Hur kan jag få in naturen på ett naturligt sätt i mitt arbete och hur meningsfullt är detta i rehabiliteringen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan jag få in naturen på ett naturligt sätt i mitt arbete och hur meningsfullt är detta i rehabiliteringen?"

Transkript

1 Master of Science Gestalt Psychotherapy Hur kan jag få in naturen på ett naturligt sätt i mitt arbete och hur meningsfullt är detta i rehabiliteringen? En aktionsforskning Renske Renkema T41 Januari 2011 Handledare Sari Scheinberg

2 Abstract Naturen har varit viktig för mig i många avseenden under hela mitt liv. I mitt arbete som sjukgymnast arbetar jag i en miljö som inte inkluderar naturen på ett naturligt sätt. Denna tudelning har gett mig motivationen att utforska hur jag kan förena mina två världar. Olika landsting har olika inställning till natur i vården. Några försiktiga steg inom grön rehabilitering har tagits på min arbetsplats. Min ambition i den här studien har varit att hitta praktiska användningsmöjligheter av naturen i mitt arbete som sjukgymnast/gestaltterapeut som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. I teoriavsnittet har jag behandlat centrala begrepp, teorier och studier från tre områden nämligen natur, hälso- och sjukvård/rehabilitering i Sverige samt gestalt. Evidensläget bedöms vara ganska gott, grön rehabilitering är likvärdig med andra insatser som görs. Syftet med denna studie har varit att visa om och hur naturkontakt kan bli en del i rehabiliteringen och vilket värde detta har för patienterna och för mig som sjukgymnast. Jag har formulerat sex frågeställningar som jag sökt svar på i denna studie. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt en kvalitativ studie då jag ville studera upplevelser. Som metod har jag använt aktionsforskning, en metod som lämpar sig för förbättring av arbetssätt. Aktionsforskningen gjordes med fyra patienter som alla har begränsad möjlighet att ta sig ut i naturen på egen hand. I kapitlet dataanalys och resultat har jag på ett strukturerat sätt följt sex steg där frågeställningarna har varit den röda tråden. Resultatet visar att det är möjligt att föra in naturkontakt i rehabiliteringen på ett naturligt och varierat sätt och detta upplevdes som mycket meningsfullt av både patienterna och sjukgymnasten. Naturens läkande kraft påverkade patienterna på ett holistiskt sätt. Som sjukgymnast upplevde jag arbetssättet positivt och att det kräver kreativitet och flexibilitet. I diskussionsavsnittet konstaterar jag att resultatet har koppling till tidigare forskning och berättar om mina lärdomar. Jag hoppas att min studie bidrar till att flera patienter får åtnjuta naturkontakt i rehabilitering. Forskningsprocessen har varit lärorik, givande och lång. 2

3 Tackord Först och främst ett innerligt varmt tack till mina fyra patienter som har deltagit i den här studien. Tack för att ni på ett öppet och generöst sätt visade och berättade om era upplevelser. Ett stort tack till min handledare Sari Scheinberg. Tack för att du väckte lusten att börja forska och höll denna vid liv under hela resan med alla uppmuntrande och innehållsrika samtal. Ett hjärtligt tack till min chef Lena Jonsson som har gjort det möjligt att göra den här studien på min arbetsplats. Tack för din öppenhet att prova nytt och ditt förtroende. Många tack till mina sjukgymnastkollegor som gett mig sina personliga synpunkter på naturkontakt i rehabiliteringen. Hjärtligt tack till mina gestaltterapeutkollegor Anni Tovi och UllaCarin Andersson för viktiga reflektioner, stöd och värdefulla samtal. Tack för att ni finns. Tusen tack till mina barn Karlotta, Terje och Lukas som har stått ut med böcker och papper överallt. Tack för er förmåga att klara er själva när jag har behövt skriva. Ett respektfullt tack till naturen som gett mig kraft, energi och inspiration till temat för den här studien och till själva genomförandet. Tack till trädgården, till fåren och hästarna i hagen, till hunden Penny och katterna Puttis och Molly, till skogen, till solen, till havet med mera 3

4 Innehåll Abstract... 2 Tackord... 3 Kapitel 1 Inledning Fenomenet som intresserar mig Personligt Mitt arbete som sjukgymnast Min utbildning till gestaltterapeut Hälso- och sjukvård generellt Samhället Min egen hake Ambition och intention Kapitel 2 Teorier Natur Natur som begrepp Natur som hälsobringare Kort reflexion om naturavsnittet Hälso- och sjukvård i Sverige Livskvalitet Kort reflektion om hälso- och sjukvårdsavsnittet Gestalt Vad är gestaltterapi? Gestaltteori Gestaltmetod Kapitel 3 Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Hypotes och förförståelse Kapitel 4 Metod Metod för att göra studien aktionsforskning Urval Urvalskriterier Urvalsprocessen Slutligt urval Datainsamling Struktur för upplägg Struktur för datainsamling

5 4.3.3 Dokumentation av data Etiska överväganden Presentation och tillåtelse - arbetsplatsen Etiska principer i forskningen Yrkesetiska principer Metodens begränsningar och avgränsningar Begränsningar (limitations) Avgränsningar (delimitations) Hawthorneeffekt Validitet och reliabilitet Kapitel 5 Dataanalys och resultat Kapitel 6 Diskussion och slutsatser Slutsatser Slutdiskussion kring slutsatser Metoddiskussion Vad har jag lärt mig Betydelse Referenser Bilagor Bilaga 1: Betraktelsen av ett träd Bilaga 2: Begreppsförklaring inom hälso- och sjukvården Bilaga 3: Gestaltmetod Bilaga 4: Förfrågan om deltagande i studie Bilaga 5: Frågor vid datainsamling

6 Kapitel 1 Inledning I sextio år bland skogens djur Jag sjungit visor i moll och dur Men vid bäckens fagra strand Jag dragit upp en öring, ja två ibland Och från baracken så varm och skön Jag fått ett minne som livets lön Luddes visa På skärtorsdagen 2009 dog Jean Ludvig Rönnberg, mest känd som Ludde. Han porträtterades i böckerna De Ovanliga (Mokvist, 2000 och 2006). I sextio år levde Ludde i sin koja i Hälsingeskogen utan el och vatten, året om. Det enda Ludde brydde sig om och bekymrade sig över var fåglarna utanför knuten och djuren i skogen. Han levde i djup samklang med naturen i stor tacksamhet till Gud som skapat en underbar natur, fåglarna, blommorna och fyrfota djur. Med Luddes visa hoppas jag kunna väcka din nyfikenhet som läsare att följa min forskningsresa. I det här kapitlet kommer jag att beskriva fenomenet som intresserar mig från ett personligt, ett sjukgymnastiskt, ett gestaltterapeutiskt, ett hälso- och sjukvårds- och ett samhällsperspektiv. Jag kommer också att beskriva min egen hake som jag behövt påminna mig själv om under processen och slutligen vilka ambitioner jag har med den här studien. Jag önskar dig njutbar läsning. 1.1 Fenomenet som intresserar mig Jag har varit fascinerad och attraherad av naturen hela mitt liv. Jag har lärt mig att uppskatta naturen och att respektera naturens kraft både den goda, närande, skapande och den onda, tärande, förstörande kraften. Intressant är att jag nu arbetar i en miljö och i ett yrke som inte inkluderar naturen på ett naturligt sätt. Denna tudelning har gett mig motivationen att utforska hur jag kan förena mina två världar så att det känns bra för mig, för mina patienter, de som jag arbetar tillsammans med och min arbetsgivare. Det har således varit spännande att ha fått möjligheten att utforma denna studie. Jag börjar med att beskriva mitt intresse för naturens användningsmöjligheter och dess effekt i hälso- och sjukvård generellt och mera specifikt i sjukgymnastik genom att skildra egna personliga upplevelser, erfarenheter och reflektioner i mitt arbete som sjukgymnast och som gestaltterapeut. 6

7 1.1.1 Personligt Oh, så skönt att komma ut!, säger jag ofta för mig själv när jag öppnat ytterdörren. Jag är uppvuxen på en bondgård i en stor familj med 7 barn. Förutom att jag förväntades att hjälpa till i arbetet med korna och på åkrarna, vilket gjorde att jag blev sedd och blev viktig, jag fick ta ansvar och jag växte med uppgiften, så var utemiljön också en plats för mig att vara själv, att utforska, att vara kreativ, att leka, en möjlighetens och frihetens plats. Också en plats för gemenskap och samskapande. Särskilt tänker jag på när vi hjälptes åt för att få in höskörden, alla hade sin plats, det var sommar och varmt. Efter några timmars hårt arbete smakade det underbart gott med mammas hemgjorda rödvinbärssaft och smörgås som vi njöt av tillsammans sittandes på några nypressade och sommardoftande höbalar. Jag minns som barn hur mammas sjuksäng, som hon var bunden till i flera veckor på grund av ett brutet ben, var omgärdad av många färgrika och väldoftande blombuketter och fruktkorgar såväl på sjukhuset som hemma. Jag blir fortfarande starkt berörd när jag tänker på hur min pappa, som bott på landet i hela sitt liv, har fått tillbringa sina sista levnadsår på andra våningen på ett äldreboende, i stor saknad av naturkontakt. Jag minns även min farbror som visade det sanatorium som han hade vistats på under flera månader på grund av tuberkulos. En vacker byggnad i en naturskön omgivning där möjligheterna att andas frisk luft och utepromenader var naturliga inslag i behandlingen. Jag har en enorm respekt för naturens storhet och kraft som också påminner mig om min litenhet. Väderförändringar kan förvandla en enastående idyll till ett spöklikt inferno på några minuter. I naturen finns polariteter ständigt närvarande och rörelse mellan polariteter pågår hela tiden i form av dag-natt, årstidsväxlingar, liv-död, stillhet-rörelse. Naturen ger liv och tar många liv genom naturkatastrofer, olyckshändelser och självmord. Den första tussilagon och blåsipporna, nyfödda lamm och knoppar som spricker fyller mig med glädje och hopp. Jag är fascinerad av naturens andlighet och gudomlighet, en kraft som är svår att beskriva och förklara men kan upplevas så starkt. Som kristen är detta en kontroversiell fråga då många anser att man inte kan tro på både Gud och naturen. I min bild behöver det ena inte utesluta det andra Mitt arbete som sjukgymnast I mitt arbete som sjukgymnast är naturkontakt i stort sett obefintlig. Naturen har kommit in i gångträningssammanhang samt i rekommendationer av egenträning. Märkligt nog finns många av dessa få möten i naturen kvar i mitt minne. För ungefär 15 år sedan studerade jag effekten av stavgång i grupp vid nackbesvär och jag inser nu att en del av resultatet kanske 7

8 kan tillskrivas utevistelsen och den vackra motionsslingan i skogen och inte enbart själva stavgången i grupp. Inom mitt yrkesområde sjukgymnastik ser jag att de allra flesta kollegor arbetar inomhus i ändamålsenliga enskilda behandlingsrum, träningssalar eller bassänger. En trend är att sjukgymnastiken blir mer specialiserad, vilket ibland även innebär att mer avancerad och specifik teknologisk utrustning krävs för diagnostik och behandling. När jag ibland tar ett helikopterperspektiv på träningen i vår gymnastiksal där människor följer sina individuellt utformade program kan jag tänka: Vad håller vi på med? Hur roligt, intressant och meningsfullt är det att sitta och dra i dragapparater och lyfta en massa kilon? Hur motiverar människor sig själva och hur lyckas vi sjukgymnaster motivera patienterna? Är det inte mera lockande, spännande, utmanande och meningsfullt att gräva i trädgårdsland, skotta snö, cykla i skogen, hugga ved m.m.? Idag arbetar jag främst med äldre människor och människor med mer eller mindre bestående funktionshinder ofta efter åldersrelaterad, neurologisk eller cancersjukdom. Syftet med behandlingen är att förbättra, att bibehålla sin funktion eller att bromsa försämring av funktion och livskvalitet. Många som jag träffar i hemmet uttrycker en önskan om att kunna komma ut igen, att lyssna på fåglarna, att känna solen. Värt att nämnas i detta sammanhang är att det finns signaler som tyder på att i allmänhet ju mer en person åldras ju mer hon uppskattar naturen och ju större betydelsen av naturen blir (van den Berg, 2007, s. 65). Hur använder vi sjukgymnaster denna kunskap? Min utbildning till gestaltterapeut Jag valde att utbilda mig till gestaltterapeut då jag mer och mer började intressera mig för människan som helhet. Eftersom kropp och själ hör ihop och påverkar varandra ömsesidigt ville jag lära mig mera om hur jag kan möta patientens psyko-sociala och känslomässiga behov. På olika sätt har naturen funnits med i gestaltiska experiment och upplevelser under utbildningen. Jag har även upplevelser med egna klienter i gestaltterapi där jag använder mig av naturens möjligheter. I mötet med en närmast apatisk asylsökande kille tog jag in blommor, sten, äpplen som redskap för att komma i kontakt med sig själv genom att använda sina sinnen. Han såg allt det vackra och fina och blev samtidigt påmind om hur hans pappa hade misshandlat honom genom stenkastning, piskning med brännässlor på hans bara kropp, hur han hade förbjudit honom att äta äpplen från deras egna äppelträd. Ett tydligt exempel på hur naturen kan hjälpa oss att minnas och även ett exempel på hur naturen kan användas på ett 8

9 destruktivt sätt. Min egen upplevelse är att terapin blir mycket levande och kraftfull när naturkontakt finns med. Min bild är att gestaltterapin oftast sker inomhus och att gestaltterapeuter använder sig av natur mer eller mindre genom utsikt, att ta in blommor, stenar, i beskrivande form i meditationer osv. Psykoterapeuter som arbetar utifrån ekopsykologi hjälper sina klienter att uppleva styrka och mening i sina liv, genom att se sig själva som en del i det större sammanhang som naturen är och genom att agera från detta perspektiv Hälso- och sjukvård generellt Dagens traditionella hälso- och sjukvård innehåller föga inslag av naturkontakt. På grund av allergi får blommor inte förekomma, personalen har oftast inte tid att följa patienten ut, naturläkemedel och homeopati har svårt att få fotfäste, trots att det idag finns många studier som visar på naturens läkande effekt, förkortande av vårdtider och minskad läkemedelsanvändning. En märklig företeelse när vi ser den i kontexten av vetskapen att sjukvårdens felbehandling av läkemedel drabbar speciellt äldre. Kostnaden för felbehandlingarna uppgår till 10 miljarder kronor per år. Gamla får tio eller fler läkemedel per dag och var fjärde patient sväljer direkt olämpliga mediciner (Holm, 2008). Olika landsting har olika inställning till natur i vården. Professor Patrik Grahn, känd för Alnarpsmetoden, säger i en artikel i Skånskan (Bringmark, 2010) att grön rehabilitering fortfarande väntar på det stora genombrottet. Några anledningar till detta är att det finns en tveksamhet till grön rehabilitering, att det inte är riktig vård ; grön rehabilitering är inget som läkemedelsbranschen ser några pengar i; försäkringskassan accepterar inte grön rehabilitering. I samma artikel uttalar Peter Währborg sig efter genomgång av 6200 internationella vetenskapliga artiklar att evidensläget är ganska gott, grön rehabilitering är likvärdig med andra insatser som görs. Några försiktiga steg inom grön rehabilitering har tagits inom Verksamhetsområdet Rehabilitering i Landstinget Gävleborg där jag jobbar idag. Inom dagrehabilitering används trädgårdsterapi och under en kortare tid har även hästunderstödd terapi prövats av en arbetsterapeut. Kommer framtidens sjukvård att bli mindre kategorisk? Kommer vi att kunna tillåta blommor som inte är allergiframkallande, kan vi pröva utevistelse i kombination med lugnande läkemedel? När kommer Natur på Recept (Anding & Hallqvist, 2008) få genomslag? 9

10 1.1.5 Samhället Hubendick (1985) skriver att nutidsmänniskan konfronteras mot en modern livsmiljö och tvingas in i ett livsmönster som mer eller mindre styrs av miljön i vid bemärkelse. Den första konsekvensen av denna miljöförändring är separation av människor från naturmiljö. Människan har reagerat mot förlusten av naturkontakt på olika sätt. Parker och gatualléer har skapats i staden. Många har skaffat sig husdjur, kolonilotter, sommarstugor och fritidsbåtar (Hubendick, 1985). Vi tar in naturen i våra hem genom att köpa grönsaker och blommor, konst och litteratur med naturtema, vi lyssnar på cd-skivor med naturljud. Nutidens klimathot bidrar att fler gör mer medvetna val och värnar om naturens resurser. Eko-turism, friluftsskolor och utomhuspedagogik gör inträde Min egen hake Jag har fötts in i och har levt hela mitt liv i naturkontakt. Mina egna upplevelser och känslor som väcks gör att jag är så övertygad om att naturkontakt är en outnyttjad resurs och att den är bra och viktig för oss så att jag har svårt att se motsatsen som naturligtvis också finns. Jag behöver titta på hindren och nackdelarna med användning av naturen. Detta ger mig kunskap om när jag skall vara restriktiv med naturkontakt och eventuellt vilka kontraindikationer som finns. Küller beskriver att faktorer som motverkar äldre att gå ut framför allt består i rädsla att falla omkull, att bli påkörd av bil eller cykel, att bli utsatt för överfall eller väskryckning. Andra faktorer som påverkade utevistelsen i negativ riktning var hög ålder, dålig hälsa och det faktum att man var ensamstående och inte hade någon att gå ut med (Johansson & Küller, 2005). Jag har mitt ursprung i Nederländerna, ett litet överbefolkat land där orörd natur knappt finns kvar. När jag 1985 flyttade till Sverige exalterades jag över mångfalden, mängden och meningen med naturen, en rikedom som finns alldeles gratis framför våra fötter. Därför skall det bli spännande att se hur andra upplever naturkontakt. Det känns viktigt att poängtera att jag skriver denna uppsats med mitt socio-kulturella perspektiv som vit, västerländsk kvinna levande i Sverige med sin fantastiska natur, med tydliga årstider, allemansrätten, hög levnadsstandard, fred, stora naturanvändningsmöjligheter och relativt små risker för omfattande naturkatastrofer. 10

11 1.3 Ambition och intention Min ambition är att hitta praktiska användningsmöjligheter av naturen i mitt arbete som sjukgymnast/gestaltterapeut som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är framför allt ett eget intresse nämligen att integrera mina två världar som jag inledningsvis talat om. Min intention är att använda mig av resultatet i mitt företag där jag arbetar med grön rehabilitering och rekreation. Som sjukgymnast vet jag hur jag kan använda mig av naturen i syfte att öka rörlighet, muskelstyrka, kondition och så vidare. Mervärdet med denna studie blir att få kunskap om naturens användning i rehabilitering i syfte att påverka människans hälsa/välbefinnande som helhet. Jag hoppas också kunna bidra till en attitydförändring hos politiker, landsting och andra myndigheter och öppna upp för ett större existensberättigande för naturkontakt i vården och rehabiliteringen. Kapitel 2 Teorier För att kunna förstå fenomenet, hur naturen kan användas i rehabilitering, kommer jag att definiera centrala begrepp samt belysa teorier och studier från tre områden nämligen: 1. Natur 2. Hälso- och sjukvård/rehabilitering i Sverige 3. Gestalt Det finns en stor mängd teorier och forskningsresultat som är intressanta i sammanhanget och jag har valt dem som är viktiga för mig och som är relevanta för denna studie. 2.1 Natur Innan jag närmare går in på min forskning är det på sin plats att definiera natur som generellt begrepp och vad jag menar med natur i den här studien. Därefter beskriver jag naturens betydelse ur hälsosynpunkt. Naturens läkande kraft kommer att belysas från olika synvinklar Natur som begrepp Dunér & Dunér (2001) förklarar på följande sätt: Natur kommer av latinets natura, födelse, skapelse eller natur. Den vanligaste betydelsen är av människan opåverkad omgivning. Van den Berg (2001) beskriver natur som alla ställen eller områden utomhus där naturliga element finns dominant närvarande. 11

12 Jag använder mig i denna uppsats av naturbegreppet i vid mening där ovanstående ingår och där jag även inkluderar natur inomhus såsom krukväxter, grönsaker, frukt, husdjur, tavlor med naturmotiv, cd-skivor med naturljud, sådant som ger oss en direkt association till naturen. Frågan väcks om människan tillhör naturen? Min första tanke är att människan är en del av skapelsen och således en del av naturen. Ändå skulle jag spontant inte alltid inkludera människan till naturen. Var gränsen går är svårt att definiera men den genuina, autentiska, renodlade, oförfalskade, naturliga människan som lever i ömsesidig respekt med naturen vill jag se som del av naturen Natur som hälsobringare Docent Ingemar Norling, sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger i sin skrift Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet (2001), en sammanställning av det aktuella forskningsläget. Han poängterar att naturkontakt ger starka effekter ensam och än starkare i kombination med de naturbaserade aktiviteternas psykiska, sociala och fysiska innehåll. I Djur i vården (u.å) ger Norling en forskningsöversikt om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet och funnit att husdjur bidrar till ökat socialt stöd som i sin tur bidrar till lägre vårdkonsumtion, fungerande ADL (activities of daily living) och mera hälsofrämjande livsstil. Naturens läkande kraft fysiskt Landskapsarkitekten Patrik Grahn (Johansson & Küller, 2005) ger oss en överblick över synen på naturens läkande verkan förr och nu. Redan på 1800-talet hade den medicinska expertisen en stor tillit till naturens välgörande egenskaper och teorier talade om naturen som hälsobringare, framförallt sköna platser långt uppe i bergen, där luften är frisk och hälsosam att andas. Vattnets egenskaper, såväl att dricka som att bada i fokuserades ungefär samma tidsperiod och ledde till uppkomsten av brunnsorter och hälsobrunnar såsom Sätra Brunn, platsen där Gestaltakademin idag har förlagt sina utbildningar. Kaplan beskriver hjärnan som en informationshanteringscentral som hanterar hur vi tar in omvärlden med riktad uppmärksamhet, den som sköter planering, beslutsfattande och håller saker i minnet, respektive med spontan uppmärksamhet det vill säga olika sinnesintryck som mjuklandar i våra sinnesorgan. Det första systemet kostar mycket energi, det andra registrerar utan ansträngning och tar ingen energi, det är hjärnans retreat-funktion. Enligt denna teori krävs det ingen ansträngning att ägna uppmärksamhet åt naturens mönster (Johansson & Küller, 2005, s223). 12

13 Naturens läkande kraft - biologiskt Biophiliahypotesen innebär att det finns ett instinktivt förbund mellan människan och andra levande system. Människans medfödda kärlek för naturen. Hypotesen innebär att den moderna människan fortfarande mår bra av att vistas i savannliknande naturliga miljöer som inkluderar två speciellt viktiga landskapselement nämligen en vidsträckt utsikt och skydd, då hon genetiskt sett är anpassad till dessa för sin egen överlevnad (Johansson & Küller, 2005). Bengt Hubendick (1985) skriver att människan biologiskt bara kan vara anpassad till den närmiljö och livssituation som hon levt i under mycket lång tid. Som samlare-jägare är människan präglad och hon måste vara anpassad till naturmiljö; till jordnära liv och till den levande naturens mångfald i en miljö normalt utan buller. I en biologisk förklaringsmodell blir naturen till något som är essentiellt för människan, en nödvändighet (Johansson & Küller, 2005). Ekopsykologen Dr. Michael J. Cohen (2009) som arbetar med projektet Koppla samman naturen, har visat att vi är födda med minst 53 stycken naturliga sinnen/sensorer som vi behöver för vår överlevnad. Dessa förnimmer, registrerar våra behov och attraktion till ett naturligt flöde och vi har möjlighet att svara an till dessa. I t ex vattencykeln känner vi törst och urinträngning. Vi dricker, vattnet flödar genom vår kropp och vi kissar för att tillfredsställa våra behov och återställer vätskebalansen. Kerstin Uvnäs Moberg beskriver i sin bok Närhetens hormon (2009) betydelsen av oxytocin som ursprungligen har förknippats med förlossning och amning men som också hör samman med beröring, närhet och näringsintag. Att rida, att klappa hunden eller katten, att känna jorden när vi planterar växter, att känna solen i ansiktet, doften av kaprifol, att se havets böljande vågor och höra fågelsång berör våra sinnesorgan och frigör oxytocin som skapar lugn och välbehag. Oxytocin frigörs också när vi möter människor som vi upplever en djup gemenskap med. Oxytocinets lugnande och stressdämpande effekter kommer till allra störst uttryck i en bekant, lugn och trygg miljö. I en obekant och skrämmande omgivning kan oxytocinet ge motsatt effekt. Naturens läkande kraft psykologiskt/emotionellt Läkaren och psykoterapeuten Poul Bjerre hävdade i början av 1900-talet att den grundläggande driften hos människor är samhörighetsdriften, att känna att man är del i något större. Denna drift är motorn i en ständigt pågående livsprocess. En viktig del i denna drift är gestaltningsbehovet, vilket kan uttryckas som aktiviteter som skapar mening och struktur i denna livsprocess. Bjerre hävdade att naturupplevelsen kan framkalla den nödvändiga 13

14 omstämningen hos patienter i kris som har behov av nyorientering. Psykologerna och makarna Kaplan bidrog i början av 1970-talet med sitt projekt i vildmarken till kunskap om naturens verkan. Deltagarna fann naturen mer kraftfull och samtidigt mer trösterik än de någonsin kunnat tro. De hade mognat som människor, mådde bättre än tidigare och för många hade vistelsen i naturen berört dem ända in i själ och hjärta (Ottosson, 2006). Norling (2001) säger i sin skrift Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet att det har visat sig att psykoterapi som kopplas till natur och naturupplevelser ger snabbare och mera långvariga effekter. Naturens läkande kraft andningsmässigt och andligt Hebreiskan har samma ord för ande, andedräkt och vind. Med ande betecknas i Gamla Testamentet i Bibeln (2000), den livskraft som Gud ger åt skapade varelser, främst åt människan. Med tiden betraktas anden som en självständig del av människan, vid sidan av kroppen och ofta liktydig med själen. Andningspedagogen Gunnel Minett (2003) beskriver hur andningen har en stor och central funktion för allt kroppsligt och själsligt välbefinnande. Den ger kroppen syre och drivkraft, ger oss möjlighet att uttrycka känslor och är vår främsta kontakt med omvärlden. När vi andas in fyller vi oss med ny energi från omgivningen, vi blir inspirerade. När vi andas ut tömmer vi oss och öppnar upp oss mot omvärlden och det okända utanför oss. Naturen ger möjlighet till att andas frisk luft och en möjlighet till en naturlig andning. Christina Forsström (2005) beskriver hur Martin Buber har betonat den andliga dimensionen i människans möte med naturen och den direkta upplevelsen av ett djup i tillvaron som manar till ett gensvar från människan. Finding Sanctuary in Nature (2007) beskriver enkla ceremonier från indianfolkets traditioner för att hela dig själv och andra. Indianerna står upp för naturens helighet och jordens heliga vägar. Utgångspunkten är att naturen är runt ikring oss och inom oss. Nyckeln till att finna en fristad, en helgedom i naturen för en helande plats och frid är vårt sätt att ha kontakt med naturen såväl inom oss och utanför oss. För att skapa en meningsfull kontakt krävs inga speciella verktyg eller experter, det ända som krävs för att lyckas är ett öppet sinne och hjärta samt en vilja att möta det okända så att du kan komma hem till naturen. Utifrån ovanstående gör jag sammanfattningen att om jag använder mig av mina andliga krafter i mötet med naturen får jag även plocka dess andliga frukter och tvärsom när jag tar emot naturens andlighet med alla mina sinnen väcks även min egen andlighet. 14

15 Naturens läkande kraft filosofiskt Den franske fenomenologiskt inriktade filosofen Merleau Ponty berör i sin naturfilosofi (Toadvine, 2009) naturens varande, mänsklighetens varande och relationen mellan dem. Han betonade relationen mellan upplevelse och naturen: ekofenomenologin. Hans filosofi innebär kortfattad Becoming human of nature and becoming nature of humanity (egen översättning: att bli människa av naturen och att bli natur av mänskligheten). Naturens läkande kraft - socialt Maria Nordström redovisar (Johansson & Küller, 2005) hur uppväxt på landet ger en starkare identifikation med utomhusmiljön och naturen, medan barn som växer upp i städer fäster större vikt vid den sociala miljön. Under och 1980-talen kom forskning om naturens restorativa betydelse, förmågan att återhämta sig från mental utmattning, koncentrationssvårigheter och stress. Här ligger fokus på platsen för återhämtning och mindre på aktiviteten som utförs på denna plats. Terry Hartig (Johansson & Küller, 2005) definierar restorativa miljöer som miljöer som främjar, och inte bara medger, återhämtning. Oavsett om det handlar om fysiska, sociala, aktivitets-, tids- eller rumsbestämda aspekter är något slags kontrast till en relativt krävande miljö underförstådd i en restorativ miljö. En människas förmåga att uppleva denna kontrast öppnar vägen för återhämtning. Ett exempel på detta är att stadsbor återhämtar sig på landet. Tillgång till grönska - om det så bara är utanför fönstret eller i form av krukväxter på en arbetsplats gör de anställda mindre stressade, nöjdare med sina jobb och mer kreativa, enligt både svenska och amerikanska studier (Ottosson, 2006). Naturens läkande kraft kulturellt/antropologiskt Karin Johannisson beskriver i Det sköna i det vilda (Frängsmyr, 1984) hur attitydförändringen till det vilda orörda landskapet utgör ett avgörande skifte i människans förhållande till naturen. Från och med 1700-talets slut är det inte det harmoniska och av människan ordnade kulturlandskapet, utan den orörda naturen som tillskrivs de högsta estetiska värdena. Det är således i den vilda, storslagna naturen som människan har störst visuell och emotionell upplevelse att hämta. Under romantiken tillskrevs naturen största möjliga dignitet: naturen skapar, när och läker. 15

16 2.1.3 Kort reflexion om naturavsnittet Jag lägger märke till att jag har tittat på naturen från många olika perspektiv, såväl på nära håll som på distans, med stor respekt och försiktighet. Denna fördjupning är en nödvändighet för mig personligen då jag behöver stödja mig själv i att våga ta detta hopp i att förändra mitt arbetssätt. 2.2 Hälso- och sjukvård i Sverige Eftersom jag vill undersöka möjligheterna att föra in naturkontakt i mitt arbete som sjukgymnast är det ur etiskt synpunkt angeläget att beskriva kortfattat några grundpelare i den politiskt styrda landstingsverksamheten som mitt arbete bygger på. Det känns än mer angeläget då jag kommer att utföra forskningen på min egen arbetsplats. Jag kommer att nämna några paragrafer ur hälso- och sjukvårdslagen. För att kunna förstå mitt uppdrag som sjukgymnast och rehabiliterare anger jag definitioner för rehabilitering, livskvalitet och sjukgymnastik. Eftersom fysisk aktivitet är en central del i sjukgymnastik så förmedlar jag även den generella rekommendationen för fysisk aktivitet. Samtliga fakta finns att läsa i bilaga Livskvalitet I en folkhälsoundersökning i västra Sverige (Norling & Larsson, 2004) under första delen av 1990-talet som omfattade personer i åldrarna år, tillfrågades deltagarna vad som ger livskvalitet. Undersökningarna utgick från en internationellt standardiserad 18-lista där 18 aktivitetsområden finns upptagna. De naturbaserade aktiviteter som friluftsliv och trädgård samt socialt umgänge bedömdes ha högt hälsovärde hos en majoritet av befolkningen. De första tre på listan är: 1. Friluftsliv, t ex promenader och utflykter 2. Trädgård, fritidshus och koloni 3. Djur, t ex hund, häst och katt Studien visar också att intresset för naturkontakt och gemenskap med andra ökar med stigande ålder, men inte intresset för motion. Därför behöver vi sträva efter aktiviteter där den fysiska aktiviteten kommer på köpet. Äldre med sämre hälsa, hög vårdkonsumtion och liknande har en mera passiv, lågstimulerande livsstil med mycket tv och stillasittande spel, och mindre av naturbaserade aktiviteter. 16

17 2.2.2 Kort reflektion om hälso- och sjukvårdsavsnittet Det känns viktigt att påminna mig själv och jag tror att vi alla inom hälso- och sjukvården behöver bli påminda om vad hälso- och sjukvårdslagen säger, vad våra uppdrag inom rehabiliteringen och specifikt inom sjukgymnastiken innebär. Frågetecken reser sig när jag läser i lagen att när fler behandlingsalternativ finns, skall patienten ges möjlighet att välja (se 3a ). Hur ofta informerar vi om behandlingsalternativ där naturen finns med? Jag tänker också på att rehabiliteringsprocessen och sjukgymnastik utgår från en helhetssyn. Jag upplever att vi sjukgymnaster lätt kan tappa bort denna helhet genom stort fokus på kroppen och kroppens rörelseförmåga. Vi hänvisar till andra yrkeskategorier vid behov och jag undrar vem som håller i hela människan då? Dagens multimodala team är ett sätt att närma sig människan som helhet. 2.3 Gestalt Av flera anledningar vill jag beskriva kortfattat vad gestaltterapi är och de teorierna och metoderna inom gestalt som är relevanta för den här studien. För det första är studien kopplad till utbildningen till gestaltterapeut. För det andra är jag intresserad av att se hur ett gestaltiskt förhållningssätt kan användas och ger mening i mitt arbete som sjukgymnast. För det tredje är forskningen utformad och genomförd med hjälp av två viktiga redskap i gestalt, nämligen enerigicykeln och experiment. Den första för strukturen i forskningen och den senare som arbetssätt. Följande kommer att beskrivas i det här avsnittet: 1. Vad är gestaltterapi? 2. Gestaltteori: existentialism, holism, fenomenologi, fältteorin, jag du relation 3. Gestaltmetod: kontakt-kontaktstilar, zoner, energicykel, oavslutade gestalter Vad är gestaltterapi? Gestaltterapi utvecklades under slutet av 1940-talet av Fritz och Laura Perls och är en humanistisk form av psykoterapi. Gestalt är det tyska ordet för helhet. Gestaltterapin bygger på en existentialistisk livssyn som betonar människans fria valmöjligheter att forma sitt eget liv och hon bär därmed också ansvaret för sitt eget liv. Människan skapar sitt liv i kontakt med sin omgivning. Gestaltpsykologin handlar om att människan automatiskt organiserar sinnespåverkan i helheter, gestalter så att dessa bildar igenkännbara mönster med en bestämd betydelse/mening och att detta är en påverkningsbar process och således en möjlighet till personlighetsutveckling (Hostrup, 2002). Terapimetoden handlar om att nyfiket utforska och öka medvetenheten om hur människan skapar sitt liv här och nu. Tekniker som används 17

18 kan vara utforskande frågor, experiment, rollspel, fantasiresor, guidade meditationer, dans, rörelse, beröring, m.m. Gestaltterapeuten arbetar på ett tillåtande och öppet sätt utan fördomar och förutfattade meningar och är själv aktiv i terapin Gestaltteori Existentialism Människan har valmöjligheter och ansvar för vår personliga och världens överlevnad. I vår nutid där klimatfrågorna är högst aktuella blir vi ständigt påminda om vårt ansvar och konsekvenserna av våra val globalt. Existentialism är baserad på den fenomenologiska metoden som fokuserar på människans direkt upplevda existens, relationer till andra, glädjen och lidanden, m.m. Genom awareness kan jag välja och/eller forma min egen existens på ett meningsfullt sätt. Detta betyder att människan ändlöst kan förändra eller upptäcka sig själv (Yontef, 1993). Psykologen Ira Orchin (2004) kreerar kraftfulla utomhusceremonier och ritualer för att markera förändringar, fira uppnådda resultat och uppmuntra omvandling. Just i den naturliga världen är vi omgivna av förändringstecken och kommer i kontakt med liv-och-dödcykeln på ett direkt och konkret sätt. Genom att naturen erbjuder oss dessa bilder normaliseras förändring och förlust och således förser den oss med en helande och hoppfull modell för att släppa det som har varit och öppna upp för det som skall komma. När jag tänker på den senare beskrivningen så finner jag en sorts vila, en acceptans och en möjlighet till att stanna upp och till något nytt. Teorin är viktig i min forskning då frågor kring existens, vara inte vara, glädjen sorger blir alltmer påtagliga när kroppen sviktar och när åldern stiger. Det känns viktigt att väcka det hoppfulla i det hopplösa. Holism Fritz Perls, grundläggare av gestaltterapin på 40- och 50-talet, beskrev helheten som större än summan av dess delar (Yontef, 1993). Människan är i sig en helhet och som del i naturen bildar hon en helhet med sin omgivning. Allting i naturen och miljön är en helhet där allting påverkar allting. Cohen (2009) beskriver denna helhet som livets nätverk där varje del i naturen, inklusive människan representerar en essentiell tråd i nätverket. Enligt Gunnar Jarle Sorte (Johansson & Küller, 2005) har människan sannolikt i det långa perspektivet fostrats att läsa och förstå omgivningen i termer av samverkande delar, och vi berörs och fascineras därför av utmanande dynamiska samspel mellan element i vår 18

19 omgivning. I en studie av naturlandskap konstaterades att höga positiva estetiska värden var förknippade med upplevelse av komplexitet, helhet, mystik och mångfald. I min forskning vill jag se hela människan och hennes relation till naturen där många faktorer samspelar till exempel fysiska, biologiska, emotionella, andliga och så vidare. Fenomenologi Husserl är fenomenologins grundare och han menar att det väsentliga (essensen) finns i det omedelbart givna i fenomenen dvs så som vi upplever det med våra sinnen (Hostrup, 2002). Den här teorin är central för att kunna utforska och förstå relationen mellan människan och naturen. Det är viktigt att vara här och nu i naturen, att använda alla sinnen och uppleva naturen som den visar sig och detta fenomenologiska förhållningssättet kommer jag att använda mig av i min forskning. Fältteorin Fältteorin myntades av gestaltpsykologen Kurt Lewin och definieras av Yontef (1993) som en ram eller utgångspunkt för att studera och belysa händelser, experiment, objekt, organismer och system som meningsfulla delar av en känd totalitet av gemensamma betydelsefulla krafter som tillsammans bildar en förenad interaktiv fortlöpande helhet (fält) mer än en klassifikation av dess naturliga karaktär eller en analys i diskreta delar i en ett-plus-ett summerad helhet. Med andra ord så kan vi inte isolera en händelse eller upplevelse som sådana utan vi måste se dem i sitt sammanhang. Intressant i sammanhanget är den amerikanske psykologen Harold Searles forskning om människans samspel med sin omgivning (Ottosson, 2006). Enligt Searles behöver en människa i kris en omgivning som är stabil, en omgivning med grundläggande och enkla relationer. Komplicerade relationer, som de man har med andra människor, är för svåra att klara av för en person som mår dåligt. Stenar och vatten däremot ställer inga krav och är därför lättare att umgås med. Så småningom när personen mår bättre, kan hon ta ett steg uppåt i hierarkin och söka sig till relationer med växter och djur. Det är svårare med andra människor då det finns så mycket outsagt och uttalat i mänskliga relationer som kan vara riktigt svårt att hantera. Enligt Searles tillfrisknar människor i kris snabbare när de får umgås med natur och djur. Kontakten med naturen kan också leda till minskad smärta och ängslan, mer tolerans och förståelse, främja jagutvecklingen och ge en bättre verklighetsuppfattning. Searles menar att det i våra hjärnor finns förhistoriska delar som styr vårt samspel med 19

20 naturen på ett undermedvetet plan. Vi tar emot viktiga signaler från naturen utan att vi vet om det. Fältteorin inom gestalt är relevant och till hjälp vid utforskningen av fenomenet som intresserar mig då jag planerar att ändra arbetsfältet med mina patienter nämligen från inomhus till utomhus. Den här typen av förändring innebär uppkomsten av olika krafter som både gagnar och hindrar mina patienters upplevelse av sig själv, vår relation, terapin. Därav är det nyttigt att förstå mitt arbete från ett fältperspektiv. Jag Du relation Den judiske religionsfilosofen och professorn Buber undersöker i Jag och Du (1990) hur viktigt det är att utveckla djupa och innerliga relationer med andra i våra liv i motsats till Jag- Det relationer där vi relaterar till andra som objekt eller föremål. Buber utforskar inte enbart hur en person kan utveckla dessa innerliga relationer med en annan person utan också hur vår djupa relation kan vara med naturen, med musiken och med Gud. En av de mest vackra delarna i boken är beskrivningen av vår relation till ett träd som återfinns i sin helhet i bilaga: Trädet är inte något intryck, ingen lek av min föreställning, inte något stämningsvärde, utan det finns där i sin verklighet som min motpart och har att göra med mig liksom jag med det bara på ett annat sätt. Enligt Buber (1990) så blir vi till i Jag-Du relationen. I det autentiska mötet Jag och Du är den andre inte ett objekt för min erfarenhet. Han är ett subjekt som deltar i att skapa mitt Jag, liksom jag deltar i att skapa detta Du. Mötet leder till relationen. Relationen är omedelbar. Omedelbar som i förutsättningslöst, öppensinnligt och totalt fördomsfritt. Relation är ömsesidighet: människan står i ett personligt dialogförhållande till andra människor, till naturen och till Gud. Betydelsen för mig ligger i att jag vill möta mina patienter på ett djupt och innerligt sätt då relationen har stor betydelse i rehabiliteringen och jag har funnit Bubers beskrivning överensstämmande med den relation jag vill utveckla i mötet med patienten Gestaltmetod Utöver teorier som ligger till grund för gestalt använder vi oss också metoder som förklarar vårt förhållnings- och arbetssätt och är till gagn för vårt arbete. 20

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17 Idunskolans lokala pedagogiska planering Läsåren 2015/16 och 2016/17 Kommunikation Språket är elevens främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom kommunikation utvecklar eleven sin identitet,

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE

REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE REFLEKTERANDE KRAFT - GIVANDE SAMTAL Ett projekt för att stödja äldre personer som lever med långvarig smärta Mia Berglund och Catharina Gillsjö, Högskolan i Skövde Margaretha Ekeberg, Kristina Nässén

Läs mer

Opalens måldokument 2010/2011

Opalens måldokument 2010/2011 Opalen har en hösttermin som är förlagd utomhus till den allra största delen av tiden. Vi pedagoger är medvetna om att vi måste arbeta på ett annorlunda sätt än vi är vana vid och att det kräver en annan

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Smakprov från boken PAUSA utgiven på

Smakprov från boken PAUSA utgiven på Innehåll Vänta inte på väckarklockan 5 Ge katten i livspusslet 7 Vi gör som vi brukar 11 Pausa och få mer energi 14 Stress 18 Andning 28 Hjärnan och mindfulness 39 Yoga 53 Att acceptera, släppa taget och

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran

Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Handmatning och beröm!

Handmatning och beröm! Handmatning och beröm! Det finns vissa saker som vi människor gärna gör dagligen med våra hästar för att vara visa hästarna att vi är vänliga och vill dem väl, eller visa vår uppskattning och kärlek. Ibland

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Avdelning Svanen Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015 Innehåll Inledning 2 Äppelbo förskola 2 Personal 3 Kontaktuppgifter 3 Presentation 3 Vision 4 Barnsyn och Förhållningssätt 4 Arbetssätt 5 Miljö 5 Rutiner 7 Dagsschema

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Mental träning. I teorin och i praktiken

Mental träning. I teorin och i praktiken Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer