Kvalitet och mångfald i svensk television

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för informationsvetenskap Enheten för medier och kommunikation D-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd VT 2005 Kvalitet och mångfald i svensk television Hur har public service-tv påverkats av konkurrensen från kommersiell-tv med avseende på kvalitet och mångfald? Författare: Handledare: Segerstad Niklas Jingklev Peder Hård af 1

2 Abstract Title: Quality and Diversity in Swedish Television? - In What Way Has Public Service Television Been Affected by Competition from Commercial Broadcasters in Terms of Quality and Diversity. Number of pages: 61 Author: Tutor: Course: Niklas Jingklev Peder Hård af Segerstad Media and Communication Studies D Period: Spring term 2005 University: Purpose/Aim: Material/Method: Main results: Keywords: Division of Media and Communication Department of Information Science Uppsala University. To study the effect competition from commercial-tv has had on public-service-tv in Sweden in terms of quality and diversity. Literature study The SVT Corporation continues to offer a wide range of quality programming. Its new digital-tv ventures also show clear characteristics of high ambitions in regards to quality and diversity. The company s investment in light entertainment is not in conflict with its public service commitments. TV4 has shown a clear tendency to move towards a more commercial outline. Its programming shows a smaller diversity-profile and light entertainment has increased substantially. Its digital-tv ventures are also of lesser ambitions in regards to quality and diversity than those of SVT. Public Service, Media, Quality, Commercialisation, Diversity, 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1FÖRORD...6 1FÖRORD...6 2BAKGRUND...6 2BAKGRUND...6 3SYFTE SYFTE AVGRÄNSNINGAR...7 4AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION DISPOSITION...7 5TEORETISKA PERSPEKTIV TEORETISKA PERSPEKTIV PUBLIC SERVICE TV-TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST PUBLIC SERVICE TV-TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST FRÅN FOLKBILDNING TILL UNDERHÅLLNING FRÅN FOLKBILDNING TILL UNDERHÅLLNING FRAMVÄXTEN AV KOMMERSIELL PUBLIC SERVICE-TV FRAMVÄXTEN AV KOMMERSIELL PUBLIC SERVICE-TV HUR DEFINIERA MÅNGFALD OCH KVALITET? HUR DEFINIERA MÅNGFALD OCH KVALITET? NYA UPPGIFTER I EN NY KONKURRENSSITUATION NYA UPPGIFTER I EN NY KONKURRENSSITUATION DEN FÖRAKTADE UNDERHÅLLNINGEN DEN FÖRAKTADE UNDERHÅLLNINGEN HAR BRED UNDERHÅLLNING EN PLATS I PUBLIC SERVICE? HAR BRED UNDERHÅLLNING EN PLATS I PUBLIC SERVICE? VAD ÄR BRA TV? VAD ÄR BRA TV? DEMOKRATI OCH MEDIERNA I ALLMÄNHETENS TJÄNST DEMOKRATI OCH MEDIERNA I ALLMÄNHETENS TJÄNST METOD METOD OM FÖRETAGEN OM FÖRETAGEN SVT-KONCERNEN SVT-KONCERNEN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN FINANSER LAGUPPSTÄLLNING SJÄLVUPPFATTNING SVT - KVALITÉNS OCH MÅNGFALDENS GARANT? HUMANISM ISTÄLLET FÖR KOMMERSIALISM ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV SVT OCH OBEROENDET TV4-KONCERNEN TV4-KONCERNEN BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN FINANSER

4 29LAGUPPSTÄLLNING SJÄLVUPPFATTNING TV4, KOMMERSIELL-TV LIGHT? TV4-EN UNIK MIX AV PUBLIC SERVICE OCH BRED UNDERHÅLLNING? ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV ETT SÄNDNINGSTILLSTÅND MED HÖGA KRAV PÅ VERKSAMHETEN VIASAT BROADCASTING (MTG-KONCERNEN) VIASAT BROADCASTING (MTG-KONCERNEN) BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN FINANSER LAGUPPSTÄLLNING SJÄLVUPPFATTNING NISCHADE KANALER SKALL GE ÖKADE VALMÖJLIGHETER ANDRAS UPPFATTNING OCH EXTERNA KRAV KOMMERSIELL TV, LÄGRE KVALITET OCH MINDRE MÅNGFALD? ÖKAD LIKRIKTNING PÅVERKAR MÅNGFALDEN ÖKAD LIKRIKTNING PÅVERKAR MÅNGFALDEN KAN MAN MÄTA KVALITET OCH MÅNGFALD? KAN MAN MÄTA KVALITET OCH MÅNGFALD? KONSEKVENSER AV EN MINSKAD MÅNGFALD KONSEKVENSER AV EN MINSKAD MÅNGFALD PRISET FÖR KVALITET OCH MÅNGFALD PRISET FÖR KVALITET OCH MÅNGFALD LOKAL-TV,- DET PÅTVINGADE UPPDRAGET INGEN VILL HA? LOKAL-TV,- DET PÅTVINGADE UPPDRAGET INGEN VILL HA? ÄGARKONCENTRATION OCH MÅNGFALDEN? ÄGARKONCENTRATION OCH MÅNGFALDEN? VEM FÖRSVARAR PUBLIC SERVICE? VEM FÖRSVARAR PUBLIC SERVICE? VEM FÖRSVARAR KOMMERSIELL-TV? VEM FÖRSVARAR KOMMERSIELL-TV? ALLIANSER INFÖR FRAMTIDEN ALLIANSER INFÖR FRAMTIDEN EN PUBLIC SERVICE, HELT FRI FRÅN KOMMERSIELLA INTRESSEN? ANALYS ANALYS KVALITET OCH MÅNGFALD I TV-KANALERNA KVALITET OCH MÅNGFALD I TV-KANALERNA GRUNDTANKEN MED PUBLIC SERVICE GRUNDTANKEN MED PUBLIC SERVICE DE NÖDVÄNDIGA TITTARFRAMGÅNGARNA DE NÖDVÄNDIGA TITTARFRAMGÅNGARNA ÖKAD LIKRIKTNING ÖKAD LIKRIKTNING STÖRRE UTBUD MEN INTE STÖRRE MÅNGFALD STÖRRE UTBUD MEN INTE STÖRRE MÅNGFALD BRA PROGRAM KOSTAR BRA PROGRAM KOSTAR UTBUDET I KOMMERSIELL-TV UTBUDET I KOMMERSIELL-TV STOR MÅNGFALD OCH HÖG KVALITET SKAPAR EN STARK PUBLIC SERVICE STOR MÅNGFALD OCH HÖG KVALITET SKAPAR EN STARK PUBLIC SERVICE SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING

5 63KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR

6 1 FÖRORD Jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt att tacka min handledare Peder Hård af Segerstad för hans hjälp och goda råd samt min familj. Public service är ett oerhört omskrivet ämne och det finns sålunda väldigt mycket litteratur och forskning på området. Jag har valt ut material som jag anser är relevant för mitt syfte och försökt bygga vidare på dessa tankar och sökt föra diskussionen vidare. 2 BAKGRUND Debatten om Public Service, eller television i allmänhetens tjänst, och dess uppgift är en fråga som är lika gammal som etermedierna själva. En privat TV-kanal kan många ha åsikter om men i slutändan är det ändå ägaren som bestämmer. Allmännyttiga kanaler såsom SVT, ägs ju däremot av folket och således är det upp till landets invånare att besluta om sin public service. I public service barndom fanns ofta ingen konkurrens från kommersiell-tv. Det fanns ofta ingen konkurrens alls, annat än från andra medier. Public service-kanalerna hade en hundraprocentig marknadsandel och behövde egentligen inte, i detalj, bry sig om vad tittarna tyckte. Det fanns ju inget alternativ. I och med intåget av kommersiell TV i våra vardagsrum har vi plötsligt blivit översköljda av en till synes oändlig valfrihet och utbud av kanaler. Med dessa nya kanaler ändrades också förutsättningarna radikalt för den allmännyttiga televisionen och dess uppdrag. Att public service kanaler sänder nyheter och faktaprogram är något som de flesta av oss tar del av och uppskattar. Det tycks finnas ett mycket stort stöd bland befolkningen för denna typ av program i den allmännyttiga televisionen. Den hårda konkurrensen från kommersiell TV och dess satsning på lättsam underhållning har tvingat television i allmänhetens tjänst att se om sitt utbud och i viss mening profilera om sig. Idag, mer än tidigare, ser public service television som sin uppgift att inte bara sända seriösa program utan även att producera och sända exempelvis dokusåpor, humorprogram och annan lättsam underhållning. De kommersiella kanalernas framgångar har alltså utan tvekan påverkat public service-televisionens programutbud. Public service är medborgarnas TV och dess mål skall alltid vara att tjäna allmänheten istället för att generera vinst till aktieägarna. Just därför är kraven på public service-tv mycket högre än på kommersiell television. Bland annat därför har public service alltid varit ett friskt omdebatterat ämne. På senare år har dock television i allmänhetens tjänst kommit att kritiseras skarpt från politiker, samhällsdebattörer och intresseorganisationer. Därtill är public service ständigt under hårt tryck från konkurrens från en allt mer aggressiv kommersiell TV och intresseorganisationer som menar att public service snedvrider konkurrensen. Hoten mot public service är många och ibland ifrågasätts till och med dess existens. Därför är det viktigare än någonsin att diskutera dess roll i samhället och vad television i allmänhetens tjänst erbjuder tittarna i termer av mångfald och kvalitet jämfört med de kommersiella alternativen. Jag skall nedan presentera och söka svara på dessa frågor. 6

7 3 SYFTE Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av Sveriges Television och två av dess kommersiella konkurrenter, TV4 och Viasat, avseende kvalitet och mångfald, samt att belysa dessa begrepp ur olika aspekter. Undersökningen baseras på situationen Jag utgår från denna period men kopplar även resonemangen till utvecklingen från 90-talet och framåt. En för denna undersökning viktig källa har varit Granskningsnämnden för radio och TVs rapportserie Svenskt TV-utbud 2003 (GRN 2004). Den senaste rapporten Svenskt TV-utbud 2004 hade tyvärr inte publicerats ännu då denna uppsats skrevs (GRN 2005). Uppsatsens frågeställning är: Hur har public service-tv påverkats av konkurrensen från kommersiell-tv med avseende på kvalitet och mångfald? För att svara på denna fråga kommer jag att belysa och diskutera följande: Hur har den nya konkurrenssituationen påverkat SVT och hotar den public service ställning? Hur möter SVT konkurrensen från kommersiell TV? Har det utökade utbudet i kommersiell TV bidragit till ökad mångfald? Vilka krav kan man rimligtvis ställa på TV-utbudet, med avseende på kvalitet och mångfald? 4 AVGRÄNSNINGAR Jag har valt att begränsa mig till TV-mediet då detta är det viktigaste mediet idag och det med störst genomslagskraft. Vidare har jag begränsat studien till de tre största spelarna på den svenska marknaden och fokuserat uppsatsen på deras respektive huvudkanaler: SVT1 SVT2 TV3 TV4 Då uppsatsen utgår från public service har därför större vikt lagts på SVT:s och TV4:s kanaler än på Viasat. Jag har valt att helt bortse från Utbildningsradion som visserligen också sänder public service-television men är ett, från SVT, fristående bolag. Sändningarna sker dessutom i en mycket begränsad omfattning och inte i en egen kanal. SVT, som representerar den renodlade public service-televisionen, ställs emot MTGägda Viasat Broadcasting samt den kommersiella public service-kanalen TV4, där Bonnier är största ägare DISPOSITION Efter bakgrundsbeskrivning, syfte och disposition går jag in på uppsatsens teoridel. Där ger jag en överblick av några forskares och branschmänniskors syn på public service och vad dess uppgift är. Vilken roll spelar den i dagens samhälle med fokus på de, för public service, så oerhört viktiga begreppen kvalitet och mångfald? Jag tittar även översiktligt på hur utveckling sett ut och hur den nya konkurrenssituationen påverkat de olika aktörerna. 7

8 I metodkapitlet presenterar jag de verktyg jag ämnar använda mig av för att utföra undersökningen och vidare hur jag kommer att gå till väga för att svara på min frågeställning. I samma kapitel talar jag även om vilka avgränsningar jag gjort. I nästföljande kapitel beskriver jag översiktligt de olika mediekoncernerna och deras utveckling, utbud och profilering. Här diskuterar jag också kring de olika programbolagens förutsättningar och skriver om deras ambitioner och konkurrenssituation med utgångspunkt i uppsatsens frågeställning. Jag avslutar uppsatsen med en analys/avslutande diskussion där jag svarar på min frågeställning och kopplar teoriavsnittet till det material jag behandlat. Hela uppsatsen är av diskuterande karaktär där jag genomgående resonerar om de problem jag stöter på under arbetet. 8

9 5 TEORETISKA PERSPEKTIV I detta kapitel är min ambition att gå igenom olika teoretiska perspektiv som är relevanta för uppsatsens syfte och presentera olika författares och forskares syn på ämnet. Jag anser dessa resonemang vara till stor hjälp för läsaren för att, mot bakgrund av dessa, bättre kunna förstå och följa mina resonemang. Jag definierar även begreppen kvalitet och mångfald och diskuterar kring dem. I min C-uppsats, vilken behandlade svenska mediers behandling av de bägge presidentkandidaterna i det amerikanska presidentvalet 2004, skrev jag bland annat om medieforskaren Kent Asps syn på mediernas uppgift i samhället och vilken funktion de fyller ur en demokratiaspekt samt forskaren Denis McQuails syn på objektivitet som en del av kvalitetsbegreppet. Jag har i detta kapitel lånat korta delar av dessa resonemang av Kent Asp och Denis McQuail såsom jag beskrev dem i nämnda uppsats. Dessa presenteras på två platser i detta kapitel då jag ansett de vara relevanta för denna studie. Texten har reviderats något för att bättre kunna appliceras på denna uppsats syfte. 6 PUBLIC SERVICE TV-TV I ALLMÄNHETENS TJÄNST Det dröjde inte länge efter radions och senare televisionens födelse förrän man förstått de nya mediernas genomslagkraft. Det fanns således redan från televisionens barndom ett intresse, från myndigheters sida, att driva denna i statlig regi. De allra flesta länder ställer ifrån statens sida krav på innehållet vad gäller t.ex. programverksamhetens inriktning och utbud, sändningarnas räckvidd och relationen till den politiska makten (SOU 2005:1, 49). Public service-tv kan sägas vara TV i allmänhetens tjänst, och som sådan har det alltid varit av fundamental betydelse att programföretagen haft en självständig ställning gentemot staten och andra makthavare. I Sverige har en princip om reglerat oberoende gällt, vilket inneburit att man bedömt det nödvändigt att radio och TVs verksamheter bedrivs självständigt och fritt från inblandning eller påverkan av statliga eller kommersiella intressen (Hadenius och Weibull 1999:230) Programföretagen skall kunna upprätthålla en redaktionell självständighet och integritet i sitt förhållande till staten, olika intresseorganisationer och andra maktgrupper i samhället. Tanken är att statlig inblandning i dessa företags verksamhet skall hållas till ett absolut minimum för att staten, eller någon annan utomstående, inte skall kunna påverka enskilda program eller verksamhetens inriktning. Målsättningen är alltså att de enskilda programföretagen skall vara helt självständiga aktiebolag med ett fullständigt redaktionellt oberoende. Public service bolagens syfte är inte att skapa vinst åt sina ägare utan att uppfylla ett uppdrag i allmänhetens tjänst. Kommersiella krafter skall alltså inte kunna ha någon påverkan på verksamheten lika lite får public service aldrig framstå som det statliga alternativet. Oberoendet är alltså något väldigt grundläggande i public service tanken. Så gott som samtliga Europas länder har idag någon form av public service system. Storbritannien var det första land som startade TV-sändningar i större skala och reguljära sändningar kom där igång redan i början av 1950-talet. Sverige var relativt sent ute och inte förrän 1956 beslutade riksdagen om en utbyggnad av televisionen (Hadenius & Weibull 1999:165). 9

10 Storbritannien har för Sverige och många andra länder varit ett föregångsland vad gäller television i allmänhetens tjänst och det brittiska public service bolaget BBC anses av många som det ledande och mest respekterade medieföretaget i världen. Arne Wessberg, presidenten för EBU, den största intresseorganisationen för allmännyttiga TV-bolag, menar att television i allmänhetens tjänst spelar en grundläggande roll för ett europeiskt medieutbud präglat av kvalitet och mångfald: Public service broadcasting plays a fundamental role in the field of news and information in Europe. It is helping to form a European public opinion, to preserve and enrich media pluralism and cultural diversity. It shares fully in the goal of creating a real information and knowledge society. (EBU 2005a) 7 FRÅN FOLKBILDNING TILL UNDERHÅLLNING Från Storbritannien kommer även ett begrepp som kortfattat kan sägas beskriva public serviceuppdraget i ett nötskal; Public service should inform, educate and entertain. (SOU 2005:1, 50) John Reith, BBCs förste chef, en förgrundsfigur för det ursprungliga public servicebegreppet beskrev hans public service uppdraget för hans verksamhet som följer: 1. Den ska skyddas från kommersiella påtryckningar 2. Hela landet skall nås av dess sändningar 3. Den skall organiseras som ett monopol 4. Programmen skall vara av hög kvalitet (SOU 2005:1, 50) Detta poängterar det faktum att en viktig tanke bakom allmännyttig television är att den skall erbjuda något för alla med kvalitet som ledord. Vare sig det gäller dokumentärer, nyheter eller underhållning skall programmen hela tiden präglas av en stor mångfald och en hög kvalitetsnivå. Public service skall erbjuda tittaren något ytterligare än enbart allmän förströelse, det ska skapa ett värde. I den statliga utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst beskrivs detta så här: Det värde som en radio och TV i allmänhetens tjänst kan skapa har betydelse för människor på flera nivåer. Det skapas dels ett värde eller nytta för människor som individer, förutsatt att programverksamheten är utformad för att tilltala hela publiken, såväl breda grupper som smalare intressen. Dessutom skapas värden för människor i deras egenskap av medborgare och därmed för samhället i sin helhet genom att främja sociala, kulturella och demokratiska processer. (SOU 2005:1, ) I boken Massmedier Press, Radio & TV i förvandling skriver Stig Hadenius och Lennart Weibull, professorer i massmedieforskning, denna utveckling. Med sin starka betoning på lättsam underhållning istället för seriösa faktaprogram har de kommersiella kanalernas intåg i vardagsrummen lett till en helt ny konkurrenssituation. Även public 10

11 serviceföretagen har tvingats se över sina programtablåer för att hålla jämna steg med de kommersiella kanalernas underhållningssuccéer (Hadenius & Weibull 1999:227). På Sveriges Television ser man sig därför som något av kvalitetstelevisionens beskyddare och i sin årsredovisning för 2004 skriver företaget: När de kommersiella TV-kanalerna startade sin verksamhet i Sverige spelade SVT en viktig roll för att bibehålla kvalitetsnivån på programmen och utformningen av tablån i de nykomna kanalerna. (SVT 2005:16) Då de ursprungliga public service-kanalernas program i stor utsträckning skulle vara av informativ och folkbildande karaktär befinner sig alltså dagens public servicebolag plötsligt i en ny och extremt konkurrensutsatt situation där det ofta gäller att anpassa sitt utbud till vad marknaden (befolkningen) vill se för att inte förlora tittare. Således är de största TV-succéerna i t.ex. Sveriges Television idag oftast inte dokumentärer eller program av folkbildande karaktär utan snarare bred underhållning eller sport. MMS, Mediemätning i Skandinavien, mäter tittarsiffror för TV-program i Sverige. Vid en genomgång av tittarstatistik från företagets tittarundersökningar går att utläsa att av de 50 mest sedda programmen i svensk public service-tv 2004, är det endast ett program som inte är ett sport- eller underhållningsprogram (MMS 2005a)! Hadenius och Weibull berättar även i boken Massmedier att det ofta har höjts röster för en public service som enbart koncentrerar sig på smala program som de kommersiella kanalerna inte anser vara lönsamma (Hadenius & Weibull 1999:170). Det finns dock, enligt SVT, ingen konflikt mellan företagets ambition att producera högkvalitativa program och att sända, vad som brukar beskrivas som, mer lättsamma program. Vi sätter en ära i att erbjuda ett utbud som skiljer sig från marknadens. Men det innebär inte att vi vill avstå ifrån att sända underhållning och sport. (SVT 2005:18) Men skiljer sig verkligen SVTs utbud så mycket från marknadens och vad fodras egentligen i termer av mångfald och kvalitet för att vara ett public servicebolag? Detta skall jag redogöra för senare i uppsatsen. 8 FRAMVÄXTEN AV KOMMERSIELL PUBLIC SERVICE-TV I decennierna närmast efter TV-mediets födelse fanns det i det flesta europeiska länder ett statligt ägt, dominerande programbolag med public service-inriktning. Denna monopolprincip var och är i de flesta länder i Europa närmast en självklarhet. Liksom radio långt innan, omgärdades kommersiell-tv fram till mitten av 1970-talet av en stor mängd lagar och regleringar vad gäller både ekonomi och innehåll. I och med att grunderna för de nationella bolagens dominerande ställning började ifrågasättas har dessa successivt kommit att luckras upp. I kritiken mot bolagens ställning framfördes ofta yttrandefrihets- och ekonomiska argument som motiv för en översyn av lagarna vilka reglerade området. 11

12 Under och 1980-talen avskaffade många länder dessa regler stegvis då de ansågs hämma TV-mediets utveckling och menades inskränka på yttrandefriheten. Licensfinansieringen, menade många, kunde vara ett hinder för mediets utveckling då den garanterar de statliga programföretagen intäkter oberoende av kvalitén och intresset för deras program (Hadenius & Weibull 1999: ). Den successiva avregleringen på området har av allt att döma varit avgörande för kommersiell TVs utveckling och lett till större valfrihet för TV-publiken. En logisk följd av de kommersiella kanalernas snabba utveckling och framgångar var att de gamla statliga public service-bolagen kom att tappa publik. Dessa monopolföretag, som tidigare hade haft 100 procent av tittandet, befann sig plötsligt i en konkurrensutsatt situation där deras andel av TV-tittandet snabbt föll ned till ett genomsnitt på cirka 50 procent under andra delen av 1990-talet (Hadenius & Weibull 1999:224). Kommersiella public service-kanaler skiljer sig i förhållande till andra kommersiella kanaler i och med deras åtagande gentemot staten vad gäller exempelvis deras programinnehåll, distribution och produktion. I utbyte mot fördelen att nå en större publik än en kanal skulle kunna göra genom exempelvis kabel- eller satellitdistribution, så förpliktigar sig kanalen till diverse allmännyttiga åtaganden. Dessa förpliktelser kan exempelvis innebära upprättandet av lokal-tv-stationer, en hög andel egenproducerade program, att tillgodose minoriteters intressen etc. Dessa villkor regleras detaljerat i kanalens sändningsavtal med staten. I Sverige räknas privata TV4 som en allmännyttig TV-kanal och dess verksamhet regleras bland annat av koncessionsavtalet med staten vilket jag kommer att beskriva mer ingående längre fram i uppsatsen. I en intervju i Svenska Dagbladet i januari 2005 svarade kulturminister, Leif Pagrotsky så här på frågan om hur pass viktigt det är för Sverige med en kommersiell public service-kanal som konkurrerar med SVT: Jag tycker det är mycket viktigt. Jag vill ha mångfald i nyhetsmedierna, debatt och underhållning. Vi [regering och riksdag] har använt marknätet som ett verktyg för att främja detta. Även SVT behöver konkurrens. SVT står sig idag mycket starkt, både kvantitativt och kvalitativt. Men det behövs mer konkurrens. (Leijonhuvud 2005:34) Olika public servicebolag har olika former av finansiering, Det faktum att de är reklamfinansierade behöver ingalunda betyda att de är privatägda. Vissa anser dock att statliga public servicebolag bör vara i samhällets ägo, framförallt för att betona kanalernas integritet och oberoende mot olika intressen i samhället. Många menar, precis som BBC-chefen Reith, att det var och är, av yttersta vikt att public servicebolags verksamhet skall skyddas från kommersiella påtryckningar (SOU 2005:1, 50). Vad gäller finansieringen har olika länder valt olika lösningar för olika kanaler. Den vanligaste finansieringsformen är licensfinansiering (t.ex. SVT). De flesta privata public-service kanalerna är främst reklamfinansierade (t.ex. TV4). En ytterligare finansieringsmöjlighet är genom en blandning av de båda ovanstående formerna. På t.ex. Irland så har man valt en sådan lösning där det statliga public servicebolaget RTEs kanaler finansieras, dels genom en licensavgift på 155 euro per år, (2005) samtidigt som koncernens tre kanaler sänder reklam både mellan och under programmens gång (RTE 2005). 12

13 Diskussionen om kommersiell-tv behandlar oftast aspekter såsom programkvalitet och programinnehåll där denna form av TV ofta anklagas för att ha bidragit till en försämring av utbudet. Den allmänna uppfattningen verkar vara att kommersiell-tv, i dess mest aggressiva form, är fördummande och programmen dessa kanaler sänder i allmänhet är av lägre kvalitet. Forskning på området har bland annat ofta påvisat att inslag av våld och sex, i viss utsträckning och i vissa kanaler, har ökat medan kvalitetsprogrammen blivit färre sedan de kommersiella kanalernas intåg (Hadenius & Weibull 1999:224). Men är det hela sanningen? Lite längre fram i uppsatsen skall jag diskutera detta närmare. En annan följd av den ökade kommersialiseringen är att TV-utbudet i olika länder anklagas för att bli mer och mer likriktat där TV-tablåer i vitt skiljda länder inte skiljer sig åt särskilt mycket då kanalerna programutbud ser likadant ut överallt. Många TVbolag lockas av att köpa in billiga amerikanska TV-serier istället för att ha egen produktion av serier och filmer. Egna produktioner av drama kan ofta vara riskabla och dyrbara projekt. Dessutom kan sådan produktion te sig föga lockande jämfört med att fylla ut tablån med inköpt material vilken ofta drar nästan lika mycket publik, men är avsevärt billigare att köpa in. En konsekvens av denna hegemoni är en global likriktning av TV-utbudet där nationella språk och kulturer fått kliva tillbaka till förmån för företrädelsevis amerikanska program. 9 HUR DEFINIERA MÅNGFALD OCH KVALITET? Att se på programbolagens kanalers profil och utbud är kanske det lättaste sättet att få en inblick i hur kanalerna ser ut i termer av kvalitet och mångfald. Det är dock inte helt problemfritt då det rör sig om två subjektiva och abstrakta begrepp som, dessutom, är mångfacetterade och har fler betydelser än de mest uppenbara. För att kunna säga att en kanal uppvisar stor mångfald är det naturligtvis av största vikt att programutbudet utmärks av en stor bredd vad gäller antalet programgenrer. Den statliga utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst skriver: Mångfald avser också vida ramar för skilda åsiktsinriktningar som kan mötas och brytas, vilket bidrar till att uppfylla kraven på opartiskhet och saklighet i den samlade programverksamheten. (SOU 2005:1,145-6) En viktig aspekt av mångfald, enligt utredningen, är tillgänglighet. Att medborgarna har en hög tillgång till en rik variation av program ger dem möjlighet att få kunskap och inblick i andra människors livssituation, kultur och traditioner. Detta är, enligt rapportens författare, en grundläggande del av den förståelse och tolerans som demokrati bygger på. En annan aspekt av mångfald är att den även ska vara stor på de tider då folk verkligen ser på TV. Inga genrer skall helt trängas undan till mindre begärliga tider då ingen tittar. Mångfald innebär även att ta hänsyn till alla grupper i samhället, minoriteter såväl som majoriteter. Ännu en aspekt är att spegla hela landet och de villkor som gäller för människor på olika orter. Detta inbegriper även att sprida produktionen av programmen över hela landet så att man får en mångfald av produktionsorter. Mångfalden gynnas 13

14 även av att en betydande mängd utomstående tar del i skapandet av programmen och att en väsentlig del av produktionen görs av fristående producenter (ibid). Oavsett det gäller program av informativ karaktär eller underhållning så bör kraven på kvalitet genomsyra all programverksamhet. Här är det viktigt att public service försvarar sin individualitet gentemot övriga aktörer på marknaden. Det speciella finansieringssystemet erbjuder fördelen av att kunna vara oberoende gentemot kommersiella intressen och kanalerna kan koncentrera sig på publikens olika önskemål och behov. Det ger också en kreativ frihet att kunna ta ut svängarna i större utsträckning än de kommersiella kanalerna och kunna satsa på nya oprövade kort istället för att tvingas producera varianter på gamla idéer (ibid.). Ett omfattande och variationsrikt utbud är i allra högsta grad ett signum för kvalitet. Även här gäller att all programproduktion skall genomsyras av kvalitetstanken och det skall också göras tillgängligt för folk på bästa sändningstid såväl som annars. En annan aspekt av begreppet är fördjupning. Förmågan att inte bara skrapa på ytan utan även gräva djupt in i problemet för att komma till dess kärna och undersöka det ordentligt. Vad gäller relationen kvalitet - kvantitet i utbudet skall public serviceföretagen alltid prioritera det första (ibid.). Det finns alltså många aspekter av kvalitet. Jag skulle även vilja lägga till ännu en aspekt, nämligen oberoendet. Bra TV är oberoende och tar inte ställning utan presenterar istället all tillgänglig fakta och låter sedan tittarna göra sin egen tolkning och själva ta ställning. Forskaren Denis McQuail kommer in på detta område då han diskuterar kring objektivitet. McQuail anser att objektivitet är det mest centrala begreppet i relation till kvalitet. Det rör sig om ett visst förhållningssätt till olika stadier i det journalistiska arbetssättet som informationsinsamlandet, förädlingen och spridningen. Enligt forskaren finns det tre grundläggande huvudkriterier för detta (McQuail 2000:172). Det första är att inta en avskiljd och neutral position gentemot objektet man skall rapportera om och göra det med en total avsaknad av subjektivitet och personlig inblandning. En avsaknad av partiskhet är det andra kriteriet, Nyhetsförmedlaren bör inte ta parti för endera sidan, utan bara redovisa fakta. Det tredje kriteriet för objektivitet är att det kräver att man slaviskt vidhåller noggrannhet och andra sanningskriterier såsom relevans och fullständighet och kräver vidare att det inte existerar något bakomliggande motiv eller kopplingar till en eventuell tredje part. The process of observing and reporting should, thus, not be contaminated by subjectivity, nor should it interfere with the reality reported on. In some respects it has an affinity, in theory at least, with the ideal of rational, undistorted communication advocated by Habermas (1989/1962). (McQuail 2000:172) Trovärdighet och förtroende är alltså grundläggande aspekter av det omfångsrika kvalitetsbegreppet och måste alltid vara något ett public servicebolag eftersträvar bland sina tittare. 10 NYA UPPGIFTER I EN NY KONKURRENSSITUATION Det finns i Sverige ett starkt stöd för den ursprungliga public service-tanken med en hög standard och ett brett och varierat programutbud. En högkvalitativ television med oberoende nyhets- och samhällsbevakning och stor plats för en mångfald av 14

15 åsiktsinriktningar. Lika viktig har tanken varit om en television som är till för hela landet och som speglar landets olika kulturer och etniska och religiösa minoriteter etc. Dessa krav kvarstår fortfarande men den nya konkurrenssituationen har i viss utsträckning ändrat förutsättningarna för public service och i viss mån breddat dess roll. Rapporten Radio och TV i allmänhetens tjänst som det refererats till tidigare i denna uppsats publicerades i början av 2005 och utredningens syfte var att ta fram ett underlag om de villkor som skall gälla för television i allmänhetens tjänst under den nästkommande tillståndsperioden (SOU 2005:1, 141). I denna fragmenterade medievärld är public service uppgifter viktigare än någonsin menar rapportens författare. Public serviceföretagen kan fungera som en motor i den svenska TV-produktionen då den har tillräckliga resurser att tillhandahålla kvalitetsprogram som skapar ett mervärde inom alla genrer. Den ökade kommersialiseringen i de populära TV-kanalerna förstärker behovet av en stark public service som kan operera under andra förutsättningar, och ta andra hänsyn än de strikt ekonomiska: Det finns ett stort behov av en oberoende radio- och TV-verksamhet som genom sitt särskilda uppdrag och sin finansiering genom allmänna resurser kan fokusera på hela publikens skiftande behov utan att ta kommersiella hänsyn. Detta är public service verksamhetens särart. (ibid.) Utredningen pekar även på att det, i framtiden kan bli svårare att, genom lagstiftning, främja kvalitet och mångfald i televisionen. Bland annat är det möjligt för kanaler att sända från andra länder med mindre restriktiva regelverk, att kringgå svensk lagstiftning. Bland annat undgår exempelvis TV3 förbud och restriktioner gällande barn- och alkoholreklam genom att sända från Storbritannien. Samtidigt smälter olika medieformer samman och kan påverkas av olika regelverk bland annat beroende på distributionsform eller mottagningssätt. Detta bidrar också till att svårigheterna att genom lagstiftning gynna kvalitet och mångfald. (ibid) En högkvalitativ public service med en bred mångfald kan också sporra och konkurrera fram ett bättre utbud i de kommersiella kanalerna: Också mot denna bakgrund är det viktigt att värna en bred och kvalitativ public serviceverksamhet som kan driva fram hög standard i konkurrerande medier genom att erbjuda ett programinnehåll av hög kvalitet såväl i traditionell radio och TV som i nya medieformer. (SOU 2005:1,142-3) 11 DEN FÖRAKTADE UNDERHÅLLNINGEN TV är idag utan tvekan det dominerande massmediet och har en självklar plats i våra vardagsrum, ändå talar många nedlåtande om TVn. Föraktfullt kallas den ofta för dumburken eller liknande. De programmen av bristande kvalitet blir kännetecknande för hela TV-mediet. Ett exempel: Föräldrar och skola brukar ofta uppmuntra barn till att läsa böcker som brukar anses bidra till barnets intellektuella och kreativa utveckling. Att läsa mycket anses i allmänhet som något mycket positivt. Ett högt TV-tittande, däremot, är något som inte alls brukar uppmuntras och snarare ses som något negativt. 15

16 En person som läser mycket anses vara vetgirig och intelligent medan en person som ser på mycket TV snarast brukar anses vara lat och okreativ. Är då TV fördummande och oengagerande? Naturligtvis beror det på vad man tittar på men vissa program, främst inom kategorin lättsam underhållning, brukar ofta anses vara höjden av dumhet. Populära program såsom exempelvis The Ricki Lake Show och amerikanska action-filmer brukar ibland föraktfullt kallas skräp-kultur och få klä skott för den värsta kritiken. Faktum är dock att de mest populära programmen på TV oftast är av typen lättsam underhållning. Ofta är det denna genre som kritiseras, speciellt den amerikansk-producerade underhållningen. År efter år producerar landet de allra flesta av de mest populära TV- och filmproduktionerna i världen och dess nöjesindustri räknas ofta som den ledande och skickligaste producenten på området. Trots detta möter dess produktioner ofta en skepsis och misstro på denna sida av Atlanten. I boken The Television Studies Book beskrivs författaren Dick Hebdiges argumentation, från ett i första hand brittiskt perspektiv, om motviljan och föraktet mot populärkultur. Han menar att det ofta ter sig som en elitistisk rädsla för en amerikanisering i grunden bottnar i en motvilja till dess populism. Hebdiges menar att denna motvilja har dykt upp vid olika tillfällen under de senaste hundra åren då amerikanska influenser skapat en moral panic hos samhällets styrande klasser. Som exempel nämns bland annat amerikansk film på 1920-talet, amerikanska serier på 1940-talet, pirat-radio och transatlantiska sändningar till dagens amerikanska influenser som t.ex. film och framförallt svart musik, ända från 1920-talets jazz till dagens populärmusik. (Lusted 1998:178). Denna motvilja bland samhällets elit är inte nödvändigtvis en motvilja emot själva amerikaniseringen i sig: As much as to the act of an invasive cultural colonisation there is the sense of its foreignness, its alien feeling. It is indeed at the level of sensibility to its affect as central to its feared effects that the intensity of elite and intellectual objection is best understood. (Lusted 1998:178) Det finns alltså ett motstånd bland den kulturella eliten mot de främmande element i den nya kulturen som inte känns helt igen i den egna. Dock menar Hebdige, har samhällets vanliga medborgare, speciellt förortens arbetarklass, inte känt samma motvilja utan istället accepterat denna amerikanska och amerikanskinfluerade kultur som sin egen. Detta trots att de inte har någon direkt historisk koppling till denna eller ens har deltagit alls i dess utveckling. Hebdige menar alltså att detta motstånd främst fanns att finna bland den kulturella eliten som inte nödvändigtvis representerar hela befolkningen. Bland annat TV4s VD Jan Scherman har flera gånger gått till attack mot den elitdiskussion som förs av politiker och samhällsdebattörer som framhåller public service-tv som ett ideal och en förebild för hur TV bör se ut medan samma personer dömer ut kommersiell-tv som dålig och fördummande. (GP 2005:50). Jag är böjd att hålla med Scherman. Jag skulle dock vilja gå ännu längre och säga att det i vissa fal rör sig om en rädsla för amerikanisering som ibland går för långt. Svensk drama anses av kultureliten vara något fint som det definitivt bör beredas plats för i 16

17 public service trots att de är ofta rör sig om mycket mindre påkostade, mer amatörmässiga produktioner än de amerikanska förebilderna de ofta försöker efterlikna. Det väsentliga verkar vara att det rör sig om en svensk produktion och inte en amerikansk. Däri inte sagt att det inte finns ett stort värde i att främja drama- och kulturprogram på det egna landets språk inte minst för att stärka den nationella identiteten. 12 HAR BRED UNDERHÅLLNING EN PLATS I PUBLIC SERVICE? Den breda underhållningens roll i public service är en hett debatterad fråga och även en mycket viktig sådan vad denna uppsats beträffar. I dagens extremt konkurrensutsatta TV-värld ter det sig naturligt att även ett public service bolag måste bry sig om sådant som tittarsiffror, räckvidd och målgrupper. Detta spelar roll, men frågan är i hur stor utsträckning det skall få styra utbudet? Leif Aldal, journalist på Sveriges Television går inte bara så långt som att påstå att den breda underhållningen är av stor betydelse för bolaget. Han menar till och med att public service hela existens är beroende av denna genre. Aldal resonerar som så att när underhållningen i SVT går bra då kan även andra, smalare program kategorier andas ut då deras tillvaro i viss mån säkras genom den breda underhållningens framgång. När underhållningen inte kan behålla sin publik då hotas nämligen mångfalden i public service företaget. (Aldal 1997:22-23) Aldal menar att det är fel att kritisera Sveriges Television för att delta i tävlingen om de högsta tittarsiffrorna i strid med de kommersiella kanalerna. Detta är inte att svika tanken med allmännyttig television. Det är just de breda folkliga programmen som tryggar mångfalden i utbudet och garanterar en god public service. (ibid.) Anledningen är att bolaget är beroende av att tittarna anser att bolagets program inte bara är högkvalitativt och präglas av en hög mångfald, kanske viktigare för medelsvensson är att bolaget producerar tittarsuccéer som gör att folk känner att de får valuta för TVavgiften och att de fortsätter att betala den. Ett TV-bolag utan tittarsuccéer och bred folklig förankring skulle raskt reduceras till en marginell, elitistisk minoritetsangelägenhet och öppna för en kraftfull kommersialisering av hela TV-marknaden. (Aldal 1997:24-5) Enligt Aldals resonemang är det alltså de få stora underhållningssuccéerna i SVT som är förutsättningen för bolagets omfattande tillverkning av smalare produktioner. Christina Jutterströms uttalande om att SVT sätter en stolthet i att företagets utbud skiljer sig från marknadens men för den skull avstår man inte från att sända t.ex. underhållning väcker en fråga om förströelseprogrammen bolaget sänder. Ska underhållning i television i allmänhetens tjänst se ut på ett visst sätt och är det så att just den underhållning som sänds i SVT är bättre och finare än den underhållning som sänds i de kommersiella kanalerna. Aldal svarar att den är varken bättre eller sämre, däremot finns det bra och dålig underhållning. Nedan tänkte jag gå in närmare på detta och förklara Aldals resonemang. 17

18 13 VAD ÄR BRA TV? I debatten om public service söker man ofta svara på frågan om public service innehåll enbart genom att undersöka hur mycket av en viss programgenre som en viss kanal sänder. Vissa genrer anses vara finare än andra. Ett problem när man mäter kvalitet och mångfald i TV på detta viset är att man inte tar hänsyn till subjektiva faktorer. Ett faktaeller samhällsprograms kvalitet ligger ju inte enbart i vilken genre programmet tillhör utan snarare i själva innehållet. Många program utge sig för att vara seriösa program men har ofta ett populistiskt- eller sensationsinriktat ämne, vinkling eller presentationssätt. Ett annat problem kan vara svårigheten att kategorisera ett visst program i en viss genre. Ett exempel är morgon-tv eller soffprogram som kan inbegripa allt från vintips och trädgårdsråd till nyheter och kändisskvaller. Aldal lägger stor vikt vid just innehållet när han talar om bra respektive dålig underhållning. Bra, bred underhållning måste alltid ligga rätt i tiden. Den måste stämma med en stor publiks förväntningar och värderingar. Den är med andra ord sällan revolutionär eller provocerande, men - faktiskt - ofta överraskande och nydanande. Dålig underhållning däremot är ofta förutsägbar, konservativ, snaskig, integritetskränkande och fördoms-förstärkande. (Aldal 1997:23) Nuförtiden är dock inte skillnaden alltid lätt att upptäcka. Ett exempel är en av Sveriges Televisions största tittarsuccéer på senare år, Robinsson. Programmet kritiserades starkt som rått och kränkande när det kom och kritiker menade att det inte var ett program som lämpade sig för public service televisionen. Aldal menar att utförandet är det viktiga och att det inte finns något programformat eller genre som inte skulle lämpa sig i den svenska public service-televisionen. 14 DEMOKRATI OCH MEDIERNA I ALLMÄNHETENS TJÄNST Medieforskaren Kent Asp skriver i sitt bidrag till boken Uppdraget om mediernas relation till allmänheten. Asp kan anses tillhöra den liberalpluralistiska gruppen forskare. Han tror på en oberoende media med en central roll i samhället vad gäller att upplysa och informera medborgarna och ge dem en informationsbas utifrån vilken de kan agera för sitt eget bästa och forma sina egna åsikter. Media anses alltså ha ett visst socialt ansvar. Om man utgår från synsättet om den förnuftiga människan som är fullt kompetent att själv bestämma vad som är bäst för henne och föreställningen att medierna i en demokrati skall förse folket med sådant informationsunderlag att de kan agera utifrån sina egna preferenser och intressen. Mediernas samhällsroll är, enligt Asp, att förse folket med mångsidig och korrekt information så att de på egen hand kan ta ställning i frågor som rör samhällets affärer. Desto bättre medierna utför denna uppgift, desto mer medverkar de till att uppfylla det fundamentala demokratiska värdet fri åsiktsbildning (Asp 1992:18-24). Vad kan då krävas av medierna vad gäller deras uppdrag att ge folket ett fullgott informationsunderlag utifrån vilket det kan fatta sina egna beslut? Den bild medierna presenterar av olika sakfrågor och aktörer menar Asp kan sägas svara mot två olika ändamål. Medierna har dels en uppgift att förse folket med tillräckligt 18

19 informationsunderlag så att varje individ kan bilda sig en egen uppfattning i en viss fråga baserat på denna information. Medierna bör även ha en neutral och objektiv nyhetsrapportering med betoning på korrekt och mångsidig information så att ingen behandlas på ett orätt sätt. Asp menar att dessa två krav kan härledas till två av demokratins mest grundläggande värden, åsiktsfrihet och yttrandefrihet (ibid.). Det finns enligt Asp inte något demokratiskt krav på opartiskhet i media och att på ett partiskt vis rapportera nyheter i ett enskilt medium visst är möjligt inom ramarna för det demokratiska värdet fri åsiktsbildning. Det är inte alls självklart att det grundläggande demokratiska värdet fri åsiktsbildning om vi ser till samhället i sin helhet - bäst uppfylls av ett nyhetsförmedlingssystem byggt på professionella nyhetsvärderingsprinciper där exempelvis opartiskhetskravet uppfylls inom varje enskilt medium. (Asp 1992:19) Det räcker alltså inte att enbart fokusera på enskilda mediers utbud för att ta reda på i vilken omfattning ett samhälle åtnjuter en åsikts pluralism i massmedierna. Minst lika viktig är det att se på det totala medieutbudet. Fri åsiktsbildning kan uppnås i båda fallen, dels genom mångfald hos de enskilda medierna och dels genom mångfald genom att det finns många olika medier att tillgå. 19

20 15 METOD För att uppnå uppsatsens syfte kan undersökningen läggs upp på olika sätt. Här avser jag att redogöra för hur jag gått till väga. I mitt arbete har jag studerat kvalitet och mångfald i svensk television och hur den nya konkurrenssituationen påverkat public service kanalerna. Utgångspunkten för studien har varit att jämföra Sveriges Television, TV4- koncernen och Viasat utifrån ovan nämnda utgångspunkt. Jag har inga föreställningar om att presentera en fullständig och komplett bild av samtliga aspekter av public service-television eller leverera en slutgiltig bedömning av de tre företagen jag studerat vad avser kvalitet och mångfald. En sådan undersökning skulle helt enkel vara för omfattande. Däremot hoppas jag kunna erbjuda intressanta resonemang och tankar om ämnet genom en analys av vissa centrala aspekter av kvalitet och mångfald i teveverksamhet genom att använda mig av de modeller och teoretiska resonemang jag beskrev i föregående kapitel. Jag avser att genomföra undersökningen på följande vis: Jag studerar material angående ämnet, från både företagen själva och tidigare litteratur på området, för att få fram en bild av situationen idag och dessa aktörers förutsättningar och problem med avseende på kvalitet och mångfald i programutbudet. Jag avser sedan jämföra detta material med de teoretiska resonemangen om hur public service bör vara och hur det bör utvecklas och förhålla sig till konkurrenterna och olika programformer. Jag har i stor utsträckning använt mig av respektive bolags årsredovisning för att få fram, först och främst, material av statistisk och finansiell art och även rena basfakta om kanalutbud och organisationens struktur, kanalernas ambitioner etc. Även VDs kommentarer i dessa årsredovisningar, på året som gått samt framtidsplaner, har i vissa fall utgjort en grund för diskussion. Tidningsartiklar från större svenska morgontidningar har varit till stor nytta då dessa av naturliga skäl är mer aktuella än böcker som behandlar ämnet. Jag har även sökt information och fakta från svenska och utländska företags hemsidor på Internet. Det finns väldigt mycket litteratur om public service-television och dess uppgift. Jag anser dock att det finns relativt lite aktuell forskning om hur kommersiell-tvs framväxt påverkat public service kanalers utbud och hur television i allmänhetens tjänst står sig emot de kommersiella alternativen i termer av kvalitet och mångfald. Jag har därför mot bakgrund av den stora mängd forskning som fanns om public service begreppet som sådant, sökt föra diskussionen vidare med avsikt att täppa igen den lucka som jag ansåg finns på forskningsområdet. Uppsatsen är alltså en litteraturstudie där jag gör en sekundäranalys av redan publicerade studier och lägger tyngden i ett självständigt resonemang utifrån de frågor som jag tar upp i mitt syfte. Jag har sökt genomföra en systematiskt utförd analys och kritisk utvärdering av tidigare forskning på området. Tillvägagångssättet har varit så att jag samlat in, ordnat och omstrukturerat för min undersökning relevant material och tidigare studier om temat för att sedan använda detta som utgångspunkt för min analys och vidare diskussion om ämnet. En litteraturstudie har lämpat sig väl för detta ändamål då jag avsett resonera vidare på området med befintlig forskning och normativa modeller som grund för att kunna erbjuda min analys och slutsats. Jag har sökt definiera och klargöra problemen, så som jag ser dem, och även avsett informera om det aktuella 20

21 kunskapsläget vad gäller detta område för att sedan diskutera detta och söka föra diskussionen framåt. Angående användningen av information från företagens officiella hemsidor och årsredovisningar kan det finnas anledning att inta ett särskilt kritiskt förhållningssätt gentemot dessa i och med att det är fråga om partisk och okritisk information. Jag har, då det varit möjligt, försökt att dubbelkontrollera de uppgifter jag använt mig av i uppsatsen. Detta gäller samtliga källor. Annars anser jag att det inte finns någon anledning att misstänka osanningar vad gäller exempelvis finansiella eller faktamässiga uppgifter i årsredovisningarna eller från företagens hemsidor. Då det rör sig om en bransch i snabb förändring så har alltså tidningsartiklar varit en viktig källa för att få så aktuell information som möjligt. Man bör då ha den aktuella ägarstrukturen på den svenska dagstidningsmarknaden i åtanke. T.ex. har Bonniers ägarintressen i både TV4 och Dagens Nyheter. Även den norska mediekoncernen Schibsted äger andelar i TV4 och Svenska Dagbladet. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har använts som källor i uppsatsen. Jag anser dock att inga speciella skäl finns att betvivla uppgifterna i dessa välrespekterade tidningar, speciellt då deras bevakning, enligt min mening, uppfyllt kraven på mångsidighet samt kritisk och objektiv granskning i detta fall. Om man ser till innehållet i de artiklar som använts har det således inte funnits skäl att misstänka partiskhet eller gynnsam behandling av tidningens ägare i dessa artiklar. Tvärtom har det flera gånger rört sig om en hård granskning av dessa ägare. 21