Hur kan jag få in naturen på ett naturligt sätt i mitt arbete och hur meningsfullt är detta i rehabiliteringen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan jag få in naturen på ett naturligt sätt i mitt arbete och hur meningsfullt är detta i rehabiliteringen?"

Transkript

1 Master of Science Gestalt Psychotherapy Hur kan jag få in naturen på ett naturligt sätt i mitt arbete och hur meningsfullt är detta i rehabiliteringen? En aktionsforskning Renske Renkema T41 Januari 2011 Handledare Sari Scheinberg

2 Abstract Naturen har varit viktig för mig i många avseenden under hela mitt liv. I mitt arbete som sjukgymnast arbetar jag i en miljö som inte inkluderar naturen på ett naturligt sätt. Denna tudelning har gett mig motivationen att utforska hur jag kan förena mina två världar. Olika landsting har olika inställning till natur i vården. Några försiktiga steg inom grön rehabilitering har tagits på min arbetsplats. Min ambition i den här studien har varit att hitta praktiska användningsmöjligheter av naturen i mitt arbete som sjukgymnast/gestaltterapeut som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. I teoriavsnittet har jag behandlat centrala begrepp, teorier och studier från tre områden nämligen natur, hälso- och sjukvård/rehabilitering i Sverige samt gestalt. Evidensläget bedöms vara ganska gott, grön rehabilitering är likvärdig med andra insatser som görs. Syftet med denna studie har varit att visa om och hur naturkontakt kan bli en del i rehabiliteringen och vilket värde detta har för patienterna och för mig som sjukgymnast. Jag har formulerat sex frågeställningar som jag sökt svar på i denna studie. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt en kvalitativ studie då jag ville studera upplevelser. Som metod har jag använt aktionsforskning, en metod som lämpar sig för förbättring av arbetssätt. Aktionsforskningen gjordes med fyra patienter som alla har begränsad möjlighet att ta sig ut i naturen på egen hand. I kapitlet dataanalys och resultat har jag på ett strukturerat sätt följt sex steg där frågeställningarna har varit den röda tråden. Resultatet visar att det är möjligt att föra in naturkontakt i rehabiliteringen på ett naturligt och varierat sätt och detta upplevdes som mycket meningsfullt av både patienterna och sjukgymnasten. Naturens läkande kraft påverkade patienterna på ett holistiskt sätt. Som sjukgymnast upplevde jag arbetssättet positivt och att det kräver kreativitet och flexibilitet. I diskussionsavsnittet konstaterar jag att resultatet har koppling till tidigare forskning och berättar om mina lärdomar. Jag hoppas att min studie bidrar till att flera patienter får åtnjuta naturkontakt i rehabilitering. Forskningsprocessen har varit lärorik, givande och lång. 2

3 Tackord Först och främst ett innerligt varmt tack till mina fyra patienter som har deltagit i den här studien. Tack för att ni på ett öppet och generöst sätt visade och berättade om era upplevelser. Ett stort tack till min handledare Sari Scheinberg. Tack för att du väckte lusten att börja forska och höll denna vid liv under hela resan med alla uppmuntrande och innehållsrika samtal. Ett hjärtligt tack till min chef Lena Jonsson som har gjort det möjligt att göra den här studien på min arbetsplats. Tack för din öppenhet att prova nytt och ditt förtroende. Många tack till mina sjukgymnastkollegor som gett mig sina personliga synpunkter på naturkontakt i rehabiliteringen. Hjärtligt tack till mina gestaltterapeutkollegor Anni Tovi och UllaCarin Andersson för viktiga reflektioner, stöd och värdefulla samtal. Tack för att ni finns. Tusen tack till mina barn Karlotta, Terje och Lukas som har stått ut med böcker och papper överallt. Tack för er förmåga att klara er själva när jag har behövt skriva. Ett respektfullt tack till naturen som gett mig kraft, energi och inspiration till temat för den här studien och till själva genomförandet. Tack till trädgården, till fåren och hästarna i hagen, till hunden Penny och katterna Puttis och Molly, till skogen, till solen, till havet med mera 3

4 Innehåll Abstract... 2 Tackord... 3 Kapitel 1 Inledning Fenomenet som intresserar mig Personligt Mitt arbete som sjukgymnast Min utbildning till gestaltterapeut Hälso- och sjukvård generellt Samhället Min egen hake Ambition och intention Kapitel 2 Teorier Natur Natur som begrepp Natur som hälsobringare Kort reflexion om naturavsnittet Hälso- och sjukvård i Sverige Livskvalitet Kort reflektion om hälso- och sjukvårdsavsnittet Gestalt Vad är gestaltterapi? Gestaltteori Gestaltmetod Kapitel 3 Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Hypotes och förförståelse Kapitel 4 Metod Metod för att göra studien aktionsforskning Urval Urvalskriterier Urvalsprocessen Slutligt urval Datainsamling Struktur för upplägg Struktur för datainsamling

5 4.3.3 Dokumentation av data Etiska överväganden Presentation och tillåtelse - arbetsplatsen Etiska principer i forskningen Yrkesetiska principer Metodens begränsningar och avgränsningar Begränsningar (limitations) Avgränsningar (delimitations) Hawthorneeffekt Validitet och reliabilitet Kapitel 5 Dataanalys och resultat Kapitel 6 Diskussion och slutsatser Slutsatser Slutdiskussion kring slutsatser Metoddiskussion Vad har jag lärt mig Betydelse Referenser Bilagor Bilaga 1: Betraktelsen av ett träd Bilaga 2: Begreppsförklaring inom hälso- och sjukvården Bilaga 3: Gestaltmetod Bilaga 4: Förfrågan om deltagande i studie Bilaga 5: Frågor vid datainsamling

6 Kapitel 1 Inledning I sextio år bland skogens djur Jag sjungit visor i moll och dur Men vid bäckens fagra strand Jag dragit upp en öring, ja två ibland Och från baracken så varm och skön Jag fått ett minne som livets lön Luddes visa På skärtorsdagen 2009 dog Jean Ludvig Rönnberg, mest känd som Ludde. Han porträtterades i böckerna De Ovanliga (Mokvist, 2000 och 2006). I sextio år levde Ludde i sin koja i Hälsingeskogen utan el och vatten, året om. Det enda Ludde brydde sig om och bekymrade sig över var fåglarna utanför knuten och djuren i skogen. Han levde i djup samklang med naturen i stor tacksamhet till Gud som skapat en underbar natur, fåglarna, blommorna och fyrfota djur. Med Luddes visa hoppas jag kunna väcka din nyfikenhet som läsare att följa min forskningsresa. I det här kapitlet kommer jag att beskriva fenomenet som intresserar mig från ett personligt, ett sjukgymnastiskt, ett gestaltterapeutiskt, ett hälso- och sjukvårds- och ett samhällsperspektiv. Jag kommer också att beskriva min egen hake som jag behövt påminna mig själv om under processen och slutligen vilka ambitioner jag har med den här studien. Jag önskar dig njutbar läsning. 1.1 Fenomenet som intresserar mig Jag har varit fascinerad och attraherad av naturen hela mitt liv. Jag har lärt mig att uppskatta naturen och att respektera naturens kraft både den goda, närande, skapande och den onda, tärande, förstörande kraften. Intressant är att jag nu arbetar i en miljö och i ett yrke som inte inkluderar naturen på ett naturligt sätt. Denna tudelning har gett mig motivationen att utforska hur jag kan förena mina två världar så att det känns bra för mig, för mina patienter, de som jag arbetar tillsammans med och min arbetsgivare. Det har således varit spännande att ha fått möjligheten att utforma denna studie. Jag börjar med att beskriva mitt intresse för naturens användningsmöjligheter och dess effekt i hälso- och sjukvård generellt och mera specifikt i sjukgymnastik genom att skildra egna personliga upplevelser, erfarenheter och reflektioner i mitt arbete som sjukgymnast och som gestaltterapeut. 6

7 1.1.1 Personligt Oh, så skönt att komma ut!, säger jag ofta för mig själv när jag öppnat ytterdörren. Jag är uppvuxen på en bondgård i en stor familj med 7 barn. Förutom att jag förväntades att hjälpa till i arbetet med korna och på åkrarna, vilket gjorde att jag blev sedd och blev viktig, jag fick ta ansvar och jag växte med uppgiften, så var utemiljön också en plats för mig att vara själv, att utforska, att vara kreativ, att leka, en möjlighetens och frihetens plats. Också en plats för gemenskap och samskapande. Särskilt tänker jag på när vi hjälptes åt för att få in höskörden, alla hade sin plats, det var sommar och varmt. Efter några timmars hårt arbete smakade det underbart gott med mammas hemgjorda rödvinbärssaft och smörgås som vi njöt av tillsammans sittandes på några nypressade och sommardoftande höbalar. Jag minns som barn hur mammas sjuksäng, som hon var bunden till i flera veckor på grund av ett brutet ben, var omgärdad av många färgrika och väldoftande blombuketter och fruktkorgar såväl på sjukhuset som hemma. Jag blir fortfarande starkt berörd när jag tänker på hur min pappa, som bott på landet i hela sitt liv, har fått tillbringa sina sista levnadsår på andra våningen på ett äldreboende, i stor saknad av naturkontakt. Jag minns även min farbror som visade det sanatorium som han hade vistats på under flera månader på grund av tuberkulos. En vacker byggnad i en naturskön omgivning där möjligheterna att andas frisk luft och utepromenader var naturliga inslag i behandlingen. Jag har en enorm respekt för naturens storhet och kraft som också påminner mig om min litenhet. Väderförändringar kan förvandla en enastående idyll till ett spöklikt inferno på några minuter. I naturen finns polariteter ständigt närvarande och rörelse mellan polariteter pågår hela tiden i form av dag-natt, årstidsväxlingar, liv-död, stillhet-rörelse. Naturen ger liv och tar många liv genom naturkatastrofer, olyckshändelser och självmord. Den första tussilagon och blåsipporna, nyfödda lamm och knoppar som spricker fyller mig med glädje och hopp. Jag är fascinerad av naturens andlighet och gudomlighet, en kraft som är svår att beskriva och förklara men kan upplevas så starkt. Som kristen är detta en kontroversiell fråga då många anser att man inte kan tro på både Gud och naturen. I min bild behöver det ena inte utesluta det andra Mitt arbete som sjukgymnast I mitt arbete som sjukgymnast är naturkontakt i stort sett obefintlig. Naturen har kommit in i gångträningssammanhang samt i rekommendationer av egenträning. Märkligt nog finns många av dessa få möten i naturen kvar i mitt minne. För ungefär 15 år sedan studerade jag effekten av stavgång i grupp vid nackbesvär och jag inser nu att en del av resultatet kanske 7

8 kan tillskrivas utevistelsen och den vackra motionsslingan i skogen och inte enbart själva stavgången i grupp. Inom mitt yrkesområde sjukgymnastik ser jag att de allra flesta kollegor arbetar inomhus i ändamålsenliga enskilda behandlingsrum, träningssalar eller bassänger. En trend är att sjukgymnastiken blir mer specialiserad, vilket ibland även innebär att mer avancerad och specifik teknologisk utrustning krävs för diagnostik och behandling. När jag ibland tar ett helikopterperspektiv på träningen i vår gymnastiksal där människor följer sina individuellt utformade program kan jag tänka: Vad håller vi på med? Hur roligt, intressant och meningsfullt är det att sitta och dra i dragapparater och lyfta en massa kilon? Hur motiverar människor sig själva och hur lyckas vi sjukgymnaster motivera patienterna? Är det inte mera lockande, spännande, utmanande och meningsfullt att gräva i trädgårdsland, skotta snö, cykla i skogen, hugga ved m.m.? Idag arbetar jag främst med äldre människor och människor med mer eller mindre bestående funktionshinder ofta efter åldersrelaterad, neurologisk eller cancersjukdom. Syftet med behandlingen är att förbättra, att bibehålla sin funktion eller att bromsa försämring av funktion och livskvalitet. Många som jag träffar i hemmet uttrycker en önskan om att kunna komma ut igen, att lyssna på fåglarna, att känna solen. Värt att nämnas i detta sammanhang är att det finns signaler som tyder på att i allmänhet ju mer en person åldras ju mer hon uppskattar naturen och ju större betydelsen av naturen blir (van den Berg, 2007, s. 65). Hur använder vi sjukgymnaster denna kunskap? Min utbildning till gestaltterapeut Jag valde att utbilda mig till gestaltterapeut då jag mer och mer började intressera mig för människan som helhet. Eftersom kropp och själ hör ihop och påverkar varandra ömsesidigt ville jag lära mig mera om hur jag kan möta patientens psyko-sociala och känslomässiga behov. På olika sätt har naturen funnits med i gestaltiska experiment och upplevelser under utbildningen. Jag har även upplevelser med egna klienter i gestaltterapi där jag använder mig av naturens möjligheter. I mötet med en närmast apatisk asylsökande kille tog jag in blommor, sten, äpplen som redskap för att komma i kontakt med sig själv genom att använda sina sinnen. Han såg allt det vackra och fina och blev samtidigt påmind om hur hans pappa hade misshandlat honom genom stenkastning, piskning med brännässlor på hans bara kropp, hur han hade förbjudit honom att äta äpplen från deras egna äppelträd. Ett tydligt exempel på hur naturen kan hjälpa oss att minnas och även ett exempel på hur naturen kan användas på ett 8

9 destruktivt sätt. Min egen upplevelse är att terapin blir mycket levande och kraftfull när naturkontakt finns med. Min bild är att gestaltterapin oftast sker inomhus och att gestaltterapeuter använder sig av natur mer eller mindre genom utsikt, att ta in blommor, stenar, i beskrivande form i meditationer osv. Psykoterapeuter som arbetar utifrån ekopsykologi hjälper sina klienter att uppleva styrka och mening i sina liv, genom att se sig själva som en del i det större sammanhang som naturen är och genom att agera från detta perspektiv Hälso- och sjukvård generellt Dagens traditionella hälso- och sjukvård innehåller föga inslag av naturkontakt. På grund av allergi får blommor inte förekomma, personalen har oftast inte tid att följa patienten ut, naturläkemedel och homeopati har svårt att få fotfäste, trots att det idag finns många studier som visar på naturens läkande effekt, förkortande av vårdtider och minskad läkemedelsanvändning. En märklig företeelse när vi ser den i kontexten av vetskapen att sjukvårdens felbehandling av läkemedel drabbar speciellt äldre. Kostnaden för felbehandlingarna uppgår till 10 miljarder kronor per år. Gamla får tio eller fler läkemedel per dag och var fjärde patient sväljer direkt olämpliga mediciner (Holm, 2008). Olika landsting har olika inställning till natur i vården. Professor Patrik Grahn, känd för Alnarpsmetoden, säger i en artikel i Skånskan (Bringmark, 2010) att grön rehabilitering fortfarande väntar på det stora genombrottet. Några anledningar till detta är att det finns en tveksamhet till grön rehabilitering, att det inte är riktig vård ; grön rehabilitering är inget som läkemedelsbranschen ser några pengar i; försäkringskassan accepterar inte grön rehabilitering. I samma artikel uttalar Peter Währborg sig efter genomgång av 6200 internationella vetenskapliga artiklar att evidensläget är ganska gott, grön rehabilitering är likvärdig med andra insatser som görs. Några försiktiga steg inom grön rehabilitering har tagits inom Verksamhetsområdet Rehabilitering i Landstinget Gävleborg där jag jobbar idag. Inom dagrehabilitering används trädgårdsterapi och under en kortare tid har även hästunderstödd terapi prövats av en arbetsterapeut. Kommer framtidens sjukvård att bli mindre kategorisk? Kommer vi att kunna tillåta blommor som inte är allergiframkallande, kan vi pröva utevistelse i kombination med lugnande läkemedel? När kommer Natur på Recept (Anding & Hallqvist, 2008) få genomslag? 9

10 1.1.5 Samhället Hubendick (1985) skriver att nutidsmänniskan konfronteras mot en modern livsmiljö och tvingas in i ett livsmönster som mer eller mindre styrs av miljön i vid bemärkelse. Den första konsekvensen av denna miljöförändring är separation av människor från naturmiljö. Människan har reagerat mot förlusten av naturkontakt på olika sätt. Parker och gatualléer har skapats i staden. Många har skaffat sig husdjur, kolonilotter, sommarstugor och fritidsbåtar (Hubendick, 1985). Vi tar in naturen i våra hem genom att köpa grönsaker och blommor, konst och litteratur med naturtema, vi lyssnar på cd-skivor med naturljud. Nutidens klimathot bidrar att fler gör mer medvetna val och värnar om naturens resurser. Eko-turism, friluftsskolor och utomhuspedagogik gör inträde Min egen hake Jag har fötts in i och har levt hela mitt liv i naturkontakt. Mina egna upplevelser och känslor som väcks gör att jag är så övertygad om att naturkontakt är en outnyttjad resurs och att den är bra och viktig för oss så att jag har svårt att se motsatsen som naturligtvis också finns. Jag behöver titta på hindren och nackdelarna med användning av naturen. Detta ger mig kunskap om när jag skall vara restriktiv med naturkontakt och eventuellt vilka kontraindikationer som finns. Küller beskriver att faktorer som motverkar äldre att gå ut framför allt består i rädsla att falla omkull, att bli påkörd av bil eller cykel, att bli utsatt för överfall eller väskryckning. Andra faktorer som påverkade utevistelsen i negativ riktning var hög ålder, dålig hälsa och det faktum att man var ensamstående och inte hade någon att gå ut med (Johansson & Küller, 2005). Jag har mitt ursprung i Nederländerna, ett litet överbefolkat land där orörd natur knappt finns kvar. När jag 1985 flyttade till Sverige exalterades jag över mångfalden, mängden och meningen med naturen, en rikedom som finns alldeles gratis framför våra fötter. Därför skall det bli spännande att se hur andra upplever naturkontakt. Det känns viktigt att poängtera att jag skriver denna uppsats med mitt socio-kulturella perspektiv som vit, västerländsk kvinna levande i Sverige med sin fantastiska natur, med tydliga årstider, allemansrätten, hög levnadsstandard, fred, stora naturanvändningsmöjligheter och relativt små risker för omfattande naturkatastrofer. 10

11 1.3 Ambition och intention Min ambition är att hitta praktiska användningsmöjligheter av naturen i mitt arbete som sjukgymnast/gestaltterapeut som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta är framför allt ett eget intresse nämligen att integrera mina två världar som jag inledningsvis talat om. Min intention är att använda mig av resultatet i mitt företag där jag arbetar med grön rehabilitering och rekreation. Som sjukgymnast vet jag hur jag kan använda mig av naturen i syfte att öka rörlighet, muskelstyrka, kondition och så vidare. Mervärdet med denna studie blir att få kunskap om naturens användning i rehabilitering i syfte att påverka människans hälsa/välbefinnande som helhet. Jag hoppas också kunna bidra till en attitydförändring hos politiker, landsting och andra myndigheter och öppna upp för ett större existensberättigande för naturkontakt i vården och rehabiliteringen. Kapitel 2 Teorier För att kunna förstå fenomenet, hur naturen kan användas i rehabilitering, kommer jag att definiera centrala begrepp samt belysa teorier och studier från tre områden nämligen: 1. Natur 2. Hälso- och sjukvård/rehabilitering i Sverige 3. Gestalt Det finns en stor mängd teorier och forskningsresultat som är intressanta i sammanhanget och jag har valt dem som är viktiga för mig och som är relevanta för denna studie. 2.1 Natur Innan jag närmare går in på min forskning är det på sin plats att definiera natur som generellt begrepp och vad jag menar med natur i den här studien. Därefter beskriver jag naturens betydelse ur hälsosynpunkt. Naturens läkande kraft kommer att belysas från olika synvinklar Natur som begrepp Dunér & Dunér (2001) förklarar på följande sätt: Natur kommer av latinets natura, födelse, skapelse eller natur. Den vanligaste betydelsen är av människan opåverkad omgivning. Van den Berg (2001) beskriver natur som alla ställen eller områden utomhus där naturliga element finns dominant närvarande. 11

12 Jag använder mig i denna uppsats av naturbegreppet i vid mening där ovanstående ingår och där jag även inkluderar natur inomhus såsom krukväxter, grönsaker, frukt, husdjur, tavlor med naturmotiv, cd-skivor med naturljud, sådant som ger oss en direkt association till naturen. Frågan väcks om människan tillhör naturen? Min första tanke är att människan är en del av skapelsen och således en del av naturen. Ändå skulle jag spontant inte alltid inkludera människan till naturen. Var gränsen går är svårt att definiera men den genuina, autentiska, renodlade, oförfalskade, naturliga människan som lever i ömsesidig respekt med naturen vill jag se som del av naturen Natur som hälsobringare Docent Ingemar Norling, sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ger i sin skrift Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet (2001), en sammanställning av det aktuella forskningsläget. Han poängterar att naturkontakt ger starka effekter ensam och än starkare i kombination med de naturbaserade aktiviteternas psykiska, sociala och fysiska innehåll. I Djur i vården (u.å) ger Norling en forskningsöversikt om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet och funnit att husdjur bidrar till ökat socialt stöd som i sin tur bidrar till lägre vårdkonsumtion, fungerande ADL (activities of daily living) och mera hälsofrämjande livsstil. Naturens läkande kraft fysiskt Landskapsarkitekten Patrik Grahn (Johansson & Küller, 2005) ger oss en överblick över synen på naturens läkande verkan förr och nu. Redan på 1800-talet hade den medicinska expertisen en stor tillit till naturens välgörande egenskaper och teorier talade om naturen som hälsobringare, framförallt sköna platser långt uppe i bergen, där luften är frisk och hälsosam att andas. Vattnets egenskaper, såväl att dricka som att bada i fokuserades ungefär samma tidsperiod och ledde till uppkomsten av brunnsorter och hälsobrunnar såsom Sätra Brunn, platsen där Gestaltakademin idag har förlagt sina utbildningar. Kaplan beskriver hjärnan som en informationshanteringscentral som hanterar hur vi tar in omvärlden med riktad uppmärksamhet, den som sköter planering, beslutsfattande och håller saker i minnet, respektive med spontan uppmärksamhet det vill säga olika sinnesintryck som mjuklandar i våra sinnesorgan. Det första systemet kostar mycket energi, det andra registrerar utan ansträngning och tar ingen energi, det är hjärnans retreat-funktion. Enligt denna teori krävs det ingen ansträngning att ägna uppmärksamhet åt naturens mönster (Johansson & Küller, 2005, s223). 12

13 Naturens läkande kraft - biologiskt Biophiliahypotesen innebär att det finns ett instinktivt förbund mellan människan och andra levande system. Människans medfödda kärlek för naturen. Hypotesen innebär att den moderna människan fortfarande mår bra av att vistas i savannliknande naturliga miljöer som inkluderar två speciellt viktiga landskapselement nämligen en vidsträckt utsikt och skydd, då hon genetiskt sett är anpassad till dessa för sin egen överlevnad (Johansson & Küller, 2005). Bengt Hubendick (1985) skriver att människan biologiskt bara kan vara anpassad till den närmiljö och livssituation som hon levt i under mycket lång tid. Som samlare-jägare är människan präglad och hon måste vara anpassad till naturmiljö; till jordnära liv och till den levande naturens mångfald i en miljö normalt utan buller. I en biologisk förklaringsmodell blir naturen till något som är essentiellt för människan, en nödvändighet (Johansson & Küller, 2005). Ekopsykologen Dr. Michael J. Cohen (2009) som arbetar med projektet Koppla samman naturen, har visat att vi är födda med minst 53 stycken naturliga sinnen/sensorer som vi behöver för vår överlevnad. Dessa förnimmer, registrerar våra behov och attraktion till ett naturligt flöde och vi har möjlighet att svara an till dessa. I t ex vattencykeln känner vi törst och urinträngning. Vi dricker, vattnet flödar genom vår kropp och vi kissar för att tillfredsställa våra behov och återställer vätskebalansen. Kerstin Uvnäs Moberg beskriver i sin bok Närhetens hormon (2009) betydelsen av oxytocin som ursprungligen har förknippats med förlossning och amning men som också hör samman med beröring, närhet och näringsintag. Att rida, att klappa hunden eller katten, att känna jorden när vi planterar växter, att känna solen i ansiktet, doften av kaprifol, att se havets böljande vågor och höra fågelsång berör våra sinnesorgan och frigör oxytocin som skapar lugn och välbehag. Oxytocin frigörs också när vi möter människor som vi upplever en djup gemenskap med. Oxytocinets lugnande och stressdämpande effekter kommer till allra störst uttryck i en bekant, lugn och trygg miljö. I en obekant och skrämmande omgivning kan oxytocinet ge motsatt effekt. Naturens läkande kraft psykologiskt/emotionellt Läkaren och psykoterapeuten Poul Bjerre hävdade i början av 1900-talet att den grundläggande driften hos människor är samhörighetsdriften, att känna att man är del i något större. Denna drift är motorn i en ständigt pågående livsprocess. En viktig del i denna drift är gestaltningsbehovet, vilket kan uttryckas som aktiviteter som skapar mening och struktur i denna livsprocess. Bjerre hävdade att naturupplevelsen kan framkalla den nödvändiga 13

14 omstämningen hos patienter i kris som har behov av nyorientering. Psykologerna och makarna Kaplan bidrog i början av 1970-talet med sitt projekt i vildmarken till kunskap om naturens verkan. Deltagarna fann naturen mer kraftfull och samtidigt mer trösterik än de någonsin kunnat tro. De hade mognat som människor, mådde bättre än tidigare och för många hade vistelsen i naturen berört dem ända in i själ och hjärta (Ottosson, 2006). Norling (2001) säger i sin skrift Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet att det har visat sig att psykoterapi som kopplas till natur och naturupplevelser ger snabbare och mera långvariga effekter. Naturens läkande kraft andningsmässigt och andligt Hebreiskan har samma ord för ande, andedräkt och vind. Med ande betecknas i Gamla Testamentet i Bibeln (2000), den livskraft som Gud ger åt skapade varelser, främst åt människan. Med tiden betraktas anden som en självständig del av människan, vid sidan av kroppen och ofta liktydig med själen. Andningspedagogen Gunnel Minett (2003) beskriver hur andningen har en stor och central funktion för allt kroppsligt och själsligt välbefinnande. Den ger kroppen syre och drivkraft, ger oss möjlighet att uttrycka känslor och är vår främsta kontakt med omvärlden. När vi andas in fyller vi oss med ny energi från omgivningen, vi blir inspirerade. När vi andas ut tömmer vi oss och öppnar upp oss mot omvärlden och det okända utanför oss. Naturen ger möjlighet till att andas frisk luft och en möjlighet till en naturlig andning. Christina Forsström (2005) beskriver hur Martin Buber har betonat den andliga dimensionen i människans möte med naturen och den direkta upplevelsen av ett djup i tillvaron som manar till ett gensvar från människan. Finding Sanctuary in Nature (2007) beskriver enkla ceremonier från indianfolkets traditioner för att hela dig själv och andra. Indianerna står upp för naturens helighet och jordens heliga vägar. Utgångspunkten är att naturen är runt ikring oss och inom oss. Nyckeln till att finna en fristad, en helgedom i naturen för en helande plats och frid är vårt sätt att ha kontakt med naturen såväl inom oss och utanför oss. För att skapa en meningsfull kontakt krävs inga speciella verktyg eller experter, det ända som krävs för att lyckas är ett öppet sinne och hjärta samt en vilja att möta det okända så att du kan komma hem till naturen. Utifrån ovanstående gör jag sammanfattningen att om jag använder mig av mina andliga krafter i mötet med naturen får jag även plocka dess andliga frukter och tvärsom när jag tar emot naturens andlighet med alla mina sinnen väcks även min egen andlighet. 14

15 Naturens läkande kraft filosofiskt Den franske fenomenologiskt inriktade filosofen Merleau Ponty berör i sin naturfilosofi (Toadvine, 2009) naturens varande, mänsklighetens varande och relationen mellan dem. Han betonade relationen mellan upplevelse och naturen: ekofenomenologin. Hans filosofi innebär kortfattad Becoming human of nature and becoming nature of humanity (egen översättning: att bli människa av naturen och att bli natur av mänskligheten). Naturens läkande kraft - socialt Maria Nordström redovisar (Johansson & Küller, 2005) hur uppväxt på landet ger en starkare identifikation med utomhusmiljön och naturen, medan barn som växer upp i städer fäster större vikt vid den sociala miljön. Under och 1980-talen kom forskning om naturens restorativa betydelse, förmågan att återhämta sig från mental utmattning, koncentrationssvårigheter och stress. Här ligger fokus på platsen för återhämtning och mindre på aktiviteten som utförs på denna plats. Terry Hartig (Johansson & Küller, 2005) definierar restorativa miljöer som miljöer som främjar, och inte bara medger, återhämtning. Oavsett om det handlar om fysiska, sociala, aktivitets-, tids- eller rumsbestämda aspekter är något slags kontrast till en relativt krävande miljö underförstådd i en restorativ miljö. En människas förmåga att uppleva denna kontrast öppnar vägen för återhämtning. Ett exempel på detta är att stadsbor återhämtar sig på landet. Tillgång till grönska - om det så bara är utanför fönstret eller i form av krukväxter på en arbetsplats gör de anställda mindre stressade, nöjdare med sina jobb och mer kreativa, enligt både svenska och amerikanska studier (Ottosson, 2006). Naturens läkande kraft kulturellt/antropologiskt Karin Johannisson beskriver i Det sköna i det vilda (Frängsmyr, 1984) hur attitydförändringen till det vilda orörda landskapet utgör ett avgörande skifte i människans förhållande till naturen. Från och med 1700-talets slut är det inte det harmoniska och av människan ordnade kulturlandskapet, utan den orörda naturen som tillskrivs de högsta estetiska värdena. Det är således i den vilda, storslagna naturen som människan har störst visuell och emotionell upplevelse att hämta. Under romantiken tillskrevs naturen största möjliga dignitet: naturen skapar, när och läker. 15

16 2.1.3 Kort reflexion om naturavsnittet Jag lägger märke till att jag har tittat på naturen från många olika perspektiv, såväl på nära håll som på distans, med stor respekt och försiktighet. Denna fördjupning är en nödvändighet för mig personligen då jag behöver stödja mig själv i att våga ta detta hopp i att förändra mitt arbetssätt. 2.2 Hälso- och sjukvård i Sverige Eftersom jag vill undersöka möjligheterna att föra in naturkontakt i mitt arbete som sjukgymnast är det ur etiskt synpunkt angeläget att beskriva kortfattat några grundpelare i den politiskt styrda landstingsverksamheten som mitt arbete bygger på. Det känns än mer angeläget då jag kommer att utföra forskningen på min egen arbetsplats. Jag kommer att nämna några paragrafer ur hälso- och sjukvårdslagen. För att kunna förstå mitt uppdrag som sjukgymnast och rehabiliterare anger jag definitioner för rehabilitering, livskvalitet och sjukgymnastik. Eftersom fysisk aktivitet är en central del i sjukgymnastik så förmedlar jag även den generella rekommendationen för fysisk aktivitet. Samtliga fakta finns att läsa i bilaga Livskvalitet I en folkhälsoundersökning i västra Sverige (Norling & Larsson, 2004) under första delen av 1990-talet som omfattade personer i åldrarna år, tillfrågades deltagarna vad som ger livskvalitet. Undersökningarna utgick från en internationellt standardiserad 18-lista där 18 aktivitetsområden finns upptagna. De naturbaserade aktiviteter som friluftsliv och trädgård samt socialt umgänge bedömdes ha högt hälsovärde hos en majoritet av befolkningen. De första tre på listan är: 1. Friluftsliv, t ex promenader och utflykter 2. Trädgård, fritidshus och koloni 3. Djur, t ex hund, häst och katt Studien visar också att intresset för naturkontakt och gemenskap med andra ökar med stigande ålder, men inte intresset för motion. Därför behöver vi sträva efter aktiviteter där den fysiska aktiviteten kommer på köpet. Äldre med sämre hälsa, hög vårdkonsumtion och liknande har en mera passiv, lågstimulerande livsstil med mycket tv och stillasittande spel, och mindre av naturbaserade aktiviteter. 16

17 2.2.2 Kort reflektion om hälso- och sjukvårdsavsnittet Det känns viktigt att påminna mig själv och jag tror att vi alla inom hälso- och sjukvården behöver bli påminda om vad hälso- och sjukvårdslagen säger, vad våra uppdrag inom rehabiliteringen och specifikt inom sjukgymnastiken innebär. Frågetecken reser sig när jag läser i lagen att när fler behandlingsalternativ finns, skall patienten ges möjlighet att välja (se 3a ). Hur ofta informerar vi om behandlingsalternativ där naturen finns med? Jag tänker också på att rehabiliteringsprocessen och sjukgymnastik utgår från en helhetssyn. Jag upplever att vi sjukgymnaster lätt kan tappa bort denna helhet genom stort fokus på kroppen och kroppens rörelseförmåga. Vi hänvisar till andra yrkeskategorier vid behov och jag undrar vem som håller i hela människan då? Dagens multimodala team är ett sätt att närma sig människan som helhet. 2.3 Gestalt Av flera anledningar vill jag beskriva kortfattat vad gestaltterapi är och de teorierna och metoderna inom gestalt som är relevanta för den här studien. För det första är studien kopplad till utbildningen till gestaltterapeut. För det andra är jag intresserad av att se hur ett gestaltiskt förhållningssätt kan användas och ger mening i mitt arbete som sjukgymnast. För det tredje är forskningen utformad och genomförd med hjälp av två viktiga redskap i gestalt, nämligen enerigicykeln och experiment. Den första för strukturen i forskningen och den senare som arbetssätt. Följande kommer att beskrivas i det här avsnittet: 1. Vad är gestaltterapi? 2. Gestaltteori: existentialism, holism, fenomenologi, fältteorin, jag du relation 3. Gestaltmetod: kontakt-kontaktstilar, zoner, energicykel, oavslutade gestalter Vad är gestaltterapi? Gestaltterapi utvecklades under slutet av 1940-talet av Fritz och Laura Perls och är en humanistisk form av psykoterapi. Gestalt är det tyska ordet för helhet. Gestaltterapin bygger på en existentialistisk livssyn som betonar människans fria valmöjligheter att forma sitt eget liv och hon bär därmed också ansvaret för sitt eget liv. Människan skapar sitt liv i kontakt med sin omgivning. Gestaltpsykologin handlar om att människan automatiskt organiserar sinnespåverkan i helheter, gestalter så att dessa bildar igenkännbara mönster med en bestämd betydelse/mening och att detta är en påverkningsbar process och således en möjlighet till personlighetsutveckling (Hostrup, 2002). Terapimetoden handlar om att nyfiket utforska och öka medvetenheten om hur människan skapar sitt liv här och nu. Tekniker som används 17

18 kan vara utforskande frågor, experiment, rollspel, fantasiresor, guidade meditationer, dans, rörelse, beröring, m.m. Gestaltterapeuten arbetar på ett tillåtande och öppet sätt utan fördomar och förutfattade meningar och är själv aktiv i terapin Gestaltteori Existentialism Människan har valmöjligheter och ansvar för vår personliga och världens överlevnad. I vår nutid där klimatfrågorna är högst aktuella blir vi ständigt påminda om vårt ansvar och konsekvenserna av våra val globalt. Existentialism är baserad på den fenomenologiska metoden som fokuserar på människans direkt upplevda existens, relationer till andra, glädjen och lidanden, m.m. Genom awareness kan jag välja och/eller forma min egen existens på ett meningsfullt sätt. Detta betyder att människan ändlöst kan förändra eller upptäcka sig själv (Yontef, 1993). Psykologen Ira Orchin (2004) kreerar kraftfulla utomhusceremonier och ritualer för att markera förändringar, fira uppnådda resultat och uppmuntra omvandling. Just i den naturliga världen är vi omgivna av förändringstecken och kommer i kontakt med liv-och-dödcykeln på ett direkt och konkret sätt. Genom att naturen erbjuder oss dessa bilder normaliseras förändring och förlust och således förser den oss med en helande och hoppfull modell för att släppa det som har varit och öppna upp för det som skall komma. När jag tänker på den senare beskrivningen så finner jag en sorts vila, en acceptans och en möjlighet till att stanna upp och till något nytt. Teorin är viktig i min forskning då frågor kring existens, vara inte vara, glädjen sorger blir alltmer påtagliga när kroppen sviktar och när åldern stiger. Det känns viktigt att väcka det hoppfulla i det hopplösa. Holism Fritz Perls, grundläggare av gestaltterapin på 40- och 50-talet, beskrev helheten som större än summan av dess delar (Yontef, 1993). Människan är i sig en helhet och som del i naturen bildar hon en helhet med sin omgivning. Allting i naturen och miljön är en helhet där allting påverkar allting. Cohen (2009) beskriver denna helhet som livets nätverk där varje del i naturen, inklusive människan representerar en essentiell tråd i nätverket. Enligt Gunnar Jarle Sorte (Johansson & Küller, 2005) har människan sannolikt i det långa perspektivet fostrats att läsa och förstå omgivningen i termer av samverkande delar, och vi berörs och fascineras därför av utmanande dynamiska samspel mellan element i vår 18

19 omgivning. I en studie av naturlandskap konstaterades att höga positiva estetiska värden var förknippade med upplevelse av komplexitet, helhet, mystik och mångfald. I min forskning vill jag se hela människan och hennes relation till naturen där många faktorer samspelar till exempel fysiska, biologiska, emotionella, andliga och så vidare. Fenomenologi Husserl är fenomenologins grundare och han menar att det väsentliga (essensen) finns i det omedelbart givna i fenomenen dvs så som vi upplever det med våra sinnen (Hostrup, 2002). Den här teorin är central för att kunna utforska och förstå relationen mellan människan och naturen. Det är viktigt att vara här och nu i naturen, att använda alla sinnen och uppleva naturen som den visar sig och detta fenomenologiska förhållningssättet kommer jag att använda mig av i min forskning. Fältteorin Fältteorin myntades av gestaltpsykologen Kurt Lewin och definieras av Yontef (1993) som en ram eller utgångspunkt för att studera och belysa händelser, experiment, objekt, organismer och system som meningsfulla delar av en känd totalitet av gemensamma betydelsefulla krafter som tillsammans bildar en förenad interaktiv fortlöpande helhet (fält) mer än en klassifikation av dess naturliga karaktär eller en analys i diskreta delar i en ett-plus-ett summerad helhet. Med andra ord så kan vi inte isolera en händelse eller upplevelse som sådana utan vi måste se dem i sitt sammanhang. Intressant i sammanhanget är den amerikanske psykologen Harold Searles forskning om människans samspel med sin omgivning (Ottosson, 2006). Enligt Searles behöver en människa i kris en omgivning som är stabil, en omgivning med grundläggande och enkla relationer. Komplicerade relationer, som de man har med andra människor, är för svåra att klara av för en person som mår dåligt. Stenar och vatten däremot ställer inga krav och är därför lättare att umgås med. Så småningom när personen mår bättre, kan hon ta ett steg uppåt i hierarkin och söka sig till relationer med växter och djur. Det är svårare med andra människor då det finns så mycket outsagt och uttalat i mänskliga relationer som kan vara riktigt svårt att hantera. Enligt Searles tillfrisknar människor i kris snabbare när de får umgås med natur och djur. Kontakten med naturen kan också leda till minskad smärta och ängslan, mer tolerans och förståelse, främja jagutvecklingen och ge en bättre verklighetsuppfattning. Searles menar att det i våra hjärnor finns förhistoriska delar som styr vårt samspel med 19

20 naturen på ett undermedvetet plan. Vi tar emot viktiga signaler från naturen utan att vi vet om det. Fältteorin inom gestalt är relevant och till hjälp vid utforskningen av fenomenet som intresserar mig då jag planerar att ändra arbetsfältet med mina patienter nämligen från inomhus till utomhus. Den här typen av förändring innebär uppkomsten av olika krafter som både gagnar och hindrar mina patienters upplevelse av sig själv, vår relation, terapin. Därav är det nyttigt att förstå mitt arbete från ett fältperspektiv. Jag Du relation Den judiske religionsfilosofen och professorn Buber undersöker i Jag och Du (1990) hur viktigt det är att utveckla djupa och innerliga relationer med andra i våra liv i motsats till Jag- Det relationer där vi relaterar till andra som objekt eller föremål. Buber utforskar inte enbart hur en person kan utveckla dessa innerliga relationer med en annan person utan också hur vår djupa relation kan vara med naturen, med musiken och med Gud. En av de mest vackra delarna i boken är beskrivningen av vår relation till ett träd som återfinns i sin helhet i bilaga: Trädet är inte något intryck, ingen lek av min föreställning, inte något stämningsvärde, utan det finns där i sin verklighet som min motpart och har att göra med mig liksom jag med det bara på ett annat sätt. Enligt Buber (1990) så blir vi till i Jag-Du relationen. I det autentiska mötet Jag och Du är den andre inte ett objekt för min erfarenhet. Han är ett subjekt som deltar i att skapa mitt Jag, liksom jag deltar i att skapa detta Du. Mötet leder till relationen. Relationen är omedelbar. Omedelbar som i förutsättningslöst, öppensinnligt och totalt fördomsfritt. Relation är ömsesidighet: människan står i ett personligt dialogförhållande till andra människor, till naturen och till Gud. Betydelsen för mig ligger i att jag vill möta mina patienter på ett djupt och innerligt sätt då relationen har stor betydelse i rehabiliteringen och jag har funnit Bubers beskrivning överensstämmande med den relation jag vill utveckla i mötet med patienten Gestaltmetod Utöver teorier som ligger till grund för gestalt använder vi oss också metoder som förklarar vårt förhållnings- och arbetssätt och är till gagn för vårt arbete. 20

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3

LÄRARHANDLEDNING SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän. Förskoleklass åk 3 SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Klappa en vän Förskoleklass åk 3 Innehåll Innan besöket... 1 Notebook Smartboard... 1 Power point... 2 Under besöket... 2 Efter besöket... 2 Till läraren om sällskapsdjur...

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc med Åshild Haaheim och Ingela Lindström Vad vi skall berätta för er i dag? Presentation av oss och vad ACT är Mindfulness

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

INSPIRATION MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

INSPIRATION MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING INSPIRATION MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING FÖRELÄSNINGAR SEMINARIER WORKSHOP Världen och du hållbar utveckling som utmaning Världen är stor och komplex, det kan kännas omöjligt att göra något åt de kriser

Läs mer

För Dig som vill veta mer om

För Dig som vill veta mer om För Dig som vill veta mer om Bäckalyckans förskola är en förskola med kristen profil. Förskolan startade 1997 och är föreningsdriven av Svenska Alliansmissionen i Ödeshög, som står som huvudman. Förskolans

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer