Kvalitetsredovisning. Hjalmar Strömerskolan läsåret 2011/2012

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Hjalmar Strömerskolan läsåret 2011/2012

2 Innehållsförteckning 1. Ungdomsutbildning Elever på nationella och introduktionsprogram Introduktionsprogram Stöd och särskilt stöd 11/ Sommarskola Åtgärdsprogram 7 2. Betygsstatistik/resultat 9 3. Särskolan Skyttegymnasiet Utvärdering av redovisning av avsnitt ur Skolplanen för gymnasiet Redovisningar från programlagens kvalitetsredovisningar Programlagens redovisningar Resultat i enkäten Vad tycker du om Hjalmar Strömerskolan? 34 1

3 1. Ungdomsutbildningen 1.1 Elever på nationella och introduktionsprogram Under läsåret 2011/2012 har Hjalmar Strömerskolan genomfört ungdomsutbildning på 14 nationella program. Skolan har även haft elever till fyra av de fem inriktningarna inom IM programmet. Program Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Summa Totalt M K M K M K M K M K BA/BP BF EC EK ES FT/FP HU HP IMIND IMPRO/IV IMSPR IMYRK IN/IP NA/NV RL/HR SA/SP TE VO/OP Summa IM programmet Skolans målsättning är att obehöriga elever erbjuds utbildning inom de olika IMinriktningarna utifrån elevernas behov. Målet är att uppnå behörighet till de nationella program eller möjlighet till att etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en plan som huvudmannen beslutar om. Beslutet togs i hösten 11. Planen innehåller utbildningens syfte, längd och huvudsakliga innehåll. Utbildningen på introduktionsprogrammen ska som huvudregel motsvara heltidsstudier. Utbildningen kan göras mindre omfattande om eleven önskar och huvudmannen anser att det är förenligt med utbildningens syfte. En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen 2

4 enligt den plan som gällde när utbildningen inleddes. Om eleven har medgett det kan planen ändras. Hjalmar Strömerskolan har under senare år fått en större andel elever på Introduktionsprogram, IM. En elev på IM saknar behörighet till gymnasieskolan men genomför en utbildning som syftar till behörighet till ett nationellt program, förberedelse för arbetsmarknaden eller fortsättning på annan utbildning. Introduktionsprogrammen har ersatt de individuella programmen och ska på ett bättre sätt tillgodose obehöriga elevers olika behov. Det finns 5 olika introduktionsprogram i GY 11 och Hjalmar Strömerskolan har genomfört 4 av dessa, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ och Språkintroduktion. Undervisningen inom introduktionsprogrammen är resurskrävande då många elever har särskilda behov och fordrar individuella lösningar för att uppnå de avsedda målen. Inskrivningstakten har varit stor under läsåret 11/12 till IMSPRÅK. Elever som börjar behöver mer tid men även hela gruppen för att gruppdynamiken hålls. Det har varit svårt att genomföra introduktionsperiod för en del av elever i en grupp som redan har kommit längre. En förbättring blev det på vårterminen 12 när de nyinskrivna gör sin introduktionsperiod inom SFI och börjar därefter i IMSPRÅK 1. Åtgärder inför lå 12/13: IMSPRÅK elever indelade i A, B, C och D grupper. Placeringen sker utifrån elevens språkkunskaper. I A, B grupper kommer fokus att vara på svenska språket och i C, D grupper ingår även i SO och NO ämnen. Tiden för SO och NO kurser har upplevts för liten. Därför infördes läxläsning vid 3 tillfällen i veckan för att ge eleverna mer hjälp för att nå målen. Åtgärder inför lå 12/13: Tiden för SO och NO kurser har ökats och anställning av en lärare i grundskolans senare år i NO ämnen har genomförts. Åtgärder inför lå 12/13: IMIND kommer att ha två alternativa spår som eleverna får välja mellan utifrån sina mål för att bli behöriga till yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Målet tydliggörs och vår förhoppning är att tiden kan förkortas för eleven att bli behörig till ett nationellt program. Av de 33 IMIND elever har 7 elever börjat sin utbildning på ett nationellt program. Tre elever har börjat i IMPRO och samtliga av dem saknar behörighet i engelska. 3

5 1.3 Stöd och särskilt stöd för Vi har noterat under läsåret att andelen elever i behov av särskilt stöd ökar. Bland dem även elever som är behöriga och läser i de nationella program och i vissa fall behöver stödinsatser genom hela gymnasieskolan. Detta har flyts fram av vår förvaltningschef för våra politiker och inför läsåret har skolan fått 1 miljon kronor i tilläggsbudget för utökade undervisningsresurser inom ungdomsutbildningen för att tillgodose det ökade behovet av särskilt stöd och öka måluppfyllelsen. Skolan har även fått kr i tilläggsbudet för fortbildning och utvecklingsarbete i formativ bedömning och för utökade undervisningsresurser inom vuxenutbildningen Under föregående läsår gavs särskilt stöd till åtta elever i istället för den undervisning eleven skulle ha deltagit. Detta skedde tillsammans med specialpedagog i grundskolans engelska och tillsammans med gymnasielärare i EnA och MaA. Utfallet av det särskilda stödet läsåret 11/12 blev att tre elever fick betyg i den aktuella gymnasiekursen efter att de fått särskilt stöd. Av de fem elever som fick särskilt stöd i grundskolans engelska var det ingen som uppnådde betyg i ämnet. Det kan förklaras med att dessa elever har grava läs och skrivsvårigheter samt vissa med minnesproblematik. På Hjalmar Strömerskolan har vi under många år mottagit elever med lågt meritvärde från grundskolan och inget betyg i någon/några av ämnena svenska, matematik och engelska som PRIV elever på våra yrkesprogram. Eleverna kommer således in i undervisningen på ett yrkesprogram utan att vara fullt behörig till detta och ligger efter i ämneskunskaperna. Det ger i förlängningen ett ökat behov av stöd i kurserna för att eleven skall hinna med att läsa in även gymnasieskolans kurs i det aktuella ämnet och tillslut få ett slutbetyg. Många av dessa elever läser sin gymnasieutbildning under fyra år, förlängd undervisningstid, för att även hinna med att läsa gymnasiekursen i det ämne som de inte fått betyg ifrån grundskolan. Den totala andelen elever som klarade minst betyget godkänt efter det särskilda stödet var 37,5%. Andelen flickor/kvinnor som klarade minst kunskapskravet för godkänd nivå var 50 %, ingen av pojkarna/männen som fick särskilt stöd uppnådde minst betyget för godkänd nivå Totalt antal Betyg Ej betyg elever Särskilt Stöd 11/12 M K M K M K EN grund EN MA

6 Under läsåret 11/12 hade vi även en stödorganisation för elever som inte hade uppnått minst betyget G under föregående läsår i aktuell gymnasiekurs eller i ett av grundskolan ämnen, detta stöd gavs i ämnena matematik, engelska och svenska. Totalt antal elever som ingick i detta stöd var 60st elever, av dessa uppnådde 24st elever minst betyget G i aktuell kurs. 57 % av flickorna/kvinnorna klarade kravet för minst godkänd nivå och 25 % av pojkarna/männen klarade minst kunskapskravet för godkänd nivå. Betyg Ej betyg Totalt antal elever Stöd 11/12 M K M K M K ENgrund EN EN MAgrund MA SVgrund SV SV Totalt Skolledargruppen har analyserat resultatet av det stöd och särskilt stöd som gavs under läsåret 11/12 och kommit fram till att det inte är ett tillfredsällande resultat när inte alla elever som fått stöd eller särskilt stöd under förra läsåret har uppnått minst betyget för godkänd nivå. För att stärka eleverna i sin kunskapsutveckling och höja måluppfyllelsen på Hjalmar Strömerskolan har vi under läsåret 12/13 omfördelat våra resurser så att vi kan ha två pedagoger i klassrummet samtidigt, dubbeläggning av lärarresurser i årskurs1. Syftet med detta är att stödet i första hand skall ges inom klassens ram och att skolan i förlängningen inte skall behöva erbjuda stöd utanför den undervisning som ges i klassrummet, detta för att eleverna skall ingå i en helhet tillsammans med sina klasskamrater. Tanken med det stöd vi erbjuder läsåret 12/13 är att elever i årskurs 2 och 3 som fått IG/F i betyg föregående läsår och som inte har någon undervisning i kursen under detta läsår skall få möjlighet att läsa upp sitt betyg så att de minst klarar kunskapskravet för godkänd nivå. 5

7 Åtgärder för lå 12/13: Organisationen för det särskilda stödet under läsåret 12/13 ges via särskilt stöd av specialpedagog och gymnasielärare. Under detta läsår erbjuder Hjalmar Strömerskolan stöd i kurserna EN1201, SV1201, MA1201, ENGENG05, MATMAT01a samt i grundskolans ämnen matematik och svenska. Vi har även stöd för elever som läser enligt gymnasiesärskolans kursplaner i matematik. Inför lå 12/13 beräknas vi ha följande antal elever i de olika stödgrupperna: Antal elever Stöd 12/13 K M Totalt EN grund EN ENGENG MA grund 1 1 MA MA MATMAT01a SV Totalt Elever i yrkesprogram i åk 1 har från läsåret 12/13 två pedagoger i engelska, svenska och matematik. Elever som läser in IMPRO och saknar engelska och/ eller matematik i grundskolenivå läser inkluderade i dessa grupper. Syftet med satsningen med två pedagoger är att öka måluppfyllelsen för elever som skall uppnå behörighet till nationellt program i matematik och/eller engelska och att öka måluppfyllelsen i matematik 1a, engelska 5 och svenska 1 för elever i de nationella yrkesprogrammen. 1.4 Sommarskola Vid vårterminens slut 2012 gavs återigen elever i grundskolans åk 9 samt gymnasieelever stöd att läsa vid sommarskola för att få betyg i något ämne eller i någon kurs där man inte har nått målet. Även om medel från Skolverket för sommarskoleverksamhet inte finns längre att söka så beslutades det att erbjuda sommarskola i vår kommun även i år. Det var 33 gymnasieelever från nationella program och IM programmen samt 6 grundskoleelever som deltog deltog 30 gymnasieelever och 17 elever från grundskolan. Att det är färre elever i år från grundskolan kan förklaras att det har gjorts stora satsningar i grundskolan för att öka måluppfyllelsen i antalet behöriga elever till gymnasieskolan. 6

8 Sommarskoleresultat 2012 Kurser: Gy Grund G 2011 Engelska grund FY 1 1 MatMat 1a 1 1 E MatMat 1b 2 2 E Matematik A Matematik B Matematik C (VG) Matematik grund Svenska 1 1 1E Svenska som andra språk, grund 11 1 Svenska grundskola SUMMA: (32 %) (70%) Resultatet från sommarskolan är lägre för 2012 i jämförelse med läsåret En anledning är att i år deltog även elever som var ganska långt från att nå målen men fick ändå möjlighet att delta att komma längre i sina studier. Det var främst elever i IMspråk och i kursen Sva på grundläggande nivå. Det var viktigt att de insatta lärarresurserna kunde nyttjas på bästa sättet eftersom andelen elever från grundskolan var lägre som sökte till sommarskolan i år. Även de elever som inte har nått målen i sommarskolan i år har fått möjlighet att tillgodogöra sig kunskaper och kan få det lättare att nå de uppsatta målen under kommande läsår. 7

9 1.5 Åtgärdsprogram UPPRÄTTADE ÅTGÄRDSPROGRAM 11/12 EC NV/NA FT 1 TE OP/VO SP/EKESHUSA 14 BF IM 25 HR/RL 3 HP BP/BA 3 IP/IN 3 De insatta åtgärderna som har gett resultat på de åtgärder som har satts in är bland annat: Stöd att strukturera studierna hade resulterat för 12 betyg i SP/EKESHUSA. Extra stöd med ett pass i veckan hade resulterat till 1 betyg i engelska i SP/EKESHUSA Åtgärdsprogrammet har lett till förbättringar i närvaron och arbetsinsatsen i RLprogrammet. Åtgärder som har satts in har påverkat elevernas attityder för studier på INprogrammet. Ämnen som dominerar i åtgärdsprogrammen för IM är svenska, matematik, engelska och idrott. En del av elever har nått de uppsatta målen, 7 elever har gått till ett nationellt program, 5 st har gått till Af:s olika program och 3 st har också börjat i ett nationellt program inom IM. De är inte fullt behöriga ännu men läser i huvudsak kurser inom ett visst program. Skolinspektionen har under vårterminen 2012 genomfört en regelbunden inspektion i Strömsunds Kommun. Hjalmar Strömerskolan besöktes under maj Av de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av framgår att de mål och insatser som formuleras i programmen inte alltid är konkreta och formulerade på ett sätt som gör att de är möjliga att utvärdera. I vissa åtgärdsprogram finns inte heller en tydlig koppling mellan elevens behov och de insatser som skolan ska bistå med. Skolinspektionen bedömer att skolan måste förbättra kvaliteten på åtgärdsprogrammen för att de ska bli effektiva verktyg i arbetet med att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. På Hjalmar Strömerskolan har vi under föregående läsår samt inför 12/13 utarbetat nya och tydligare rutiner i ärendegången när det gäller utredning om behov av stöd eller särskilt stöd samt upprättande av åtgärdsprogram. Vi har utarbetat nya dokument för detta där det tydligt framgår i styrkedjan vem som skall göra vad och när det skall göras, tyngdpunkten ligger på utredningen. Detta för att förstärka 8

10 utredningens betydelse i bedömningen om upprättande av åtgärdsprogram eller inte. Utredningen ligger till grund för rektors beslut om åtgärdsprogram skall upprättas eller inte och belyser elevens hela studiesituation, elevens styrkor, utvecklingsområden, behov och eventuella restuppgifter. Åtgärder inför lå 12/13: På Hjalmar Strömerskolan kommer skolledargruppen informera lärare samt elevhälsan om de nya dokumenten samt rutiner när behovet för stöd eller särskilt stöd upptäcks. Utbildningsinsatser vid olika gemensamma möten rörande åtgärdsprogram kommer att genomföras under läsåret. Detta är viktigt för att rektor skall kunna säkerställa att all personal är införstådda med de nya rutinerna samt känner sig väl förtrogna med de nya dokumenten och dess syften. På den lokala arbetsplanen för 12/13 skall mentorn arbeta för att bland annat tillsammans med skolledningen och elevhälsan så att åtgärdsprogrammen tydligare anger vilka behoven är, hur de skall tillgodoses och hur åtgärderna utvärderas och följs upp. Mentorerna har också fått i arbetsplanen uppdraget att utveckla arbetet med att informationen av besluten på stödkonferenser kommer till de enskilda lärarnas kännedom. I arbetsplanen skall även läraren utveckla sin undervisning utifrån de beslut som rör stöd eller särskilt stöd för den enskilde eleven. 2. Betygsstatistik/resultat Läsåret 2011/2012 slutförde 117 elever sina studier på Hjalmar Strömerskolan. 111 av 117 (95 %) av eleverna lämnade skolan med slutbetyg (fullständigt, utökat eller reducerat). Motsvarande siffra för var 83 %. Enligt SIRIS/Skolverket så är andelen elever som har slutfört gymnasieskolan och erhållit slutbetyg eller motsvarande inom de nationella programmen i riket är 78,1 %. (10/11). 96 % av eleverna på Hjalmar Strömerskolan med slutbetyg var behöriga till högskolan. Betyg för elever på Hjalmar Strömerskolan som gick ut i årskurs (R=riket): Klass IG (R 2,1%) G (R 35,3%) VG (R 41 %) MVG (R 21,6%) Summa Totalt M K M K M K M K M K BF BP EC ES FP HP HR IP NV OP SP TE

11 Summa Andel 1,4% 2,5% 44,6% 33,8% 37,2% 34,3% 16,8% 29,3% Genomsnittlig betygspoäng för alla avgångselever är 13,9 (jfr 10/11, 12,8) Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg med grundläggande behörighet är 14,0 (jfr 10/11 13,8). Riket 10/11 för elever i riket med grundläggande behörighet var 14,1 Genomsnitt för kvinnor är 14,6 (jfr 10/11 15,5) Riket 10/11 14,8 Genomsnitt för män är 13,5 (jfr 10/11 12,3) Riket 10/11 13,3 Det genomsnittliga slutbetygen för alla och för elever med grundläggande behörighet har förbättrats under läsåret 11/12. Eleverna närmar sig även riksgenomsnittliga resultatet i riket. Det är glädjande att se att pojkarnas resultat på Hjalmar Strömerskolan har höjts och är högre än rikets. Hjalmar Strömerskolans betygsstatistik för alla elever på skolan, läsåret 11/12, visar följande betygsfördelning: Betygsstatistik alla elever 2011/2012 F D Kurs F E D M % K % M % K % M % K % Engelska 5 1 5,6 3 30,0 3 30,0 3 16,7 Historia 1a ,0 Historia 1b 1 8,3 5 71,4 4 33,3 Idrott och hälsa ,0 Matematik 1a 4 13,8 3 10, , ,4 4 13,8 3 10,3 Matematik 1b 1 11,1 3 30,0 6 66,7 3 30,0 2 22,2 3 30,0 Matematik 1c 3 100,0 1 12,5 Matematik 2c 1 12,5 2 66,7 1 33,3 3 37,5 Naturkunskap 1a ,7 5 20, ,7 6 25,0 3 10,0 5 20,8 Naturkunskap 1b 3 42,9 4 36,4 Samhällskunskap 1b 3 30,0 3 15,8 1 10,0 2 20,0 3 15,8 Svenska som andraspråk ,0 1 50,0 1 33,3 Svenska ,2 6 13, ,0 9 20,5 8 19,0 5 11,4 10

12 Betygsstatistik alla elever 2011/2012 C A Kurs C B A Medelvärde betyg M % K % M % K % M % K % M K Engelska ,0 8 44,4 2 20,0 4 22,2 2 11,1 13,3 14,9 Historia 1a ,0 10,0 20,0 Historia 1b 1 8,3 1 14,3 5 41,7 1 14,3 1 8,3 14,3 14,4 Idrott och hälsa ,0 10,0 15,0 Matematik 1a 4 13,8 2 6,9 1 3,4 9,9 9,6 Matematik 1b 1 10,0 9,4 8,3 Matematik 1c 2 25,0 3 37,5 2 25,0 12,5 16,9 Matematik 2c 3 37,5 1 12,5 10,8 12,8 Naturkunskap 1a1 5 16,7 4 16,7 3 12,5 1 4,2 7,4 10,6 Naturkunskap 1b 1 14,3 2 18,2 3 42,9 3 27,3 2 18,2 15,0 15,7 Samhällskunskap 1b 3 30,0 5 26,3 1 10,0 4 21,1 4 21,1 9,8 13,8 Svenska som andraspråk ,7 14,2 5,0 Svenska , ,1 4 9,5 6 13,6 3 6,8 9,3 12,3 Betygsstatistik för åk 2 3 Kurs IG G VG MVG Medelvärde betyg M % K % M % K % M % K % M % K % M K Engelska A 7 5,5 4 4, , , , ,5 10 7,8 8 7,9 12,6 13,0 Estetisk verksamhet 9 7, , , , , , ,2 12,1 14,7 Idrott och hälsa A 12 9,2 9 8, , , , , , ,6 13,5 12,4 Matematik A 8 6,4 6 5, , , , , , ,9 12,2 11,7 Naturkunskap A 3 3,5 1 1, , , , , , ,2 12,8 13,7 Religionskunskap A 10 11,4 9 10, , , , ,0 5 5, ,0 11,1 12,9 Samhällskunskap A 4 5,7 2 2, , , , ,2 8 11,4 9 12,2 11,6 12,9 Svenska A 7 5,6 3 3, , , , ,7 12 9, ,2 11,5 12,7 Svenska B 4 5,7 5 6, , , , ,6 6 8, ,9 11,7 13,1 Svenska som andraspråk A 2 66, ,0 1 33,3 15,0 11,7 Svenska som andraspråk B 1 100, ,0 10,0 10,0 Projektarbete 2 3,1 2 3, , , , , , ,3 14,7 16,7 11

13 Läsåret 11/12 har vi två olika betygssystem och därför har det varit svårare att göra analyser och jämförelser från föregående läsår. Vi har också könsfördelat vår statistik. Programlagen har i sina analyser tittat på om det finns skillnader mellan könen och hur är betygen fördelade mellan programmen i avgångsklasserna. Programlagen har även tittat på om det finns kurser som har högre andel IG/F och vilka förklaringar kan det finnas för dessa resultat. Kurser som har generellt högre antal IG/F är Naturkunskap 1a, Svenska 1a och religionskunskap i åk 3. När det gäller kursen Svenska 1a så tror lärarna att resultatet kan bero på att kursen är ny för lärarna. Vissa lärare upplever att förkunskaperna bland elever var generellt något lägre ex kring grammatik och skrivande. Det var även första gången det genomfördes nationellt prov för svenska på den nivån och vissa lärare upplevde provet svårt för eleverna. De högre kraven ställde även nya krav på lärarna och som kunde känna sig i viss mån oförberedda. Inför det nya läsåret kommer lärarna att vara mer förberedda och att det är viktigt att vara ännu mer tydlig för eleven om målen och förväntningarna. De utarbetade bedömningsmatriserna kommer också att öka måluppfyllelsen när eleverna förstår bättre hur det ligger till med deras lärande tror lärarna. Religionskunskap i åk 3 har under senaste åren legat högt när det gäller betyg IG. I år har läraren inte satt flera IG än tidigare. Läraren har svårt att peka på vad som är anledningen till att så många elever inte når målen. Lärarens uppfattning är att kursen upplevs tråkig av många elever och lyfter speciellt fram TE 3 klassen. Kursen är inte prioriterad hos elever som har många ganska svåra kurser i åk 3 och som man prioriterar hellre. Läraren tycker att det är även mentorn som behöver motivera eleverna att nå målen i kursen. Kursen naturkunskap upplevdes svår enligt den undervisande läraren och elevernas förkunskaper överraskade läraren. Språkliga, elever med diagnos är problem har lyfts också fram. Elevdatorerna har stört elevernas uppmärksamhet och orsakat ordningsproblematik på lektionerna som ytterligare skäl. Programlaget för IP/IN/BP/BA analyserar följande: Det var svårt att göra analys utifrån kön på IP och BP. På byggprogrammet var det endast pojkar som fick slutbetyg och på industriprogrammet var det en flicka som fick slutbetyg. Att programmen har flera pojkar är en anledning för att det finns lägre antal högre betyg bland elever. Programlaget för FP/FT/EC analyserar följande: Statistiken visar att det finns flest IG i FP/FT programmet. Anledningen att det är så beror på en elevs resultat som gör att det totala resultatet ser ut som det gör. Eleven hade 8 av de 10 IG betygen. Båda avgångsklasserna i EC och FP har färre antal IG betyg än tidigare läsår om man bortser det. Lärarna har under åk 11/12 strukturerat upp arbetet på programmet som 12

14 är en förklarning. Lärarna arbetar tillsammans och planerar vilken studiematerial används gemensamt. Tider och ordningsregler håller man fast vid. Lärarna gjorde också en mycket stor uppfräschning och städning av verkstaden inför läsåret 11/12. HR/RL/HP Inga kurser framträder mer med IG betyg i HR. Det finns något högre andel MVG betyg bland HR elever jämfört med övriga yrkesprogram. HP hade inga IG. Betygsfördelningen mellan flickor och pojkar är svårt att se när könsfördelningen är ojämn. Avgångsklassen i HP hade bland de högsta betygen. En förklarning var en mycket stark sammanhållning i klassen och att det fanns en tillåtande attityd för att sträva efter högre betyg. HP programmet fick även bemärkelsen som landets bästa HP program av Svenskt Näringsliv i början av det här året som stärkte eleverna och läraren på många sätt. SP/EKESHUSA Det finns inte kurser som speciellt sticker ut när det gäller resultaten utom kursen Samhällskunskap 1b där det blev 15 st F betyg. En orsak till detta är att momenten i mänskliga rättigheter som finns i tydligt skrivet i kunskapskraven genomfördes sent på vårterminen och det var en del elever som inte hann lämna in uppgifter som behövdes för bedömning. Lärarna kommer att inför lå 12/13 se över upplägget för att eleverna inte hamnar till den situationen igen. Elever som inte har nått målen erbjuds möjlighet att läsa upp kursen. Åtgärder inför lå 12/13: Organisation för det särskilda stödet under 12/13 ges via särskilda undervisningsgrupper för elever som inte ha nått målen. Skolan erbjuder stöd i EN 1201, SV1201, MA 1201, ENGENG 05, MATMAT 1a, SVESVE1a och SV1201. Vi behöver bli ännu bättre att upptäcka och utreda om eleven inom ramen av undervisningen befaras att inte nå målen. Förbättrade rutiner när det gäller att utreda och besluta om stödåtgärder är en åtgärd att minska antalet IG/F betyg. Elever som inte har nått minst E i naturkunskap erbjuds att läsa kursen under åk 3 (13/14). Utifrån lärarens slutsatser i naturkunskap behöver vi tillsammans i skolan tolka mer om läroplanens intentioner när det gäller exempelvis de digitala verktygen Skolan kan inte ensam förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det väsentliga är att skolan skapar de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. I det sammanhanget ska skolan ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället och som eleverna har från bl.a. arbetslivet. Den värld som eleven möter i skolan och det arbete som eleven deltar i ska förbereda för livet efter skolan (Läroplan för gymnasieskolan, 2011). I examensmålen för flertal program och för enskilda ämnen betonas den digitala teknikens betydelse. Undervisningen i naturkunskap ska ge eleven ex möjlighet att använda digital teknik och andra verktyg för att söka och uppnå kunskaper i naturvetenskap. Skolledningen behöver stötta och uppmuntra lärare för att använda digitala verktyg på olika sätt. Utbildningsinsatser, tydligare mål, utbyte av idéer och 13

15 goda exempel som görs i skolan behöver organiseras. Under första skolveckan kommer lärarna erbjudas utbildning i E beam som gör en Whiteboardtavla till en interaktiv tavla. Det har inköpts 4 st E Beam till skolan eftersom intresset har varit stort bland lärarna. Det finns idag sex stycken Smartboard på skolans klassrum. Skolans personal kommer också delta IT itiden konferens under vecka 44 i Östersund. Det kommer även genomföras en enkätundersökning på skolan om hur vi använder ITteknik idag och vilka utbildningsbehov det finns. Det har framkommit att resultaten också beror bland annat på elevernas förkunskaper och intresse och den slutsatsen som jag som skolledare kan dra av det är att vi behöver tolka läroplanen tillsammans för att påminna oss om vårt uppdrag, lärarens och skolledarens. Hur planerar vi undervisningen så att den utgår från den enskilda elevens behov, förutsättningar och tänkanden, stärker varje elevens självförtroende samt vilja och förmåga att lära? (Läroplan för gymnasieskolan, 2011). Våra elever har olika förutsättningar och behov. Vid överlämnandemöten med grundskolan inför gymnasiet informeras vi i gymnasieskolan om det finns utredningar eller annan kunskap om elever. Detta görs för att vi skall kunna anpassa vår undervisning utifrån elevens behov. Det är ytterst viktigt att varje undervisande lärare får den kunskapen för att kunna anpassa sin undervisning. I skolans arbetsplan för skall mentorn utveckla arbetet att informationen av besluten på stödkonferenser kommer till den enskilda lärarens kännedom. Den enskilde läraren skall utveckla sin undervisning utifrån de beslut som rör stöd eller särskilt stöd för den enskilde eleven. I enkäten Tala om vad du tycker om Hjalmar visade att det finns elever som har varit frånvarande pga sjukdom och inte fått det stöd som de har behövt för att komma i kapp. Programlagen har därför ombetts att analysera speciellt vilka skäl kan det finnas att eleverna upplever så och vilka åtgärder föreslås. Bland de förslag för åtgärder som har angetts finns bland annat att läraren kan ha som rutin att lägga ut anteckningar och annat material som ha behandlats under lektionen i en gemensam konferens som alla har tillgång till som läser kursen. Läraren behöver också påminna aktivt eleverna som har varit borta om att ta igen det som de har missat och informera vilka moment som har behandlats. Ett av utvecklingsområden som föreslås i skolans arbetsplan skall den enskilde läraren hitta former att ge stöd för elever vid frånvaro. 14

16 3. Särskolan Vid Hjalmar Strömerskolan finns särskoleelever som läser integrerat på Fordons, inriktning personbil, Hotell och restaurangprogrammet, och Restaurang och Livsmedelsprogrammet. Det har under läsåret varit 6 elever inskrivna i gymnasiesärskolan. Tre flickor, två på Hr RL, en på IV och tre pojkar på fordonsprogrammet. En elev valde att sluta skolan och kontakt togs med projekt På Väg ett projekt där elever som inte fullföljer sina studier får kontakt med representanter från olika myndigheter för att få coachning individuellt eller i gruppverksamhet. En elev valde att avsluta efter sitt tredje år och kontakter togs med Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, LSS handläggare för att i möjligaste mån säkerställa att elevens eventuella behov tillgodoses. Eleven hade på egen hand ordnat ett arbete efter skolslut. Vid läsårets början, 2011 anställdes en koordinator i syfte att kvalitetssäkra de integrerade gymnasiesärskoleelevernas utbildning. Det har inneburit bl. a att hålla en nära kontakt med elev/mentor för att följa upp studiesituationen, göra de anpassningar som eleven kan ha behov av och även handleda eleven i olika situationer. Det har under året påbörjats ett utarbetande av rutiner för samarbete med andra instanser/myndigheter vid avslutande av studier. För elever som är folkbokförda i kommunen som avslutat sina studier på annan ort skedde ett informationsutbyte med Af för att säkerställa att kontakter tagits så att eleven fått sysselsättning via daglig verksamhet, skrivits in hos Af eller annat som varit aktuellt. Elev som avslutat grundsärskolan har sökt vidare utbildning i Östersund inför läsåret 11/12 vilket innebär att vi på HjS inte har någon elev i gymnasiesärskolan åk 1. Arbetet med projekt Verktyg Hela Vägen fortsätter och inkluderar de elever i gymnasiesärskolan som har behov av insatser som projektet kan bidra med. Vi inväntar att den nya gymnasiesärskolan med nya program och nya kursplaner ska träda i kraft för att kunna ta beslut om hur vi i framtiden ska kunna erbjuda elever som väljer att gå integrerat, gymnasiesärskola på HjS. 15

17 4. Skyttegymnasiet Skyttegymnasiet, Nationell Idrottsutbildning, NIU Från höstterminen 2011 drivs skyttegymnasiet i Strömsund i formen Nationell Idrottsutbildning, NIU istället för Riksidrottsgymnasium, RIG. Nedanstående kriterier är fastställda av Riksidrottsförbundet för att få driva ett NIU. Kriterier framställda av RF för att få driva en NIU innebär bland annat att: Minst tre träningar/undervisningstillfällen i specialidrott per vecka ska kunna erbjudas inom ramen för schemalagd skoltid. Vid skolan ska en utbildad tränare/lärare vara anställd på minst halvtid. Huvudtränarens utbildningsnivå ska vara av respektive SF fastställd idrottsspecifik utbildningsnivå med önskvärd akademisk lärar eller tränarutbildning. Huvudmannen/skolan ska erbjuda ändamålsenliga anläggningar och en optimal träningsmiljö under hela läsåret. För elever som inte kan dagpendla ska huvudmannen bistå med hjälp att anskaffa boende. Skolan ska erbjuda ett bra programutbud, elevvård, studiehjälp, lärarförståelse och ett idrottsvänligt schema. Den anordnade huvudmannen ska erbjuda minst 400 poäng specialidrott. Huvudmannen och förening/distrikt som är skolans samarbetspartner ska ha ett etablerat samarbete med specialidrottsförbundet. Huvudmannen ska kunna erbjuda kontakter till specialistnätverk inom idrottsmedicin, idrottsfysiologi, idrottspsykologi och idrottsnutrition. Detta innebär i praktiken att lå 2011/2012 var eleverna i åk 1, NIU elever och eleverna i åk 2 4, RIG elever. Verksamheten drivs under liknande former som när skyttegymnasiet var ett RIG, med skillnad av att NIU eleverna läser kurser enligt GY11. Två stycken tränare var anställda på heltid. Elevantal Elevantalet såg ut enligt följande: Åk 1 4 st Åk 2 5 st Åk 3 7 st Åk 4 1 st Totalt 17 st Rekryteringsarbete Mycket tid lades under höstterminen på rekrytering av nya elever inför lå En ny broschyr trycktes upp och skickades ut tillsammans med ett följebrev till 405 st skyttar 16

18 som var födda Detta resulterade i 13 stycken ansökningar varav 6 st har börjat i åk 1 lå Det kan tyckas vara en låg procent av andelen utskickade broschyrer som resulterade i ansökningar men vi vet att några av de som sökte inte kände till skyttegymnasiet i Strömsund innan de fick breven. Därför anser vi ändå att detta är ett sätt att nå ut till potentiella nya elever. Broschyrerna delades även ut på tävlingar runt om i Sverige under läsåret. Två annonser infördes i tidningen Skyttesport under hösten Det kommer vi även att göra Det skapades även en sida på facebook, för att möta ungdomarna där de är. Elevenkät Under mars månad skriver RIG eleverna en enkät som utformas och sammanställs från Riksidrottförbundet, RF. I sammanställningen får man både resultaten separat för sin idrott och även vissa frågor sammanställda för alla RIG. Tittar man på helhetsresultat över hur nöjda eleverna är över sitt RIG, så har vi under de senaste tre åren legat över RIG snittet. Helhetsintryck Femgradig skala År RIG genomsnitt 4,36 4,40 4,35 Skyttesport 4,46 4,53 4,42 17

19 5.Utvärdering och redovisning av avsnitt ur Skolplanen för gymnasiet De avsnitt i Skolplanen för gymnasiet som prioriterats för lå 2011/12 är: Lärande och utveckling Kommunikation och dokumentation Fokusområden för program och ämneslagen på skolnivå Lärande och utveckling (Avsnitt 2 i Skolplanen för gymnasiet) Mål All verksamhet ska utgå från den enskilde elevens behov och förutsättningar. Det pedagogiska arbetet ska planeras och organiseras så att alla elever har möjlighet att nå målen i den individuella studieplanen. Alla elever ska efter genomgången utbildning ha uppnått kunskaper som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga kurser. Eleven ska delta i planeringen av undervisningens innehåll, arbetssätt och redovisningsformer. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Elevernas deltagande i skolkonferens, klass och elevråd samt i elevskyddsombudsarbetet ska stimuleras och stödjas. Alla elever ska ha tillgång till modern teknik i skolarbetet. Både undervisningslokaler och övrig miljö ska vara utformade så att de lockar till kreativ och pedagogisk utveckling. 18

20 Kommunikation och dokumentation (avsnitt 7.3 i Skolplanen för gymnasiet) Mål Personal och elever (flickor och pojkar) ska vara väl förtrogna med skolans mål och riktlinjer. Vårdnadshavare ska ha kännedom om sitt barns kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Fokusområden på skolnivå Följande mål prioriteras på skolnivå läsåret 2011/2012 Elevernas resultat Implementering av gymnasiereformen GY11 i skolans verksamhet fortsätter. Programutbud Examensmål, inriktningar, ämnes och kursmålen. Utarbetande av timplaner, val av programfördjupning och genomförandet av gymnasiearbete. Betyg och bedömning Arbetslagens arbete utifrån fokusområden fördelas följande: Programlag Tolkar resultat/statistik, Fortsatt implementering av GY 11. Arbete med timplaner för program och programmets inriktningar samt examensmål för programmet. Arbete med programfördjupning och genomförandet av gymnasiearbete. Ämnesmöte Tolkar resultat/statistik, arbetar mot ämnets/nas strävansmål eller ämnets syfte och mål. För pedagogiska diskussioner om bedömning och betygsättning ( Likvärdig bedömning och betygsättning ).Tolkningar av mål och kunskapskraven på kurserna i GY11. Den enskilde elevens förutsättningar. Utvärderingar. 5.1 Redovisning från programlagens kvalitetsredovisningar Alla lärare har arbetat i programlag med uppdraget att utforma och genomföra arbetsplanens intentioner samt att redovisa arbetet i en kvalitetsredovisning. Avsnittet om lärande och utveckling redovisas och utvärderas bland annat med hjälp av elev och föräldraenkät. Under läsåret har endast elevenkät, Tala om vad du tycker om Hjalmar, genomförts. Betygsstatistik har redovisats i första kapitlet. Avsnittet 19

21 kommunikation och dokumentation redovisas och utvärderas med hjälp av elev och föräldraenkät och betygsstatistik. Kvalitetsredovisning har i år utformats utifrån Skolinspektionens beslut vid inspektionen i maj 12 där skolan föreläggs att analysera resultatet och måluppfyllelse och besluta förbättringsåtgärder. Arbetet genomförs som tidigare under medverkan av lärare, övrig personal och elever. En del av de redovisningar som programlagen har lämnat ligger som grund till de slutsatser och åtgärder som finns i första avsnittet när det gäller redovisning av resultat, åtgärdsprogram och stöd och särskilt stöd. I det här avsnittet redovisas i korthet ytterligare delar från programlagens arbete under läsåret 11/12 som berör elevernas lärande, kommunikation och dokumentation samt fokusområden på skolan. Under fjärde avsnittet redovisas även vissa delar av enkäten, Tala om vad du tycker om Hjalmar och vilka åtgärder har planerats utifrån resultatet Programlagens redovisningar Programlaget för OP/BF På OP/VO programmet har man genomför samläsning mellan årskurserna i karaktärsämnen. Dessa tillfällen ger en möjlighet att stimulera till utbytet av tankar och erfarenheter, planering av samarbeten, diskussion och ta beslut som berör alla. På det sättet utvecklas förmågor som efterfrågas av branschen. Även mentorstiden genomför gemensamt för alla 3 årskurser. BF programmet har under året samarbetat med förskolan i kommunen genom att genomföra olika projekt som pysseldag för barn i förskoleklassen eller medverkat vid skolavslutning. Inför läsåret 12/13 kommer läraren på BF programmet utveckla samverkan med Vård och socialförvaltningen för att hitta möjlighet för praktikplatser ex vid gruppboende för personer med olika typer av funktionshinder. Det här är en del i åtgärder för att utveckla fungerande samverkan med branschen. Elever från BFprogrammet har kompetens att arbeta som habiliteringsassistenter eller personliga assistenter inom LSS. 20

22 Programlaget för SP/ES Programlaget redovisar bland annat arbetet att motivera sina elever att fullfölja sina studier. Regelbundet arbete att varje vecka gå genom närvarosituationen med eleverna har minskat frånvaron. Mentorerna och lärarna jobbar mycket att pusha elever och lyfta fram det som är positivt. Eleverna i EKESHUSA1 och SP2 har under läsåret arbetat tillsammans inom ramen för Comeniusprojektet, Towards demorcratic citizenship througs equal opportunities i engelska, svenska och samhällskunskap. Temat till årets träff som gick av stapeln här i Strömsund vecka 9 var jämställdhet och ungdomars roll i samhället. I uppsättningen Sweeney Todd samarbetade ES1 och ES. Entreprenöriellt lärande När det gäller det entreprenöriella lärandet finns flera exempel på det att hämta från Ekonomiprogrammet. För att lära sig att ta ansvar och planera, kunna samarbeta och dra nytta av varandras och andras kompetens har lärare och elever löpande genomfört olika aktiviteter under läsåret, se nedan: Anordnande av "loppis". Ekonomiprogrammets elever samarbetade med en grupp analfabeter som går på SFI. Ekonomieleverna planerade, gjorde beräkningar etc. och SFI eleverna fick träna på att skriva och läsa vanliga svenska ord. Arbetet rymdes inom ramen för kursen Företagsekonomi 1. Marknadsundersökning för Folkets Hus räkning. Eleverna fick uppdrag och riktlinjer av representant för Folkets Hus. Eleverna formulerade frågor, planerade urvalsgrupp och genomförde marknadsundersökningen. Därefter sammanställde eleverna resultatet och gjorde en skriftlig rapport och redovisade resultatet muntligt för Folkets Hus styrelse. Marknadsundersökningar ingår som ett moment i kursen Företagsekonomi B. Marknadsundersökningen används också som ett underlag för avsnittet om statistik i kursen Matematik B. UF företag i årskurs 3. Eleverna planerade, startade, drev och avvecklade ett företag. Till sin hjälp har man förutom läraren också samarbete med en rådgivare i näringslivet. Företaget och dess produkt presenteras på en UF mässa i Östersund. Kursen ryms, för ekonomernas räkning, inom ramen för kursen Projektarbete och som ett sätt att knyta ihop alla eventuella lösa trådar från samtliga ekonomikurser inom programmet. Programlaget för FP/FT/EC Har intensifierat arbetet med att göra ämnesmålen och betygskriterierna mer kända för eleverna. Elevernas självförtroende utvecklas genom att eleverna i karaktärsämnen fått redovisa i grupp. Elever erbjuds kompletteringsskrivningar vid behov. 21

23 På fordonsprogrammet (FT) har lärarna samordnat teoridelen till ett och samma utbildningspaket. Det innefattar en basbok, arbetsbok, PowerPointpresentationer samt ett kunskapstest. Detta underlättar uppföljningen av elevens kunskapsutveckling. Kunskapstesten kan göras på dator och passar särskilt bra i FT1 som har egna datorer. Eleverna har gett positiva omdömen om att de känner igen sig i utbildningsmaterialet och kan även följa upp sina kunskapstest. Fordonslärare har yrkeslivserfarenhet från branschen både som fordonstekniker och egna företagare. Detta förmedlas till eleverna genom att berätta om de krav som ställs på en mekaniker och för att förbereda som möjligt till arbetslivet. Matematik 1A i FT programmet har integrerats med hjälp av muntliga matematiska resonemang i samband med lektioner. Programlaget för BP/IP Programlaget har arbetat mycket med de individuella studieplanerna under läsåret. Det är viktigt att de stämmer och ligger till grund för elevernas studier. Studieplanerna har också använts i utvecklingssamtalen. Byggprogrammets elever har startat fyra UF företag och har deltagit i mässor. Industriprogrammets elever har startat tre UF företag. Utvecklingssamtal har genomförts med samtliga elever på programmen två gånger under läsåret. Vårdnadshavare till omyndiga elever har inbjudits och de flesta har deltagit på utvecklingssamtalen. I samtalen har de individuella studieplanerna använts som grund. Eleverna har flera gånger under året tagit del av kursplaner och betygskriterier. Trots detta behöver arbetet utvecklas. APL veckorna för åk 1 i Byggprogrammet genomfördes som temaveckor i år. Under fyra dagar var det elever i årskurs fem från Grevåkerskolan i Hammerdal och Hedenvindskolan i Strömsund som besökte programmet. Årskurs fem elever byggde då tillsammans med elever i BA 1 möbler till en grillplats. BA 1 elever gjorde också sammanlagt 15 studiebesök både i Strömsund och i Östersund. Industriprogrammets årskurs tre har genomgått truckutbildning och traversutbildning med säkra lyft. Eleverna körde upp hos företaget Engcon Nordic och traversutbildningen genomfördes i på SCF. Eleverna i årskurs tre har dessutom getts möjlighet att delta i utbildningen, Heta arbeten med sin egen lärare i programmet. Dessa utbildningar ges för att höja anställningsbarheten hos eleverna. 22

24 Byggprogrammets åk 3 har utbildats i ställningsbyggnad, allmän utbildning enl. AFS 2004:4 i ledning av yrkesläraren i byggprogrammet. De har också genomfört utbildningen i Heta arbeten. Eleverna har dessutom utbildats i ergonomi och fått information och kunskaper om lönetrappan och prestationslönesystemet av Byggnads. En utbildning i byggergonomi har påbörjats i årskurs 1. Utbildare var Jan Von Knorring från Sundsvall. Tanken är att han ska återkomma varje år framöver. Sveriges Byggindustrier och Skatteverket har tillsammans tagit initiativet till ett projekt de kallar Svartjobb vilket mörker. En representant från de båda har vid ett tillfälle träffat alla årskurserna på byggprogrammet. En samhällslärare från Hjalmar Strömerskolan har också varit med. Tanken med projektet är att via en attitydförändring hos elever minska svartjobben i byggbranschen. Omcertifieringen av Industri Bygg och Teknikprogrammen har dragit ut på tiden. Det mesta beror nog på att byggprogrammets industriella relevans ifrågasatts. Skolan har haft besök från industrikommittén och för de besökande försökt förklara att vi har stort samarbete med bygg och cementindustrin i kommunen. BP 2 har färdigställt en fordonshall på Näsviken. Det är en hall som eleverna i FP transport kan utnyttja senare. Initiativtagare till bygget är Janne Ottosson vars mark och maskiner används i transportutbildningen. Programlaget för HP/HR Inom ramen för Projektarbetskursen och Projekt och företagandekursen erbjuds eleverna att arbeta programöverskridande och starta UFföretag vilket innebär att eleverna tränas i att arbeta i projektform och att samarbeta. Under innevarande läsår har två av eleverna på Handels och administrationsprogrammet haft UF företag tillsammans med elever från Hotell och Restaurang. I oktober deltog HP3 på ung handels dag i Östersund. Dagen arrangerades av Svensk handel. Ung Handelns Dag är en temadag om karriärmöjligheterna efter handelsprogrammet. Entreprenörer och medarbetare från olika handelsföretag besöker gymnasieskolor runt om i landet. Eleverna lyssnade på olika föreläsare. Under läsåret som gått har programlaget för HP/HR arbetat aktivt med att möta alla elever utifrån deras behov och förutsättningar. Man har planerat och organiserat så att eleverna har fått alla möjligheter att uppnå uppställda mål. Samtliga elever i HP förväntas att gå ut med ett fullständigt slutbetyg i Handel och Administration. Två elever i HR får samlat betygsdokument och åtta elever går ut med ett fullständigt slutbetyg. 23

25 När det gäller Entreprenörstänkande så har eleverna både i HP och HR varit med och startat UF företag. Det har sammanlagt varit 7 st UF företag från klasserna. Eleverna har lärt sig mycket om Entreprenörskap och Företagande. En undersökning av Svenskt Näringsliv visade att samtliga elever som tog examen 2004 från Handels och administrationsprogrammet hade ett arbete fem år senare. En del av framgången bottnar i att skolan jobbar mycket med att utveckla programmen tillsammans med näringslivet för att få kopplingen mellan teori och praktik stark. Svenskt näringslivs regionchef Lisbeth Godin Jonasson delade ut ett Diplom med motiveringen: Handel och administrationsprogrammet vid Hjalmar Strömerskolan har på ett förtjänstfullt sätt förberett sina elever för den kommande arbetsmarknaden, vilket har givit dem goda förutsättningar i arbetslivet. Programlaget NV/TE På naturvetenskapsprogrammet har det under läsåret gått 33 elever och på teknik programmet 27. I många ämnen har det skett samläsningar mellan de båda programmen, i vissa ämnen även samläsning över årskurserna. Förutom arbetet med de prioriterade målen har man arbetat med timplaner och hur samläsningen kan genomföras mellan NV och TE. Resultat och åtgärder Att genomföra GY11 i gymnasieskolan är en utmaning för både skolledare och lärare. Ämnesplaner och betygskriterier behöver tolkas av lärare och även förklaras för eleverna och det är ett arbete som har behövt tid. Under läsåret har det arbete bedrivits både i programlagen och i ämneslagen. På vårterminen önskades mer tid för ämneslagen och vårens omgångar med Lektionen är i helig av John Steinbeck lades till höstterminen 12 för att frigöra tid för ämneslagsarbetet. Programlagsarbete leds av programledare som dokumenterar och redovisar arbetet i kvalitetsredovisningen. Arbetet formas utifrån arbetsplanens intentioner. Ämneslagsarbetet har också utgått från arbetsplanen för 11/12 men arbetet har inte behövt dokumenteras. Det har kommit dock fram att arbetet i ämneslagen varit varierande och för lå 12/13 har arbetet organiserats i linje med programlagsarbete. Lärare har utsetts som ämneslagsledare som sammankallar och dokumenterar möten. I arbetsplan skall ämneslagen arbeta med följande: Ämnesmöte Arbetar mot ämnets/nas strävansmål eller ämnets syfte och mål. För pedagogiska diskussioner om bedömning och betygsättning ( Likvärdig bedömning och betygsättning ). Tolkningar av mål och kunskapskraven på kurserna i GY11. Utformar matris för likvärdig bedömning och betygsättning i en valfri kurs. Utvecklar metoder för utvärderingar. 24

26 Ämneslagsledarens uppgifter har också tydliggjorts med följande beskrivning: Ämneslagsledarens ansvarsområden under läsåret Ämneslagsledarens arbetsuppgifter är att i samverkan med skolledningen Vara ämneslagets kontaktperson och föra information vidare till och från skolledningen. Delta i ämneslagsledarträffar med skolledningen Informera ämneslaget om nyheter i Skolverkets hemsida som gäller ämnen inom ämneslaget och delge information från skolledningen. Planera ämneslagsmöten utifrån arbetsplanens intentioner gällande arbetslagens arbete för Boka lokal för ämneslagsmöten Föra anteckningar från ämneslagsmöten Ansvara för dokumentationen av arbetet i form av ett dokument om arbetet i ämneslaget under läsåret, som sedan förmedlas till skolledningen. Många program arbetar aktivt med entreprenörskap i utbildningen. Även under läsåret har flera UF företag startats och andra entreprenöriella projekt. Arbetet kan ske såväl inom ramen för vissa kurser, som i form av ämnesövergripande arbete. Under höstterminen 11 har fyra lärare och rektor från gymnasieskolan deltagit i Skolverkets utbildning i entreprenöriellt lärande på Mittuniversitetet. En av uppgifterna för den gruppen var att formulera ett gemensamt synsätt/förhållningssätt hur man på vår skola skall arbeta med det entreprenöriella lärandet. Det som kom fram var bland annat att det finns behov för fortbildning för att kunna utveckla undervisningen mer entreprenöriellt. I april hade skolan möjlighet att söka medel från Skolverket för att utveckla entreprenörskap i skolan och Hjalmar Strömerskolan fick kr som innebär att flertal av lärarna i gymnasiet utbildas under lå 12/13 i entreprenöriellt lärande av ME University 25

27 IM programlaget Läsåret startades med GY11 och ett nytt upplägg för IM programmet. Jag har valt redovisa IM programmets kvalitetsredovisning i sin helhet. Lärande och utveckling: Studiehandledning finns nu på uzbekiska, farsi, dari, oromo, amarinja, arabiska och spanska som har tillkommit under läsåret. Elevernas kunskapsspridning är stor. I IMIND gruppen, som består av svenska elever och elever med svenska som andraspråk, blandas elever som aldrig läst ex engelska och/eller no/so ämnen med dem som har läst ämnena ett antal år och i bästa fall endast har några kriterier kvar att uppfylla för att nå ett betyg. de två IMSPR grupperna återfinns elever allt ifrån alfabetiseringsnivå till dem med nio års skolgång eller mer i hemlandet. IMIND och IMSPR eleverna är indelade i tre undervisningsgrupper, IMSPR1, IMSPR2 och IMIND. De har placerats i någon av de tre grupperna med utgångspunkt i kunskapsnivån i det svenska språket samt i de olika ämnena. När eleverna har nått en viss språknivå flyttas de till en annan grupp. Vid höstterminens start hade några elever felaktigt placerats i en för duktig grupp och dessa elever flyttades till IMSPR1 och IMSPR2 för att fortsätta att arbeta med det svenska språket. Detta upplevdes negativt av eleverna. Tidigt under hösten utarbetades en kursplan i svenska som andraspråk som bygger på de olika SFI kurserna. Denna ligger nu till grund för i vilken undervisningsgrupp eleven placeras och används i kontinuerliga samtal om studiesituationen med den enskilde eleven för att visa vilken nivå denne befinner sig på och vad som behövs för att nå nästa. Eleverna får se sin studieplan och de vet om att den finns men den används inte kontinuerligt i alla samtal, utan vid början av läsåret och vid utvecklingssamtal i IMIND samt vid avslutande samtal. För IMIND eleverna poängteras att det är viktigt med fullföljd gymnasieutbildning. IMSPR eleverna motiveras att i första hand nå betyg i svenska som andraspråk. Det är svårt för våra IMSPR elever att delta i planering av undervisning osv. Elevernas tidigare erfarenheter av skola bygger på ett system med en auktoritär och bestraffande pedagogik. De saknar ofta insikt i och förståelse för det svenska skolsystemet. Många har dessutom traumatiska upplevelser från hemland och flykt till Sverige. Vissa befinner sig i en asylprocess och vet inte om de kommer att få stanna i Sverige. Att fungera som elev i svensk skola med denna bakgrund är det givetvis svårt och märks i elevens närvaro och engagemang. 26