Dokumentation från konferensen "Förskola för nationella minoriteter"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från konferensen "Förskola för nationella minoriteter""

Transkript

1 1 (19) Dokumentation från konferensen "Förskola för nationella minoriteter" Konferensen arrangerades av Länsstyrelsen i Stockholms län, Sametinget och Eskilstuna kommun och hölls på Plaza hotell i Eskilstuna den 26 maj Välkomsthälsning Sarita Hotti och Johan Nilsson, Eskilstuna kommun Sarita Hotti inledde med att förklara hur glad hon var över att Länsstyrelsen och Sametinget valt att lägga konferensen i Eskilstuna. Vi blev utsedda till årets minoritetskommun förra året och vi är stolta över arbetet som gjorts för de här frågorna i kommunen. Redan för 350 år sedan fanns det finsktalande i området och idag har 18 procent i Eskilstuna finsk anknytning genom första, andra eller tredje generationen. Jag själv talar finska och har finska föräldrar. På 70-talet startade arbetet med minoritetsspråk och även då talade man om vikten av språket och kulturen. Politiken har hela tiden haft en god dialog med den finska gruppen i Eskilstuna. Nu när vi äntligen är finskt förvaltningsområde behöver det inte kosta oss så mycket att fortsätta arbeta för det, vi har redan en bra grund. Däremot ska vi inte stå still utan utvecklas så att Eskilstuna blir ännu bättre för våra minoritetsgrupper, sa Sarita Hotti. Johan Nilsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden: Alla förändringar tar tid så vi måste ha tålamod och målmedvetenhet. Det talas 60 olika språk i skolan i Eskilstuna. Vår kommun växer med 900 personer Inom förskolan innebär det en stor utmaning. Vi bygger så mycket vi orkar och har lite växtvärk just nu. Det betyder bland annat stora barngrupper en tid framöver. Vi talar mycket om det här med modersmålsstöd i förskolan och vi har det inom 40 olika språkgrupper idag. Det saknas en del modersmålslärare exempelvis i romani, där är det svårt att få tag på utbildade lärare. Alla våra modersmålslärare ska ha utbildning som lärare, det är vårt mål, men vi har inte lyckats tillräckligt bra där. Finska var länge den största språkgruppen i Eskilstuna kommun, utöver svenska, men för två år sedan gick de arabiska språken om det finska. Vi är en mångkulturell stad, vilket vi tror är positivt för framtiden. Det gör att våra invånare kan få en ökad acceptans för olikheter särskilt om man möter dem redan som barn eftersom barn är fördomsfria till skillnad från oss vuxna. Även Sara Molander, som var konferensens moderator, hälsade deltagarna välkomna.

2 Minoritetslagens betydelse för förskolans arbete Utvecklingsledare Katarina Popovic, Länsstyrelsen i Stockholms län Jag ska prata om minoritetspolitiken, den nya lagen om nationella minoriteter och koppla det till förskolan, förklarade Katarina Popovic. Konventioner som ligger till grund för minoritetspolitiken är Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter handlar även om kulturella identiteter och religion, och inte bara om språk. År 2000 ratificerade Sverige de två konventionerna. Sverige har fem nationella minoriteter och uppskattningsvis bor det judar, romer, samer, sverigefinnar och omkring tornedalingar i landet. Siffrorna är ungefärliga, det finns ingen exakt statistik eftersom vi inte har någon registrering av etnisk tillhörighet i Sverige. Därför bygger uppgifterna på självidentifikation, vars och ens egen uppfattning om vilken grupp man tillhör. De fem nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib (alla varieteter), samiska (alla varieteter), finska och meänkieli (alla varieteter). Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (LoNM) trädde i kraft 1 januari Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppdrag att följa upp lagen. Den tidigare minoritetslagstiftningen gällde endast sju kommuner i Norrbotten. Den nya lagen innehåller allmänna bestämmelser, eller grundskydd, som gäller i hela landet och för samtliga fem nationella minoriteter. Den innehåller också ett förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli inom de så kallade förvaltningsområdena. Eskilstuna är en del av det finska förvaltningsområdet vilket innebär att finska har ett förstärkt skydd. Grundskyddet, som alltså gäller både inom och utanför förvaltningsområden, finns i LoNM:s inledande paragrafer. Paragraf 3 innebär att förvaltningsmyndigheter när det behövs på lämpligt sätt ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen. Paragraf 4 slår fast att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken (se även språklagen paragraf 8). Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Det är mycket viktigt att tidigt stödja barnet om man vill att språken ska finnas kvar. Här har förskolan en viktig och central roll, även när det gäller barn som tillhör andra nationella minoriteter, exempelvis den romska och den judiska minoriteten. Paragraf 5 säger att förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Samrådsskyldigheten gäller samtliga fem nationella minoriteter. 2

3 När det gäller förskolan är det viktigt att samråda med föräldrarna till barnen. Här har man en fördel i att denna grupp är lätt att komma i kontakt med och ha direkta samråd med. Enligt paragraf 17 i LoNM ska en kommun i ett förvaltningsområde, när den erbjuder plats i förskola, erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har fått många frågor kring vad som menas med hela eller delar av verksamheten. Det är många kommuner (totalt 47 st) som ingår i förvaltningsområdet. Dessa har olika resurser, och man kan därför inte slå fast exakt vad det ska innebära. Men det viktiga är att göra bedömningen i samråd med föräldrarna och hitta en nivå som matchar behoven. Nyckelorden är kartläggning och samråd. Kommuner, landsting och regioner i förvaltningsområden får särskilda statsbidrag för att täcka de merkostnader som den nya lagstiftningen kan medföra. Medlen ska användas i samråd med minoriteterna och gå till merkostnader med anledning av den nya lagen, inte ersätta kostnader man ändå skulle ha. Användandet ska föregås av en kartläggning av behovet i samråd med minoriteterna. Kartlägger man inte vet man inte vilka behov som finns. Den nya skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011 förstärker också de rättigheter man har som minoritet. I det åttonde kapitlet, som berör förskolan, och det nionde, som talar om förskoleklasser, säger paragraf 10 följande om modersmål: "Förskolan/förskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." I LoNM och i den nya skollagen finns det stöd för den viktiga process som krävs om man vill rädda kvar de minoritetsspråk vi har. Lagstiftningen har sin grund i de mänskliga rättigheterna och konventionerna. Intentionen är att språken ska leva vidare. Ska de kunna revitaliseras måste man börja med barnen, och förskolan har en oerhört central roll. 3

4 Revitalisering av minoritetsspråk Departementssekreterare Kaisa Syrjänen-Schaal, Arbetsmarknadsdepartementet och professor Leena Huss, Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet Kaisa Syrjänen-Schaal har varit med och tagit fram den minoritetslag som finns idag. Minoritetsspråken är inne i en språkbytesprocess där majoritetsspråket tar över. Sydsamiskan är till exempel starkt hotad, lyckas man inte revitalisera språket är det stor risk att det dör. Hur räddar man då ett hotat språk? Det krävs parallella insatser i minoritetsstrategin. Den första viktiga insatsen är statushöjande åtgärder. Olika språk har olika status i betraktarens ögon. Minoritetsspråken har låg status i samhället, vilket har betydelse för hur motiverad minoriteten är att bevara sitt språk. Nu finns lagstiftning som säger att minoritetsspråken har en viss status. Bland annat här i Eskilstuna kan man få viss service på finska och det gäller att utöka antalet områden där man kan utöva språket. Förvaltningsområdena är viktiga för utvidgandet av språket. Det ger en push framåt och extra stöd till bland annat förskolan. En av de viktigaste åtgärderna för att rädda exempelvis samiskan är att få tillgång till samiska i förskolan. Den andra viktiga insatsen är revitalisering. För första gången någonsin satsas det pengar på revitalisering. Tidigare är det bara språkforskare som har talat om det. Man arbetar aktivt för att språken ska börja användas inom fler domäner. Det är viktigt att ge människor möjlighet att lära sig läsa och skriva på minoritetsspråken. Det gäller att skapa ett språkbevarande klimat så att det blir positivt att lära sig fler språk. Tidigare har många haft en negativ inställning till flerspråkighet. Konkreta verktyg behövs i revitaliseringsarbetet. Man kan bland annat söka bidrag till olika typer av språkprojekt. Det är också viktigt att få igång en gräsrotsrörelse. Den tredje viktiga insatsen är att synliggöra språket syns du så finns du. Vägskyltar och gatskyltar med minoritetsspråkiga namn kan vara oerhört viktigt. Man kan även synliggöra på andra sätt, exempelvis genom att flagga när det är romernas dag, eller som i Jokkmokk sätta upp skyltar på samiska utanför kommunhuset. Språkbevarande påverkas av en rad faktorer på samhälls-, grupp- och individnivå. Majoritetssamhällets inställning och förståelse för bakgrunden till minoritetspolitiken är viktig. Minoriteterna har svårt att påverka i vissa frågor, vissa saker har bara majoriteten tillgång till, och attityden från majoritetssamhället påverkar minoriteterna. Viktiga frågor att ställa kring minoritetspolitiken på samhällsnivå är: Genomförs det som behövs? Får det kosta pengar? Hur ser utbildningsmöjligheten ut? Får alla den möjlighet de har rätt till? Finns det lärare? Utbildningsväsendets utformning är avgörande. Det finns mycket kvar på utbildningssidan att ta tag i. 4

5 På gruppnivå är de påverkande faktorerna bland annat demografi, språkförhållanden, intern organisation och institutioner. Vilka talar språket? Är det bara de äldsta? Är de koncentrerade eller utspridda? Finns det många språkliga varieteter? Hur ser det ut inom minoriteterna? Har de organiserat sig? Kan de driva sin sak mot politiker och har de egna institutioner? Som enskild individ kan man fråga sig: Vilka språk väljer jag att tala i vilka situationer? Vilka språk väljer jag att lära mina barn? Förskolan kan vara ett stöd till föräldrar som inte har språkverktygen hemma. Majoriteten kan inte säga till minoriteten att det är deras ansvar att rädda sitt eget språk. Det är så många olika faktorer som påverkar. Man kan göra mycket som förälder men ändå misslyckas med att få sitt barn att lära sig ett språk. Det mesta som är coolt är kanske på engelska eller svenska. Det kanske inte finns böcker på det aktuella minoritetsspråket. Det är viktigt att arbeta långsiktigt och medvetet. Många minoriteter har en ryggsäck av negativa erfarenheter som de bär med sig. De kan ha varit förbjudna att tala språket tidigare. Det är en lång process att återta språket och det handlar inte om att rycka upp sig. En minoritet kan inte rädda sitt språk på egen hand! Förskolan är jätteviktig, den kan ge det extra stöd som många familjer behöver. Lika lite som en minoritet ensam kan rädda sitt språk, lika lite kan man rädda ett språk uppifrån. Man kan ge verktygen men gruppen måste göra det hårda arbetet. Gruppen måste vilja bevara sitt språk, ingen annan kan göra det reella arbetet ute på fältet. Många vill nu återta sitt språk. Vi ser att det har hänt någonting i samhället. Borås kommun har till exempel kartlagt hur många som vill ha äldreomsorg där man pratar minoritetsspråket och hur många barn som vill ha tillgång till förskola där minoritetsspråket talas. Kartläggning är viktigt. Det gäller att ha rätt attityd när man jobbar med de här frågorna. Ett dåligt bemötande gör det svårare för minoriteterna att kräva sin rätt. Prioritet ett är att få fram fler förstaspråkstalare, det är enda chansen för de minsta språken att överleva. Det gäller att få fler aktiva talare. Allt behöver inte kosta pengar eller vara krångligt mycket kan göras genom ökad medvetenhet. Utmaningarna är många, men också möjligheterna. Det gäller att få det att fungera på lokal nivå, särskilt i skolan, och att mobilisera minoriteterna. Man måste också jobba med attityder, majoritetens såväl som minoritetens. Språkpoliser kan vara negativa. Det gäller 5

6 även att vara medveten om att en del har språkliga sår som måste få läka. Dessutom behövs fler aktörer som engagerar sig, till exempel trossamfund, folkbildningsförbund och andra. Kommunerna börjar komma igång med sitt arbete. Statsbidragen till kommuner och landsting i förvaltningsområden, som ska gå "till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska", har betydelse. Allt fler kommuner blir intresserade. Enköping är en av kommunerna som ändrat sig och nu vill vara med i förvaltningsområdet. Det finns även revitaliseringsmedel att söka från Institutet för språk och folkminnen. Förra året fanns det 3,4 Mkr och i år 3,5 Mkr. 33 nya revitaliseringsprojekt kom igång Många bra metoder framkom. Tänk på när ni startar ett projekt att låta minoritetens lokala behov avgöra, och samråd med dem. Kaisa Syrjänen-Schaal lämnade över ordet till Leena Huss, som talade under rubriken Varför flerspråkighet? Ett barnperspektiv på revitalisering. Barns flerspråkighet är en viktig väg till språklig revitalisering. Nya talare bidrar till att minoritetsspråken kan överleva. Ännu viktigare är att vi gör våra barn flerspråkiga för barnens egen del och inte för språkets skull. Det är för barnens bästa man arbetar när man gynnar flerspråkigheten. "Varje språk representerar ett speciellt sätt att se på världen och har sina egna betydelser och värden" (Mikhail Bakhtin 1934). Man har olika glasögon som man ser med och man ser lite mer om man har flera glasögon. Ju mer språkliga resurser vi har, desto mer uppfattar vi, desto mer kan vi jämföra och se likheter och skillnader. Flerspråkighetens fördelar är bland annat att den gynnar kreativiteten, ökar den språkliga medvetenheten, vidgar vyerna, motverkar fördomar, berikar socialt och utgör ett intellektuellt kapital som blir alltmer efterfrågat. Fördelarna för flerspråkiga barn är många, visar studier. Flerspråkiga barn är mer kreativa. Ska barn lösa ett problem kommer de flerspråkiga barnen på fler sätt att göra det än enspråkiga barn. Man blir mer språkligt medveten om man talar fler språk. Man använder ord på olika sätt. Det motverkar fördomar att barnen lär sig att sätta sig in i en annan persons situation genom att de redan från början är i kontakt med flera olika grupper. Det berikar socialt att ha fler att kommunicera med. Världen är annorlunda idag det räcker inte med att bara 6

7 kunna engelska, flerspråkighet är en merit. Kan man fler språk har man nytta av det på många arbetsplatser. Språk och kultur hör ihop. Om man får flerspråkigheten i hemmet får man kulturen med sig på köpet. Identitetsaspekten är också viktig. Många sörjer att de aldrig har lärt sig sitt språk. Så här berättar en ung same från Kiruna: "För oss samer är samiskan vår viktigaste skatt, gollegiella ('det gyllene språket'). Det är vårt modersmål. Själv fick jag aldrig lära mig det, för mamma och pappa trodde att det skulle göra det svårare för mig att lära mig svenska. Nu försöker jag lära mig samiska som vuxen, men det är inte så lätt." Flerspråkighet ska ses som en gåva för livet. Leena Huss var med i Föreningen för flerspråkiga familjer i 15 år. Ingen av oss har ångrat att vi försökte ge våra barn fler språk. För den som vill läsa mer finns en ganska ny avhandling i ämnet, skriven av Tore Otterup, "Jag känner mej begåvad bara. Det finns också en bra bok, "The Bilingual Edge", om hur man kan göra sina barn flerspråkiga även om man själv inte kan språket. Tre förutsättningar måste uppfyllas för att barnen ska kunna behålla minoritetsspråket. Den första är möjlighet att lära sig språket, den andra är möjlighet att använda språket i olika sammanhang och den tredje vilja att använda språket. Det ska kännas meningsfullt och man måste vara lite innovativ för att skapa tillfällen för barnen att använda språket. Det är viktigt att skapa en positiv atmosfär kring minoritetsspråket. De roliga sakerna ska ske på språket och de roligaste böckerna ska finnas språket. Hur går det till i praktiken? Det finns olika slags familjer och olika slags livssituationer. Som talare av ett minoritetsspråk har vi alla olika möjligheter att använda språket i samhället. Det finns även olika språkstrategier. Man kan inte ge allmängiltiga råd, men det går alltid att göra något. Det finns många sätt att bli tvåspråkig. Man kan tala ett språk hemma och ett annat utanför hemmet. Kanske talas det två språk hemma. I Föreningen för flerspråkiga familjer berättade föräldrarna hur de hittat på olika saker för att minoritetsspråket skulle talas. Någon bestämde att en trappa upp talar vi alltid ett språk och en trappa ner ett annat. Andra sa att under helgerna talar vi det ena språket och i veckorna det andra, och så vidare. Modersmålets plats i barnomsorgen är oerhört viktig. Det ska finnas möjlighet att få barnomsorg på minoritetsspråken, helt eller delvis. Det kan röra sig om en ambulerande modersmålspedagog som kanske kommer en gång i veckan, eller om språkkunnig 7

8 personal. Man kan använda personal som redan finns på olika avdelningar, kanske kan de läsa för barnen på minoritetsspråket. Grunden i språket blir starkare när man lär sig ett språk som liten. Det är viktigt att kämpa för att få sina rättigheter. Alla ni som är här i dag kan försöka hjälpa föräldrar som inte riktigt vet vad de har för rättigheter. Hur duktig språkakrobat måste mitt barn bli? Graden av språkkunskap kan variera. Man måste inte kunna prata flytande eller ha minoritetsspråket som vardagsspråk det kan räcka med baskunskaper. Barnen kanske lär sig förstå även om de inte vill tala. De kan lära sig sagor och ordstäv översatta till svenska. Undvik "allt eller inget -tänkandet. Lite är mer än ingenting. Även det minsta lilla gör att barnets kulturella identitet stärks. Har man bara fått någonting med sig från sitt modersmål som liten så har man något att bygga på senare i livet. Får man barnen att bli intresserade av till exempel ramsor kan man skapa en positiv grund. De associerar språket med något positivt. Föräldrarna i Föreningen för flerspråkiga familjer berättade att ungdomarna blev mer intresserade av sina rötter ju äldre de blev. I högstadiet kan intresset visserligen dala, men när de bildar familj blir de mer intresserade igen. Många ungdomar börjar redan i gymnasieåldern att tänka på sina rötter. Har de något med sig behöver de då inte börja från noll. Men om jag försöker prata mitt språk och misslyckas? Man ska inte vara allt för sträng, inte tjata och inte ta alla strider. Även om barnet vägrar tala språket och istället svarar på svenska kan man själv fortsätta att tala och ge barnet tillfälle att få höra språket. Men om jag själv inte kan tillräckligt? Det finns många sätt att stärka språket. Om man inte pratar språket själv kan man se till att barnet får modersmålsstöd i förskolan. Man kan skaffa böcker eller filmer. Det kan vara lättare att läsa en bok än att tala spontant om man har rostiga kunskaper. Man kan be andra att tala språket med barnet. Finns det personal i förskola kan man be den att tala språket med barnet om det känns rätt. Man kan besöka evenemang där språket hörs eller kanske besöka en region eller det ursprungsland där språket talas. Det är viktigt att komma ihåg att enspråkiga föräldrar kan ha tvåspråkiga barn. Man behöver mer hjälp men det går, och det är aldrig för sent eller för tidigt att börja. Kunskap, erfarenheter, råd och inspiration finns till exempel i böcker som Barnets väg till tvåspråkighet och Samisk språk i Svahken Sijte. Den sistnämnda handlar om ett språkrevitaliseringsprojekt inom förskolan i det sydsamiska området i Norge. 8

9 Det finns också speciella läger för att ge språket en skjuts framåt. Ungarna kommer till lägren för att det är roligt och så får de språket samtidigt. Frågor från publiken: En deltagare från Västerås ställde frågan om det finns forskning på när man anser sig ha revitaliserat ett språk? Nöjer sig lagstiftaren med att tredje generationen kan enstaka fraser? Leena Huss svarar: Det är en viktig fråga som man inte riktigt kan svara på. Det finns olika sätt att se på vad som är lyckat och vad man strävar efter. Vissa grupper kanske bara strävar efter att få barnen att lära sig lite i skolan. Ainofolket i Japan strävar exempelvis inte efter att deras språk ska bli ett vardags- och universitetsspråk. De vill att barn ska lära sig så mycket att de kan begrava ainofolk på det egna språket. Det blir alltså ett rituellt språk. I Wales har man en tanke om att det ska talas walesiska överallt, man ska kunna leva hela sitt liv på walesiska. Ska språket ha samma ställning som svenskan? Överleva som vardagsspråk? Det är olika för enskilda personer och för hela svenska gruppen. Kaisa Syrjänen-Schaal fick frågan om man diskuterat frågorna från departementet, vad anser man vara lyckat? Man har inte haft diskussionen på det sättet, som hur mycket är tillräckligt? Så långt har man inte tänkt ännu utan först skapar man verktygen. Många som tillhör majoriteten har inte definierat hur mycket som är bra nog eller var slutnivån ska vara. Gregor Kwiek, före detta elev till Leena Huss, gav Eskilstuna kommun ett tips. Ni sa att det var svårt att hitta modersmålslärare i romani i kommunen. Vår organisation arbetar med medlemsföreningar över hela landet. Vi har representanter som bor i Eskilstuna. Vi är en resurs som kommunerna kan kontakta. Vi har vårt eget material, det finns möjligheter att hitta lärare. Sirpa Lindelöf från Eskilstuna kommun tackade och förklarade att det ska hållas ett öppet möte för romer i stadshuset för att skapa kontakt och dialog. Det är viktiga frågor som vi ska arbeta med i kommunen. En fråga från Sverigefinska riksförbundet: Ni sa att det aldrig är för tidigt att lära sig språket. Finns det åldersgränser för när man kan få modersmålsstöd? En del säger att 3-4 års ålder är bra, andra att man borde börja direkt när barnet börjar förskolan. Det finns ingen begränsning på åldern i förskolan, svarade Kaisa Syrjänen-Schaal. Däremot kan det ibland vara för många barn så vi får begränsa det lite, svarade en deltagare från Eskilstuna. 9

10 Kaisa Syrjänen-Schaal fick en fråga angående utredningen om hur man ska komma till rätta med bristen på modersmålspedagoger. Det råder allmän brist på modersmålspedagoger. Nu har utredningen blivit försenad. Det skulle ha lämnats en rapport om hur man ska komma till rätta med det, men den har skjutits fram igen sex månader. Det är ett brådskande ärende och nu kanske det dröjer tre år innan utbildningen sätter igång. Hur ska man utbilda lärare i modersmål? Europarådet har gett oss kritik. Högskoleverket såg att det fanns saker de behövde titta på i utredningen. Den kommer därför först i slutet av oktober. Centralbyråkratin är det viktiga. Nästa budgetprocess hinner den med. En dålig utredning är inte bra, däremot kan en bra utredning vara nyttig för minoriteterna, svarade Kaisa Syrjänen-Schaal. Under pausen visades filmen Språkvård. Filmen finns på och är ett bra exempel på hur man kan arbeta med minoritetsspråk. 10

11 Med språket och kulturen i centrum S:ta Gertruds finskspråkiga verksamhet Enhetschef/rektor Anita Tillander och förskollärare Tarja Heikkilä, S:ta Gertruds skola och förskola i Västerås Tarja Heikkilä är förskollärare och berättar att de har jobbat två år under rektor Anita Tillander i skolans miljö. Tidigare var verksamheten integrerad i en stor förskola. S:ta Gertruds förskola är en kommunal förskola. Tarja Heikkilä har jobbat 20 år med finska barn. Hon kom själv till Sverige som vuxen och har läst till förskollärare i Västerås. Anita Tillander är enhetschef och rektor. Som tioåring hamnade hon i ett segregerat samhälle och kan skriva under på att det finns språkliga sår i samhället. Förskolan S:ta Gertrud vänder sig till barn mellan 1 och 5 år. Målet är integrera barnen i det mångkulturella samhället och samtidigt bevara de finska traditionerna och språket. Enligt ett avtal mellan Sverige och Finland från 1974 erbjuder Västerås kommun finskspråkig verksamhet i skola och förskola. S:ta Gertrud har hela Västerås som sitt upptagningsområde. Just nu finns 18 barn på förskolan. Tre pedagoger, varav två är förskollärare och en är barnskötare, arbetar där. Dessa tre behärskar finska fullständigt, vilket är ett av förskolans krav. Tillsammans med den finska klassen har man etablerat samarbete med flera olika aktörer, bland annat det finskspråkiga äldreboendet Mälarhem och Svenska kyrkan. Genom lek, drama, sagor, litteratur, lyssnarövningar och gemensamma dagliga temainriktade samlingar arbetar man medvetet med att stödja barnens språkutveckling. Förskolan samarbetar med skolan upp till årskurs tre. Treorna läser sagor för barnen och spelar dockteater för dem. Här i Västerås är det tyvärr fortfarande så att jag, Anita, får försvara det finska språket även inför mina rektorskollegor. De tycker det är lyx när det är ont om pengar att ha flerspråkighet. Förskolan ska vara självbärande, vi tar emot barn från Surahammar och Hallstahammar. Vi har samma regler som övrig förskola. Värdegrunden i förskolan har ledorden hjärta, vilja och kunskap. Hjärtat måste vara med i allt arbete. Vilja handlar om att se barnens bästa i första hand och att komma ihåg föräldrarna. Vi måste ha dem med, annars fungerar det inte. Vi skryter lite med vår kunskap, vi är utbildade pedagoger med en unik erfarenhet och kompetens när det gäller barn med olika behov och från olika kulturer. Vi har alltid fått kämpa för förskolans existens. Så fort barnantalet minskar finns risken att vår verksamhet upphör, men vi tror på det vi gör. Det är viktigt för barnen att få de första åren på sitt modersmål och att ge dem en språklig trygghet. 11

12 Både barn och föräldrar ska känna sig trygga. Tydlighet är viktigt. Barngruppen är uppdelad i tre delar, små, mellan och stora barn. Indelningen är lite utvecklingsbaserad och går inte enbart efter ålder. Jag har ett fint exempel på föräldrars och även släktingars delaktighet. Det är från förskolefotograferingen På bilden, mitt bland barnen och pedagogerna, står en romsk farmor som håller upp sitt barnbarn. Det är så självklart för oss att alla är välkomna. Föräldrarådet mäter trygghet och nöjdhet. Där nådde vi 100 procent i trygghet. Man kan komma direkt till mig som rektor och lösa stora och små problem. Vi pratar på finska och jag finns på plats, det löser många problem direkt. Vi värnar om miljön och har fått Grön Flagg. Barn ska ha en tilltalande miljö för lek och möjlighet att undersöka naturen. Det är framförallt minoritetsspråken jag brinner för. Det har hänt att jag fått höra elever berätta att det på skolgården sägs att de inte får tala finska. Då fick jag tala med den berörda personalen om vikten av tvåspråkighet, att man får prata vilket språk man vill. Vi kan inte lära barnen abstrakta begrepp som känslor om de inte kan sitt modersmål. En tredjedel av barnen kommer från familjer där det talas enbart finska. En tredjedel kommer från flerspråkiga familjer där det talas två eller tre språk och en tredjedel kommer från romska familjer där finskan är mycket viktig. Några få vuxna kan romani men däremot inte barnen. Det är så roligt när barnen kommer med en bok på romani fast de inte förstår språket själva. Man har någonting med sig från sitt ursprung. Det är viktigt, även om man inte har själva språket. Det finns ingen hemspråkslärare som kan lära ut romani i Västerås. S:ta Gertruds förskola är mångkulturell. Vi uppmärksammar alla svenska traditioner och andra stora traditioner som det persiska nyåret, ramadan och Eidfesten. Barnen är stolta över att de går på en finsk förskola och att de kan finska. Ingen tycker det är konstigt utan att det är en rikedom. Mångfald ska vara en rikedom och inte ett hot. Frågor från åhörarna: Laut Koski, rektor i Sverigefinska skolan i Örebro frågar: Går alla era barn i förskoleklassen vidare till den finska klassen i skolan? Rektorn svarar: Det är lite olika, en del föräldrar väljer svensk förskoleklass, en del går vidare till sina hemskolor, andra vidare till finsk klass. En fråga från Borås: Hur har ni hittat finskspråkig personal? Tarja Heikkilä jobbade på en svensk förskola tidigare och fick en fråga från en enhetschef om att börja i den finska förskolan. Hon tycker hon kan mycket bättre finska än svenska. 12

13 Rektor Anita Tillander: Jag anmälde intresse direkt när de startade. När kommer svenskan in, frågade en deltagare, eller används bara det finska språket? Rektorn svarar: All vår verksamhet bedrivs på finska. För de barn som inte förstår finska går vi in och hjälper till och översätter. En del barn som har kommit till oss har bara kunnat något ord på finska, men barnen ska vara helt tvåspråkiga när de lämnar skolan. 13

14 Hillelgårdens verksamhet för judiska barn Föreståndare Brita Edlund, Hillelgårdens förskola i Stockholm Brita Edlund berättade att hon ursprungligen kommer från Helsingfors. Hon talar tre språk flytande: svenska, finska och teckenspråk eftersom båda sönerna är döva. Sedan 2008 arbetar hon på Hillelgården i Stockholm. Efter andra världskriget kom en stor grupp judar till Sverige, bland annat med de vita bussarna. Många judiska barn föddes de följande åren och i Stockholm växte behovet av en judisk miljö för dem fram. I oktober 1953 startades därför en judisk lekskola med 23 barn. Idag är det en stor förskola med 125 barn och 25 anställda samt vikarier. Det bor cirka judar i Sverige och av dem bor i Stockholm. Av dessa är med i den judiska församlingen. Vägg i vägg med förskolan finns en judisk skola med sex klasser. Föreningen som driver förskolan och skolan väljer en styrelse som är huvudman för verksamheten. Det finns många judiska organisationer i samma hus som förskolan. Den judiska skolan består av klasser med elever från sex år upp till årskurs sex. Vi gör vår egen mat och har ett kosherkök där mjölk och fisk tillreds, berättade Brita Edlund. Jiddisch uppstod under 1000-talet och är baserat på högtyska med inslag av hebreiska. Under 1930-talet talade totalt 12 miljoner människor språket. När andra världskriget var över fanns det praktiskt taget ingen som talade jiddisch. De få tyska judar som fanns kvar ville helst glömma sitt språk. På 80-talet hade jag en grupp på 16 barn, av dem hade 90 procent mor- och farföräldrar som överlevt andra världskriget. De som överlevt ville glömma kriget och var de kom ifrån och assimilera sig så fort som möjligt. Många av dem som suttit i koncentrationsläger gick med långärmade tröjor så man inte såg det intatuerade fångnumret. De judiska barnen i Sverige fick oftast ett svenskt namn som tillnamn och ett judiskt namn som andranamn. Det vi ser nu på Hillelgården är att föräldrarna till våra små barn vars far- och morföräldrar var överlevande, gärna vill få tillbaka det som en gång var. Hillelgården har samma styrdokument som andra skolor, det speciella med verksamheten är den judiska profilen. Den utgår från vår vision. Varje barn som lämnar Hillel ska ha nått sin fulla kunskapspotential, vara en god medborgare och ha en trygg grund för att göra vidare val inom det judiska spektrat. 14

15 Vi har 125 barn i förskolan, men vi kan inte ta in alla barn som skulle vilja gå här. De flesta anmäls redan när de föds. Det är sorgligt att inte kunna ta in alla barn, men glädjande att vår verksamhet är så efterfrågad. Vi följer de normer man sätter för en förskoleverksamhet. Alla ska känna sig välkomna. Vi är lyhörda för föräldrarnas synpunkter. Pojkar och flickor behandlas lika och vi arbetar med att stärka språkutvecklingen och språkets betydelse i leken, som ofta är temainriktad. Den judiska profilen innebär att vi utgår från det judiska året. Det är de judiska helgerna som styr verksamheten. De kristna helgerna uppmärksammar vi inte, däremot är vi lediga under de röda dagarna i almanackan, men även under de judiska högtidsdagarna. Shabat infaller tidigt här i Norden, så varje fredag från november till januari stänger vi redan klockan 14. Personalen jobbar extra under veckan. Hur ser den judiska profilen ut i vardagen? Vi uppmärksammar alla symboler som hör till helgerna. Vid det judiska nyåret äter vi äpple och honung. Maten är en stor del av helgfirandet. Under de delar av året när det inte finns högtider att uppmärksamma tar vi fram teman som är allmänna. Vardagen präglas av hebreiska inslag och vi har mycket glosor, sånger och ramsor på jiddisch. I personalgruppen finns tio olika nationaliteter, däribland svenskar, finnar, israeler, ungrare, vitryssar, ryssar och ukrainare. Våra barn representerar också många olika länder. Hälften av våra familjer är mångkulturella. En vanlig vecka på Hillelgårdens förskola inleds med samling på morgonen då vi sjunger en hebreisk morgonsång. Alla pojkar har kippa på huvudet, inte för att vi är religiösa utan för att vi är traditionella. Vid varje måltid läser vi över brödet. När vi ätit färdigt tackar vi för maten, det är en traditionell ritual. Varje fredagsmorgon bakar vi chalott (bröd som äts vid Shabaten). När vi har Shabatsamling dukar vi ett bord med salt, blommor, ljus, vin och bröd. Vi väntar på Shabat och en liten flicka tänder de två ljusen. Vi välsignar vinet, läser över vinet och har även två bröd som vi läser över, bryter och saltar. Många symboler finns inbakade i den dagliga verksamheten. Vi sjunger eller leker något på hebreiska och avslutar med Shabatsamling. Jiddisch erbjuds i skolan. Många barn är intresserade, men jiddisch är inte så enkelt. De som har tysk bakgrund har lättare än de andra att komma in i det. Det var glädjande att höra i tidigare föreläsningar idag att man inte behöver ha språket aktivt levande hela tiden i verksamheten. Finns det rottrådar så hittar de alltid näring. Det är tid nu att få en återfödelse av jiddisch. 15

16 De flesta gamla judar i Stockholm bor på det judiska sjukhemmet och där är jiddisch ännu ett vitalt och aktivt talat språk. När man blir tillräckligt gammal kan barnsångerna på jiddisch vara det enda man kommer ihåg. Vi besöker sjukhemmet med våra förskolebarn, de äldre sjunger för oss på jiddisch. Frågor från publiken: Finns det kurser i jiddisch? Brita Edlund svarar: Uppsala universitet har jiddischkurser på sommaren och de är mer än fulltecknade. En stor del av dem som söker sig dit är judar men inte alla. Hur gör ni på söndagar? Vi är lediga på söndagar, trots att det inte är en helgdag för judar. Det blir många helgdagar och tittar man i kalendariet för september 2010 hade vi över en vecka ledigt. Det här året blir det inte lika många lediga dagar eftersom många hebreiska högtider i år infaller på röda dagar. Var ska föräldrarna ha sina barn under de judiska helgerna? Det är lite svårt men alla föräldrar är medvetna om det så de ordnar något annat. Traditionen har påbjudit en kontinuitet och en stor del av föräldrarna har själva gått på Hillelgården så de är väl förberedda. 16

17 Tio pinnar i luften inspiration och information om förskoleverksamhet för de nationella minoriteterna Undervisningsråd Mats Wennerholm, Skolverket Mats Wennerholm arbetar till vardags på en skola i Stockholm. Det här är ett trevligt tillfälle att bli inbjuden till och positiva saker att få prata om. Jag vill ge er en liten bild av var Skolverket är just nu i de här frågorna och vad vi kan bidra med. På Skolverkets webbplats finns Tema Modersmål (http://modersmal.skolverket.se/) med webbplatser på en lång rad språk, däribland de nationella minoritetsspråken, som innehåller information och verktyg för kommunikation fokuserat på språk, kultur och utbildning. Språkwebbplatserna drivs av aktiva modersmålslärare. Under fliken Nationella minoriteter på Tema Modersmål finns länkar till de minoritetsspråkiga webbplatserna. Tyngdpunkten ligger på grundskola även om förskola och gymnasiet också ingår. På språkwebbplatsen för meänkieli finns mycket material för förskolor. På Tema Modersmål finns också information om nationella minoriteters rättigheter samt möjlighet att beställa skriften Tio pinnar i luften (http://www.skolverket.se/publikationer?id=2348) som Skolverket har varit med och tagit fram. Den innehåller texter på alla minoritetsspråk med olika variationer, skrivna för barn. Texterna finns också översatta till svenska. De nya styrdokumenten för förskolan och skolan är viktiga. I den nya läroplanen för förskolan (reviderad 2010) finns skrivningen om att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Den nya skollagen (2010:800) säger att alla barn har rätt att utveckla både sitt modersmål och svenskan. Det är ett tydligt uppdrag till förskolorna, men hur de ska genomföra uppdraget, i vilken omfattning och vilket material de ska använda finns inte reglerat. Det finns inte heller särskilt reglerat att barn som tillhör en minoritet har rätt att utveckla sitt språk, utom i de kommuner som är förvaltningsområde. Det gäller att kunna organisera en verksamhet så att barnen får det som den nya lagen avser. Det kommer dock signaler från kommuner att man tar bort modersmålslärare från verksamheten. Österåker kommun hade tagit bort dem, likaså Norrköping, och även andra kommuner har bestämt sig för samma sak. Det finns inget som säger hur man ska göra med modersmålsundervisning. Använder man en flerspråkig pedagog får man in en kompetens. I samarbete med föräldrar och pedagog är det en oerhört bra resurs, men det finns inget formellt krav på huvudmannen att göra det. 17

18 Uppföljning om hur många barn som talar ett annat språk hemma än svenska finns inte på samma sätt för förskolan som det gör för skolan. Siffrorna för förskolan är därför inte lika tydliga som för skolan. Skolverket har ett informationsansvar och har bland annat tagit fram en informationsfolder, Nationella minoriteter i förskola och skola (http://www.skolverket.se/publikationer?id=1729). I foldern beskrivs de rättigheter som finns för nationella minoriteter i förskola och skola. Skolverket samarbetar med Skolinspektionen, vilka har ett kvalitetsgranskningsuppdrag. Hösten 2011 och våren 2012 ska de titta på modersmålsundervisning i skolorna, dock inte förskolorna. Det går att hitta mycket information kring flerspråkighet genom att googla på internet, bland annat finns material på youtube.com. Information om förlag och bokhandlare som sysslar med flerspråkigt material finns också på internet, liksom sagor inspelade av Skolverket. På Tema Modersmål finns en flerspråkig ljud- och bildordlista (http://modersmal.skolverket.se/index.php/ /7/468). Klicka på bilden så hörs ljudet av exempelvis ordet tomat på samiska. Den är gratis att använda och kommer att utvecklas, vi samarbetar med Norge och de har skaffat bättre teknik så den ska bli snabbare. Det finns 1800 ord i den här versionen. Det är några exempel på vad man kan göra som en nationell skolmyndighet. Den här typen av resurser är bra, de är uthålliga, tillgängliga och lätta att uppgradera, underhålla samt förbättra. Frågor från publiken. Gregor Kwiek frågar: Det finns bland annat många romska dialekter som har utvecklats separerat från varandra, hur löser ni det problemet? De användare som finns i landet definierar vilka språk vi ska göra. Ta en diskussion med gruppen. Sverigefinska riksförbundet sa att det är bra att vi har rätt att få förskola på minoritetsspråk och det finns i 32 kommuner, men det är ett svek att det inte är lättare att få modersmålsstöd i de andra kommunerna. Det verkar inte bli mycket bättre nu. Grundskolan har bättre än förskolan att få pengar för nationella minoriteter. Det finns inga statliga pengar, det är ett trist svar. Även om skolregleringen inte är tydlig så finns det andra regleringar, minoritetslagstiftningen, som kommunerna har att förhålla sig till. Mats Wennerholm var sista föreläsare för dagen. Efter föreläsningarna blev det studiebesök på den sverigefinska förskolan Pikku-Erkki i Eskilstuna, där halva gruppen fick en guidad tur på finska och den andra halvan på svenska. Innan dess passade 18

19 Ann-Marie Algemo från Länsstyrelsen i Stockholms län på att tacka Eskilstuna kommun för ett gott samarbete kring konferensen. Innan vi ger oss iväg tänkte jag bara berätta vad vi har på gång härnäst. Den här konferensen är en del av Länsstyrelsens och Sametingets informationsuppdrag. Under det första verksamhetsåret har vi fokuserat på att informera om de skyldigheter som kommuner, landsting, regioner och andra myndigheter har inom förvaltningsområdena för samiska, finska och meänkieli. Nu vidgar vi vårt uppdrag och från hösten kommer vi att ägna mycket kraft åt att informera om minoritetslagens så kallade grundskydd som gäller för alla fem minoriteter och i hela landet. De konferenser och utbildningar som vi hittills genomfört har dokumenterats, liksom denna konferens, och i september kommer vi att lansera en handbok där vi sammanställt material från våra dokumentationer. Utöver Ann-Marie Algemo var Katarina Popovic och Helena Cronséll närvarande från Länsstyrelsen i Stockholms län. Hör gärna av er till någon av oss om ni har tankar, idéer och frågor. Vi har även en hemsida ihop med Sametinget (www.minoritet.se) där ni hittar information om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, avslutade Ann-Marie Algemo. 19

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110. HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

Minoritetspolitiskt program

Minoritetspolitiskt program 1 (16) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2012-05-20, 40 Uppdateras: 2016 KS 2012-06-19, 174 Det minoritetspolitiska programmet är ett samlat styrdokument för Strömsunds

Läs mer

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska 2009 08 31 139 338 Kommunstyrelsen 2010 05 17 98 235 Arbets och personalutskottet 2010 04 26 78 168 Dnr 09.439 008 augkf22 Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Romska i undervisningen och på webben

Romska i undervisningen och på webben Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26)

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) 1 YTTRANDE 2008-07-04 Dnr Ku2008/664/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Värna språken Förslag till språklag (SOU 2008:26) Sammanfattning och allmänt Förslaget som presenteras i form av

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk.

Sid. 63 Med de uppräknade språken anges även varieteter av dessa språk. Sid. 122 Med de uppräknade språken avses även varieteter av dessa språk. 2009-02-12 1 Kommentarer till lagrådsremiss Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) har nu läst lagrådsremissen och är i stort sett positiva till innehållet. Det finns några kritiska

Läs mer

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO Handläggare: Anne-Mari Ågren, Ledningsstab utv KS Verksamhetsberättelse 2014 Finskt förvaltningsområde Inledning Karlskoga Kommun ingår sedan 1.1.2012 i finskt förvaltningsområde. Bakgrunden är minoritetslagstiftningen

Läs mer

Stödboken är en samling av förslag och idéer som kommit Kommunförbundet Norrbotten tillkänna under projektet Information på minoritetsspråk

Stödboken är en samling av förslag och idéer som kommit Kommunförbundet Norrbotten tillkänna under projektet Information på minoritetsspråk Stödbok med tips för användning av minoritetsspråk i offentliga sammanhang Tips för att underhålla en flerspråkig hemsida Befintlig information på minoritetsspråk vid svenska myndigheter Exempel på flerspråkiga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Surahammars kommuns minoritetspolitiska handlingsplan

Surahammars kommuns minoritetspolitiska handlingsplan Surahammars kommuns minoritetspolitiska handlingsplan 2010-2012 Styrgruppen med ansvar för frågor som rör det finska förvaltningsområdet Innehåll Bakgrund...5 Den svenska minoritetspolitiken...6 Lagen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken Kvalitetsgranskning Rapport 2012:2 I marginalen -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken Skolinspektionens rapport 2012:2 Diarienummer 40-2011:2523

Läs mer

Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga

Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och genomförande 4 Frågeställningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Intryck, avtryck framtidstro

Intryck, avtryck framtidstro Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL POLISEN 1 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: 978-91-7257-721-3 OMSLAGSFOTO: Sara Arnald/Scanpix

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning

Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning 2008-06-30 1(5) Skriftliga kommentarer till utredningen om en ny lärarutbildning Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer med anledning

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Same, tornedaling, sverigefinne, rom eller jude? Norrbotten ett län som växer med sina kulturer

Same, tornedaling, sverigefinne, rom eller jude? Norrbotten ett län som växer med sina kulturer Same, tornedaling, sverigefinne, rom eller jude? Norrbotten ett län som växer med sina kulturer Nationella minoriteter och urfolk De nationella minoriteterna i Sverige och deras språk är samer (samiska),

Läs mer

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008

Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008 Skriftliga kommentarer till samråd med Integrationsoch jämställdhetsdepartementet 3 december 2008 Härmed sänder Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset (STR-T) följande skriftliga kommentarer

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Positiv utveckling för sverigefinska nationella minoriteten och dess rättigheter men bara i vissa kommuner i Sverige

Positiv utveckling för sverigefinska nationella minoriteten och dess rättigheter men bara i vissa kommuner i Sverige RUOTSINSUOMALAISTEN KESKUSLIITTO 2014-01-31 1 Inlämnad till Europarådet den 21 januari 2014 Några iakttagelser från Sverigefinska Riksförbundet till Europarådet angående den sverigefinska nationella minoritetens

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Sveriges rapport till Europarådet under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Tredje rapporten i enlighet med artikel 25.

Sveriges rapport till Europarådet under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Tredje rapporten i enlighet med artikel 25. Sveriges rapport till Europarådet under ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Tredje rapporten i enlighet med artikel 25.2 2 Förord Att stärka skyddet för de nationella minoriteterna är en

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Nationella minoriteter. Rapport om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk år 2011

Nationella minoriteter. Rapport om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk år 2011 Nationella minoriteter Rapport om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk år 2011 Utgivningsår: 2012 ISBN 978-91-7281-484-7 Fler exemplar av rapporten kan beställas hos enheten

Läs mer

Minoritetsspråkslagstiftningens tillämpning i kommunen

Minoritetsspråkslagstiftningens tillämpning i kommunen Revisionsrapport Minoritetsspråkslagstiftningens tillämpning i kommunen Gällivare kommun April 2010 Lars-Börje Sehlberg Hans Forsström, Certifierad kommunal revisor 2010-05-05 Lars-Börje Sehlberg projektledare

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kaffeost med kippa Nya former av minoritetssamarbete i Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Kaffeost med kippa Nya former av minoritetssamarbete i Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet Kaffeost med kippa Nya former av minoritetssamarbete i Sverige Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet Innehåll Hur började det? Vilka former av samarbete? Har det lett till resultat? Den

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen

Trygghetsplan för Granbacken Förskolor Ekängen Trygghetsplan för Granbacken Plan mot diskriminering och kränkande behandling En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

NATIONELLAMINORITETERfi. TIONELLAMINORITETERfinsk. ONELLAMINORITETERfinsktförv Handlingsplan 2015

NATIONELLAMINORITETERfi. TIONELLAMINORITETERfinsk. ONELLAMINORITETERfinsktförv Handlingsplan 2015 NATIONELLAMINORITETERfi nsktförvaltningsområdesamrådna KOMMUNLEDNINGSKONTORET TIONELLAMINORITETERfinsk tförvaltningsområdesamrådnati ONELLAMINORITETERfinsktförv Handlingsplan 2015 altningsområdesamrådnatione

Läs mer

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Björnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen kommunalförskola a för planen

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG 2011-05-10 8 Plats och tid Kommunhuset, A-salen kl 13:00-16:00 Beslutande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Pia Wårdsäter (S), ordförande Håkan Thomsson (MP) Urban Blomster

Läs mer

MINORITETSPOLITISK HANDLINGSPLAN GÄLLIVARE KOMMUN

MINORITETSPOLITISK HANDLINGSPLAN GÄLLIVARE KOMMUN MINORITETSPOLITISK HANDLINGSPLAN GÄLLIVARE KOMMUN 1 Sammanfattning Idag är samer, sverigefinnar och tornedalingar nationella minoriteter i Sverige och samiska, finska samt meänkieli nationella minoritetsspråk.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal. Östergården 0 0. Borgvallen 1 2. Bäckahästen 0 0. Tappers Hus 0 0. Hermelinen 0 0.

BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal. Östergården 0 0. Borgvallen 1 2. Bäckahästen 0 0. Tappers Hus 0 0. Hermelinen 0 0. BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal Östergården 0 0 Borgvallen 1 2 Bäckahästen 0 0 Tappers Hus 0 0 Hermelinen 0 0 Smygehem 1 0 Silverängen 1 1 Alstadhemmet 0 0 Myran 1 1 HEMTJÄNST: Centrum 2 0

Läs mer

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Nationella minoriteter Rättigheter och möjligheter

Nationella minoriteter Rättigheter och möjligheter m i n o r i t e t s r e f o r m e n Nationella minoriteter Rättigheter och möjligheter N at i o n e l l a M i n o r i t e t e r 1 d e n n ya l ag e n Dansundervisning på Romskt kulturcentrum i Gubbängen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Språklagen i praktiken

Språklagen i praktiken Rapporter från Språkrådet 4. Språklagen i praktiken riktlinjer för tillämpning av språklagen SPrÅKLAGEN i praktiken 83 Rapporter från Språkrådet 4. Språklagen i praktiken riktlinjer för tillämpning av

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer