Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2007?

Transkript

1 Swedbank Analys Nr 5 9 oktober 2007 Årets nobelpriskandidater vem vinner ekonomipriset 2007? Den 15 oktober är det åter dags att utse årets nobelpristagare i ekonomi eller rättare sagt vinnaren av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne. En aktuell lista på nobelpriskandidater omfattar kanske omkring 200 namn. Vi nöjer oss här med cirka 35 starka kandidater och kan givetvis missa årets namn. I fjol landade vi rätt, när vi placerade Edmund Phelps bland de 19 främsta kandidaterna däremot trodde vi inte att spelteorin skulle belönas, även om vi i alla fall hade Thomas Schelling på den utvidgade listan gissade vi också rätt med Edward Prescott men trodde ej på statistikerna Engle/Granger året dessförinnan (endast tre år efter Heckman/Mc Fadden). Åren 2002 och 2001 hamnade vi också delvis rätt med psykologen Daniel Kahneman och George Akerlof. Faktum är att hittillsvarande 58 nobelpristagare haft en genomsnittsålder på nära 70 år och att endast ett fåtal ekonomer varit under 60 år vid utnämningen (exempelvis Samuelson, Heckman, Lucas och Merton). En del nobelpristagare fick till och med vänta till cirka 80 års ålder innan de fick den ekonomiska vetenskapens högsta utmärkelse (Coase, Ohlin, Schelling). Historiens hittills yngste nobelpristagare hittills blev Robert Merton, som vid nobelpristilldelningen 1997 inte hunnit bli mer än 53 år. Intressanta forskningsområden med praktiska tillämpningsmöjligheter avser incitamentsteori, kontraktsteori, auktionsmodeller, theory of firms, juridikens effekter på ekonomin, hälsoekonomi, modern tillväxtteori, regionalekonomisk forskning, arbetsmarknad, internationell handel med hänsyn till globaliseringens nya regler finansiell ekonomi givetvis icke att förglömma. Behavioral economics med sina psykologiska inslag kan åter komma att belönas inom 5-10 år. Här behövs nog fler vetenskapliga genombrott. Miljöforskningen avancerar. Det kommer dock också framöver att finnas nobelpristagare med rent teoretisk inriktning såsom dynamisk modellforskning, nya jämviktsmodeller och nya statistiska metodförbättringar/- upptäckter. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN

2 Normalt går nobelpriset i ekonomi till USA, speciellt på senare år. Hittills har mer än två tredjedelar av nobelpristagarna i ekonomi forskat på andra sidan Atlanten. Sedan 1990-talet har endast tre nobelpristagare i ekonomi varit verksamma vid europeiska universitet; totalt är det tolv européer utav sammantaget 58 nobelpristagare. Ingen forskare med verksamhet i Asien (exklusive Israel), Afrika och Latinamerika har hittills lyckats få ekonomins OS-guld. (Nästan) hela Latinamerika hoppas dock fortfarande på Hernando de Soto (fattigdom, äganderätt). Tre amerikanska universitet (Chicago, Harvard och Berkeley) står för cirka en tredjedel av hittillsvarande nobelpristagare (det vill säga sedan första utdelningsåret 1969). Det är säkerligen till stor del ett resultat av den stora anhopningen av elitforskare på andra sidan Atlanten. Även flertalet av Sveriges internationellt mest kända aktiva nationalekonomer Assar Lindbeck, Torsten Persson, Lars Svensson, Jörgen Weibull och Per Krusell har influerats av den amerikanska forskningsmiljön. Vi vill också hänvisa till två ytterst underrepresenterade inslag i nobelprissammanhang. Kvinnliga ekonomer har hittills överhuvudtaget inte funnits bland pristagarna. Det har delvis sin logiska förklaring, eftersom andelen kvinnliga ekonomer på toppnivå alltjämt är alldeles för begränsad. Men det finns dess bättre allt fler yngre kvinnliga forskare med goda framtidsutsikter. På kort sikt skönjes emellertid inte alltför många kvinnliga nobelpriskandidater. Uppskattade kvinnliga ekonomer är exempelvis Elinor Ostrom (även som statsvetare), Anne Krueger, Christina Romer, Janet Yellen, Deidre McCloskey, Ester Duflo, Janet Currie, Catherine Kling och Monika Schnitzer. Det saknas dock tyvärr i stort sett kvinnor med banbrytande resultat på den mer teoretiska ekonomifronten. Något som på sikt dess bättre kommer att förändras. Vidare bör inte bortses ifrån att ekonomer med forskning i Europa hamnat rejält på efterkälken i nobelprissammanhang. Fransmannen Jean Tirole till exempel borde dock redan idag vara en mycket het nobelpriskandidat trots hans relativt unga ålder och hans mer seniora landsman Edmond Malinvaud är det kanske också. Richard Blundell, Martin Hellwig, Peter Nijkamp, Christopher Pissarides, Guido Tabellini och Alberto Alesina samt Olivier Blanchard är andra välkända europeiska namn med (viss) verksamhet på denna sida Atlanten. Kvinnor saknas helt på nobelprislistan och Europa halkar efter ordentligt Mycket talar för att en banbrytande forskningsinsats för år sedan kommer att prisbelönas även denna gång. Nobelpriskommittén vill uppenbarligen undvika belöning av relativt unga forskningsresultat, hur intressanta de än må vara. Man vill inte någon gång i framtiden tvingas erkänna att idag trovärdiga resultat inte håller i det långa loppet. Relativt ung men framgångsrik forskning har således små chanser att ta sig fram redan nu; i detta sammanhang kan nämnas exempelvis Ross Levines finansiellt orienterade tillväxtforskning och David Cutlers, Jonathan Grubers och Kevin Murphys insatser inom 2 Swedbank Analys Nr 5 9 oktober 2007

3 health economics. Även Daron Acemoglus utvecklings- och tillväxtforskning och Alan Kruegers arbetsmarknadsstudier är redan av världsklass men av för ungt datum. Uppenbart är också att matematiseringen av den ekonomiska forskningen medfört en från nobelpriskommitténs sida allt starkare fokusering på metodiska resultat än på mer allmänna beskrivningar av viktiga forskningsrön. Om några dagar får vi veta, vilken pristagare nobelpriskommittén med sin ordförande professor Jörgen Weibull har utsett. Är det i år åter dags att utse en pristagare med hemvist inom makroekonomin, kanske inom områdena internationell handel, modern tillväxtteori eller konjunktur? Cirka en tredjedel av alla hittillsvarande nobelpriser har gått till makroekonomin, med en större anhopning under och 1980-talen. Åter dags för en makroekonom Miljöekonomins makroekonomiska aspekter är kanske på väg att få relevans även i nobelprissammanhang. Den allt viktigare hälsoekonomin ( health economics ) har dock troligen fortfarande en ganska påtaglig utvecklingsbana framför sig precis som modern informationsekonomi ( information economics ), åtminstone om man följer priskommitténs traditionella mönster. Avseende den alltmer inflytelserika mikroekonomin förefaller kontrakts- och auktionsteorin bli alltmer intressanta inslag liksom nya ekonometriska metoder (även på makrosidan). Det vore ingen större överraskning om årets nobelpris återigen gick till en mikroekonom, kanske med inriktningen theory of firms. Kanske är det dags att ånyo ge forskningsområdet finance tilldelning av nobelpriset, vilket dock inte kan betecknas som en av nobelpriskommittén försummad forskningsgren. Den senaste prisutdelningen till en finance -forskare ligger emellertid 10 år tillbaka i tiden. Interdisciplinär forskning det vill säga kombinationen av ekonomi med bl a politik, sociologi och psykologi har också fått en hel del uppmärksamhet under årens lopp och tilldelats omkring en femtedel av nobelpriserna så här långt. Det kan vara dags så småningom för den intressanta delgrenen law and economics. eller blir det denna gång en mikroekonom eller belönas finance eller rent av law and economics respektive ekonomisk sociologi? Swedbank Analys Nr 5 9 oktober

4 Min egen lista på cirka 20 kandidater, vilken utgör en subjektiv värdering av prestation, aktualitet och personligen favoriserat forskningsområde, toppas i år sorterad efter område utan speciell rangordning av Den egna kandidatlistan är mycket subjektiv Makroekonomi (allmänt, modeller och dylikt): Robert Barro (Harvard), Paul Romer (Stanford), Christopher Sims (Princeton), Thomas Sargent (Stanford) Internationell handel: Jagdish Baghwati (Columbia), Gene Grossman (Princeton) och Elhanan Helpman (Harvard), Paul Krugman, Avinash Dixit (båda Princeton) Mikroekonomi (kontrakts- och auktionsteori, theory of firms, institutionell ekonomi) Jean Tirole (Toulouse), Paul Milgrom (Stanford), David Kreps (Stanford) Oliver Williamson (Berkeley), Oliver Hart (Harvard), Bengt Holmstrom (MIT), Michael Jensen (Harvard, även finance ) Finance: Stephen Ross (MIT) och Richard Roll (UCLA); Eugene Fama (Chicago) och Kenneth French (Dartmouth). Självklart kan även ett annat namn från nedanstående något större lista bli vinnare av årets nobelpris i ekonomi; plus kanske ytterligare 150 personer som inte finns på vår kandidatlista. Nobelpriset i ekonomi har med andra ord fortfarande många namn och forskningsområden att belöna. Några äldre ekonomer är fortfarande teoretiskt tänkbara nobelpristagare med kanske William Baumol, Edmond Malinvaud, Nathan Rosenberg, Martin Shubik och Gordon Tullock i spetsen. Även konsumtionsteoretikern James Duesenberry har nog hoppats på nobelpriset sedan Av totalt cirka 200 tänkbara nobelpriskandidater försöker vi i denna analys varje år ta fram omkring 35 speciellt starka namn. Endast sex av dessa är verksamma utanför USA (det vill säga i Europa). Rent matematiskt är således sannolikheten att vi hamnar rätt kring %. Som nya namn på denna ganska begränsade lista finns i år (i alfabetisk ordning): Det finns fem nya namn på vår lista Douglas W. Diamond, Mark Granovetter, Michael C. Jensen, Christopher Sims och Michael Woodford. Hubert Fromlet 4 Swedbank Analys Nr 5 9 oktober 2007

5 Tänkbara nobelpriskandidater Forskningsområden (bland andra) i ekonomi Barro, Robert (Harvard University) * Tillväxt, humankapital Baumol, William (New York University) Produktivitet, entreprenörskap, Baumols sjukdom Bhagwati, Jagdish (Columbia University) * Internationell handel, emerging markets Dasgupta, P.S. (Cambridge) Tredje världen, miljö Diamond, Peter (MIT) * Jämvikt, makro- och mikroteoretiska applikationer Diamond, Douglas W. (Chicago) Bank och finans Dixit, Avinash (Princeton) * Internationell handel, tillämpad mikroteori Fama, Eugene (Chicago) * Prisbildning på kapitalmarknader, corporate finance French, Kenneth (Dartmouth) Prisbildning på kapitalmarknader, corporate finance Hall, Robert (Stanford University) Praktiskt orienterad konjunkturforskning Hart, Oliver (Harvard) * Kontraktsteori, theory of firm scope Granovetter, Mark (Stanford) Ekonomisk sociologi Grossman, Gene (Princeton) * Internationell handel och tillväxt Helpman, Elhanan (Harvard) * Internationell handel och tillväxt Hausman, Jerry (MIT) * Mikroekonomiska metoder och applikationer Holmstrom, Bengt (MIT) * Theory of firm scope, incitament, corp. governance Hellwig, Martin (Bonn) Incitament, offentlig ekonomi Jensen, Michael C. (Chicago) * Theory of firms, finance Jorgenson, Dale (Harvard) Tillväxt, produktivitet, humankapital Kreps, David (Stanford) Dynamiska beslutssituationer Krueger, Anne (Johns Hopkins D.C.) Internationell handel, rent seeking Krugman, Paul (Princeton) * Internationell handel, ekonomisk geografi Lindbeck, Assar (Stockholm) Arbetsmarknad ( insider/outsider ) Malinvaud, Edmond (Paris) Ekonometri, jämviktsteori Milgrom, Paul (Stanford) * Kontrakts-, auktionsteori, corporative games Obstfeld, Maurice (Berkeley) Globalisering, växelkurser, kapitalflöden Ostrom, Elinor (Indiana) Institutionell ekonomi, miljö Posner, Richard (Chicago) Law and economics Rogoff, Kenneth (Harvard) Global makroekonomi och finansmarknad Roll, Richard (UCLA) Derivatforskning, arbitrage pricing Romer, Paul (Stanford) * Humankapital (tillväxt) Ross, Steven (MIT) * Derivatforskning, arbitrage pricing Sargent, Thomas (Stanford) * Dynamiska makroekonomiska modeller Sims, Christopher (Princeton) * Ekonometri, makroekonomisk teori och tillämpning Snower, Dennis (Kiel) Arbetsmarknad ( insider/outsider ) Tirole, Jean (Toulouse Univ, MIT) * (Av-)regleringar, spelteori, finansmarknader, incitament Williamson, Oliver (Berkeley) * Governance, institutionell ekonomi, kontraktsteori Woodford, Michael (Columbia University) Penningpolitik *) Kandidater som kanske f n förtjänar speciell uppmärksamhet. Kursivt skrivna namn är nya på listan. Ekonomiska sekretariatet Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 5 9 oktober