Örsjö kyrka. Antikvarisk kontroll. Invändig restaurering. Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun Skåne län. Jörgen Kling

Transkript

1 Antikvarisk kontroll Örsjö kyrka Invändig restaurering Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 Jörgen Kling

2 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 Antikvarisk kontroll Örsjö kyrka Inre restaurering Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun. Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 Författare: Jörgen Kling Foto: Jörgen Kling Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Örsjö kyrka ISSN: X Malmö Kulturmiljö Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006

3 Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:...Skurup Socken:...Örsjö Beställare:...Villie församling Länsstyrelsens tillstånd: , dnr , dnr , dnr (konserveringstillstånd) Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skånes yttrande: Kompletterande tillstånd: , dnr Syn av arbetsområdet: Arbetena påbörjades:...v Slutbesiktning: Generalentreprenör:...Mur & Puts AB i Fjälkinge Underentreprenörer:...Simons måleri AB, Hammenhög. Unnés möbelverkstad, Degeberga Sidoentreprenörer:...Elan El AB, Ystad. AB V. Fongs Gelbgjuteri, Gränna Konservator:...Herman Andersson AB. Ingenjörsfirma Mentet, Helsingborg Konsult:...Ponnert Arkitekter AB, Lund och Öhrns ingeniörsbyrå i Hässleholm AB Arbetsbeskrivning: , , , , (konserveringsförslag) Antikvarisk kontrollant:... Jörgen Kling, Malmö Kulturmiljö Historik Den ursprungligen romanska kyrkans äldsta delar är absiden och koret troligen från 1100-talets senare del och uppförd av gråsten med inblandning av kalk- och sandsten samt kalktuff. Långhuset har tillkommit i ett senare skede, sannolikt någon gång under 1200-eller 1300 talet och vapenhuset ytterliggare något senare, båda uppförda i tegel. Västtornet uppfört i tegel och gråsten tillkom troligen under tidigt 1500-tal och har aldrig haft förbindelse med långhuset. Den strävpelare som finns vid tornets sydvästra hörn tillkom troligen under eller 1800-talet. Kyrkans murar är i dag spritputsade. Med undantag för absiden som har blytak är samtliga takfall täckta med rött, enkupigt falstaktegel. Fönstersnickerierna är målade mörkt bruna, dörrarna oljade eller lackerade. Kyrkorummet har till största delen putsade och vitkalkade väggar och valv. Långhuset sentida innertak av synliga brädor på grova bjälkar kan ses som ett försök att återskapa kyrkorummets tidigromanska grundkaraktär. I den till formen rektangulära vapenhuset återfinns huvudingången i söder och ingången till kyrkorummet i norr. Trots den till viss del ålderdomliga utformningen som finns i kyrkorummet är det de sentida omgestaltningarna, främst från Theodor Wåhlins restaurering, som präglar interiören. Förändringar och restaureringar Under 1700-tal eller tidigt 1800-tal genomgick kyrkan en omfattande interiöromgestaltning. I samband med denna ersattes långhusets medeltida valv 1818 av ett plant innertak som var putsat Orgel med orgelläktare. Troligen tillkom den dekorationsmålade altarväggen med altarfronten vid samma tid Predikstolens oljefärger avlägsnades Orgelverket från 1833 ersattes av ett pneumatiskt verk Två ljuskronor samt nio lampetter av mässing inköptes. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 3

4 Omfattande in- och utvändig restaurering under ledning av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. Restaureringen innebar putslagning och kalkavfärgning av fasaderna, mindre partier av kyrkans murar ommurades bland annat tornets södra gavelröste med tinnarna samt delar av långhusets östra gavelröste. Samtliga takfall lades om och rötskadade delar av takstolen ersatts. På absidens lades nytt blytak lades på underlag av brädor. Långhusets, korets och tornets tegeltak lades på öppen läkt. Korets norra takfall som tidigare varit täckt med blyplåt fick tegeltäckning. Vapenhusets takstolar byggdes om och nya enkupiga pannor lades på underlagsbrädning som pappklätts och läktats. Långhusets norra takfall försågs med två nya takfönster. Långhuset och koret försågs med nya kopplade fönster. Öppning togs upp åt väster i tornets bottenvåning, vilken senare murats igen. Vapenhusets dörr byggdes om. Nya ljudluckor tillverkades. Invändigt ersattes trägolven i vapenhus, kor och långhusets mittgång med klinker lagd i betong. En sluten bänkinredning tillkom. Långhusets plana putsade tak från 1818 frilades och målades grått. En befintlig järnkamin i långhuset togs bort och en ny kamin placerades i långhusets nordöstra hörn. Långhusets bjälklag byggdes om och ett nytt vindsgolv av breda brädor lades på plats. Altarväggen förstärktes mot absiden med reglar vilka kläddes med spräckpanel som putsades. Mellan vapenhus och långhus insattes en ny bräddörr. Vapenhusets plana, putsade innertak ersattes av ett tunnvälvt trätak. Tornets bjälklag förstärktes och nya trappor byggdes mellan våningsplanen. Öppningar mellan tornets andra våning och långhusvinden samt mellan den senare korvinden vidgades. Den spruckna lillklockan från 1782 omgöts. Västra delen av norra kyrkogårdsmuren av gråsten pågöts med betong Utvidgning av kyrkogården åt söder samt nya grindar och grindstolpar i väster efter ritningar av länsarkitekt Nils A. Blanck För att förhindra inträngande av regnvatten i murarna lades tuktad gatsten, med fall utåt 1951 Bårhus uppfördes efter ritningar av domkyrkoarkitekt Eiler Graebe 1953 El installerades för värme, belysning och klockringning Under långhusets bänkar monterade el-radiatorer. Kor, sakristia och orgelläktaren fick radiatorer Översyn och reparation av takstolar samt omläggning av yttertak under ledning av Eiler Graebe. Skorsten revs Korets gavelröste murades om efter ritningar av Eiler Graebe. Kyrkans fasader putslagades och kalkavfärgades. Långhusets södra fasad mellan koret och vapenhuset målades med kalkcementfärg talets slut. Trappan till orgelläktaren byggdes om Det pneumatiska orgelverket från 1906 ersattes av ett mekaniskt verk. Orgelfasadens två yttersta pipfält avlägsnades Framtagning och konservering av medeltida kalkmålningar på långhusets norra vägg av konservator Albert Eriksson. Friläggning av triumfbågens murverk från senare överputsning. Konservering av predikstolens baldakin av konservator Albert Eriksson, varvid en del trädetaljer nytillverkades Personalrum byggdes i tornet samtidigt som trappan mellan tornets första och andra våning byggdes om Fasaderna omputsades utvändigt med kalkcementbruk och målades ut- och invändigt med Nordsjö På mur. Predikstol och tillhörande baldakin konserverades av konservator Albert Eriksson. Utöver konserveringsarbetena utbyttes rötskadade hörnstolpar och ramverk på predikstolen, där även ett nytt golv lades in. Ny mur längs kyrkogårdens västra sida Ett hus rymmande personalrum, redskapsförråd och handikapptoalett uppfördes i kyrkogårdens nordvästra hörn Minneslund anlades Befintliga bänkvärmare utbyttes mot nya. Orgelläktarens radiatorer utbyttes mot infravärme som placerades vid taket. 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006

5 Kyrkan putslagades utvändigt och de lagade ytorna målades med Beckers Renässans Automatiken för klockringning och lucköppning förnyades Utvändig renovering under ledning av K-Konsult, föranledd av skador orsakade av tidigare putsning med kalkcementbruk och målning med Nordsjö På mur. Befintlig puts knackades ner varefter murarna putsades med hydrauliskt kalkbruk. Gråstensmurverket fick före putsningen en stänkgrund med kalkcementbruk. Tornet, strävpelarna sockeln och gavelröstenas tinnar målades med kalkcementfärg, övriga ytor med kalkfärg. Takfallen försågs med hängrännor och stuprör av galvaniserad plåt med vit plastbeläggning. I samband med nedtagning av putslager utfördes en omfattande murverksundersökning av antikvarie Petter Jansson vid dåvarande Landsantikvarien i Malmöhus län. Ett flertal ursprungliga muröppningar dokumenterades. Utvändiga snickerier och smidesdetaljer målades. Långhusets och korets vindar försågs med elektrisk belysning. Ny branddörr sattes in mellan tornets andra våning och långhusets vid. Klockornas upphängning förnyades. Arbetets omfattning 2007 Restaureringsarbetena omfattade huvudsak följande åtgärder: Putslagning, rengöring och delvis kalkavfärgning på putsade odekorerade ytor Målning av bänkkvarter, vapenhusets trätak samt korets nylagda trägolv, utfördes med linoljefärg av fabrikat Ottosson Färgmakeri AB. Alkydoljefärg användes dock på bänkarnas sittytor som tidigare var målade med denna färgtyp. Förnyelse och komplettering av elektriskt värmesystem, vägg och bänkradiatorer, Ny ljus och ljudanläggning, där manöverpanelen placerades i den sydvästra delen under orgelläktaren. Ny aspirerande brandskyddsanläggning samt ny trådbunden inbrottsanläggning med skalskydd. Ny hurts tillverkades för liggande textilförvaring och placerades i långhusets nordvästra hörn under orgelläktaren. I samband med detta arbete var det nödvändigt att två bänkrader togs bort för att ge plats för den nya textilhurtsen. Gavlar och dörrar mot mittgången behölls, liksom den bakersta bänkradens ryggstöd. Nya bänkdynor av fabrikat Textil Miljö, Atlas roströd, omklädning av knäfall, korstolar, pianopall med tyg Bogesund 287 samt omklädning av bönpallar med tyg Bogesund 235 Konserveringsarbeten av altaruppsats (se Konserveringsarbeten). Byte av el-kablage och rengöring av ljuskronor och lampetter. Installation av lamphiss till kyrkans ljuskrona i långhuset. Nytillverkad isolerad ytterdörr med panikregel i sakristian för att uppfylla utrymningssäkerheten. Två fristående gravstenar i vapenhuset flyttades till nedersta tornrummet Utförda tillägg Förutom de ovan nämnda arbeten har två tilläggsarbeten utförts samt ytterligare en åtgärd som inom kort kommer att utföras, och som således inte ingår i länsstyrelsen beslut. De nedre ändarna av de brädor som bildar stommen till vapenhusets dörr var rötskadade dessa togs bort och de nya brädorna behandlades som övriga delar av dörren. Den nuvarande bräddörren nytillverkades är utvändigt oljad och Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 5

6 klädd med liggande profilerad ekpanel, invändigt är dörren gråmålad. Delar från den äldre 1600-talsdörren som nyckelskylt, handtag samt den översta inskriptionsförsedda panelbrädan flyttades över till den nya dörren vid renoveringen på talet. Det visade sig att det befintliga gråmålade trägolvet i altarrundeln var angripna av röta och även de underliggande bjälkarna var rötskadade. De angripna, i huvudsak breda furubrädorna var delvis ersatta med smalare brädor framför den södra dörren till sakristian. Såldes tillkom nya bjälkar och nytt furugolv som målades med linoljefärg i samma gråa nyans som det borttagna. På grund av att predikstolen har exponerats för kraftigt solljus uppvisar delar av trämaterialet uttorkningsskador. De åtgärder som konservatorn kommer att utföra består av att oljevax, av fabrikat Ottossons Färgmakeri AB, stryks på trämaterialet. Produkten består av linolja och bivax. Församlingen har ett önskemål av någon form av solavskärmning i berörda fönster, något som kan förhindra ytterligare uttorkningskador av predikstolen. Avvikelse från tidigare beslut I arbetshandlingarna ingick planerad avfärgning av kyrkorummets odekorerade väggytor. På grund av skiftande puts och färgmaterial på stora delar av väggytorna togs beslutet att, förutom västväggen som på grund av stort slitage avfärgades med kalkfärg, endast utföra torrengöring av väggarna. En avvikelse från arbetshandlingarna gällande konserveringsarbetena gjordes därför att nedfästning av förgyllning inte gav ett tillfredställande resultat. Beslut tog således om borttagning av uppskalningar som medförde uppspackling och förgyllningsreparation. Arbetet utfördes med spackel av PVA c/ vatten 1:1 och krita, egentillverkad av konservatorn. Iakttagelser under arbetena I samband med att de rötskadade golvbrädorna och underliggande bjälkar togs bort i altarrundeln framkom huggen kalksten som troligen är restens av ett trappsteg mellan absid och kor. Framför det befintliga altarbordet fanns även delar av det tegelgolv som bör vara samtida med ett tidigare uppmärksammat medeltida altare som det fortfarande finns rester kvar under och bakom det nuvarande träaltarbordet. För övrigt fanns det endast fåtal utspridda handslagna golvtegel med kalkbruksrester i jord/sandlagret under trägolvet. I en beskrivning av kyrkan från 1830 framgår det att kyrkan redan då hade trägolv, så var fortfarande fallet 1913 då både koret och långhuset uppges vara belagt med trägolv. I ett utlåtande från 1917 omnämns att just golvet innanför altarringen var målat i tegelimitation för att överensstämma med golvet i korväggens målning. Inför konserveringsarbeten av altarordningen togs frågan upp om att även blottlägga altarbordet som hittills varit dolt av ett blått sammetskläde för att på så sätt införliva det ursprungligen målade altarbordet med övriga dekorationsmålade ytor. Det framkomna måleriet som under lång tid varit helt dolt visar en nedhängande altarduk mot marmorerad bakgrund i samma teknik som utförandet av altarväggens målning och således med stor sannolikt samtida. Konserveringsarbeten Diskussion togs upp om eventuell rengöring och konservering av det medeltida kalkmåleriet, föreställande S:t Kristoffer och lyckans hjul på norra långhusväggen. Målningarna som framtogs 1965, bedömdes av konservator Herman Andersson vara i sådant skick att det inte var nödvändigt att för närvarande utföra några konserveringsåtgärder. 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006

7 De konserveringsarbeten som utfördes berörde den altarkonstruktion av trä som, förutom det ovan nämnda altaret, består av en dekorationsmålad altarvägg samt ett stående förgyllt kors med törnekrona och strålglans. Konstruktionen tillkom troligen Väggens skenperspektiv framställer en grönmarmorerad arkad genombruten av tre öppningar med valvbågar. Öppningarna leder in till ett med sidofönster försett välvt rum. I den större mittöppningens nederdel tecknas Golgatas kullar. Dolt bakom och under altarbordet finns rester av vad som troligen varit ett medeltida altare murat av storstentegel. Arbetet utfördes av Berit Flarup, Elisabeth Roysdotter-Carlsson och Malena Nilsson. De åtgärder som utfördes bestod i korthet av rengöring från ytsmuts, nedfästning av uppskalningar i färgskikt/ förgyllning samt retuscheringar och förgyllning med bladguld. Arbetet med materialbeskrivning finns utförligt beskrivet i rapporten Konserveringsarbeten i Örsjö kyrka, Lunds stift av konservator Herman Andersson. Antikvarisk kommentar Vid en framtida restaurering vilken inbegriper inre puts och kalkavfärgningsarbeten bör man göra en noggrann analys av de befintliga puts och färglagren för att kunna fastställa vilka material som har användas. Vid den nu avslutade restaureringen räckte det i huvudsak med torrengöring för ett tillfredställande resultat. Slutresultatet av den inre restaureringen har ur kulturhistoriskt synpunkt varit gott då kyrkans medeltida grundkaraktär, med de förändringar som utförts under århundraden, inte påtagligt har påverkats. Istället har kyrkorummets karaktär positivt accentuerats genom att altarbordets praktfulla tromple l oeilmålade drapering nu är synlig och blivit en integrerad del av den i provinsiell tolkning nyklasssicistiska altarordningen. Även vapenhuset har gestaltningsmässigt vunnit på att de två uppställda gravstenarna flyttades så att fritt ljusinflöde nu åter kommer från de ursprungliga, men senare delvis igenmurade, ljusöppningarna. Övrigt Fotodokumentation före, under och efter arbetenas genomförande har utförts av Malmö Kulturmiljö. Dokumentationsmaterial och övriga handlingar med relevans för ärendet förvaras i Malmö Kulturmiljös arkiv. Referenser Örsjö kyrka, underhållsplan , Ponnert Arkitekter AB Konserveringsrapport 2007, konserveringsarbeten i Örsjö kyrka, Lunds stift av konservator Herman Andersson Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 7

8 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport: Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:001 Carola Lund Antikvarisk kontroll. Flensburgska gården Fasadändring samt förnyad VS-anläggning. Fastigheten Oscar 25 och 26 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:002 Carola Lund Arbeten utförda Malmö Stadsteater Malmö Förskönings- och Planteringsförenings insatser gällande Malmö Stadsteater. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:003 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk studie. Tripasin. Ombyggnad av korvskinnsfabrik till gymnasieskola. Fastigheten Grytan 7 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:004 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Oxie kyrka. Nytt läktarräcke. Oxie församling, Oxie socken i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:005 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Mobilia. Från manufaktur till köpcentrum. Fastigheten Bohus 8 i Malmö Stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:006 Jörgen Kling Antikvarisk kontroll. Örsjö kyrka. Invändig restaurering. Villie församling, Örsjö socken i Skurups kommun. Skåne län.