Dokumentation från konferensen "Förskola för nationella minoriteter"

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation från konferensen "Förskola för nationella minoriteter""

Transkript

1 1 (19) Dokumentation från konferensen "Förskola för nationella minoriteter" Konferensen arrangerades av Länsstyrelsen i Stockholms län, Sametinget och Eskilstuna kommun och hölls på Plaza hotell i Eskilstuna den 26 maj Välkomsthälsning Sarita Hotti och Johan Nilsson, Eskilstuna kommun Sarita Hotti inledde med att förklara hur glad hon var över att Länsstyrelsen och Sametinget valt att lägga konferensen i Eskilstuna. Vi blev utsedda till årets minoritetskommun förra året och vi är stolta över arbetet som gjorts för de här frågorna i kommunen. Redan för 350 år sedan fanns det finsktalande i området och idag har 18 procent i Eskilstuna finsk anknytning genom första, andra eller tredje generationen. Jag själv talar finska och har finska föräldrar. På 70-talet startade arbetet med minoritetsspråk och även då talade man om vikten av språket och kulturen. Politiken har hela tiden haft en god dialog med den finska gruppen i Eskilstuna. Nu när vi äntligen är finskt förvaltningsområde behöver det inte kosta oss så mycket att fortsätta arbeta för det, vi har redan en bra grund. Däremot ska vi inte stå still utan utvecklas så att Eskilstuna blir ännu bättre för våra minoritetsgrupper, sa Sarita Hotti. Johan Nilsson, ordförande i barn- och utbildningsnämnden: Alla förändringar tar tid så vi måste ha tålamod och målmedvetenhet. Det talas 60 olika språk i skolan i Eskilstuna. Vår kommun växer med 900 personer Inom förskolan innebär det en stor utmaning. Vi bygger så mycket vi orkar och har lite växtvärk just nu. Det betyder bland annat stora barngrupper en tid framöver. Vi talar mycket om det här med modersmålsstöd i förskolan och vi har det inom 40 olika språkgrupper idag. Det saknas en del modersmålslärare exempelvis i romani, där är det svårt att få tag på utbildade lärare. Alla våra modersmålslärare ska ha utbildning som lärare, det är vårt mål, men vi har inte lyckats tillräckligt bra där. Finska var länge den största språkgruppen i Eskilstuna kommun, utöver svenska, men för två år sedan gick de arabiska språken om det finska. Vi är en mångkulturell stad, vilket vi tror är positivt för framtiden. Det gör att våra invånare kan få en ökad acceptans för olikheter särskilt om man möter dem redan som barn eftersom barn är fördomsfria till skillnad från oss vuxna. Även Sara Molander, som var konferensens moderator, hälsade deltagarna välkomna.

2 Minoritetslagens betydelse för förskolans arbete Utvecklingsledare Katarina Popovic, Länsstyrelsen i Stockholms län Jag ska prata om minoritetspolitiken, den nya lagen om nationella minoriteter och koppla det till förskolan, förklarade Katarina Popovic. Konventioner som ligger till grund för minoritetspolitiken är Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter handlar även om kulturella identiteter och religion, och inte bara om språk. År 2000 ratificerade Sverige de två konventionerna. Sverige har fem nationella minoriteter och uppskattningsvis bor det judar, romer, samer, sverigefinnar och omkring tornedalingar i landet. Siffrorna är ungefärliga, det finns ingen exakt statistik eftersom vi inte har någon registrering av etnisk tillhörighet i Sverige. Därför bygger uppgifterna på självidentifikation, vars och ens egen uppfattning om vilken grupp man tillhör. De fem nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib (alla varieteter), samiska (alla varieteter), finska och meänkieli (alla varieteter). Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (LoNM) trädde i kraft 1 januari Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har i uppdrag att följa upp lagen. Den tidigare minoritetslagstiftningen gällde endast sju kommuner i Norrbotten. Den nya lagen innehåller allmänna bestämmelser, eller grundskydd, som gäller i hela landet och för samtliga fem nationella minoriteter. Den innehåller också ett förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli inom de så kallade förvaltningsområdena. Eskilstuna är en del av det finska förvaltningsområdet vilket innebär att finska har ett förstärkt skydd. Grundskyddet, som alltså gäller både inom och utanför förvaltningsområden, finns i LoNM:s inledande paragrafer. Paragraf 3 innebär att förvaltningsmyndigheter när det behövs på lämpligt sätt ska informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt lagen. Paragraf 4 slår fast att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken (se även språklagen paragraf 8). Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Det är mycket viktigt att tidigt stödja barnet om man vill att språken ska finnas kvar. Här har förskolan en viktig och central roll, även när det gäller barn som tillhör andra nationella minoriteter, exempelvis den romska och den judiska minoriteten. Paragraf 5 säger att förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Samrådsskyldigheten gäller samtliga fem nationella minoriteter. 2

3 När det gäller förskolan är det viktigt att samråda med föräldrarna till barnen. Här har man en fördel i att denna grupp är lätt att komma i kontakt med och ha direkta samråd med. Enligt paragraf 17 i LoNM ska en kommun i ett förvaltningsområde, när den erbjuder plats i förskola, erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har fått många frågor kring vad som menas med hela eller delar av verksamheten. Det är många kommuner (totalt 47 st) som ingår i förvaltningsområdet. Dessa har olika resurser, och man kan därför inte slå fast exakt vad det ska innebära. Men det viktiga är att göra bedömningen i samråd med föräldrarna och hitta en nivå som matchar behoven. Nyckelorden är kartläggning och samråd. Kommuner, landsting och regioner i förvaltningsområden får särskilda statsbidrag för att täcka de merkostnader som den nya lagstiftningen kan medföra. Medlen ska användas i samråd med minoriteterna och gå till merkostnader med anledning av den nya lagen, inte ersätta kostnader man ändå skulle ha. Användandet ska föregås av en kartläggning av behovet i samråd med minoriteterna. Kartlägger man inte vet man inte vilka behov som finns. Den nya skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011 förstärker också de rättigheter man har som minoritet. I det åttonde kapitlet, som berör förskolan, och det nionde, som talar om förskoleklasser, säger paragraf 10 följande om modersmål: "Förskolan/förskoleklassen ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål." I LoNM och i den nya skollagen finns det stöd för den viktiga process som krävs om man vill rädda kvar de minoritetsspråk vi har. Lagstiftningen har sin grund i de mänskliga rättigheterna och konventionerna. Intentionen är att språken ska leva vidare. Ska de kunna revitaliseras måste man börja med barnen, och förskolan har en oerhört central roll. 3

4 Revitalisering av minoritetsspråk Departementssekreterare Kaisa Syrjänen-Schaal, Arbetsmarknadsdepartementet och professor Leena Huss, Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet Kaisa Syrjänen-Schaal har varit med och tagit fram den minoritetslag som finns idag. Minoritetsspråken är inne i en språkbytesprocess där majoritetsspråket tar över. Sydsamiskan är till exempel starkt hotad, lyckas man inte revitalisera språket är det stor risk att det dör. Hur räddar man då ett hotat språk? Det krävs parallella insatser i minoritetsstrategin. Den första viktiga insatsen är statushöjande åtgärder. Olika språk har olika status i betraktarens ögon. Minoritetsspråken har låg status i samhället, vilket har betydelse för hur motiverad minoriteten är att bevara sitt språk. Nu finns lagstiftning som säger att minoritetsspråken har en viss status. Bland annat här i Eskilstuna kan man få viss service på finska och det gäller att utöka antalet områden där man kan utöva språket. Förvaltningsområdena är viktiga för utvidgandet av språket. Det ger en push framåt och extra stöd till bland annat förskolan. En av de viktigaste åtgärderna för att rädda exempelvis samiskan är att få tillgång till samiska i förskolan. Den andra viktiga insatsen är revitalisering. För första gången någonsin satsas det pengar på revitalisering. Tidigare är det bara språkforskare som har talat om det. Man arbetar aktivt för att språken ska börja användas inom fler domäner. Det är viktigt att ge människor möjlighet att lära sig läsa och skriva på minoritetsspråken. Det gäller att skapa ett språkbevarande klimat så att det blir positivt att lära sig fler språk. Tidigare har många haft en negativ inställning till flerspråkighet. Konkreta verktyg behövs i revitaliseringsarbetet. Man kan bland annat söka bidrag till olika typer av språkprojekt. Det är också viktigt att få igång en gräsrotsrörelse. Den tredje viktiga insatsen är att synliggöra språket syns du så finns du. Vägskyltar och gatskyltar med minoritetsspråkiga namn kan vara oerhört viktigt. Man kan även synliggöra på andra sätt, exempelvis genom att flagga när det är romernas dag, eller som i Jokkmokk sätta upp skyltar på samiska utanför kommunhuset. Språkbevarande påverkas av en rad faktorer på samhälls-, grupp- och individnivå. Majoritetssamhällets inställning och förståelse för bakgrunden till minoritetspolitiken är viktig. Minoriteterna har svårt att påverka i vissa frågor, vissa saker har bara majoriteten tillgång till, och attityden från majoritetssamhället påverkar minoriteterna. Viktiga frågor att ställa kring minoritetspolitiken på samhällsnivå är: Genomförs det som behövs? Får det kosta pengar? Hur ser utbildningsmöjligheten ut? Får alla den möjlighet de har rätt till? Finns det lärare? Utbildningsväsendets utformning är avgörande. Det finns mycket kvar på utbildningssidan att ta tag i. 4

5 På gruppnivå är de påverkande faktorerna bland annat demografi, språkförhållanden, intern organisation och institutioner. Vilka talar språket? Är det bara de äldsta? Är de koncentrerade eller utspridda? Finns det många språkliga varieteter? Hur ser det ut inom minoriteterna? Har de organiserat sig? Kan de driva sin sak mot politiker och har de egna institutioner? Som enskild individ kan man fråga sig: Vilka språk väljer jag att tala i vilka situationer? Vilka språk väljer jag att lära mina barn? Förskolan kan vara ett stöd till föräldrar som inte har språkverktygen hemma. Majoriteten kan inte säga till minoriteten att det är deras ansvar att rädda sitt eget språk. Det är så många olika faktorer som påverkar. Man kan göra mycket som förälder men ändå misslyckas med att få sitt barn att lära sig ett språk. Det mesta som är coolt är kanske på engelska eller svenska. Det kanske inte finns böcker på det aktuella minoritetsspråket. Det är viktigt att arbeta långsiktigt och medvetet. Många minoriteter har en ryggsäck av negativa erfarenheter som de bär med sig. De kan ha varit förbjudna att tala språket tidigare. Det är en lång process att återta språket och det handlar inte om att rycka upp sig. En minoritet kan inte rädda sitt språk på egen hand! Förskolan är jätteviktig, den kan ge det extra stöd som många familjer behöver. Lika lite som en minoritet ensam kan rädda sitt språk, lika lite kan man rädda ett språk uppifrån. Man kan ge verktygen men gruppen måste göra det hårda arbetet. Gruppen måste vilja bevara sitt språk, ingen annan kan göra det reella arbetet ute på fältet. Många vill nu återta sitt språk. Vi ser att det har hänt någonting i samhället. Borås kommun har till exempel kartlagt hur många som vill ha äldreomsorg där man pratar minoritetsspråket och hur många barn som vill ha tillgång till förskola där minoritetsspråket talas. Kartläggning är viktigt. Det gäller att ha rätt attityd när man jobbar med de här frågorna. Ett dåligt bemötande gör det svårare för minoriteterna att kräva sin rätt. Prioritet ett är att få fram fler förstaspråkstalare, det är enda chansen för de minsta språken att överleva. Det gäller att få fler aktiva talare. Allt behöver inte kosta pengar eller vara krångligt mycket kan göras genom ökad medvetenhet. Utmaningarna är många, men också möjligheterna. Det gäller att få det att fungera på lokal nivå, särskilt i skolan, och att mobilisera minoriteterna. Man måste också jobba med attityder, majoritetens såväl som minoritetens. Språkpoliser kan vara negativa. Det gäller 5

6 även att vara medveten om att en del har språkliga sår som måste få läka. Dessutom behövs fler aktörer som engagerar sig, till exempel trossamfund, folkbildningsförbund och andra. Kommunerna börjar komma igång med sitt arbete. Statsbidragen till kommuner och landsting i förvaltningsområden, som ska gå "till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska", har betydelse. Allt fler kommuner blir intresserade. Enköping är en av kommunerna som ändrat sig och nu vill vara med i förvaltningsområdet. Det finns även revitaliseringsmedel att söka från Institutet för språk och folkminnen. Förra året fanns det 3,4 Mkr och i år 3,5 Mkr. 33 nya revitaliseringsprojekt kom igång Många bra metoder framkom. Tänk på när ni startar ett projekt att låta minoritetens lokala behov avgöra, och samråd med dem. Kaisa Syrjänen-Schaal lämnade över ordet till Leena Huss, som talade under rubriken Varför flerspråkighet? Ett barnperspektiv på revitalisering. Barns flerspråkighet är en viktig väg till språklig revitalisering. Nya talare bidrar till att minoritetsspråken kan överleva. Ännu viktigare är att vi gör våra barn flerspråkiga för barnens egen del och inte för språkets skull. Det är för barnens bästa man arbetar när man gynnar flerspråkigheten. "Varje språk representerar ett speciellt sätt att se på världen och har sina egna betydelser och värden" (Mikhail Bakhtin 1934). Man har olika glasögon som man ser med och man ser lite mer om man har flera glasögon. Ju mer språkliga resurser vi har, desto mer uppfattar vi, desto mer kan vi jämföra och se likheter och skillnader. Flerspråkighetens fördelar är bland annat att den gynnar kreativiteten, ökar den språkliga medvetenheten, vidgar vyerna, motverkar fördomar, berikar socialt och utgör ett intellektuellt kapital som blir alltmer efterfrågat. Fördelarna för flerspråkiga barn är många, visar studier. Flerspråkiga barn är mer kreativa. Ska barn lösa ett problem kommer de flerspråkiga barnen på fler sätt att göra det än enspråkiga barn. Man blir mer språkligt medveten om man talar fler språk. Man använder ord på olika sätt. Det motverkar fördomar att barnen lär sig att sätta sig in i en annan persons situation genom att de redan från början är i kontakt med flera olika grupper. Det berikar socialt att ha fler att kommunicera med. Världen är annorlunda idag det räcker inte med att bara 6

7 kunna engelska, flerspråkighet är en merit. Kan man fler språk har man nytta av det på många arbetsplatser. Språk och kultur hör ihop. Om man får flerspråkigheten i hemmet får man kulturen med sig på köpet. Identitetsaspekten är också viktig. Många sörjer att de aldrig har lärt sig sitt språk. Så här berättar en ung same från Kiruna: "För oss samer är samiskan vår viktigaste skatt, gollegiella ('det gyllene språket'). Det är vårt modersmål. Själv fick jag aldrig lära mig det, för mamma och pappa trodde att det skulle göra det svårare för mig att lära mig svenska. Nu försöker jag lära mig samiska som vuxen, men det är inte så lätt." Flerspråkighet ska ses som en gåva för livet. Leena Huss var med i Föreningen för flerspråkiga familjer i 15 år. Ingen av oss har ångrat att vi försökte ge våra barn fler språk. För den som vill läsa mer finns en ganska ny avhandling i ämnet, skriven av Tore Otterup, "Jag känner mej begåvad bara. Det finns också en bra bok, "The Bilingual Edge", om hur man kan göra sina barn flerspråkiga även om man själv inte kan språket. Tre förutsättningar måste uppfyllas för att barnen ska kunna behålla minoritetsspråket. Den första är möjlighet att lära sig språket, den andra är möjlighet att använda språket i olika sammanhang och den tredje vilja att använda språket. Det ska kännas meningsfullt och man måste vara lite innovativ för att skapa tillfällen för barnen att använda språket. Det är viktigt att skapa en positiv atmosfär kring minoritetsspråket. De roliga sakerna ska ske på språket och de roligaste böckerna ska finnas språket. Hur går det till i praktiken? Det finns olika slags familjer och olika slags livssituationer. Som talare av ett minoritetsspråk har vi alla olika möjligheter att använda språket i samhället. Det finns även olika språkstrategier. Man kan inte ge allmängiltiga råd, men det går alltid att göra något. Det finns många sätt att bli tvåspråkig. Man kan tala ett språk hemma och ett annat utanför hemmet. Kanske talas det två språk hemma. I Föreningen för flerspråkiga familjer berättade föräldrarna hur de hittat på olika saker för att minoritetsspråket skulle talas. Någon bestämde att en trappa upp talar vi alltid ett språk och en trappa ner ett annat. Andra sa att under helgerna talar vi det ena språket och i veckorna det andra, och så vidare. Modersmålets plats i barnomsorgen är oerhört viktig. Det ska finnas möjlighet att få barnomsorg på minoritetsspråken, helt eller delvis. Det kan röra sig om en ambulerande modersmålspedagog som kanske kommer en gång i veckan, eller om språkkunnig 7

8 personal. Man kan använda personal som redan finns på olika avdelningar, kanske kan de läsa för barnen på minoritetsspråket. Grunden i språket blir starkare när man lär sig ett språk som liten. Det är viktigt att kämpa för att få sina rättigheter. Alla ni som är här i dag kan försöka hjälpa föräldrar som inte riktigt vet vad de har för rättigheter. Hur duktig språkakrobat måste mitt barn bli? Graden av språkkunskap kan variera. Man måste inte kunna prata flytande eller ha minoritetsspråket som vardagsspråk det kan räcka med baskunskaper. Barnen kanske lär sig förstå även om de inte vill tala. De kan lära sig sagor och ordstäv översatta till svenska. Undvik "allt eller inget -tänkandet. Lite är mer än ingenting. Även det minsta lilla gör att barnets kulturella identitet stärks. Har man bara fått någonting med sig från sitt modersmål som liten så har man något att bygga på senare i livet. Får man barnen att bli intresserade av till exempel ramsor kan man skapa en positiv grund. De associerar språket med något positivt. Föräldrarna i Föreningen för flerspråkiga familjer berättade att ungdomarna blev mer intresserade av sina rötter ju äldre de blev. I högstadiet kan intresset visserligen dala, men när de bildar familj blir de mer intresserade igen. Många ungdomar börjar redan i gymnasieåldern att tänka på sina rötter. Har de något med sig behöver de då inte börja från noll. Men om jag försöker prata mitt språk och misslyckas? Man ska inte vara allt för sträng, inte tjata och inte ta alla strider. Även om barnet vägrar tala språket och istället svarar på svenska kan man själv fortsätta att tala och ge barnet tillfälle att få höra språket. Men om jag själv inte kan tillräckligt? Det finns många sätt att stärka språket. Om man inte pratar språket själv kan man se till att barnet får modersmålsstöd i förskolan. Man kan skaffa böcker eller filmer. Det kan vara lättare att läsa en bok än att tala spontant om man har rostiga kunskaper. Man kan be andra att tala språket med barnet. Finns det personal i förskola kan man be den att tala språket med barnet om det känns rätt. Man kan besöka evenemang där språket hörs eller kanske besöka en region eller det ursprungsland där språket talas. Det är viktigt att komma ihåg att enspråkiga föräldrar kan ha tvåspråkiga barn. Man behöver mer hjälp men det går, och det är aldrig för sent eller för tidigt att börja. Kunskap, erfarenheter, råd och inspiration finns till exempel i böcker som Barnets väg till tvåspråkighet och Samisk språk i Svahken Sijte. Den sistnämnda handlar om ett språkrevitaliseringsprojekt inom förskolan i det sydsamiska området i Norge. 8

9 Det finns också speciella läger för att ge språket en skjuts framåt. Ungarna kommer till lägren för att det är roligt och så får de språket samtidigt. Frågor från publiken: En deltagare från Västerås ställde frågan om det finns forskning på när man anser sig ha revitaliserat ett språk? Nöjer sig lagstiftaren med att tredje generationen kan enstaka fraser? Leena Huss svarar: Det är en viktig fråga som man inte riktigt kan svara på. Det finns olika sätt att se på vad som är lyckat och vad man strävar efter. Vissa grupper kanske bara strävar efter att få barnen att lära sig lite i skolan. Ainofolket i Japan strävar exempelvis inte efter att deras språk ska bli ett vardags- och universitetsspråk. De vill att barn ska lära sig så mycket att de kan begrava ainofolk på det egna språket. Det blir alltså ett rituellt språk. I Wales har man en tanke om att det ska talas walesiska överallt, man ska kunna leva hela sitt liv på walesiska. Ska språket ha samma ställning som svenskan? Överleva som vardagsspråk? Det är olika för enskilda personer och för hela svenska gruppen. Kaisa Syrjänen-Schaal fick frågan om man diskuterat frågorna från departementet, vad anser man vara lyckat? Man har inte haft diskussionen på det sättet, som hur mycket är tillräckligt? Så långt har man inte tänkt ännu utan först skapar man verktygen. Många som tillhör majoriteten har inte definierat hur mycket som är bra nog eller var slutnivån ska vara. Gregor Kwiek, före detta elev till Leena Huss, gav Eskilstuna kommun ett tips. Ni sa att det var svårt att hitta modersmålslärare i romani i kommunen. Vår organisation arbetar med medlemsföreningar över hela landet. Vi har representanter som bor i Eskilstuna. Vi är en resurs som kommunerna kan kontakta. Vi har vårt eget material, det finns möjligheter att hitta lärare. Sirpa Lindelöf från Eskilstuna kommun tackade och förklarade att det ska hållas ett öppet möte för romer i stadshuset för att skapa kontakt och dialog. Det är viktiga frågor som vi ska arbeta med i kommunen. En fråga från Sverigefinska riksförbundet: Ni sa att det aldrig är för tidigt att lära sig språket. Finns det åldersgränser för när man kan få modersmålsstöd? En del säger att 3-4 års ålder är bra, andra att man borde börja direkt när barnet börjar förskolan. Det finns ingen begränsning på åldern i förskolan, svarade Kaisa Syrjänen-Schaal. Däremot kan det ibland vara för många barn så vi får begränsa det lite, svarade en deltagare från Eskilstuna. 9

10 Kaisa Syrjänen-Schaal fick en fråga angående utredningen om hur man ska komma till rätta med bristen på modersmålspedagoger. Det råder allmän brist på modersmålspedagoger. Nu har utredningen blivit försenad. Det skulle ha lämnats en rapport om hur man ska komma till rätta med det, men den har skjutits fram igen sex månader. Det är ett brådskande ärende och nu kanske det dröjer tre år innan utbildningen sätter igång. Hur ska man utbilda lärare i modersmål? Europarådet har gett oss kritik. Högskoleverket såg att det fanns saker de behövde titta på i utredningen. Den kommer därför först i slutet av oktober. Centralbyråkratin är det viktiga. Nästa budgetprocess hinner den med. En dålig utredning är inte bra, däremot kan en bra utredning vara nyttig för minoriteterna, svarade Kaisa Syrjänen-Schaal. Under pausen visades filmen Språkvård. Filmen finns på och är ett bra exempel på hur man kan arbeta med minoritetsspråk. 10

11 Med språket och kulturen i centrum S:ta Gertruds finskspråkiga verksamhet Enhetschef/rektor Anita Tillander och förskollärare Tarja Heikkilä, S:ta Gertruds skola och förskola i Västerås Tarja Heikkilä är förskollärare och berättar att de har jobbat två år under rektor Anita Tillander i skolans miljö. Tidigare var verksamheten integrerad i en stor förskola. S:ta Gertruds förskola är en kommunal förskola. Tarja Heikkilä har jobbat 20 år med finska barn. Hon kom själv till Sverige som vuxen och har läst till förskollärare i Västerås. Anita Tillander är enhetschef och rektor. Som tioåring hamnade hon i ett segregerat samhälle och kan skriva under på att det finns språkliga sår i samhället. Förskolan S:ta Gertrud vänder sig till barn mellan 1 och 5 år. Målet är integrera barnen i det mångkulturella samhället och samtidigt bevara de finska traditionerna och språket. Enligt ett avtal mellan Sverige och Finland från 1974 erbjuder Västerås kommun finskspråkig verksamhet i skola och förskola. S:ta Gertrud har hela Västerås som sitt upptagningsområde. Just nu finns 18 barn på förskolan. Tre pedagoger, varav två är förskollärare och en är barnskötare, arbetar där. Dessa tre behärskar finska fullständigt, vilket är ett av förskolans krav. Tillsammans med den finska klassen har man etablerat samarbete med flera olika aktörer, bland annat det finskspråkiga äldreboendet Mälarhem och Svenska kyrkan. Genom lek, drama, sagor, litteratur, lyssnarövningar och gemensamma dagliga temainriktade samlingar arbetar man medvetet med att stödja barnens språkutveckling. Förskolan samarbetar med skolan upp till årskurs tre. Treorna läser sagor för barnen och spelar dockteater för dem. Här i Västerås är det tyvärr fortfarande så att jag, Anita, får försvara det finska språket även inför mina rektorskollegor. De tycker det är lyx när det är ont om pengar att ha flerspråkighet. Förskolan ska vara självbärande, vi tar emot barn från Surahammar och Hallstahammar. Vi har samma regler som övrig förskola. Värdegrunden i förskolan har ledorden hjärta, vilja och kunskap. Hjärtat måste vara med i allt arbete. Vilja handlar om att se barnens bästa i första hand och att komma ihåg föräldrarna. Vi måste ha dem med, annars fungerar det inte. Vi skryter lite med vår kunskap, vi är utbildade pedagoger med en unik erfarenhet och kompetens när det gäller barn med olika behov och från olika kulturer. Vi har alltid fått kämpa för förskolans existens. Så fort barnantalet minskar finns risken att vår verksamhet upphör, men vi tror på det vi gör. Det är viktigt för barnen att få de första åren på sitt modersmål och att ge dem en språklig trygghet. 11

12 Både barn och föräldrar ska känna sig trygga. Tydlighet är viktigt. Barngruppen är uppdelad i tre delar, små, mellan och stora barn. Indelningen är lite utvecklingsbaserad och går inte enbart efter ålder. Jag har ett fint exempel på föräldrars och även släktingars delaktighet. Det är från förskolefotograferingen På bilden, mitt bland barnen och pedagogerna, står en romsk farmor som håller upp sitt barnbarn. Det är så självklart för oss att alla är välkomna. Föräldrarådet mäter trygghet och nöjdhet. Där nådde vi 100 procent i trygghet. Man kan komma direkt till mig som rektor och lösa stora och små problem. Vi pratar på finska och jag finns på plats, det löser många problem direkt. Vi värnar om miljön och har fått Grön Flagg. Barn ska ha en tilltalande miljö för lek och möjlighet att undersöka naturen. Det är framförallt minoritetsspråken jag brinner för. Det har hänt att jag fått höra elever berätta att det på skolgården sägs att de inte får tala finska. Då fick jag tala med den berörda personalen om vikten av tvåspråkighet, att man får prata vilket språk man vill. Vi kan inte lära barnen abstrakta begrepp som känslor om de inte kan sitt modersmål. En tredjedel av barnen kommer från familjer där det talas enbart finska. En tredjedel kommer från flerspråkiga familjer där det talas två eller tre språk och en tredjedel kommer från romska familjer där finskan är mycket viktig. Några få vuxna kan romani men däremot inte barnen. Det är så roligt när barnen kommer med en bok på romani fast de inte förstår språket själva. Man har någonting med sig från sitt ursprung. Det är viktigt, även om man inte har själva språket. Det finns ingen hemspråkslärare som kan lära ut romani i Västerås. S:ta Gertruds förskola är mångkulturell. Vi uppmärksammar alla svenska traditioner och andra stora traditioner som det persiska nyåret, ramadan och Eidfesten. Barnen är stolta över att de går på en finsk förskola och att de kan finska. Ingen tycker det är konstigt utan att det är en rikedom. Mångfald ska vara en rikedom och inte ett hot. Frågor från åhörarna: Laut Koski, rektor i Sverigefinska skolan i Örebro frågar: Går alla era barn i förskoleklassen vidare till den finska klassen i skolan? Rektorn svarar: Det är lite olika, en del föräldrar väljer svensk förskoleklass, en del går vidare till sina hemskolor, andra vidare till finsk klass. En fråga från Borås: Hur har ni hittat finskspråkig personal? Tarja Heikkilä jobbade på en svensk förskola tidigare och fick en fråga från en enhetschef om att börja i den finska förskolan. Hon tycker hon kan mycket bättre finska än svenska. 12

13 Rektor Anita Tillander: Jag anmälde intresse direkt när de startade. När kommer svenskan in, frågade en deltagare, eller används bara det finska språket? Rektorn svarar: All vår verksamhet bedrivs på finska. För de barn som inte förstår finska går vi in och hjälper till och översätter. En del barn som har kommit till oss har bara kunnat något ord på finska, men barnen ska vara helt tvåspråkiga när de lämnar skolan. 13

14 Hillelgårdens verksamhet för judiska barn Föreståndare Brita Edlund, Hillelgårdens förskola i Stockholm Brita Edlund berättade att hon ursprungligen kommer från Helsingfors. Hon talar tre språk flytande: svenska, finska och teckenspråk eftersom båda sönerna är döva. Sedan 2008 arbetar hon på Hillelgården i Stockholm. Efter andra världskriget kom en stor grupp judar till Sverige, bland annat med de vita bussarna. Många judiska barn föddes de följande åren och i Stockholm växte behovet av en judisk miljö för dem fram. I oktober 1953 startades därför en judisk lekskola med 23 barn. Idag är det en stor förskola med 125 barn och 25 anställda samt vikarier. Det bor cirka judar i Sverige och av dem bor i Stockholm. Av dessa är med i den judiska församlingen. Vägg i vägg med förskolan finns en judisk skola med sex klasser. Föreningen som driver förskolan och skolan väljer en styrelse som är huvudman för verksamheten. Det finns många judiska organisationer i samma hus som förskolan. Den judiska skolan består av klasser med elever från sex år upp till årskurs sex. Vi gör vår egen mat och har ett kosherkök där mjölk och fisk tillreds, berättade Brita Edlund. Jiddisch uppstod under 1000-talet och är baserat på högtyska med inslag av hebreiska. Under 1930-talet talade totalt 12 miljoner människor språket. När andra världskriget var över fanns det praktiskt taget ingen som talade jiddisch. De få tyska judar som fanns kvar ville helst glömma sitt språk. På 80-talet hade jag en grupp på 16 barn, av dem hade 90 procent mor- och farföräldrar som överlevt andra världskriget. De som överlevt ville glömma kriget och var de kom ifrån och assimilera sig så fort som möjligt. Många av dem som suttit i koncentrationsläger gick med långärmade tröjor så man inte såg det intatuerade fångnumret. De judiska barnen i Sverige fick oftast ett svenskt namn som tillnamn och ett judiskt namn som andranamn. Det vi ser nu på Hillelgården är att föräldrarna till våra små barn vars far- och morföräldrar var överlevande, gärna vill få tillbaka det som en gång var. Hillelgården har samma styrdokument som andra skolor, det speciella med verksamheten är den judiska profilen. Den utgår från vår vision. Varje barn som lämnar Hillel ska ha nått sin fulla kunskapspotential, vara en god medborgare och ha en trygg grund för att göra vidare val inom det judiska spektrat. 14

15 Vi har 125 barn i förskolan, men vi kan inte ta in alla barn som skulle vilja gå här. De flesta anmäls redan när de föds. Det är sorgligt att inte kunna ta in alla barn, men glädjande att vår verksamhet är så efterfrågad. Vi följer de normer man sätter för en förskoleverksamhet. Alla ska känna sig välkomna. Vi är lyhörda för föräldrarnas synpunkter. Pojkar och flickor behandlas lika och vi arbetar med att stärka språkutvecklingen och språkets betydelse i leken, som ofta är temainriktad. Den judiska profilen innebär att vi utgår från det judiska året. Det är de judiska helgerna som styr verksamheten. De kristna helgerna uppmärksammar vi inte, däremot är vi lediga under de röda dagarna i almanackan, men även under de judiska högtidsdagarna. Shabat infaller tidigt här i Norden, så varje fredag från november till januari stänger vi redan klockan 14. Personalen jobbar extra under veckan. Hur ser den judiska profilen ut i vardagen? Vi uppmärksammar alla symboler som hör till helgerna. Vid det judiska nyåret äter vi äpple och honung. Maten är en stor del av helgfirandet. Under de delar av året när det inte finns högtider att uppmärksamma tar vi fram teman som är allmänna. Vardagen präglas av hebreiska inslag och vi har mycket glosor, sånger och ramsor på jiddisch. I personalgruppen finns tio olika nationaliteter, däribland svenskar, finnar, israeler, ungrare, vitryssar, ryssar och ukrainare. Våra barn representerar också många olika länder. Hälften av våra familjer är mångkulturella. En vanlig vecka på Hillelgårdens förskola inleds med samling på morgonen då vi sjunger en hebreisk morgonsång. Alla pojkar har kippa på huvudet, inte för att vi är religiösa utan för att vi är traditionella. Vid varje måltid läser vi över brödet. När vi ätit färdigt tackar vi för maten, det är en traditionell ritual. Varje fredagsmorgon bakar vi chalott (bröd som äts vid Shabaten). När vi har Shabatsamling dukar vi ett bord med salt, blommor, ljus, vin och bröd. Vi väntar på Shabat och en liten flicka tänder de två ljusen. Vi välsignar vinet, läser över vinet och har även två bröd som vi läser över, bryter och saltar. Många symboler finns inbakade i den dagliga verksamheten. Vi sjunger eller leker något på hebreiska och avslutar med Shabatsamling. Jiddisch erbjuds i skolan. Många barn är intresserade, men jiddisch är inte så enkelt. De som har tysk bakgrund har lättare än de andra att komma in i det. Det var glädjande att höra i tidigare föreläsningar idag att man inte behöver ha språket aktivt levande hela tiden i verksamheten. Finns det rottrådar så hittar de alltid näring. Det är tid nu att få en återfödelse av jiddisch. 15

16 De flesta gamla judar i Stockholm bor på det judiska sjukhemmet och där är jiddisch ännu ett vitalt och aktivt talat språk. När man blir tillräckligt gammal kan barnsångerna på jiddisch vara det enda man kommer ihåg. Vi besöker sjukhemmet med våra förskolebarn, de äldre sjunger för oss på jiddisch. Frågor från publiken: Finns det kurser i jiddisch? Brita Edlund svarar: Uppsala universitet har jiddischkurser på sommaren och de är mer än fulltecknade. En stor del av dem som söker sig dit är judar men inte alla. Hur gör ni på söndagar? Vi är lediga på söndagar, trots att det inte är en helgdag för judar. Det blir många helgdagar och tittar man i kalendariet för september 2010 hade vi över en vecka ledigt. Det här året blir det inte lika många lediga dagar eftersom många hebreiska högtider i år infaller på röda dagar. Var ska föräldrarna ha sina barn under de judiska helgerna? Det är lite svårt men alla föräldrar är medvetna om det så de ordnar något annat. Traditionen har påbjudit en kontinuitet och en stor del av föräldrarna har själva gått på Hillelgården så de är väl förberedda. 16

17 Tio pinnar i luften inspiration och information om förskoleverksamhet för de nationella minoriteterna Undervisningsråd Mats Wennerholm, Skolverket Mats Wennerholm arbetar till vardags på en skola i Stockholm. Det här är ett trevligt tillfälle att bli inbjuden till och positiva saker att få prata om. Jag vill ge er en liten bild av var Skolverket är just nu i de här frågorna och vad vi kan bidra med. På Skolverkets webbplats finns Tema Modersmål (http://modersmal.skolverket.se/) med webbplatser på en lång rad språk, däribland de nationella minoritetsspråken, som innehåller information och verktyg för kommunikation fokuserat på språk, kultur och utbildning. Språkwebbplatserna drivs av aktiva modersmålslärare. Under fliken Nationella minoriteter på Tema Modersmål finns länkar till de minoritetsspråkiga webbplatserna. Tyngdpunkten ligger på grundskola även om förskola och gymnasiet också ingår. På språkwebbplatsen för meänkieli finns mycket material för förskolor. På Tema Modersmål finns också information om nationella minoriteters rättigheter samt möjlighet att beställa skriften Tio pinnar i luften (http://www.skolverket.se/publikationer?id=2348) som Skolverket har varit med och tagit fram. Den innehåller texter på alla minoritetsspråk med olika variationer, skrivna för barn. Texterna finns också översatta till svenska. De nya styrdokumenten för förskolan och skolan är viktiga. I den nya läroplanen för förskolan (reviderad 2010) finns skrivningen om att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Den nya skollagen (2010:800) säger att alla barn har rätt att utveckla både sitt modersmål och svenskan. Det är ett tydligt uppdrag till förskolorna, men hur de ska genomföra uppdraget, i vilken omfattning och vilket material de ska använda finns inte reglerat. Det finns inte heller särskilt reglerat att barn som tillhör en minoritet har rätt att utveckla sitt språk, utom i de kommuner som är förvaltningsområde. Det gäller att kunna organisera en verksamhet så att barnen får det som den nya lagen avser. Det kommer dock signaler från kommuner att man tar bort modersmålslärare från verksamheten. Österåker kommun hade tagit bort dem, likaså Norrköping, och även andra kommuner har bestämt sig för samma sak. Det finns inget som säger hur man ska göra med modersmålsundervisning. Använder man en flerspråkig pedagog får man in en kompetens. I samarbete med föräldrar och pedagog är det en oerhört bra resurs, men det finns inget formellt krav på huvudmannen att göra det. 17

18 Uppföljning om hur många barn som talar ett annat språk hemma än svenska finns inte på samma sätt för förskolan som det gör för skolan. Siffrorna för förskolan är därför inte lika tydliga som för skolan. Skolverket har ett informationsansvar och har bland annat tagit fram en informationsfolder, Nationella minoriteter i förskola och skola (http://www.skolverket.se/publikationer?id=1729). I foldern beskrivs de rättigheter som finns för nationella minoriteter i förskola och skola. Skolverket samarbetar med Skolinspektionen, vilka har ett kvalitetsgranskningsuppdrag. Hösten 2011 och våren 2012 ska de titta på modersmålsundervisning i skolorna, dock inte förskolorna. Det går att hitta mycket information kring flerspråkighet genom att googla på internet, bland annat finns material på youtube.com. Information om förlag och bokhandlare som sysslar med flerspråkigt material finns också på internet, liksom sagor inspelade av Skolverket. På Tema Modersmål finns en flerspråkig ljud- och bildordlista (http://modersmal.skolverket.se/index.php/ /7/468). Klicka på bilden så hörs ljudet av exempelvis ordet tomat på samiska. Den är gratis att använda och kommer att utvecklas, vi samarbetar med Norge och de har skaffat bättre teknik så den ska bli snabbare. Det finns 1800 ord i den här versionen. Det är några exempel på vad man kan göra som en nationell skolmyndighet. Den här typen av resurser är bra, de är uthålliga, tillgängliga och lätta att uppgradera, underhålla samt förbättra. Frågor från publiken. Gregor Kwiek frågar: Det finns bland annat många romska dialekter som har utvecklats separerat från varandra, hur löser ni det problemet? De användare som finns i landet definierar vilka språk vi ska göra. Ta en diskussion med gruppen. Sverigefinska riksförbundet sa att det är bra att vi har rätt att få förskola på minoritetsspråk och det finns i 32 kommuner, men det är ett svek att det inte är lättare att få modersmålsstöd i de andra kommunerna. Det verkar inte bli mycket bättre nu. Grundskolan har bättre än förskolan att få pengar för nationella minoriteter. Det finns inga statliga pengar, det är ett trist svar. Även om skolregleringen inte är tydlig så finns det andra regleringar, minoritetslagstiftningen, som kommunerna har att förhålla sig till. Mats Wennerholm var sista föreläsare för dagen. Efter föreläsningarna blev det studiebesök på den sverigefinska förskolan Pikku-Erkki i Eskilstuna, där halva gruppen fick en guidad tur på finska och den andra halvan på svenska. Innan dess passade 18

19 Ann-Marie Algemo från Länsstyrelsen i Stockholms län på att tacka Eskilstuna kommun för ett gott samarbete kring konferensen. Innan vi ger oss iväg tänkte jag bara berätta vad vi har på gång härnäst. Den här konferensen är en del av Länsstyrelsens och Sametingets informationsuppdrag. Under det första verksamhetsåret har vi fokuserat på att informera om de skyldigheter som kommuner, landsting, regioner och andra myndigheter har inom förvaltningsområdena för samiska, finska och meänkieli. Nu vidgar vi vårt uppdrag och från hösten kommer vi att ägna mycket kraft åt att informera om minoritetslagens så kallade grundskydd som gäller för alla fem minoriteter och i hela landet. De konferenser och utbildningar som vi hittills genomfört har dokumenterats, liksom denna konferens, och i september kommer vi att lansera en handbok där vi sammanställt material från våra dokumentationer. Utöver Ann-Marie Algemo var Katarina Popovic och Helena Cronséll närvarande från Länsstyrelsen i Stockholms län. Hör gärna av er till någon av oss om ni har tankar, idéer och frågor. Vi har även en hemsida ihop med Sametinget (www.minoritet.se) där ni hittar information om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, avslutade Ann-Marie Algemo. 19

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna

Läs mer

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Datum Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 170 Dokumentägare: Stabschef, klf Dokumentnamn: Strategi för

Läs mer

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand Finskt förvaltningsområde - vad innebär det? Leena Liljestrand Lagar som gäller: (2009:724) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk Fr o m 1 januari 2010 stärkta rättigheter och möjligheter

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

NATIONELLA MINORITETER 2015

NATIONELLA MINORITETER 2015 Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...

Läs mer

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) LATHUND Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724) Tornedalingar Romer Judar Sverigefinnar Samer LAGEN OM DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Nationella minoriteter och minoritetsspråk SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN. SID 1 (6) 2010-01-18 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad med anledning av ny lag (2009:724) Antagna av

Läs mer

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella

Läs mer

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta

Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta ANTAGEN AV PAJALA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-04-23 Handlingsprogram för minoritetsspråken 2012-2014 Pajala kommun Pajalan kunta Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Den nationella minoritetspolitiken 1.2 Pajala

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program

Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program KOMMUNLEDNINGSKONTORET Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program Antagen av Kommunfullmäktige 2013-12-16 201 Gävle kommuns nationella minoritetsstrategiska program Antaget av Kommunfullmäktige

Läs mer

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Instruerande Handlingsplan för finskt förvaltningsområde 2014-10-27 2014-2016 Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan

Läs mer

Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk

Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk Lennart Rohdin Gällivare, 26 augusti 2010 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels-

Läs mer

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC

Svensk minoritetspolitik MALMÖ KATARINA POPOVIC Svensk minoritetspolitik MALMÖ 2015-08-19 KATARINA POPOVIC Länsstyrelsens & Sametingets gemensamma uppdrag Länsstyrelsen Uppföljning Samordning Information & utbildning minoritet.se Rapport till regeringen

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken? 1. Organisation 3. Kartläggning 5. Samråd och nätverk 7. Fokus på barn 2. Information och kommunikation 4. Fortbildning 6. Fokus

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110. HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2015 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02 2 Dnr: 2014.1110.101 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 1.1. Nuläge... 3

Läs mer

Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde

Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde 2011 03 28 65 123 Kommunstyrelsen 2012 02 13 40 106 Arbets och personalutskottet 2012 01 16 14 27 Dnr 11.193 008 marskf25 Motion om minoritetsråd och initiativ till att bli förvaltningsområde Bilaga: PM

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING Hallstahammars kommun hör sedan 1 januari 2010 till förvaltningsområdet för finska. Kommunen har gjort en kartläggning av de behov och önskemål som den sverigefinska minoriteten

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan Proposal for new organization to support children s development of their mother tongue

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad Verksamhetsplan 2017 Finskt förvaltningsområde Antaget av kommunstyrelsen Mariestad 2016-11-28 Datum: Dnr: Sida: 2 (7) Verksamhetsplan och budget 2017 Bakgrund Mariestads kommun ingår i förvaltningsområdet

Läs mer

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-23 1.0 Anders Johansson, Christina Persson Förskoleförvaltningen Avdelningen

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till

Läs mer

Svensk författningssamling Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2009:724 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde 2015-2017 Köpings kommun 1 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 4 Statsbidrag 5 Samråd 6 Kartläggning

Läs mer

Dokumentation från konferens om länsstyrelserna och de nationella minoriteterna

Dokumentation från konferens om länsstyrelserna och de nationella minoriteterna Dokumentation från konferens om länsstyrelserna och de nationella minoriteterna Stockholm 15 september 2011 Konferensen arrangerades av Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget. Målgrupp var länsstyrelsernas

Läs mer

Nationella minoriteter. Länsstyrelsen i Stockholm 14 april 2010

Nationella minoriteter. Länsstyrelsen i Stockholm 14 april 2010 Nationella minoriteter Länsstyrelsen i Stockholm 14 april 2010 Bakgrund 10 år sedan Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den Europeiska stadgan om landsdels-

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna Protokollsutdrag SID 1(1) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2014-03-03 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 24 Svar på motion (S) om att redovisa hur kommunen uppfyller minoritetsspråklagstiftningens

Läs mer

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015 Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde Handläggare Anne Ågren Verksamhetsutvecklare för finskt förvaltningsområde Diarienr. KS 2015.0175 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde 2013-2014 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 89 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är: 2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR

INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR BAKGRUND Projektet Finska nu har som syfte att sätta fokus på flerspråkighet och minoritetsspråk i Sverige genom att lyfta fram det finska språket. Projektet

Läs mer

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli

Medborgarförslag 32/ Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Sida 1 av 5 48 Diarienr: KS-2014/00891 Medborgarförslag 32/2014 - Förvaltningsområde för minoritetsspråket meänkieli Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget 32/2014 om att ska ansöka

Läs mer

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Handlingsplan. Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Handlingsplan. Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Handlingsplan Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun 2015 2016 Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Innehållsförteckning Översikt/bakgrund 3 Målsättning 4 Samråd

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängavångens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Ängavångens förskola Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

2008-03-12 IJ2008/858/DISK

2008-03-12 IJ2008/858/DISK Promemoria 2008-03-12 IJ2008/858/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor Kommunenkät rörande nationella minoriteter Integrations och jämställdhetsdepartementet

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Svar till Minoritetsrådet gällande "Rätten till service på finska"

Svar till Minoritetsrådet gällande Rätten till service på finska Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-11-30 Barn- och utbildningsnämnden Kvalitet och kommunikation BUN/2015:393 Rona Macdonald 016-7105086 1 (4) Barn- och utbildningsförvaltningen Svar till Minoritetsrådet

Läs mer

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion

Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion Nationella minoriteter Årsrapport 2011 Populärversion ! Varje person avgör själv om hon eller han tillhör någon eller några av de nationella minoriteterna. I Sverige finns uppskattningsvis: 20 000 25 000

Läs mer

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT= pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíë ëí ääåáåöápîéêáöé OMMSJMUJMT pí êâçéíñáåëâ~ëéê âéíëëí ääåáåöápîéêáöé oéöéêáåöéåëîáâéêëîéêáöéñáåå~êå~ I december 1999 erkände riksdagen fem grupper som nationella minoriteter i Sverige,

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Folkpartiet en röst för sverigefinnar

Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet Liberalerna 1 Rapport 2014 09 03 Folkpartiet en röst för sverigefinnar Folkpartiet en röst för sverigefinnar Förord De nationella minoriteterna, varav sverigefinnarna är en av fem minoriteter,

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska 2009 08 31 139 338 Kommunstyrelsen 2010 05 17 98 235 Arbets och personalutskottet 2010 04 26 78 168 Dnr 09.439 008 augkf22 Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde

Läs mer

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10

Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Finskt förvaltningsområde Göteborgs Stad Mötesplats Äldreomsorg onsdag 9/10, 10.30-11.10 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Stadsledningskontoret Enheten för

Läs mer

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen

Läs mer

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 14/15 Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling På Lockropet känner vi respekt gentemot varandra och har förståelse för människors olikheter Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen

TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Protokollsutdrag 1 (6) Mötesdatum Plats och tid Sessionssalen 2 vån, Rådhuset, Trelleborg kl. 09.00. Beslutande Ulf Bingsgård (M) Catherine Persson (S) Tina Järvenpää (FP) Nils-Gunnar Snygg (S) Lars Mikkelä

Läs mer

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Landbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Landbo Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef och personalen på Landbo förskola. Vår vision:

Läs mer

Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund?

Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund? VÄLKOMMEN TILL kantele Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund? Haninge har en egen finskspråkig förskola. Här får barn till familjer med finsk anknytning möjligheten

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Romska i undervisningen och på webben

Romska i undervisningen och på webben Romska i undervisningen och på webben en enkätundersökning från Språkrådet Baki Hasan och Jennie Spetz Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Det romska språket i Sverige... 4 1. Romska på myndigheternas

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012 1 Sammanfattning Andelen barn med annat modersmål har ökat något från 87 % år 2011 till 90 % i år. 86 olika språk talas av

Läs mer

Minoritetspolitiskt program

Minoritetspolitiskt program 1 (16) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2012-05-20, 40 Uppdateras: 2016 KS 2012-06-19, 174 Det minoritetspolitiska programmet är ett samlat styrdokument för Strömsunds

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun.

Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk. Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter, Sundsvalls kommun. ALLAS BIBLIOTEK Studiedag i Kulturmagasinet, Sundsvall den 10 april 2014 Arrangör: ZY-föreningen Våra nationella minoriteter och minoritetsspråk Pirjo Linna Avarre, samordnare för nationella minoriteter,

Läs mer

Minoritetspolicy för Hällefors kommun

Minoritetspolicy för Hällefors kommun Dokumenttitel Minoritetspolicy för Sida 1(5) Typ av styrdokument Policy Ansvarig utgivare Kommunfullmäktige Ansvarig författare Samordnare Finskt förvaltningsområde Giltighetsdatum 2015-03-24 Dokumentförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer