Bilagor till rapport från förstudien om biosfärområde Vindelälven-Juhtatdahka

Transkript

1 Bilagor till rapport från förstudien om biosfärområde Vindelälven-Juhtatdahka 1. Projektorganisation 2. Inkomna synpunkter under förstudien 3. Samebyar inom utredningsområdet 4. Marktyper inom utredningsområdet 5. Lista över områden med formellt skydd inom utredningsområdet 6. Temakarta över områden med formellt skydd inom utredningsområdet 7. Rödlistade arter inom utredningsområdet 8. Organisationer som deltagit under förstudien 9. Projektsammanställning från projektmässa Kartor över utredningsområdets gränser 11. Förstudien i media 12. Karta över markägande i Vindelälvsdalen 13. Förslag till stadgar för biosfärkandidatföreningen Vindelälven 14. Litteraturförteckning med bäring på Vindelälvsdalen 15. Organisationer som står bakom Vindelälven som biosfärområde

2 Bilaga 1 Organisation under förstudien om biosfärområde Vindelälven Styrgrupp Namn Björn Jonsson Elin Pietroni Ingela Edholm Forsberg Jan Ask Jeanette Knutstam Johan Söderling Ola Jennersten, Rickard Sundbom Tomas Nilsson Organisation Länsstyrelsen Västerbotten Umeå kommun Arjeplogs kommun Sorsele kommun VIKOM Vännäs kommun Världsnaturfonden Lycksele kommun Vindelns kommun Arbetsgrupp Namn Annika Myrén Doris Grellmann Elin Bergarp Hanna Johansson Jänkänpää Greger Jonsson Kajsa Berggren Leopold Sjöström Peter Lundström Organisation Umeå kommun Sorsele kommun Vindelns kommun Lycksele kommun Projektledare VIKOM Vännäs kommun Referensgrupp Namn Anders Forsgren Anders Nyberg Arne Lindström Bert-Ove Bäckman Birger Dynesius Björn Jonsson Bo Brydsten Bo Sundin Bo-Göran Persson Britt-Louise Eriksson Christer Nilsson Christin Westman Claes Hellsten Daniel Holmqvist David Rönnlund Donald Eriksson Doris Grellmann Elli-Marie Lundgren Gunilla Johansson Gustav Hellström Hans Lundqvist Hans-Erik Forsell Organisation STF Vindelälvsdraget LRF Lycksele kommun STF Länsstyrelsen Västerbotten Sorsele kommun Länsstyrelsen Västerbotten Skellefteå kommun Vindelns kommun Umeå Universitet Vännäs kommun Östra Vätternbranternas Biosfärområde Vindelälvens fiskeråd Holmenskog Aurora Borealis Umeå kommun Rans sameby VIKOM Umeå Universitet Sveriges lantbruksuniversitet VästerbottensTurism

3 Bilaga 1 Helena Dehlin Helena Wikberg Henrik Sandström Hjalmar Laudon Håkan Stenlund Jeanette Knutstam Johanna Gardeström Johanna Mac Taggart Karin Fällman Kjell Leonardsson Kristina Nilsson Lars Fällman Lars Lövgren Lena Friborg Leopold Sjöström Liisen Lönnqvist Lilian Holloway Malin Bjurén Malin Östlund Matthias Schnyder Maud Tyboni Nina Loughlin Ola Jennersten Oswald Jonsson Otilia Johansson Per Dahlgren Per-Anders Lindgren Per-Gunnar Olofsson Peter Gren Peter Jonsson Ronny Eklund Rune Sjöström Simon Jonegård Staffan Landström Stig Westbergh Tage Nygren Torgny Forsgren Åsa Widén Sveaskog Länsstyrelsen Västerbotten Vindelälvens Fiskeråd Sveriges lantbruksuniversitet Sorsele Kommun VIKOM Umeå Universitet Svenska MAB, Biosfärområde Vänerskärgården med Kinekulle Destination Gold of Lapland Sveriges lantbruksuniversitet Skogsstyrelsen Vindelälvsleden Umeå Universitet Region Västerbotten VIKOM Vindelns kommun Företagarna Ammarnäs Vindelns kommun Vännäs kommun Destination Vindelfjällen Västerbottens ornitologiska förening Lycksele kommun Världsnaturfonden WWF Grans sameby, Fjällhästen, Destination Amm. Lycksele kommun Rusksele Intresseförening Skogsstyrelsen Tavelsjöbygdens LRF avdelning Kronlunds kursgård Länsstyrelsen Västerbotten Åmsele Vindeln Utveckling Östra Vätternbranternas Biosfärområde STF Vindeln Utveckling, Från Kust till Fjäll Vormsele Hembygdsförening Naturskyddsföreningen Lycksele Hälsingfors, Vindeln

4 Bilaga 2 Inkomna synpunkter förstudie Vindelälven Berggren Kajsa

5 Innehåll Vindelälvsbyarnas synpunkter från byamöten under vintern Områdets avgränsning... 2 Natur- och kulturvärden man vill lyfta fram, utveckla och bevara... 4 Prioriterade områden för hållbar utveckling Övrigt Samlade synpunkter från framtidsverkstad om Vindelälven som biosfärområde Vägen mot visionen om ett biosfärområde Vindelälven - Vidduole Framgångsfaktorer och utmaningar att vara uppmärksam på i arbetet för Vindelälven som biosfärområde Vad ser vi att andra kan göra för gynna hållbar utveckling i Vindelälvsdalen? Vad kan vi själva göra i biosfärområdet för hållbar utveckling av Vindelälvsdalen? Synpunkter från samebymöte 4 november Områdets avgränsning och namn Natur- och kulturvärden man vill lyfta fram, utveckla och bevara Prioriterade områden för hållbar utveckling Synpunkter från samiskt möte om Vindelälven som biosfärområde 20 mars Diskussion om samiskt deltagande i framtida biosfärorganisation och under den fortsatta förstudien Diskussion om viktiga målsättningar för ett biosfärområde ur ett samiskt perspektiv I V Synpunkter från möte om naturvårdsinsatser i ett framtida biosfärområde Naturtyper att prioritera i det framtida biosfärområdets bevarandearbete Symbolarter för det framtida biosfärområdet Viktiga naturvårdsinsatser Möjlighet till naturvård med lokal samverkan Möjliga naturvårdsinsatser som kan generera eller kombineras med näringsverksamhet Viktiga insatser som görs eller gjorts av andra aktörer Korta minnesanteckningar från ett antal av förstudiens övriga möten

6 Vindelälvsbyarnas synpunkter från byamöten under vintern Områdets avgränsning Gargnäs Vindelälven är oreglerad till dess den möter Umeälven. Detta gör att man få tänka sig för när man talar om den fritt strömmande älven. Tar man med Umeå i biosfärområdet får man se upp så att inte alla resurser fastnar i Umeå. Blattnicksele Det är bra att titta på andra befintliga geografier i området som man gjort ex. Fiskeområdet och Vindelriver Life. Avrinningsområet innehåller det som naturligt tillhör Vindelälven och vattendelaren utgör en logisk gräns och utgångspunkt. Rusksele Inga direkta synpunkter på avgränsingen av utredningsområdet. Sorsele Att dra gräns efter älvens avrinningsområde är logiskt. Det finns ett socialt och kulturellt sammanhang i älvdalen. Denna gräns skär dock igenom tex. Lycksamyran som har höga natur och kulturvärden. Men en gräns behöver ju inte vara skarp och ses som en mur för möjlighet till delaktighet. Vindelgransele Har inga direkta invändningar mot utredningsområdet. Man påpekar att inte bara är Laisälven som har källflöden i Norrbottensfjällen. Det har de facto även Vindelälven. Vormsele Bra med den föreslagna avgränsningen för en sammanhållen utvecklingsdiskussion för Vindelälvsdalen. Det kan kanske vara svårt att ena alla längs älven med en gång. Men om man låter dem som tror på detta gå i bräschen så kan detta bli riktigt bra. Gränsen för området får absolut inte bli en järnridå. Mentalt så ingår byar som Hissjö och Tavelsjö i Vindelälvsdalen. Dem vill man ha med i området. Åmsele En gräns behövs för att definiera ett område men det är viktigt att verkligen få med alla dem som vill bidra till Vindelälvdalens utveckling. En gräns får inte utesluta delaktighet. Vännäs Man anser att Tavelsjö bör ingå i ett framtida biosfärområde. Man anser också att det vore värdefullt om Laisälven ingick in det framtida området. Laisälven är en del av helheten i Vindelälvsdalen och Laisälven är viktig att ha med i ett biosfärområde med tanke på fiskets och turistverksamhetens utvecklingspotential i älvdalen. Att ha ett område som sträcker sig från fjäll till kust och att verkligen samarbeta i hela området tycker man vore ett stort steg framåt. Samebyarna rör sig genom hela området vilket också är en anledning att ha ett sammanhållet område. Någon tyckte att området är på tok för stort för att man verkligen skall samarbeta över invanda gränser och att man kanske hellre 2

7 borde titta på samverkan i delområde. Någon annan tyckte tvärtemot att det inte var så avgörande att området i sig är stort utan att det tvärtom behövs inkluderas ett antal byar för att få ihop tillräckligt många engagerade människor idag då det är så få boende kvar i älvdalen. Malå och Georange har mycket geologisk kunskap om Vindelälvsdalen som man borde få in. Vindeln Man tyckte att det föreslagna utredningsområdet har en godkänd avgränsning men att en by som Tavelsjö borde inrymmas i området då det vore dumt att avgränsa bort engagemang för Vindelälvsdalen. Ammarnäs I Ammarnäs har man sedan långt tillbaks i tiden mycket samhörighet och bra samarbete med Norge. Såväl nybyggare som renskötare har rört sig över landsgränsen genom tiderna. Idag har man samverkan genom handel, jakt, besöksnäring etc. Några källflöden till Vindelälvens ligger på Norsk mark och det vore värdefullt att få till stånd en samverkan också med Norrmännen inom Biosfärområdet. Vattendelaren som den naturliga gräns det är tycker man annars är en lämplig gräns för Biosfärområdet. Att utvidga området för att få in de aktiva byarna Hissjö och Tavelsjö som ligger längs 363:an tycker man är rimligt. Laisvall I Laisvall tyckte man att det som presenterades om biosfärområden var intressant. Man ser att Vindelälvens avrinningsområde är en naturlig gräns. Man tyckte dock att det var svårt att på den direkta frågan säga huruvida Laisälven skall ingå eller inte. Man ser att detta helt klart är något annat än nationalparkstankarna som tidigare lyfts och att detta inte handlar om inskränkningar i tex. skoteranvändning utan om gemensamt arbete för hållbar utveckling. Det tycker man är riktigt intressant. Man är däremot rädda för att ta på sig en mera arbete och att engagera sig i fler saker. I byn är man idag endast bofasta personer och de som är driftiga och engagerade sliter redan hårt på ideell bas för att hålla byn, ishallen, idrottsföreningen och skoterlederna vid liv. Man ser dock att det kan finnas en del andra personer som inte var med på kvällsmötet som man tror skulle ha intresse av att engagera sig och delta i ett framtida gemensamt utvecklingsarbete (de flesta renskötarna är nu ute vid kustens vinterbetesmarker). Adolfsström Att ha Vindelälvens avrinningsområde som gräns har en logik. Det är en naturlig gräns och det är samma gräns som finns för annat arbete i älvdalen. Att arbeta med helhetsgrepp inom älvdalen är en bra ansats. Bredden på området är bra men längden på området från fjäll till kust blir en verkligt stor utmaning. Man måste noga tänka sig för hur man skall gå till väga för att engagera människor mot samma mål i ett så vidsträckt område. Kanske måste man bryta ner området i mindre enheter då man arbetar med frågor som inte berör alla. Att ha fjällkontor i Ammarnäs och Adolfström samt att ha kustkontor som noder i biosfärområdet vore bra. Man pekar på vikten att hitta eldsjälarna ute i byarna för att verkligen få med den lokala drivkraften i ett framtida arbete. Man påpekar att det finns flera små byar längs älven där det bor människor med stort engagemang. 3

8 På den direkta frågan om man tycker att Laisälven skall vara med i det fortsatta arbetet för att bli ett biosfärområde så menar man att det vore dumt att tacka nej. När det nu satsas på älvdalen vore det oklokt att ställa sig utanför och inte delta i satsningen. Man undrar vad man egentligen har att förlora på att delta i detta läge. Med på mötet fanns ingen som företrädde samebyarna då många renskötare nu är ute vid kusten. Byborna poängterade att det var viktigt att samebyarna också är med på tåget för att det här skall bli ett bra arbete (samebyar som berörs är Svaipa, Maskaure och Semisjaur-Njárg). Natur- och kulturvärden man vill lyfta fram, utveckla och bevara Gargnäs Vindelälven i sig själv är ett mycket stort värde att bevara. Unikt i Gargnäs är Gargnäsborna! Älvdalen har varit en egen enhet i alla tider. Detta märks tex. på människors släktskap och dialekter. Idag försvinner dock dialekterna allt mer. Detta är en stor förlust. I flera av de gamla skogar på berg, som lämnats då de utgjort tekniska impediment planeras det nu vindkraft på. Tex Abmoberget. Man önskar att det byggs vindkraft där naturen redan är påverkad. Naturen runt älven är fantastisk och ger goda möjligheter till ett rikt friluftsliv. Vi har till exempel de 5 stora rovdjuren, tjäderspel, jakten, bra fiske, och en fantastisk stjärnhimmel ostörd av stadens ljus. Kulturlandskapet med slåtterängar och odlingar behöver utvecklas i området Vi måste bli bättre på att ta vara på och berätta vår historia. Historierna från nybyggarna till framtiden, genom nuet. Historier och kulturminnen från flottningsepoken och från skogsbruket genom tiderna behöver bevaras. Avverkningarna av skog mot stränder och utflyktsplatser behöver åtgärdas Man har redan i dag skottpengar på mink i hela området. Mårdhund har påträffats i Sorsele. Fjällgåsen rastar ibland i Blattnicksele. Man ser problem med ökande igenväxning i vattendragen uppströms byn. Blattnicksele Kulturella och sociala värden Skogsstyrelsen har finansierat restaurering av ett antal skogliga kulturmiljöer nära Blattnicksele, bland annat en tjärdal och två kolbottnar. Vi behöver synliggöra och tillgängliggöra våra kulturområden. Det finns tex. kvarnar i Råstrand, Hufta och Kvarntjän till vilken det leder en nygjord stig som gjorts av Fredrik Grensman. Det finns gamla stigar och spänger över myrar men få vet var de finns. Skogsberedning över sådana stigar är ett problem. Man önskar mer aktivitet från museet då man hittat kulturmiljöer. Kajsa tipsar om att även kulturmiljöfolket på Lst. harkunskap. 4

9 Vi behöver öka vår lokalkännedom och ta vara på och förmedla de äldres kunskaper om området. Ett exempel är namn på platser. Detta tappas bort idag. Vi måste ta vara på vår matkultur Naturvärden Älven med sina biflöden är ett stort värde Fisket och främst laxfisket är en stor tillgång Selen i Vindelälven håller på att växa igen. Man vet inte varför men tror det kan hänga ihop med avsaknaden av flottning som påverkar strömhastigheten nära stränderna. Man ser igenväxning även i forsarna och menar att det på sikt kommer att påverka fiskfaunan. Naturbetesmarkerna har tillfört bygden mycket och fler öppnade betesmarker vore önskvärt. Det finns naturreservat som behöver rustas bättre Vi behöver förstå att värna natur för naturens egen skull Abmoberget har fin skog som man gärna besöker men som hotas av såväl skogsbruk som vindkraft. Rusksele Fisket i älven är ett viktigt värde. Det finns en rik kulturhistoria att ta vara på och som man skulle kunna ge mera liv. Elisabet Alnersson håller tex. liv i en tjärdal som hon eldat varje sommar i 40 år. Det finns också flottningslämningar, kolmilor, skogskojor som man vill bevara. Det är önskvärt med åtgärder för att bevara timringskunnande och slöjdkunnande Man drar ännu not i älven. Detta är något man skulle kunna utveckla. Det finns riktigt gamla fynd efter människor i dalgången. Boplatsvallar finns tex på Holmen i älven. Det finns många platser som är viktiga. Altarliden är en gammal samisk kultplats. Flyddjestenen i Staugoträsk är ett stort block som spruckit loss och som idag är ett utfyktsmål. Det finns också ett antal naturreservat i området. Sorsele Kulturella och sociala värden Kalender framtagen 2006 med beskrivning av många fina platser att besöka! Det finns ett stort kulturintresse i Sorsele och man har såväl ett poesisällskap som teatergrupp. Man sätter årligen upp pjäsen Bruden som handlar om orten. Kulturmiljöer man vill hålla fram är: Klippan i Tärnasjön med 8000 år gammal boplats. Unika fångstgropsystem och boplatser från stenåldern och yngre bland annat längs Laisälven. Zackrisbo kronohemman som renoverats med stöd av Sveaskog. Spelemannamusik med visskatt som nu upptecknas as av Carina Bergström Ammarnäs by med potatisbacken, de restaurerade ladorna och ängarna är unikt och kanske ett lämpligt Världsarv Josefleden till Norge Traditionell ripsnarning i Ammarnäs Nybyggarkulturen och den samiska kulturen 5

10 Flottningshistoria med kulturlämningar Umesamiskan Bergnäs, Klippen och Kåtakyrkan Fisket är ett stort värde Benstamp i fungerande skick mot Ammarnäs Kvarnar Hembygdsområdet i Sorsele Nordanås med lador och kåtor Sorsele kommun håller på att digitalisera sin bildbank. Det samma händer framöver i Lycksele, Vindeln och Vännäs kommuner. Naturvärden Man ser problem med att selen i Vindelälven växer igen, något som ökat tydligt de senaste åren. Man undrar hur man kan komma till rätta med detta då det bland annat kan påverka fiskfaunan. Rester av gammelskog måste bevaras. Nu allt fler hyggen som kommer mkt nära socialt viktiga områden som rastplatser, favoritpromenader och stränder. Naturreservaten, Lieksgelisen, Gimegolts samt Skållidens naturreservat med cykelvägen dit. Gimegolts behöver rustas upp, idag förfallet t.ex. kåta och stigar. Vindelfjällens naturreservat är unikt. Det finns fin, besöksvärd natur vid Hemnäs, Kyrkberget och Abmoberget samyt vid Skibbiken badplats. Kärleksudden mittemot skogskyrkogården i Sorsele är en fin promenad. Naturbetesmarkerna är en tillgång Blomsterängar från gamla tiders hävd försvinner/växer igen, tex Blomsterbyn, Nordanås blomsteräng. Forsarna i Laisälven inom Nordanås-Fjällnäs skifteslag (Vitforsen mfl) Fjällbjörkskogen inom Vindelälvens avrinningsområde den största sammanhängande i världen. Det finns arter som är lite mer ovanliga som roströd polarull (vattendelare Laisälven/Giertsbäcken, röd näckros (Mittiträsk, Krutträsk) och Bombmurkla. Vindelgransele Det finns en gammal kraftstation i Storforsen som togs i bruk 1941 och som lades ner Denna vill man gärna restaurera som kulturminne. Det finns mycket kulturmiljöer kartlagda men sannolikt väldigt mycket mer som vi inte vet så mycket om idag. Det har gjorts väldigt lite underökningar med avseende på riktigt tidig befolkning från tiden då högsta kustlinjen gick i trakterna. Man jämför med de fynd som gjorts runt Vuollerim. I Vindelgransele har flera personer hittat pilspetsar etc som visar på tidig mänsklig aktivitet. Björkfallet är en samisk offerplats Vindelgransele är en by präglad av nybyggarandan från tiden det begav sig, Man upplever sig hindrade av de restriktioner som lagts på fisket idag. Man anser att behovet av husbehovsfiske är lika starkt för byborna som för samebyarna. Man har kämpat för fisket 6

11 mot Vattenfall och nu när medel avsatts så får man inte den del av dessa medel som man ser sig har rätt till. Det finns fortfarande en som kan tillverka forsbåtar, han heter Tore Bergström och är i 80- årsåldern. Vindelgransele är en vacker by som har varit öppen och tillgänglig. Nu växer det igen allt mer då jordbruken lagt ner. Det är kostsamt för byborna att själva hålla markerna öppna. Vormsele Kulturella och sociala värden Alla dessa berättelser som folk i älvdalen bär på har ett mycket stort värde Museiverksamheten i Vormsele med nybyggarstugan. Man önskar göra ett hemslöjdsmuseum med olika aktiviteter igång under tiden då hemslöjdsmässan hålls i Vormsele. Slöjden är i sig ett värde att utveckla och bevara, detsamma gäller konsten I Björksele finns det en bärtork som användes under krigstiden. En ångmaskin fraktades mellan Bastuträsk, Sorsele och Björksele för att torka bär till soldaternas skaffning (blåbärssoppa). På södra stranden vid Björksele finns det gamla fäboplatser. Många har rasat men en fäbod vid brofästet är bevarad, om än med behov av åtgärder. I Vormsele finns lämningar från gårdagens jordbruk med tex en skvalpkvarn och en 8- kantslada. Då Vindelälven är outbyggd har man inte undersökt älvdalens arkeologi i samma omfattning som man undersökt de utbyggda älvarna. Det finns rätt knapphändiga uppgifter och man tror att det finns mycket mer att hitta om man skulle börja undersöka mera. Valltjärnsfyndet som gjordes i Vargviken mellan Vindelgransele och Björksele är ett exempel på fornfynd som nämndes. Fångsgropsystem längs Laisälven är känt men skulle man titta närmare på fångsgropsystemet som löper från Buntikavan till Vormsele och snett neråt så skulle man se att detta också är ett mycket stort system. Flottningen var tidigare en folkfest som knöt ihop byarna längs älven. Man flottade inte bara timmer utan även tjärtunnor innan skogsbruket tog så stor fart. I Trollforsarna fick man rulla tunnorna över landbacken och det kan tänkas finnas spår kvar från detta än idag. Än idag finns det bybor som jobbade aktivt inom flottningen. Tjärbränning och kolmilning bedrevs i bygden och i Arvlund finns det en restaurerad tjärdal i bruksskick. Båtar till flottningen gjordes av bostadsminister Stefan Attefalls far Konrad Lindström. Flottningsföreningens båtar var stora med dubbla årpar. Man saknar i stort sett jordbrukare i Vormsele. I Björksele finns det dock några jordbrukare kvar. Det öppna jordbrukslandskapet i älvdalen är något att värna och åter utveckla. Naturvärden Naturen som vi tar för given med tystnaden, solnedgångarna, norrskenet och stjärnhimmeln. Vid Linaforsen finns det en fantastisk kallkälla ca 3 meter i diameter med kristallklart vatten med en botten av vitt grus. 7

12 I Linastryckan rastar det en hel del fågel. Fisket och laxvandringen är det som idag knyter folket längs älven samman. Förr i tiden fiskade byborna lax som man sålde till stora hotellet i Lycksele. Kvarnbäcken är en fantastiskt fin öring- och flodpärlmussellokal med föryngrande musslor. Åmsele Det finns en tjärdal i Holmträsk som används ca vart 5e år, det finns också restaurerade tjärdalar i Bjursele och vid Slipstenssjön. Det finns en del flottledslämningar tex. Stenkistor som eroderas allt mer, men det är svårt att från dem få en känsla av flottningen. Det skulle behövas ett sätt att tillgängliggöra och visualisera flottningsepoken på. Flottningen höll stränderna öppna och det sker idag en igenväxning med förändrad fiskfauna där gädda och abborre ökar. Kanske finns det en viss eutrofiering också om än mycket mindre jämfört med längre söderut. Vattnet är så rent att man kan dricka det Mink jagas inom fiskevårdsområdet. Man upplever att det finns färre minkar idag än förr. Mårdhundar har man träffat på i Åmsele. Naturbeten i byn är mycket uppskattade och det finns intresse och lämpliga områden för att utöka naturbetesmarkerna runt byn. Det finns fina holmar i älven som tidigare var bördig åkermark som nu växer igen och det finns mkt tidigare inägor i Abborrträskområdet. Kvarnen i Åmsele är vacker. Idag har man konstutställningar där. Kanske skulle man kunna mala mjöl där igen om man gjorde en insats. Vännäs Kulturella och sociala värden Jordbruket är ett nav i älvdalen och kan ligga till grund för lokalt mathantverk och fortsatt levande byar. Det öppna kulturlandskapet med åkrar, ängar och betesmarker är i sig värden att bevara och utveckla. Mularna i mulens marker, korna och fåren är värdefulla. Flottledsbyggen som bevarats tex. Stenkistor i Vindelälven Flottarminnet i Östra Spöland Minnessten efter översvämning 1938 Backens kyrka till Vindelns kyrka transport av tjära längs Häradsvägen Linjevägen i Spöland Postvägen i Rödåsel Gammplatsen i Spöland Vännässjön i Spöland där man funnit offergrop och pilspetsar Älvan i Spöland En av Vännäs kommuns största tjärdalar finns i området Industriverksamhet som fanns vid Kvarnsvedjan Isälvsleden och andra leder efter älven Den rika historian om jordbruket, skogsbruket och fisket behöver dokumenteras Sandvik badplats och dansbana Lanthandlarna i älvdalen 8

13 Naturvärden Naturbetesmarkerna behöver behållas och utvecklas Den naturliga älven och det rika växt och djurlivet i området Det rika fågellivet i t.ex. Brånsjön, Vännässjön och Umedeltat som är ett resultat av brukandet av markerna Det fina fisket och jakten Dödisgropar vid Fredrikshall, Altjärn Vindelåsens grundvattenflöde en tillgång Vindeln Kulturella och sociala värden Gamla stigar som glöms bort Slöjdare och forsbåtbyggare, men det är få som kan forsbåtbyggeriets konst i dag, förr var det lika självklart att göra sig en båt som att det är att snickra en förstubro idag. Slåtterängar som slås med lie och med de arter som finns i dessa marker De kreatursfärjor som användes innan man byggde broar över älven Flottningens historia och kulturminnen tex virkesmagasin i Vännfors Det finns synliga tecken i naturen sedan tjärflottningen på älven. En bit ovan Renforsen finns ett gammalt upptagningsområde där man ser ett bäcklager på marken än idag. Flottnigen löpte annars ända ner till Vännfors. Man behöver se till så att nya husbyggen inte förstör gamla byamiljöer genom stora stilbrott Bagarstugorna och bakningen Gamla gästgiverier finns nedtecknade Fångsgropsystem i samma sträckning som älgarna rör sig än i dag (fångsgropsinventering genomförd) Klabböle nättingen en Västerbottnisk kulinarisk upplevelse Änglamark skrevs av Taube om Vindelälven Man diskuterade biosfärområdet och skogsbruk Det finns historia från Rysskriget som inte är så väl känd. Bland annat lär det finnas en massgrav på Vindelheden som ej är utmärkt. Det var många ryssar som frös ihjäl på Rödåheden. Det finns flottningsstugor som står öppna för allmänheten att övernatta i. Detta är det få som vet om idag. Det finns gamla kyrkvägar som behöver kartläggas. Kunskapen försvinner snabbt om man inte ber de äldre berätta. Naturvärden Det öppna landskapet behöver bevaras och utvecklas. Man måste motarbeta igenväxningen som är på gång. Älven som transportled för människor och djur nu och genom tiderna Fisket, har gått från fantastiskt till dåligt mot att åter bli bättre. Stornorrfors är det största problemet för Vindelälven. Det rika djurlivet 9

14 Artrik flora med den fritt strömmande älvens mångfald (fjällväxter långt ner längs älven), nordlig utpost för blåsippa och orkidéer som Nornan. Bären Det unika niplandskapet i Rödåbygden Naturreservaten en tillgång men upplevs som dåligt marknadsförda Krycklans skogar och ravinlandskap unika Mårdhund och mink finns i området och det skulle behövas mera åtgärder om inte mårdhunden skall bli lika spridd som minken är idag. Bäversafari fanns för ett tag sedan Kallkällorna är viktiga men dåligt utmärkta och dåligt skyddade. Det var runt kallkällor samhällen växte fram för länge sedan. Det finns ett naturvårdsområde i Rödåbygden som fallit mellan stolar då alla naturvårdsområden omvandlades till naturreservat. Ammarnäs Kulturella och sociala värden Det finns en unik och rik kulturhistoria i Ammarnäs och denna historia finns ovanligt väl dokumenterad. Gudrun Norstedts bok om Lappskattelanden på Geddas karta och Länsstyrelsens historiska utredning om Ammarnäs kyrkby är exempel på detta. I Ammarnäs är både nybyggarhistorian och den samiska historian rik och påtaglig. På Daum i Umeå finns mycket kultur bevarad, inte bara språkmässigt. Det är djupt tragiskt att Daum flyttas från Umeå till Uppsala. Man befarar att mycket kunskap kommer att gå förlorad genom den fysiska flytten och genom kompetensförluster genom det personalbyte som kommer att ske. I Ammarnäs finns det ett rikt kulturlandskap med raningsmarkerna, ladorna, potatisbacken, Blomster-Lotta, Örnbo, kyrkan, kyrkbyn mm. Ammarnäs är en liten by men med mycket stor företagsamhet Naturvärden Fågelskyddsområdet Marsivagge är väldigt fint och värdefullt! Vindelälven i sig själv ett stort värde Vindelfjällen, Norra Europas största naturreservat ett stort värde och en tillgång Många områden med mycket stor artrikedom bland djur och växter. Laisvall Kulturella och sociala värden När det en gång begav sig hade man teaterföreställningar i Laisvall som lockade flera hundra personer. Idag är inte detta aktuellt. Nu vill man hitta en ny, mindre men solid form för byn. Laisälven är mycket rik på kulturlämningar i form av tex. fångsgropar, boplatser etc. Laisvallsdottern Maria Söderberg är journalist och bosatt i Stockholm. Hon verkar för att sätta Laisvall på kartan. Hon har bland annat gett ut en fotobok om byn och hon driver en blogg (midsommarudden). Laisvalldottern Susanne Nyström tävlar i längdskidor för Laisvalls IF och är en ambassadör 10

15 Det finns människor som är duktiga på att slöjda men det är vad man vet ingen som direkt livnär sig på detta (Gunnar Ekdahl och Sven-Erik Lestander i Arjeplog mkt duktiga) Hemvändarveckan längs Silvervägen där varje by bjuder in till aktiviteter under en sommarvecka är något som värdesätts högt men som blir allt svårare att göra engagerande Naturvärden Den oöverledda fritt strömmande älven är ett stort värde. Att man inte ledde bort vattnet i Laisälven och torrlade för gruvans skull, så som man hade planer en gång i tiden, är man idag väldigt glada för. Fjällmiljön med stillheten och den rena luften Fisken och fisket det man ser som ett riktigt stort värde och det man kan profilera sig runt. I Lasidalen finns det 7 sorters sik, harr, öring, bäcköring, lake, röding, abborre och gädda mm I Laisdalen finns det mycket fina fågelområden med bland annat häckningsområden för fjällgås I Laisdalen arbetar man med stödåtgärder för fjällräv. I Norrbotten har man dock inte skottpeng på rödräv så som man har i Västerbotten. Laisälven är en botaniskt sett en mycket rik älv. Vägverket har projekt i området för att bevara artrika vägkanter Det är det som växer och lever vilt som är en tillgång i trakten. Odling fungerar dåligt. Potatisen fryser till exempel ihjäl på dessa breddgrader. Adolfström Kulturella och sociala värden Kulturarvet i älvdalen kommer från de näringar som folket i bygden levt av genom tiderna. Jordbrukskulturen i Yraftdeltat Jakt- och fiskekulturen Samisk kultur med renskötseln Gruvhistoria från gruvorna i Nasa och Laisvall. Nasagruvan och hyttområdet ett kulturarv. Traditionell kunskap om självhushåll och lokal produktion Traditionell hantverkskunskap Fornminnen av tidig mänsklig aktivitet (fångstgropar, boplatser etc) Adolfström spelade en mycket viktig roll i kampen om Vindelälven och älvräddarna valde att fira 40-års jubileum här. Naturvärden Området har ett rikt djurliv med bland annat fjällgås, fjällräv och järv I Laisdalen finns det områden med mycket rik flora Yraftdeltat med slåtterängar (naturreservat) har ett stort värde. Man slåttrar deltat inom ett pågående projekt men det finns idag inte längre några betande djur i deltat. Peliekaise (Pæliekaise nationalpark) Laisälvens fjällurskog (naturreservat) Märkberget (naturreservat) 11

16 Prioriterade områden för hållbar utveckling Gargnäs Besöksnäring kopplad till natur och kultur har utvecklingspotential. Fisketurism det område som kanske har störst potential att utvecklas Gargnäs har en egen flygplats som kan underlätta åtkomligheten för besökande. Detta har nyttjats av tyska fisketurister sedan tidigare Vi behöver bli bättre på att nyttja våra naturresurser hållbart. Skogsbruket upplevs till exempel inte som hållbart alla gånger med de mycket stora hyggesarealer man ser i Sorsele kommun. Vi behöver hitta sätt att få behålla våra ungdomar och få folk att välja att komma tillbaks. Utbildningsmöjligheter för så väl unga som äldre är en viktig faktor för detta. Idag finns det inte någon gymnasieskola i Sorsele kommun vilket gör att många ungdomar flyttar redan som 15 åringar. Möjlighet till distansutbildningar skulle behöva öka. Lokalt producerad mat är ett område för småskalig företagsamhet som borde utvecklas. Sorselebönder håller på att se över möjligheten att öppna slakteri och Anders Skum har en bra verksamhet i Ammarnäs. Detta är en form av viktig infrastruktur. Tillgången av billiga hus kan marknadsföras som en fantastisk möjlighet för frihetstörstande och naturälskande människor. Det behövs fler entreprenörer i älvdalen. Positivt att det flyttar in handlingskraftiga människor och att Sorsele kommun har utbildningar för barn i entreprenörskap. Ett framtida biosfärkontor borde ligga längs Vindelälven. I ett biosfärområde bör byarna kunna utveckla sin särart samtidigt som man hittar de gemensamma tagen som man tillsammans söker utveckla för att knyta samman älvdalen. Det är viktigt att hitta samarbete så att man inte skall hävda revir av rädsla att någon tar ens goda idéer. Blattnicksele Man borde höja värdet på fisket i älven genom bättre marknadsföring Beöksnäringen går att utveckla om vi blir bättre på att tala om vad man kan få hos oss Öka lokal producering av mat, fisk och kött! Fler naturbetesmarker för så väl lokal produktion som för att hålla öppet mot älven för utsikten. Man menar att det borde gå att få tillgång till lokal fisk. Som exempel nämndes Martin Bergman i Vilhelmina som börjat i liten skala och nu utvecklat ett stabilt företag inriktad på lokala produkter. Det finns många duktiga slöjdare men det behöver lyftas fram. De är svåra att hitta. Man nämnde att SLU driver ett blåbärsprojekt. Detta får vi kolla upp! Att utbilda barn genom naturskola i skogen vore värdefullt. Kunskapen om naturen vi har runt omkring oss väldigt grund. Ett framtida biosfärkontor borde ligga längs Vindelälven, kanske i Ammarnäs? Vi borde kunna saluföra mer guidade turer, tystnad och frisk luft. Det som är vardag för oss är fantastiskt och unikt för andra. Vi måste kunna se det själva för att kunna visa andra. Det behövs bättre infrastruktur, bra vägar, busslinjer, bra flyg, tåg 12

17 Det behövs samlad bra information om kommunen. Webben behöver utvecklas. Rusksele Besöksnäringen är ett tydligt utvecklingsområde. Fisket i älven och biflöden, notdragningen, tystnaden och jakten är områden vi kan lyfta. Man påtalar att Anna Larsson på Lycksele kommun arbetar med olika teman för utveckling av besöksnäringen. Henna bör vi ha kontakt med inom förstudien. Det är ytterst viktigt att få med ungdomen. Hur intresserar man dem och får dem att värdesätta landskapet de bor i? Lokal matproduktion är något man tror på som utvecklingsområde. Vi behöver utveckla fler småskaliga företag. Ett bibehållet jordbrukslandskap med öppna betes- och slåttermarker är önskvärt. Tillgången till bra bostäder är en styrka. Man önskar nya vandringsstigar. Bland annat i reservaten men även från byn till storstenen Flyddje. Rune Åkerlund i Lycksele kommun en eldsjäl som ordnar exkursioner och utflykter. Sorsele Fisket har utvecklingspotential. Med ökad mängd besökande följer möjlighet till ökad försäljning av annat. Det finns tex ingen fiskeaffär i Ammarnäs eller Kraddsele där man redan fått en avsevärd ökning av intäkterna genom fritidsfisket. Bristen på kaféer och service ett problem för besökande, och förstärkta kommunikationer behövs. Flygplatser finns det gott om 4 flygplatser på 2000 innevånare, priserna är dock ganska höga. Fotosafari längs älven vid islossning med ett gäng riktigt duktiga fotografer ger biosfärområden de bilder som behövs för att sätta älven på den globala kartan! Lokal produktion av renkött, naturbeteskött etc. underlättas av det slakteri som nu är på gång i Sandsjön. Naturbetesmarkerna en tillgång att bevara. Vid hembygdsområdet hade det varit roligt med fjällkor. Svampen i trakten en outnyttjad resurs. Det finns tex gott om Goliat musseron som japanerna värdesätter mycket högt. Inger Lundmark en lokal kraft som utbildat sig till svampkonsulent. Ett sätt att knyta ihop älven och människorna som också möjliggör för världen att ta del av vår älvdal är att ha ett antal webbkameror monterade längs älven. Kanske även tittskåp på platser längs älven med bilder av hur det såg ut på samma plats för 100 år sedan. Att ordna berättarkafeer längs älven är ett sätt att samla folk under biosfärparaplyet och dela historia, kultur och natur. Under kulturhuvudstadsåret genomförs föreläsningsserie: Flottarna kommer Man borde lyfta fram nybyggarkultur och samisk kultur och tex rusta fångsgropar/boplatser längs Laisälven. Det är barnen som är nästa generation. Vi behöver lära dem mer om älven och naturen. Lägerskolor fanns tidigare i Ammarnäs med utbildning för blivande lärare. Detta kanske är något att plocka upp igen, för såväl lärare som för barn. En Vindeällävsskola/Biosfärskola. 13

18 Det behövs goda guider för att kunna levandegöra det vi ser. Guide-utbildningar skulle kunna vara en god idé att genomföra. Förädling av fisk är något som saknas. Alla tomma fastigheter är en tillgång att saluföra. Billigt boende för dem som vill ha natur och äventyr. Kanske skulle varje kommun ha en biosfärstrateg som bidrog med ett biosfäriskt helhetstänk. Våra ljusförhållanden på sommaren ger örter och grönsaker med högre näringsinnehåll än längre söderut. Kanske skulle vi kunna konkurrera med kvalitet kontra kvantitet? Idag finns några små företag som gör örtbaserade skönhetsmedel i Sorsele (Ljung). Det behöver utvecklas promenadstigar i anslutning till Sorsele tätort för såväl besökande som boende. En vandringsled runt Holmen vore önskvärt. Kyrkan skulle kunna skylta om de fåglar som finns på k Vindelgransele Vi behöver få ungdomen att välja att stanna kvar. Mycket av de saker som framhålls som styrkor tex. Jakt och fiske är kanske mer manliga intressen. Vad skall vi trycka på som tilltalar unga kvinnor att bosätta sig i Vindelgransele? Möjligheten till djurhållning? Möjlighet att starta eget med inriktning mot småskalig livsmedelsproduktion? Basnäringarna, skogen, gruvan är det många ser som ryggraden i bygden. Besöksnäringen är ett viktigt utvecklingsområde För att utveckla området behövs det entreprenörskap. Det handlar om att det måste finnas personer som vill driva frågor framåt. Går man tillbaks i tiden fanns entreprenörsandan i alla och en var. Man känner att man måste hitta tillbaks till inställningen att allt är möjligt. Det borde ändå vara lättare idag än det var förr. Vi behöver utveckla kunskapen om jordbruket vidare. Man vill bibehålla det öppna landskapet. Bygden har förändrats dramatiskt då jordbruken lagts ner allt eftersom. Vormsele Det behövs inflyttning av unga barnfamiljer Vidareförädling av de fina råvaror vi har. Till exempel skulle vi kunna utveckla industri runt blåbären som är ett bär som ökar i popularitet. Kanot och forspaddlingsturism skulle kunna utvecklas på flera ställen längs älven med biflöden. Tidigare paddlade många i Åmansystemet, men inte idag. Utveckla rastplatser längs älven för den ökande husbilsturismen. Idag är det Enebacken som står till buds och den parkeringen är överbelagd med campare. Mårdseleforsen var tidigare ett populärt besöksmål för campare men nu är det avstängt. Kommunikationer behöver fungera väl i glesbygd. Idag är så väl telefoni som nätuppkoppling inte så väl fungerande eller ekonomiskt möjligt för alla. Längs älven fungerar mobilerna bra men bara någon mil in från älven kan det vara i det närmaste radioskugga. Siktröjning skulle behöva genomföras uppströms Björksele-Vargviken. Röjning och införande av naturbetesmarker skulle också vara gynnsamt vid brofästet. 14

19 Åmsele Det är viktigt att behålla dem som bor i Åmsele och att skolan kan få finnas kvar. Det behövs campingplatser för folk som vill röra sig i älvdalen. Mårdseleforsen har stor potential. Man skulle behöva skapa en sammanhållen led, nära vattnet längs hela älven som knyter ihop Tavelsjöleden med Isälvsleden och sedan går vidare upp till Ammarnäs. På denna led skulle man kunna ha ridled, rullskidled, cykelled, skidled mm. Man kan knyta ihop oss från färjelägret mot Finlandsfärjan med led över fjället mot Norge. Det görs mycket projekt som inte lämnar några faktiska konkreta avtryck. Man vill se insatser som tillför något faktiskt och konkret. Samisk kultur får inte glömmas bort. Det är något värdefullt och unikt som finns här hos oss. Besöksnäringen är en stor potential men lite av moment 22. Vilken entreprenör vill satsa resurser då det är så få turister idag. Vilka turister kommer då det inte finns så mkt service och tillrättalagt ännu? Fisketurism är en möjlighet men mängden fiskevårdsområden med egna fiskekort ställer till problem. Svårt till och med för dem som säljer korten att hålla reda på komplexiteten. Än svårare för dem som skall fiska att veta exakt vilken dag de vill fiska i ett specifikt vatten. Här skulle det behövas en samlande insats. Det finns viss vidareförädling av livsmedel i älvdalen men det finns absolut utrymme för fler satsningar. Det behövs marknadsföring för att företagen som finns skall få luft under vingarna. Infrastrukturen är viktig för att kunna bo och verka i älvdalen och för att besöksnäringen skall kunna utvecklas. Kommunerna behöver stå på sig mot länstrafiken som gör neddragningar. Det är ett problem att vägen tar slut i Ammarnäs Man skulle kunna förädla våra råvaror. Tänk tex potatischips från potatisbacken i Ammarnäs! Eller Vindelälvspalt på våra närodlade potatisar och kornmjöl? Tidigare fanns det lägerskolor på 4 H gården i Åmsele. Detta skulle man kunna återuppta för att få barn från staden ut på landet och för att få flera att få upp ögonen för Åmsele. Vännäs Vi behöver stärka den lokala servicenäringen. Man måste se till att lanthandlarna kan överleva och utvecklas Samarbete mellan bybor och samer har potential att utvecklas till gagn för alla Det behövs satsningar på kommunikationer och infrastruktur för att folk skall kunna bo kvar och för att vi skall kunna utveckla besöksnäringen. Frågor som vägdragningar, väghållning, tågförbindelser, turtäthet, vägfrågorna är viktiga. Mobiltelefonnätet behöver vara heltäckande. Fiske och fisketurism har utvecklingspotential se tex hur man har det i Norge. Man behöver utveckla samverkan mellan fiskevårdsområden. Man behöver bättre stötta och lyfta fram dem som vågar och vill satsa och dem som har idéer om utveckling av Vindelälvsdalen. Skapa kontakter mellan nya företagare och redan etablerade företag för hjälp vid start av företag genom kunskaps- och erfarenhetsöverföring Utveckla besöksnäringen med; fiske, jakt, boende, restaurang Utveckla lokala naturguider för det genuina mötet 15

20 Tillvarata de naturrikedomar vi har i älvdalen genom olika former av förädling, tex förädling av skogens bär Lokalproducerade varor som tex. säljs i gårdsbutiker. Gemensam marknadsföring för den lokalproducerade maten i Vindelälvsdalen Biogasanläggning för energigröda Viktigt att regelverk och byråkrati för småföretagare förenklas. Biosfärområdet skulle kunna ha en stödjande så väl som en pådrivande roll för att stödja Vindelälvsdalens verksamhetsutövare. Vindeln Utveckla skogsbruket mot ökad hållbarhet Inrikta utbildningar mot hållbar utveckling Se över samåkningsmöjligheter som ett system för att utveckla transporter Ta vara på de nyinflyttades (nya svenskarnas) synpunkter Vi måste måla upp magin runt Vindelälven precis som magin finns för fjällvärlden Rusta upp vandringsleder och cykelleder Det borde finnas fler naturguider inte bara fiskeguider. Ett problem är dock att vi Svenskar inte vill betala för en sådan tjänst. Det krävs sannolikt fler utländska besökare för att skapa en vinstdriven marknad för detta. Värdet är att med ökad kunskap och förståelse för vad man ser blir intresset så mycket större. Vi måste spänna bågen och visa upp oss för världen. Reklam för Vindelälvsdalen på internationell TV t.ex. CNN Vi måste bli bättre på att marknadsföra oss med guider, med broschyrer och på webbplatser Vi måste aktivera skolorna och ge lärarna möjlighet till vidareutbildning om Vindelälvsdalen och om hållbar utveckling på studiedagar Vi måste få fler att bli entreprenörer i älvdalen Vi måste få till stånd bättre kommunikationer (infrastruktur, IT etc) Vi måste identifiera projekt som har förmåga att leva kvar och utvecklas efter projektperiodens slut Utveckla vidareförädling av våra naturprodukter, ex nytt företag på gång i Hällnäs för blåbärsförädling. Stödja lokal småskalig livsmedelproduktion och lokal försäljning Utveckla paketlösningar för besökande med samarbete mellan entreprenörer Bra om biosfärområdet kan bli en faktor som hjälper älvdalen att lyfta sig för att vända utflyttningstrenden och den ökande åldern hos befolkningen. Skall biosfärområdet fungera som ideell förening krävs det ändå att det finns någon anställd i föreningen så att inte allt arbete skall göras ideellt. Flottledsåterställning av älven Hållbar utveckling av samisk kultur och renskötsel Utveckling av naturbetesmarkerna längs Vindelälven Utveckling av grön omsorg i byarna längs älven Skotertrafik ett diskussionsområde med motstridiga synpunkter Ekoturism är ett område för utveckling Vinterturismen skulle kunna utvecklas i Vindelälvsdalen 16

21 Ammarnäs Ammarnäs har stor potential att utveckla besöksnäringen. Fisketurismen har vuxit bra men det finns fortsatt utrymme för utveckling. Vandringsturismen och vinterturismen har stor potential. Om Norrbotten med Laisälven vill ingå i biosfärområdet skulle man kunna utveckla en led att gå förbi Silvergruvan Vindelälven skall fungera som en positiv fångstarm för besökande till fjällvärlden. Det är en viktig uppgift att identifiera hur vi bäst uppnår detta! Man upplever att det finns olika grupperingar i Ammarnäs och det är ett utvecklingsområde att alla människor i byn skall ha samma värde och samma möjlighet att utöva inflytande när det gäller byns utveckling Att utveckla guideverksamhet för jakt, fiske vandringsturism etc. Avreglering av guidekrav inom jakten har dock medfört negativ utveckling inom detta område. Man vill ha lokal förvaltning av jakt och fiske i Ammarnäsfjällen. Inne i Ammarnäs skulle det kunna utvecklas ett besöksmål med inriktning mot Samisk kultur och rennäring. Idag finns företaget Fjällvilt som säljer ren och viltprodukter. Infrastruktur och kommunikation är en viktig fråga för Ammarnäs. Vägen från Sorsele är i dåligt skick. Bussförbindelserna fungerar dåligt för såväl boende som för besökande. Vägen till Ammarnäs är en återvändsgränd. o Den befintliga vägen skulle behöva underhållas o Man kan förbinda Ammarnäs genom en tvärväg norrut mot väg 95 eller söderut mot Hemavan. Vägförbindelsen mot Norge skulle förslagsvis kunna gå från Djupfors via Aivak och in på Blå vägen, för att nå Hemavans flygplats. o Nya tågförbindelser skulle medföra miljövänligt resande o Organiserade bussresor tex torsdag kväll till söndag från Umeå som del i paketlösning (Biosfärbussen?). o En bussförbindelse längs älven som fungerar som ryggrad för anslutande från olika håll. IT och Telefoni är mycket viktigt och fungerar inte så bra överallt Det borde finnas ett äldreboende i Ammarnäs Mat för äldre borde produceras i Ammarnäs och inte fraktas från Sorsele Man vill bli bättre på värdskapet, alla måste vara goda värdar för att Ammarnäs skall växa som besöksmål. Man behöver ordna paketresor och man skall inte se sig blind på en ort. Vi skall hjälpas åt i Vindelälvsdalen och se hela älven som besöksmål med olika aktiviteter längs älven. Laisvall Besöksnäringen och då främst fisketurism ser man som ett stort utvecklingsområde. Man ser själva att man är lite hemmablinda och bjuder bort sådant som man skulle kunna utveckla och tjäna pengar på. Man ser det som en möjlighet att lära sig av andra som redan lyckats med att utveckla fisketurismen. Man skulle kunna utveckla guideverksamhet, service vad gäller fiskeutrustning, mat- och boendemöjligheter. Inom samebyarna finns det sannolikt personer med intresse av att utveckla fisketurismen med guideverksamhet. 17

22 Jaktturism har också utvecklingsmöjligheter men kopplat till fjälljakten finns det mer svårigheter och intressekonflikter att överbrygga. För rennäringen är fiske- och skidturister bra då de besökande håller sig på några platser. De stör inte renarna på samma sätt som skoteråkare och jägare. Marknadsföring och smart kundbemötande är något att utveckla. Det finns anläggningar som bara har öppet ett par månader om året och som knappast annonserar om när de väl öppnar. De bidrar inte på ett bra sätt att bygga den serviceinfrastruktur som behövs. Boende för besökande behöver utvecklas. Att flera aktörer går samman och marknadsför sig är också ett viktigt utvecklingsområde. Överlag så upplever man att man marknadsför sig väldigt lite i trakten. Skidturismen är inte så väl utvecklad. Det finns inte några större skidbackar i närområdet. Längdskidor är dock en sport på tillväxt och givet att man kunde börja samverka med hotellet så skulle man kunna ordna tex längdskidläger i trakten. Norrmännen kommer med stor köpkraft. Vad kan man erbjuda dem när de ändå kommer hit? Service av bilar är en sak som är mycket billigare i Sverige än i Norge. Vin och sprit en annan sak de kan köpa här men då med risk att bli tagna i tullen. Att föda upp och jaga in bra fågelhundar tar tid och det finns norrmän som är beredda att betala mycket för detta. Sannolikt finns det mycket mer man kan erbjuda. I Laisvall ser man den omvända ålderspyramiden och det låga antalet fasta bybor som ett utvecklingsområde. De som en gång flyttat in till Laisvall för att arbeta i gruvan är inte nödvändigtvis framtida egenföretagare och entreprenörer. Man tror att det kan behövas inflyttning/generationsskifte för att få in de entreprenörer som behövs. Det finns ett stort intresse för skoter bland många av dem som kommer till Laisvall. Det finns däremot en väldigt låg betalningsvilja när det gäller ledavgifter etc. Det behövs metoder och incitament för att öka intäkterna så att det inte blir konflikter och ett för stort tärande på ideella krafter. Kanske kan man lägga ut namnen på alla som betalt på hemsidan så att man bygger in mer incitament att betala? Förvaltningen av småviltsjakten i fjällen skulle kunna utvecklas Adolfström Besöksnäringen/turismen har potential att utvecklas. Man ser att Laisdalen är en av de vackraste älvdalarna i Sverige. Här hittar man vildmark, fantastiskt fiske, rik flora och fauna, bär, svamp etc. som skulle kunna marknadsföras i ett större sammanhang för ökat antal besökande. Fisketurismen är redan idag viktig och har fortsatt utvecklingspotential. Vandringsturismen är en annan viktig besöksnäring som man ser skulle gå att utveckla vidare utifrån behov och önskemål hos dagens och morgondagens besökare. Bland annat genom utveckling av befintliga leder med bland annat fler väl lokaliserade vindskydd. Kanske också genom skapande av nya leder. Skidturismen är inte utvecklad i Adolfström på samma sätt som i Ammarnäs och Jäckvikk. Detta är ett utvecklingsområde. Tillgänglighet till naturområden som naturreservat och nationalparker kan utvecklas. Man kan lära av USA där man kommit långt med att tillgängliggöra natur och kanalisera besökare. 18