Läs- och skrivdiagnostik. Produktkatalog

Transkript

1 Läs- och skrivdiagnostik Produktkatalog 2013

2 Välkommen till Hogrefe och 2013 års katalog för läs- och skrivdiagnostik Förra årets katalog innehöll uppskattade intervjuer med flera av våra författare. Stefan Samuelsson, Ulrika Wolff, Christer Jacobson och Maj-Gun Johansson presenterade sig och sina arbeten, vilka under åren har kommit att betyda mycket för pedagoger runt om i landet i det viktiga arbetet med att diagnostisera läs- och skrivsvårigheter hos elever i olika åldrar. En person som har haft särskilt stor betydelse för alla som forskar och verkar inom det här området är Ingvar Lundberg. Med en kollega och vän som Ingvar Lundberg erbjuds oväntade möjligheter skrev Stefan Samuelsson, och den oerhörda inverkan av Ingvars arbete för forskningen om barns språkutveckling går inte att sammanfatta och beskriva på något rättvisande sätt. I april 2012 avled Ingvar Lundberg och han lämnade ett stort tomrum efter sig. Han var professor i psykologi med inriktning mot utvecklingspsykologi vid Umeå universitet fram till mitten av 1990-talet och var därefter knuten till Göteborgs universitet. Hans huvudsakliga intresseområde behandlade frågor om läsinlärning och de kognitiva, språkliga och sociala förutsättningarna för god läsutveckling. Han var mycket upptagen av frågor kring dyslexi och sambandet mellan lässvårigheter och räknesvårigheter. DUVAN, dyslexiscreening för ungdomar och vuxna, är det sista som Ingvar Lundberg publicerade genom vårt förlag och han gjorde det tillsammans med Göteborgs-forskaren Ulrika Wolff. Ulrika har därefter fortsatt att publicera material i DUVAN-serien genom Hogrefe. Lilla DUVAN är en dyslexiscreening avsedd för årskurs 3, 5 och 7, och under våren 2013 ser vi fram emot att få publicera Mini DUVAN, för kartläggning av den fonologiska medvetenheten hos förskolebarn. Två nya, läsvärda författarpresentationer finns i årets katalog. Det är Birgitta Järpsten och Karin Taube som berättar om sina viktiga insatser och beskriver hur de har kommit att publicera de material som sedan många år är viktiga verktyg för pedagogerna i arbetet med att kartlägga läs- och skrivsvårigheter. Det känns extra roligt att samtidigt kunna presentera deras efterlängtade reviderade utgåva av DLS för skolår 2 och 3. Materialet kommer att finnas i lager i slutet av våren 2013 och det finns beskrivet på sidan 12 i katalogen. En annan trevlig nyhet som kommer under våren 2013 är kompletterande normer till LäSt, som nu kommer att utökas till att omfatta även årskurs 6. Vi kommer som vanligt att finnas på konferenser och mässor under året, där vi ställer ut våra material och gärna tar emot förslag och synpunkter. Du är naturligtvis även välkommen att kontakta oss på förlaget för frågor, diskussion och rådgivning kring våra metoder. Trevlig läsning önskar vi på Hogrefe Psykologiförlaget!

3 Gör dina beställningar och läs mer om vårt utbud på Copyright: Hogrefe Psykologiförlaget AB, 2013 Hogrefe Psykologiförlaget AB Kontor: Gävlegatan 12B, Stockholm Telefon: E-post: Hemsida:

4 Innehållsförteckning Screening och individuella diagnoser Screening och individuella diagnoser 6 LäSt för årskurs Lilla DUVAN 8 DUVAN 9 LäsKedjor 10 Författarpresentation Birgitta Järpsten 11 DLS bas för skolår 1 och 2 12 DLS för skolår 2 och 3 13 Författarpresentation Karin Taube 14 DLS för skolår DLS för skolår 7 9 och år 1 i gymnasiet 16 LS Reviderad, Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet 17 UMESOL 18 IL-basis, grupp-prov 19 IL-basis, individuella prov 21 Diagnostiska läs- och skrivmaterial för mellanstadiet DLSM 22 ITPA 23 Pröva med tal 24 Termlexikon Material för förskolan Mini DUVAN 27 Utvärdering och utveckling i förskolan, ECERS-R 28 Språkresan en väg till ett andra språk Övrigt Backlist Höstproven 30 Copyright 31 Försäljningsvillkor 32 Utbildningsanordnare 32 Titelregister

5 Screening och individuella diagnoser

6 Screening Screening syftar på användandet av objektiva prov på gruppnivå. Dessa prov ger pedagogen en översiktlig och allmän bild av klassens och enskilda elevers färdigheter. Screening kan även ses som ett pedagogiskt verktyg för att utvärdera om den undervisning som bedrivs har önskvärd effekt. Resultaten från en screening kan på så vis ligga till grund för den fortsatta planeringen av undervisningen i klassen. Det är därför viktigt att man låter samtliga elever genomföra screeningen. Screening ska inte ses som en metod för att sortera elever. Rätt tillämpade är proven pedagogens redskap för ökad insikt om elevers färdigheter. Proven ger en möjlighet att fånga upp de elever som av olika anledningar har svårigheter med sin läs- och skrivutveckling. För att en tillförlitlig screening ska kunna ske är det av yttersta vikt att proven är standardiserade, att reliabiliteten och validiteten (se termlexikonet på sidan 24) anges och att normer för jämförelse finns att tillgå. För att kunna jämföra provresultat med normer måste prövningen ske under samma månad som standardiseringen ägde rum. Allt detta är en förutsättning för att pedagogen ska kunna utvärdera och tolka klassens och enskilda elevers resultat. Individuella diagnoser När screening har genomförts i en klass bör elever med låga resultat uppmärksammas och följas upp. Individuella diagnoser är här av avgörande betydelse för att pedagogen ska kunna få fördjupad information om enskilda elevers färdigheter samt deras styrkor och svagheter. Många gånger kan det vara mycket givande att en enskild elev uppmärksammas. En mer nyanserad bild av hans eller hennes färdigheter kan växa fram och komplettera den som pedagogen upplever i klassrumssituationen. Eftersom de individuella diagnoserna har andra syften än screeningen saknas ibland normer för jämförelse av resultaten. De individuella diagnoserna syftar inte heller enbart till att konstatera om eleven löser en uppgift eller inte. Pedagogen ges här en unik möjlighet att även undersöka hur eleven arbetar med enskilda uppgifter och att pröva hur olika former av stöd kan hjälpa eleven att överbrygga sina svårigheter. Pedagogens analys av prestationerna ligger sedan till grund för att utforma undervisningen efter enskilda behov, både inom den ordinarie skolverksamheten och eventuellt med hjälp av utökade resurser. Att de individuella diagnoserna ibland saknar normer för jämförelse innebär inte att resultaten är otillförlitliga. Uppgifterna är alltid mycket väl förankrade i teorier kring läs- och skrivutveckling och föregås alltid av ett gediget utprövningsarbete som redovisas i tillhörande handledning.

7 STOCKHOLM GÖTTINGEN BERN WIEN PARIS OXFORD PRAG TORONTO CAMBRIDGE, MA AMSTERDAM KÖPENHAMN SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER Åsa Elwér Inger Fridolfsson Stefan Samuelsson Christina Wiklund LäSt Test i Läsning och Stavning för åk 1 5 LäSt för årskurs 1 5 Åsa Elwér, Inger Fridolfsson, Stefan Samuelsson och Christina Wiklund HANDLEDNING Syfte Kartläggning och diagnostisering av grundläggande färdigheter i läs- och stavningsförmåga Ålder/skolår Skolår 1 5 Administrering Individuellt. Stavningstestet kan även administreras i grupp LäSt är ett standardiserat testmaterial för kartläggning och diagnostisering av grundläggande färdigheter i läs- och stavningsförmåga för elever från årskurs 1 till 5. Testet vänder sig till lärare, speciallärare/specialpedagoger, logopeder, psykologer och andra som i sin dagliga yrkesutövning behöver skaffa sig information om elevers grundläggande färdigheter i läsning och stavning. LäSt omfattar tre deltest Avkodning nonord A och B Avkodning ord A och B Stavningstest. Avkodning nonord och Avkodning ord består av två läsark vardera (version A och B) som innehåller ett antal nonord och ord som eleven ska läsa högt. Lästesten administreras individuellt och tar cirka 5 minuter att genomföra. Stavningstestet administreras antingen individuellt eller i grupp. De 60 uppgifterna till stavningstestet finns i handledningen och eleven skriver sina svar i test- och svarsformuläret. LäSt ger information om Läsålder om läs- och stavningsförmågan motsvarar elevens faktiska ålder Skolålder om läs- och stavningsförmågan motsvarar elevens tid i skolan Elevens läs- och stavningsförmåga uttryckt i stanine och/eller percentiler. LäSt kan administreras när som helst under hela skolåret för att bestämma elevens läs- och stavningsförmåga från årskurs 1 till 5. Med hjälp av testet kan man följa upp hur enskilda elever eller klasser utvecklar sina grundläggande färdigheter i läsning och stavning över tid. LäSt kan också användas för att utvärdera specialpedagogiska insatser eller för att uppskatta om en individ ungdom eller vuxen har en läs- och stavningsförmåga som avsevärt avviker från faktisk ålder och/eller tid i skolan. LäSt är standardiserat och normerat i en grupp om 823 barn i Östergötlands län under tiden september 2007 till mars LäSt-materialet består av Handledning, 4 läsark, till lästesten samt 25 test- och svarsformulär. Handledningen innehåller Stavningstestet och instruktioner till samtliga deltest tillsammans med poängsättning, normer och tolkning av testresultat. Vidare redogörs för testets utveckling och standardiseringsarbete Handledning inklusive stavningstestet (2009) 430: Test- och svarsformulär, 25 st* 225: Läsark, 4 st 105: 6

8 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER Lilla DUVAN Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7 Ulrika Wolff LillaDUVAN Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7 HANDLEDNING Ulrika Wolff Syfte Screeninginstrument avsett att identifiera elever i riskzonen för dyslexi genom att komma åt svårigheter i olika fonologiska funktioner, vilka kan ligga till grund för läs- och skrivsvårigheter Ålder/skolår Skolår 3, 5 och 7 Administrering Grupp eller individuell Lilla DUVAN är ett lättadministrerat screeninginstrument för bedömning av läs- och skrivsvårigheter hos barn och ungdomar. Lilla DUVAN bygger på samma teoretiskt välförankrade grund som DUVAN, som är ett screeninginstrument avsett för ungdomar och vuxna. Lilla DUVAN omfattar fyra delprov: Självskattning, Arbetsminne, Ljuden ger ordet och Bokstäverna ger ordet. Självskattning Omfattar 14 påståenden om läsning och skrivning, som eleven tar ställning till på en fyrgradig skala. Påståendena berör elevens intresse och motivation till läsning samt dyslektiska problem. Arbetsminne Omfattar sex uppgifter med stigande svårighetsgrad. Uppgifterna går ut på att eleverna presenteras en bokstav som de ska minnas, varefter de får besvara en muntlig fråga genom att hålla upp en ja - eller nej -skylt. Efter ett antal presenterade bokstäver (två till och med fyra) och frågor ska eleverna skriva ned presenterad bokstavsserie. Ljuden ger ordet Är ett tidsbegränsat delprov. Ett stort antal nonord presenteras radvis tre och tre. Eleverna får tre minuter på sig att markera det nonord i varje rad som låter som ett riktigt ord när man uttalar det. Bokstäverna ger ordet Är ett tidsbegränsat delprov. Ett stort antal ord, både nonord och riktiga ord, presenteras radvis tre och tre. Eleverna får tre minuter på sig att markera det ord i varje rad som är korrekt stavat. Utvärderingen av elevens resultat på Lilla DUVAN sker i relation till ett framtaget gränsvärde för bedömning om råpoängen faller inom riskzonen för dyslektiska svårigheter eller inte. Lilla DUVAN tar cirka 25 minuter att genomföra och administreras företrädesvis i grupp. Instrumentet är avsett att användas i grundskolans skolår 3, 5 och 7. Standardisering av Lilla DUVAN har skett i ett urval av över elever i grundskolans skolår 3, 5 och 7, varav cirka 150 elever med dyslektiska problem. Lilla DUVAN komplett omfattar: Handledning, svarshäfte 25 st*, CD, svarskort 25 st*, sammanställningsblankett 25 st.* Lilla DUVAN komplett 1 125: Handledning (2010) 430: Svarshäfte, 25 st* 295: Sammanställningsblankett, 25 st* 120: Svarskort Ja/Nej, 25 st av varje 85: CD 330: 7

9 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna HANDLEDNING Ingvar Lundberg Ulrika Wolff DUVAN Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna Ingvar Lundberg & Ulrika Wolff Syfte Ålder/skolår Administrering Screeninginstrument avsett att identifiera individer i riskzonen för dyslexi genom att komma åt svårigheter i olika fonologiska funktioner, vilka kan ligga till grund för läs- och skrivsvårigheter Ungdomar och vuxna Grupp eller individuell DUVAN är ett teoretiskt väl förankrat och lättadministrerat screeninginstrument för bedömning av läs- och skrivsvårigheter hos ungdomar och vuxna. DUVAN omfattar sex delprov: Självrapport Omfattar 20 påståenden som personerna tar ställning till på en fyrgradig skala. Påståendena berör intresse och motivation för läsning och skrivning samt dyslektiska problem. Arbetsminne Omfattar sex uppgifter i stigande svårighetsgrad. Uppgifterna går ut på att test personerna presenteras en bokstav som de ska minnas, varefter de får besvara en muntlig fråga genom att hålla upp en ja - eller nej -skylt. Efter ett antal presenterade bokstäver (två till och med fyra) och frågor ska personerna skriva ned presenterad bokstavsserie. Vokabulär fonologiskt Omfattar 14 uppgifter med tre olika svarsalternativ som är fonologiskt lika. Omvänd spoonerism Omfattar 24 uppgifter med tre olika tecknade svarsalternativ. Uppgifterna går ut på att personerna ska byta plats på den första bokstaven i två ord, exempelvis näv ros = räv nos. Varje uppgift presenteras med tre sekunders intervall. Ljuden ger ordet Är ett tidsbegränsat delprov. Personerna har två minuter på sig att markera vilket av tre presenterade ord som är ett korrekt fonologiskt stavat ord. Bokstäverna ger ordet Är ett tidsbegränsat delprov. Personerna har två minuter på sig att markera vilket av tre presenterade ord som är ett korrekt stavat ord. Utvärderingen av en persons resultat på DUVAN sker i relation till ett framtaget gränsvärde för bedömning om råpoängen faller inom riskzonen för dyslektiska svårigheter eller inte. DUVAN tar cirka 40 minuter att genomföra och administreras före trädesvis i grupp. Instrumentet är avsett att användas i gymnasieskolan och inom olika former av vuxenutbildning eller andra sammanhang där det finns anledning att bedöma en persons eventuella läs- och skrivsvårigheter. Standardisering av DUVAN har skett i ett urval av 270 personer (varav 50 med dyslektiska problem) inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. DUVAN komplett omfattar: Handledning, svarshäfte 25 st*, CD, svarskort 25 st*, sammanställningsblankett 25 st.* DUVAN komplett 1 175: Handledning (2003) 415: Svarshäfte, 25 st* 380: Svarskort Ja/Nej, 25 st av varje 85: Sammanställningsblankett, 25 st* 120: CD 330: 8

10 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER LäsKedjor Christer Jacobson Syfte Ålder/skolår Administrering Lästest för bedömning av ordigenkänning eller ordavkodningsförmåga Skolår 1 till och med första året på gymnasiet Främst grupp EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KAT- TEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA Manual Christer Jacobson LäsKedjor är en snabb och reliabel metod för bedömning av elevernas avkodningsförmåga. Metoden har utvecklats inom ramen för läsprojektet Läsutveckling i Kronoberg. LäsKedjor omfattar två test, avsedda för olika åldersgrupper: LäsKedjor för skolår 2 och 3 Testet omfattar Läskedjorna bokstavskedjor och ordkedjor. Lästiden för dessa är två minuter vardera och eleven markerar tre bokstavskedjor och tre ordkedjor. Standardiseringen ägde rum under hösten 2000 och normerna baseras på ungefär elever. Staninevärden presenteras för flickor respektive pojkar. Testet är en reviderad version av testet Ordkedjor. LäsKedjor för skolår 4 till och med 9 och första året på gymnasiet Testet består av Läskedjorna teckenkedjor, ordkedjor och meningskedjor. Lästiden för dessa är två minuter vardera och eleven markerar här fyra teckenkedjor, ordkedjor respektive meningskedjor. Standardiseringen ägde rum under våren Normerna baseras på ungefär elever. Staninevärden presenteras för flickor respektive pojkar. LäsKedjor för skolår 1 LäsKedjor för skolår 2 och 3 har kompletterats med normer för skolår 1 avseende deltestet ordkedjor. Normeringen genomfördes i Eskilstuna kommun under maj Normgruppen består av totalt 912 elever (435 flickor och 477 pojkar). Normerna för skolår 1 kan laddas ner kostnadsfritt från Hogrefe Psykologiförlagets hemsida och innehåller separata normer för flickor och pojkar samt totalgruppen, presenterade i råpoäng och staninevärden. Testet administreras och tolkas enligt de anvisningar för ordkedjor, skolår 2 och 3, som finns presenterade i manualen för LäsKedjor. Separat testblankett för skolår 1 kan beställas. Manual (en manual för samtliga åldersgrupper) Manualen till LäsKedjor omfattar teoretisk bakgrund samt administrerings- och tolkningsanvisningar till båda testen. I ett avsnitt presenteras den läsforskning som pågår inom projektet Läsutveckling i Kronoberg. EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN RÖD BUSS ÅKER IVÄG DE MÖTER EN BRUN HUND MARIA RITADE ETT STORT HUS KATTEN JAGAR SIN SVANS VI ÅKTE BIL TILL STADEN FISKEN HOPPAR HÖGT I ÄLVEN SKA VI GÅ OCH BADA I SJÖN OLLE OCH HANS HUND ÅKTE I SKOGEN SOLEN VÄRMER SÅ FINT I DAG VI ÖVAR ATT LÄSA VARJE KVÄLL MIN KATT ÄR SVART OCH GRÅ JAG EN Normsupplement Manual (2001) 355: Testhäfte, skolår 2 och 3, 25 st* 215: Testhäfte, skolår 4 9 och första året på gymnasiet, 25 st* 305: Testhäfte, skolår 1, 25 st* 105: När du köper en bunt blanketter köper du framför allt rätten att använda provet så många gånger som motsvarar antalet blanketter du har köpt. Det kostar att utveckla nya metoder. Största delen av blankettens pris utgör ersättning till konstruktören och förlaget för dessa kostnader. Därför är det inte bara förbjudet att kopiera blanketter, det är också illojalt. 9

11 FÖRFATTARPRESENTATION Birgitta Järpsten Som nyutbildad lärare väcktes tidigt mitt intresse för elever med läs- och skrivsvårigheter och elever med specifika läs- och skrivsvårigheter, som numera benämns dyslektiker. Redan i början av 60-talet kom jag i kontakt med dåvarande Psykologiförlaget då jag, som forskningsassistent vid Lärarhögskolan i Stockholm, pedagogiskt-psykologiska institutionen, fick uppgiften att utveckla DLS (Diagnostiska läs- och skrivprov) för mellanstadiet och senare även för högstadiet. De första testen för klasserna 1 3 var då redan utgivna av Psykologiförlaget efter önskemål från forskning och skolor. Foto: Anna Järpsten Under det drygt halva sekel som har gått sedan dess har mycket i synen på läsning och skrivning förändrats, både inom forskningen och inom undervisningen. DLS innehöll först endast ett individuellt högläsningsprov och ett rättstavningsprov och har senare utvecklats till att omfatta även andra aspekter av läsning och skrivning. Man kan numera genom en DLS-testning få en bild av elevens läsförståelse vid tyst läsning av texter, elevens självuppfattning vad gäller läsning, snabbhet i läsning, säkerhet beträffande bokstavsljud, språklig förmåga, förståelse av enstaka ord, skriftlig förmåga samt stavningsförmåga. Resultaten i alla dessa delar kan sedan följas upp genom en analys och diagnostiskt bedömas på såväl grupp- som individnivå. Bedömningen bildar i sin tur underlag till förslag för fortsatt pedagogiska åtgärder. DLS har flera gånger under årens lopp reviderats och nya delprov har utarbetats. För lågstadiet gjordes nya prov för var och en av årskurserna 1 till 3. De innehöll förutom prov i läsförståelse, rättstavning och ordförståelse även en serie auditiva och visuella prov. Dessa prov har under förnyats ytterligare en gång med en helt ny typ av prov DLS BAS avsett för årskurs 1, normerat på våren, alternativt för årskurs 2, med normer under hösten. För klasserna 2 och 3 konstruerades en ny version under som innehåller ljudmässig säkerhet som ett nytt deltest. Med anledning av de nya kursplanerna i svenska pågår för närvarande (2012) ytterligare en revidering även av dessa prov. Provet för årskurs 3 tillförs flera nya delprov samtidigt som det får normer under hösten för att vara bättre anpassat till skolans behov. Även för mellanstadiet har revidering av proven genomförts. Först år 1997 och sedan år 2009, då bland annat nya prov i läsförståelse, läshastighet och ordförståelse tillsammans med nya normer för samtliga prov publicerades. En reviderad version av högstadiets DLS finns sedan Där har årskurserna 7 8 samma prov medan årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1 har ett gemensamt prov. Båda proven har separata normer för respektive årskurs. Ett fördjupat material om elevernas aktuella läs- och skrivstatus är DLSM (Diagnostiska läs- och skrivmaterial för mellanstadiet). Där ingår både individuella prov, som högläsning av ord och texter, och grupprov. Till DLSM finns en extra handledning för diagnostisering och planering av åtgärdsprogram. Den är avsedd som ett fortbildningsmaterial för i första hand speciallärare i utvärdering av en enskild elevs läs- och skrivstatus. Det har, som synes, blivit många prov och således många elever på skilda läsnivåer som jag personligen har mött under alla mina utprövningar av de olika DLS-testen. Jag har alltid uppskattat att få möta eleverna i skolans arbete och jag har, genom min undervisning som speciallärare, fått den bredd och de kunskaper som har varit nödvändiga som testkonstruktör, för att kunna finna rätt nivå och ett väl anpassat innehåll från årskurs 1 till gymnasiet. Jag är också tacksam att ha fått förmånen att samarbeta med kunniga medförfattare, vilket har möjliggjort att DLS-testen har blivit bra hjälpmedel av hög kvalitet i både forskning och undervisning i svenska skolor. Birgitta Järpsten Speciallärare, fil.kand. 10

12 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER DLS bas för skolår 1 och 2 Birgitta Järpsten Syfte Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga Ålder/skolår Skolår 1 och 2 Administrering Främst grupp FÖR SKOLÅR 1 OCH 2 bas HANDLEDNING Birgitta Järpsten Detta diagnostiska material är avsett att användas i screeningsyfte. Det är enkelt att administrera och utvärdera samt ger reliabel och valid information om gruppens och enskilda elevers färdigheter i läsning och skrivning. DLS bas för skolår 1 och 2 omfattar tre delprov: Läslust, Läsning och Skrivning. Läslust omfattar tio uppgifter som berör elevernas inställning till läsning ur olika aspekter. Läraren läser uppgifterna högt och eleven markerar en glad tiger om han eller hon vill besvara en fråga med det är roligt eller en ledsen tiger om han eller hon vill besvara frågan med det är tråkigt. Läraren utvärderar elevernas resultat kvalitativt och i handledningen presenteras tolkningsanvisningar. Samma delprov bjuds i skolår 1 och 2, varför läraren kan följa upp elevernas inställning till läsning. Läsning omfattar 20 uppgifter (meningar) sammanvävda till en liten berättelse. Till varje läst uppgift finns fem bilder och eleverna ska markera den bild som bäst kan kopplas samman med den lästa uppgiften. Antal rätt ligger till grund för normjämförelsen. Samma delprov bjuds eleverna i skolår 1 och 2, men lästiden är sju minuter i skolår 1 och fem minuter i skolår 2. Skrivning består av en bild som eleverna ska skriva och berätta till. Bilden hör samman med den berättelse som de har läst i delprovet Läsning. Läraren utvärderar elevernas skrivning i tre skrivnivåer. Samma delprov bjuds eleverna i skolår 1 och 2, varför läraren kan följa elevernas skrivutveckling över tid. DLS bas har standardiserats i företrädesvis Huddinge kommun. I skolår 1 medverkade ungefär 250 elever (april 2004) och i skolår 2 deltog cirka 600 elever (september 2003). Handledningen innehåller förutom en redogörelse för standardiseringsarbetet, administrerings- och tolkningsanvisningar. Dessutom presenteras en översikt av läs- och skrivutvecklingen för aktuella åldrar Handledning (2004) 430: Svarshäfte, 25 st* 320: Sammanställning skolår 1, 10 st* 65: Sammanställning skolår 2, 10 st* 65: 11

13 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER DLS för skolår 2 och 3 Birgitta Järpsten och Karin Taube Reviderad utgåva! Publiceras våren 2013 FÖR SKOLÅR 1 OCH 2 HANDLEDNING Birgitta Järpsten Karin Taube Syfte Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga Ålder/skolår Skolår 2 och 3 Administrering Främst grupp Denna reviderade version från 2013 innehåller bland annat nya, unika läsförståelseprov för både skolår 2 och 3. Samma ljud för skolår 2 har fått en tydligare struktur och för skolår 3 har Samma ljud ersatts av två helt nya prov, Bokstäver och meningar samt Min läsning och skrivning. Samtliga delprov har helt nya normer. I den gemensamma handledningen redovisas provens standardiseringsdata, administrerings- och tolkningsanvisningar samt normer för skolår 2 och 3. DLS för skolår 2 omfattar fyra delprov: Läsförståelse, Rättstavning, Ordförståelse och Samma ljud. Proven ska genomföras i februari. DLS för skolår 3 omfattar fem delprov: Läsförståelse, Rättstavning, Ordförståelse, Bokstäver och meningar samt självbildstestet Min läsning och skrivning. Proven ska genomföras i oktober. Läsförståelse undersöker elevens förmåga att läsa och förstå skönlitterära texter. Proven för skolår 2 och 3 har nya, elevnära texter av barnboksförfattaren Helen Rundgren. Proven har 20 flervalsuppgifter (3 hörförståelseuppgifter och 17 läsförståelseuppgifter). Provtiden är 30 minuter. Rättstavning fångar stavningsförmågan vid skrivning av vanligt förekommande ord. 20 prövningsord presenteras i en sammanhängande berättelse. Orden har behållits från den tidigare versionen, men normerna är nya. Provtiden är 30 minuter. Ordförståelse ger en uppfattning om förmågan att förstå vanligt förekommande ord hämtade ur texter för barn i 8 10-årsåldern. Skolår 2 har 17 flersvarsuppgifter som har behållits intakta från föregående version, men har nya normer. Skolår 3 har utökats till 20 uppgifter, varav 8 prövningsord har behållits från den tidigare versionen och 12 ord är nya. Provtiden är cirka 20 minuter. Samma ljud, nu endast för skolår 2, ger en uppfattning om elevens allmänna fonologiska förmåga avseende enskilda bokstavsljud och ljudkombinationer. Uppgifterna har förtydligats genom att de upplästa stimulusorden presenteras i svarshäftet endast som bilder. 8 uppgifter med 5 deluppgifter vardera administreras muntligt, med fördel i mindre grupper. Provtiden är minuter. Bokstäver och meningar är ett nytt prov för skolår 3. Tre korta delprov ger en uppfattning om elevens förmåga inom områdena alfabetisk ordning, meningsbyggnad, interpunktion och avskrift. Provtiden är minuter. Min läsning och skrivning är ett nytt självbildstest för skolår 3, som fångar elevens bild av sin läs- och skrivförmåga. Provtiden är minuter Handledning (2013) 430: Skolår Läsförståelse, svarshäfte, 25 st* 325: Samma ljud, svarshäfte, 25 st* 250: Rättstavning, svarsblankett, 25 st* 75: Ordförståelse, svarshäfte, 25 st* 220: Sammanställningsblankett, 10 st* 65: 12 Skolår Läsförståelse, svarshäfte, 25 st* 325: Bokstäver och meningar, svarshäfte, 25 st* 250: Rättstavning, svarsblankett, 25 st* 75: Ordförståelse, svarshäfte, 25 st* 220: Min läsning & skrivning (självbild), svarshäfte, 25 st* 125: Sammanställningsblankett, 10 st* 65:

14 Karin Taube FÖRFATTARPRESENTATION Efter ett antal år som speciallärare i grundskolan fick jag anställning som forskningsassistent vid Umeå universitets psykologiska institution. Professor Ingvar Lundberg var då projektledare för ett nordiskt samarbetsprojekt om läsning på lågstadiet, det så kallade Bergen-projektet. I mina arbetsuppgifter ingick att organisera inhämtandet av data om bland annat elevernas språkliga medvetenhet, läs- och stavningsförmåga och självbild. Efter en tid då projektet hade blivit känt utanför universitetets gränser kontaktades jag av Lars Lindqvist dåvarande chefen på Psykologiförlaget. Han undrade om det skulle vara möjligt att publicera något av det testmaterial som hade utvecklats inom projektet. Efter överläggningar med Ingvar Lundberg och professor Jörgen Gjessing från Norge fick jag (med stöd av Ingvar Lundberg och Margit Tornéus) till uppgift att anpassa och i vissa fall översätta delar av projektmaterialet med syftet att det skulle gå att använda bland framför allt elever med svårigheter i läsning och skrivning. Foto: Mattias Pettersson Materialet fick samlingsnamnet UMESOL (Umeå Skriv och Läs) och innehåller tre områden: fonologisk medvetenhet, självbild samt läsning och stavning. Varje område omfattar kartläggning och åtgärder. Att elever med grava läs- och skrivsvårigheter ofta utvecklar en negativ självbild var något som jag hade sett på nära håll under min tid som speciallärare och självbild blev mitt område i projektet. Efter ett antal år resulterade detta i doktorsavhandlingen Reading acquisition and self-concept. Nästa kontakt med Psykologiförlaget var när min goda vän Birgitta Järpsten kontaktade mig och undrade om jag kunde tänka mig att tillsammans med henne revidera och nyskapa delar av DLS för mellanstadiet. Test har ju en tendens att i viss mån bli föråldrade och en revidering var nödvändig. Vi letade texter, skrev frågor och provade ut test av bland annat läsförståelse, stavning och ordförståelse. För närvarande arbetar vi med att revidera och nyskapa delar av DLS för lågstadiet för Hogrefes räkning. När svenska elevers läsförmåga undersöktes inom ramen för en omfattande internationell studie 1991 hamnade de svenska eleverna bland de allra bästa av eleverna i 30 länder. Även vid den första PISA-undersökningen år 2000 låg Sverige bra till, fjärde plats bland cirka 30 länder. I de därpå följande PISA-undersökningarna 2003 och 2006 fanns tecken som tydde på en försämring av de svenska femtonåringarnas läsförmåga och i undersökningen 2009 var den signifikanta nedgången ett faktum. Det är i dag viktigare än någonsin att i tid upptäcka elevers problem med läsning och skrivning och att sätta in åtgärder för att stödja eleverna. Goda mätinstrument är nödvändiga redskap i detta arbete. Karin Taube Karin Taube är professor emerita vid Umeå universitet och har tidigare bland annat varit nationell projektledare för PISA-undersökningen. 13

15 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER DLS för skolår 4 6 B A c b a C a FÖR SKOLÅR 4 6 HANDLEDNING Birgitta Järpsten & Karin Taube Syfte Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga Ålder/skolår Skolår 4 6 Administrering Främst grupp Birgitta Järpsten Karin Taube DLS för skolår 4 6 är ett lättadministrerat screeninginstrument för användning på klassnivå, men delproven kan självklart även administreras individuellt. Materialet kan med fördel användas som instrument vid resursfördelning. Syftet med diagnosen är att: Utvärdera klassens medelvärde Ge information om klassens spridning i läs- och skrivfärdigheter Ge snabb och reliabel information om vilka elever som särskilt bör uppmärksammas och följas i sin läs- och skrivutveckling. Materialet består av fyra delprov: Rättstavning, Ordförståelse, Läshastighet och Läsförståelse. Rättstavning finns i två versioner med olika svårighetsgrad. Varje version innehåller 36 uppgifter som representerar olika delar inom stavningsmetodiken. För att kunna genomföra en kvalitativ analys av den enskilde elevens stavningsförmåga finns en särskild analystabell på elevens svarsblankett. Nytt för båda versionerna av rättstavningsprovet är nya, uppdaterade bjudningsmeningar. Ordförståelse görs vid ett tillfälle och i den nya versionen har antalet uppgifter utökats från 36 till 40. Läshastighet finns i två versioner med olika svårighetsgrad. Den nya versionen har ett nytt läshastighetsprov för skolår 4 med 35 uppgifter. Läshastighetsprovet för skolår 5 och 6 med 32 uppgifter har behållits från den tidigare versionen, men har uppdaterats med en ny övningsuppgift. Tolkning är möjlig av hastighet i relation till förståelse av den lästa texten. Läsförståelse ges vid två tillfällen och består av fyra nya texter med tillsammans 44 flervalsuppgifter som mäter olika aspekter av läsförmåga, såsom kunskaper på detaljnivå och förmåga att dra slutsatser. Standardiseringen av samtliga delprov genomfördes under oktober 2009 på 37 skolor i olika delar av landet (2119 elever). I handledningen redovisas standardiseringsdata, administrerings- och tolkningsanvisningar samt presenteras ett underlag för utvecklingssamtal av enskilda elevers resultat. Handledningen har också utökats med en fördjupad tolkning av läsförståelseprovet samt jämförande resultat och diskussion kring elever med annat modersmål Handledning (2010) 430: Läsförståelse, läshäfte, st 50: Läsförståelse, svarshäfte 25 st* 325: Rättstavning, version 1 + 2, svarsblankett med analysschema, 25 st* 75: Ordförståelse, 25 st* 290: Läshastighet, Draken i månskenet, 25 st* 285: Läshastighet, I isbjörnens rike, 25 st* 225: Sammanställningsblankett, 10 st* 65: 14

16 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER DLS för skolår 7 9 och år 1 i gymnasiet Birgitta Järpsten Syfte Ålder/skolår Administrering Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga Skolår 7 9 och år 1 i gymnasiet Främst grupp HANDLEDNING FÖR SKOLÅR 7 9 OCH ÅR 1 I GYMNASIET Birgitta Järpsten Detta diagnostiska material är ett screeninginstrument som är lätt att administrera och ger reliabel information om klassens och enskilda elevers färdigheter i läsning och skrivning. Eftersom materialet är standardiserat kan det med fördel användas vid resursfördelning. DLS för skolår 7 9 och år 1 i gymnasiet omfattar fyra delprov: Rättstavning, Ord för ståelse, Läshastighet och Läsförståelse. Delproven finns i två versioner: Version A för skolår 7 och 8, Version B för skolår 9 och år 1 i gymnasiet. Rättstavning omfattar 36 uppgifter (båda versionerna) som representerar olika delar inom stavningsmetodiken. För att underlätta kvalitativa analyser av enskilda elevers stavningsförmåga finns en särskild analystabell över vanliga feltyper på elevens svarsblankett. Ordförståelse omfattar 34 flervalsuppgifter (båda versionerna) där 8 uppgifter är unika för varje version. Orden är hämtade ur texter från olika ämnesområden som elever i aktuell åldersgrupp möter. Läshastighet omfattar 36 uppgifter insprängda i en sammanhängande text. Texten och uppgifterna är desamma för de två versionerna, men lästiden är 5 minuter för Version A och 4 minuter för Version B. Läsförståelse Version A omfattar 22 uppgifter varav 20 är flervalsuppgifter och 2 är öppna. Läsförståelse Version B omfattar 20 uppgifter varav 18 är flervalsuppgifter och 2 är öppna. Båda ver sio nerna består av tre texter, och flervalsfrågorna har olika karaktär: Informationssökning, kritisk granskning, händelseförlopp, inferens och eget reflekterande. Delproven har samtliga standardiserats i Huddinge kommun (skolår 7 9) där ungefär 1700 elever medverkade och i Gävle kommun (år 1 i gymnasiet) där cirka 400 elever deltog i standardiseringen. I ett första skede september och oktober 2001 kom delproven Rättstavning, Ordförståelse och Läshastighet att standardiseras, medan delprovet Läsförståelse standardiserades under februari I handledningen redogörs för standardiseringsarbetet, administrerings- och tolkningsanvisningar samt diskuteras vad läsförståelse egentligen är och hur man på ett strukturerat sätt kan träna elever i att öka sin förmåga att förstå och reflektera över lästa texter Handledning (2002) 415: Rättstavning, Version A + B, svarsblankett med analysschema, 25 st* 70: Läshastighet, Version A + B, läs- och svarshäfte, 25 st* 305: Ordförståelse A, svarshäfte, 25 st* 305: Ordförståelse B, svarshäfte, 25 st* 305: Läsförståelse A, läs- och svarshäfte, 25 st* 365: Läsförståelse B, läs- och svarshäfte, 25 st* 365: 15

17 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER L S TM REVIDERAD DIKTAMEN AVLÄSNING ORDFÖRSTÅELSE LÄSFÖRSTÅELSE Handledning Klassdiagnoser i Läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet Maj-Gun Johansson LS Reviderad Klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet Maj-Gun Johansson Syfte Ålder/skolår Diagnostiskt material för kvalitativ diagnos av läs- och skrivförmåga Högstadiet och gymnasiet Administrering Främst grupp Ett lättadministrerat diagnostiskt material för skolår 7 9 och gymnasiets årskurs 1, nu i reviderad utgåva. Utgångspunkten är en kvalitativ analys av läs- och skrivfunktionen, som visar såväl starka som svaga sidor hos den enskilde eleven och ger möjlighet till individuellt anpassade åtgärder. Diagnoserna är konstruerade i varierande svårighetsgrad för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av elevernas läs- och skrivfärdigheter under hela högstadiet eller de första gymnasieåren. Den nya versionen innehåller förutom en revidering av det gamla materialet även nya normer och de nya delproven Läsförståelse III samt Avläsning nonsensord. Delprov: Diktamen I, II och III i stigande svårighetsgrad Avläsning 50 ord i stigande svårighetsgrad Avläsning 49 nonsensord i stigande svårighetsgrad Ordförståelse I och II i stigande svårighetsgrad Läsförståelse I och II i stigande svårighetsgrad; båda innehåller vardera tio texter. Maxtid 35 minuter. Läsförståelse III som ger ett mått på antal rätt och använd lästid. Innehåller sex texter, varav fem är längre än i övriga läsförståelseprov. Tiden mäts individuellt; maxtid 50 minuter. LS Reviderad, Normsupplement, Finlandssvenska normer för årskurs 7 och 9 Normsupplementet innehåller Finlandssvenska normer för åk 7 och 9, för deltesten Diktamen I och III, Ordförståelse I och II samt Läsförståelse I och III (inklusive Läskvot). Normeringen genomfördes i skolor i Svenskfinland under , och innefattar 555 elever från årskurs 7 samt 562 elever från årskurs 9. Normsupplementet finns att ladda ner kostnadsfritt på Klassdiagnosernas syfte är att ge: Snabb upplysning om vilka elever som har läs- och skrivsvårigheter Eleverna större delaktighet i och ansvar för att de egna färdigheterna utvecklas Information om klassens spridning i läs- och skrivfärdigheter. För åtgärder på elevnivå finns blanketter för kvalitativ analys till Läsförståelse I, II och III. Dessutom finns ett schema över feltyper till diktamensproven i handledningen. Normeringen för år 2003 är genomförd på ett urval av klasser från 11 kommuner runt om i landet. Normeringen ägde till största delen rum under hösten. Data från denna samt resultat från elever med annat modersmål än svenska redovisas i handledningen Handledning (2004) 415: Kopieringsunderlag i set 175: Kvalitativ analys till Läsförståelse I Kvalitativ analys till Läsförståelse II Kvalitativ analys till Läsförståelse III Elevjournal Elevhäften Uppgiftshäfte Ordförståelse I, st 35: Uppgiftshäfte Ordförståelse II, st 35: Uppgiftshäfte Läsförståelse I, st 45: Uppgiftshäfte Läsförståelse II, st 45: Uppgiftshäfte Läsförståelse III, st 45: Protokoll/svarsblanketter Analysblankett Diktamen, 25 st* 70: Protokoll till Avläsning Ord, 25 st* 85: Protokoll till Avläsning Nonsensord, 25 st* 85: Ordförståelse I, svarsblankett, 25 st* 150: Ordförståelse II, svarsblankett, 25 st* 150: Läsförståelse I, svarsblankett, 25 st* 150: Läsförståelse II, svarsblankett, 25 st* 150: Läsförståelse III, svarsblankett, 25 st* 150: 16

18 INDIVIDUELLA DIAGNOSER UMESOL Karin Taube, Margit Tornéus & Ingvar Lundberg Läsning och skrivning Syfte Ålder/skolår Administrering Pedagogiskt hjälpmedel för kartläggning av enskilda elever med läs- och skrivsvårigheter samt för att lägga upp individuella utvecklingsprogram Lågstadiet (Självbild även mellanstadiet) Främst individuell Handledning för kartläggning och utveckling Karin Taube Margit Tornéus Ingvar Lundberg Självbild Självbild UMESOL har till syfte att ge speciallärare hjälp med en systematisk diagnos av läs- och skrivsvårigheter. Med ledning av en detaljerad kartläggning kan planmässig inlärning och träning genomföras i ett utvecklingsprogram. En vägledande princip för konstruktionen av UMESOL har varit att komma fram till ett mönster av starka och svaga sidor hos en elev som har kommit till korta med läsinlärningen. Fonologisk medvetenhet Handledning för kartläggning och utveckling Karin Taube Margit Tornéus Ingvar Lundberg UMESOL består av tre delar: Läsning och skrivning som omfattar tolv delprov med olika svårighetsgrad, vilka prövar olika aspekter av läs- och skrivförmågan. Fonologisk medvetenhet innehåller fyra delprov: Ljudsegmentering, Ljudsyntes, Positionsanalys och Segmentsubtraktion. Självbild består av formulären Ballongbarnet och Flaggbarnet (av sett för lågstadiet) och Så här är jag (avsett för mellanstadiet) där eleven tar ställning till det egna jaget, i relation till skolan i allmänhet, skolarbete i synnerhet samt kamratrelationer. I formuläret Val av svårighetsgrad är det främst elevens tilltro till den egna förmågan att klara skolarbetet som utvärderas. Handledningarna innehåller beskrivningar av den teoretiska bakgrunden, standardiseringen, administrerings- och tolkningsanvisningar samt förslag till pedagogiska hjälpinsatser med konkreta exempel. Läsning och skrivning (för lågstadiet) Handledning för kartläggning och utveckling (1984) 255: Protokoll, 25 st* 280: Svarshäfte, 25 st* 220: Läsprov (spiralblock) 170: Planeringsschema, 25 st* 65: Fonologisk medvetenhet (för lågstadiet) Handledning för kartläggning och utveckling (1984) 255: Prov, 4 x 25 st* (en bunt av vardera prov A, B, C, D) 205: Prov A, Ljudsegmentering, 25 st* 65: Prov B, Ljudsyntes, 25 st* 65: Prov C, Positionsanalys, 25 st* 65: Prov D, Segmentsubtraktion, 25 st* 65: Självbild (för låg- och mellanstadiet) Handledning för kartläggning (1984) 130: Handledning för utveckling (1984) 115: Ballongbarnet och Flaggbarnet (lågstadiet), 25 st* 180: Så här är jag (mellanstadiet), 25 st* 100: Val av svårighetsgrad, 25 st* 100: 17

19 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER Jørgen Frost Jørgen Christian Nielsen IL-basis, grupp-prov Jørgen Frost & Jørgen Chr Nielsen IL basis Handbok Syfte Ålder/skolår Administrering Diagnostiskt prov och pedagogiskt hjälpmedel för att få insikt om vilka elever som är i behov av tidig insats för att få en gynnsam start i sin läs- och skriv utveckling Främst skolår 1, men även inom 6-årsverksamheten Grupp IL-basis består av fyra prov, varav ett är ett grupp-prov och de övriga tre är avsedda att användas för fördjupad individuell prövning (Språk och Bokstav samt Text och Ord 1 och Text och Ord 2, se vidare sidorna 22 23). Materialet är processinriktat, vilket ger läraren möjlighet att utvärdera om de pedagogiska insatser som görs får önskvärd effekt. IL-basis bildar dessutom en god grund för de utvecklingssamtal som ska äga rum tillsammans med elev och föräldrar. Den första delen av handboken är en presentation av IL-basis och de vägledande principerna bakom materialet. Därefter följer administrerings- och tolkningsanvisningar för såväl gruppprovet som de tre individuella proven. Den andra delen av handboken fokuserar på IL-basis teoretiska förankring och ger läraren möjlighet till fördjupad kunskap om enskilda elevers resultat på de ingående delproven i såväl grupp-provet som respektive individuellt prov Handbok (1998) 485: IL-basis grupp-prov Grupp-provet används kontinuerligt som ett naturligt inslag i skolarbetet under första klass. Urvalet av de delprov som ingår i grupp-provet är baserat på den föreliggande forskningen om läsutvecklingens förut sättningar och grunder. Grupp-provet omfattar totalt 14 delprov: Teckna och skriva 1 och 2, Hörförståelse 1 och 2, Rimord, Första ljud, Fonemantal 1 och 2, Sammansatta ord, Bokstavskännedom, Bokstavs skrivning samt Rättstavning 1, 2 och 3. Arbetet med ett delprov tar vanligtvis cirka minuter. Grupp-provet är utprövat för att ge läraren en normerad bas för vägledning vid tolkning av såväl klassens som enskilda elevers resultat på de ingående delproven. Ut prövningen har ägt rum under i Landskrona kommun och cirka 500 elever i skolår 1 har deltagit i arbetet. Reliabiliteten för de ingående delproven är god, i genomsnitt.65. Även validiteten är god. Sannolikheten är 89 % att delproven identifierar svagpresterande elever. Till grupp-provet hör följande material (röd rygg): Grupp-prov komplett (1 bunt*/1 st av resp. art. nedan) 800: Elevhäfte, 25 st* 205: Klassöversikt, 10 st* 170: Rättningsnyckel, st 85: Overhead-bilder, 1 uppsättning 440: Bekanta dig med IL-basis gedigna material genom att köpa en referensuppsättning till förmånligt pris! I paketet ingår Handbok samt ett exemplar av vissa elev- och lärarhäften för såväl grupp-provet som för de individuella diagnoserna IL-basis referensuppsättning 485: Referensuppsättningen innehåller: Handbok Elevhäfte, 1 st Klassöversikt, 1 st Lärarprotokoll, 1 st Analys- och samtalsformulär, 1 st Läshäfte 1a Anna och Björn, 1 st Lärarprotokoll 1a Anna och Björn, 1 st Analys- och samtalsformulär 1, 1 st Läshäfte 2a Moa och David, 1 st Lärarprotokoll 2a Moa och David, 1 st 18

20 SCREENING OCH INDIVIDUELLA DIAGNOSER IL-basis, individuella prov Jørgen Frost & Jørgen Chr Nielsen Jørgen Frost Jørgen Christian Nielsen Syfte Ålder/skolår Skolår 1 3 Administrering Individuell Fördjupande individuella diagnoser som kartlägger elevens starka respektive svaga sidor IL basis Handbok De individuella proven är Språk och Bokstav, Text och Ord 1 samt Text och Ord 2. Dessa är inte normerade utan syftet med dem är att undersöka på vilket sätt eleven arbetar med en uppgift. Genom att använda föreslagna stödstrategier under prövningen kan läraren ta reda på vilken typ av hjälp eleven kan dra nytta av i sin fortsatta läs- och skrivutveckling. Utifrån resultaten kan läraren sedan, till exempel i samarbete med speciallärare, lägga upp åtgärdsprogram för enskilda elever. Handboken är upplagd så att den första delen är en presentation av IL-basis och de vägledande principerna bakom materialet. Därefter följer administrerings- och tolk ningsanvisningar för samtliga individuella prov (även grupp-provet, se sidan 21). Den andra delen av handboken fokuserar på IL-basis teoretiska förankring och ger pedagogen möjlighet till fördjupad kunskap om enskilda elevers resultat på de ingående delproven. Materialet är processinriktat, vilket ger läraren en möjlighet att utvärdera om de pedagogiska insatser som görs får önskad effekt. IL-basis bildar dessutom en god grund för de utvecklingssamtal som ska äga rum tillsammans med elev och förälder. Språk och Bokstav omfattar delproven: Teckna och skriva, Förståelse av händelseförlopp, Sammansatta ord, Ordkunskap och ordförståelse, Rimord, Första ljud och reduktion, Fonemsyntes och fonemanalys, Bokstavskännedom Bilda ord samt Bokstavsskrivning, vilka är mycket nära förbundna med grupp-provet. Prövningen kan genomföras under hela skolår 1, dock i anslutning till att motsvarande delprov ur grupp-provet har genomförts. Språk och Bokstav Skolår 1 I genomsnitt åtgår cirka 15 minuter till varje delprov, men tidsåtgången kan variera med hänsyn till syftet med prövningen. Till Språk och Bokstav hör följande material (grön rygg): Språk och Bokstav komplett (1 bunt*/1 st av resp. art. nedan) 625: Lärarprotokoll, 10 st* 170: Analys- och samtalsformulär, 10 st* 170: Bildmaterial, 1 uppsättning 360: 19