Sverige på andra plats i den europeiska stressligan

Transkript

1 Sverige på andra plats i den europeiska stressligan DELRAPPORT #2 2012: BALANSERA STRESS OCH PRESTATION Arbetsrelaterad stress är idag ett problem i hela Europa. Efter muskel- och skelettrelaterade skador på grund av förslitning rankar stress som tvåa bland hot mot hälsan på arbetet. Enligt studier som genomförts i EU:s samtliga medlemsländer upplever 22 procent stress i arbetet och inom EU kommer Sverige på delad andraplats med Slovenien när det gäller höga nivåer av stress där 38 procent upplever höga eller mycket höga nivåer av stress och endast Grekland ligger högre med 55 procent. Även om siffrorna är höga har nivåerna av stress faktisk sjunkit något sedan sekelskiftet. De ekonomiska kostnaderna på grund av stress är dock enorma: inom EU uppskattas dessa till 20 miljarder euro per år. De vanligaste källorna till stress i Europa är ökande arbetsintensitet, brist på kontroll över den egna arbetssituationen samt trakasserier av olika slag. Åldersgruppen upplever mest stress med män något mer överrepresenterade än kvinnor. De yrkesgrupper där stress är mest förekommande i vardagen är utbildning, sjukvård och offentliga tjänster samt basnäringar inom jordbruk och industri. Vad gäller anställningsform är medarbetare med fast anställning mer stressade än övriga. Källa: stress at work facts and figures, european agency for safety and Health at Work, 2010 Prestation positiv stress Tryck negativ stress Individuella prestationsbedömningar förändrar spelreglerna Prestationsbedömning på individnivå har ökat i omfattning under senare år, en utveckling som också ser ut att fortsätta. Prestationsbedömning uppmuntrar till ökad effektivitet och ger organisationerna möjlighet att identifiera de medarbetare som bidrar med störst värde och rikta sina ansträngningar för att behålla dessa. En konsekvens av prestationsbedömningar blir framväxten av belöningssystem som bygger på individuell utvärdering. Följden blir en ökad fokusering på verktyg som coachning, mentorskap och medarbetarsamtal, som syftar till att hjälpa medarbetaren att nå sin fulla potential. Ytterligare en stark drivkraft är det ökade personliga ansvaret i de flesta verksamheter. I takt med att möjligheten till detaljstyrning minskar ökar behovet av att i stället kunna styra verksamheten med hjälp av tydliga mål och uppföljningar. Viktigt är också att måtten som används inte skapar överdriven konkurrens mellan medarbetare utan är utformade så att de främjar samarbete och gruppengagemang. Prestioner och behov av balans Om pressen på prestation på arbetsplatsen blir för stor minskar vår förmåga att prestera. Det är inte enbart sjukskrivningar och rehabilitering vid utbrändhet som kostar. Missade möjligheter, färre idéer, lägre motivation och fler misstag är också konsekvenser av för hårda krav på prestation. De företag som lyckas underlätta för människor att prestera väl på jobbet och hinna uppfylla sina livsmål privat kommer att bli mer framgångsrika än andra företag. Källa: insightguide nya spelregler på arbetsmarknaden, insightlab ab InsightLab

2 Fyra åtgärder som minskar stress vid förändringar Förändring är en klassik källa till påfrestningar och om en organisation inte kan handskas med den stress som uppkommer hos medarbetarna kan målsättningar och prestationer komma att äventyras. Vid förändring kommer medarbetare och chefer att tvingas kliva bortom sin bekvämlighetszon vilket kan skapa negativ stress och i vissa fall bli för mycket. Det finns dock sätt för ledare att skapa en miljö där förändringens naturliga stress matchas av insatser som håller stressen inom rimliga gränser och snarare sporrar till produktivitet och kreativitet. Att säkra prestationer mot stress under förändringar handlar om att dämpa defensiva reaktioner, bygga ömsesidigt förtroende, transparens och tillit. Insatser mot stress under förändring har även som syfte att finna dolda områden i organisationen som kräver uppmärksamhet för att inte förändringarna ska äventyras. Ett väl genomfört program som hjälper medarbetarna hantera utmaningar med tillförsikt skapar inte bara trygghet i nuet utan även möjligheter för vidare utveckling. Fyra typer av insatser skapar stresstålighet och stimulerar kreativitet: återskapande av roller Ledare skapar rum för lärande där chefer och medarbetare får utrymme att uppfinna sig själva och sina roller på nytt som ett sätt att plocka upp lösa trådar eller få ny kraft i stagnation. Reflektion Genom reflektion kan ledare lyfta fram och bearbeta de för givet taganden som kan finnas runt ett visst sätt att driva verksamheten. Det ger perspektiv på en ny osäker situation på ett sätt som kan vara svårt när man går i gamla hjulspår. Det viktiga är att koppla samman det förflutna med nuet vilket ger trygghet för morgondagen. Plats för kreativitet Vidare är det viktigt att ge medarbetare spelrum för lekfullhet. Innovativt, kreativt tänkande är inte en rationell eller rätlinjig process och detta måste få utrymme. Nyfikenhet är ett viktigt medel mot stress. Öppenhet och utrymme för känslor Sist men inte minst måste ledare kommunicera känslan att det är fritt och tryggt att uttrycka idéer och känslor. Ett offentligt engagemang för dessa grundläggande principer internaliserar förändringsprocessen, minskar oro och ökar motivation för handling. Man kan sammanfatta målen med att få medarbetare och chefer att släppa dysfunktionella roller, skapa nya sätt att tänka och agera samt att bättre kunna hantera den oundvikliga stress som följer på förändring. Källa: Cary Cooper, Campbell Quick & Marc schabracq. international Handbook of Work and Health Psychology. Wiley 2010 Råd för att förbereda medarbetare för en föränderlig arbetsmarknad Robin Hoyle, utbildningsansvarig på Infinity Learning, föreslår följande utgångspunkter för att stötta medarbetare i att hantera nya förutsättningar på en föränderlig arbetsmarknad: Hjälp personer utveckla generella och universella kunskaper och ge dem befogenheter att utveckla nya arbetssätt och lösningar i en föränderlig värld. Hjälp personer att bli skickliga på att söka information en viss grad av kunskap om de nya medierna är nödvändigt för att fortsätta att lära hela livet, men framför allt en förmåga att kunna scanna stora mängder information och bedöma vad som är relevant och inte. Uppmuntra personer att utveckla ett nyfiket sinne de som fortsätter att vara nyfikna och hela tiden söker nya idéer och lösningar kommer att vara en oerhörd tillgång för att skapa framtidens produkter, tjänster och arbetsmetoder. Källa: articles/2011/10/06/58011/future-talent-grow-your-own.html Mats Frick, redaktör redaktionen@insightlab.se Ett berömt psykologiskt experiment lät ett antal testpersoner fylla i ett intelligenstest samtidigt som de stördes av riktigt irriterande buller. Inte helt otippat blev resultatet ganska långt under snittet, men det var inte poängen med testet. Efter den omgången lät man en ny grupp genomföra samma test med samma störande buller, men med en skillnad. Vid varje bord fanns nu en knapp man kunde trycka på för att stänga av ljudet. En försvinnande liten andel använde sig av knappen och gruppen som helhet presterade mycket bättre än den förra. Skillnaden? De senare hade ett val och det sänkte stressnivåerna och hjälpte dem prestera. Den riktiga strömbrytaren satt inte på bordet utan i hjärnan InsightLab 13

3 balansera prestation & stress Torbjörn Åkerstedt, profess Den största orsaken till stress Den förändring i vårt samhälle som orsakar mest stress är gränslösheten. Våra arbetsuppgifter blir mer komplexa och gränsen mellan arbete och fritid luckras upp. Det medför större frihet, men det har också visat sig bli en belastning för många människor. Vi måste börja prata om gränslösheten på våra arbetsplatser och diskutera hur vi ska hantera den. Det menar professor Torbjörn Åkerstedt vid stressforskningsinstitutet i Stockholm, som här svarar på Insightlabs frågor om stress. Torbjörn Åkerstedt Torbjörn tipsar! Pausen är alldeles för lite uppskattad idag. Vi skulle må mycket bättre och få mycket mer gjort om vi tog fler riktiga pauser. Studier visar att raster på minuter där man verkligen går iväg och gör något helt annat har tydliga effekter. Man klarar då av att både arbeta mer koncentrerat och längre tid. Och ju mindre stimuli hjärnan får under pausen, desto bättre återhämtar den sig. Forskningen visar till exempel att hjärnan återhämtar sig betydligt mer under en timmes promenad i skogen än vad den gör i en stadsmiljö, där det finns mycket som pockar på hjärnans uppmärksamhet. Foto: Mia Akermark VAD ÄR STRESS OCH HUR SER VI DET PÅ VÅRA ARBETSPLATSER? Stress är en uråldrig och förlegad överlevnadsmekanism. När vi på stenåldern blev överfallna av vilddjur kunde vi klara livhanken genom att slåss, fly eller spela döda. Och så reagerar vi än idag när vi blir stressade. Vi kan se det på jobbet, några flyr till andra företag eller andra avdelningar och några gömmer sig, får ingenting gjort och kanske gråter de lätt det är motsvarigheten till att spela död. Men de som märks mest, det är de som slåss. Stress är en stor källa till konflikter i arbetslivet. VAD ÄR VIKTIGT FÖR ATT KUNNA HANTERA STRESS? Jag tror att det är viktigt att förstå hur själva stressmekanismen fungerar. Det hela börjar med att hjärnan reflexmässigt varvar upp så fort det inträffar något som den inte känner igen som välvilligt. Det kan vara något okänt eller något som vi har dåliga erfarenheter av. När hjärnan varvar upp, kan vi tro att vi är stressade, redan innan vi faktiskt är det och då blir vi stressade. Och så fortsätter det i en negativ spiral. Om vi kan identifiera när det här sker hos oss själva, får vi lättare att hålla lite distans till stressen och bryta mönstret. Och när vi ser att stressmekanismen slår till hos andra är det viktigt att ha i minnet att det är ett reflexbeteende. Det gör att vi får lite lättare att hjälpa personen och att vi inte tar åt oss personligen av den andras reaktioner. NÄR BEHÖVER MAN OROA SIG FÖR ATT STRESSEN ÄR FARLIG? Det är långvarig stress, utan vilopauser, som är problemet. Min forskning är inriktad på sömnen och, även om det kan reta en del andra forskare inom stressområdet, brukar jag hävda att det inte är stressens direkta effekter som är skadliga för oss. Det skadliga ligger i att stress leder till sömnrubbningar. God sömn är mycket viktigt för vår hälsa. Så länge du sover gott tycker jag inte att du behöver oroa dig. VEM DRABBAS AV STRESS? Stress är relativt och individuellt. Vi har olika stresströsklar för olika saker vid olika tillfällen. Hur vi reagerar beror på våra tidigare upplevelser, på ärftlighet och på våra personlighetsdrag. Stresströskeln varierar även för en och samma person beroende på hur vi mår för tillfället. Men för att bli stressad över något måste man ha ett visst engagemang. De som engagerar sig mest och är mest ambitiösa ligger därför i riskzonen. Man kan säga att: de som inte brinner blir inte utbrända. Ofta är det framgångsrika människor som drabbas av utbrändhet. De är ambitiösa och de vill mycket, men till sist hinner de inte med. Då går dagarna ut på att släcka bränder och de tappar kontrollen. VILKA ÄR DE STÖRSTA ORSAKERNA TILL STRESS I DAGENS ARBETSLIV? Det finns många tänkbara orsaker till stress i dagens arbetsliv. Vi har slimmade organisationer, höga prestationskrav, hård konkurrens och många förändringar på gång. Men den enskilt största orsaken till stress i vårt samhälle som jag ser det är gränslösheten. Att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp innebär en belastning för många människor. Man tar med sig jobbet hem, grubblar över problem på kvällen och får svårt att sova. HUR LÖSER VI PROBLEMET MED STRESSEN OCH GRÄNSLÖSHETEN? Jag tror inte att vi kan sätta upp några generella regler för gränslösheten. Men jag tror att det är bra om arbetsgivaren och cheferna visar att man är medveten om riskerna och att man öppet diskuterar det med sina medarbetare. Man måste också respektera att gränserna blir individuella och man behöver inse att många medarbetare behöver hjälp med att sätta gränser för sig själva och hitta välfungerande rutiner InsightLab

4 or vid stressforskningsinstitutet: är den nya gränslösheten Idag har det blivit en viktig arbetsförmåga att kunna säga nej. Både för att inte bränna ut sig, men också för att det som är allra viktigast ska bli gjort på ett tillfredställande sätt. Men människor är inte vana att säga nej. Därför är det viktigt att cheferna verkligen ser till att det finns en atmosfär där människor kan tacka nej och faktiskt uppmuntrar det. Ge den som tackar nej positiv feedback på det och visa att det är en förmåga som uppskattas. Att kunna organisera sitt arbete är också en viktig förmåga för att undvika att bli stressad. Dagens arbetsliv ställer allt högre krav på att var och en ska klara av att organisera sig själv, men detta är inte lätt för alla. Många behöver hjälp av sin chef för att få till väl fungerande rutiner och effektiva arbetsmetoder. Källa: insightguide Framgångsrik stresshantering, 2012 Fler forskare om stress: Victoria Blom: Bristande självkänsla och gränslösa uppgifter bränner ut kvinnor Medarbetare som är ambitiösa, noggranna och som sällan tackar nej till fler och nya uppdrag är många chefers dröm. Men det gäller att se upp med drömmedarbetaren. Prestationsbehovet kan vara ett sätt att kompensera för bristande självkänsla och då ligger medarbetaren i riskzonen för att drabbas av stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet. Och kvinnor är mer utsatta än män. Detta visar Victoria Blom i sin doktorsavhandling i psykologi vid Stockholms universitet. Risken för utbrändhet är tydlig om man har en låg självkänsla som man kompenserar med prestationer, en så kallad prestationsberoende självkänsla. Duktigheten gör att man känner sig värdefull när det går bra och man får mycket bekräftelse, men om det går dåligt eller om någon säger något negativt så rämnar självkänslan, berättar Victoria. I sin strävan efter bekräftelse, fortsätter personer med prestationsberoende självkänsla ofta att kämpa när andra ger upp på grund av hopplösa förutsättningar och omständigheter som inte fungerar. Därmed riskerar de att driva sig själva över gränsen. Stressrelaterade sjukdomar som utbrändhet, depression, ångest och oro ökar idag hos unga kvinnor och Victorias forskning visar att den prestationsberoende självkänslan, som är signifikant högre hos kvinnor, är den främsta orsaken. Men vi får inte tro att det är farligt för tjejer generellt att vara duktiga, så är det absolut inte. Kvinnor måste få vara duktiga och de flesta mår jättebra av det, förtydligar Victoria. Victorias råd till dig som är chef är att undvika att ge medarbetare i riskzonen alltför gränslösa arbetsuppgifter. Det kan trigga prestationsberoendet. Istället bör du hjälpa dem att sätta gränser genom att arbeta med tydliga ramar, tydliga mål och tydliga ansvarsområden samt genom hjälp att prioritera. Det är också viktigt att skapa ett klimat där det är okej att misslyckas ibland och att be om hjälp. Victoria Blom Anne Grönlund: Flexibelt arbete är inte någon mirakelkur Flexibilitet har i många år varit ett nyckelord i arbetslivsdebatten. En ökad flexibilitet antas underlätta för människor att förena arbete och familj och ge möjlighet till en ökad jämställdhet. Men Anne Grönlund, som är docent i sociologi och forskare vid sociologiska institutionen vid Umeå Universitet, menar att det finns en övertro på vad man kan åstadkomma med flexibilitet. Annes forskning visar att de som har en viss möjlighet att anpassa arbetstiderna upplever mindre konflikt mellan arbete och familjeliv än de som inte kan påverka tiderna alls. Men att de som har mycket stor frihet att bestämma när arbetsdagen börjar och slutar faktiskt upplever mer konflikt mellan jobb och familj än de som har bundet schema. Hennes studier visar också att de som har flexibla arbetstider delar inte mer lika på hemsysslorna än andra och därför inte alls är den mirakelkur för jämställdhet som många tycks tro InsightLab 15

5 Stressen riskerar sänka kreativitet och prestationer Brist på innovation och kreativitet har pekats ut som ett av vår tids stora hot för moderna organisationer och allt pekar på att individuell kreativitet på alla nivåer skapar möjligheter att anpassa sig till förändring och överleva som organisation. ofta ropar man efter bättre HR-processer eller ledarskap som nyckeln till innovation och fokus ligger just på individen och dennes sammanhang. Den kreativa potentialen hos individer har många hinder att övervinna för att kunna omsättas i prestationer. Ett av de främsta är stress. Inom den positiva psykologin har man identifierat sex dygder som stärker individens tillvaro inom organisationen: Visdom, Mod, Humanitet, Rättvisa, Återhållsamhet och Upphöjdhet. Den positiva psykologin är ett svar på den kliniska synen där man fokuserar på problem. Positiv psykologi sätter begreppet optimism i centrum. Källa: Martin seligmann. learned optimism: How to Change Your Mind and Your life, Vintage En stressig miljö där individer känner sig överarbetade tar sig uttryck i otålighet, irritation och ett distraherat beteende. Trycket på att uppnå tids- och kvalitetsförbättringar stimulerar stressreaktioner och underminerar effektiviteten i traditionella arbetsmetoder. En ironi i sammanhanget är att själva strävan efter innovation kan dra undan mattan för innovationerna. Till de problem som uppstår i processerna kommer också externa faktorer som kan innebära neddragningar och avskedanden där de som är kvar i en krympande organisation måste göra mer med mindre. Till råga på allt finns det inom många organisationer en kultur där ett uppskruvat tempo och ett ständigt tryck, busyness, betraktas som en professionell statussymbol. Nöten att knäcka är hur man uppnår kreativa prestationer under stress. Nyckeln ligger i att mobilisera de positiva psykologiska resurser som finns inneboende hos alla individer och ny forskning visar att länken mellan erfarenhet eller visdom och kreativ prestationsförmåga är särskilt intressant. Dynamiken mellan karaktär, stress och prestationer Kreativ prestationsförmåga är en drivkraft hos individen som är skild från prestationen eller kreationen som sådan och kreativitet kan bedömas på grundval av idéerna som genereras och /eller potentialen för praktiskt genomförande. Den kreativa prestationsförmågan löper alltid risken att dämpas eller helt stoppas av de stressfaktorer som hör till den organisatoriska vardagen. Forskning visar dock att visdom som organisatorisk dygd har en intressant inverkan på såväl stress som kreativ prestationsförmåga. Visdom i det organisatoriska sammanhanget består av fem delar som samverkar med varandra (se figur nedan) och utgör en win-win för individens prestationer. Visdom är dock svårgripbart i praktiken och det intressanta är hur de olika komponenterna påverkar stress och prestationsförmåga för att kunna användas inom organisationen. En chef eller ledare kan inte påverka medarbetarnas visdom direkt, men däremot dess delar. Den organisatoriska visdomens komponenter är följande: Passion för lärande är drivkraften att ta in kunskaper för att framgångsrikt interagera med världen omkring sig. orginalitet. För att anses vara originell ska en idé vara ny, överraskande eller ovanlig. Individer med hög nivå av originalitet är som regel kreativa. Perspektiv handlar om att skapa sammanhang för sig själv och andra genom den kunskap man samlat på sig. Nyfikenhet är kopplat till inneboende intressen och öppenhet för nya erfarenheter. Det finns mycket forskning som kopplar nyfikenhet till kreativitet och problemlösande prestationer. omdöme, relaterar till att vara öppen och flexibel i en miljö präglad av förändring. Nyfikenhet minskar stressen Alla fem komponenterna bidrar till den kreativa prestationsförmågan och även till nivåerna av stress men med intressanta nyanser. Originalitet hade en svag inverkan på stress och perspektiv hade Visdomens karaktärsstyrkor Passion för lärande Originalitet Perspektiv Nyfikenhet Omdöme Stress (+) ( ) ( ) Kreativ prestationsförmåga InsightLab

6 en svag inverkan på kreativ prestationsförmåga. Övriga delar hade inverkan på såväl stress som kreativ prestationsförmåga i enlighet med modellen ovan. Av visdomens olika delar är det nyfikenhet som står ut mest. Denna faktor är dubbelt så stark som de övriga både i positiv verkan på prestationerna och dämpande på stress. Nyfikenhetens starka inverkan kan förklaras genom att individer med detta särdrag har större förmåga att reglera sin känslomässiga respons gentemot omgivningen. Denna självreglering leder till lägre nivåer av stress samtidigt som nyfikenheten, tillsammans med övriga faktorer, skapar förutsättningar för kreativa prestationer. Organisatoriska dygder är eftersträvansvärda men svåra att konkretisera. En tydlig möjlighet ligger dock i att arbeta med ett arbetsklimat som stimulerar nyfikenhet för att ge individer möjlighet att skapa goda cirklar gentemot negativ stress. Det finns även möjligheter att bättre matcha individer med krävande uppgifter med insikterna om hur visdom relaterar till stress och prestationer. Reflekterande, nyfikna individer har en inbyggd robusthet mot stress samtidigt som man inte kan bortse från vikten av att skapa en miljö med låg negativ stress till att börja med. Källa: James B. Avey et. al. Impact of employees character strenghts of wisdom on stress and creative performance. Human Resource Management Journal. 6 January 2011 Ledarskapets sju nycklar för ett hållbart arbetsklimat Insightlab har i en aktuell studie, baserad på djupintervjuer med svenska chefer och stressforskare, undersökt vad som krävs för att skapa hållbara arbetsklimat och få bukt med stressen. Nedan följer en sammanfattning av de sju nycklarna till framgångsrik stresshantering enligt svenska chefer, forskare och experter. 1. TYDLIGHET Tydlighet i form av ramar, arbetsbeskrivningar, regler och policys är viktiga för att medarbetarna ska känna sig bekväma och trygga i sina roller. Det minimerar också risken för missförstånd och olika tolkningar. Det är också viktigt att tydliggöra vilka förväntningar som finns på de anställda. Extra viktigt med tydlighet är det på arbetsplatser med flexibla arbetsupplägg, mycket tid ute hos kunder, virtuella team och arbete på distans. 2. GE MEDARBETARNA FRIHET OCH ANSVAR ATT STYRA SIN TID OCH ARBETSUPPLÄGG Kombinationen frihet och eget ansvar skapar en känsla av kontroll över situationen för den enskilde. Det kan handla om frihet att välja sina arbetstider eller att välja vilka uppdrag man vill jobba med. Det är också viktigt med personligt utrymme och frihet i förhållande till privatlivet. 3. KOMMUNICERA OCH INFORMERA Välj att kommunicera med personalen så öppet som möjligt, oavsett vad det gäller. Utgångspunkten är att informera om sådant som medarbetarna efterfrågar. Att inte informera leder till oro och spekulationer, särskilt i tider av förändring och dålig konjunktur. Om man dessutom endast informerar vid katastroflägen, tenderar medarbetarna att få information mest när något är dåligt och det skapar stress. Planera därför in veckomöten istället för månadsmöten. 4. PRIORITERA, FOKUSERA, VÄLJ BORT En av de svåraste uppgifterna som alla chefer måste lära sig behärska är konsten att prioritera. Om det inte sker blir medarbetarna lidande. Om inte chefen fattar beslut om vilka projekt som ska prioriteras så måste de anställda göra det och det är något som skapar stress i organisationen. 5. SKAPA LAGANDA OCH SAMARBETE Många av de intervjuade cheferna har tryckt på vikten av samarbete och laganda för att skapa ett hållbart arbetsklimat. I sådana klimat finns det en anda av att göra sitt egna jobb bra, men lika viktig är inställningen att rycka in där det behövs för att stötta sina kollegor. 6. DISKUTERA HÄLSA, STRESS OCH FÖRSE MED VERKTYG Att öppet diskutera frågor som rör arbetsbelastning, stress och hälsa är avgörande för att komma tillrätta med stressen. Ett framgångsrikt sätt att förebygga stress är bland annat att underlätta träning och rätt kost för de anställda. Exempel kan vara rabatt på gymkort och andra träningsaktiviteter eller föreläsningar kring stress och hälsa. Det är också viktigt att förse medarbetarna med verktyg för att kunna förbättra den personliga produktiviteten. Det kan vara alltifrån hur man håller inkorgen tom trots att man får 200 om dagen, till att hantera möten på ett effektivt sätt. 7. SKAPA TRYGGHET OCH FÖRTROENDE Osäkerhet om framtiden är starkt förknippat med stress. Ett genomgående drag i intervjuerna har därför varit att aktivt arbeta med att skapa trygghet i många olika former. Det kan vara trygghet kring hur det går för verksamheten eller trygghet kring den egna anställningen. Källa: Insightguide Framgångsrik stresshantering, Insightlab 2012 InsightLab 17