstra delen av Boo, vid gränsen
Läs merPM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND
Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra
Läs merSörmland Vatten och Avfall AB
Sörmland Vatten och Avfall AB Service och miljö varje dag Fornbo, Fållökna och Malmsjöberg Pågående Omvandlingsområdena Fornbo, Malmsjöberg och Fållökna I projektet med omvandlingsområdena pågår arbete
Läs merÅrsta Havsbad. Anslutning till kommunalt VA Infomöte 2013-09-18
Årsta Havsbad Anslutning till kommunalt VA Infomöte 2013-09-18 Kvällens program 18.05 Välkomnande Johanna Blomberg 18.10 Tidplan upphandling och genomförande Karl-Ossian Frimodt 18.25 VA-teknik Felix Lindberg
Läs merAnslutning till kommunalt vatten och avlopp (VA)
Anslutning till kommunalt vatten och avlopp (VA) Enligt beslut från stämman 2015-10-18 Bakgrund Nynäshamns kommun har i kommunfullmäktige beslutat en långsiktig VA-plan gällande utbyggnation av kommunens
Läs merVÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE OM VA-UTBYGGNAD I BJÄRESJÖ HUNNESTAD MED OMNEJD
1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE OM VA-UTBYGGNAD I BJÄRESJÖ HUNNESTAD MED OMNEJD Lars Mellberg, Projektledare, Ystads kommun Christina Molin, VA-chef,Ystads kommun Johnny Andersson, Byggledare,
Läs merPM - VA SYSTEMHANDLING SOLBRINKEN GRUNDET (9434), NACKA KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av
PM - VA SOLBRINKEN GRUNDET (9434), NACKA KOMMUN SYSTEMHANDLING 2017-01-20 Upprättad av Granskad av Godkänd av Gunnar Croon Lars Nilsson Mikael Yngvesson 2017-01-20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3
Läs merRAPPORT. VA-utredning för Styrsö 1:104, 1:96 mfl Upprättad av: Christina Gard Granskad av: Camilla Järphag Godkänd av: Camilla Järphag
RAPPORT VA-utredning för Styrsö 1:104, 1:96 mfl. 2010-10-22 Upprättad av: Christina Gard Granskad av: Camilla Järphag Godkänd av: Camilla Järphag RAPPORT VA-utredning för Styrsö 1:104, 1:96 mfl. Kund Styrsö
Läs merUtbyggnad av kommunala vatten- och spillvattenledningar i Västanvik
Utbyggnad av kommunala vatten- och spillvattenledningar i Västanvik Informationsmöte 2019-04-22 Vad är projektet? Varför kommunalt VA? Vad är ett Verksamhetsområde? Vad är projektets status? Vad ska du
Läs merUppdaterad Teknisk Info om Sjölanda etapp 2
Uppdaterad 20180611 Teknisk Info om Sjölanda etapp 2 Sjölanda etapp 2 Preliminär tidsplan Anläggningsavgift Övriga kostnader Teknik VA-ledningar Fiber och El Övriga frågor Utbyggnad av VA Exploatering:
Läs merVA-Utredning Mogden. 2011-03-22 Reviderad 2011-05-18. Beställare: Ulricehamns Energi AB VA-Utredning Mogden m.fl. Uppdragsnummer: 226024
VA-Utredning Mogden 2011-03-22 Reviderad 2011-05-18 Beställare: Ulricehamns Energi AB VA-Utredning Mogden m.fl. Uppdragsnummer: 226024 VA-Utredning Mogden 2 (19) 2011-03-22, Rev. 2011-05-18 1 Bakgrund...
Läs merINFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN OCH ÖVRIGA OMRÅDEN.
2008-09-05 1 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN OCH ÖVRIGA OMRÅDEN. Du som är fastighetsägare och
Läs merInformation inför anslutning till allmänt vatten och avlopp i Svartskär/Lisselbo
Information inför anslutning till allmänt vatten och avlopp i Svartskär/Lisselbo Ansvarsgränser, information och rådgivning för lättryckavlopp med pumpstation Allmänt Du som enskild fastighetsägare köper
Läs merVA-utbyggnad Öresjö
VA-utbyggnad Öresjö 2018-06-19 Informationsmöte - Agenda Presentation Övergripande om projektet Tidplan Eget arbete LTA-pumpar Bensträckare Anslutning till kommunalt VA varför, vem, hur, vad kostar det?
Läs merRIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING DAGVATTEN SKA INTE GÅ TILL RENINGSVERKET RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Det finns riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
Läs merVÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE OM VA-UTBYGGNAD I ÖJA
1 www.ystad.se VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE OM VA-UTBYGGNAD I ÖJA Lars Mellberg, VA-ingenjör, Ystads kommun Christina Molin, VA-chef,Ystads kommun Tony Gunnemar, VA-ingenjör, Ystads kommun Helene Jeppsson,
Läs merINFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN.
1 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Jan-Bertil Hansson VA-chef INFORMATION TILL BERÖRDA FASTIGHETSÄGARE AVSEENDE UTBYGGNAD AV KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPPSNÄT PÅ LANDSBYGDEN. Du som är fastighetsägare
Läs merVatten och avlopp i omvandlingsområden Anslutning av befintliga fastigheter till kommunalt VA
Vatten och avlopp i omvandlingsområden Anslutning av befintliga fastigheter till kommunalt VA Varför ansluts din fastighet till det kommunala VA-nätet? Mölndals stad arbetar långsiktigt med att bygga ut
Läs merByggarbetsplats Norrlandet
Byggarbetsplats Norrlandet Välkommen Informationsmöte för fastighetsägare i Utvalnäs och Harkskär Ta lite fika innan du sätter dig! Kontaktpersoner Gästrike Vatten Stefan Hedström, Projektledare VA Jessica
Läs merNYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING
NYA RIKTLINJER FÖR DAG- OCH DRÄNVATTENHANTERING INFORMATION TILL FASTIGHETSÄGARE RIKTLINJER FÖR BÄTTRE MILJÖ INNE OCH UTE Nu gäller nya riktlinjer för hur Karlstadsborna ska hantera sitt dagvatten. Riktlinjerna
Läs merUppdaterad Info om Sjölanda omvandlingsområde
Uppdaterad 20170919 Info om Sjölanda omvandlingsområde Sjölanda omvandlingsområde Syfte Preliminär tidsplan Anläggningsavgift Övriga kostnader Teknik VA-ledningar Fiber och El Detaljplan Övriga frågor
Läs merInformation om Lätt Tryck Avlopp (LTA)
Information om Lätt Tryck Avlopp (LTA) Vad är en LTA-enhet? Om du bor i ett område med LTA-system, t ex Hornslandet utanför Västervik, behöver varje fastighet en egen liten villapumpstation som kallas
Läs merVälkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09
Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Program informationsmöte Munga: Bakgrund till beslut om VA- utbyggnation Principlösning beslutat VA-system Kostnader och regler för anslutning Projektorganisation
Läs merWira Bruk 2009-09-08
Wira Bruk 2009-09-08 Nulägesrapport av projektet Kort om Roslagsvatten Fattade beslut Samråd om placering av förbindelsepunkt Frisprängning Aktuella va-ledningskartor Va-anslutning av fastighet Tidplan
Läs merDetaljplan Dalvägen- Gustavsviksvägen
Nacka kommun Detaljplan Dalvägen- Gustavsviksvägen GRANSKNINGSHANDLING Falun 2018-09-03 Detaljplan Dalvägen-Gustavsviksvägen Datum 2018-09-03 Uppdragsnummer 1320034793 Utgåva/Status GRANSKNINGSHANDLING
Läs merProjektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9134 Ekdungen
BILAGA 2 SLUTRAPPORT Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9134 Ekdungen 2011-11-16 David Arvidsson KFKS 2007/79-251 Sammanfattning Syfte med projektet var att reglera byggrätter med tillfartsvägar och
Läs merMarks kommun. Sjödal Stora Öresjön. Västra Götalands län. Förstudie VA och Gatuutredning. december 2010, rev juli 2012
Marks kommun Sjödal Stora Öresjön Västra Götalands län Förstudie VA och Gatuutredning december 2010 Rev juli 2012 december 2010, rev 2012 07 05 1 Förstudie, VA och Gatuutredning Sjödal, Stora Öresjön,
Läs merVATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID SPEXHULTASJÖN INFORMATION OM ANSLUTNING
1 (8) VATTEN OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID SPEXHULTASJÖN INFORMATION OM ANSLUTNING För områdena Rävsnäs, Stenören, Talludden, Vallbohaga, Spexhult, Solgläntan, Solhaga, Solbacka, Solvik och Soludden samt mellanliggande
Läs merAllmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening
2009-12-01 Allmänna bestämmelser för Bastuholmens Samfällighetsförening Allmänt Bastuholmens Samfällighetsförening och dess deltagande fastigheter är bundna av anläggningsbeslutet registrerat 2009-10-01
Läs merUtbyggnad av allmänt dricksvatten och spillvatten på Skarpö
Utbyggnad av allmänt dricksvatten och spillvatten på Skarpö Agenda Presentation av projektmedlemmar Kort om Roslagsvatten Bakgrund Vad är gjort hittills? Vad händer? Hur påverkas du? Frågestund Projekt
Läs merUppdaterad Info om Sjölanda omvandlingsområde
Uppdaterad 20170531 Info om Sjölanda omvandlingsområde Sjölanda omvandlingsområde Vad och varför? Sjölanda är klassat som ett av de högst prioriterade områdena för en VAutbyggnad i Trollhättans kommun.
Läs merInformation inför anläggande av VA-anläggning i Munga
Information inför anläggande av VA-anläggning i Munga Mälarenergi hoppas att denna information om utbyggnaden av VA-anläggning i Munga ska ge Er den information som behövs inför VA-anslutningen av Er fastighet.
Läs merSVINNINGE PARTNERING
SVINNINGE PARTNERING Vi bygger vägar, vatten och avlopp Informationsmöte för fastighetsägare Skåvsjöholm 2012-11-12 Kvällens program Allmänt Svinningeprojektet VA-projektering och anslutning Vad sker under
Läs merDetaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng 1:153 m.fl. Tjörns kommun
Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng m.fl. Tjörns kommun Principer för vatten- och avloppsanläggningar, dagvattenhantering. Detaljplan för Gamla Salteriet Del av fastigheten Rönnäng
Läs merDetaljplan för Dalarö etapp 1 - Schweizerdalen/Vadviken. Samrådsmöten november 2013. www.haninge.se/schweizerdalen
Detaljplan för Dalarö etapp 1 - Schweizerdalen/Vadviken Samrådsmöten november 2013 www.haninge.se/schweizerdalen 2010-12-14 1 Dagordning Presentation av projektgrupp Planens handlingar Förslagets innebörd
Läs merInformation till dig som skall installera villapump/lta-enhet
Information till dig som skall installera villapump/lta-enhet 1 Information om villapumpen 2017-07-10 I denna broschyr finns information om det ansvarsförhållande som gäller mellan Samhällsbyggnad Bergslagen
Läs merFrån informationsmötet om kommunalt vatten och avlopp i Enviken
Datum 2013-08-20 Ärendenummer 2012-000854 Sida 1 av 9 Till fastighetsägare i Envikens verksamhetsområde för vatten och avlopp Från informationsmötet om kommunalt vatten och avlopp i Enviken Här kommer
Läs merINFORMATIONSMÖTE 24 januari Överföringsledningen (ÖFL) Ljungby Bollstad. Gång och cykelväg Hovdinge Mjälen Tannåker
INFORMATIONSMÖTE 24 januari 2019 Överföringsledningen (ÖFL) Ljungby Bollstad samt Gång och cykelväg Hovdinge Mjälen Tannåker VA-taxa för Ljungby kommun 2019 Avgifter tas ut för: V : Vattenförsörjning (dricksvatten)
Läs merVATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID GISSHULTSSJÖN - INFORMATION OM ANSLUTNING
VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNING VID GISSHULTSSJÖN - INFORMATION OM ANSLUTNING För Gisshults stugområde bygger Nässjö Affärsverk AB(NAV) allmän VA-anläggning med så kallad LPSteknik. Ledningsarbetet i stugområdet
Läs merFrågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet
Datum 2010-08-24 Frågor och svar kring kommunalt VA på Norrlandet Frågor som har ställts vid Öppet-Hus i samband med utställning av översiktsplan för Norrlandet under maj och juni 2010. Gästrike Vatten
Läs merVälkomna till informationsmöte. Detaljplan för Område A (Eols udde)
Välkomna till informationsmöte Detaljplan för Område A (Eols udde) Dagordning Vi presenterar oss Området Bakgrund och syfte Planprocessen Genomförande VA-försörjning Tidplan Information ca 40 min Frågor
Läs merVad är avloppsvatten
Vad är avloppsvatten Avloppsvatten delas in i: Spillvatten: förorenat vatten från t ex bad, dusch och WC. Renas i reningsverk. Dagvatten: regn- och smältvatten från t ex tak och hårdgjorda ytor. Leds ut
Läs merVA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.
VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och
Läs merTack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt. Pumpstation
Tack för att du ta hand om pumpstationen på din tomt Pumpstation Allmänt om tryckavlopp Tryckavlopp är en teknik för att pumpa avloppsvattnet från fastigheten till Norrköping Vatten och Avfalls ledningsnät.
Läs merInformation om VA-utbyggnaden i Munga
Datum 2017-02-02 Fastighet Information om VA-utbyggnaden i Munga Arbetet med att ordna kommunalt vatten och avlopp i Munga har nu påbörjats. Vi vill med detta brev informera om anläggningens utformning,
Läs merInformationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012
Informationsträff om VA för Skillingeudd 20/11 2012 kl. 18:00 20:00 Allmän information om VA-utbyggnaden Information förbindelsepunkter Frågor Kungsörs Kommunteknik Ab - Projektledare Magnus Ribbing 0227-600140
Läs merKommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun
Kommentar till ABVA 91 Råd och anvisningar till fastighetsägare rörande vatten & avlopp i Robertsfors kommun Detta meddelande är ett komplement till ABVA, som innehåller bestämmelser för brukande av kommunens
Läs merUtbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda. Information till fastighetsägare
Utbyggnad av kommunalt avlopp i Ytterboda Information till fastighetsägare Kommunalt avlopp i Ytterboda Dåliga enskilda avlopp Anslutning till kommunalt avlopp anses vara den bästa lösningen på lång sikt
Läs merAvtal ska upprättas utanför verksamhetsområde för VA
1(5) [Ange datum] 1 Inledning Här är råd och anvisningar som riktar sig till dig som ägare av fastighet som ligger utanför kommunens verksamhetsområde (VO) för vatten och avlopp och som är intresserad
Läs merInformation inför anslutning till allmänt vatten och avlopp i Överbacka
Information inför anslutning till allmänt vatten och avlopp i Överbacka Ansvarsgränser, information och rådgivning för lättryckavlopp med pumpstation. Allmänt Du som enskild fastighetsägare köper in, gräver
Läs merGENOMFÖRANDEBESKRIVNING
Datum Diarienummer Sida 2006-05-03 (F701/99) 1/5 Charlotte Olsson, fastighetskontoret Tfn 031-61 15 18 UTSTÄLLNINGSSHANDLING Detaljplan för BOSTÄDER VID ELINSBERGSSTIGEN inom stadsdelen Torslanda i Göteborg
Läs merVanliga frågor och svar
Vanliga frågor och svar Här finner ni de vanligaste frågorna och svaren gällande VA Vattentjänstlagen Enligt 6 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska kommunen, om det med hänsyn till skyddet för
Läs merBILAGA 2 SLUTRAPPORT. Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 9324 Porfyrvägen Katarina Hamilton
BILAGA 2 SLUTRAPPORT Projektavslut för stadsbyggnadsprojekt 2014-10-10 Katarina Hamilton Sammanfattning Projektet, som är beläget i centrala delen av Boo, syftade till att efter en om- och nybyggnad av
Läs merUNDERLAG FÖR BESLUT OM ETAPPORDNING
23 april 2014, uppdaterat 11 juni 2014. Uppdateringar markerade med rött. Detaljplan för Norrby norra etappen, Vendelsö 3:126 m.fl., Norrby UNDERLAG FÖR BESLUT OM ETAPPORDNING Inledning: I planprogrammet
Läs merUppdaterad Teknisk Info om Sjölanda etapp 1
Uppdaterad 20180125 Teknisk Info om Sjölanda etapp 1 Sjölanda etapp 1 Preliminär tidsplan Anläggningsavgift Övriga kostnader Teknik VA-ledningar Fiber och El Övriga frågor VA byggs ut i tre etapper Första
Läs merInformation från Kungsörs KommunTeknik AB. Till dig som ska ha en villapump, LTA-enhet.
Information från Kungsörs KommunTeknik AB Till dig som ska ha en villapump, LTA-enhet. JÄGARÅSEN Senast reviderad 2016-01-12 Information om villapump Denna informationstext är till för dig som ska ansluta
Läs merNya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering
Nya riktlinjer för dagoch dränvattenhantering Information till fastighetsägare Översvämning Västerlånggatan 1962 foto Linderoth (bearbetad) Riktlinjer för bättre miljö inne och ute Nu gäller nya riktlinjer
Läs merHajom-Hjorttorp
Hajom-Hjorttorp 2019-06-04 Medverkande Marks kommun Karin Ahlgren, projektledare Skanska Robert Oskarsson Johannes Gustafsson Markförhandlare Karl-Johan Svanvik, Tibvik Informationsmöte - Agenda Övergripande
Läs merUtbyggnad av allmänt vatten och avlopp. Praktisk information till dig som ska anslutas till det kommunala VA-nätet
Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Praktisk information till dig som ska anslutas till det kommunala VA-nätet Innehållsförteckning Allmän information 3 Anslutning till kommunalt vatten och avlopp 4
Läs merVälkommen till Roslagsvatten
Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala
Läs merLTA-enhet. Din villapumpstation
LTA-enhet Din villapumpstation 1(7) Ordlista ABVA Allmänna Bestämmelser om Vatten och Avlopp. Varje kommun har en och varje hushåll som har kommunalt vatten och avlopp ska vara bekant med den. Den går
Läs merDagvattenutredning Önnestad 112:1
Sida 1(10) Dagvattenutredning Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar... 3 3.2 Befintliga el- och teleledningar...
Läs merInformationspaket för nyanslutning
Informationspaket för nyanslutning Hej Här får ni ett informationspaket som hjälper er att komma igång med er anslutning till det kommunala vatten och avloppsnätet. Servisanmälan Servisanmälan skall skickas
Läs mer