Att identifiera uttryck

Transkript

1 MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2007:68 ISSN Att identifiera uttryck JAKOB NYLIN NILSSON Jakob Nylin Nilsson Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats är tillåtet under förutsättning att upphov anges och det här meddelandet bevaras.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Att identifiera uttryck To identify expression Jakob Nylin Nilsson Kollegium: 2 Färdigställt: 2007 Handledare: Abstract: Jan Larsson The aim of this thesis is to analyse the possibility to identify the FRBR entity expression from existing catalogue records performed within the context of Swedish cataloguing rules. The empirical study uses a sample of records from the catalogue within the library at the University College of Borås. To begin with, the thesis reports some of the earlier discussion about the FRBR model. That gives an understanding of which problems the model has and justifies the study s delimitation towards expression. The research questions in the study ask to what extent it is possible to distinguish expression, what fields that identify the entity and if descriptions of particular types of media and publication are different in respect of expression. For an understanding of the empirical material the study uses categories fetched from the article FRBRization: A method for turning online public finding lists into online public catalogs written by Martha M. Yee. The result shows that expression can be identified in a large part of the material. At the same time, the result shows a clear difference between descriptions of monographs and serials, respectively. They are different both in respect of to what extent expression can be distinguished and which fields that identify the entity. One possible interpretation of the result is to understand the concepts in FRBR as roles rather than things. That seems to be able to solve some of the problems that are connected with the model. Nyckelord: FRBR, katalogisering ii

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemställning, syftesformulering och frågeställningar Ytterligare avgränsningar Disposition Introduktion till FRBR Entitet-relationsmodellen FRBR-modellen Relationer mellan entitetsinstanser Användarkrav Förhållandet mellan FRBR och KRS Tidigare diskussion kring FRBR Terminologi Beskrivningsnivå Användarkraven Digitala dokument Seriella publikationer Entiteten uttryck Förståelseram Kategorier Metod Datainsamling Empirins relation till studiens frågeställningar Analysstrategi Metodologiska svagheter Resultat Samlad bedömning Tryck Nätresurser Monografier Seriella publikationer Diskussion Sammanfattning...53 Käll- och litteraturförteckning...54 iii

4 1 Inledning Kataloger och katalogisering är en förutsättning för att stora boksamlingar skall vara möjliga att hantera. Det är också en mycket gammal företeelse. En av de äldsta bokförteckningar som är kända finns på en lertavla upphittad i den sumeriska staden Nippur och är daterad till 2000 f.kr (Strout 1956, s. 255). Genom historien har kataloger varit utformade på många olika sätt och haft skiftande innehåll. Idag framstår det som orimligt att ordna en boksamling efter ryggarnas färg eller att sortera författare under förnamn (Strout 1956, s. 254). De bibliotekssamlingar som finns idag utgörs också av mycket annat än böcker. Kataloger har emellertid alltid varit nödvändiga för framgångsrikt biblioteksarbete. Länge fanns ingen samverkan kring utformandet av kataloger men den teknikutveckling som skedde under 1900-talet framtvingade förenade ansträngningar. I och med att ett utbyte av katalogposter blev möjligt uppstod en strävan mot standardisering av bibliografiska poster. I det sammanhanget var det naturligtvis en uppenbar fördel om posterna var begripliga för var och en (Berntsson 2006, s. 4f). International Federation of Library Associations and Institutions (Ifla) inledde sitt arbete för att standardisera bibliografiska beskrivningars form och innehåll under 1960-talet (Berntsson 2006, s. 4f). Den första standarden publicerades 1971 och berörde monografier. Därefter följde fler skrifter i serien International standard for bibliographic description (ISBD) som alla har präglat efterföljande katalogiseringsregler (FRBR 1998, s. 1). Förutsättningarna för kataloger fortsatte emellertid att förändras. Den utveckling mot decentraliserad katalogisering som inletts med katalogkorten fortsatte med storskaliga databaser och gemensamma katalogiseringsprogram. Samtidigt ökade mängden publikationer och nya publiceringsformer uppstod. För att kunna möta förväntningar och behov hos användare i den föränderliga miljön tillsatte Ifla därför 1992 en studiegrupp som skulle definiera bibliografiska posters funktion (FRBR 1998, s. 1f) godkändes studiegruppens rapport av Ifla och 1998 publicerades Functional requirements for bibliographic records (FRBR). I rapporten beskrivs en konceptuell modell över bibliografiska data och vad poster behöver informera om. Vidare definieras ett antal användarkrav och det diskuteras hur bibliografiska poster kan uppfylla dessa (FRBR 1998, s. 2). Sedan rapportens publicering har den fått stor uppmärksamhet och översatts till många språk, men startsträckan har ändå varit lång (FRBR 2006). Den svenska översättningen dröjde till Problemställning, syftesformulering och frågeställningar Vilket framgår av kapitel 3 är det bland de otaliga diskussioner som förts kring FRBR möjligt att utläsa skiftande meningar om rapportens fullständighet och tydlighet. Det finns 4

5 också liknande kritik som lagts fram från olika håll. Väldigt lite av diskussionen har dock förts i svenska sammanhang (FRBR 2006, s. 4). Många av de synpunkter som FRBR har givit upphov till har handlat om begreppet uttryck. Möjligen har det sin förklaring i att uttryck är det begrepp i modellen som är mest främmande. Distinktionen mellan det intellektuella eller konstnärliga innehållet och dess gestaltning har förstås alltid varit central men definitionen av uttryck innebär en precisering. Yee (2005) menar däremot att uttryck finns beskrivna i existerande bibliografiska poster och presenterar ett antal kategorier för hur entiteten kan identifieras. FRBR har också kritiserats för dess möjlighet att hantera digitala dokument samt seriella publikationer. Kanske ter sig modellen mest rimlig för tryckta monografier men icke desto mindre är den avsedd att kunna beskriva bibliografiska poster oavsett innehåll (FRBR 2006, s. 7). Syftet med föreliggande uppsats är att studera möjligheten att identifiera uttryck från existerande katalogposter utförda enligt KRS. För att uppnå syftet och från empirin dessutom kunna utläsa något om övergripande problem vägleds uppsatsen av följande frågeställningar: I vilken utsträckning och från vilka fält i existerande katalogposter kan uttryck urskiljas? Hur vanligt är det att ett visst fält eller delfält identifierar uttryck? Skiljer sig katalogposter för specifika medie- och publikationstyper åt med avseende på möjligheten att identifiera uttryck? Ett uttryck förstås i den här uppsatsen som en representation av en intellektuell eller konstnärlig idé. Med verk avses den idé som måste framföras via ett uttryck. Ett verk kan uttryckas på många olika sätt, t.ex. representerar översättningar samma verk som den ursprungliga texten. Däremot kanske inte alla uttryck lyckas förmedla verket i samma utsträckning även om det är dess ambition. Vissa uttryck innehåller andra uttryck, exempelvis kan illustrationer vara en del av ett förverkligande av ett verk. Ett annat exempel är när ett verk uttrycks i en annan form än dess ursprungliga uttryck: framförandet av en tonsatt dikt är dels ett uttryck för författarens idé, dels ett uttryck av ett musikaliskt verk. Uttryck fixeras i dokument och bevaras därigenom. De aspekter av ett dokument som inte representerar den intellektuella eller konstnärliga idé som utgör verket hör antingen till manifestationen eller det enskilda exemplaret. Typsnitt och dylika egenskaper representerar inte ett visst verk och är därför inte del av uttrycket. 5

6 1.2 Ytterligare avgränsningar En första tanke var att göra studiens urval från samtliga poster som finns registrerade i Libris men systemet innehar en trunkeringsgräns 1. Det innebär att en sökning avbryts efter det att x termer hittats i index. En enskild sökning kan därför inte ge kännedom om hela populationen vilket är nödvändigt för sannolikhetsurval. Av den anledningen är studiens urval istället utfört från de poster i Libris som finns registrerade vid Bibliotek & läranderesurser vid Högskolan i Borås. Det medför en betydligt mindre population från vilken det är möjligt att återvinna samtliga poster och utföra sannolikhetsurval. Den avgränsning som är gjord får vissa konsekvenser för studien. Några medie- och publikationstyper finns inte representerade i populationen och uteblir därmed från studien. Medie- och publikationstyper som utgör en försvinnande liten del av populationen kommer sannolikt också att försummas av studien. Sedan FRBR publicerades har Ifla tillsatt arbetsgrupper för att utveckla den konceptuella modellen med avseende på auktoritetsposter och ämnesrepresentation. Uppsatsen behandlar inget av dessa arbeten. 1.3 Disposition Kapitel 2 ger en kort introduktion till FRBR. I kapitel 3 presenteras ett urval av tidigare publikationer som behandlat rapporten. Därefter redogörs i kapitel 4 för den förståelseram som ligger till grund för tolkning av det empiriska materialet. Kapitel 5 ägnas åt en beskrivning av studiens genomförande och en diskussion av valda metoder. I kapitel 6 redovisas analys och resultat utifrån studiens empiri. Slutligen diskuteras studiens genomförande och resultat i kapitel 7. En sammanfattning av studien återfinns i kapitel 8. 1 För den intresserade ger mer information. 6

7 2 Introduktion till FRBR FRBR-studiens syfte är att definiera vilken information bibliografiska beskrivningar bör informera om och vilka intressen hos användare poster skall kunna uppfylla. Därutöver formuleras i studien grundläggande krav för vad nationalbibliografiska poster skall innehålla (FRBR 2006, s. 7). Den begreppsmodell som studien presenterar är en s.k. entitet-relationsmodell (ERmodell). ER-modellen introducerades av Peter P. Chen 1976 och är alltjämt aktuell. En fullständig modell är ett sätt att formellt definiera hur en databas skall utformas, men innan dess krävs många steg av förfiningar. Då den formella modellen är under utveckling fungerar ER-modellen som en metod för att utforska informationsbehov. Den grafiska framställningen kan användas för att diskutera vad informationssystem måste hantera (Benyon 1997, s. 160f). FRBR (2006, s. 8) är inte en fullt utvecklad datamodell utan just en begreppsmodell som kan användas för diskussion kring bibliografiska poster. 2.1 Entitet-relationsmodellen ER-modellen består av entiteter, relationer och attribut. Begreppet entitet definieras av Chen (1976, s. 10) som något distinkt identifierbart, såväl fysiska som konceptuella objekt kan utgöra entiteter. Vad som utgör en entitet måste definieras i varje enskild ERmodell utifrån vad som är av intresse i det specifika sammanhanget (Benyon 1997, s. 169). FRBR (2006, s. 15) tar sin utgångspunkt i ett användarperspektiv och modellens entitetstyper utgör nyckelbegrepp för användare av bibliografiska data. Det är givetvis viktigt att skilja mellan en generell typ av entiteter och enskilda förekomster (Benyon 1997, s. 160). ER-modellen bygger på mängdlära och Chen (1976, s. 11) skiljer mellan enstaka entiteter och entitetsmängder. En mängd kan innehålla delmängder och en entitet kan därför tillhöra flera entitetsmängder. FRBR använder en något annorlunda terminologi än Chen, dessvärre inte helt konsekvent. Oftast används entitet för generell typ och entitetsinstans för enskilda förekomster. Föreliggande uppsats försöker att använda termerna så som de används i FRBR. Två eller flera entiteter förbinds till varandra i en relation. Chen (1976, s. 10) ger exemplet far son som kan definieras som en relation mellan två entiteter av typen person. Mellan samma entiteter kan det finnas flera relationer. Vad som skall definieras som relationer respektive entiteter är beroende av det specifika sammanhang där en ER-modell skall användas. Data lagras om entiteter medan relationer är viktiga för att tillhandahålla informationen (Benyon 1997, s. 173ff). Entiteter beskrivs, identifieras och kategoriseras av attribut. Ett attribut är ett dataelement associerat till en entitet (Benyon 1997, s. 171). De attribut som återfinns i FRBR (2006, s. 31) är däremot inte dataelement utan entitetsegenskaper sedda ur ett användarperspektiv. ER-modellen kan ritas upp på ett flertal olika sätt. FRBR använder dubbla pilmarkeringar för att visa att en eller flera entiteter ingår i en relation samt enkla för att visa att endast en 7

8 entitet ingår i en relation. En ER-modell är dock aldrig komplett med enbart diagram utan måste alltid kommenteras (Benyon 1997, s. 166). 2.2 FRBR-modellen I FRBR-modellen finns tre grupper av entiteter 2. Den första gruppen (se figur 1) omfattar de produkter som är av intresse för användare av bibliografisk information och är därför grundläggande för hela modellen 3. Ett verk är en distinkt intellektuell eller konstnärlig skapelse som förverkligas i ett uttryck. Uttrycket gestaltas fysiskt i en manifestation som representeras av en mängd exemplar (FRBR 2006, s. 15). Att åtskilja information från dess bärare är på intet sätt en ny idé. Lubetzky tydliggjorde under 1960-talet distinktionen genom begreppen verk och bok. Där verk definierades som en intellektuell skapelse av en författare och bok som ett fysiskt objekt som bär verket (Svenonius 2000, s. 7f). FRBR definierar emellertid fyra entiteter och innebär därmed en precisering. En grupp exemplar som delar särskiljande kännetecken bildar en manifestation 4. Manifestationen representeras av dess exemplar (FRBR 2006, s. 62). Den intellektuella eller konstnärliga form ett verk förverkligas i utgör dess uttryck. Aspekter på fysisk form är däremot egenskaper hos en manifestation (FRBR 2006, s. 21). VERK förverkligas i UTTRYCK gestaltas i MANIFESTATION representeras av EXEMPLAR Figur 1. FRBR:s grundläggande entiteter (FRBR 2006, s. 16). Figur 1 visar entiteterna ur den första gruppen och de relationer som råder mellan dem. Ett verk förverkligas i ett eller flera uttryck medan ett uttryck förverkligar endast ett verk. Ett uttryck gestaltas i en eller flera manifestationer och en manifestation gestaltar ett eller flera uttryck. En manifestation representeras av ett eller flera exemplar medan ett exemplar representerar endast en manifestation. 2 Grupperna utgör egentligen entitetstyper med ett antal undertyper. 3 Det kan tyckas märkligt att FRBR definierar entiteter som inte är av intresse för användare. Entiteterna ur grupp 3 har endast ett attribut associerat till sig och skulle därför kunna definieras som verkattribut (se Benyon 1997, s. 171). 4 En manifestation kan representeras av ett eller flera exemplar. 8

9 Den andra gruppen av entiteter är sådana som ansvarar för eller äger någon entitet ur grupp 1. Person är en individ medan en institution är en organisation eller grupp av individer (FRBR 2006, s. 16). Figur 2 visar den andra gruppen av entiteter inom fet ram. Figuren visar också vilka relationer som finns till entiteterna ur den första gruppen. Ett exemplar ägs av en eller flera av entiteterna ur grupp 2 och en entitet från grupp 2 äger ett eller flera exemplar. Samma mönster återfinns i de övriga relationerna, d.v.s. att samtliga relationer är av typen många till många. VERK UTTRYCK MANIFESTATION EXEMPLAR ägs av framställs av INSTITUTION förverkligas av PERSON skapas av Figur 2. Ansvarsrelationer (FRBR 2006, s. 17). I figur 3 visas den tredje gruppen av entiteter inom fet ram. Koncept, objekt, händelse och plats är entiteter som kan utgöra ämnen i verk. Samtliga av FRBR-modellens entiteter kan emellertid vara ämnen för ett verk. Till exempel kan ett verk ha ett eller flera andra verk som ämne. Samtliga relationer som visas i figur 3 är av typen många till många. 9

10 VERK VERK UTTRYCK har som ämne MANIFESTATION EXEMPLAR PERSON har som ämne INSTITUTION KONCEPT OBJEKT har som ämne HÄNDELSE PLATS Figur 3. Ämnesrelationer (FRBR 2006, s. 18) Relationer mellan entitetsinstanser ER-modellen används för att relatera entiteter till varandra, därtill definierar FRBR relationer mellan entitetsinstanser inom grupp 1. Dels relationer mellan instanser av samma entitetstyp, dels specifika relationer mellan instanser av olika entitetstyp. Därigenom vill FRBR försöka beskriva bibliografiska relationers natur (FRBR 2006, s. 50f). Verk relaterade till andra verk är av två kategorier. Hänsyftande verk kan till exempel vara ett register, sådana verk har föga värde utan det självständiga verk det är knutet till. Självständiga verk är användbara oavsett sammanhang (FRBR 2006, s. 52f). Ett verk kan också vara en del av ett större verk, exempel därpå är kapitel och tidskriftsartiklar. Delar är antingen beroende eller fristående. Kapitel i en text är avsedda att läsas i sitt sammanhang och är därför beroende av hela verket. Tidskriftsartiklar fungerar däremot som fristående från det större verket (FRBR 2006, s. 55f). 10

11 Även instanser av de övriga grundläggande entiteterna kan vara relaterade till varandra. Bland dem kan eventuellt relationer mellan uttryck vara av intresse för den här uppsatsen. En relation mellan två uttryck av samma verk uppträder när ett uttryck är baserat på ett annat. Uttryck i en sådan relation fungerar som självständiga uttryck. Även uttryck av olika verk kan vara relaterade till varandra men fungerar som relationer verk till verk (FRBR 2006, s. 57ff) Användarkrav Vidare identifierar rapporten fyra användarkrav med avseende på entiteterna ur grupp 1: att hitta entiteter 5 som motsvarar angivna sökkriterier, att identifiera en entitet, att välja en entitet lämplig utifrån användarens behov samt att få tillgång till den beskrivna entiteten. Det sista av dem är enligt FRBR inte applicerbart på entiteterna verk och uttryck (FRBR 2006, s. 65ff). Att få tillgång till en manifestation innebär rimligen att kunna införskaffa en eller flera representationer av manifestationen. Möjligen är det därför inte helt konsekvent att utesluta verk och uttryck från användarkravet att få tillgång till en beskriven entitet. Ett exemplar representerar givetvis även ett uttryck och ett verk. Dock definierar FRBR (2006, s. 42) manifestationsattributet adress för elektroniska resurser med fjärråtkomst 6. Det måste innebära att användaren har direkt tillgång till manifestationen. De attribut och relationer som finns definierade i modellen värderas utifrån dess möjlighet att uppfylla användarkraven och ligger senare till grund för de grundläggande krav rapporten ställer på innehållet i nationalbibliografiska poster (FRBR 2006, s. 65ff). 2.3 Förhållandet mellan FRBR och KRS FRBR angriper problematiken som finns vid bibliografisk beskrivning på ett väsentligt annorlunda vis än KRS. ER-modellen definierar ett antal generella begrepp vars detaljer tillkommer efterhand. I FRBR är även detaljerna, d.v.s. attributen, definierade på en generell nivå. Syftet är att ge en helhetsbild av problematiken. En regelsamling angriper däremot problematiken från motsatt håll: detaljer förs samman till en fullständig beskrivning. I katalogiseringsregler definieras dataelement, hur de skall utformas och sättas samman. En konkret beskrivning av förhållandet mellan FRBR och KRS med avseende på entiteten uttryck ges i uppsatsens fjärde kapitel. Där redogörs för hur entiteten kan identifieras i bibliografiska beskrivningar enligt KRS. 5 Den svenska översättningen använder termen material vid beskrivningen av det första användarkravet. 6 Inte sällan kan en elektronisk resurs nås via flera adresser och attributet måste i så fall ha flera värden. 11

12 3 Tidigare diskussion kring FRBR Sedan FRBR-rapporten gavs ut har den fått stor uppmärksamhet internationellt. En mycket bra sammanställning finns i artikeln FRBR and further (Le Boeuf 2001). En senare men inte lika djupgående sammanställning finns i det nummer av Library technology reports (Eden 2006) som är vigt åt FRBR. Även magisteruppsatsen Den senaste utvecklingen inom katalogisering och dess påverkan av ny teknologi (Westlind 2004, s. 20ff) kan vara mycket värdefull för en orientering. Därutöver underhåller FRBR Review Group en bibliografi över ämnet. 3.1 Terminologi Bahturina (2000, s. 50) diskuterar svårigheter att översätta FRBR till ryska. För termen entity används den ryska motsvarigheten till objekt, men det är en mindre elegant översättning eftersom begreppet entitet ofta definieras som ett objekt. Vad gäller uttryck verkar den största svårigheten vara att hitta en term som utesluter fysiska aspekter medan den engelska termen item är problematisk på grund av dess polysemi. Artikeln menar att FRBR-studien är av konstgjord karaktär och att den därför inte kan lösa några faktiska problem. Bahturina (2000, s. 51) vill framför allt se att en gemensam katalogiseringsterminologi prioriteras. För att nå dit är ett mångspråkigt lexikon nödvändigt. Även Vellucci (1997, s. 10) menar att FRBR snarare skapar förvirring än klarhet. Hur entiteterna definieras genom rapporten är inte konsekvent och vissa definitioner är mindre tydliga. Definitionen av verk säger inget om entitetens egenskaper och uttryck exemplifieras vid ett tillfälle av kompositörens partitur (FRBR 2006, s. 21) trots att definitionen av entiteten utesluter alla fysiska aspekter. Den största anledningen till förvirring är emellertid att gamla termer ges ny betydelse i FRBR. Framför allt har verk tidigare innefattat de aspekter som i FRBR-modellen utgör uttryck. Tidigare katalogiseringsterminologi har dock inte heller varit konsekvent. De engelska termerna manifestation och item har använts omväxlande om den fysiska gestaltningen av verk medan enstaka exemplar har benämnts copy 7. Vellucci (1997, s. 10) påpekar därtill att många tidigare beskrivit den hierarki som FRBR:s första grupp av entiteter utgör med andra termer. Ett exempel är: work, text, edition, printing, book. Ett annat är: uniform work, work, bibliographic set, bibliographic copy och bibliographic unit. Dessutom delar Yee (1994) upp manifestationsbegreppet i tre: manifestation, title manifestation och near equivalent. Också i Dahlströms (2006, s. 92ff) jämförelse mellan FRBR:s begreppshierarki och de grupperingar av bibliografiska entiteter inom den deskriptiva bibliografin som Fredson Bowers formulerat ter sig manifestationsbegreppet som mindre exakt. Jonsson (2005, s. 84f) hänvisar också till Bowers och menar att hans begrepp skulle kunna användas tillsammans med FRBR-modellen då en mer precis hierarki behövs. 7 Kanske den svenska översättningen (FRBR 2006) ligger närmare tidigare språkbruk eftersom den sista entiteten i grupp 1 i den betecknas exemplar. 12

13 FRBR utgör dock ett förhållandevis detaljerat dokument som Vellucci (1997, s. 10f) menar kan användas för att nå en konsekvent terminologi. Något som både Vellucci och Bahturina efterlyser. 3.2 Beskrivningsnivå Jonsson (2003, s. 42) diskuterar AACR2, de italienska katalogreglerna RICA och de tyska, RAK utifrån FRBR med avseende på vad en bibliografisk post skall beskriva. AACR2 är den enda av dem som innehåller en regel om vad som skall beskrivas. Det är också den regelsamling som är mest intressant ur ett svenskt perspektiv eftersom KRS är en bearbetad översättning av den. Den omnämnda regeln finns i paragraf och anger att utgångspunkten för en bibliografisk beskrivning skall vara det objekt som finns i handen, inte det ursprungliga eller något annat utförande som verket tidigare har publicerats i. Enligt Jonsson är regeln allt för fokuserad på publicerat material. Hon konstaterar också att den utgår från entiteten exemplar 9, men menar att något annat inte är möjligt eftersom ett exemplar är nödvändigt för att kunna ta del av ett verk. Vidare påpekar Jonsson (2003, s. 45) att bibliografiska poster traditionellt har beskrivit både verk och manifestation. Allt större databaser kräver dock att funktionerna separeras. Det måste enligt Jonsson ske genom att verk och uttryck beskrivs i auktoritetsposter. De skall följaktligen inte ersätta den bibliografiska posten, vilken utgår från entiteten manifestation. 3.3 Användarkraven AIB (1999) och Svenonius (2000, s. 18f) vill utöka FRBR med ett femte användarkrav: navigation. Ofta är en initial sökning inte fullt ut tillfredsställande. Vissa användare kan inte formulera i ord vad de söker men vet när de hittat materialet och förväntar sig därför guidning av det bibliografiska systemet. Därför måste det vara lätt att utifrån en bibliografisk post hitta relaterade poster. Att formulera möjligheter till navigation som ett användarkrav skulle betona vikten av bibliografiska och semantiska relationer eftersom det är genom dem användare lotsas vidare. Svenonius (2000, s. 19) hänvisar dels till bibliografisk klassifikation, dels till bibliografiska relationer i katalogregler. Genom klassifikation ordnas böcker efter dess semantiska relationer och relaterade böcker hamnar därmed i närheten av varandra på bokhyllor och i listor. Bibliografiska relationer i katalogregler (jfr KRS 1.7A4) kartlägger det bibliografiska universumet. Båda företeelserna är exempel på att underlätta användarens navigering. Svenonius (2000, s. 15ff) menar också att det första användarkravet är otillräckligt. Hon redovisar de bibliografiska målsättningar som Cutter, Lubetzsky och Parisprinciperna formulerat och konstaterar att FRBR:s formulering för samman de tidigare målen att hitta 8 KRS följer den struktur som finns i AACR2. I återstoden av uppsatsen används den detaljerade paragrafindelningen för att hänvisa till regelsamlingen. 9 Den engelskspråkiga regelsamlingen använder emellertid termen item vilken enligt Vellucci måste förstås som den fysiska gestaltningen av ett verk och inte ett enskilt exemplar. 13

14 ett känt dokument respektive att hitta en uppsättning dokument. Hon menar att principen att föra samman relaterade dokument är mycket värdefull och att den behöver upprätthållas. Därutöver ser hon det problematiskt att användarkraven knyts till just den ERmodell som FRBR använder. Målformuleringar behöver vara självständiga så att alternativa modeller kan utvecklas. Hon menar också att målformuleringar explicit bör uttrycka vad användare skall kunna hitta i en katalog: alla dokument som bär samma verk, alla dokument av en given författare etc. Att hålla samman relaterade poster och att i en anmärkning beskriva relaterade objekt är enligt Vellucci (1997, s. 14f) exempel på implicita länkar. De identifierar inte vilken typ av relation som råder men ger ändå guidning åt användare. Explicita länkar är antingen hänvisningar mellan uppslag eller mekaniska länkar mellan poster. De senare, exempelvis länkfälten i Marc-formatet, kan förutom att lotsa användare vidare även identifiera typ av relation. Žumer och Riesthuies (2002, s. 79ff) menar däremot att navigation är en funktion som bara kan kopplas till katalogers användargränssnitt 10. De menar att det är en viktig funktion för att uppnå katalogens mål men att den inte hör till katalogen. Enligt dem saknar kravet om sammanhållning av relaterade poster relevans för databaser. Posterna ordnas först efter sökning till skillnad från tidigare kataloger där filering varit en viktig del av katalogens konstruktion. Žumer och Riesthuies (2002, s. 82) verkar avgränsa begreppet navigation till att gälla endast explicita länkar. Hur poster sorteras och presenteras är dock inte mindre viktigt för att det sker först efter sökning, vilket författarna också ger uttryck för. Jag har därför svårt att att se varför den sammanhållning som katalogregler skapar inte skulle vara relevant även för kataloger lagrade i databaser. Sökresultatet från en databas presenteras likt tidigare katalogsystem som en ordnad lista. Vellucci (1997, s. 14) betonar dessutom att möjligheten till navigation har varit beroende av både katalogregler och katalogstrukturer och att det fortsatt är så. Nya katalogstrukturer ger nya möjligheter men hur bibliografiska relationer beskrivs bestäms av katalogregler. 3.4 Digitala dokument Elektroniska resurser förekommer ofta i många olika format. Därför skulle det kunna vara rimligt att samla en publikations olika versioner i en gemensam bibliografisk post. Murtooma (1998) diskuterar FRBR i relation till ISBD(ER) och tar bland annat upp den frågan. Hon tolkar FRBR som att olika versioner av elektroniska resurser utgör skilda manifestationer och därmed bör beskrivas var för sig. Även Jonsson (2003) framhäver att elektroniska resurser ofta ger upphov till väldigt många manifestationer som gestaltar samma uttryck, men finner det största problemet i definitionen av exemplar. Hon menar att exemplar skapas av användare själva, eventuellt att de skapar manifestationer. Oavsett vilket uppstår en situation där en publikation mångfaldigas då användare tar del av den. Samtidigt är hon tydlig med att digitala dokument faktiskt existerar som exemplar: 10 På engelska används akronymen OPAC, vilken står för Online Public Acces Catalogue. 14

15 That we do not touch them with our hands doesn t mean that they lack a physical existence. They do exist as specific combinations of electric charges on disks. (s. 42) Vidare menar hon att ett digitalt arkiv måste upprätta unika poster för varje fil som sparas. Enligt Jonsson är det nödvändigt för att garantera att filerna skall gå att läsa i framtiden. Renear et al. (2003) diskuterar också problematiken med att placera digitala dokument bland FRBR-modellens första grupp av entiteter. Dock utifrån XML-dokument och huruvida de utgör uttryck eller manifestationer, möjligheten att de skulle utgöra verk eller exemplar utesluts mycket snabbt. Till skillnad från Jonsson menar de att en fil inte utgör ett fysiskt objekt och därmed inte omfattas av FRBR:s definition av exemplar. FRBR säger inte mycket om digitala dokuments plats i modellen. Attributen systemkrav, filkarakteristika, åtkomstsätt och adress är associerade till entiteten manifestation. Bland de attribut som är associerade till exemplar finns däremot inga som är specifika för digitala dokument. Samtliga exemplarattribut ter sig faktiskt svåra att applicera i ett digitalt sammanhang. Dock påpekar Jonsson helt riktigt att filer lagras fysiskt. Hon är också tvungen att se filer som exemplar. I annat fall skulle hennes tes att ett exemplar är den enda möjligheten att ta del av ett verk gå om intet. För att avgöra om en fil kan beskrivas som ett exemplar kan det vara lämpligt vända sig till en definition av begreppet. En mycket klar och tydlig sådan ges i Walleij (2006, s. 52): Med en fil på ett datorsystem menas en ordnad sekvens av tal mellan 0 och 255. På ett datorsystem motsvaras detta av en binär talsekvens av så kallade bytes, som består av 8 ettor eller nollor. Filen består således av ett godtyckligt antal grupperingar av 8 stycken ettor eller nollor. Dessa sekvenser kan lagras i datorns minne eller på en magnetisk skiva, ett band, eller likvärdigt medium. En fil är något abstrakt: även om ett datorprogram upplever en fil som en ordnad sekvens betyder inte detta att den fysiska informationen i en fil är lagrad i samma ordning. En fil kan alltså inte beskrivas som ett exemplar. Hur en fil lagras fysiskt på ett media bestäms i hög grad av vilket filsystem som används och är inte en egenskap hos filen. Samma ordnade sekvens kan fysiskt ordnas på ett flertal olika sätt. Den kan också lagras på flera olika media. Ett digitalt dokument kan givetvis bestå av flera filer. Renear et al. (2003) menar att XML-uppmärkning dels kan definieras som ett formellt språk, dels som layoutinstruktioner. I det första fallet utgör dokumentet ett uttryck på samma vis som ett dokument skrivet i naturligt språk. I det senare utgör dokumentet en manifestation. XML-dokument kan visas i många olika former men saknar i sig uppgifter om hur det ska visas. Exempelvis kan XML användas vid textkritiska studier. Då utgör den kritiska utgåvan ett uttryck. Uppmärkningen baseras på studiet av den text som realiserar det ursprungliga verket och fyller då funktionen av ett språk. Den kritiska utgåvans användning av XML säger något om det uttryck den granskar men ingenting om hur den själv skall visas. Ett sådant XML-dokument utgör ett uttryck (Renear et al. 2003, s. 4). De flesta dokument som författas handlar däremot inte om stycken, titlar, listor och dylikt. Uppmärkningen fyller då snarast samma funktion som typsättningen i tryckta dokument. 15

16 Förvisso saknar XML-dokument många av de attribut som är definierade för manifestationer. Det innehåller i sig inga uppgifter om typsnitt och dylikt, men det kan ges förklaringen att ett XML-dokument utgör en del av en manifestation. Den slutliga gestaltningen av uttrycket sker först då en stilmall associeras till dokumentet (Renear et al. 2003, s. 3f). I Renear (2006) utvecklas tanken att ett XML-dokument kan fungera både som uttryck och manifestation beroende på sammanhang. Han menar att det är föränderligt vad ett uttryck realiserar. FRBR (2006, s. 21) definierar uttryck som de specifika ord, meningar, stycken etc. som förverkligar ett verk. En text måste emellertid tolkas av läsaren och dess mening kan därför variera. Därför menar Renar att uttryck och manifestation är roller som som kan byta innehavare. Om en fil är något abstrakt och därmed inte kan beskrivas som ett exemplar är det lockande att se ett digitalt dokument som en manifestation. FRBR (2006, s. 22) definierar emellertid manifestation som den fysiska gestaltningen av ett uttryck för ett verk. Entiteten manifestation representerar en mängd exemplar och egenskaperna hos en manifestation är de egenskaper som är gemensamma för dess exemplar. Definitionen av manifestation är alltså beroende av exemplar. Om digitala dokument inte kan beskrivas som exemplar följer därför att de inte heller kan beskrivas på manifestationsnivån. Lika fullt definieras i FRBR (2006, s. 41f) manifestationsattribut som är specifika för elektroniska resurser. Definitionen av filkarakteristika omfattar uttryckligen fysiska egenskaper: Filkarakteristika för elektroniska resurser är standarder och scheman som använts för att koda filen (till exempel ASCII, SGML etc.), filens fysiska egenskaper (till exempel packningstäthet, paritet, filtrering etc.) och andra egenskaper som har betydelse för hur resursen kan användas. De fysiska egenskaper FRBR hänvisar till är dock egenskaper relaterade till hårdvara. Attributet filkarakteristika beskriver dels filen, dels hur den lagras och hanteras. Vid beskrivning av elektroniska resurser som sprids via fysiska lagringsmedia är det ett fungerande tillvägagångssätt. Dokument som sprids via Internet sprids däremot utan fysiska bärare och webbmediet skiljer sig i sin flexibilitet avsevärt från tryckta medier. Hur dokument visas beror på faktorer utanför dokumentet. Användare kan också anpassa visningen av dokument efter behov och smak. Rener et al. (2003) menar att ett XML-dokument kan ses som en del av en manifestation. De innehåller inte i sig några uppgifter om typsnitt och dylikt: funktion är avskilt från presentation och hur ett dokument presenteras bestäms av en associerad stilmall. Även med en stilmall har läsaren dock möjligheten att förändra presentationen efter tycke och smak. Rener et al. bortser i sin argumentation från att FRBR definierar manifestation som en fysisk gestaltning av uttryck. Däremot tar de fasta på den roll som manifestation har bland entiteterna i grupp 1. Både Dahlström (2006, s. 95) och Spahiu (2003, s. 29) betonar att kritiken mot FRBR med avseende på digitala dokument är befogad eftersom rapporten vill vara oberoende av medietyp. Definitionen av en fil som något abstrakt gör emellertid att kritiken delvis måste omformuleras. En fil fristående från lagringsmedia är något abstrakt och digitala dokument som sprids via Internet täcks därför inte av FRBR:s definitioner av manifest- 16

17 ation och exemplar. Givet att digitala dokument inte kan definieras fysiskt framstår även dokumentbegreppet som ytterst komplicerat. 3.5 Seriella publikationer FRBR-rapporten har visserligen fått mycket uppmärksamhet sedan den publicerades men seriella publikationer har sällan använts för att exemplifiera modellen. Istället har monografisk litteratur och musik diskuterats flitigt (Riva 2003, s. 16). Seriella publikationer har inte heller inkluderats i de experiment med gränssnitt som gjorts utifrån modellen (Jones 2005, s. 228). Riva (2003, s. 17) förklar det med att seriella publikationer enligt FRBR utgör sammansatta verk. En särskild tidskrift är ett verk, men också enskilda nummer och artiklar är självständiga verk som kan spridas och användas oberoende av den tidskrift de är del av. Vad som betraktas som en unik intellektuell eller konstnärlig skapelse kan variera mellan skilda kulturer men FRBR-modellen är hur som helst applicerbar även på seriella publikationer. Både Riva (2003, s. 18) och Jones (2005, 228ff) menar att huvuduppslag identifierar hur begreppet verk tolkas. Sedan tillkomsten av Parisprinciperna skapas en ny post för en tidskrift när den byter titel. Det innebär enligt Jones (2005, s. 230) att seriella verk definieras utifrån den beteckning som finns angiven på en manifestation, vilket skiljer sig från den definition av verk som finns i FRBR. De kan dock ses som två typer av definition. Svenonius (2000, s. 32ff) skiljer mellan funktionella och konceptuella definitioner. Att nya titlar ges nya huvuduppslag är än en funktionell definition av verk. FRBR ger en konceptuell definition. Oavsett hur verk definieras förs de samman av relationstypen uppföljare (FRBR 2006, s. 52). Artikeln Defining the boundaries:frbr, AACR and the serial (Shadle 2006) innehåller en utförlig redogörelse för hur seriella publikationer kan förstås utifrån FRBR. Eftersom både tidskrift, nummer och artikel utgör verk är de inte bara relaterade till varandra utan också till respektive uttryck, manifestation och exemplar (Shadle 2006, s. 98). I artikeln finns ett diagram som visar hur en enskild artikel är relaterad till det övergripande verk som en tidskrift utgör. Den struktur som uppstår är tämligen komplex men Shadle (2006, s. 100f) menar att FRBR eventuellt skulle kunna användas för integrera artiklar i bibliotekskataloger. Både Riva (2003, s. 20) och Shadle (2006, s. 93) påpekar att numreringsmönster, förväntat utgivningsmönster och förväntad utgivningsfrekvens är attribut associerade till entiteten uttryck och att det kan vara problematiskt med tanke på elektroniska tidskrifter. Det eftersom begreppet nummer saknar relevans för vissa elektroniska tidskrifter. Även reproduktioner kan ha en annan numrering än dess original och har i många fall en annan utgivningsfrekvens. Shadle (2006, s. 93) menar att de nämnda attributen bör associeras till entiteten manifestation medan Riva (2006, s. 20) mer försiktigt ställer frågan om publikationer med egen numrering alltid skall ses som egna uttryck. 17

18 3.6 Entiteten uttryck Den italienska biblioteksföreningen ger i An Italian comment on Functional requirements on bibliografic records: Final report (AIB 1999) flera synpunkter på FRBR. Däribland förslaget om ett femte användarkrav, men de belyser också entiteten uttryck. Enligt dem för entiteten samman flera olikartade objekt, och kan därför leda till förvirring. Först och främst finns ett ursprungligt förverkligande av ett verk. Artikeln menar dock att ett ursprungligt uttryck måste fixeras i ett dokument för att existera. En tolkning av FRBR som kan ifrågasättas eftersom definitionen av entiteten utesluter alla fysiska aspekter. Som tidigare nämnts kritiserar Velluci (1997, s. 10) rapporten för att uttryck på ibland exemplifieras som fysiska objekt. Utöver det ursprungliga uttrycket för ett verk identifierar AIB (1999) tre olika typer av uttryck. Den första typen är sådana vars intellektuella eller konstnärliga innehåll skiljer sig från originalet medan det medium som används är gemensamt. Exempel därpå kan vara omarbetade versioner av en text eller skilda framföranden av ett verk. Den andra typen av uttryck är sådana som överför det ursprungliga uttrycket till en annan form. Exempel därpå kan vara översättningar och musikaliska transkriptioner. Den tredje och sista typen är sådana som förmedlar det ursprungliga uttrycket men på ett annat vis, till exempel framföranden av skriven text eller musik. En tolkning av en transkription länkas i FRBR-modellen direkt till verket och två steg av förverkligandet faller bort (det ursprungliga notbladet respektive transkriptionen). På liknande vis skiljs inte revisioner av en text och översättningar åt (AIB 1999). Den information som FRBR-modellen ger är förmodligen tillräcklig i många fall, men AIB (1999) argumenterar för att entiteten uttryck skall delas upp. Om inte de typer uttryck som artikeln presenterar skall användas föreslår artikeln att uttryck i första hand ordnas efter form. RICA Standing Commission (2002, s. 26) diskuterar möjligheterna till realisering av FRBR-modellen och ser en motsättning mellan allt fler enkla katalogposter och den ökade mängd arbete som FRBR skulle innebära i och med dess precisa bibliografiska beskrivning. Å andra sidan ger FRBR vägledning om vilken bibliografisk information som är mest värdefull och bibliotek kan därför enligt artikelförfattarna välja vart de vill investera tid och pengar. Samtidigt behöver varje enskild entitet endast identifieras och beskrivas en gång (RICA 2002, s. 28). Särskild uppmärksamhet ägnas i artikeln åt entiteten uttryck. Inledningsvis betonas att uttryck är oberoende från dokument. En manifestation kan därför innehålla uttryck för olika verk. Dock antas dokument i praktiken, enligt RICA Standing Commission (2002, s. 26f), innehålla endast ett verk och därför blandas de aspekter som FRBR definierar som manifestation och uttryck ofta samman. Katalogposter tenderar att endast reflektera uppenbara skillnader mellan uttryck, så som form och språk. FRBR (2006, s. 21) härleder från definitionen av uttryck att varje innehållslig förändring, hur obetydlig den än är, innebär ett nytt uttryck. Sådana förändringar är dock svår- 18

19 hanterliga även med de attribut som finns i FRBR. Två olika uttryck kan ha identiska attributvärden eftersom de definierade attributen inte kan beskriva varje förändring. En tillämpning skulle dessutom kräva en noggrann jämförelse av skilda uttryck, vilket författarna ser som en ogenomförbar uppgift, och inte heller motiverad. Istället vill de att endast omfattande förändringar av ett verks förverkligande skall betraktas som nya uttryck (RICA 2002, s. 28f). FRBR (2006, s. 21) förutsätter emellertid inte någon jämförande analys. Huruvida olika uttryck skall skiljas åt i praktiken måste enligt FRBR bestämmas dels av verkets natur, dels av de behov som potentiella användare kan antas ha. Därtill återstår att formulera hur element som identifierar uttryck skall konstrueras. Förmodligen måste flera attribut som beskriver entiteten användas eftersom den saknar något attribut som ensamt kan skilja mellan flera entitetsinstanser. En titel kan inte skilja mellan uttryck och verk (RICA 2002, s. 29). Likväl ser RICA Standard Commision (2002, s. 27ff) en stor potential i FRBR-modellen. En av de största fördelarna är enligt artikeln möjligheten att beskriva ansvarsrelationer på ett precist och korrekt sätt. O Neill (2002, s. 152f) beskriver arbetet att bygga en FRBR-struktur utifrån verket Expedition of Humphry Clinker och vill därigenom belysa modellens för- respektive nackdelar. För studien samlades samtliga poster i WorldCat som representerar verket in. Inledningsvis studerades också ett antal faktiska böcker för skaffa en uppfattning om hur verket har gestaltats. Undersökningen visade flera skillnader relaterade till manifestationsnivån men också avsiktliga förändringar av texten och framför allt tillägg till den. Även om olika tillägg är av varierande betydelse bildar de alltid ett nytt uttryck. Förord, kommentarer och liknande tillägg var i de flesta fall tillskrivna en redaktör och förhållandevis lätt urskiljbara. Däremot hittade studien inget tillförlitligt sätt att identifiera illustrationer och dess upphovsmän. Det visade sig också svårt att skilja mellan olika bibliografier (O Neill 2002, s. 154f). Studien visade att det i många fall inte gick att förlita sig till de bibliografiska posterna för att urskilja uttryck. Biuppslag var den mest tillförlitliga indikationen på uttryck. FRBR:s anvisningar om vad som utgör ett uttryck är dock olyckliga enligt O Neill (2002, s. 157). Å ena sidan beskrivs uttryck som varje innehållslig förändring, å andra sidan som beroende på användares krav (jfr FRBR 2006, s. 26). I gemensamma kataloger är konsistens betydligt viktigare än flexibilitet. FRBR riskerar dessutom att leda till många dubblettposter (O Neill 2002, s. 157f). O Neill (2002, s. 158) menar att entiteten uttryck är varken praktiskt eller konceptuellt fungerande. Han föreslår därför att entiteten ersätts av en utökad beskrivning på manifestationsnivån. Biuppslag där medarbetarens roll explicit anges skulle på ett effektivt sätt skilja mellan manifestationer som innehåller olika kompletterande innehåll. En sådan lösning skulle dessutom kunna implementeras mycket lätt. 19

20 Jonsson (2005) torde vara ett av de senaste inläggen i debatten om entiteten uttryck. Artikeln tar sin utgångspunkt i material framställt i handpressar och använder centrala begrepp från deskriptiv bibliografi för att belysa FRBR. Tidiga tryckpressar, från ca 1450 till första hälften av 1800-talet, var konstruerade så att en platta pressades nedåt av en skruv som drogs åt med handkraft. Plattan pressade papperet mot en infärgad form och åstadkom därigenom tryckverkan (Ridderstad 1995, s. 454). Tryckerier hade sällan möjligheten att spara använda former och nytryck var därför sällsynta. Om ytterligare exemplar skulle framställas var det ofta nödvändigt att sätta om hela texten (Jonsson 2005, s. 78). Att göra justeringar under tryckningens gång var tämligen lätt vilket gav många skillnader mellan exemplar ur en och samma upplaga. Varje sådan förändring måste enligt Jonsson (2005, s. 78f) ses som nya uttryck om FRBR skall tolkas strikt. Det skapar dessvärre en hierarki som inte är användbar. För att belysa problematiken används begreppen edition, stat och emission från deskriptiv bibliografi. En edition är alla de exemplar av en bok som framställts från huvudsakligen samma typsättning. Stater är de olika versioner av en bok som är resultatet av förändringar under tryckning eller efter publicering. En emission är alla de exemplar av av en bok som publicerats vid ett tillfälle (Jonsson 2005, s. 80ff). Enligt Jonsson (2005, s. 80f) måste stat förstås som uttryck enligt FRBR vilket leder till en struktur där stater ur en och samma edition inte hålls samman. Som exempel används två böcker framställda i handpressar och vilka finns beskrivna i Sveriges nationalbibliografi. Den första av dem finns i två stater: texten är delvis omsatt. Den andra av dem finns utgiven under två titlar som representerar skilda emissioner. Jonsson (2005, s. 83f) föredrar begreppen från deskriptiv bibliografi framför FRBR och menar att begreppet uttryck endast fyller en funktion för att skilja mellan klart identifierbara versioner av ett verk, exempelvis översättningar. En strikt läsning av FRBR skulle innebära en uppsjö av uttryck och manifestationer som ingen har något intresse av. Därför vill Jonsson (2005, s. 84f) att de versioner som i huvudsak överensstämmer med varandra skall ses som ett uttryck. Om dessutom emission likställs med manifestation skulle de två olika begreppshierarkierna kunna kombineras om behov uppstår. O Neill (2002, s. 154) menar emellertid att vissa mindre förändringar i en text kan relateras till FRBR:s manifestationsnivå. Exempelvis behöver en omsättning inte innebära ett nytt intellektuellt eller konstnärligt innehåll. Stat hamnar också på realiseringsnivå i den jämförelse Dahlström (2006, s. 94) gör mellan FRBR och deskriptiv bibliografi. En stat kan dock innebära tillägg eller strykningar ur en text och måste i de fallen förstås som uttryck enligt FRBR:s definition. Nauri (2002, s. 63f) diskuterar FRBR-modellen med avseende på boktitlar. Hon utgår från att det måste vara olika titlar som betecknar entiteterna verk, uttryck och manifestation. För nya böcker bör dock den titel som finns angiven på titelsidan användas för att beteckna både verk och manifestation. Nauri hänvisar till FRBR (1998, s. 119) och att 20

21 verktitel där motsvaras av både uniform titel och huvudtitel. Det torde innebära att en titel kan beteckna flera entiteter och att hennes utgångspunkt därför måste modifieras. Verktitel likställs annars av Nauri (2002, s. 63) med uniform titel och manifestationstitel med den titel som finns angiven i en enskild upplaga av en bok. Även uttryckstitel måste vara någon form av konstruerad titel enligt Nauri. Hon menar dock att en enskild titel knappast används för att referera till en version av ett verk och att entiteten uttryck är något underlig. Dess instanser har väldigt lite gemensamt och hon förmodar att det kan vara svårt att förklara för användare vad som skiljer uttryck och manifestation åt. Dahlström (2006, s. 93) kommentar FRBR-modellens förhållande till titlar i en längre fotnot. Han uppmärksammar att den första publicerade utgåvan ges verkstatus enligt katalogiseringstraditionen. Det är också den reflektion Nauri gör kring titlar, däremot menar Dahlström att en utgåvas titel hör till uttrycksnivån. Förstautgåvan är ett uttryck bland flera och dess titel ges status som både verktitel och och uttryckstitel. Dahlström menar att det kan invändas mot konstruktionen att förstautgåvan förekommer på två ställen i modellen eftersom FRBR eftersträvar en sträng hierarki 11. I likhet med Dahlström uppmärksammar Yee (2005, s. 82) att en viss uppgift, t.ex. titel, kan identifiera flera av FRBR:s entiteter. Hon menar däremot att det är en mycket fundamental del av bibliografisk beskrivning och är därför tveksam till FRBR:s strikta modell. FRBR (2006, s. 22) uttrycker emellertid att förändringar i produktionsprocessen kan vara sådana att de påverkar innehållet och därmed innebär en manifestation vilken gestaltar ett nytt uttryck. Så kanske är den kritik Yee framför allt för hård. Den riktas dock framför allt mot tidigare projekt att implementera modellen. Hennes artikel är samtidigt klargörande med avseende på hur entiteterna i grupp 1 kan identifieras i existerande katalogposter. Hon redogör bl.a. för vilka fält som kan urskilja uttryck och de kategorierna utgör en viktig förståelseram för den här studien. Nästkommande kapitel ger en utförligare redogörelse. 11 Grupp1 beskrivs ofta som en hierarki vilket inte minst framgår av det här kapitlet. Ibland antas lägre nivåer i hierarkin ärva egenskaper från högre nivåer. Renear och Choi (2006) visar dock att det senare är ett märkligt antagande: ett exemplar är varken ett slags verk, uttryck eller någon slags manifestation. 21