Del 2 Om Gullbergsvass, fallstudiens arbetssätt, utvärderingen och resultat.

Transkript

1 Del 2 Om Gullbergsvass, fallstudiens arbetssätt, utvärderingen och resultat. Del 2 31

2 Syfte och frågeställning Huvudsyftet med fallstudien 2006 är att ta fram olika scenarier för Gullbergsvassområdets framtida utveckling och sedan jämföra och utvärdera dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Detta för att belysa hur Gullbergsvass kan utvecklas till en hållbar stadsdel. Den centrala frågeställningen som fallstudien har utgått från är: På vilka olika sätt kan Gullbergsvassområdet utvecklas till år 2030 och hur hållbara är dessa utvecklingsmöjligheter? En fallstudie utgår ifrån fallets verklighet och förutsättningar snarare än från en given undersökningsmetod. En fallstudie..är en detaljerad undersökning av ett särskilt fenomen i ett större forskningssammanhang och används för att nyansera, fördjupa och utveckla begrepp och teorier, ibland även för att illustrera eller stärka hypoteser. Termen åsyftar oftast studier av individer och mindre grupper men används också för särskilda studier av till exempel en organisation eller ett samhälle. 14 i det här fallet en stadsdel. I och med att studien är uppbyggd som en kurs på Göteborgs Universitet så är ett annat viktigt syfte att deltagarna ska lära sig fallstudiemetodik och en rad vetenskapliga metoder som kan användas på komplexa frågeställningar. Avningar i tid och rum Fallstudien undersöker utvecklingsmöjligheter för Gullbergsvassområdet i Göteborg. Det område som studien omfattar sträcker sig i form av en rektangel nordost om Göteborgs centrala delar, från Centralstationen och Götaälvbron i sydväst till E6 i nordost. Göta älv följer områdets norra långsida, medan den södra kantas av Odinsgatan och Friggagatan. Hela området är cirka 90 hektar stort, vilket är lika mycket som 150 fotbollsplaner. Den mest avlägsna delen av Gullbergsvass ligger ungefär 1,4 km från Centralstationen, något som kan jämföras med avståndet mellan Götaplatsen och Centralstationen.15 Kontorskomplexen vid Lilla Bommen omfattas inte av fallstudien, eftersom området redan anses som utvecklat. Andra områden som inte ryms inom avningen är Centralstationen och Nils Ericson terminalen. Dock har dessa stor indirekt betydelse för Gullbergsvass och scenarioframställningarna och ingår därför i studien. Som tidsram har perioden 2006 till 2030 valts. Detta för att det är en tillräckligt lång tidsperiod för att en större förändring ska kunna komma till stånd, samtidigt som den är relativt lättöverskådlig. Utvecklingen efter år 2030 har inte undersökts vidare i scenarierna. Gullbergsvass igår och idag Gullbergsvass har inte alltid varit en stadsdel i Göteborg. Fram till 1800-talets mitt var älvens lopp opåverkat, och nuvarande plats bestod av ett sankt vassområde.16 I takt med att utvecklingen av Göteborgs stad gick från handelsstad till industristad krävdes större hamnar och bättre förbindelser med Sveriges inland. Staden var, på grund av sin ökande konsumtion, beroende av import från resten av landet, och även av export för att kunna sälja varor som tillverkats i Göteborg.17 Mellan år 1841 och 1844 pålades Gullbergsvass Bild 27. Flygbild över Göteborgs centrum. Den ljusa linjen markerar den geografiska avningen av Gullbergvassområdet som fallstudien definierat den. Bild / Montage: Flygare palmnäs / Kristofer palmestål 32 Del 2

3 därför in och fylldes sedan ut med muddermassor från hamnen, där en segelränna grävdes fram. Området fylldes ut från pålraden och in mot land som en bank mot älven med hjälp av skottkärror. Den kvarvarande delen av Gullbergsvass som inte fylldes ut med mudder bildade en damm, där flera åar från exempelvis stadsdelen Stampen hade sitt utlopp. Dessa åar förde skräp och smuts till området från bland annat stallar, bryggerier, garverier och rännilar som fanns intill. Staden bestämde sig senare för att torrlägga dammen då den ansågs vara en hälsofara och dessutom spred en obehaglig doft. Stampen var även känt för återkommande epidemiska frossor och höga dödstal. Med hjälp av en pump torrlades området 1859, och användes därefter som åkermark i bortåt 40 år. 18 På 1790-talet anlades en judisk (så kallad mosaisk) begravningsplats i Gullbergsvass sydöstliga del. Under talet utvidgades den och ett begravningskapell uppfördes. Begravningsplatsen och kapellet utgör en unik miljö och flera framstående personer finns begravda här. 24. Vita huset utgör idag ett dominerande blickfång i området kring Centralstationen. Byggnaden uppfördes 1881 och användes ursprungligen som stationshus för Bergslagsbanan, men senare även för Västkustbanan och linjen Göteborg- Borås flyttades persontrafiken till Centralstationen och byggnaden har sedan dess innehållit administrationslokaler. Till den gamla stationen hör även en liten park. 25 På Gullbergs Strandgata ligger före detta Tobaksmonopolet, När sedan järnvägarna var på frammarsch i Sverige och nya tågförbindelser skulle skapas med Göteborg var området en utmärkt plats för lokalisering av detta, och omkring år 1855 anlades den första statliga järnvägslinjen mot Stockholm. Senare samma århundrade blev området även mål för fem nya järnvägslinjer - Bergslagsbanan, Västkustbanan, Boråsbanan, Bohusbanan och Västgötabanan. 19 Utöver järnväg har även andra verksamheter förekommit under åren i Gullbergsvass, såsom diverse hamnverksamhet, Göteborgs Vattenverk, Renhållningsverk, och Göteborgs Gasverk. 20 Mellan 1840 och 1940 byggdes och utvecklades även olika kvarter med landshövdingehus och bostäder. Under åren 1970 till 1990 revs byggnaderna i områdets västra del, mellan Gullbergskajen och Mårten Krakowleden. Vanlig hamnverksamhet bedrivs inte längre i området. 21 Kvarvarande byggnader med kulturhistoriskt värde I Gullbergsvass finns byggnader med kulturhistoriskt värde. Inom den geografiska avning som gjorts för fallstudien ingår Skansen Lejonet, Mosaiska begravningsplatsen, Vita huset, Pagoden och Gasklockan. 22 Skansen Lejonet är ett av Göteborgs viktigaste blickfång i stadsbilden och en välbevarad och unik försvarsanläggning. Den byggdes mellan åren 1687 och 1689, men platsen hade redan vid denna tidpunkt en lång historia som befäst plats och kallades tidigare Gullbergsklippan. Skansen Lejonet var en del av det stora befästningsprojekt som skulle uppföras runt Göteborg, som ritades av Erik Dahlbergh. Byggnaden brann 1893 och har därefter restaurerats. Senare har även interiören byggts om till samlingslokal (1974). 23 Foto: Andreas REmstam Bild 29. Pagoden med dess karakteristiska koppartak som med sitt gröna koppartak är ett välkänt landmärke vid Göta älv. Huset började byggas 1917 och brukades från 1930 som lagerbyggnad av dåvarande Tobaksmonopolet, det som nu är Swedish Match. Byggnaden har fått smeknamnet Pagoden, tack vare den orientaliskt influerade takformen. Pagoden får inte rivas och ändringar ska göras i samklang med byggnadens arkitektoniska, konstnärliga och kulturhistoriska värde. 26 Ett projekt pågår för att bygga kontorslokaler i Pagoden 27. Gasklockan är en 80 meter hög, cylinderformad byggnad Foto: Andreas REmstam Bild 30. Det välkända landmärket Gasklockan Foto: Andreas REmstam Bild talsfästningen Skansen Lejonet belägen mellan Mårten Krakowleden och Göta älv i den norra delen av Gullbergsvass 28. Gasklockan byggdes 1933 och togs ur bruk 1994, varefter dess möjliga användningsområde och fortsatta existens har varit omstridd 29. Ägare är Göteborgs Energi, som nu väntar på tillstånd från kommunen att riva byggnaden 30. Del 2 33

4 Verksamheter Gullbergsvassområdet ser på håll ut att vara uppdelat i tre avlånga sektioner från syd till norr. Längst i söder kommer rälsen från öst och går utmed hela området till Centralstationen i väst. Mellan denna räls och Kruthusgatan så finns det ett antal verksamheter som präglats mycket av tågtrafiken. Precis öster om Centralstationen och Nils Ericsson terminalen ligger en parkeringsplats och en fastighet som används av ett antal logistikföretag av mindre storlek Efter denna följer ett område med uppställningsräls för tåg och norr om detta område, utmed Kruthusgatan, finns en utomhusbussterminal. Fortsätter man österut så kommer man till ett område med en större gastankstation för bussar och efter denna även en mindre tankningsplats för personbilar. Bakom dessa tankplatser finns ett par låga byggnader med garage och kontor. I anslutning ligger en stor kontorsfastighet som utifrån sett framförallt utmärks av Postens distributionsverksamhet. Även de statliga organisationerna Vägverket och Specialpedagogiska institutet har kontor i byggnaden, liksom ett antal företag. Längst i sydöst ligger Skansen Lejonet. Det andra tydliga området är det mellan Kruthusgatan och Mårten Krakowleden, som domineras av den stora lastbilcentralen som används av bland annat DHL och Green Cargo. I västra delen av området står Vita huset, som idag nyttjas som kontor av bland andra Plusenergi. Norr om Mårten Krakowleden ligger ett område som i väst Bild: Andreas Remstam börjar med relativt nybyggda kontorsfastigheter där företag som NCC, Capio, If och Skanska har kontor. I denna del av Gullbergsvass, som även ligger nära Lilla Bommen, finns en del lunchrestauranger och annan enklare service. Lite längre österut ligger en betydligt äldre byggnad, utmed Kämpegatan/Torsgatan. I denna finner man en mångfald av företag, som till exempel möbelsnickeri, skade- och partiförsäljning, bageri, fotostudios, musikstudios och tryckerier med mera. I norra delen av denna byggnad står Pagoden. Den nya snusfabriken ligger alldeles öster om denna och intill ligger fler kontors- och butiksfastigheter samt Renova. Längre österut, bortom Gasklockan, finner man industri- och lagerlokaler. Gullbergskajen, även känd som drömmarnas kaj eller suckarnas kaj, är områdets kanske mest karakteristiska del. Här har medlemmarna i Fartygsföreningen Gullbergskajen ankrat sina drömmar och skutor av olika kvalitet. Föreningen sträcker sig utmed större delen av norra Gullbergsvass. Längre västerut ligger fartygshotellet Ibis. Markägare Bild 31. Bild över DHL:s lastbilsterminal i centrala Gullbergsvass.. Huvuddelen av marken i Gullbergsvass ägs av järnvägens fastighetsbolag Jernhusen och Göteborgs kommun. Göteborgs kommun har under en tid köpt upp alltmer mark i Gullbergsvass, bland annat av Jernhusen. Avsikten med detta är att lättare få till stånd en radikal förändring av markanvändningen. 31 De områden i Gullbergsvass där den aktuella exploateringsnivån är låg eller där en nära förestående förändring av markanvändningen är trolig, ägs främst av Göteborgs kommun och Jernhusen, samt av Banverket och Diligentia Väst AB, vilka sysslar med fastighetsförvaltning. Marken med den befintliga kontorsbebyggelsen, är uppdelad på ett dussintal olika ägare. Foto: Kristofer Palmestål Bild 32. I Gullbergkajen, även känd som drömmarnas kaj, ligger fartyg ankrade i väntan på renovering. siktsplan och detaljplan Enligt Plan- och bygglagen måste alla tätbebyggda områden ha en översiktsplan och en detaljplan. En översiktplan är en plan som beskriver hur ett område kan utvecklas i framtiden och vilka visioner som finns. Planen berör frågor som rör de som bor och verkar i Göteborg. Till exempel behandlas den fysiska markanvändningen, bostadsfrågor och företagsklimat. En detaljplan beskriver hur marken får användas, om det till exempel ska finnas bostäder, affärer 34 Del 2

5 eller parker. Även egenskaper som hushöjd och husens storlek styrs av detaljplanen. siktsplanen för Göteborg, ÖP99, gäller från den 6 februari På Gullbergsvassområdet finns betydelsefulla kulturvärden, som exempelvis Gasklockan och Pagoden. Området har även en riksintressant väg- och järnvägssträcka 33. Hela Gullbergsvass ses som ett område för verksamhet, förutom området vid Skansen Lejonet 34. Den befintliga kombiterminalen med järnväg och lastbil kan tänkas flytta till stadens ytterområdena, som exempelvis vid Sävenäs, för att frigöra yta vid Gullbergsvass samt att minska trafikflödena i Göteborgs centrum. På lång sikt finns det tankar om en blandad bebyggelse. 35 Enligt översiktsplanen är området ett av de mest intressanta utvecklingsområden i Göteborg 36. För Gullbergsvassområdet finns ett antal detaljplaner som beskriver användningen av olika byggnader i området. Marken där lastbilsterminalen befinner sig är inte detaljplanerad. 37 Markförhållanden Enligt genomförda geotekniska utredningar och markmiljötekniska undersökningar bedömer miljöförvaltningen att området är måttligt (fläckvis kraftigt) påverkat av föroreningar, främst i form av polycykliska aromatiska kolväten, PAH. 38 Tungmetaller finns även i stor utsträckning, däribland höga halter zink. På miljöförvaltningen menar man att det behövs ytterligare mätningar och saneringsåtgärder i samband med utbyggnaden inom området. 39 Gasklockan hörde till gasverket i Gullbergsvass, som på sin tid var det näst största gasverket i Sverige. Det var ett kolgasverk, med stenkol som råvara och koks som inkomstbringande biprodukt till huvudprodukten stadsgas. Det bildades även ett överskott av stenkolstjära. Vid gasverket i Gullbergsvass producerades cirka ton stenkolstjära enligt beräkningar av miljökontoret i Göteborg. Tjäran användes till bland annat asfalt men marken är ändå starkt förorenad. Man har gjort viss sanering kring Gasklockan men denna är långt ifrån tillräcklig enligt Anders Svensson på miljöförvaltningen. Banområdet är dåligt undersökt och några användbara data finns inte att tillgå. Då området använts för järnvägstrafik de senaste hundra åren talar det mesta för att det i järnvägslipers finns höga halter av det gamla impregneringsmedlet kreosot. Även rester av andra oljor, PAH och tungmetaller som bly, zink och koppar 40 förekommer med stor sannolikhet. Runt lastbilscentralen är hela området täckt med asfalt vilket gör det mycket svårt att ta markprover. Det finns därför inga mätningar utförda kring ytan där lastbilscentralen ligger. Asfalt innehåller dock höga halter PAH. 41 Vägar och trafik De stora leder som ar till Gullbergsvass är E6 och E20 i östra delen av området. Lederna och Gullbergsmotet utgör en barriär mellan Gullbergsvass, Partihallarna och övriga östra Göteborg. Riksväg 45, som har det lokala namnet Mårten Krakowleden, passerar rakt genom området och avskiljer de södra och norra delarna av Gullbergsvass. Inom området finns även mindre vägar som Gullbergsstrandsgatan, Kruthusgatan, Bergslagsgatan och Gullbergsvassgatan. PAH Polycykliska aromatiska kolväten, PAH, är kolväten som består av två eller flera bensenringar. PAH bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material, som t.ex. i gasklockan då man framställde gas genom pyrolys av stenkol. Stenkolstjära, som är en biprodukt vid denna process, innehåller PAH. Alla PAH är fettlösliga och många är både mutagena och cancerogena. Deras fettlöslighet medför att de ackumuleras i organismer och för många mikroorganismer är de akuttoxiska. Därmed hämmas den naturliga biologiska nedbrytningen av PAH i förorenad jord och föreningar som hamnat i jorden för 150 år sedan kan vara relativt oförändrade. På flygfoton över Gullbergsvass syns det tydligt hur inramat området är av svårpasserade barriärer. Den påtagligaste barriären är Göta älv i norr. De möjligheter som finns att ta sig över älven i området är antingen via Götaälvbron, eller genom Tingstadstunneln. Mårten Krakowleden bildar en barriär mellan södra och norra Gullbergsvass. Vill man cykla eller promenera ner till Gullbergskajen från de södra delarna måste man korsa flera stora övergångställen med relativt mycket trafik. Järnvägspåren i södra Gullbergsvass bildar en stor barriär som helt separerar Stampen, Friggagatan och Odinsgatan från området. För att ta sig till andra sidan spåret, som bokstavligt talat ligger ett stenkast ifrån, måste en omväg tas runt Centralstationen innan man kommer dit. Lika besvärligt blir det om man vill promenera från Gullbergsvassområdet till Stampen eller Svingeln. Dit når man genom en mindre gång- och cykelväg som sicksackar mellan räls och motorvägarna vid Gullbergsmotet. Barriärer är ett stort hinder för tillgängligheten till och från området men även inom området. Lastbilsterminalen som ligger mitt i området utgör en barriär i sig i och med att den tar upp en sådan stor andel av området. Dessutom löper det räls som trafikeras av godståg från terminalen, genom östra Gullbergsvass och ut över E6. Höga staket, ibland med taggtråd, är uppsatta överallt i området och bildar ytterligare barriärer. Det går relativt mycket trafik på vägarna i och omkring Gullbergsvass. Tabell 1 visar ungefärliga siffror på hur mycket trafik som passerar området per dygn. Gata Fordon per dygn Friggagatan/Odinsgatan Nils Ericssonsvägen E Götaälvbron Mårten Krakowleden Gullbergs Strandgata Tabell 1. Områdets trafikflöde per dygn baserat på Del 2 35

6 Miljöstörningar i Gullbergsvass Gullbergsvassområdet är utsatt för luftföroreningar från främst fordonstrafik i och i närheten av området. Halterna av luftföroreningar varierar med vindriktning, vädersituation, tid på dygnet och årstid. De luftföroreningar som anses utgöra störst hälsofara, är kväveoxider (NOx) och partiklar. 42 Kväveoxider Kväveoxider (NOx) bildas när kväve och syre i luften förenas vid hög temperatur, t.ex. i en bilmotor eller en värmepanna. Kväveoxider är hälsoskadliga då de direkt påverkar andningsvägar hos människor. Kväveoxiderna har även betydelse för bildning av så kallat surt regn samt av marknära ozon, som är skadligt för både människor och växter. 43 Det finns inga mätningar av föroreningar gjorda inom Gullbergsvassområdet. Dock finns datasimuleringar gjorda av Miljöförvaltningen i Göteborg år Dessa visar att Mårten Krakowleden med ett område på meter åt norr och söder överstiger miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid (både årsmedelvärdet och dygnsmedelvärdet 98-percentil). Simuleringen visar att även föroreningarna i den nordöstra delen av Gullbergsvassområdet, nära Gullbergsmotet och Partihandelsgatan, överstiger MKN för kvävedioxid. Dessutom överskrids i dagsläget MKN längs Kruthusgatan och Friggagatan. 44 Simuleringar för år 2010 visar att halterna av kvävedioxid troligtvis kommer att minska. Detta beror på hur snabbt förbättringar av tekniken i nya bilar kan gå, samt hur trafiken kommer att ledas. MKN årsmedelvärde för kvävedioxid kommer år 2010 troligen bara överskridas längs Mårten Krakowleden. 45 Partiklar Mycket av partiklarna i luften kommer från trafik, i huvudsak från slitage av vägbanor men även från förbränning i motorer. Partikelhalterna varierar över året och är ofta högre under tidig vår då många fordon har vinterdäcken kvar, samt under torra dagar då partiklarna inte binds av vattendroppar i luften. Partiklar är hälsoskadliga för luftvägarna, i synnerhet mindre partiklar som kan ta sig längre ner i lungorna. Den partikelstorlek som mäts mest frekvent är partiklar mindre än 10 µm, PM Mätningar av partikelhalterna har ej gjorts på Gullbergsvassområdet men fasta mätstationer finns på flera ställen i Göteborg, bland annat på Femmanhusets tak. Under 2004 och 2005 fanns en mobil mätstation på Friggagatan, Kväveoxidhalter Kväveoxidhalter omfattas av Miljökvalitetsnormer, MKN, som är ett rättsligt skydd vilket innebär att verksamheter och aktiviteter som medför att halterna riskerar att överstiga värden, eller medför att halter över värden höjs ytterligare, inte kan tillåtas. Gränsvärdet för NOx överstigs i dagsläget i stora delar av Göteborg. BILD: ANDREAS REMSTAM Bild 33. Arbetet med godsomlastning på lastbilcentralen medför buller. och finns där även idag. Mätningar i dessa områden kring Gullbergsvass visar att MKN dygnsmedelvärde sällan överskrids. 47 Buller Gullbergsvassområdet är, liksom många andra delar av centrala Göteborg, utsatt för buller. Fordonstrafik och verksamheter inom och i närheten av området är de främsta bullerkällorna. Trafiken på E6 och Mårten Krakowleden är stora bullerkällor, men även den dagliga tunga trafiken inom området ger upphov till buller, mest påtaglig är godsomlastningen inne på lastbilterminalens område. Tågtrafiken till och från Centralstationen samt spårområdena inom området bidrar också till buller. År 2002 gjordes bullermätningar i Göteborg där mätplatser fanns längs Mårten Krakowleden och Gullbergs Strandgata. Undersökningen visar att Naturvårdsverkets riktvärden för dygnsmedelvärdena för närmaste fasad överstigs längs Mårten Krakowleden. Bullermätningar har inte genomförts på mindre gator inom området eller vid banområdet. 48 Lukt Det finns idag flera verksamheter i Gullbergsvass som ger upphov till lukt som kan uppfattas som störande. Mest framträdande är Swedish Match produktion av snus som är belägen i Holmenområdet. Beroende på vindförhållanden och produktionstillfälle kan lukten kännas över hela Gullbergsvassområdet, men är oftast koncentrerad till närområdet. Skyddsåtgärder vidtas mot lukt men fabriken utgör i dagsläget ett hinder för bostadsetablering i närheten 49. Den tunga trafiken på området och det höga trafikflödet genom stadsdelen orsakar lukt från bensin- och dieselavgaser. Även hantering av gods på lastbilscentralen kan ibland medföra lukt över området. Västlänkens påverkan En av de större förändringarna som är planerade i Göteborg framöver är Västlänken, ett projekt som går ut på att flytta den regionala tågtrafiken in i en tunnel under Göteborg. Centralstationen är idag utformad som en säckstation vilket innebär att stationen fungerar som en ändhållplats där tågen inte kan passera vidare igenom utan måste köra 36 Del 2

7 samma väg in som ut. Detta leder till att trafiken inte flyter på ett tillfredställande sätt. Om trafiken istället flyttas in i en tunnel så kan tågen köra igenom Göteborg och vidare utan förhinder. På denna sträcka är det även tänkt att ett flertal underjordiska stationer placeras i olika delar av Göteborg vilket antas öka tillgängligheten. Målet är att resorna inom regionen ska ske på ett snabbt och bekvämt sätt. Det uttalade syftet är att bidra till en hållbar tillväxt i Sverige genom att fler resor och transporter kan ske på järnväg. Göteborg Stad menar att utan Västlänken är det regionala kollektivtrafiksystemet inte hållbart. Riskerna för miljöutsläpp och ökad trängsel på grund av ökad bilism antas annars öka och situationen med miljökvalitetsnormerna som redan idag överskrids kommer att bli ännu större. Det råder en politisk enighet om att Västsverige i nuläget genomgår en regionförstoring, vilket Västlänken skulle kunna bidra till i positiv mening. 50 Fyra alternativ är utarbetade. Det alternativ som i nuläget är framröstat av kommunstyrelsen, trafiknämnden och miljönämnden i Göteborg, är den sträckning som kallas Haga-Korsvägen som går via Norra älvstranden med huvudstationen positionerad i läge nord, vilket är under norra delen av Nils Ericson terminalen. Oavsett vilket av de tre alternativen (Förstärkningsalternativet ej inkluderat) som blir verklighet leder det till konsekvenser för fallstudieområdet i form av att de sexton befintliga spåren kommer att minska till åtta, vilket frigör en del ytor i området 51. Då Gullbergsvassområdet, liksom stora delar av centrala Göteborg, består av lera, innebär detta en mer komplicerad byggprocess vilket ökar kostnaderna. Västlänken kommer eventuellt vara en ytligt belägen tunnel där den dras i lera, cirka tre meter under marknivån på sina ställen. Motivet sägs vara korta gång- och restider 52, men detta innebär också att störningarna blir desto större under själva byggfasen. Västlänken kommer att utformas som en dubbelspårtunnel, med en service- och säkerhetstunnel parallellt bredvidgående. 53 Tågtunneln ska användas till pendeltrafik, ingen godstransport kommer att passera via Västlänken. Stationen vid Göteborgs central är dimensionerad till fyra spår, de övriga stationerna har två spår. Förutom de störningar som själva byggandet genererar, kommer positiva bieffekter i form av ökad tillgänglighet och därmed även attraktion uppstå för hela Gullbergsvassområdet. Detta gäller speciellt i det alternativ där stationen förläggs norr om bussterminalen. 54 Det i sin tur kommer att driva upp marknadsvärdet på fastigheter. Frågan är om det överhuvudtaget går att genomföra en sund stadsutveckling av Gullbergsvassområdet, under den tid som Västlänken eventuellt kommer att byggas. En strategi kunde vara att börja gräva på Gullbergsvass, så att utvecklingen av det berörda området kunde ta vid efter det. Skadan skulle redan vara skedd, i och med schaktning och annan markförändring. Som tidigast beräknas byggandet av Västlänken kunna börja år 2013 och som tidigast kan Västlänken vara färdigställd år Berörda aktörer I takt med att Gullbergsvass blir mer känt får området fler intressenter som vill investera i området. Nedan följer ett axplock av de aktörer som är intresserade av området. På kommunal nivå är byggnadsnämnden en viktig aktör. Nämnden är ansvarig för stadsbyggandet och stadsmiljön i Göteborg. Byggnadsnämnden planerar för infrastruktur, näringsliv, bostäder och stadsmiljö. Statsbyggnadskontoret har det praktiska ansvaret för de beslut som fattas i byggnadsnämnden. Deras ansvarsområde omfattar även översiktsplaner, detaljplaner och byggnadslov. 55 Älvstranden Utveckling AB är ett kommunalt bolag och har på uppdrag från kommunen i uppgift att utveckla specifika delar av Göteborgs stad. I utvecklingen av norra älvstranden samverkade företaget med planerande förvaltningar och andra intressenter i syfte att bygga upp ett mervärde för kommunens mark och fastigheter. Älvstranden utveckling AB har sedan 2004 jobbat med utvecklingen av Södra älvstranden, där även Ringön/Backaplan och Gullbergsvass kommer att ingå så småningom. 56 Bland privata aktörer är byggföretag betydande, då Gullbergsvass stora exploateringsmöjligheter gör området intressant för stora byggbolag som till exempel NCC, Peab och Skanska. 57 Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat intresseorganisation som arbetar för att stödja näringslivet och öka tillväxten i Västsverige. Organisationen är aktiv i den regionala debatten, speciellt i frågor gällande kommunikation. Exempelvis vill organisationen skynda på utbyggnaden av nationella vägar och öka vägförbindelserna över Göta älv 58. DHL Express AB är det speditionsföretag, som idag nyttjar störst del av den omlastningscentral som upptar en stor del av dagens Gullbergsvassområdet. Utvecklingen av Gullbergsvassområdet innebär en trolig förflyttning av lastbilcentralen. Green Cargo som också har sin verksamhet i lastbilscentralen är införstådda med att en förflyttning av deras verksamhet kan bli nödvändig. Svenska Naturskyddsföreningen i Göteborg är en politiskt obunden organisation som aktivt arbetar med miljöfrågor. Organisationen arbetar med att påverka politiker, informera allmänheten, se till att miljölagar följs. SNF i Göteborg är aktiva i den lokala debatten och lämmar yttranden gällande kommunala angelägenheter och behandlar ärenden som sänds på remiss från regeringen. 59 Fartygsföreningen Gullbergskajen är en lokal förening som sedan 1970-talet sätter stor prägel på området i norra Gullbergsvass. Föreningen förvaltar i dag den del av Gullbergskajen där fritidsbåtar och skepp ligger. Kajen är känd i Göteborg och kallas i folkmun Drömmarnas Kaj eller Suckarnas Kaj. I en telefonintervju uttryckte Erik Karlsson, ordförande i föreningen, en stark oro för vad en framtida utveckling kan innebära för Fartygsföreningen och kajen. Del 2 37

8 Beskrivning av fallstudieprocessen I fallstudien har ett flertal metoder använts, för att få grepp om frågans komplexa natur. Gruppen har i inledningsskedet fått definiera begreppet hållbar utveckling för att kunna gå vidare i arbetet. Fallstudien består av flera faser, där olika metoder använts. Den inledande fasen är lär känna fallet, varpå faserna modellera fallet, konstruera scenarier, utvärdera scenarier och rapportera efterföljer och går in i varandra under fallstudiens gång. För en detaljerad beskrivning av många av de metoder som använts, se Embedded Case Study Methods av Scholz och Tietje (2002). 60 Figur 5. Fallstudiens olika faser Steg 1: Lära känna fallet Då området i stort var okänd mark för deltagarna, gjordes en omfattande inhämtning, av information för att på så sätt bredda deltagarnas kunskap om Gullbergsvass. Detta har bland annat resulterat i den nutidsbeskrivning som finns i rapporten. Rundtur Fallstudiens första dag började med en introduktion till fallet, som på eftermiddagen avslutades med en rundvandring i Gullbergsvass för att få en överblick och känsla för området. Även en guidad tur i Skansen Lejonet av en representant från ordenssällskapet Götiska förbundet ingick. Återstående tid av veckan ägnades åt ökad fördjupning i området genom intervjuer och faktasökning. SWOT En SWOT-analys gjordes i syfte att hjälpa deltagarna förstå områdets karaktär. Analysen går ut på att identifiera Gullbergsvassområdets styrkor (S = strength), svagheter (W = weakness), möjligheter (O = opportunity) och hot (T = threat). Styrkor och svagheter avser de egenskaper området har idag, medan möjligheter och hot står för faktorer som kan påverka den framtida utvecklingen. SWOT-analysen gjordes i första hand genom brainstorming inom fallstudiegruppen. För att få en mer nyanserad bild av Gullbergsvass och för att kunna göra en så bra SWOT-analys som möjligt, genomfördes även telefonintervjuer med berörda aktörer med koppling till området, både nuvarande och tänkbara. Frågor ställdes om områdets styrkor, svagheter, möjligheter och hot, samt vilka andra aktörer som kunde ha betydelse för Gullbergsvass. På detta sätt blev aktörernas syn på området tydlig och även kopplingen mellan aktörerna. Telefonintervjuerna pågick tills ingen ny information framkom. Den slutgiltiga analysen blev en samlad bild av vad telefonkedjan gett för resultat, tillsammans med gruppens egen bild. Praktikdag Under vecka två genomfördes en praktikdag, eller fallmötesdag, vilket innebär att deltagarna i fallstudien praktiserar på olika arbetsplatser i området. Syftet med dagen var att skapa en förståelse för aktörernas verklighet och få ytterligare kunskap om området. Att vara ute på ett företag kan ge kunskap som inte finns dokumenterad. Olika arbetsplatser som besöktes var exempelvis Swedish Match snusfabrik, DHLs lastbilsterminal och Peters Restaurang där Max Vretborn gjorde sin praktik, se följande ruta. Styrkor Svagheter Möjligheter Hot Nära centrum Kontakt med älven Potential för utvecklig Kommunikationsnav för hela Västsverige; tåg, väg, kollektivtrafik nära Politisk enighet om förändring Stor sammanhängande yta Frigörande av yta i den närmaste framtiden Lastbilscentralen, speditionsverksamheten Mycket genomkorsande trafik, stora leder Buller och dålig luft Dåliga möjligheter för kommunikation inom området (bil, kollektivtrafik, cykel, gående) Otryggt Dåliga markförhållanden Barriärer till andra delar av staden Förtätning av staden Utökat centrum Attraktivt för bostadsbyggande Attraktivt område för näringsverksamhet Västlänken förbättrar möjligheterna för kommunikation Sammanlänka de östra stadsdelarna med centrum Ökad integration inom Göteborg För snabb utveckling av området Hitta ny lokalisering för de verksamheter som måste flyttas Svårtillgängligt Risk för homogent område Höga kostnader för ny byggnation och infrastruktur Obestämda planer för anande områden Ökande översvämningsrisk Tabell 2. Resultat av SWOT-analysen för utvecklingen av Gullbergsvassområdet. 38 Del 2

9 Max praktikdag på Peters restaurang Min erfarenhet från tidigare restaurangkök ger splittrade förväntningar. Som diskare på en restaurang på Tjörn upplevde jag rytande morgontrötta kockar som gärna tog ut sin frustration över fastbrända såser på diskande sommarpraktikanter. Som prao i femman arbetade jag med en vänlig kock som gav mig, trots min totala brist på köksvana, förtroende att laga ihop en skinksås till den dagens lunchgäster. När jag kliver in i kökets på Peters restaurang är aktiviteten i full gång, Fardin står och flippar pannkakor vid kökets ena enorma stekyta, P3s morgonpass ljuder ur radion och stämningen är god. Jag är dagens praktikant! Säger jag med ett leende, och känner mig som en tolvåring. Personalen ger mig ett varmt välkomnade och jag sätts fort i arbete. Genast känns böcker och föreläsningar långt borta och jag påmindes hur skönt det är att få jobba med händerna och att få direkta resultat av sitt arbete. Förmiddagen flyter på och personalen byter smidigt arbetssysslor för att förbereda lunchen, förutom Fardin, han fortsätter flippa pannkakor. - Sjuhundra pannkakor varje torsdag, det är ett helvete, säger köksmästaren Hans. Jag inser att även harmlösa traditioner, som torsdagars ärtsoppa och pannkakor, har en baksida. Samtidigt inser jag att Peters restaurang är en relativt stor verksamhet, något som jag får bekräftat i samtal med Tullay Abdulhllahad som driver restaurangen. Tullay berättar att Peters Restaurang är en av 6-7 lunchrestauranger i Holmen området och att affärerna gå bra. - För oss är det bra att det är uteslutande verksamheter som befinner sig här, säger Tullay och hon menar att en utveckling av Gullbergsvassområdet skulle kunna innebära att folk istället väljer att äta lunch i den utökade innerstan. Vid elva tiden följer jag med Hans på hans dagliga tur till snusfabriken, Swedish Match och båthotellet, Ibis hotell. Vi åker runt i området och jag slås av hur vacker den gamla snusfabriken är, eller Pagoden som den kallas, speciellt de stora charmiga fönstren med den detaljerade spröjsen. Vi börjar prata om Gasklockan och Hans säger att den är fruktansvärt ful. Det är tydligen svårt att få någon fungerande verksamhet där, säger jag, kommunen har försökt i över 10 år nu. Men man kan ju inte ta bort den, säger Hans på bredd göteborgska, det är ju ett landmärke för Göteborg. När vi kommer tillbaka till restaurangen har lunchruschen sakteligt börjat ta fart. Jag blir placerad i take away-luckan tillsammans med kallskänkan Marie. Under lunchen kommer en strid ström av människor fram till luckan, utan att det någon gång blir en kö på mer än två tre personer. Desto stressigare verkar det var i själva kantinen där Frida och Tullay lassar upp luncher för glatta livet och ropar in till köket för ständig påfyllning. Marie berättar senare att antalet kunder varierar ganska mycket, mest beroende på menyn. Det gäller att inte ligga på latsidan när det finns gott om andra lunchrestauranger i området som lockar. Efter lunchruschen kommer Frida ut i köket, hon föregår med gott exempel och norpar åt sig en bit äpplekaka, jag är inte sen med att se och lära. Vid halv två sitter det några enstaka kunder kvar i serveringen och det är fritt fram för de anställda och mig att slå sig ner och äta lunch. Lunchen, som i mitt fall är pasta med kebabsås, smakar alldeles utmärkt och samtalet är avspänt. Efter att ha avslutat min kopp kaffe reser jag mig på trötta ben, tackar för mig och lämnar restaurang Peter. Kvar sitter Tullay, Marie, Frida, Hans och Fardin, och planerar nästa veckas meny. Undrar vad det blir? Förutom ärtsoppa och pannkakor förstås.. Max Vretborn Steg 2: Modellera Fallet Framtagande av påverkansfaktorer Med resultaten från SWOT-analysen som utgångspunkt, diskuterades påverkansfaktorer som anses betydelsefulla för utvecklingen av Gullbergsvass. Dessutom diskuterades på vilket sätt de påverkade, om faktorn var drivande eller bromsande. Samband mellan faktorerna kartlades på flera sätt, för att undersöka vilka faktorer som påverkade andra faktorer. Detta redovisades i en nätverksmodell i vilken pilar drogs mellan de olika påverkansfaktorerna. Utifrån analys och diskussion av faktorerna valdes de faktorer som ansågs vara viktigast för vidare arbete. Anledningen till att minska antalet faktorer var att göra det fortsatta arbetet mer överskådligt. Faktorerna ligger även till grund för att skapa realistiska scenarier, med koppling till rådande förhållanden. Vad påverkar vad? I syfte att undersöka hur de olika faktorerna förhåller sig till varandra, skapades en påverkansmatris som redovisas i tabell 3. Faktorerna listades både i rader och kolumner, på så sätt visade tabellen hur var och en av faktorerna påverkar (rad), och blir påverkade (kolumn). Påverkan graderades från 0 till 2, där 2 innebar en stor påverkan, 1 stod för liten påverkan och 0 för ingen eller mycket liten påverkan. Eftersom det inte fanns någon naturlig skala för bedömning av påverkan, grundades resultatet på subjektiva bedömningar. Samband för påverkan mellan faktorer fastställdes i ett antal gruppdiskussioner. Flertalet faktorer som plockades fram kunde generaliseras till utveckling av flera områden. Det var därför viktigt att hela tiden bedöma förhållandet mellan faktorerna utifrån de specifika förutsättningar som gäller för Gullbergsvassområdet. Det var också viktigt att bedömningarna gjordes utifrån dagens förhållanden, och inte till potentiella kopplingar i framtiden. Del 2 39

10 Summeringen åskådliggjorde tydligt vilka faktorer som hade störst/minst aktiv direkt påverkan, samt vilka faktorer som var mest/minst passivt direkt påverkade. Påverkansmatrisen visar endast de direkta kopplingarna och är därför inte tillräckligt omfattande för att fastställa vilka styrfaktorer som är viktigast för utvecklingen av Gullbergsvassområdet. MIC-MAC - analys I syfte att ringa in vilka styrfaktorer som har stort indirekt betydelse för utvecklingen av Gullbergsvassområdet användes påverkansmatrisen i en s.k. MIC-MAC-analys som kartlägger styrfaktorernas indirekta påverkan på varandra.genom att multiplicera påverkansmatrisen med sig själv får man fram de olika styrfaktorernas indirekta påverkan. Matrisen multiplicerades upprepade gånger till dess att relationen mellan styrfaktorerna stabiliserats. När relationerna stabiliserats kan beräkningarna avbrytas och resultatet analyseras. Resultatet från MIC-MAC- analysen visade en rangordning av indirekt passiv och indirekt aktiv påverkan för de olika styrfaktorerna, vilket i det fallet i huvudsak visade sig vara överensstämma med den direkta påverkan mellan faktorerna. Markägande Förväntad avkastning Efterfrågan på kommersiella lokaler Bostadstryck Trygghet Miljöstörning Kvalitet på offentligt rum i GBV Kommunikationsmöjlighet Tillgänglighet Antal bostäder Antal arbetsplatser Passiv Påverkan Markägande Förväntad avkastning Efterfrågan på kommersiella lokaler Bostadstryck Trygghet Miljöstörning Kvalitet på offentligt rum i GBV Kommunikationsmöjlighet Tillgänglighet Antal bostäder Antal arbetsplatser Aktiv Påverkan Tabell 3. Matrisen visar hur de olika påverkansfaktorerna förhåller sig till varandra. Faktorerna listas både i rader och kolumner för att visa hur var och en av faktorerna påverkar (rad) och blir påverekad (kolumn) av andra faktorer. Påverkan graderades från 0 till 2, där 2 innebar en stor påverkan, 1 stod för liten påverkan och 0 för ingen eller mycket liten påverkan. Resultatet från kopplingarna mellan faktorerna summerades sedan i matrisen, dels radvis, som visar graden av passiv påverkan (i vilken grad de olika faktorerna blev påverkade) dels kolumnvis, som visar den aktiva påverkan (i vilken grad de olika faktorerna påverkar). Förhållanden som undersöktes var endast direkta orsakssamband. Definitioner av faktorerna i matrisen Markägande: Huruvida marken ägs av kommunen eller är privatägd. Förväntad avkastning: Årsintäkter minus annuitet av fastigheter. Efterfrågan på kommersiella lokaler: hyresnivå på lokaler i centrala Göteborg i förhållandet till hyresnivåer på lokaler i andra områden i Göteborg samt Göteborgsregionen. Bostadstryck: Antal människor som vill bo i centrala Göteborg i förhållande till existerande bostäder i centrala Göteborg. Trygghet: Den upplevda tryggheten i förhållande till områdets belysning, transparens, samt liv och rörelse i området. Miljöstörning: Innefattar bullernivåer, föroreningsgrad av luft samt luktstörningar. Kvalitet på det offentliga rummet: Helt och rent i den offentliga miljön, det vill säga frånvaro av nedskräpning och rena fasader. Kommunikationsmöjlighet: Lokala, regionala och nationella förbindelser med spårvagn, tåg och buss. Tillgänglighet: Gångavstånd i tid till centrala Göteborg (Centralstationen). Arbetsplatser: Hur många arbetsplatser (yta) som finns, inte antalet sysselsatta. Antal bostäder: Hur många bostäder som finns, och inte antalet boende. 40 Del 2

11 Definition av hållbar utveckling En fallstudie vars grundläggande tema är hållbar utveckling kräver en konkretisering av detta vaga begrepp. Fallstudiedeltagarna har tagit avstamp i den mest kända definitionen, som formulerades av Brundtlandkommissionen i rapporten Vår gemensamma framtid: En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. I nämnda rapport görs en indelning i ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Fallstudiedeltagarna har anammat denna indelning, men tagit fram egna kriterier som definierar de olika aspekterna ur ett globalt perspektiv. En global ansats är nödvändig eftersom en stadsdel som Gullbergsvass inte kan vara hållbar i sig, då det är ett öppet system som är beroende av sin omgivning, på såväl global som regional och lokal nivå. De tre aspekterna ekologiska, sociala och ekonomiska - är alla nödvändiga för att utveckling ska vara hållbart, men fallstudiedeltagarna bedömer att ekologisk hållbarhet är grundförutsättningen för att en utveckling också skall vara socialt och ekonomiskt hållbar. Detta för att naturen är grunden för allt liv. såsom tillgång till mat, rent vatten, bostad, en hälsosam miljö och sjukvård. I begreppet ekologisk hållbarhet ingår också en strävan efter att inte åstadkomma irreversibla skador på ekosystem som är livsnödvändiga för andra arter än människan. En ekologiskt hållbar utveckling innebär att samhället ställer om från en användning av ändliga till förnyelsebara resurser. De icke-förnyelsebara resurser som är i omlopp skall i möjligaste mån återanvändas eller återvinnas. Nyttjandet av förnyelsebara resurser ska endast ske i den mån de hinner återskapas. Social hållbarhet Med social hållbarhet menas att alla människor - idag och i framtiden - har lika grundläggande möjligheter att leva ett gott liv. Det innebär, enligt fallstudiens deltagare, att alla människor får sina grundläggande behov tillfredställda. Det innebär också att individens möjlighet till ett gott liv inte ska beas av hennes eller hans olika egenskaper, såsom kön, etnicitet, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning. I ett socialt hållbart samhälle har alla människor samma möjlighet att påverka samhällsutvecklingen och sin egen vardag. Varje människa ska kunna känna sig betydelsefull och delaktig i samhället. Ekologisk hållbarhet Väsentligt för en ekologiskt hållbar utveckling är att människans aktiviteter inte ska åstadkomma sådana irreversibla skador på livsuppehållande system att de försämrar förutsättningarna för nuvarande och kommande generationer att tillfredställa sina grundläggande behov. Med grundläggande behov avses det som alla människor behöver för att överleva och uppnå en god livskvalitet, Ekonomisk hållbarhet Ett system är ekonomiskt hållbart om de ekonomiskt produktiva resurserna på lång sikt inte förbrukas i högre takt än de återskapas. Den ekonomiska utvecklingen ska vara ett medel för att främja social utveckling och är inte ett mål i sig. Ekonomisk hållbarhet får inte uppnås på bekostnad av de sociala och ekologiska hållbarhetsprinciperna. Steg 3: Scenariekonstruktion Antal scenarier och relevanta teman diskuterades fram gemensamt inom gruppen. Fallstudiegruppen bestämde sig att bea antalet scenarier till fyra. Tre av scenarierna fick sin utgångspunkt i fallstudiens definition av hållbar utveckling, men med olika inriktningar, medan en fjärde som baserar på dagens planering har tagits med som en referenspunkt till de övriga. Målet var att konstruera trovärdiga scenarier som visar på olika möjligheter till hållbar stadsutveckling. Fallstudiens deltagare ville framhäva att en hållbar stadsdel kan utformas på lika många sätt som en traditionell stadsdel, och för att skilja scenarierna åt konstruerades de så att tyngdpunkt och fokus i varje scenario ligger på olika hållbarhetsaspekter. De påverkansfaktorer som tidigare tagits fram, speciellt de som visat sig ha en stor aktiv påverkan, spelade också en viktig roll för hur scenarierna utformades. I arbetet med scenariokonstruktionen användes kartor över området där scenariernas huvudsakliga struktur med byggnader och infrastruktur ritades in. För att tydliggöra deltagarnas visioner samlades bilder och skisser in. Dessa togs sedan till vara av arkitektstuderande som sammanställde illustrationer till de slutgiltiga scenarierna. BILD: Kristofer Palmestål Bild 34. Tidig modell över ytanvändning i ett av scenarierna. De olikfärgade lapparna representerar byggnader och olika typer av vägar och gator. Del 2 41

12 Referensgruppmöten Under arbetets gång hölls två möten med en utvald grupp personer från kommun och näringsliv. Referensgruppmöte 1 Mötet inleddes med en kort presentation av projektet samt syftet med fallstudien. Representanter för studenterna beskrev projektets olika faser och gav därpå en nulägesrapport. Därefter diskuterade de inbjudna fritt det material som i denna fas kommit fram. Mötet gav många intressanta synpunkter på Gullbergsvass utveckling. Det framkom bland annat hur viktigt det är att överbygga områdets fysiska barriärer och göra Gullbergsvass tillgängligt från resten av Göteborg. Referensgruppen var också överens om att trygghet är en grundläggande faktor för att göra ett område attraktivt för boende och besökare. Bland annat därför har blandstad dykt upp som en viktig egenskap när Gullbergsvass ska utvecklas. Referensgruppmöte 2 Det andra referensgruppmötet ägde rum i samma lokaler och inleddes med en kort sammanfattning av förra mötet. Därefter visades en presentation över de olika scenarier som tagits fram. Presentationen följdes av diskussioner kring de olika scenarierna. Åsikterna var många och skiftande efter att de grundläggande dragen i scenarierna redovisats för referensgruppen. En av de viktigaste sakerna som framkom och som fallstudiens deltagare tog med sig i det fortsatta arbetet var hur kritiskt det är att scenariernas grundtankar förs fram. För att förstå varför scenarierna ser ut som de gör behöver de bakomliggande tankarna och funktionerna med varje scenario redovisas tydligt. En vanlig synpunkt bland referensgruppsdeltagarna var att scenarierna är för extrema och att den troligaste och mest önskvärda utveckling kanske är en blandning av alla scenarierna. Fallstudiegruppen noterade detta, men gjorde inga ändringar i den riktningen eftersom ett av syftena med scenarierna är att de ska vara något extrema, bland annat för att tydliggöra skillnaderna dem emellan. Sammanfattningsvis var de två referensgruppmötena mycket givande. Mötesdeltagarna gav nya infallsvinklar, oftast inom sitt kompetensområde, som fallstudiegruppen inte berört tidigare. Många tankar fördes fram som sedan användes i konstruktionen av scenarierna. Förhoppningsvis har referensgruppmötena även bidragit till ett större intresse för Gullbergsvassområdet samt gett möjlighet till dialog mellan de inbjudna. Foto: ANDREAS REMSTAM Bild 35. Diskussion kring borden. Tidsaxel Alla fyra scenarier innebär stora och övergripande förändringar av dagens Gullbergsvass. I syfte att visa att den tänkta utvecklingen är möjlig, visas hur utvecklingen för de olika scenarierna kan se ut över tid. Utifrån scenarierna fastställdes tidpunkter för när byggnader och infrastruktur måste planeras och byggas (backcasting). Tiden det tar för att planera, bygga och besluta uppskattades genom grundliga gruppdiskussioner och informationssökningar. Trovärdiga tidpunkter för betydande händelser fastställdes för de olika scenarierna. De händelser som ansågs nödvändiga att redovisa fastställdes i gruppdiskussioner. Resultatet redovisas i en tidsaxel, och visar hur scenariernas utveckling är realistisk inom den tidsram som getts. Scenarierna och tidsaxeln redovisas i del ett. Steg 4: Utvärdering av scenarier De fyra scenarier som utvecklats i fallstudien har utvärderats på olika sätt. Utvärderingen baseras på indikatorer som tagits fram för hållbarhet i en stadsdel. Med en enkät undersöktes hur stor vikt allmänheten lägger på de olika utvärderingsfaktorer som utrycks av indikatorerna. En av fallstudien utvald grupp av intressanta aktörer har fått utvärdera scenarierna i detalj genom att gå en så kallad utvärderingsbana. Även samtliga fallstudiedeltagare har utvärderad scenarierna på samma sätt.för samtliga scenarier utfördes även en känslighetsanalys för att bedöma vilka risker olika tänkbara omvärldsförändringar kan innebära för scenarierna. 42 Del 2

13 Hållbarhetskriterier och indikatorer Utifrån definitionen av hållbar utveckling togs kriterier fram, i syfte att användas vid en utvärdering av scenarierna. Det som var viktigt att ta hänsyn till när kriterierna valdes var att de skulle spegla definitionen av hållbar utveckling och samtidigt vara möjliga att på något sätt kvantifiera eller bedömas kvalitativt utifrån scenariobeskrivningarna. Av praktiska skäl skulle kriterierna inte heller vara för många. En lista med kriterier sammanställdes och för varje kriterium togs en lämplig indikator fram för att senare kunna mäta graden av hållbarhet i varje scenario. De olika kriterierna med respektive indikator redovisas i tabell 4. När scenarierna sedan konstruerades ansågs det inte relevant att lägga sig på en alltför hög detaljnivå, eftersom allt annat än övergripande beskrivningar inte är rimligt när det handlar om att försöka blicka flera decennier framåt i tiden. Många av de kvantitativa indikatorerna gjordes därför om till kvalitativa bedömningar av hur väl kriterierna uppfylls i varje scenario. Diskussion av kriterier och indikatorer Arbetet med att skapa indikatorer tog mycket tid och många diskussioner i anspråk. Ändå har slutresultatet beningar. Det är viktigt att påpeka att indikatorerna inte kan täcka in hela fallstudiens definition av hållbar utveckling, vilket givetvis hade varit önskvärt men inte är praktiskt genomförbart med tanke på de tidsramar fallstudien har. Flera indikatorer har strukits eftersom det inte varit möjligt att bedöma dem med den information som finns i scenariobeskrivningarna. Det är till exempel en nackdel att de ekonomiska indikatorerna är så få i förhållande till de ekologiska och sociala indikatorerna. Det ger den ekonomiska hållbarhetsaspekten mindre tyngd i utvärderingen jämfört med de övriga. Att utvärdera hur väl scenarierna uppfyller indikatorerna är förknippat med vissa svårigheter i och med att stadsdelarna inte finns i verkligheten. Beslutet att bedöma de flesta indikatorer kvalitativt togs efter diskussioner inom gruppen. Risken med en kvantitativ utvärdering är att en illusion skapas av att utvärderingen är mer tillförlitlig, trots att siffrorna är fiktiva. Därför valde fallstudiegruppen att bedöma uppfyllelsen av indikatorerna kvalitativt i de fall där det inte redan fanns kvantitativt underlag i scenariobeskrivningarna. Objektiviteten kan givetvis alltid ifrågasättas i en sådan kvalitativ utvärdering, men det viktiga är att motiveringar till alla bedömningar redovisas så att resonemanget går att följa. Enkätundersökning När en ny stadsdel byggs är det bra att veta vad allmänheten värderar som viktigt. Därför gjordes en enkät för människor som bor eller arbetar i Göteborg, från åldern 15 år och uppåt. Åldersen 15 år valdes då frågorna inte ansågs vara formulerade på ett sätt som passar personer under denna ålder. De svarande värderade framtagna indikatorer för hållbar utveckling, till exempel trygghet, inflytande och integration. Genom detta fick allmänheten indirekt utvärdera de scenarier som skapats i denna studie. Urvalet av svaranden var obundet slumpmässigt. Enkäterna delades ut på olika strategiska platser i Göteborg för att täcka in specifika grupper, exempelvis gymnasieskola, bibliotek, Centralstationen, pendeltåg och företag. Utformning av enkäten För att säkra enkätens validitet diskuterades först målsättningen och sedan utformades enkätfrågor utifrån detta. 61 De fallstudiedeltagare som inte deltagit i utformningen av frågorna fick besvara enkäten, lämna synpunkter och föreslå förbättringar. Utifrån detta utformades den slutgiltiga enkäten, se bilaga 3. I enkäten skulle hållbarhetsindikatorerna värderas på en skala mellan 1 och 10, med ett alternativ för Vet ej. Skalan tillåter alltså inte ett neutralt svar och bredden på skalan valdes för att visa på eventuella skillnader mellan olika indikatorer. Fördelning av svarande Enkäten besvarades av 205 personer. Gruppen av svarande är för liten för att bestämda svar kan ges om vilka åsikter de arbetande och boende i Göteborg har i dessa frågor. Gruppen är dock tillräckligt stor för att ge indikationer om vad allmänheten anser i dessa frågor. Fördelningen mellan könen blev 53 % kvinnor och 47 % män. I Göteborg är fördelningen 51 % kvinnor och 49 % män 62. Åldersfördelningen följer demografin i Göteborg, gruppen i åldern 25 till 40 är dock aningen mindre representerad i enkätsvaren än den verkliga åldersfördelningen i Göteborg, se diagram 1 och 2. ålder Urvalsgruppens åldersstruktur 0% 0% 0% 10% 0% 10% 0% 0% 0% Frekvens Kvinnor Diagram 1. Diagrammet visar fördelning i ålder och kön hos de svarande. Varje åldersgrupp är uppdelat i kön och visas i procent av totala antalet individer från respektive kön. ålder Göteborgs befolknings åldersstruktur år 00 0% 0% 0% 10% 0% 10% 0% 0% 0% Frekvens Män Kvinnor Män Diagram 2. Diagrammet visar fördelning i ålder och kön hos befolkningen i Göteborg år Varje åldersgrupp är uppdelat i kön och visas i procent av totala antalet individer från respektive kön. Del 2 43

14 Hållbarhetskriterium Luftkvalitet N02-halt utomhus, i området kvalitativ Användning av förnyelsebar energi Indikator Enhet Klassiska Göteborg Andel av energitillförseln till byggnaderna som kommer från förnyelsebar energi Ekoklassiska Göteborg Eco Hightech Mötesplats Gullbergsvass 1, 2, 3 (hög, medel, låg) % 26 (1) 100 (3) 100 (3) 100 (3) Bullernivå Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (hög, medel, låg) Biltäthet Antal bilar per 1000 boende Prioritering av gång- och cykeltrafik Prioritering av kollektivtrafik Möjlighet till arbete Antal arbetstillfällen i området Antal 250 (1) 125 (2) 13 (3) 17 (3) Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (hög, medel, låg) Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (hög, medel, låg) Antal (2) (2) (3) (1) Mångfald av ekonomiska verksamheter Lönsamhet för investeringar i fastigheter Möjligheter för kulturella och religiösa aktiviteter Möjligheter för idrottsaktiviteter Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (hög, medel, låg) Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (hög, medel, låg) Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (hög, medel, låg) Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (hög, medel, låg) Grönområden Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (få, medel, många) Möjlighet till lokalt inflytande Möjlighet till bostad för olika samhällsgrupper Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (dålig, medel, bra) Andel lägenheter som är kvoterade % 0 (1) 0 (1) 25 (2) 50 (3) Upplevd trygghet Kvalitativ bedömning 1, 2, 3 (låg, medel, hög) Tabell 4. Tabellen visar hållbarhetskriterierna med respektive indikator. Poängen talar om hur väl varje scenario uppfyller kriterierna. 44 Del 2

15 Resultat av enkäten De två första frågorna i enkäten handlade om att allmänheten skulle värdera olika faktorer beroende på hur viktiga de är i fall en ny stadsdel ska byggas. I tabell 5 presenteras resultaten av frågorna ordnad efter hur viktigt faktorn anses vara. Trygghetsaspekter har fått högst medelvärde bland de svarande. I enkäten fanns även en specifik fråga om vilka faktorer som är viktigast för tryggheten i en stadsdel, i denna fråga framkommer att få våldsbrott är den viktigaste med ett medelvärde på 9,3. Att barn kan leka och att stadsdelen är välbelyst är andra faktorer som fått höga medelvärden. Den trygghetsfaktor som fick lägst medelvärde är övervakningskameror, se tabell 6. En fråga i enkäten handlade om vilken användning av det fysiska rummet som är viktigast i en ny stadsdel i centrala Göteborg. Respondenterna fick ge sin bedömning av arbetsplatser, bostäder, offentliga platser eller butiker och affärer som var definierade som det fysiska rummet. Här blev fördelningen relativt jämn, dock med en mindre övervikt på bostäder och offentliga platser, se diagram 3. Bland miljöfaktorer har tillgång till gröna rekreationsområden och God luftkvalitet i stadsdelen bedömts som de mest betydande, se tabell 7. Dessa faktorer bedömdes som 7:e respektive 8:e viktigaste faktor, av sammanlagt 41 möjliga faktorer. Den miljöfaktor som anses minst viktig vid bildandet av en ny stadsdel är biologisk mångfald. En möjlig förklaring kan vara att det inte anses som relevant att ha många olika slags växt- och djurarter i en innerstad. På frågan om möjligheter till lokalt inflytande fick indikatorn att det finns välutvecklade kanaler för information till invånarna i stadsdelen högst medelvärde, medan att aktivt delta i utvecklandet av stadsdelen får lägst, se tabell 8. Dock kan inga slutsatser dras från detta då sambandet inte är statistiskt säkerställt. Konfidensintervallerna för de olika medelvärdena sammanfaller dock till stora delar. Enkätsvaren visar att människor i åldrarna 40 till 65 år generellt tycker att det är viktigare med lokala demokratiska processer än de andra åldersgrupperna. Detta kan tyda på en större vilja att delta i lokala demokratiska processer. Den grupp som tycker att lokalt inflytande är minst viktigt är människor i åldrarna 26 till 40 år. Medelvärde Önskvärd användning av det fysiska rummet Bostäder Arbetsplatser Offentliga platser Butiker och affärer Diagram 3. Diagrammet visar önskvärd användning av det fysiska rummet enligt resultatet av enkätfråga 5 Stadsdelsfaktor Medelvärde Att stadsdelen är trygg 9,13 Att det finns tillgång till gröna rekreationsområden 8,67 God luftkvalitet i stadsdelen 8,61 Att kollektivtrafiken är tät och tillgänglig Att det finns tillgång till kommunala serviceinrättningar (skolor, vårdcentral etc.) Återvinningsmöjligheter för avfall i stadsdelen 8,44 8,41 8,23 Låg bullernivå i stadsdelen 8,22 Att biltätheten är låg i stadsdelen 7,77 Att du som person har möjlighet att påverka i stadsdelen Att cykeltrafik prioriteras framför biltrafik Att stadsdelens byggnader är energieffektiva Att förnyelsebar energi används i så stor utsträckning som möjligt Att det finns lokaler och ytor för idrott och andra fysiska aktiviteter Att det finns lokaler och ytor för kulturella aktiviteter Att det finns möjligheter till arbete i stadsdelen 7,76 7,72 7,7 7,59 7,49 7,37 6,93 Stor biologisk mångfald 6,71 Mångfald av företag och arbetsplatser Att det finns lokaler och ytor för religiösa aktiviteter Trygghetsfaktor 6,24 4,04 Tabell 5. Resultatet av hur de olika stadsdelsfaktorerna i fråga 1 och 2 i enkäten viktades. Skala 1-10, där 10 är viktigast. För en mer detaljerad tabell, se bilaga 3 och 4. Medelvärde Få våldsbrott i stadsdelen 9,31 Att dina barn kan leka i stadsdelen 9,00 Att det är rent och snyggt i stadsdelen 8,91 Att stadsdelen är välbelyst kvällsoch nattetid 8,87 Att det finns närpolis i stadsdelen 8,12 Granngemenskap 7,54 Att det finns kvälls- och nattöppna servicebutiker i stadsdelen Att det är många människor som rör sig i området under större delen av dygnet 7,47 7,29 Att det finns övervakningskameror 5,62 Tabell 6. Resultat av hur de olika trygghetsfaktorerna i fråga 4 i enkäten viktades. Skala 1-10, där 10 är viktigast. Del 2 45

16 Miljöfaktor Medelvärde Att det finns tillgång till gröna 8,67 rekreationsområden God luftkvalitet i stadsdelen 8,61 Att kollektivtrafiken är tät och 8,44 tillgänglig Återvinningsmöjligheter för avfall i 8,23 stadsdelen Låg bullernivå i stadsdelen 8,22 Att biltätheten är låg i stadsdelen 7,77 Att cykeltrafik prioriteras framför 7,72 biltrafik Att stadsdelens byggnader är 7,70 energieffektiva Att förnyelsebar energi används i så 7,59 stor utsträckning som möjligt Stor biologisk mångfald 6,71 Tabell 7. Resultat av hur de faktorerna som beskriver den yttre miljön och hänsynstaganden till miljön i fråga 1 och 2 i enkäten viktades. Skala 1-10, där 10 är viktigast. Faktor Medelvärde Att det finns välutvecklade kanaler 8,12 för information till invåna rna i stadsdelen. Att rösta i kommunalvalet 7,61 Att stadsdelsbeslut tas i samråd med 7,49 den lokala befolkningen Att aktivt delta i utvecklandet av 7,03 stadsdelen Tabell 8. Resultat av hur de faktorer som berör lokalt inflytande viktade i fråga 3 i enkäten. Skala 1-10, där 10 är viktigast. Ett av de starkaste sambanden i svarsmaterialet var mellan svaren om vikten av tillgång till religösa aktiviteter och om svarspersonen är född i sverige eller inte, se diagram 4 och 5. Den grupp som är född i Sverige tycker att det är mindre viktigt att ha tillgång till religiösa aktiviteter, vilket gav faktorn värdet 3,88 i medel. Den grupp som inte är född i Sverige tycker att det är viktigare och gav det 6,03 i medel. Sambandet är statistiskt säkerställt med 95 % säkerhet. Medelvärde 6 är dock fortfarande relativt lågt i förhållande till de andra faktorerna. Ändå indikerar det en skillnad mellan de svarande som är födda i Sverige och de födda utomlands när det gäller värdering av tillgång till religiösa aktiviteter. I genomsnitt har kvinnor satt högre poäng än män på samtliga faktorer, men i förhållande till varandra värderas faktorerna likvärdigt. Dock finns skillnader i bedömningen av faktorer gällande jämställdhet, vad gäller arbetsplatser för olika grupper och möjlighet till bostad. Här tycker män genomgående att det är mindre viktigt än kvinnor. Faktorn med de tydligaste skillnaderna är fördelningen av arbetsplatser mellan invandrare och svenskar, där männens medelvärde var 6,11 och kvinnornas var 7,84, se Frekvens Frekvens Viktning utförd av personer ej födda i Sverige Diagram 4 och 5. Diagrammen visar resultaten, för svarande födda utomlands respektive födda i Sverige, på frågan Tänk dig att det ska byggas en ny stadsdel i centrala Göteborg, hur skulle du värdera följande ekonomiska och sociala faktorer om du skulle vistas eller bo i den nya stadsdelen Att det finns lokaler och ytor för religiösa aktiviteter? Observera att frekvensskalan är lägre i diagrammet för svarande som inte är födda i Sverige, eftersom det är färre svarande i den gruppen. diagram 6 och 7. Att det föreligger en skillnad är statistiskt säkerställt med 95 % säkerhet. Även i bedömningen av faktorerna för fördelning av arbetsplatser mellan kvinnor och män, fördelning av arbetsplatser mellan olika åldrar och möjlighet till bostad för olika grupper är skillnaden tydlig mellan könen. Även när det gäller olika inkomstgrupper finns skillnader. Medelinkomsttagarna värderar miljöaspekter högre än både låg- och höginkomsttagare. Höginkomsttagare tycker enligt enkäten att jämställdhetsfrågor är mindre viktiga jämfört med låg- och medelinkomsttagare. Diskussion av enkäten Viktningspoäng Viktning utförd av personer födda i Sverige Viktningspoäng Indikatorerna bedömdes på en skala från 1 till 10 och med ett alternativ för Vet ej. Då samtliga indikatorer av fallstudiegruppen bedömts som viktiga för hållbar utveckling 46 Del 2

17 Frekvens Frekvens Kvinnors Viktning Viktningspoäng Mäns viktning Frekvens Viktning av "God luftkvalitet i stadensdelen" Viktningspoäng Diagram 8, Diagrammet visar resultaten på frågan Tänk dig att det ska byggas en ny stadsdel i centrala Göteborg, hur skulle du värdera följande miljöfaktorer om du skulle vistas eller bo i den nya stadsdelen God luftkvalitet i stadsdelen? Det visar också exempel på förskjutning av skalan, många av de svarande har svarat 7 till Viktningspoäng Diagram 6 och 7, Diagrammen visar hur kvinnor respektive män har svarat på frågan Tänk dig att det ska byggas en ny stadsdel i centrala Göteborg, hur skulle du värdera följande ekonomiska och sociala faktorer om du skulle vistas eller bo i den nya stadsdelen Att arbetsplatserna är jämnt fördelade mellan personer med invandrarbakgrund och svensk bakgrund?. Med 95 % säkerhet kan det visas att kvinnor i högre grad prioriterar att arbetsplatserna är jämnt fördelade mellan människor med invandrarbakgrund och människor med svensk bakgrund. är det inte oväntat att nästan alla faktorer gavs positiva bedömningar. I få fall använde de svarande hela skalan från 1 till 10 vilket gav en förskjutning av skalan. Detta innebär att även små skillnader som mellan 7 och 8 fick betydelse i utvärderingen. I frågan om vikten av god luftkvalitet i stadsdelen visar diagram 8 ett exempel på förskjutning av skalan. Den värderades av 86 % av de svarande till ett värde över 5. Det visar att mindre skillnader inom den övre delen av skalan har en större betydelse än vad skalan indikerar. Standardavvikelsen är låg i förhållande till den breda skalan, de svarande är i stort sett överens om vikten av god luftkvalitet. Låg standardavvikelse betyder god samstämmighet hos de svarande. När det gäller trygghet var enkäterna ett stöd för att ta reda på vilken indikator som ansågs viktigast för upplevd trygghet. Denna indikator skulle sedan få störst betydelse i bedömningen av scenarierna, men detta lyckades inte fullt ut då få våldsbrott var det som bedömdes som viktigast. Att just få våldsbrott blev den viktigaste indikatorn var problematiskt eftersom det är svårt att göra en uppskattning av antal våldsbrott i respektive scenario. Det är även svårt att göra en kvalitativ bedömning av detta. Man kan titta på statistik och dra slutsatser utefter det, men oftast är det svårt att säga något om våldsbrott innan man vet hur stadsdelen blir i realiteten. Syftet med scenarierna var delvis att skapa stadsdelar som inte ser ut som de flesta andra stadsdelar gör idag vilket också försvårar bedömningen. Däremot är det lättare att bedöma de övriga indikatorerna för trygghet eftersom de är mer synliga. Exemplvis kan man lättare bedöma om barn kan leka ute i de olika scenarierna beroende på exempelvis trafiksituation och offentliga rum. Utvärderingsbana Då scenarierna var konstruerade och färdigställda utvärderades de av studenter och inbjudna experter. Syftet med utvärderingen var att få en uppfattning om hur väl scenarierna uppfyller de kriterier som en hållbar stadsdel bör ha. För att få en heltäckande bild bjöds personer in från olika organisationer med generell eller specifik kunskap om olika berörda aspekter. Exempelvis gick representanter från Stadsbyggnadskontoret, Hyresgästföreningen och Älvstranden Utveckling AB utvärderingsbanan. Med sin kunskap och erfarenhet gav experterna värdefulla synpunkter på scenarierna som senare använts vid analysen. Därmed gavs en god bild av vilka styrkor och svagheter de olika scenarierna har. Del 2 47

18 Viktning av utvärderingsfaktorer I utvärderingsbanan fick deltagarna först i uppgift att fylla i en enkät där de framtagna hållbarhetsfaktorerna viktades. Totalt fanns åtta huvudfaktorer som skulle viktas, vilka även innehöll underfaktorer i de flesta fall. Varje deltagare fick fördela totalt 100 poäng på huvudfaktorerna och 100 poäng på varje faktors underfaktorer. Meningen med den första delen var att se vad som prioriterades av de olika granskarna. Exempel på detta finns i tabell 9. Vikten av de enskilda underfaktorerna beräknades genom att multiplicera huvudfaktorns viktning gånger delviktningen för underfaktorn. Vikten för underfaktorn Låg bullernivå blir exempelvis: Vikten av huvudfaktorn God utemiljö (30) gånger delviktningen för Låg bullernivå (60), därmed 0,3*0,6= 0,18. Aktörernas och fallstudiedeltagarnas viktning kommer från den viktning som gjordes i samband med utvärderingsbanan innan själva scenarierna presenterades. Dessa viktningar redovisas i diagram 12. Aktörernas och fallstudiedeltagarnas viktning följer samma mönster, med undantag av några faktorer. När viktningen var avklarad var det dags att granska scenarierna. Varje scenario presenterades för sig med en illustrerande affisch och en inspelning som beskrev området med inriktning på det berörda scenariot och avslutades med en dagboksanteckning från en fiktiv boende eller besökare på Gullbergsvass år På affischerna fanns foton, skisser och illustrationer samt kortare texter. Efter varje presentation fick utvärderaren avgöra hur väl varje scenario uppfyllde de olika hållbarhetsfaktorerna. Deltagarna fick kryssa i om faktorn antingen Uppfylls inte alls (1 poäng), Uppfylls delvis (2 poäng), Uppfylls (3 poäng) eller Uppfylls mycket väl (4 poäng). Dessa poäng multiplicerades för varje faktor med den viktning som faktorn har fått av deltagaren. Om personen till exempel ansåg att scenariots låga bullernivå uppfylldes mycket väl (4 poäng) fick underfaktorn resultatet 4*0,18 = 0,72 poäng. De sammanlagda poängen för varje scenario motsvarar då personens totalbedömning av scenariot. När alla fyra scenarier slutligen var presenterade och granskade, fick utvärderaren dessutom rangordna scenarierna. Experternas bedömning Resultatet av experternas bedömning av de fyra scenarierna visas i tabell 10. Experternas poäng har räknats ut genom att för varje faktor multiplacera viktningen med hur väl faktorn anses uppfyllas i scenariot och sedan addera ihop resultaten för alla faktorer. Ju högre poängtal, ju mer positivt bedöms scenariot. Experterna bedömer det Klassiska Göteborg som betydligt sämre utifrån de givna hållbarhetskriterierna än de övriga scenarierna, något som också är statistiskt säkerställt. De övriga tre scenarierna får liknande poäng och det går därför inte utläsa av resultaten vilket scenario experterna bedömer som mest hållbart. Experterna har dessutom fått rangordna scenarierna intuitivt på en skala mellan 1 och 4, där 1 är bäst och 4 sämst. Denna rangordning bygger på utvärderarnas personliga preferenser. Resultatet från denna rankning visas i diagram 9. Från diagram 9 kan det utläsas att experternas personliga åsikter skiljer sig åt sinsemellan. De två scenarier som fått flest topprankningar är Eco Hightech och Ekoklassiska Göteborg. Ekoklassiska Göteborg får även fler andra- och tredjeplaceringar. Därför dras slutsatsen att detta scenario är det som flest experter personligen skulle vilja se förverkligat. Eco Hightech får blandat höga och låga rankningar vilket tyder på att det är ett scenario som tilltalar en del men är helt otänkbart för andra. Scenariot Klassiska Göteborg med rankades oftast lågt och är det scenario som fått flest fjärdeplaceringar. Den blandade rankningen av Eco Hightech kan bero på att många hade svårt att föreställa sig en stadsdel så annorlunda från dagens Göteborg. Scenariot torde ha rankats högt av en del, främst för fördelarna av att ha en tät stadsdel så nära en kollektiv knutpunkt. Ett skäl till att Mötesplats Gullbergsvass blivit lågt rankad är att det kan ha uppfattats som lite osammanhängande. Scenariot präglas av demokratiska processer och en långsammare utveckling än övriga scenarier. Egenskaper som uppfattades som problematiska med scenariot för en del, uppfattades som tilltalande av andra. Faktor Viktning, % Underfaktor Delviktning, % God utemiljö 30 Låg bullernivå 60 Hållbar 70 Energieffektiva byggnader God luftkvalitet 40 Hög andel användning av förnyelsebar energi Tabell 9. Exempel på poängfördelning vid viktning av hållbarhetsfaktorerna Scenario Klassiska Göteborg Ekoklassiska Göteborg Mötesplats Gullbergsvass Eco Hightech Medelpoäng* 13,6 16,6 16,6 17,1 Standardavvikelse 5,13 3,48 2,45 2,93 Tabell 10 Medelpoäng och standardavvikelse för experternas sammanvägda bedömning av scenarierna. *Om svarsalternativet vet ej har valts, har det svaret ej räknats med i medelvärdeberäkningen.. 48 Del 2

19 Experters rankning av scenarier 8 6 Antal 0 1 Rankning Klassiska Göteborg Mötesplats Gullbergsvass Ekoklassiska Göteborg Eco Hightech Diagram 9. Diagrammet visar experternas rankning av de fyra scenarierna. På x-axeln visas varje rankningsnivå och på y-axeln visas hur många personer som rankat respektive scenario på respektive nivå. 1 är högst rankning och 4 är lägst. Ekoklassiska Göteborg är det scenario som överlag fått högst rankning. Detta kan bero på att scenariot inte sticker ut från Göteborgs övriga struktur. Det kan också förklaras av att många har lättare att ta till sig en utveckling som Ekoklassiska Göteborg. Scenariot kan ses som en ekologisk anpassning av dagens Göteborg och utmanar varken beslutsprocesser på samma sätt som Mötesplatsscenariot gör eller dagens stadsstruktur på det sätt som Eco Hightech gör. Foto: ANDREAS REMSTAM Bild 36. Ett scenario analyseras i utvärderingsbanan Det Klassiska Göteborg fick sammantaget lägst rankning av alla, och bara två av experterna rankade scenariot högst. Scenariot är i strukturen jämförbar med det Ekoklassiska Göteborg, som fick den högsta rankningen. Det klassiska scenariot är jämförbart med dagens Göteborg, men kan anses sakna nytänkande i utvecklingen av en framtida stadsdel. I det klassiska scenariot är framkomlighet för bilar bättre än i de övriga scenarierna, men trots detta har scenariot rankats lågt av de flesta. Detta är ett resultat som är mycket intressant, eftersom framkomligheten med bil värderas idag högt och ges stor hänsyn i stadsplanering. Röster om... Följande citat är kommentarer om scenarierna under utvärderingsbanan Eco Hightech Allt kändes konstigt, runt 40 höghus - aldrig! Kjell Attemalm, Älvstranden Utveckling AB Stämmer ej med Göteborg, Göteborg är ingen metropol. Göran Jonsson, Trafikkontoret Inte genomförbar med så mycket folk. Kia Andreasson, Kommunalråd (Mp) Täthet ger nya möjligheter, främst för transport. Bra poäng att samla ihop företag i ett område som har nära till Västlänken. Hans Linderstad, Statsbyggnadskontoret Mötesplats Gullbergsvass Trevlig men orealistisk. Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret Den våta drömmen för många. Men blir troligtvis inte av på grund av avsaknaden av arbetsplatser. Pernilla Luttropp, Världskulturmuseet Religiöst centrum, tanken är god men i praktiken omöjlig. Kia Andreasson, kommunalråd (Mp) Att många religioner samsas känns orealistisk. Svårt att bryta tendenser till etnisk segregation. Lars Barkestedt, Polismyndigheten Spännande! Med tanke på mångfald av aktiviteter, trots att det är mycket färre boende och arbetsplatser. Thomas Hammarlund, Miljöförvaltningen Ekoklassiska Göteborg Viktigt att utveckla en identitet som blir ett kännetecken för stadsdelen. Blir en del i en helhet. Kompletterar och konkurrerar inte med det som redan finns. Göran Jonsson, Trafikkontoret En rimlig och intressant utveckling av statsbyggnadskontorets grundidé. Hans Linderstad, Stadsbyggnadskontoret Klassiska Göteborg Sterilt och trist Hans Linderstad, Statsbyggnadskontoret Traditionellt, inget som sticker ut ansåg Göran Jonsson, Trafikkontoret Tråkigt med samma, kom loss! Pernilla Luttropp, Världskulturmuseet Del 2 49

20 Antal Fallstudiedeltagares rankning av scenarier 1 Rang Klassiska Göteborg Ekoklassiska Göteborg Mötesplats Gullbergsvass Eco hightech Diagram 10. Diagrammet visar fallstudiedeltagarnas rankning av de fyra scenarierna. På x-axeln visas varje rankningsnivå och på y-axeln visas hur många personer som rankat respektive scenario på respektive nivå. 1 är högst rankning och 4 är lägst. normerad medelpoäng 0, 0, 0, 0,1 0 Jämförelse av hållbarhetsbedömning mellan experter och fallstudiedeltagare Klassiska Göteborg Ekoklassiska Göteborg Experter Mötesplats Eco Hightech Gullbergsvass Scenario Fallstudiedeltagare Diagram 11. Jämförelse av den sammanlagda hållbarhetsbedömningen mellan Experter och Fallstudiedeltagare. Den normerade medelpoängen är även dividerad med antalet personer från respektive grupp som har gjort utvärderingsbanan. Fallstudiedeltagarnas bedömning Även samtliga fallstudiedeltagare gjorde utvärderingsbanan på samma sätt som experterna. Resultatet av fallstudiedeltagarnas bedömning, som redovisas i tabell 11, visar att Klassiska Göteborg är det scenario som bedöms som betydligt sämre än de övriga scenarierna utifrån hållbarhetsfaktorerna. Detta är statistiskt säkerställt. Mötesplats Gullbergsvass får högst poäng tätt följt av Eco Hightech och Ekoklassiska Göteborg, men det går inte att helt säkerställa vilket av de tre scenarierna som bedöms som bäst. Ju högre poängtal, ju mer positivt bedöms scenariot. Deltagarna har dessutom fått rangordna scenarierna intuitivt på en skala mellan 1 och 4, där 1 är bäst och 4 sämst. Denna rangordning bygger på personliga preferenser. Resultatet från denna rankning visas i diagram 10. Jämförelse mellan experternas och fallstudiedeltagarnas bedömning Poängbedömningen mellan experter och fallstudiedeltagare är förhållandevis lika, vilket redovisas i diagram 11. Båda grupper bedömer Klassiska Göteborg som en sämre stadsdel ur hållbarhetssynpunkt än övriga scenarier. Den skillnad som tydligast framträder mellan fallstudiedeltagarnas och experters bedömning av scenarierna, är att Klassiska Göteborg generellt bedöms mer negativt av fallstudiedeltagarna.det finns varken hos experterna eller hos fallstudiedeltagarna någon större skillnad i poängbedömningen mellan Ekoklasssiska Göteborg, Mötesplats Gullbergsvass och Eco Hightech. Denna skillnad mellan de olika scenarierna är närmast obefintlig hos experterna och något större, men ej statistiskt säkerställd, hos fallstudiedeltagarna En jämförelse av rankningen, som redovisas i tabell 12, visar att det alternativ som sammanlagt rankats lägst av experterna, Mötesplats Gullbergsvass, är den som rankats högst av fallstudiedeltagarna. Detta är den största skillnaden mellan grupperna. Inställningen till Eco Hightech skiljer sig inte nämnvärt mellan grupperna. Det är ett scenario som tilltalar en del och andra inte, hos både experter och studenter. Både Klassiska Göteborg och Ekoklassiska Göteborg rankas lägre av fallstudiedeltagarna än av de inbjudna utvärderarna till förmån för de andra två scenarierna. Detta stärker hypotesen att mer traditionella scenarier tilltalar de inbjudna bedömarna mer än de mer radikala förslagen. Scenario Klassiska Göteborg Ekoklassiska Göteborg Mötesplats Gullbergsvass Eco Hightech Medelpoäng* 9,78 16,37 18,47 17,19 Standardavvikelse 2,89 2,99 1,80 4,15 Tabell 11. Medelpoäng och standardavvikelse för fallstudiedeltagarnas bedömning av scenarierna. *Om svarsalternativet vet ej har valts har det svaret ej räknats med i medelvärdeberäkningen.. Scenario Klassiska Göteborg Ekoklassiska Göteborg Mötesplats Gullbergsvass Eco Hightech Medel rankningstal experter 2,9 1,9 3,2 2,5 Medel rankningstal fallstudiedeltagare 3,9 2,4 1,7 2,0 Tabell 12. Jämförelse av rankning mellan Experter och Fallstudiedeltagare. Ju lägre siffra desto högre rankning av respektive scenario. 50 Del 2