ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR

Transkript

1 ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR Reviderad kurs integrerad med SKL:s baskurs och fortsättningskurs KURSTID: MAX ANTAL DELTAGARE: 35 Personer LÄRARE: Mats Fridell, professor i klinisk psykologi, vid Lunds och Växjö universitet, leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare. Psykologförbundets specialistbehörighet i klinisk psykologi och organisationspsykologi. Mats har en 30-årig erfarenhet av kliniskt arbete med narkomaner, av organisationsutveckling, och metodutveckling, handledning och forskning på en rad områden. Han är en ofta anlitad föreläsare på olika konferenser och kurser runt om i Skandinavien. Mats har medarbetat i SBU:s totalgenomgång av det internationella kun-skapsläget kring missbruk (2001, 2003) och på senare år i Socialstyrelsens Riktlinjearbete för missbruks och beroendevården (2007). Kursen nedan har givits i en kortare och kontinuerligt reviderad version vid ca femtio tillfällen på olika håll i Sverige med mycket positiva kursvärderingar. Anna Nyhlén, M.D., Ph.D. Arbetat som bitr överläkare och specialist i infektionssjukdomar vid infektionskliniken i Lund sedan 1988, disputerad i antibiotikas verkningsmekanismer. Dubbelspecialiserar sig f n till Psykiater. Anna har lång erfarenhet av undervisning, handledning och arbetsledning med positiva kursutvärderingar. MÅL: att förmedla en bred och samtidigt djup inblick i de olika typer av psykiska störningar som är vanliga hos tunga missbrukare med sidoblickar på hur dessa störningar yttrar sig i samspelet mellan behandlare och missbrukare. Inverkan av processer från basala hjärnfunktioner och deras samspel med psykologiska och sociala faktorer belyses. Deltagarnas egna erfarenheter och kunskaper är viktiga pedagogiska redskap i undervisningen. Lite i motsats till SKL:s BAS-kurs integrerar det här upplägget hela tiden, hur olika Störningar yttrar sig och hur detta leder till ett val av bredare behandlingsstrategier som är mer tillgängliga i vård och socialtjänst och som sedan i sin 1

2 tur kan preciseras i evidensbaserade metoder. Dessa avsnitt kommer således sammanhängande i relation till de olika problemområdena. INNEHÅLL: - En genomgång av forskningsläget, historiskt och aktuellt med en koppling mellan empiri och praktisk tillämpning. - Kursen har vissa element av egenvärdering och hands on vad gäller bl a de instrument som rekommenderas av Socialstyrelsen. Deltagarna får testa på sig själva och varandra under kursens gång. T ex ASI, DOK, ADAD, AUDIT, DUDIT - Definitioner av begrepp som psykisk sjukdom, psykisk störning, beroende, missbruk och riskbruk klargörs. - Förekomst och utbredning av olika problem. Kort om vad epidemiologiska studier säger i kontrast till andra typer av kliniska material. -Ett psykologiskt fokus anläggs utifrån teoretiska modeller som har stöd i aktuell forskning och tillika praktisk tillämpbarhet som affektteori och självpsykologi. -Beskrivning av hjärnans och transmittorsystemens sätt att fungera med och utan inverkan av droger. -Drogernas farmakologiska egenskaper på nervsystemet frågan om belöningsoch antibelöningssystemen i hjärnan. -Neuropsykologiska problem och deras samspel med andra psykiska problem. -Somatiska sjukdomar och infektionssjukdomar i samband med missbruk -Farmakologisk behandling -Personlighetsstörningarna beskrivning och dynamiskt perspektiv -Varför gör vi fel? Överförings- och motöverföringsaspekter i behandling -Evidensbaserad behandling vad fungerar? -Bemötande och behandling av psykotiska patienter med missbruk PEDAGOGISKT ANGREPPSSÄTT Teoretiska beskrivningar illustreras fortlöpande med fallbeskrivningar och exempel ur föreläsarnas kliniska vardag. Vikten av behandlarens självobservans och vilka förhållningssätt som anger en optimal distans vid olika störningar diskuteras. I kursen strävar vi efter en aktiv medverkan från deltagarna och diskussion med kursgivarna. Tag gärna med egna fall eller problem. En del test och skattningsskalor kommer att prövas av deltagarna själva UPPLÄGG: Kursen går under 5 tillfällen om vardera 8 lektionstimmar. Kursupplägget har initialt gjorts i samarbete med Socialstyrelsens expertgrupp som behandlade psykisk störning och missbruk. Med utvidgningen inkluderas också SKL:s riktlinjer från SKL:s expertgrupp. 2

3 INTYG: För intyg på kursen krävs att deltagaren har varit närvarande vid Samtliga tillfällen. Frånvaro kräver skriftlig redovisning av litteratur som ingår i kursen och denna avrapporteras till kursledningen. KOMMENTAR: Från dag II kommer en kort resumé att inleda varje gång. Mycket av genomgångarna blir kliniska vinjetter och illustrationer. Det är inte nödvändigt att Ni skall läsa en massa litteratur till föreläsningarna. Men för de som är intresserade rekommenderas två nivåer. Några svenska rapporter nedan är säkert det som är mest intressant för deltagarna. För den intresserade finns en mer omfattande vetenskaplig litteraturlista bifogas. KURSDAG I: Den 24:e februari Mats Fridell Orientering och översikt Presentation av kursen och deltagarna Definitioner av grundläggande begrepp som psykisk sjukdom, psykisk störning, evidens Vad ger olika typer av studier för information om missbrukets utbredning: Epidemiologiska och andra typer av studier. Vad ger olika vetenskapliga modeller för kunskaper om vilka behandlingsmetoder som fungerar? Diskussion i smågrupper Vilken grupp av tillstånd är det jag arbetar med. Vad behöver jag skaffa för information för att välja rätt behandling. Återsamling och uppföljning av diskussionen Missbruk och beroendetillstånd med och utan psykisk samsjuklighet betydelsen för val av behandling utifrån socialstyrelsens riktlinjer för missbruksbehandling Forts: Psykiska störningar vid missbruk Att reglera självkänslan innifrån och utifrån. Narcissism och andra typer av självregleringsstrategier Om olika sätt att reglera självkänslan, och konsekvenser för bemötandet 3

4 KURSDAG II: den 24 mars Anna Nyhlén Missbrukets biologi och neuropsykologiska bas Att förstå hjärnan och centrala processer för uppkomst och vidmakthållande av beroende. Hjärnans belöningssystem och antibelöningssystem. Ett alternativt perspektiv till att se missbruk som omreglering av nervsystemet snarare än självmedicinering Neuropsykologiska störningar som ADHD, Aspberger och Autismspektrumstörningar Hjärnans belöningssystem och antibelöningssystem. Ett alternativt perspektiv till att se missbruk som en självhjälp Biologiska mekanismer i psykologins tjänst Mats Fridell Centralnervösa processer bekom vår kommunikation. affekt och emotionsteori. Gruppövningar Övningar utifrån affektskoleperspektiv. Hur kan vi förstå mer av våra affekter. Symtom kontra känslor/emotioner Kaffepaus Affektreglering vid psykopatologiska tillstånd. Hur förstå fenomen som symtom, nedreglering av förmåga att uttrycka och kommunicera, sjukdomsupplevelsen Empatisk förmåga och affektavläsning skam, vrede, oro, förvåning, intresse och andra centrala affekter/emotioner KURSDAG III: den 14 april Fortsättning biologiska och somatiska aspekter på missbruk och beroende Anna Nyhlén Rekapitulation med frågor och diskussion kring hur missbruk och beroende förstås utifrån hjärnans funktioner Transmittorsystem och deras funktion: dopamin, serotonin och noradrenalin och hur dessa interagerar Droger och deras inverkan på hjärnan och nervsystemet Somatiska sjukdomstillstånd och infektionssjukdomar hos missbrukare.: hepatit B och C, HIV, blodsmittor 4

5 Gruppdiskussion: Rädslor och oklarheter kring vad jag som behandlare måste tänka på kring missbrukarens psykiska och somatiska sjukdomar Återsamling och diskussion med Anna och Mats Test och mätinstrument Mats Fridell En genomgång av användningen av ASI, DOK, ADAD, AUDIT och DUDIT. Vad mäter de, hur och när används de? Kaffepaus Vad är personlighet och vad är personlighetsstörning Mats Normalitet kontra avvikelse? Mats Om olika sätt att diagnosticera personlighetsavvikelser, DSM-IV/SCID II eller dynamiska modeller DAG IV: den 19 maj Mats Fridell Personlighetsstörningarna utifrån DSM-IV hur förstå dynamiken i de olika personlighetsstörningarna, - ett kliniskt perspektiv Udda : a) paranoid, b) schizoid, c) schizotyp Generella aspekter av bemötande av de här störningarna Personlighetsstörningar II dramatiska a) Histrion, b) Narcissitisk, c) Anti-social, d) Borderline Generella aspekter på bemötande av de här störningarna LUNCH Gruppdiskussioner: Egna erfarenheter av problem och lösningar i arbetet med Människor med missbruk och personlighetsstörning och/eller ADHD och neuropsykologiska störningar Återsamling Personlighetsstörningar III sensitiva - a) dependent (beroende), b) passivt-aggressiv, c) tvångsmässig. d) undvikande och e) masochistisk Kaffepaus Psykopati kontra antisocial störning med utgångspunkt i forskning kring prognos och självläkning vid olika person- lighetsstörningar. Inverkan av ADHD på diagnostiken. 5

6 DAG V den 9 juni Mats Fridell och Anna Nyhlén Psykiska sjukdomstillstånd hos missbruiare Psykossjukdomar, depressioner och ångest hos patienter i inom missbrukarvården. Behandlingsaspekter Fortsättning. Överdödlighet och självmord hos missbrukare Behandlingsaspekter Varför behandlare beter sig tokigt Om icke-föreståelse och empatiproblematik Överföring och motöverföring tillämpad affektteori Kaffepaus och gruppdiskussion: Vad vet jag om mina egna hangups? Återkoppling och sammanfattning Avslutande reflektioner - kursutvärdering REFERENSLITTERATUR: Fridell, M. (1996). Kapitel 7 psykiatrisk miljöterapeutisk vård I: Institutionella behandlingsformer vid missbruk. Stockholm, Natur och Kultur. Fridell, M.: Överförings- och motöverföringsreaktioner. Betydelsen för personaluttröttning och utbrändhet i narkomanvård. I Jenner, H., & Segraeus, V. (Red.): Att Hålla Lågan Levande - Om bemästrande av utbrändhet. Studentlitteratur, Lund 1989 sid Fridell, M. (2005). Lögnen som redskap i handledning. I Larsson, M., & Lindén, J., (Red:er): Handledning Perspektiv och erfarenheter, Lund, Studentlitteratur, Heilig, M. (2004). Beroendelära. Stockholm, Natur och Kultur. Åhörarkopior fungerar delvis som litteratur En mer omfattande och detaljerad litteraturlista följer inom kort. UPPFÖLJNINGSDAG/AR: Möjlighet finns till en eller två uppföljningsdagar efter något halv. Sådana skall i så fall ägnas åt deltagarnas egna erfarenheter och fall med komplement av teoretiska moment som behövs för att ge en god förståelse. Finns en möjlighet att deltagarna i kommunikation med kursledningen kan skräddarsy en uppföljningsutbildning. 6