Bankers kreditbedömning av hushåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bankers kreditbedömning av hushåll"

Transkript

1 Mittuniversitetet i Östersund Seminariedatum Samhällsvetenskapliga institutinen Företagseknmi C, Finansiering Kandidatuppsats 15 hp Bankers kreditbedömning av hushåll En empirisk studie av bankernas riskhantering vid kreditbedömningar Författare: Carina Linder Therese Nrrbelius Handledare: Darush Yazdanfar

2 Mittuniversitetet i Östersund Seminariedatum Samhällsvetenskapliga institutinen Företagseknmi C, Finansiering Kandidatuppsats 15 hp Sammanfattning Titel: Bankers kreditbedömning av hushåll; En empirisk studie av bankernas hantering av kreditbedömning Seminariedatum: Januari, 2009 Kurs: Huvudämne: Författare: Handledare: Nyckelrd: Syfte: Metd: Slutsats: Kandidatuppsats, Företagseknmi. 15 Högsklepäng (HP) eller 15 ECTS-credits Finansiering Carina Linder, Therese Nrrbelius Darush Yazdanfar Kreditbedömning, Blån, Risk Management, Bank, Hushåll, Sverige Syftet är att undersöka bankernas tillvägagångssätt när de lämnar krediter till en kund, vilka skillnader ch likheter finns mellan de lika bankerna ch på vilket sätt använder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushåll? För insamling av det empiriska materialet har vi använt en kvalitativ metd, i frm av intervjuer med bankchefer. Det empiriska materialet analyserade vi främst utifrån teretiskt material kring risker ch riskmanagement, knkurrens ch relatiner. Riskbedömningen hs de lika bankerna görs i stra drag likartat, men det finns skillnader i bankernas hantering när det kmmer till handläggarens frihet ch hur de persnliga relatinerna spelar in. Vi kan se att riskhantering sker till str del reaktivt, bankerna är passiva i förändring av riskhantering ch behåller rutinerna så länge sm möjligt. Undersökningen visar även att blånen inte längre är den starka knkurrensfaktrn den tidigare varit för bankerna.

3 Mittuniversitetet i Östersund Seminariedatum Samhällsvetenskapliga institutinen Företagseknmi C, Finansiering Kandidatuppsats 15 hp Abstract Title: Swedish banks credit risk assessment regarding husehld lans; a qualitative study Seminar date: January, 2009 Curse: Majr: Authrs: Advisr: Keywrds: Purpse: Methdlgy: Cnclusins: Bachelr Theses, Business Ecnmics, 15 University Credit Pints (15 ACTS) Financing Carina Linder, Therese Nrrbelius Darush Yazdanfar Credits, Mrtgage, Risk Management, Banking, Husehlds, Sweden. The purpse is t cmpare Swedish banks risk management prcess regarding mrtgage lans. Fr the cllectin f the empirical evidence, we used a qualitative methd, based f interviews with bank executives. We analyzed the empirical evidence n the basis f theretical material based mstly n different risks, risk management prcesses, cmpetitin, and persnal relatins. Risk management f the varius banks is bradly similar, but there are sme imprtant differences in banks' management such as the administratrs latitude and the banks perceptin f persnal relatinships. The paper als discvers a reactive risk management, banks are passive in the change f management, and keep their rutines as lng as pssible. Finally, the investigatin shws that mrtgage is n lnger as imprtant in cmpetitin between banks, as it used t be.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Kreditförluster ch finansiella kriser Dagens Situatin; den Amerikanska finanskrisen Hushållens Krediter ch Kreditbedömning Prblemfrmulering Syfte Dispsitin Metd Tillvägagångssätt Urval ch Respndenter Intervjumetdik Validitet ch reliabilitet Arbetsgång för fallstudien Teretiskt ramverk Risk Management Risker inm Bankverksamheten Kreditbedömning Räntr Scring UC Sverigekrtet Basel II Transparens Persnliga Relatiner Finansiella bubblr ch kriser Fastighetsbubblr Hushållens känslighet Finansiella Kriser Asymmetrisk Infrmatin ch Mral Hazard Adverse Selectin Knkurrens Kyrktrnsprincipen Teretisk Summering Resultatredvisning Fallstudie A Kreditbedömning...28

5 4.1.2 Scring Handläggarens frihet ch kundens persnliga egenskaper Utebliven betalning Finanskriser ch Bstadsmarknaden Knkurrens Fallstudie B Kreditbedömning Scring Handläggarens frihet ch kundens persnliga egenskaper Utebliven betalning Finanskriser ch Bstadsmarknaden Knkurrens Fallstudie C Kreditbedömning Scring Handläggarens frihet ch kundens persnliga egenskaper Utebliven betalning Finanskriser ch Bstadsmarknaden Knkurrens Analys Kreditbedömning Scring Handläggarens frihet Utebliven betalning Finanskrisens påverkan Asymmetrisk infrmatin ch Mral hazard Knkurrens Slutdiskussin Förslag till vidare frskning...51 Källförteckning... I Appendix 1: Intervjufrågr... I

6 1 Inledning I det första kapitlet ger vi läsaren en inblick i ämnet ch presenterar bakgrunden vilken fångat vårt intresse. Kapitlet leder ss in på vår prblemfrmulering ch syftet med studien ch i slutet presenteras dispsitinen av uppsatsen. 1.1 Kreditförluster ch finansiella kriser Bankerna spelar en central rll i eknmin genm deras kredit ch likviditetsfunktin, men de har samtidigt en känslig finansstruktur, tillgångarna består många gånger av delvis riskfyllda långa lån medan skulderna fta består av krtare lån. 1 Stra utlåningar innebär stra risker ch det största ch viktigaste htet mt banker i världen är kreditrisken, vilken kan utgöra en str kstnad för skattebetalarna, ch i många fall ckså har gjrt det. Mellan åren 1980 till 1995 led tre fjärdedelar av de 181 medlemmarna av Internatinal Mnetary Fund (IMF) av allvarliga bankprblem där massiva kreditförluster var en viktig faktr i princip alla av fallen. I sviterna efter den asiatiska bankkrisen har priset för att hjälpa utsatta banker i bl.a. Sydstasien i många fall inneburit kstnader mtsvarande uppemt prcent av respektive lands BNP. Kreditförluster är även ett strt prblem i övriga världen, i Frankrike har dåliga kreditbeslut i Crédit Lynnais kstat franska skattebetalare enrma summr, ch situatinen har sett likadan för banker i bl.a. Japan ch USA under 80 ch 90-talet, sm ett resultat av dåliga lån. 2 Även de svenska bankernas histria har varit turbulent. I slutet av 80-talet uppstd stra kriser i det svenska banksystemet. Prblemet uppstd eftersm kreditefterfrågan var större än 1 Calem, Paul S ch LaCur-Little, Michael, Risk-based capital requirements fr mrtgage lans, Jurnal f Banking & Finance 28, 2004, Sid Herring, Richard J, Credit Risk and Financial Instability, Oxfrd Review f Ecnmic Plicy, Vil 15, Nr 3, 1999, Sid

7 utbudet hs bankerna vilket ledde till att bara de mest kreditvärdiga fick låna pengar. När regleringarna gradvis släpptes saknade bankerna helt enkelt kunskaper för att hantera de nya ch svårbedömda riskerna, den höga inflatinen gjrde även riskbedömningen svårare. Staten tvingades ta några radikala beslut för att ändra valutasituatinen eftersm det var nödvändigt att försöka stabilisera inflatinen, ch under samma perid ändrades skattesystemet ch flera eknmiska bidrag många var berende av försvann. En str del av den finansiella krisens uppkmst berdde på fastighetskrisen, över 60 % av bankernas kreditförluster under krisen rsakades av just fastighetsutlåningen. Det var högknjunktur i landet ch fastighetspriserna hade under periden stigit drastiskt. Bankerna var förmögna att se prisutvecklingen sm en spekulatinsbubbla ch när fastigheterna sjönk i värde försvann säkerheten för lånet. Brister fanns även vid kreditgivningen generellt eftersm stra krediter gavs till nya kunder ch nya gegrafiska mråden. Den så kallade kyrktrnsprincipen, att krediter främst bör ges till kunder bsatta ch aktiva i närmrådet, följdes inte alls vilket gjrde att kntrllen förlrades över kunderna ch det utlånade kapitalet. 3 Rent histriskt har finanskriserna många gånger föregåtts av stra utlåningar av dåliga krediter. En finanskris förutsätter inte stra utlåningar, ch stra utlåningar leder inte till en finanskris, men fenmenet har en påtaglig krrelatin Dagens Situatin; den Amerikanska finanskrisen Dagens läge visar att svårigheterna med att handhålla krediter är ihållande. I dagens läge har en lång tids kreditexpansin skett med tillväxt av finansiella tillgångar p.g.a. att läget både i USA ch övriga världen har bestått av låga räntr, stabil inflatin ch gd tillväxt. Låga räntr ökar viljan att investera ch leder till ökad skuldsättning vilket gjrt att priserna på bl.a. fastighetsmarknaden ökat radikalt vilket i sin tur gett utrymme till ännu högre skuldsättning sv. En del i spiralen är att både banker ch blåneinstitut har fått högre knkurrens ch därmed lättat på sina kreditvillkr ch bl.a. sänkt räntrna för att vinna marknadsandelar. 5 Bakgrunden till dagens finanskris 2008 är att amerikanska finansinstitut under en lång perid bedrivit en ffensiv utlåning till betalningssvaga hushåll i frm av sub-primelån. Dessa krediter har sedan sålts vidare till investerare världen över Knkurrensen mellan 3 Eknmisk debatt, Nr 1, Årg. 26, 1998, Sid Ibid. Sid Heikensten, Lars. Riskhantering ch den Finansiella Stabiliteten

8 blåneinstituten ökade ch marginalerna sänktes i frm av räntr ch krav på säkerhet. När sedan den amerikanska centralbanken höjde styrräntan blev det svårt för många att betala eftersm ungefär hälften av lånen löpte med rörlig ränta. 6 Prblemet var i första hand amerikanskt men eftersm krediterna sedan sålts vidare ch investerarna grvt underskattat risken, har en glbal kris skapats. En rlighet hs bankerna gjrde att försiktighet intgs ch bankernas förutsättningar att låna av varandra försämrades samtidigt sm marknadsräntrna steg kraftigt. Sub-primekrisen i USA har växt till en glbal förtrende- ch likviditetskris ch speglar vilken dmineffekt utlåningen kan ha på resten av världen. 7 Vi ska kmma ihåg att den amerikanska finanskrisen har sina speciella element, ch situatinen är ny men den har många liknande drag med andra kriser världen sett tidigare, med t.ex. alltför generös kreditutlåning ch dåliga krediter. 1.3 Hushållens Krediter ch Kreditbedömning Att hantera kreditrisken har alltså rent histriskt sett varit fyllt av prblem, ch svårigheterna finns kvar. Banker i Eurpa har fått större knkurrens från andra aktörer, vilket dels resulterar i att de traditinella långivande bankerna lättare beviljar lån ch sänker kraven, eller att persner med större kreditrisk får lån hs annan institutin ch därmed sänker kvaliteten krediterna 8. Själva kreditbedömningen har blivit en alltmer kmplicerad uppgift ch nya verktyg för kreditbedömning utvecklas hela tiden för att mäta, övervaka ch urskilja bra lånekunder från dåliga. Under de senaste åren har räntrna varit låga ch tillväxten hög i de flesta av EU:s länder, samtidigt har priserna på bstäder ökat kraftigt. Hushållen har blivit alltmer viktiga kunder för bankerna, idag är ca 60 % av bankernas ttala utlåning till hushållen. Under samma tid har blånestcken nästan fördubblats. Den ttala summan utestående lån bankerna har till blån har sedan 1991 växt med uppskattningsvis 8 % per år. 9 Möjligheten att äga sin bstad har över hela Eurpa förverkligats genm lån sm kreditinstitutiner beviljat privatpersner ch hushållens största månatliga utgift, är amrteringarna på blån. Det finansiella kntraktet ger husägare lån i lika frmer, ibland med en återbetalningstid under en lång perid. 6 Finansiell Stabilitet 2007:1. Riksbanken, Nyberg, Lars. Finanskrisen. Riksbanken, Herring, R, 1999, Sid Calem, LaCur-Little, 2004, Sid

9 Blånekntraktens utseende varierar, men de flesta påverkas mer eller mindre av faktrer sm arbetsmarknaden, fastighetsmarknaden, finansiella marknaden ch det sciala systemet. Rent generellt överstiger priset på ett hus rejält, hushållets årliga inkmster. Amrteringarna ch räntekstnaderna är fta hushållets största månatliga utgift. Detta innebär att den nuvarande situatinen för hushållen är fta baserad på hur den framtida situatinen ser ut, huruvida hushållen kan betala tillbaka lånet eller inte. 10 En undersökning från 1996 visar antal hushåll inm EU vilka rapprterades ha prblem med att betala sina amrteringar; Tabell 1: Andel av hushåll sm uppger prblem med att betala sina amrteringar. (1996) LAND: PROCENT AV HUSHÅLL SOM UPPGER AMORTERINGSPROBLEM: Austria 1.1 Belgium 4.9 Denmark 1.2 Finland 13.6 France 2.9 Germany 1.3 Greece 27.1 Italy 8.5 Netherlands 0.6 Prtugal 3.2 Spain 7.1 UK 6.2 Reij & Juntt, uppgav 27 % av de grekiska hushållen att de hade prblem med att betala tillbaka lånen ch samma siffra i Finland var 13 %. Nederländerna däremt har en betydligt lägre siffra; 0,6 %. Vi är medvetna m att alla länder har lika system, rörande både fastighetsmarknader, kreditmarknader, arbetsmarknader sv. ch att många faktrer spelar in på dessa siffrr. Det intressanta är dck att det finns ett dkumenterat prblem. Tyvärr har vi inte ännu hittat en säker siffra för hur situatinen ser ut i Sverige. Enstaka prblem för hushåll med återbetalning av amrteringar ger inga större knsekvenser för samhället. Det är när ett större antal 10 Dlin, Jhn ch Hrsewd, Nick, Repayment Risk and Eurpean Hme Owners: The Interplay f Husing Markets, Labur Markets Financial Markets and Scial Security Systems, Husing Studies, University f Birmingham, Vl. 19, N. 3, 2004, Sid Ibid 4

10 låntagare inte kan betala tillbaka sina lån det kan leda till att hela systemet blir ansträngt. Knsekvenserna är då inte begränsade till låntagare ch långivare, utan gällen även för hela de finansiella ch sciala systemen 12. Rent histriskt har just blånen ch lånen till privatpersner ftast inte varit källan till kreditprblem för bankerna men en allt större utlåning i kmbinatin med inte lika prprtinella ökningar i inkmster kan leda till prblem. När knjunkturen går ned finns anledning till att titta över utlåningen. En allt högre andel i förlrade krediter kan innebära ett behv av att strama åt kriterierna vid utlåning Prblemfrmulering Risker är återkmmande prblem i många banker ch låneinstitut, ch berör hela världens banker. De svenska bankerna genmled en mfattande kris under 1990 talet ch idag härleds finanskrisen i USA från dåliga krediter. Till detta finns det indikatiner vilka pekar på att hushållen har prblem med amrteringarna, det handlar m lån de redan från början kanske beviljats på alltför generösa grunder. Vår prblemfrmulering ställer frågrna; Hur gör bankerna för att bedöma huruvida en kund är kreditvärdig eller inte, ch hur kan det skilja sig mellan lika banker? 1.5 Syfte Inledningen leder ss till frmuleringen av vårt syfte: att undersöka bankernas tillvägagångssätt när de lämnar krediter till en kund, vilka skillnader ch likheter finns mellan de lika bankerna ch på vilket sätt använder de sig av riskhantering vid kreditbedömning av hushåll? 12 Dlin, ch Hrsewd, 2004, Sid Diaz-Serran, Luis, Incme Vlatility and Residential Mrtgage Delinquency: Evidence frm 12 EU cuntries, Natinal University f Ireland, 2004, Sid

11 1.6 Dispsitin Kapitel 2 Metd I kapitlet berättar vi hur undersökningen har genmförts, vilka ställningstaganden vi gjrt ch varför samt vilken kvalitet undersökningen har genm validitet ch reliabilitet. Kapitel 3 Teri Kapitel 3 innehåller vår teretiska referensram med tidigare frskning m kreditbedömning, finansiella bubblr sv. Kapitel 4 Empiri I det fjärde kapitlet presenteras materialet vi samlat in under fallstudierna. Kapitel 5 Analys Här analyseras vi resultaten ch jämför de lika företagen med varandra, teri ställs mt empiri ch vi finner likheter ch skillnader. Kapitel 6 Slutdiskussin I det sista kapitlet besvarar vi vårt syfte ch drar slutsatser. Eventuella förslag till vidare frskning ges. 6

12 2 Metd I metdkapitlet redgör vi för tillvägagångssättet vi använt ss av vid undersökningen. Vi har använt ss av en kvalitativ metd med få undersökningsenheter för att få detaljerad infrmatin från varje respndent ch genmfört fallstudier i frm av intervjuer av kreditansvariga hs de lika bankerna. 2.1 Tillvägagångssätt Eftersm studien är av beskrivande karaktär ch slutprdukten är deskriptiv använde vi ss av en kvalitativ metd genm att utföra tre fallstudier. Detta gör att studien blir mer utvecklande eftersm vi sm frskare för in vår egen erfarenhet ch förståelse i studien 14. Det finns dck brister i den kvalitativa metden vilka är viktiga att påpeka ch vi är medvetna m. Det är svårt att dra generella slutsatser, vi vet inte hur väl våra respndenter representerar den stra massan eftersm vi inte kan göra en ttal undersökning av samtliga analysenheter. Vår strävan med fallstudierna är att hitta den teretiska mättnad vilken mskrivs i metdböcker, vilket i praktiken kan tyckas vara möjlig. Vi försöker ändå samla in så mycket relevant infrmatin sm möjligt på ett meningsfullt sätt. Fallstudierna mtiveras med att vi vill kmma nära våra bjekt för att finna eventuella avvikelser. Den är en lämplig metd vid utvärdering av exempelvis prgram ch ger infrmatin rörande plicyfrågr, sm i vårt fall hanteringen av kreditbedömning. 15 Vi har använt ss av både primär ch sekundär data vilket gett ss både vetenskaplig infrmatin från tidigare studier ch förstahandskällr. Sekundärdatan i frm av vetenskapliga tidskrifter ch litteratur vilken användes i inledningen ch den teretiska ramen baseras på mdern frskning (från 90-talet ch framåt). Vi har studerat litteraturen för att utveckla vår teri m risk management, kreditbedömning, 14 Merriam, S.B, Fallstudien sm frskningsmetd. Studentlitteratur: Lund, 1994, Sid Ibid. Sid. 46 7

13 finanskriser ch få förståelse för lika mdeller vilka mäter kreditvärdighet. Vi har i huvudsak använt ss av Mittuniversitetets biblitek där vi sökt litteratur i biblitekskatalgen MIMA ch vetenskapligt material i frm av artiklar i diverse lika databaser t.ex. JSTOR ch Oxfrd Jurnals. Vi utförde sedan tre fallstudier med djupintervjuer på en ch en halv timme, för att kmma nära undersökningsbjektet. Huvudsyftet med en djupgående intervju är att lära sig se världen med intervjupersnens ögn ch fördelen är att det ger möjligheten att utveckla både frågr ch svar för att undvika eventuella missuppfattningar. Att göra djupintervjuer gav ss även möjligheten att ställa följdfrågr för att fördjupa intervjun ytterligare ch vilket hjälper ss att levandegöra studien Urval ch Respndenter Det finns två grundläggande typer av urval, sannlikhetsurval ch icke-sannlikhetsurval. Vi har använt ss av den senare. Vi vill nå de centralt placerade källrna vilket urvalsprincipen bygger på. Det var även viktigt att använda ss av källr med mycket erfarenhet inm mrådet ch gärna verkat inm banken en längre tid, därför har vi intervjuat kreditansvariga på respektive bankkntr. För att få en persnlig kntakt gjrdes djupintervjuer med dessa persner vilka för ss var främlingar. Eftersm generalisering inte är någt direkt mål för kvalitativ frskning utan vi önskar upptäcka, förstå ch få insikt m ämnet gjrdes urvalen med syfte att få ut ch lära sig så mycket sm möjligt. Urvalet för denna uppsats är verksamma banker i mrådet där det finns tre strbanker ch några enstaka mindre banker. För att finna ett eventuellt avvikande beteende valde vi två stra ch en mindre bank för att se m skillnader fanns vid själva kreditbedömningen. Hade det funnits flera banker i Sverige, ch framförallt i Jämtland, hade vi kunnat göra en kvantitativ undersökning ch jämfört flera lika parametrar för att se samband. Detta kan vara en diskussin för framtida frskning i mrådet. Vi kntaktade bankerna via mail ch blev därefter hänvisade till den chef banken ansåg vara mest lämplig att svara. För att kritiskt kunna granska bankerna har vi valt att låta banker ch persner vara annyma i studien. Vilka respndenterna är, ch vilken bank de tillhör har ingen betydelse i frskningens syfte. En läsare kan i vissa fall ändå lista ut vilka 16 Ely, M. m.fl. (1993).Kvalitativ frskningsmetdik i praktiken. Studentlitteratur: Lund. Sid. 66 8

14 banker det handlar m, därför vill vi tillägga att annymitet inte var viktigt för respndenterna. 2.3 Intervjumetdik Vi önskade få en djupare förståelse för mrådet, hur kreditbedömningen sker ch hur prcessen går till, därför använde vi ss av ca 40 frågr med lika djup, vilka delades in i fyra kategrier, se Appendix 1. De första frågrna är inledande uppvärmningsfrågr, allmänt m arbetsplatsen ch banker överlag. Därefter frågr gällande sammanfattning av kreditbedömningen ch hur låneprcessen går till. Frågrna utvecklades sedan till mer ingående frågr angående andra kriterier för krediter, kundrelatiner ch knkurrens. Avslutningsvis fick respndenterna själva säga någt m prcessen. Alla intervjuer skedde på respndenternas arbetsplats. Intervjun innehöll följande fyra mråden: 1. Grundfrågr 2. Kreditbedömning 3. Arbetsgång 4. Finanskriser, bstadsmarknaden ch knkurrens. Vi gjrde ingen piltundersökning, anledningen till detta är att vi inte hade några försökspersner att prata med. Vi hade alltså ingen möjlighet att ställa prvfrågr innan intervjuerna, men samtidigt är det viktigt att kmma ihåg att vi hela tiden förde en dialg med respndenterna för att minska sannlikheten för missuppfattningar gällande frågefrmuleringarna. Respndenterna gavs heller ingen möjlighet att titta på frågrna innan intervjun, eftersm vi var intresserade av den första reaktinen. En intervju kan göras på många lika sätt, den kan vara helt öppen, där en vid fråga ställs ch respndenten får utveckla sina tankar kring helt fritt. Men den kan även vara helt strukturerad likt enkäter, där frågrna ställs med fasta svarsalternativ. 17 Vår intervjuteknik ligger någnstans i mitten, vi har ett visst antal frågr respndenterna skall besvara, detta för att vi vill ha en viss struktur i intervjun ch för att lättare kunna jämföra svaren. Men vi vill frtfarande ge respndenten möjlighet att fritt tala kring ämnet. 17 Lantz, Annika, Intervjumetdik, Studentlitteratur, Lund, 1998, Sid

15 Samtalen kunde dck vid tillfällen leda in på andra delar av frskningsmrådet men vi använde ss av en guide för att behålla ungefär samma krnlgiska rdning för att säkerställa att alla respndenter fick möjlighet att svara på alla frågr med lika förutsättningar. Frågrnas karaktär ser likadana ut för alla respndenter med undantag för en fråga vilken riktade sig till de två banker sm har en telefnbank. Av naturliga skäl kunde inte den frågan besvaras av en av respndenterna ch vi anser inte heller att det påverkat studien negativt. Vi använde ss inte av några tekniska hjälpmedel, då respndenterna avböjde detta. Vår analys baseras på svaren på intervjuerna vilket tillsammans med kppling till terin ch tidigare frskning diskuteras ch analyseras. 2.4 Validitet ch reliabilitet Det är viktigt att kmma ihåg kritiken mt kvalitativa studier, först ch främst är det svårt att få en hög reliabilitet då de verkande aktörer, både respndenter ch intervjuare, speglar verkligheten utifrån hur de själva uppfattar den, ch inte alltid den faktiska verkligheten 18. I en kvalitativ frskning finns ingen möjlighet att kmma fram till den absluta sanningen m verkligheten eftersm det kan finnas mer än en, möjligen flera beskrivningar av denna. Våra respndenter bestående av anställda inm företag kan dessutm ha en uppfattning m verksamheten vilken skiljer sig från mvärldens. Validiteten visar giltigheten på studien, dvs. stämmer resultatet överens med verkligheten ch har vi mätt det vi avser att mäta 19. Validiteten i en kvalitativ undersökning ifrågasätts bl.a. med argument sm att undersökningen ligger mycket i frskarens händer ch hur denne uppfattar situatinen. Vi tycker det är viktigt att påpeka att vi, tack vare persnliga intervjuer, har str närhet till det vi studerar. Validiteten visar även hur pass generaliserbara resultaten i undersökningen är, vilket är ett dilemma för fallstudier eftersm urvalet fta är begränsat. En studie kan frtfarande ha bra validitet utan att resultatet är generaliserbart 20. Hög validitet kräver att rätt frågr ställs till rätt persn, vilket vi eftersträvat genm att välja insatta persner med ansvar för verksamheten 18 Merriam, S.B, 1994, Sid Hlme Mfl, 1997, Sid Esaiassn, Peter, Gilliam, Mikael Mfl. Metdpraktikan knsten att studera samhälle, Individ ch Marknad, Nrstedts Juridik, 2007, Kap: II, III. Sid

16 sm respndenter. Att använda primär data, dvs. förstahandskällr, istället för sekundär bidrar ckså till hög validitet. Vi är medvetna m att dessa tre fall inte nödvändigtvis är representativa för bankerna överlag, men likt vi tidigare nämnt är detta ett av de kvalitativa undersökningarnas stra dilemman sm vi reflekterat över. Eftersträvat i våra frågr är att nå kärnan i prblemet. Reliabilitet handlar m vilken utsträckning ens studie kan upprepas ch få samma resultat, dvs. hur tillförlitlig studien är. För att undersökningen ska kunna upprepas ch ge samma resultat krävs att vi mäter på rätt sätt. Visar två lika undersökningar gjrda med samma metd lika resultat har de hög reliabilitet. Att en liknande berende mätning likt vår undersökning skulle ge samma resultat kan vi inte vara säkra på. Men reliabilitet i kvantitativa studier är inte det primära eftersm den syftar till att få bättre förståelse för vissa fenmen ch faktrer. 21 De teretiska begreppen vi undersöker måste ju mvandlas till peratinella indikatrer, ch detta kan alltid ifrågasättas. Mätningar av kmplicerade ch mtvistade företeelser sm makt eller graden av demkrati kan vara svåra att peratinalisera. Detta är ett prblem vår undersökning ckså har. Vi vet inte huruvida vi mäter upplevda eller faktiska faktrer. 22 I vårt fall blir frågrna fall för peratinalisering, men det finns inget svar på vilken den bästa frågefrmuleringen är. Vi strävar mt att frågrna inte ska kunna missuppfattas, ch inm ramen av intervjuerna sker hela tiden ett samspel. Men vi är givetvis medvetna m att svaret ges berende på hur frågan ställs. 21 Hlme, Idar ch Slvang, Bernt, Frskningsmetdik: m kvalitativa ch kvantitativa metder, Lund Studentlitteratur, 1997, Kap II ch III. 22 Esaiassn, Mfl. 2007, s 181 ff. 11

17 2.5 Arbetsgång för fallstudien I vår undersökning har vi strävat efter att följa en viss mall, ch detta har gjrts enligt nedanstående figur. Studera teri Välj fall Genmför fallstudie Skriv rapprt Gör tväranalys Jämför med terin Dra slutsatser Skriv slutrapprt Figur 1. Arbetsgång Efter att studerat tidigare frskning ch existerande terier kring kreditbedömning, har vi valt metd, samt lika fall. Efter att fallstudie genmförts har vi för att dra slutsatser analyserat resultaten gentemt varandra ch den teretiska bakgrunden. Slutrapprten skrivs i frm av analys ch slutdiskussin. 12

18 3 Teretiskt ramverk Det tredje kapitlet innehåller vår referensram. Det finns mycket frskning kring lån ch egenskaper för låntagare för små ch medelstra företag i litteraturen, ch vi har till viss del använt ss av den frskningen sm teretisk bakgrund i uppsatsen En str del av tillgänglig frskning är baserad på amerikanska lånesystem ch hushåll, vilkas förutsättningar skiljer sig från den eurpeiska marknaden. Vi beskriver här riskerna banker utsätts för, terier m kreditbedömning, beskriver fenmenet bubbla närmare samt berör tidigare frskning m persnliga relatiner ch knkurrens i bankvärlden. 3.1 Risk Management Risk Management är inget nytt, det pågår hs varje människa hela dagarna genm de beslut vi fattar för att överleva. Den svenska definitinen lyder: Risk Management är ett systematiskt sätt att i näringslivet skydda en verksamhets resurser ch inkmstmöjligheter mt skaderisker så att verksamhetens resurser ch inkmstmöjligheter mt skaderisker så att verksamhetens mål kan uppnås med ett minimum av störningar 23 Syftet med Risk Management är förenklat att begränsa skadr ch förluster genm att avväga kstnaden för skyddet mt kstnaden för de eventuella skadrna ch målsättningen är att öka medvetenheten kring riskerna inm företaget för att minska att förutsedda händelser inträffar. 23 Hamiltn, Gustaf. (1996). Risk Management. Studentlittertur: Lund, Sid

19 Riskbedömning brukar ske i frm av en cykel 1) Identifiering av riskerna 2) Fastställande av riskerna ch framtagande av plan 3) Genmförande av planen 4) Återkppling ch uppföljning 24. Det är vid arbete med riskreducering viktigt att kunskaperna ch tillvägagångssätten integreras hs hela företaget ch att arbetet hela tiden återkpplas. Analyser bör frtlöpande göras för att hålla riskerna kartlagda ch vara eknmiskt försvarbara samt inte minst visa på eknmisk trygghet i företaget, gentemt kunder ch allmänheten i övrigt. 25 När finanskrisen ebbat ut i början av 90-talet började kunskaperna inm riskhantering utvecklas ch med hjälp av IT-utvecklingen har nya ch effektivare finansiella instrument uppkmmit ch en mdernare variant av riskhantering tagit frm Risker inm Bankverksamheten Bankernas Risk Management består dels av att bedöma vilka de ska låna ut pengar till eftersm det primära är att kunderna måste kunna betala tillbaka lånet. Vi listar här de största riskerna för bankens verksamhet. Marknadsrisken är berende av knjunktursvängningar, räntr ch tillgången på kapital. För att skapa ch behålla ett stabilt läge är det viktigt att utbud ch efterfrågan balanserar upp varandra. Banken behöver både sparande ch lånande kunder för att balansera. En del av risken är den sm skapas på bstadsmarknaden eftersm en str del av bankernas utlåning går till fastigheter, därför är bankerna mycket berende av bstadspriserna. Kreditrisken är bankernas största eftersm verksamheten till störst del utgörs av utlåning till privatpersner ch företag. Risken är att banken vid utlåning inte får tillbaka sina pengar utan gör en kreditförlust, det gäller därför att skilja kreditvärdiga kunder från övriga. För att reducera riskerna uppstår en riskkstnad vilken betalas i frm av en slags riskpremie vilken i bankens fall är en prcentuell ränta sm läggs till på återbetalningen. 24 Williams, CA, Smith, ML, Yung, PC, Risk management and Insurance, McGraw-Hill Internatinal Editins: Singapre, 1998, Sid Hamiltn, 1996, Sid Heikensten, Lars, Riksbanken

20 Ränterisk är risken för att marknadsvärdet på bankens tillgångar förändras när marknadsräntan varierar. Det kan även vara att räntenettt försämras genm att räntebindningstiden är lika för tillgångar ch skulder. Plitisk risk är när en förändring i den plitiska miljön sker ch leder till försämring. I länder med stabil eknmi ch plitik kan det vara snabba beslut angående t.ex. indragna bidrag eller ändrade skatter. Ett exempel är när staten i början av 90-talet lade m skattesystemen för att stabilisera den eknmiska situatinen. 27 Risk indelas i ren ch spekulativ risk. Ren risk är en ensidig risk ch innebär att det bara finns risk för förlust, inte för vinst. Den är alltid, vid inträffande negativ. Spekulativ risk är tvåsidig ch det finns chans för både vinst ch förlust, den kan alltså vara både negativ eller psitiv. Det traditinella sättet att hantera risk innebär att risken hanteras i efterhand, inga förebyggande åtgärder vidtas utan prblemet tas mhand efter händelsen inträffat. Det mdernare synsättet sm kallas risk management innebär att risken hanteras i förhand genm samrdning ch förebyggande av riskerna. På så sätt får företagen bättre kntrll över riskerna de utsätts för ch lättare kan reducera eller undvika dem. 28 För att räkna ut risken multipliceras sannlikheten av att någt inträffar med det förväntade värdet av den inträffade händelsen. Resultatet av kmbinatinen kan för den riskvillige vara attraktivt, men kan göra att en riskhatare inte törs satsa någt alls. För denne kan det då vara aktuellt att diversifiera risken genm att skaffa sig en prtfölj med lika srters investeringar. Diversifiering gör att risken går att reducera till viss mån, men den går aldrig att ta brt helt eftersm den systematiska risken drabbar alla på marknaden ch inte är påverkbar. Med Risk Management kan den systematiska risken framgångsrikt reduceras Hamiltn, 1996, Sid. 15ff 28 Rejda, Gerge E, Principles f Risk Manegement and Insurance, Pearsn Internatinal Editin, USA, Williams, CA, Smith, ML, Yung, PC, 1998 Sid

21 3.2 Kreditbedömning Krediten har viktig rll i dagens mderna eknmi, hushåll ch företagare behöver krediter för att kunna investera, prducera ch knsumera. Krediterna erhålls på kreditmarknaden där bankerna är ett strt finansiellt institut där kapital lånas ch lånas ut. 30 En kredit får bara beviljas m förpliktelserna på gda grunder kan förväntas bli fullgjrda ch kreditgivaren bör göra en bedömning av kundens eknmiska situatin för att knstatera att det finns gda skäl att anta att kunden kmmer fullgöra sina förpliktelser. Den vanligaste säkerheten är panträtt i fast egendm t.ex. att belåna en bstadsrätt. 31 Kreditbedömning består av två srters risker, risken för ch vid fallissemang. Risken för fallissemang är risken för att kredittagaren inte kmmer att betala tillbaka lånet ch att bedöma risken vid fallissemang innebär en bedömning av säkerhetens värde ch hur det ändras under löptiden. Den risken sjunker nrmalt sett vid amrteringen av lånet m inget förutsett sker på marknaden. Risken vid fallissemang fås genm att dela skillnaden mellan säkerheten ch krediten med krediten. T.ex. krediten är på ch värdet på säkerheten , risken vid fallissemang är då dvs. 25% (25000/100000=0,25). Risken för fallissemang grundar sig på värderingen av sannlikheten att lånet kmmer att betalas tillbaka räknas även ut i prcentsats. Låt säga att risken för att återbetalning inte sker är 2 % ch risken vid fallissemang 25 % enligt van så bör kreditgivaren räkna in ett risktäckningskrav på 0,5 % (0,02*0,25=0,005) i sin utlåningsränta. Är risken för fallissemang låg, sätts kraven på kreditsäkerheten lägre. Ökar den måste kraven på säkerheten skärpas ch risken vid fallissemang minskas. I praktiken är det svårt att uppskatta sannlikheten för de två riskerna, men det viktiga är att räntan måste täcka kreditrisken Lennander, Gertrud, Kredit ch säkerhet, Lustus: Uppsala, 2006 Sid Ibid., Sid Tegin, Åke, Kredithandbken. Nrstedts juridik: Falköping, 1993, Sid

22 3.2.1 Räntr Ränta är egentligen priset på vad ett lån kstar ch betalas av låntagaren ch erhålls av utlånaren. Räntesatsen räknas ut i prcent i förhållande till lånets strlek. Rörlig ränta är när räntesatsen på ett lån styrs av marknadsräntan eller index ch fast ränta är när räntan är bestämd under en viss tid. Räntan styrs av centralbanken eftersm de har mnpl på att ge ut likvida medel ch kan ses sm den sm lånar ut pengar till samhället ch därmed har rätten att bestämma räntan på dessa frdringar. 33 Knsumentkreditlagen säger att kredittagaren skall betala ränta efter en årlig räntesats vilken beräknas prcentuellt på utestående kreditbelpp. Den gällande räntesatsen när krediten lämnas är angiven på första sidan. För kredit med rörlig ränta gäller att räntesatsen med medelbar verkan får ändras i den utsträckning det mtiveras av: kreditplitiska beslut, ändrade upplåningskstnader för banken eller andra kstnadsförändringar banken inte skäligen kunde förutse när krediten lämnades. Banken är skyldig att tillämpa vanstående villkr även till kredittagarens förmån. Banken lämnar meddelande m ändrad räntesats för krediten senast när den börjar gälla antingen genm ett särskilt meddelande till kredittagaren eller med annns i dagspressen. Sker underrättelse via annnsering skall meddelande m ändringen även lämnas när nästa avisering eller kntutdrag sänds till kredittagaren Scring Vid kreditbedömningen bör lånehandläggaren, för att ta det bästa beslutet, förstå varför kunden behöver låna, hur mycket han behöver, hur han ska betala tillbaka lånet, när han betalar tillbaka ch hur str sannlikheten är att han kmmer att betala tillbaka lånet enligt överenskmmelse. En amerikansk/engelsk undersökning visade att låntagaren var lämpligast 33 Hlmberg, Karlina, Riksbankens styrning av de krta räntrna, Penning ch valutaplitik, Riksbanken, 4/ Lennander, G. 2006, Sid

23 värderad när infrmatin från scring system användes ch sämst när bara generella uppgifter lämnades 35. Scring är en statistisk mdell ch hjälpmedel vilken visar sannlikheten att en beviljad kredit kmmer att vara bra eller dålig. Ett antal variabler väger psitiva egenskaper mt negativa för att ge en rättvis bild av den sökande. Variablerna läggs sedan samman på bästa möjliga sätt för att skapa ett enda avspeglande värde. Målet är att minimera lån sm inte betalas tillbaka men även antalet felaktigt bedömda lån dvs. kreditvärdiga sm på fel grunder nekats. Kunderna delas in i två kategrier, de sm förväntas betala tillbaka sina lån ch de sm trligen inte kmmer betala i tid eller inte alls. 36 Scringen bygger på persnnummer, civilstånd ch flkbkföring även inkmst, skatt, fastighetsägaruppgifter med taxeringsvärde, gamla ch nuvarande krediter, betalningsanmärkningar, tidigare frågr hs Upplysnings Centralen m.m. Dessa hämtas från lika register ch samkörs i en datr utifrån en matematisk mdell ch leder sedan fram till en rekmmendatin m kunden bör gdkännas sm låntagare eller ej. Används scret på rätt sätt ger det kreditgivaren möjlighet att maximera lönsamheten genm att risktagandet blir mer kntrllerat. 37 Frskning från 1989 sm nyligen vidareutvecklats visar dck att bankernas utlåningsplicy inte har någt samband med risk minimering. Bankerna syftar istället till andra mål sm avkastning på andra prdukter ch från flera lika håll, exempelvis att kmbinera utlåning med försäkringar, så kallad prduktpaketering UC Sverigekrtet När en kreditbedömning görs tar banken alltid kntakt med Upplysnings Centralen (UC) för att få infrmatin m den sökande persnen. UC Sverigekrtet används för att prgnstisera framtida kreditförluster ch metden har utvecklats sedan 30-talet då ett flertal tumregler skrevs ned för att skilja bra från dåliga betalare vilket blev grunden till dagens kreditmallar. I Sverige intrducerades versinen av UC Sverigekrtet 1992 ch är idag ett etablerat sätt att utföra kreditbedömning på. 35 Maznevski, m.fl. The Pwer t Brrw and Lending. The Jurnal f the Operatinal Research Sciety, University f Virginia, Vl. 52, N. 9, Special Issue: Credit Scring and Data Mining Sep, 2001, Sid Rszbach, Kasper. Bank lending plicy, credit scring and the survival f lans. Riksbanken 154, Nv 2003 Sid UC Sverigekrtet versin 5, Rszbach, K, Sid

24 Krtet är uppdelat i två mdeller, Bas ch Fkus, där Bas värderar persner sm inte har någn betalningsanmärkning eller skuld sedan tidigare ch Fkus de sm redan finns registrerade hs Krnfgden. Mdellerna förutsäger sannlikheten att en persn kmmer att få en betalningsanmärkning eller skuld inm 12 månader ch anger en prgns för framtida betalningsprblem mellan 0 ch 100, där 100 innebär hög risk för återbetalningsprblem. De felkällr sm kan uppstå vid kreditgivningen är antingen att bevilja en dålig kredittagare eller att avslå en bra. Valet av variabler föregås av hyptestester för avgörande m det föreligger samvariatin med utfallsvariabeln dvs. bra eller dålig betalare. När variablerna valts ut grupperas de på nytt ch genm bl.a. chi2-tester kan sedan gruppernas signifikans definieras dvs. m det bserverade värdet avviker eller överensstämmer med ett trligt jämförelsevärde. Hänsyn tas inte till variablerna; kön, medbrgarskap, sciala tillhörighet eller födelseland. Följande variabler används: mfrågningar ålder ch inkmst förmögenhet ch fastighetsägande civilstånd infrmatin från UC:s kreditregister inkmstuppgifter infrmatin m fastighetsägande infrmatin m befintliga kreditengagemang (gäller för kreditgivare sm rapprterar in till UC:s kreditregister) Enligt tester visas kreditförmågan bäst genm kmbinatinen av de tre variablerna ålder, inkmst ch mfrågningar. Har en persn många frågr under en krt tidsperid innebär det hög risk. Andra bevisade variabler är att innehav av förmögenhet eller ägande av fastighet är psitivt eftersm det tycks minska risken för betalningsanmärkningar. Även persnens civiltillstånd har inverkan, att vara gift påverkar psitivt ch skild negativt, analyser har visat att risken för betalningsprblem i det senare fallet är det dubbla. Bankerna kan genm att anpassa räntan efter risken bevilja fler kunder kredit eftersm marginalen dvs. räntan ökar för de kundgrupper där högre kreditförluster förväntas. Att 19

25 bevilja grupper med hög risk ökar intäkterna mer än för de med låg risk ch ökar därmed lönsamheten i kreditgivningen vilket är av str betydelse för verksamheten Basel II Basel II är ett internatinellt regelverk för kapitaltäckning vars syfte är att säkerställa stabiliteten i det finansiella banksystemet. Regeln trädde i kraft 1 februari 2007 men implementeringen sker stegvis under en treårsperid fram till Basel II ska hjälpa ch visa hur banker ch finansblag ska beräkna sina kredit-, marknads- ch peratinella risker. Syftet är att gynna knkurrensen mellan bankerna ch minska risken för nya finanskriser. De grundläggande kraven på kapitalkrav är att företaget ska ha en kapitalbas mtsvarande minst den summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker ch perativa risker. För att räkna ut kravet för riskerna används antingen en schablnmetd eller någt av Finansinspektinens särskilda metder för mer exakt beräkning. Varför det finns lika metder att välja mellan berr på att vissa inte kräver specifik bedömning. Regelverket säger att bankerna ska ha en tillfredsställande hantering, tillsyn ch bedömning av risker ch ska se till att dess risker inte påverkar verksamheten. Därför ska de använda metder vilka gör det möjligt att värdera ch upprätthålla ett kapital sm till belpp, slag ch fördelning är ng att täcka nivån på de risker de kan bli utsatta för. Finansinspektinen ska granska ch utvärdera att kraven uppfylls minst en gång per år, tillsynen kallas Samlad kapitalbedömning (SKB). Företagen är även skyldiga att ffentliggöra infrmatin m sin kapitaltäckning ch riskhantering. 40 Vissa frskningar antyder dck att Basel II endast är ett måttligt framgångsrikt instrument när de matchades med de faktiskt inträffade förlusterna Transparens I takt med en ökad glbalisering ökar behvet av transparens hela tiden. Dest mer integrerad världen blir, dest mer påverkas, ch vill flk påverka, vad sm tidigare var andra persners affärer. Det finns många anledningar till att transparens leder till förbättringar; finns det insyn ch transparens mellan de finansiella institutinerna kan det leda till att den finansiella 39 UC Sverigekrtet versin 5, Lind, Göran, Basel II Nytt regelverk för bankkapital, Penning- ch Valutaplitik, Riksbanken, 2/ Jacbsen, Tr, Lindé, Jesper ch Rszbach, Kasper, Credit Risk versus Capital Requirements under Basel II. Sveriges Riksbank Wrking paper series Nr 162, April 2004 Sid

26 marknaden mjuknar då det med rätt verktyg går att hitta ch rätta fel i finansiella institutiner, i dess beslutsfattande ch arbetsgång. Transparens är även i en demkratisk mening psitivt, då mindre eliter får det svårare att sekretessbelägga ch behålla enighet i sina beslut. 42 Det asiatiska bankprblemet under 90-talet, blev extra kmplicerat då öppenheten inm banken ch utelämnandet av infrmatin var bristande, vilket ledde till prblem med att dels få en överblick på prblemet ch dels att finna lämpliga lösningar i tid. Banker regleras ch skyddas många gånger av staten, istället för att bli lämnade åt de sparande ch investerande kunderna i banker. Kapital åker in ch ut, men riskerna är svåra att bservera för utmstående. Var banken lika transparent sm andra företag, skulle de riskfyllda bankerna inte kunna infektera de trygga bankerna 43. I den tredje delen av Basel II, slås det fast att bankerna måste öka sin insyn för att tillåta marknaden att få en bättre översyn på bankernas risktagande. Detta kan leda till att åtgärder görs i rätt tid. 44 I denna uppsats talar vi främst m transparensen i en rganisatin. 3.3 Persnliga Relatiner Bankernas kreditverksamhet kretsar till str del av perativa ch administrativa risker, men för att förstå den kmplicerade strukturen sm mger en banks verksamhet måste vi även ta hänsyn till andra faktrer t.ex. sciala betydelser ch persnliga relatiner. Det finns en viktig relatin mellan bank ch kund att ta hänsyn till. Tidigare frskning har inte alls i samma mån behandlad detta ämne utan kunden ch kundrelatinen har länge stått i bakgrunden. På senare tid har detta dck ändrats i ch med att mer uppmärksamhet från studier inm psyklgi, rganisatin, management, genusvetenskap sv. gett frskning m kundrelatinen. Denna utveckling förklaras bl.a. av en ökad industri av servicetjänster i utvecklade demkratier Kaufmann, Daniel Vishwanath, Tara, Tward Transparency: New Appraches and Their Applicatin t Financial Markets, The Wrld Bank Research Observer, vl. 16, n. 1, 2001, Sid Mrgan, Daniel P, Rating Banks: Risk and Uncertainty in an Opaque Industry, Federal Reserve Bank f New Yrk, FRB f New Yrk Staff Reprt N. 105, May Rchet, Jean Charles, Rebalancing the three pillars f Basel II, FRBNY Ecnmic Plicy Review, September 2004, Sid Cutcher, Leanne, Banking n the custmer, Custmer Relatins, Emplyment Relatins,and Wrker Identity in the Australian Retail Banking, år 2006, Sid

27 Om vi diskuterar bankers förvandling mt mer serviceinriktad ch knkurrensutsatt bransch är det intressant att titta på relatinen mellan kunden ch banken. En undersökning av Perrien, Filiatrault ch Ricard, 1993; pekar på de snabba förändringarna i den finansiella världen, den alltmer tuffare knkurrensen, minskade krav för kreditgivning ch teknlgisk framväxt vilket har lett till att många banker mer betnar vikten av att upprätta ch behålla kntakten med framför allt större klienter 46. Tesen bygger på antagandet att banken ökar lönsamheten genm att maximera alla inkmster sm fås från ett ch samma förhållande, istället för att maximera lönsamheten från varje enskild prdukt banken erbjuder. En långvarig relatin mellan kund ch bank är en riskreducerande strategi i frm av ömsesidigt berende. En annan undersökning visar att relatinen mellan banken ch kunden bttnar i ett antal lika dimensiner; Ömsesidigt förtrende, ömsesidig tillgänglighet, få knflikter, samarbete ch dedikatin mellan parterna 47. Denna frskning bygger till str del på strukturen i relatinen mellan företag ch banker men är intressant att titta på även från banken ch hushållets perspektiv. Undersökningen tar fasta på vissa band existerande mellan banken ch kunden ch är av större betydelse än andra. De sciala banden bestående av persnliga preferenser ch vänskapliga relatiner är mycket viktiga i denna relatin Finansiella bubblr ch kriser Bubbla är ett rd vilket fta används i litteratur ch medier, vars betydelse allmänt uppfattas sm; stra förväntningar på en tillgångs framtida värde, vilket leder till stra prisökningar på detta värde. Men sällan ser vi den exakta definitinen av rdet. Calem ch Laur (2004) definierar en bubbla sm tillgångar sm ex. aktier eller fastigheter vars marknadsvärde strt överstiger nuvärdet av det förväntade framtida betalningsflödet från tillgången 49. Siegel 46 Perrien, Jean and Ricard, Line, "The Meaning f a Marketing Relatinship - A Pilt Study", Industrial Marketing Management, 1995, Sid Prença, Jã, The Substance f Business Banking Relatinships Faculty f Ecnmics, University f Prt, 2001, Kap 1,2. 48 Cutcher, 2006, Sid Hwang Smith, Margaret, Bubble, Bubble, Where s the Husing Bubble? Department f Ecnmics, Pmna Cllege, År 2006, Sid

28 2003), skriver, Vi vet att priset av en tillgång är nuvärdet av alla framtida betalningsflöden 50 Vi vill samtidigt ntera att det finns förespråkare för trn m att bubblr inte alls kan existera, med argument att marknadspriset alltid är det krrekta priset. Vi bör dck kmma ihåg att marknadspriser kan både sjunka ch stiga kraftigt, utan att en bubbla påverkat Fastighetsbubblr När vi talar m fastighetsbubblr i denna uppsats syftar vi på de lika barmetrar sm: En snabb uppgång i huspriser. En snabb ökning i huspris rati index i jämförelse med hushållens inkmst rati index. Orealistiskt höga förväntningar på framtida ökning av fastighetspriser. En bstadsbubbla föregås fta av att en fastighetsköpare sm nrmalt skulle anse en fastighet vara alltför dyr, istället legitimerar köpet med antagandet m att husets värde kmmer att öka betydligt i framtiden. Detta innebär att hushållen kanske inte sparar lika mycket de nrmalt skulle ha gjrt, då de istället antar att det stigande fastighetsvärdet kmmer att vara tillräckligt lönsamt. Vissa köpare kan resnera att m inte fastigheten köps idag, finns ingen möjlighet att köpa den i mrgn heller, då priset stigit. Detta leder till en allmän tr att huspriser är sannlika att falla ch att det därmed inte finns någn större risk invlverad i husköp Hushållens känslighet Den största tillgången i det vanliga hushållet är fta bstaden, en relativt likvid tillgång men sm kan ha ett säkert värde. Ofta finansieras huset med blån, vilket kan ha stra effekter på den risk hushållen utsätts för 52. Blånen är till str del berende av vilken inkmst hushållet har, Ccc ch Campbell (2003) skriver m betydelsen av att titta på både inkmsten ch den 50 Siegel, Jeremy J, What Is an Asset Price Bubble?, Eurpean Financial Management, vl 9, nr 1, 2003, Sid Case, Karl & Shiller, Rbert, Is There a Bubble in the Husing Market? Brkings Papers n Ecnmic Activity, 2:2003, Yale University. 52 Ccc, Ja F ch Campbell, Jhn Y, Husehlds Risk Management and Optimal Mrtgage Chice The Quarterly Jurnal f Ecnmics, 2003 vl:118 iss:4, Sid

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT TURBO LONG

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT TURBO LONG VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT TURBO LONG Hur ska jag använda detta dkument? Detta dkument förser dig med infrmatin m väsentliga egenskaper ch risker för en investering i Certifikat Turb Lng

Läs mer

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen

Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...

Läs mer

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa. FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk

Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt och risk 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd för Matematisk statistik Thmas Höglund Versin 04 10 21 Finansmatematik II Kapitel 4 Tillväxt ch risk 2 Finansmatematik II Man går inte in på aktiemarknaden

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Arbetsprogram för Betalningsrådet

Arbetsprogram för Betalningsrådet Arbetsprgram för Betalningsrådet 2017-2019 DATUM: 2017-10-04 Organisatin av arbetet Detta arbetsprgram mfattar periden ktber 2017 till ktber 2019 ch är baserat på de förslag på aktiviteter sm deltagarna

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1 Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Policy Bästa utförande av order

Policy Bästa utförande av order Plicy Bästa utförande av rder Versin 2019.1 Utfärdad av Styrelsen i Strukturinvest Fndkmmissin (FK) AB nedan kallat SI Datum för utfärdande 2019-02-20 Gäller för Strukturinvest ch samtliga anställda inm

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget

Ar.redovlsning.. PensionsförvaJtflingen. *~~e~~~!inget Ar.redvlsning.. PensinsförvaJtflingen *~~e~~~!inget *~ 1 LedningsstabenIeknmigruppen Annika Hjertkvist 2007-02-27 LiÖ 2007-18 Landstingsstyrelsen Årsredvisning för pensinsförvaltningen 2006 Sammanfattning

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Valet mellan CISC och RISC processorn

Valet mellan CISC och RISC processorn Valet mellan CISC ch RISC prcessrn EITF60 - Datrarkitektur med perativsystem Ulrika Blmström Kursansvarig: Erik Larssn Abstrakt Det finns två typer av instruktinsuppsättningar (ISA) sm används för att

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Svenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015 SAMMANFATTNING I detta examensarbete

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Att skapa förutsättningar för bra utvärderingar. Seminarium Regeringskansliet 17/ Kim Forss, Andante tools for thinking AB

Att skapa förutsättningar för bra utvärderingar. Seminarium Regeringskansliet 17/ Kim Forss, Andante tools for thinking AB Att skapa förutsättningar för bra utvärderingar Seminarium Regeringskansliet 17/1 2018 Kim Frss, Andante tls fr thinking AB Krt m begrepp Utvärdering, vad är det? Evaluatin is the systematic inquiry int

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård

Barn och ungas delaktighet i samhällsvård Barn ch ungas delaktighet i samhällsvård Syfte: Öka delaktighet för placerade barn ch ungdmar Mål: Utarbetat en mall för DUS samtal (delaktighetsch utvecklingsstödjande samtal) Hur kan dessa samtal systematiseras

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Revisionsrapport Mjölby Kommun

Revisionsrapport Mjölby Kommun Revisinsrapprt Omsrgs- ch scialnämndens åtgärder för eknmisk balans Mjölby Kmmun Matti Leskelä Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisinsfrågr 2

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Guide till datadriven verksamhetsstyrning

Guide till datadriven verksamhetsstyrning Guide till datadriven verksamhetsstyrning Bakgrund Reaktiv verksamhetsstyrning med fkus på förklaring Traditinellt sett har man månadsmöten en till två veckr efter ett månadsskifte där man tittar på föregående

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014

Det kulturella systemet och kulturpolitikens utveckling. Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet ch kulturplitikens utveckling Karlstad 20 januari 2014 Det kulturella systemet Plitiskt system Kultur/värdesystem PRODUKTION DISTRIBUTION KONSUMTION t.ex. t.ex. t.ex. Författare/Förlag

Läs mer

Oasmia Pharmaceutical AB (publ)

Oasmia Pharmaceutical AB (publ) Oasmia Pharmaceutical AB (publ) BOKSLUTSRAPPORT FÖR PERIODEN 2006-05-01-- 2007-04-30 Krt m bkslut för periden 2006-05-01 2007-04-30 Kncernens nettmsättning ökade till 22 387 (853) tkr. Resultat efter skatt

Läs mer

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren

Bostadspolitik i Sverige från n ett alternativ till den europeiska huvudfåren Bstadsplitik i Sverige från n ett alternativ till den eurpeiska huvudfåren Lena Magnussn Turner Institutet för bstads- ch urbanfrskning Uppsala universitet Sverige följer trenden Mer selektiv residual

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Kvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014

Kvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014 Kvalitativ Eurbarmeterundersökning EU:s UTSIKTER Svenska versin Rm den 12 september 2014 Denna sammanfattning är tillgänglig på danska, engelska, finska, franska, italienska, plska, prtugisiska, tyska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Medicinska fakulteten Institutionen för klinisk och experimentell medicin

Medicinska fakulteten Institutionen för klinisk och experimentell medicin Medicinska fakulteten Institutinen för klinisk ch experimentell medicin Anmälan m inrättande av frskarutbildningsplats vid Institutinen för Klinisk ch Experimentell Medicin Utbildning på frskarnivå vid

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014

Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Referat från styrelsens möte 18 februari 2014 Närvarande Ltta Friberg, rdförande Jnas Löhnn, vice rdförande Jhan Sandwall, ledamt Jhannes Kretschmer, ledamt Cicci Anderssn, ledamt Uffe Madsen, ledamt Ali

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Bilaga 4a - Prioriteringsmatris - metodexempel

Bilaga 4a - Prioriteringsmatris - metodexempel Bilaga 4a - Pririteringsmatris - metdexempel Om bilagan Bilagan beskriver en pririteringsmatris sm kan vara till stöd för övergripande pririteringar i vattenplaneringen. Metden lämpar sig sm underlag i

Läs mer

Innvatiner alla är vi kreativa Anna Frm-Lindqvist Köpmangatan 10 931 31 Skellefteå 070-218 19 56 0910-520 08 anna@euniqem.cm www.euniqem.cm Vad kräver framtiden? Försörjningsbördan för våra barn Den glbala

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk

Systemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk SID 1 (6) Bilaga 4A Säkerhetskrav Förfrågningsunderlag Systemdrift ch Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk 105 35 STOCKHOLM. Telefn 08-508 29 000. Fax 08-508 29 036. Org. nr 212000-0142

Läs mer

Inkomstdeklarera för lokalavdelning

Inkomstdeklarera för lokalavdelning Versin: 2012-05-03 Inkmstdeklarera för lkalavdelning En lkalavdelning sm registrerat sig hs Skatteverket ch fått ett rganisatinsnummer är skyldiga att inkmstdeklarera, avsett art ch strlek på intäkterna

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Handikappersättningen

Handikappersättningen Hur mycket får man i Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 prcent av prisbasbelppet~( berende på vilket behv du har av hjälp ch hur stra dina merkstnader är på grund av funktinsnedsättningen. Handikappersättning

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Carnegie Holding AB. (Org. nr 556780-4983, styrelsens säte Stockholm) Moderbolag till Carnegie Investment Bank AB (publ) och Carnegie Fonder AB

Carnegie Holding AB. (Org. nr 556780-4983, styrelsens säte Stockholm) Moderbolag till Carnegie Investment Bank AB (publ) och Carnegie Fonder AB Carnegie Hlding AB (Org. nr 556780-4983, styrelsens säte Stckhlm) Mderblag till Carnegie Investment Bank AB (publ) ch Carnegie Fnder AB Delårsrapprt 1 januari 30 juni 2011 Delårsrapprt 1 januari 30 juni

Läs mer

Att intervjua elever om hållbar utveckling

Att intervjua elever om hållbar utveckling Ämnesövergripande Grundskla åk 7-9 Mdul: Hållbar utveckling Del 3: Sklan ch eleverna mttagare av kunskap ch deltagare i förändring Att intervjua elever m hållbar utveckling Claes Malmberg, Högsklan i Halmstad

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014 Kultur ch företagande Karlstad 17 februari 2014 Trender Kultur ch media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stra rganisatiner mt prjekt ch nätverk. Inm kultursektrn

Läs mer

Riktlinjer och rekommendationer Riktlinjer för periodisk information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma

Riktlinjer och rekommendationer Riktlinjer för periodisk information som kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma Riktlinjer ch rekmmendatiner Riktlinjer för peridisk infrmatin sm kreditvärderingsinstitut ska lämna till Esma 23/06/15 ESMA/2015/609 Innehållsförteckning 1 Omfattning... 3 2 Definitiner... 3 3 Syftet

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer