Eskilstunas nya ljusdesign berättar stadens historia. Design = identitet Så förstärker belysningen isländska företaget Verkis. LJUsets mörka sida

Transkript

1 Prisat Designutmärkelser från 2014 Produktnyheter Det senaste inom armaturer Svar från ingenjören 5 frågor om teknik Gästkrönikör Fanny Englund, ljusdesigner LD 01/15 Ett magasin om arkitektur, rum och ljus för dig som arbetar med belysning. 60 kr Design = identitet Så förstärker belysningen isländska företaget Verkis LJUsets mörka sida Debatt: Ljusföroreningar påverkar vår fysiologi Eskilstunas nya ljusdesign berättar stadens historia arkitektens syn på LJUs Eva Falk om ljusets bidrag till rumsupplevelsen

2 034 LjuskuLtur Foto: Sten Jansin En av de tillfälliga installationerna under ljusfestivalen Nattljus: Fantomzonen

3 LjuskuLtur nattl jus 035 Nattljus Ljusfestival i Eskilstuna När Eskilstuna i slutet på oktober för första gången arrangerade sin ljusfestival, Nattljus, handlade mycket om mera än tillfälliga installationer. Staden invigde även fem relativt stora permanenta belysningsprojekt. text Karin Ermegård Eskilstuna är en före detta industristad under omvandling och karaktäriseras av övergivna industribyggnader, ödetomter och nya påkostade byggprojekt sida vid sida. Det är intressant att arbeta med stadens ljus i det här sammanhanget, där frågor som attraktivitet och stadens identitet ständigt är aktuella. Med en ny belysningsplan under arbete, en särskild belysningsbudget för ljusdesignprojekt och flera nya intressanta belysningsprojekt på gång har vi haft en intressant situation att också skapa en ljusfestival, i syfte att gagna staden på flera sätt. Vi planerade invigningar av våra nya belysningsprojekt och invigning av det ombyggda Fristadstorget i samband med ljusfestivalen och hoppades på en fin och intressant nätverkssituation i sällskap av besökarna på den internationella konferensen som också planerades in vid samma tillfälle. Eskilstuna deltar i flera internationella nätverk i sitt belysningsarbete och projektet Light in the City lett av Jyväskylä innebar att vi skulle vara värdar för en konferens om ljus i den urbana miljön under hösten. Vi såg en stor vinst i att samplanera detta med Nattljus. Cirka 150 besökare från flera olika länder deltog i konferensen och var också närvarande vid invigningen av Nattljus tillsammans med flera tusen besökare. Konceptet för Nattljus består av både permanenta ljusdesignprojekt och tillfälliga installationer och vi har velat ha en bredd med både välkända ljusdesigners och lokala ljuskreatörer och kulturaktörer. Nattljus kommer bli ett återkommande event dock är det inte bestämt om nästa festival blir i år eller nästa år. Det har varit uppskattat av eskilstunaborna med permanenta installationer och det var mycket folk i alla åldrar ute på staden under hela festivalen. Nattljus gynnar både kultur och innovation och förhoppningsvis fortsättningsvis kan ge staden ett upplägg för spännande och utvecklande designprojekt. Brandgavlar och ödetomter användes som projektionsytor, Fortifikationsverkets hela fasad lystes upp i en rad fantastiska scenarion i installationen Happy Wall av ÅF Lighting, laserstrålar knöt ihop staden i installationen Argon Constellation - en stjärnbild över staden av Laserimage, fem fritidsgårdar deltog i grafittiworkshops inför en installation av Olsson & Linder med mera, med en helhet där upplevelsen av staden i sig, Eskilstuna, varit i fokus. Nära samarbete Våra nya belysningsprojekt kännetecknas av ett nära samarbete mellan stadens landskapsarkitekter och ansvariga ljusdesigners och det har resulterat i projekt som tar hänsyn till platsen och viktiga kopplingar och stråk på ett bra sätt. Vi har flera olika slags projekt där vi gjort ljussatsningar som uppfyller flera för staden viktiga strategiska mål: Vi har använt modern energisnål teknik, haft ett medvetet ljusdesignarbete och tagit hänsyn till funktion och trygghet. I projektet arbetade vi med en lekplats, två parallella broar och en intressant vattenmiljö med en gammal stenbro med dammluckor och stag. Beställare till samtliga projekt har varit Eskilstuna kommun. se mer om Nattljus med hjälp av qr-koden

4 036 LjuskuLtur Foto: Sten Jansin Vid mörkrets inbrott förlängs vattenleken med en böljande bäck som slingrar sig fram mellan kullarna.

5 LjuskuLtur nattl jus 037 Upptäckten Rinmansparken rinmansparken är en relativt mörk park med stora uppvuxna träd. Längst in i parken finns en stor temalekplats med vetenskapstema, med bland annat flera objekt från industrin med en skulptural verkan. Kommunen ville att lekplatsen skulle kunna användas mera under den mörka årstiden och på kvällarna och valde därför att satsa på belysningen här. KoNcEptmEtaFor Parken heter Upptäckten och namnet har inspirerat ljusdesignteamet som tagit fasta på det. Lekparkens lekutrustning är speciellt framtagen och låter besökarna utforska ljud, vatten och balans m.m. Det är en dynamisk ljussättning, som lyfter uppmärksamheten till lekutrustningen och lyfter fram lekparkens storlek och karaktär. Genom en effektfull ljussättning av dess skulpturala element har lekplatsens vetenskaps tema förstärkts och en attraktiv och lekfull miljö har skapats även under dygnets mörka timmar. Vid mörkrets inbrott förlängs också vattenleken med en böljande bäck som slingrar sig fram mellan kullarna och under den vågiga bron i lekplatsens mitt. Ett av trädäcken blir till en scen med orange strålkastarljus. Utvalda trädkronor är ljussatta för att skapa en rymd och rumslighet i lekparken. Entréerna är markerade med ljussättning av valsarna som står innanför båda entréerna. Emma Röing, handläggande ljusdesigner har tillsammans med Beacon tagit fram tre specialgjorda gobos till tre olika projektorer. Med mönsterpassning bildar dessa den fiktiva ån i parkens centrala mitt. Armaturen styrs med DMX via en CueServer som skiftar färgfilter mellan åtta olika blåa nyanser och ändrar fokus för att skapa illusionen av vågrörelser i ån. projektledare: Anna Edvinsson, SBF Eskilstuna kommun. Koncept och ljusdesign: Projektengagemang Elmiljö, Emma Röing handläggande ljusdesigner och Johan Eriksson uppdragsansvarig och medverkande ljusdesigner. styrning: Kreativ Teknik.

6 038 LjuskuLtur nattl jus LjuskuLtur 038 Foto: S ten Jansin Den fria viljan, Rinmansparken Konstverket kan upplevas både inifrån och utifrån parken och tar följe med den som korsar genom parken. Verket utgår i allra högsta grad från platsen och dess förutsättningar. Parken har tidigare fungerat till stor del som en transportsträcka, med undantag för den välbesökta lekplatsen. Konstverket består av tolv stycken belysningsstolpar med en ljusvolym med en organisk form. Stolparna följer parkens tänkta gångvägar, men också de som uppstått spontant. Temat för verket är som titeln antyder; den fria viljan. Verket följer den riktning som parkens egna besökare valt, och vill uppmana till att gå sin egen väg, i parken såväl som i livet. Eskilstuna konstmuseum valde i samband med ljusfestivalen Nattljus att satsa på ett permanent ljuskonstverk och platsen valdes i samarbete med landskapsarkitekterna på stadsbyggnadsförvaltningen. Konstnären valdes ut efter en tävling i början av 2014 av en jury bestående av medlemmar från både stadsbyggnadsförvaltningen och Eskilstuna konstmuseum. Koncept och utförande: monika Gora, Gora Art & Landscape. Installation: Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö.

7 LjuskuLtur 039 Verket vill uppmana besökaren att gå sin egen väg, i parken såväl som i livet.

8 040 LjuskuLtur Ljuset under bron i utskoven symboliserar masugnar och armaturen illustrerar krackelerat järn som glöder. Foto: Jan Jansson

9 LjuskuLtur nattl jus 041 Faktoribron Vattenmiljön kring Faktoridammen i centrala Eskilstuna är en mycket intressant del av Eskilstunas historia. Det är en miljö som visar vattenkraften som skapat möjligheterna för industrin och stadens utveckling. Eskilstunaån har haft en betydande del i stadens näringskedja och dess historiska utveckling. Sedan Eskilstuna blev en industristad på 1600-talet har gevärsfaktori och smedjor med metallförädling och järnbearbetning funnits på platsen invid Faktoribron. KoNcEptmEtaFor Här har ljusdesignteamet tagit fasta på kommunens vision om att lyfta platsens historiska värde. K-Konsult har illustrerat järnbearbetning med ljus. Ljusdesignen Illustrerar järnets form när det är bearbetningsbart kring 1000 grader olika nyanser mellan ljust orange till djupare röd. Ljuset under bron i utskoven symboliserar masugnar och den platsspecifika specialarmaturen, Ferrum, på bron, designad för projektet av Emma Röing och framtagen av Ateljé Lyktan, illustrerar krackelerat järn som glöder. I armaturkroppen finns tre linjära 1200 millimeters RGB LED-lister som lyser mot en soft satinéskiva innanför det krackelerade metallhöljet. Inbyggt i specialarmaturen finns även ett funktionsljus riktat ner mot gångoch cykelbanan på bron. Armaturformen är hämtad från utskovens valsar som sträcker sig upp utanför räcket på mitten av bron och armaturarmens form ska efterlikna ett städ som används vid smide. Armaturerna accentuerar platsen och lyfter den annars låga brokonstruktionen. Det mörka luftrummet mellan platsens intilliggande byggnader bryts av med armaturraden som både på avstånd och i närmiljön markerar bron och dess riktning. På tegelfasaden projiceras en bild med gnistor. Gnistorna symboliserar smedjans gnistor vid järnbearbetning. Anläggningen styrs med DMX. Vissa delar av året lyser anläggningen i nyanser karaktäristiska för aktuell årstid. Ljuset är föränderligt under vissa tider på kvällen och under speciella dagar på året. Grundljussättningen som illustrerar järn lyser all övrig tid och kallas Ferrum. Den förra belysningsanläggningen, som stod på bron innan Ferrum, hade ett dominerande ljus mot den gråa betongen på gångbanan över bron. Den nya ljussättningen belyser nu istället platsen i sin helhet och är anpassad efter sin omgivning. Den låter brukaren uppleva platsen och dess utsikt istället för den gråa betongen. Ljuset är mer dynamiskt med mjukare övergångar mellan ljus och mörker vilket underlättar för helhetsvyn. Blicken lyfts och stadens nattidentitet framträder. Koncept och ljusdesign: Projektengagemang Elmiljö, Emma Röing handläggande ljusdesigner och Johan Eriksson uppdragsansvarig och medverkande ljusdesigner. belysningsleverantörer: Ateljé Lyktan och Stockholm Lighting (styrning).

10 042 LjuskuLtur nattl jus LjuskuLtur 042 Vattenbroarna: järnvägsbron och den parallella gång- och cykelbro området vid de två broarna i centrala staden var från början en dyster och dunkel plats där människor knappt ville vistas efter mörkrets inbrott. Idag är Vattenbroarna ett landmärke som medborgarna gärna besöker. Vattnet mitt i staden, och förbindelsen med sjöarna, har utgjort den viktigaste stommen till att metall och verkstadsindustrierna i staden kunnat blomstra. Även järnvägen har haft stor betydelse för både arbetare och turister genom att förbinda Eskilstuna med städerna i öst. En stor massiv betongbro bär järnvägen genom Fors kyrkopark och över ån, och gångtrafikanter passerar över den parallella Kyrkbron intill. Stråken kring broarna har blivit viktiga platser för nyexploatering och även om industrierna sedan länge lagt ner finns den historiska karaktären i området kvar. Eftersom området varit en mörk dunkel plats har trygghetsaspekten fått hög prioritet i projektet. Med belysningskonceptet hyllas det gamla, det nya och det framtida. Precis som båten varit livgivaren i historien är idag tåget den port till näring för staden och dess invånare som har störst betydelse. I centrum står människan. KoNcEptmEtaFor Tågbron som idag bär pendlare mellan den lilla och den stora staden möter här ån som var urkraften i det forna industrisamhället. För att symbolisera detta möte har brons undersida gjorts levande med ett ömt ljussken som får den att omedelbart återspeglas av vattnets blanka yta. På detta sätt förevigas bron i vattendraget och inverterar begreppen om vad som är upp och ner. Evighetsaspekten förstärks av de upplysta pelarna som likt pipetter suger upp vattnet ur ån och låter vattnets färg sprida sig över valven. I zenit droppar färgen åter ner och försvinner ner i åns strida ström. Den ljust blågröna färgen i bron kontrasterar vackert i mötet med de gamla lyktorna kring kyrkan intill. För att tillföra ett interaktivt element, och på samma gång förgylla mänskliga möten på platsen, ges gående och cyklister möjligheten att ge liv åt tågbron i takt med varje person som passerar över vattnet. Vattnets egna vågor agerar huvudrollen i de projektioner som uppstår på brons sida och leder därmed till ständigt unika uttryck. Effekten kompletterar de annars subtila markeringarna av tågbrons valv som är dess signum på avstånd. Visionen med ljussättningen av gångbron har varit att skapa ett tydligt stråk som knyter ihop de båda sidorna och förlänger kyrkparkens varma sken. Gångtrafikanter och cyklister som passerar över vattnet har genom den nya, låga belysningen på gångbron äntligen fått möjlighet att se omgivningen, stadens silhuett i nordväst och järnvägsbron i sydost. Koncept och ljusdesign: ÅF Lighting, Kai piippo, designchef, anna Ekberg, uppdragsledande ljusdesigner, tobias olsson, koncept- och ljusdesigner, Francesco Guastella, ljusdesigner, mohammed Kassak, belysningsprojektering.

11 LjuskuLtur 043 Gångtrafikanter och cyklister har genom den nya, låga belysningen på gångbron äntligen fått möjlighet att se omgivningen, stadens silhuett i nordväst och järnvägsbron i sydost. Foto: Sten Jansin

12 044 LjuskuLtur nattl jus LjuskuLtur 044 Mötet mellan människor har varit högt prioriterat i planeringen och belysningen har haft en avgörande roll för att öka trivseln. Foto: Sten Jansin

13 LjuskuLtur 045 Fristadstorget Fristadstorget har alltid varit en central samlingsplats i staden. Med hjälp av ett omsorgsfullt belysningskoncept har platsen nu blivit precis så vacker och levande som kommunen och invånarna önskade. Torget är idag en trygg plats som bjuder in till möten och aktiviteter. På Fristadstorget står du mitt i stadens historia och framtid. Torget har skapats och byggts av boende och verksamma i Eskilstuna och har varit en aktiv samlingsplats i över 100 år. Torget används flitigt till evenemang, torghandel och politiska aktiviteter och är ett levande stadscentrum som genomgått stora ombyggnader både 1984 och Historiens vingslag och en stark framåtanda känns tydligt när du står inför Stadshuset, fontänen Arbetets glädje och ära och konstverket Pin Point. KoNcEptmEtaFor Mötet mellan människor har varit högt prioriterat i planeringen och belysningen har haft en avgörande roll för att öka trivseln. Flera fasader runt torget lyses upp kvällstid och torget som helhet är ljussatt för att skapa en helt ny atmosfär som inbjuder till möten och aktiviteter. Med hjälp av kreativ ljusdesign har torget blivit ett levande nav i staden, belysningen erbjuder en varierande och intresseväckande ljusmiljö som blir visuellt spännande för människor som vistas på platsen. Ljuset byter karaktär och ger dig nya upplevelser när du besöker torget genom goboprojektioner som skiftar i färg och mönster. Visionen med ljussättning har varit att skapa en tilltalande helhet som samspelar med och framhäver torgets gestaltning och karaktär. Tre ljuskategorier skapar tillsammans en sammanhållen komposition av en varierad ljusmiljö. Det rumsskapande ljuset definierar torget genom att belysa de omgivande fasaderna med ett mjukt och behagligt ljus som ger torget en tydlig fond. Att kunna enkelt orientera sig och få en överblick har stor betydelse för trygghetskänslan och säkerheten. Det sociala ljuset sätter människan i fokus genom att skapa en belysning i mindre skala. Besökare på torget rör sig i ett mjukt allmänljus som gör det lätt att se ansikten men även skapar möjligheter för attraktiva mötesplatser och stråk där människor kan interagera. Det identitetsskapande ljuset ger torget en egen karaktär som berättar historien om platserna, belyser konst och ger Fristadstorget en identitet och plats på kartan. projektledare: Erik Pahlbäck och Christer Olofsson, Eskilstuna kommun Koncept och ljusdesign: ÅF Lighting: Kai Piippo, designchef, Deike Ladwig, handläggande ljusdesigner, Karolina Hahn och Daniel Hodierne, medverkande ljusdesigners projektering: Catarina Andersson, Ramböll torgets utformning: Anna Edvinsson landskaps arkitekt Eskilstuna kommum.