Tänk om skyltningen i City.

Transkript

1 DEL 3 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT FRÅN CITY I SAMVERKANS WORKSHOPS Workshop 1, 29 Januari 2009 Workshop 2, 15 Maj 2009 Tänk om skyltningen i City. 1-16

2 Workshop 1 den 29 januari 2009 För att samla idéer och skapa en gemensam plattform för utveckling av Stockholm City genomförde City i Samverkan en första workshop i januari Inbjudna var företag och organisationer med starka intressen i citys utveckling. Workshopen inleddes med korta inspel från sex olika aktörer, för att visa goda exempel och ge inspiration. Sara Falkevik, Drottninggatans Förening och City i Samverkan Sara redovisade tanken att skapa pocket parks med New York som förebild - små oaser i stadsmiljön där man kan varva ner och få ny energi. På en liten bortglömd tomt längs en tvärgata till Fifth Avenue har staden anlagt en öppen plats med träd och cafémöbler. På den bortre fasade har ett konstgjort vattenfall anlagts. Det skapar en lugn och harmonisk stämning mitt i den brusande storstaden. Sorlet från vattnet dämpar och slår ut bruset från den förbipasserande trafken. Jan Wiklund, Alternativ stad Alternativ stad vill bygga ut Stockholms innerstad även utanför malmarna. Det är den enda långsiktigt hållbara metoden för att minska trycket på dagens alltför begränsade citykärna. Föreningen vill även sprida ut kommunikationen så att vi får fler knutpunkter, framförallt med nya kollektiva transporter. Infrastrukturfrågorna är avgörande för hur staden växer och om det ska bli möjligt at tillskapa fler stadsdelar med blandade funktioner.! Alternativ stad anser att staden bör byggas inifrån och ut Det är viktigt att bygga bort barriärer i form av tunga motorleder och gator som stör flödet av människor, både i city och i förorterna. För Citys del är ett centralt mål att förändra döda gator till levande genom att skapa fler verksamheter på dessa ställen. Det kan åstadkommas genom att döda bottenvåningar med kontor eller lager görs om till mer publika ändamål. Det behövs också fler parker i de centrala delarna av Stockholm. För att förbättra flödet i innerstaden borde man pröva att förstärka gångstråket från Hötorget via Sergels Torg, Brunkebergs Torg, Gustav Adolfs Torg och vidare mot Slottet och Gamla Stan. Det skulle lätta på trycket på den idag överbelastade Drottninggatan. En del i en sådan förändring skulle kunna vara att fortsätta gångstråket längs Norrbro under och igenom Kungliga Slottet kanske i form av en Slottsgalleria! 2-16

3 Jaroslaw Bortosiqk, Student på Mastersprogramet UPD på KTH Jaroslaw presenterade idéer och skisser för en förändring av Klarabergsgatan och området kring Sergels Torg, framtaget under kursen Contemporary Trends i KTH:s Mastersutbildning i Urban Planning and Design. I Stockholm City menade Jaroslaw att biltrafiken i många fall getts prioritet nummer ett, först därefter är staden planerad för fotgängare och cyklister. Förslaget går ut å att förändra ordningen så att prioriteringen blir gångtrafikanter, cyklister och sist bilar. Det kan skapa ett attraktivare city. Projektet har också tittat på en möjlig förändring av Klarabergsgatan. Här föreslås en breddning av trottoarerna, utrymme för spårvagnar, fler bussar och fler träd samt utökade möjligheter för aktiviteter och evenemang. För Sergels Torg föreslås en radikal förändring, där en trevägsorsning ersätter dagens ytkrävande rondell som skapar en barriär för gångtrafiken. Särskilt för flödena mellan Sergelgatan och upp mot Brunkebergs Torg. Plattans mönster bevaras som idag, men höjs upp till gatunivå. På detta sätt går det att korsa torget från flera hål än idag, samtidigt som torget blir mer användbart och får mindre skuggiga ytor. Det undre planet används för butiker, service och annan verksamhet som inte kräver dagsljus. Framför det femte höghuset föreslår projektet ett soltorg med en mindre byggnad för dels turistinformation, dels lokal polisstation. Taket till denna lilla byggnad är utformad som en stor urban trappa, där besökare kan sitta och sola och se ut över folklivet. 3-16

4 Anna Wersäll, Stockholms Handelskammare Stockholm City är Sveriges kommersiella centrum samt ofta besökarens första kontakt med Sverige. Anna påpekade vikten av att visa upp en bra framsida. Handelskammaren engagerar sig i cityutvecklingen för att detta skapar positiva effekter för hela regionen. Vi behöver skapa ett bättre Stockholm City för turisterna. Besökarna behöver informeras om platser och sevärdheter, hotell mm. Detta kan göras bland annat genom informationstavlor. Varken på Arlanda eller Centralstationen finns idag en tillfredställande information för första besöket i Stockholm. Göran Granhed, SHR Stockholm Stads vision 2030 är mycket bra! Men det saknas tydliga delmål och etappmål. Stockholm måste bli bättre på att skapa delmål och följa upp dessa. Vi behöver en gemensam målbild för Stockholm City var är vi om 5 år, 10 år och 15 år? Hotellnäringen jobbar idag långsiktigt medan andra jobbar med tidsperioder på 1-2 år. Göran påpekade att en kraftsamling för ett samarbete är nödvändig och detta skulle leda till en action plan eller master plan för Stockholm City. För att kunna attrahera fler utländska besökare behövs fler lågprishotell. Det är oerhört vikigt att Stockholms stad är delaktiga i processen och skapar goda förutsättningar för utveckling av hotellutbudet. 4-16

5 Carolin Forsling, AMF Pension Samverkan är mycket bra och fastighetsägarna behöver utveckla sitt samarbete för att underlätta utvecklingsarbetet. Vissa svårigheter finns dock när det finns så många olika intressen och viljor. För att skapa delaktighet behövs information om omvärlden. Det är en av anledningarna till att AMF Pension är med och startar ett fastighetsägarråd. Vart vill vi, vart ska vi och hur ska vi växa är några av frågor som fastighetsägarna kommer att jobba med. Bland annat behöver nya handelsstråk skapas. Det finns idag mycket outnyttjade ytor som ger möjligheter i city. 5-16

6 Utvärdering vid Workshop 29 januari 2009 Vid City i samverkans workshop den 29 januari utvärderade fyra arbetsgrupper citys utbud och miljö. Resultatet sammanfattas i tabellerna nedan. Deltagarna var mest nöjda med utbudet av mode och kosmetik och minst nöjda med utbudet av dagligvaror och inredning. Kollektivtrafik och framkomlighet fick höga betyg medan toaletter och hänvisningsinformation sågs som de svagaste delarna i stadsmiljön. 6-16

7 Gruppdiskussion kring förändringsprojekt Under workshopen diskuterade och presenterade fyra grupper de utvecklingsprojekt man skulle vilja se genomförda i Stockholm City. Grupp A Johan Ohlsson, CiS, Svante Torell, Vasakronan, Caroline Forsling, AMF Pension, Anna Hammarback-Lind, Vasakronan, Göran Svensson, Gröna Huset, Niklas Kullinger, Adilimo, Jonas Olsson, Scandic Hotel, Drottninggatan - Vi vill få bort bilarna från gatan och göra den till Sveriges och en av Europas längsta gå och shoppinggator. Beläggningen bör bytas ut eller förändras. Detta för att få likadan beläggning på hela gatan. Förbättrad och samordnad belysning längs hela gatan är viktigt. Drottninggatan kan även göras som en naturlig länk mellan city och Odenplan. Malmskillnadsgatan - Gatan är idag tråkig, intetsägande och bör aktiveras. Bussparkeringen på bron bör tas bort för att skapa nya förutsättningar för gatuhandel likande bazarer och uteserveringar. Turistbussarna kan placeras i garage, eventuellt kan bergrummen som finns i Stockholm öppnas och användas för bussparkeringar. Restauranger - Stockholm behöver fler restauranger och fler caféer. Stråk med uteserveringar kan skapas för att öka folklivet. Förslag på platser är bland annat delar av Kungsgatan, Klarabergsgatan, Sergelgatan. Hela Gamla Brogatan kan göras till en enda lång uteservering med folkliv och vimmel. Jakobs Torg & Kungsträdgården - Jakobs Torg kan förvandlas till ett riktigt torg med mer grönska och utan bilar. Torget kan knytas ihop med Kungsträdgården vars södra del förlängs ner mot vattnet. Ett bra alternativ är att skapa uteserveringar längs med strömmen. Man bör se över lösningar för att lägga om och få bort den tunga trafiken från Gustav Adolfs Torg. Dock behöver Stockholm fler kringleder för att kunna genomföra den här typen av åtgärder. Bänkar vid gata i New York 7-16

8 Grupp B Arne Nedstam, CiS, Lena Nyblom, Lindex, Peter Enell, Klarapolisen, Anders Edlund, Stockholm Parkering, Henrik Gidlund, Trafikkontoret, Jan Wiklund, Alternativ stad, Louise Isseng, KTH. Utnyttja bakgatorna bättre - Brunkebergs Torg kan förändras och utvecklas. En ny ingång till Kulturhuset, plan 2, kan skapas från Brunkebergs Torg och Malmskillnadsgatan. Kulturhusets verksamheter flyttas ut på Malmskillnadsgatans bro för att skapa bättre attraktionskraft för området. Infotavlor - Ett nytt skyltprogram för Stockholm City med starkt fokus på hänvisningsskyltar bör tas fram. Där kan bland annat utbudet, viktiga platser och attraktioner lyftas fram. Ljus/Effektbelysning - Ett enkelt sätt att skapa attraktionskraft är att aktivera gatorna genom belysning. Detta skapar dessutom tryggare miljöer. Informationstavlor i New York 8-16

9 Grupp C Anna Wersäll, Stockholms Handelskammare, Eva Troell, PUB, Martin Ängeby, RTK (Landstinget), Anton Abele, Stoppa gatuvåldet, Göran Granhed, SHR, Frida Lampel, Vasakronan, Jaroslaw Bortosiqk, KTH. Delikatessbutiker och matdistrikt - Mer utrymme för mat och fler delikatessbutiker bör skapas i city. - Gentemot turister bör man lyfta fram svensk husmanskost, svenska delikatesser samt svensk design. - Utveckla matdistrikt där tex lämpliga gator är Jakobsbergsgatan och Brunnsgatan. Ungdomens Hus - City behöver ett ungdomens hus motsvarande ett fryshus i city med ungdomar, vuxna, vakter och öppen atmosfär. Kan innehålla bland annat bowling, datorer, caféer som är öppna, kreativ verksamhet och samarbete med SF Bio. Matvagn vid Battery Park i New York 9-16

10 Grupp D Anna Hult, KTH, Johan Sundman, ClearChannel, Åke Hellqvist, SOUK, Hans Örtendal, Klaranärpolis, Thomas Silvander, Stockholms Lokaltrafik, Bosse Persson, Kulturhuset. Sergelarkaden - Sergelarkaden skulle kunna glasas in vilket skulle betyda mycket för skapandet av de inomhusstråk som city behöver. Det är även viktigt att verka för fler socialarbetare som jobbar med narkomaner och hemlösa. Gustav Adolfs Torg - Man kan skapa en trafiklösning som gör Gustav Adolfs torg till en bilfri piazza. Ett ytterligare förslag är att bygga bort rondellen vid Sergels torg. Ljus/Effektbelysning - Man bör samla kompetensen som finns kring användandet av ljus. Detta för att koppla ihop events och ljus som ger bättre effekt och upplevelser för besökarna. Förändrade öppettider - Tillsammans kan man verka för utökade öppettider. City behöver bli mer tillgängligt om det ska växa. Goda exempel är Kista och SoFo. Taxinäringen En ny reglering av taxinäringen bör genomföras. Förbättrad information, hårdare tag gällande varumärkesintrång och tydligare prissättning. Gratishelger Gruppen föreslog gratis SL-resor och gratis parkering i city på helgerna. City bör verka för nya sätt att locka fler barnfamiljer från de stora externa gallerierna på helgerna. Skapa ett Göteborg & CO för Stockholm - Stockholm behöver utveckla det interna samarbetet när det gäller upplevelser och nöjen. Bl.a. behövs fler event med fler eventytor i city. Vi behöver skapa en verksamhet med finansiella muskler som kan ta hand om internationella evenemang och artister. Göteborg springer i nuläget om oss, därför behöver vi ett Göteborg & CO för Stockholm! Parkmiljö, Budapest 10-16

11 Personliga förslag från workshopen för att förbättra city - Utvidga city - Tryggare miljö - Kvällsaktiviteter - Fler poliser - Synliga poliser - Plantera massor av träd - Färre träd - Samordna och rensa taxinäringen - Restauranggata - Levandegör smågatorna - Evenemang för ungdomar - Förläng öppettiderna - Enhetlig och djärv design på gatumöbler - Mer naturupplevelser - Mer grönt och vatten - Mer överraskningar i gatumiljön - Fler levande events och aktiviteter - Fler event, kulturaktiviteter och minifestivaler - Öppna upp fler stråk - Vidareutveckla/utnyttja döda gator/områden - Våga sticka ut bevararna har för mycket inflytande - Utnyttja vattenlinjen bättre - Informationstavlor vid stora stråk - Fri parkering på helger - Aktivera Gustav Adolfs Torg och Brunkebergs Torg - Bättre och fler toaletter - Glasa in Sergelgatan - Befolka Gustav Adolfs Torg - Gör Drottninggatan till Europas längsta gå- och shoppinggata - Ny röd beläggning på Drottninggatan - Fler inglasade gator - Styr upp handeln på Hötorget - Ett ungdomshus i city - Vinterträdgård bakom Kulturhuset - Boklådor och serveringar med mera på bron - över Hamngatan - Stärk sambandet mellan centralen och city - Ett centrum för besökare nära centralen - Ta bort rondellerna på Gustav Adolfs Torg och - Sergels Torg - Ökad trygghet och aktivitet i Kulturhusets omgivning - Fler restauranggator - Lyft upp Sergels Torg till gatunivå - T-korsning istället för rondell vid Sergels Torg - Inglasning av Sergelsarkaden - Ny belysning i citys trappor och prång - Kurdiskt/persiskt nyår på Sergels Torg - Låt Stockholm City blomstra - Bättre turistinformation små mindre utspridda informationsbodar - Slottsgalleria - Informationstavlor på Mynttorget - Tydliga cykelbanor i city - Iordningställ Jakobs Torg - Bilfri piazza på Gustag Adolfs Torg Tidningskiosk i Rom 11-16

12 Förslag från workshopen om fortsatt arbete City i samverkan bör genomföra intervjuer och ta fram inspel och förslag från utvalda aktörer och intressenter i City Detta material sammanställs i en samlad rapport. Därefter är uppgiften att skapa en gemensam vision och att formulera en gemensam röd tråd för citys utveckling. Det är mycket viktigt att Stockholms Stad har en aktiv och styrande roll i det fortsatta arbetet. Ta fram en lista med förslag till ca projekt och åtgärder, baserade på intervjuer med aktörer och intressenter. City i Samverkan arrangerar en ny workshop i Maj 2009, där listan på projektförslag presenteras. Uppgiften för denna andra workshop är att processa och konkretisera projektlistan och välja ut ca 10 prioriterade projekt/förslag som sätts i fokus för fortsatt arbete. Det är viktigt att denna projektlista blandar stora och små projekt, för att visa att det går snabbt nå vissa resultat. Samtliga 10 prioriterade projekt/förslag bör ha en tydlig projektägare och tydliga samarbetspartners, så att anvarer för genomförande blir tydligt Skapa en checklista med 10 projekt där tydliga mål, delmål och tidsramar sätts upp. Denna bör precisera vad som bör genomföras på kort och på längre sikt, t ex inom ett år och inom fem år. Spårvagnsgata i Nice 12-16

13 Workshop den 15 maj 2009 På basis av resultat av den första workshopen, den 29 januari 2009, samt ett 20-tal djupintervjuer som genomförts med aktörer i city under mars-april, sammanställde City i Samverkan en bruttolista över tänkbara små och stora projekt för citys utveckling. Listan omfattade ett hundratal projekt, från en ljusinstallation vid Nobelfesten till borttagande av rondell och ombyggnad av Gustav Adolfs Torg. För workshopen den 15 maj 2009 var uppgiften att prioritera och diskutera vilka åtgärder som är viktigast att genomföra. Trädplantering i New York 13-16

14 Prioritering av förbättringsprojekt i City Fyra arbetsgrupper gjorde följande prioriteringar, uppdelat i två kategorier, större långsiktiga projekt samt mindre och fokuserade åtgärder. Vissa förslag lades fram av fleras arbetsgrupper, vilket visas i tabellen under rubriken antal. De förslag som fick flest röster överst i tabellen. De viktigaste större projekten var: Prioriterade större projekt och åtgärder Ombyggnad av hela området kring Sergels Torg 2 Ombyggnad och upprustning av Klarabergsgatan 2 Inventera befintliga allmänna toaletter och placera ut nya på strategiska platser i staden 2 Upprustning av Brunkebergs Torg, en lugn plats i city 2 Ombyggnad av Järnvägsparken 1 Skapa en samlad restauranggata 1 Bygg små pocket parks, små gröna lungor i city 1 Bredare utbud av flera sorters butikskedjor i city 1 Mötesplats för ungdomar i city 1 Gemensamma och längre öppettider för butiker i city 1 Tydligare former för beslut och genomförande från stadens sida 1 Nya finansieringsformer för bättre samverkan mellan fastighetsägare och staden 1 Permanent torghandelsplats med plats för en matmarknad 1 Skapa en samlad restauranggata 1 Bredare restaurangutbud 1 Koppla samman butikstråk i city 1 Bättre vattenkontakt 1 Motsvarighet till London Eye, t ex ett Vikingamuséum 1 Ombyggnad av Järnvägsparken 1 Antal Hötorgscity, Stockholm 14-16

15 Arbetsgrupperna fick också i uppdrag att prioritera mellan de olika mindre och enkla projekt som kommit fram under den föregående workshopen. Tanken är att mindre kostsamma projekt kan åstadkomma synliga förbättringar på kort sikt och bana väg för större och mer kostsamma. De mindre projekten prioriterades på följande sätt: Prioriterade mindre projekt och åtgärder Sätt upp hänvisningsskyltar till viktiga adresser och platser i city 3 Turistinformation vid Centralen 3 Förbättrad städning i city 3 Framtagande av ett enkelt och tydligt stadsmiljöprogram, med Malmös program som 3 förebild Ta fram en evenemangskalender för hela citys utbud under året 1 Rengöring och uppfräschning av Sergels Torg innan ev ombyggnad 1 Skapa plats för verksamheter i bottenvåningar till kontorshus 1 Ta fram ett gemensamt evenemangspaket för både kultur och kommers 1 Julinstallation med julmarknad 1 Enklare/öppnare hållning för upplåtelse av gatumark för evenemang 1 Förändra lokal ordningsstadga för att kunna förhindra illegal affischering, tiggeri, 1 dobbleri Samlad plats för försäljning av biljetter, till kultur, nöje, kollektivtrafik, lånecyklar, båtar 1 Kallbadhus vid Strömsborg 1 Bötesbelägg nedskräpning i city 1 Förbättrad permanent belysning 1 Antal Kulturhuset, Stockholm 15-16

16 Högst prioriterade projekt Arbetsgrupperna fick slutligen i uppgift att välja ut varsitt konkret projektförslag och föreslå hur detta skulle genomföras och av vilka aktörer. Resultatet blev: Prioriterat projekt Sergels Torg Återsamla den arbetsgrupp som arbetat med Sergels Torgs upprustning. Börja med städning och enkla förbättringar. Ta sedan fram en plan för en rejäl ombyggnad och förändring. Badhus Ta initiativ till att City i Samverkan stödjer förslaget till ett kallbadhus vid Strömsborg. Nytt besöksmål Samla staden och staten till att etablera en ny upplevelsedestination i Stockholm. Det kan vara en motsvarighet till Vasamuséet, t ex ett Vikingamuséum. Hänvisningsskyltar Gör en inventering av viktiga destinationer i city. Välj ut ett antal viktiga platser med stora folkströmmar. Erbjud viktiga destinationer att få vara med på nya hänvisningsskyltar mot betalning. Ansvariga aktörer Trafikkontoret, Kulturhuset, Polisen, City i Samverkan Stockholms politiker (Stadshuset), City i Samverkan Stockholms stad, Turistrådet, Stockholms Visitors Board, Visit Sweden Trafikkontoret, större fastighetsägare, Stockholms Visitors Board, City i Samverkan Efter workshop 2 har en arbetsgrupp för upprustning av Sergels Torg bildats. I denna ingår företrädare från staden, fastighetsägare, handel, city i samverkan och polisen. Syftet med gruppen är att genomföra enkla och synliga förbättringar av underhåll, belysning, målning, material och möblering i väntan på en eventuell mer omfattande förändring. Efter workshop 2 har även en arbetsgrupp för framtagande av hänvisningsskyltar skapats. I denna ingår företrädare för Stockholms Visitors Board, trafikkontoret, turisthandeln och City i Samverkan. Stockholms Stadshus 16-16