Maktkamp. om minken1. 6tips. Kul för din gnagare Så tycker partierna om djurskydd. Hur mår djuren i zooaffären? Räddades och fick nytt hem

Transkript

1 En tidning från Djurskyddet Sverige Nr Årgång 120 6tips Kul för din gnagare Så tycker partierna om djurskydd Hur mår djuren i zooaffären? Räddades och fick nytt hem Maktkamp om minken1

2 Utgåva Nummer Årgång 120 Redaktör & ansvarig utgivare Elsa Frizell Allas röster räknas Material Redaktionen ansvarar inte för insänt, icke-beställt material. Tryckeri Norra Skåne Offset Annonsansvarig Binh Tan, binh.tan@ardeo.se Omslagsfoto Kenneth Johansson Grafisk form Lena Carlberger Hedlund Manusstopp för nummer 3 9 augusti Adress Djurskyddet Sverige Rökerigatan Johanneshov Tel: Fax: info@djurskyddet.se redaktionen@djurskyddet.se Plusgiro: Bankgiro: ProPositioner, betänkanden och motioner. Utskott, kammare och plenisal. Att hänga med i den politiska gången och vokabulären är inte alltid lätt. Att det dessutom är svårt att få konkreta och tydliga svar från våra folkvalda gör inte saken lättare. Kanske ger man upp lite grann, känner att man är dum som inte hänger med eller förstår vad det är politikerna pratar om. Men för att förstå gäller det ju att de svarar på den faktiska frågan. När jag i detta nummers enkätundersökning frågade hur partierna står i djurskyddsfrågor fick jag ställa samma frågor flera gånger. Det var uppenbart att när de inte ville svara, svarade de helt enkelt på något annat! Eller så fick jag ett sådant generellt svar att det i själva verket var betydelselöst. Inte helt lätt att hänga med då. nej, inte enkelt att vara väljare. Dessutom tar ju alla politiska beslut sådan tid! Det vet alla som kämpat för en speciell fråga. Frustrerande. Men faktiskt nödvändigt. Det som är demokratins svaghet är ju ofta på samma gång dess styrka. Att besluten tar tid är det som hindrar vilka galna idéer som helst att bli till nya lagar. Och det ger många chans att påverka längs vägen. Till exempel sitter Djurskyddet Sverige med som experter i politiska utredningar, ger remissvar på lagförslag från regeringen och träffar politiker för att påverka i djurskyddsfrågor. så det går att påverka även om det inte är lätt. Och det tar tid. Men du får vara med. Och nu är slutspurten. Var fjärde år har du verkligen chansen att påverka. Allas röster räknas! ELsA frizell REDAKTÖR elsa.frizell@ djurskyddet.se Förbundsstyrelsen ordförande Sven Stenson, Vice ordförande Gunnela Ståhle, Ledamöter Gabrielle Rosendahl, Eva Norberg, Ingrid Redbo, Johan Beck-Friis, Håkan Bredin, Sven-Erik Alhem, Terese Holmberg suppleanter Ulrike Segerström, Annika Schenk-Sundström Kansli generalsekreterare Åsa Hagelstedt Ekonomiansvarig Bruno Maras Administration Åsa Hedberg kanslistöd Bella Öberg informatör Sara Frick Kolmyr Djuren behöver din hjälp! Läs mer på sidan 31 vad du kan göra. Tyck till! Mejla dina ideér och åsikter till oss på redaktionen@djurskyddet.se djurskyddet sverige är med sina drygt medlemmar och 58 anslutna djurskyddsföreningar en av Sveriges största djurskyddsorganisationer. Vi har arbetat i över 100 år för att hjälpa djuren. vi arbetar för att alla djur ska ha det bra. Vi vill att alla djur ska ges möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och att djurens livskvalitet ska förbättras. Vi vill att alla människor visar respekt och tar ansvar för alla djur. vi opinionsbildar och påverkar politiker för att förbättra djurskyddslagstiftningen. Vi finns representerade i olika arbetsgrupper och kommittéer samt är en remissinstans åt departement och myndigheter. våra LoKaLa föreningar arbetar bland annat med att ta hand om djur som har blivit hemlösa och vanvårdade. internationellt arbetar vi genom Nordiska Djurskyddsrådet, Eurogroup for Animals och World society for Protection of Animals (WSPA) vårt arbete finansieras av medlemsavgifter, arv och gåvor. Djurskyddet har 90-konto, verksamheten kontrolleras därmed av Svensk Insamlingskontroll, SFI. Läs mer på 2 får du eller din familj flera tidningar? Hör av dig till kansliet så rättar vi till det.

3 6tips innehåll Maktkamp om minken sidan 14 Kul för din gnagare sidan 18 Så tycker partierna om Djurskydd sidan 20 sidan 10 Innehåll nr Skriv till Djurskyddet 4 I korthet 6 Detta vill Djurskyddet Sverige 8 Så tycker partierna om djurskydd 10 Maktkamp om minken 14 Kul för din gnagare 18 Hur mår djuren i zooaffären? 20 Vi tipsar 24 Räddades och fick nytt hem 26 Fråga etologen och veterinären 28 Våra anslutna föreningar 30 Fråga etologen och veterinären 28 Sista ordet 31 Våra anslutna föreningar 30 Sista ordet 31 Räddades och fick nytt hem sidan 26 Vargjakten EU-anmäld sidan 6 Fråga veterinären sidan 28 3

4 TEMA HUND DEBATT E-post: Adress: Djurskyddet Sverige, Redaktionen, Rökerigatan 19, Johanneshov Skriv till Djurskyddet! Vad tycker du är viktigt? Skicka in dina åsikter hit! hund där på perrongen? Han bestämde sig för att ta hunden med sig. Sedan tog han kontakt med tågvärden som i sin tur meddelade tåget framför som hundägaren satt på, att hunden var välbehållen och att de kunde mötas upp när de kom fram till Göteborg. Väl framme lämnade Matias över hunden till sin otroligt glada och tacksamma ägare. Ingen tågvärd hade kollat av stationen innan dörrarna stängdes. Tåget hade bara stängt dörrarna snabbt och kört iväg. Jag vill att ni tar upp detta. Det får inte hända en gång till! E.LEmos man använt sig av för djurförsök, liksom kattungar. Tänk på alla råttor och möss man i åratal använt som försöksdjur. Det är skrämmande tyst om alla djurförsök i tidningar och TV! Vi måste kämpa vi som kan göra vår röst hörd! AnnchRisTin hindrikes Foto: Istockphoto Hund fastnade i tågdörr! Jag vill berätta något som har upprört mig och min familj väldigt mycket. Min son Matias väntade på tåget till Göteborg. Innan hans tåg kom, stannade ett annat. Matias såg att en tjej höll på att gå tillsammans med sin hund. När hunden gått av och hon skulle ta sina resväskor, stängdes dörrarna och tåget började rulla! Hundens koppel satt fast mellan dörrarna och tjejen försökte desperat lossa det från insidan så att den inte skulle dras med tåget och strypas när det fick upp farten. Min son reagerade snabbt. Han sprang fram till hunden och drog hastigt i kopplet så att det lossnade och hunden kunde räddas! Men vad skulle han nu göra med en ensam svar: Djurskyddet Sverige har skrivit till SJ och frågat vilka åtgärder de tänker vidta för att liknande händelser inte ska upprepas. REDAkTionEn Foto: Istockphoto Sätt stopp för djurförsök! Jag har reagerat starkt på att man använder våra vänner djuren till djurförsök. Äntligen har man upptäckt att man kan göra konstgjord hud. Tidigare använde man kaniner som man satte i små fållor och gjorde kosmetiska tester på deras hud. Tänk vad det måste ha kliat och svidit och man gav dem ingen chans att röra sig. Beaglen har länge varit en hund Foto: elsa FrIzell Bra om intelligenta djur Tack för tidningen! Det var skönt att läsa, att det man har känt nu är bevisat: nämligen att till och med får har minne av människoansikten. Var i Tirol en sommar, varje morgon gick jag upp för berget förbi en hage där många får betade. Första morgonen lyfte en tacka på huvudet och satte av mot stängslet där jag stod. Hon tittade stort på mig och jag fick känslan av att hon ville säga något. Jag kliade henne på huvudet och sa att hon hade vackra ögon. Nästa morgon hände samma sak och då hade hon två lamm med sig. Jag berömde dem. Från och med nästa morgon stod hon på samma mötesplats och väntade på mig. Jag förstod att min tacka hade fattat tycke för mig och kände igen mig. Hennes ögon talade till mig precis som hundars och andra däggdjurs ögon gör. ingrid schimmelpfeng 4

5 TEMA HUND DEBATT -självstängande hunddörr SIDOHÄNGD HUNDLUCKA LYALUCKAN är en självstängande hunddörr. Ramar och dörrblad är försedda med plåtskoning för att hindra gnag. Ramarna är försedda med gummilist och sluter helt tätt. Finns i två storlekar! Höger eller vänsterhängd! Br Andersson Stenfors SÄVAR Gå in på vår hemsida för mer information eller ring Hööks Täcken Koppel Halsband Leksaker Bäddar m.m. Mimmtrix Elof POSTORDER BUTIKER WEBSHOP Borås Halmstad Helsingborg Kalmar Karlstad Kungens Kurva Kållered Linköping Malmö Sundsvall Uddevalla Uppsala Upplands Väsby Valbo Västerås fr o m 29/4 Örebro Postorder och katalogbeställning Visste du att även hundar och katter används i djurförsök i Sverige? Hjälp oss ersätta ännu fler djurförsök med moderna metoder som cellmodeller, datorer och annan avancerad teknik. Sms:a FORSKA50 till för att skänka 50 kr. Vill du ge mer? Skriv FORSKA100 eller FORSKA200. Tack! Ring oss gärna! Tel: Eller skänk en gåva på: PG

6 I KORTHET REDAKTÖR ELsA frizell Foto: Istockphoto Foto: terese westberg sunesson Kattkämpen Kim blev årets Enköpingsbo Nu ökar trycket på grisuppfödarna i slutet av förra året kunde vi se hemska bilder i media på hur svenska grisuppfödare vanvårdar sina grisar. Nu har branschen tagit till hårdare regler. Från och med 1 april i år kommer landets alla grisgårdar att regelbundet kontrolleras av en oberoende tredje part. De producenter som inte uppfyller kraven får inte leverera sina grisar till slakterierna. Förutom oanmälda stickprovskontroller ska kontrollerna utföras minst vartannat år. Det som kontrolleras är att kraven för stallmiljö, vatten, utfodring, läkemedel och smittskydd uppfylls. Godkända grisbönder får ett certifikat, som de måste visa upp vid slakteriet. Jordbruksverket inför dessutom en så kallad djurskyddsdeklaration. De grisbönder som själva har tillstånd att behandla djuren med läkemedel besöks normalt av veterinär var femte vecka för hälsogenomgång. I samband med det gör veterinären en bedömning om djurskyddsregler efterlevs. Veterinären kommer att dokumentera det i en djurskyddsdeklaration och skicka denna till länsstyrelsen. l Kim Lindbom CarLsson från Djurskyddet Enköping Hitta Katten blev av Ena-Håbo tidningens läsare framröstad till årets Enköpingsbo Kim är föreståndare för djurhemmet Hitta Katten som omplacerar ungefär 200 katter per år. Hon har en nyopererad katt i famnen när jag ringer till henne. Han heter Robinson Cruse för han är en riktig överlevare. När han kom till oss var han biten i ansiktet och på kroppen av en hund. Jag har tagit hem honom till mig så att jag kan ha uppsikt över honom även på natten, säger hon. Föreståndare på djurhem är inget nio till fem jobb. Katterna som kommer in är ofta sjuka och medtagna och behöver mycket omvårdnad och de kan komma in under dygnets alla timmar. Dessutom behöver djurhemmet ständigt få in pengar till verksamheten genom kalenderförsäljning, loppisar och gåvor. Och det är för sitt osjälviska och hårda arbete för katterna som Kim blev framröstad med stor majoritet. Det känns jätteroligt för mig men framförallt är det viktigt att katterna får ett erkännande. Kanske kan detta bidra till att problemet med övergivna katter uppmärksammas mer, säger Kim. l Fortsatt handel med hotade djur inget förbud för handel med haj, blåfenad tonfisk och isbjörn. Det var resultatet från CITES mötet i mars där 175 länder träffades för att diskutera den internationella handeln med utrotningshotade djur och växter. EUförslaget att reglera handeln för sju av de åtta hajsorterna röstades ned av ett block av asiatiska länder. Omkring 73 miljoner hajar dödas varje år, huvudsakligen för att bli hajfenssoppa i asiatiska länder. Över tio miljoner kilo hajfenor exporteras till Hongkong varje år och antalet hajar i världshaven blir allt färre. Idag finns ingen reglering av handeln med haj. Även förslaget om att förbjuda handel med blåfenad tonfisk från Atlanten och Medelhavet röstades ned. Arten är utrotningshotad då det intensiva fisket har minskat beståndet med 80 procent i de två haven. Det amerikanska förslaget om att förbjuda handel med isbjörnar blev även det nedröstat. USA har kämpat för att få igenom förslaget och hävdar att handeln och klimatförändringar ligger till grund för att isbjörnen blivit utrotningshotad. Men Grönland och Kanada anser att förbudet skulle hota deras ekonomier. l 6

7 Foto: Istockphoto Vargjakten EU-anmäld Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden, Svenska Rovdjursföreningen och Djurskyddet Sverige anmälde den fjärde mars den svenska vargjakten till EUkommissionen. Organisationerna hävdar i sin anmälan att Sverige i samband med jakten brutit mot de gemensamma reglerna kring hur hotade djurarter ska skyddas inom unionen. I EU-anmälan kritiseras de grunder som regeringen och Naturvårdsverket fattat sina beslut på samt hur jakten genomförts. Dessutom kritiseras och att vargstammen kraftigt skjutits av i ett läge där den fortfarande är liten, instabil och sårbar. Finland har tidigare fällts för brott mot de gemensamma reglerna i samband med vargjakt under liknande omständigheter. l Vart femte lamm lever sitt liv inomhus vart femte Lamm i Sverige tillbringar hela sina liv inomhus. Det visar en granskning av den svenska lammproduktionen som Ekot har gjort i samarbete med Svenska Dagbladet. Under de senaste tio åren har den svenska lammkonsumtionen fördubblats. I och med det har många lammproducenter valt att satsa på intensiv uppfödning inomhus. Nya snabbväxande raser föds upp under vintern och når sin slaktvikt på fyra istället för sex månader. De slaktas därmed innan sommaren och får aldrig se solens ljus. Sverige leder idag utvecklingen av en mer industriell lammproduktion. Vi tycker djurskyddsmässigt att det här är förkastligt. Lammuppfödningen får inte bli en ny slaktsvinsuppfödning under industriliknande produktionsformer. Det är viktigt för lammen att få möjlighet att komma ut. Det handlar om mental stimulans och om immunstärkande inverkan av direkt dagsljus, säger Sven Stenson förbundsordförande för Djurskyddet Sverige. l Foto: Istockphoto Åtta av tio vill veta hur djuren föds upp Djuromsorgen är viktig när man väljer mat. I en konsumentstudie som Djurskyddet Sverige låtit genomföra, framkommer att svenska konsumenter vill veta var djuren fötts upp och slaktats, men också hur de lever sitt liv. På äggen kan man avläsa om hönan suttit i bur eller gått fritt inomhus. En motsvarande märkning vill åtta av tio konsumenter ha när det gäller kor, grisar, lamm och kycklingar. En majoritet av anser att det är svårt att utläsa av förpackningarna hur djuren bakom maten levt. I dag är konsumenterna lämnade i sticket, säger Gunnela Ståhle, vice ordförande i Djurskyddet Sverige. Ursprungsmärkningen är bristfällig och ibland vilseledande när det gäller griskött och kyckling. På mejeriprodukterna får man knappast någon information alls om var kon, som ger mjölken finns. Studien presenterades på ett presseminarium där handeln deltog och gav sin syn på hur en märkning ska se ut. Om jag som konsument fick veta att mer om hur djuren har det, kan vi hjälpa till med att främja ett gott djurskydd. Jag, och många med mig, vill veta om korna gått lösa, om nötkreaturen och fåren har betat eller om grisarna fått gott om halm. Nu gäller det för handeln och politikerna att ställa upp på konsumenternas krav! säger Gunnela Ståhle. l Bättre skydd för djur på tävling JordbruKsverKet har Lagt fram ett förslag på hur djurskyddet kan förbättras för tävlande djur. Besiktningen för travhästar ska bli tuffare och vilka tävlingar som kräver veterinär ska ses över. På regeringens uppdrag har Jordbruksverket utrett ett nytt system för kontroll av djurskydd vid tävlingar med djur. Nu föreslås bland annat att obligatorisk egenkontroll införs för de tävlingsarrangörer som i dag saknar krav på veterinär närvaro. Man kommer också att se över hur man bedömer riskerna för de djur som tävlar och vilka som behöver veterinär. Man värderar riskerna för djuret efter till exempel olycksrisker, prestige och ekonomiskt värde. Men okunskap är också en stor riskfaktor som vi nu vill ta med i bedömningen, säger Göran Åkerström på Jordbruksverket. Om man kan visa upp en väl fungerande egenkontroll så kommer riskerna för sporten att värderas lägre och kraven på närvaro av veterinär minska. Vissa sporter till exempel terrängritt kommer dock alltid att innebära en hög risk för djuret, säger Göran Åkerström. Idag har trav- och galoppbanorna statligt anställda veterinärer som kontrollerar djurskyddet. Veterinärer vid andra tävlingar anställs för varje tillfälle vilket innebär mycket byråkrati och pappersarbete. Detta vill man komma ifrån med det nya systemet med egenkontroller. Tävlingsveterinär kan enligt förslaget bara ersättas av egenkontroller om man kan visa upp att de verkligen fungerar. Dessutom kommer det att genomföras stickprovskontroller. l 7

8 tema Valet 2010 Detta vill Djursk Märkning av katter och mer resurser till djurskyddskontroll är två av de frågor Djurskyddet Sverige driver inför höstens val. vad partierna lovar i frågorna kan du läsa på nästa uppslag. TExT ELsA frizell Foto: Istockphoto Ge mer resurser till djurskyddskontroll Grisar som inte får strö, hästar i hagar utan vatten och skadade djur i transporter. Gång på gång ser man bevis på att människor inte tar hand om sina djur. Det spelar ingen roll hur bra lagarna är om de inte efterlevs. Djurskyddet Sverige anser att fler djurskyddshandläggare och mer resurser till djurskyddstillsynen är nödvändigt. Dessutom vill organisationen att en djurombudsman inrättas som ska ha det samlade ansvaret för djurskyddet i hela landet. Om branschen dessutom väljer att ha egna kontrollsystem är det en fördel men de kan aldrig ersätta statens tillsyn. l Konsumenter ska kunna välja bort kött från obedövade djur I Sverige är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Ändå kan sådant kött finnas i våra butiker och skolmatsalar. Den ökande efterfrågan i EU av kött som är religiöst slaktat utan bedövning har skapat stor överproduktion och köttet säljs som vanligt slaktat kött i butikerna i EU men sannolikt även i Sverige. Slakt utan bedövning innebär ett stort lidande. Det tar flera minuter för djuren att förblöda medan de fortfarande är vid medvetande. I samband med att EU såg över djurskyddsdirektivet för slakt så drev Djurskyddet Sverige genom det europeiska djurskyddet Eurogroup for Animals förslaget om att göra bedövning obligatoriskt för alla djur i samband med slakt. Detta mötte ett starkt motstånd i parlamentet och ministerrådet så den slutliga formulering i förordningstexten blev att undantag från bedövning kan göras av religiösa skäl. Djurskyddet Sverige kräver att konsumenter åtminstone ska kunna välja bort kött från djur som slaktats utan bedövning. En märkning av kött med uppgiften om att det är halal eller koscherslaktat utan bedövning ger möjligheten för den som inte accepterar sådan slakt att välja bort. l Foto: Istockphoto Inför obligatorisk märkning och registrering av katter I Sverige saknar mer än hundratusen katter en ägare och ett hem. En del av dessa katter har blivit övergivna, andra har fötts ute av en hemlös katthona. Dessa förvildade och övergivna katter utsätts för ett stort lidande då de många gånger går en plågsam död tillmötes på grund av svält, sjukdomar och skador. Djurskyddet Sverige vill att det införs en lag om obligatorisk märkning och registrering av katt. En ID märkt och registrerad katt kan återförenas med sin ägare om den har försvunnit och kattägare som brustit i sitt ägaransvar kan genom detta ställas till svars rättsligt. l 8

9 tema Valet 2010 yddet Sverige Foto: lina ricklund Sverige ska kunna ha en strängare djurskyddslagstiftning än EU Djurskyddslagstiftningen inom EU ser olika ut i olika länder. Sveriges lagstiftning är en av de bättre. För att underlätta frihandeln inom EU finns förespråkare för en gemensam djurskyddslagstiftning inom EU. Genom djurskyddsorganisationen Eurogroup for Animals arbetar Djurskyddet Sverige för att förbättra lagstiftningen i hela EU. Men det är lång väg att gå innan alla länder håller samma höga nivå som Sverige. Därför kommer en gemensam djurskyddslagstiftning i praktiken innebära en försämring av djurskyddet. Djurskyddet Sverige vill att Sverige ska behålla och utveckla sin djurskyddsnivå och inte harmonisera med EU så att vi får en sämre lag. l Foto: elsa FrIzell Stoppa licensjakt på varg Innan licensjakten på varg startade januari 2010 fanns det drygt 200 vargar i Sverige. Sedan sköts 28 individer. Den svenska vargstammen är inavlad och det är därför viktigt att friska gener tillförs. Det sker idag när vargar vandrar in från Finland och Ryssland. Ett av regeringens argument när licensjakten infördes var att den skulle öka acceptansen för införsel av nya vargindivider i Sverige. Ett annat argument var att endast genetiskt svaga vargar skulle skjutas under jakten. Djurskyddet Sverige kräver ett stopp på licensjakt på varg. Inte förrän man har en livskraftig stam kan vargarna jagas. Forskare har bedömt att en vargstam bör uppgå till minst cirka 500 individer för att vara livskraftig. Djurskyddet Sverige har tillsammans med Världsnaturfonden, Svenska Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen EU anmält regeringen eftersom licensjakten strider mot EUs naturvårdslagstiftning. l Ursprungsmärk kött och mjölk Som konsument måste man ha en chans att wveta vad det är man köper för att kunna påverka genom sina val. Olika länder behandlar djur olika. Dessutom är det inte säkert att djuret föds, föds upp eller slaktas i samma land. Djurskyddet Sverige vill ha en märkning som ger de som handlar information om var djuret som ger kött och mjölk är fött, uppfött och slaktat. Detta ger konsumenten en möjlighet att veta hur djuret levt, hur det blivit slaktat och hur mycket det har transporterats under sitt liv. l Förbjud sexuella handlingar med djur Sexuella handlingar med djur kan aldrig accepteras. Det är ett övergrepp och utsätter djuret för psykiskt och fysiskt lidande. Idag skyddas djur endast genom djurskyddslagstiftningen. För att få en fällande dom måste man kunna bevisa att djuret har utsatts för lidande. Man blir då inte dömd för själva handlingen, utan för djurplågeri. I praktiken har det inneburit att det i princip varit omöjligt att ge en fällande dom eftersom det är svårt med bevis. Djurskyddet Sverige anser att detta inte är tillräckligt och vill ha en lag som uttryckligen förbjuder sexuella handlingar med djur. l Så tycker partierna... 9

10 tema Valet 2010 Så tycker partiern Obligatorisk märkning av katt, licensjakt på varg, märkning av kött och mjölk? Vad vill våra partier göra för djuren? djurskyddet har frågat politikerna. fråga: moderaterna KristdemoKraterna folkpartiet vilken är den viktigaste Vi vill förändra hela djurskydds- Att Sverige är pådrivande för Att lagarna uppfylls samt att djurskyddsfrågan? lagstiftningen, genom en bred höjda djurskyddsambitioner Sveriges djurskyddslagstiftning översyn. Den ska utgå från inom EU. också kan omfattas av EU:s djurens behov och verka före- medlemsländer. byggande. En annan viktig fråga är möjligheten att ställa krav som avser miljö- eller djurskyddshänsyn i upphandling av livsmedel. vilka brister i samhällets Det är viktigt att se till så att Tillsynen inom djurhållningen Att länsstyrelserna snabbt skall nuvarande kontroll den djurskyddslagsstiftning vi bör förbättras. Regeringen hinna hantera de djurskydds- av djurskydd anser ni har efterlevs. Djurägaren har har fört över ansvaret för brister som många kom- behöver åtgärdas och det yttersta ansvaret men det tillsynen från kommunerna till muner lämnade efter sig, och förbättras? är också bra att branschen länsstyrelserna och samtidigt som varit en belastning och tar ansvar. Detta till exempel skjutit till mer resurser. påfrestning i samband med genom: djurskyddsdeklaration- övergången av djurskyddskon- er på grisgårdar där veterinärer trollen till länsstyrelserna. Detta övergripande kontrollerar djur- är det mest akuta åtgärderna skyddet i besättningen. för att nå förbättring. 10

11 tema Valet 2010 a om djurskydd CenterPartiet miljöpartiet socialdemokraterna vänsterpartiet Att den nya organisationen Stärk rätten till naturligt Vår ambition är att djuren Allt onödigt lidande skall för djurskyddskontrollen blir beteende inte bara på i EU ska ha samma förbjudas varför vi satsar på ännu mer välfungerande, mer papperet! goda skydd som djuren i att ligga i framkant vad gäller effektiv och mer likvärdig. Sverige inte tvärtom. Vi etologisk forskning och vi vill motsätter oss att regeringen förbjuda djurförsök om det urholkar djurskyddet för att finns alternativ. Vi vill ha en anpassa Sverige efter övriga handlingsplan för minskande medlemsstater. av antalet djurförsök, införa en djurombudsman och förbjuda pälsuppfödning. Länsstyrelsernas skillnader Framför allt behövs mer Överflyttningen av Då ansvaret för i kvalitet och likvärdighet resurser för tillsynen. djurskyddskontrollerna kontrollerna flyttades behöver minska ytterligare Miljöpartiet avsätter mer till många redan över från kommunerna bland annat genom att antalet pengar för detta i vår underfinansierade länsstyrelser till länsstyrelserna blev oanmälda kontroller ökar. skuggbudget. har varit förödande för restiden för kontrollanterna Länsstyrelsen har fått pengar kontrollverksamheten. avsevärt mycket längre från regeringen för att kunna Vissa länsstyrelser har inte och den administrativa sköta sitt jobb. Nu är det upp ens resurser till de akuta arbetsbördan tyngre. För till landshövdingarna att priori- kontrollerna. Regeringens att djurskyddstillsynen tera och lägga pengarna där de uppluckring av den veterinära skall möjliggöras på ett behövs. servicen riskerar att ge vissa tillfredsställande sätt delar av landet en bristande krävs ytterligare anslag till veterinärvård. länsstyrelserna. Så tycker partierna... 11

12 tema Valet 2010 fråga: moderaterna KristdemoKraterna folkpartiet Kommer ni att arbeta för en lag om märkning och registrering av katt? Nej Nej Nej, Folkpartiet vill dock att det ska betraktas som brott och vara förenat med sanktioner att överge sina djur. Kommer ni att arbeta för en lag mot sexuellt utnyttjande av djur? Ja Ja Ja ska sverige, som Ja Ja. Samtidigt vill vi lyfta upp Ja, men jobba på att EU också idag, ha en strängare EU:s nivå till den svenska. skärper lagstiftningen. djurskyddslagstiftning än övriga eu? vill ni införa en märkning Vi ser hellre en starkare I Sverige måste alla djur Ja av kött som vägleder djurskyddslag. slaktas med bedövning. Vi konsumenten om vill att allt kött skall vara ur- djuret är slaktat utan sprungsmärkt. Därigenom är bedövning? ursprungsmärkningen också en markör för att djurskyddsreglerna tillämpats. ska konsumenten ha rätt att veta var djuret som ger kött och mjölk är fött, uppfött och slaktat? Ja Ja Ja ska sverige ha kvar licensjakt på varg? Ja Ja Ja 12

13 tema Valet 2010 CenterPartiet miljöpartiet socialdemokraterna vänsterpartiet Nej Ja Vi vill att regeringen till att börja Ja med tillsätter en utredning om katter. Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja, men det är inget självän- Ja. Därutöver arbetar vi för att damål att det alltid ska vara så. stärka djurskyddslagstiftningen Vi ser gärna att andra länder i EU. följer Sveriges exempel. Vi vill ha ursprungsmärkning för Ja Ja! Vi vill även införa en Ja. Helst av allt ser vi att slakt alla köttslag och att detta även ursprungsmärkning på allt kött. utan bedövning blir förbjudet. ska redovisas på restauranger. Det innebär också att den som vill försäkra sig om att djuret inte är slaktat utan bedövning kan välja bort kött från länder där detta är tillåtet. Ja Ja Nej till lagstiftning. Vi vill att Ja industrin själva tar initiativ och märker sina livsmedel. Ja Nej, inte så länge beståndet Ja. Men inte under dagens Nej är i så dåligt skick. oordnade former. 13

14 Testamentera till förmån för djuren De flesta av oss skriver aldrig testamente. Kanske känner vi ett visst obehag över att planera för vår egen bortgång. Men genom att skriva ett testamente kan du bestämma om du vill att utsatta djur ska få ta del av dina tillgångar. Läs mer på Medicinska utredningar Operationsavdelning Röntgen Ultraljud Cardiologi Ögonspeglingar Kattmottagning ID-märkning Kostrådgivning AI-kompetens Välkommen att ringa på tel

15 tema Valet 2010 Maktkamp om minken grisar vill undersöka och påverka sin omgivning. De behöver därför halm för sin sysselsättning. Den har länge varit i hetluften inom forskning och politik. Ändå har minken inte fått några förbättringar. nu kräver djurskyddet sverige ett förbud mot pälsfarmning. TExT och foto ELsA frizell 15

16 tema Valet 2010 Burarna är 2100 kvadratcentimeter stora. i varje bur sitter en till tre minkar. Burarna står i långa rader under skyddande tak. Längs en lång gång är husen för minkarna uppradade. I varje hus står nätburarna sida vid sida i långa rader. Fram och tillbaka rör sig minkarna, ställer sig upp tittar och sedan ner igen. En del slinker in i den lilla trälådan som används som lya. Därinne finns halm att ligga på, annars finns det ingenting på nätgolvet i buren. Mellan minken och avståndet ned till marken finns bara stålnätet. Golv, väggar, tak av samma stålnät. Inget mer. Ganska långt från att springa över stora ytor, jaga föda, klättra och simma som den vilda minken gör. Vad har den att göra i buren? Hur mår den egentligen? Jag befinner mig på Henrik Anderssons minkfarm i Blekinge. Minken mår bra, det ser man på den, säger han. Minken har genom aveln blivit tam och den trivs. Om man till exempel öppnar buren så stannar den där, den springer inte iväg, säger han. Jörgen Martinsson är vd för branschorganisationen Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund. Han är med under besöket och bekräftar det Henrik Andersson säger. Minken har inga naturliga beteenden kvar, genom aveln har minken blivit helt anpassad till ett liv i burarna, säger han. Minken inte tam Kan detta verkligen stämma tänker jag och ringer till Per Jensen, professor i etologi som forskat på hur genetiken förändras genom avel. Nej, det stämmer inte. Minken har bara hållits i fångenskap i knappt 100 år. Domesticeringen har därmed bara inletts. Även om man skulle avla minkar i hundratals generationer skulle de aldrig bli anpassade till burarna, så lätt kan man inte göra om det grundläggande naturliga beteendet, säger han. Att minken stannar kvar vid burarna när de släpps ut visar bara att minken är revirhävdande och att buren är centrum för dess revir säger Per Jensen. Öppnar man burarna och låter dem stå öppna kommer de gradvis att lämna dem och ge sig iväg. Men de gör de självfallet inte direkt. Om pälsdjursuppfödarna själva tror på detta argument kan de ju helt enkelt ha sina burar öppna, säger han. Så hur mår minken i burarna? En central fråga, för om den inte skulle må bra då skulle näringen behöva förändra hur den hålls. Åtskillig forskning har gjorts, framförallt finansierad av branschen själva, för att visa hur den mår. Minken har hamnat i korselden mellan motståndare och förespråkare och i fokus i den politiska maktkampen. Ändå har endast marginella förbättringar gjorts för den under de senaste 30 åren. När många djurslag under denna tidsperiod fått en förbättring lever minkarna i princip fortfarande efter föreskrifter som togs fram på 80 talet. Näringen har inte gått före. Aveln har gjort att djuren är lugnare men burstorleken är densamma. Några få farmare har provat att ha en ligghylla i buren men i stort sett lever minken i samma miljö den alltid gjort. Inredning ger mindre stress För att visa hur minken mår har forskare tittat på såkallade stereotypier. Det är rörelser som under lång tid upprepas på samma sätt. De uppstår när djur är i miljöer där de inte kan utföra beteenden de är mycket motiverade att göra. På Sveriges Lantbruksuniversitet pågår nu studier där undersöker hur man kan inreda burarna för att minska stereotypier hos mink. Lena Lidfors är docent i etologi och handleder doktorsavhandlingen. I studierna fick minkarna berikning i burarna i form av en plastcylinder, en boll och en hylla de kunde klättra upp på. Vi kunde se att de använde detta Djurskyddet Sverige tar avstånd från utsläpp av mink Henrik Anderson i artikeln heter egentligen något annat men risken för att någon ska släppa ut hans minkar gör att han ogärna vill att hans riktiga namn är med. Djurskyddet Sverige tar starkt avstånd från alla olagliga metoder såsom att släppa ut minkar från farmer eller sabotera för dem. 16

17 tema Valet 2010 mycket. De klättrade upp på hyllan för att kunna spana från den och rullade runt plastcylindern på golvet. Bollen tog de med sig in i lyan och vi hörde hur de lekte med den där inne, säger hon. Lena Lidfors tycker att man ska erbjuda något större och mer berikade burar. Ju mer berikning desto bättre, säger hon. På de två farmer där studierna genom fördes hade nio procent av minkarna stereotypier. Det är en siffra som Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund framhåller som låg. Ingrid Redbo, docent i etologi och ledamot i Djurskyddet Sveriges styrelse håller inte med. Hon menar att själva förekomsten av stereotypier visar att burmiljön är otillräcklig för att stimulera till ett normalt och varierat beteende. Att få minkar visar stereotypier kan inte tas till intäkt för att djurhållningen är bra. Sambanden mellan stereotypier och hur djuret mår är komplicerat och bara ett av många sätt att se hur djuren har det. Djur kan till exempel lika gärna hantera sin stress genom att bli passiva. Då måste man undersöka fler faktorer som till exempel stresshormoner och om djuren har magsår, säger hon. Politisk maktkamp Inför förra valet var minkfrågan het. Den statliga offentliga utredning som kom 2003 konstaterade att minkar inte kan utföra sitt naturliga beteende på minkfarmarna. Den förra regeringen föreslog Belöna med godis, med beröm eller gör något roligt tillsammans! minkarna har en trälåda som lya. i övrigt finns ingen inredning. då en lagändring. Man ville bland annat att minkar ska hållas så att deras behov av att röra sig, klättra och utöva sitt jaktbeteende skulle tillgodoses. Dessutom skulle minkarna ha tillgång till vatten att simma i. Slovakien och Frankrike EU anmälde Sverige för detta förslag. Det ansågs lägga näringsförbud på minkfarmning eftersom det skulle vara omöjligt för branschen att ge minkarna tillgång till vatten. Riksdagens omröstning av förslaget blev därför fördröjt till efter valet Då röstades det ned av den nya majoriteten i riksdagen. Minken hade hamnat mitt i den politiska maktkampen. Och ingen förbättring skedde. Kräver förbud Nu är frågan åter aktuell i höstens val och Djurskyddet Sverige kommer att arbeta för minken. Vi vill att uppfödning av djur enbart avsedda för päls förbjuds så länge djuren inte får grundläggande behov som rimliga rörelseytor för att söka föda, klättermöjligheter och kanske tillgång till vatten för bad, säger Ingrid Redbo. Det skulle krävas mycket stora förändringar i djurhållningen för att kunna ge farmade minkar en acceptabel livsmiljö. Djurskyddet Sverige menar att det är helt orealistiskt att en kommersiell uppfödning av mink avsedd för enbart päls, kan ske utan Att allvarliga börja träningen inskränkningar med valpen och den unga av individernas välfärd. hunden är bättre och Men lärde betydligt sig branschen lättare men något det av vara så nära giljotinen är aldrig sist? för sent. På Sveriges Pälsdjursuppfödares Riksförbund är man väl medvetna om nedläggningshotet. Vi lever i fyra års perioder mellan valen, säger vd Jörgen Martinsson. Branschen planerar att till sommaren lansera ett såkallat kvalitetssäkringsprogram. I det lovar Jörgen Martinsson att det ska finnas rekommendationer om att minken ska ha en ligghylla i burarna. Och några farmare har börjat införa de något större burarna som är krav från Då måste buren vara fem centimeter högre och bara två minkar får sitta i varje bur, inte tre som nu. Det är ju väldigt få och små förändringar prata som med näringen hunden, själv tar initiativ till. En hitta ligghylla på aktiviteter räcker inte för att tillgodose och titta mycket minkarnas behov och burarna kommer på din hund under fortfarande promenaden. vara alltför små. Näringen måste själva gå före och visa att de faktiskt vill göra rejäla förbättringar för minken, inte bara försöka blidka väljare och politiker sommaren innan valet. Som läget är nu kommer vi fortsätta att kräva ett förbud, säger Ingrid Redbo. c Minkfarmsfakta Det finns 75 minkfarmer i Sverige, de föder upp cirka en miljon djur per år. l Att producera ett skinn kostar cirka 200 kronor och säljs för 400 kronor eller mer. Senaste pälsauktionen i februari slog rekord i hur mycket skinnen såldes för. Alla skinn går till export. l Danmark är den största producenten. Kina är den största marknaden. l Burarna är 2100 kvadratcentimeter stora och i varje bur sitter ett till tre djur. Enligt nya regler ska burarna från och med 2011 vara 2550 kvadratcentimeter störa och högst två djur får sitta i varje bur. l Farmerna har cirka en anställd per tusen minkar. l I snitt har farmerna 2500 avelshonor som föder cirka fem ungar. De största farmerna har avelshonor, vilket innebär cirka djur när ungarna fötts. 17

18 6tips Kul för din gnagare de älskar att klättra, gräva och bygga bon. Att göra det roligt för din gnagare är ganska lätt. Här kommer etolog Ingrid Redbo med sex enkla tips för mus, råtta, gerbil och hamster. TExT ingrid REDBo, DocENT i ETologi foto istockphoto Vill ha en kompis Många gnagare är sociala och lever i naturen i familjegrupper och kolonier. De flesta trivs därför bäst om de får vara tillsammans med andra från samma art. Undantag är hamster som vill vara själv. Mushanar bör också hållas ensamma eftersom de ofta är väldigt aggressiva och kan skada varandra illa. l Göm gnagargodis! gnagare Ägnar under fria förhållanden lång tid åt att söka efter föda. Se därför till att ditt djur ofta får leta efter mat genom att gömma lite torrt godis, till exempel en tesked gnagarblandning, i ströet. Göm godisbitar inuti tomma toarullar som proppas igen med papper i båda ändar så att den får jobba för att få ut det. Häng gärna upp bitar av hårt bröd, frukt och grönsaker i korta rep från taket så att musen får kan jobba för att komma åt det. l Vill bygga eget bo gnagare vill bygga bo. Ge dem ett par bolådor att utgå ifrån till exempel blomkrukor, glasslådor och små kartonger som du skurit ut en dörr. Din gnagare kommer sedan inreda den. Ge till exempel hushållspapper som de själva strimlar i lagom bitar, halm, torrt gräs, träull eller en gammal telefonkatalog som de själva kan finfördela. l 18

19 Låt gnagaren komma ut Rep att klättra i gnagare, framförallt mus och råtta älskar att klättra. Häng upp rep kors och tvärs i buren, hängbroar för balansträning, stegar och grenar och hängmattor för mysig vila. Tänk på att repet inte får vara för tunt, då kan ditt djur trassla in sig. Billiga mjuka grimskaft från hästaffären fungerar bra och är lätta att hänga upp! l de flesta gnagare har stor glädje av att få rastas inne i eller ute i en stor låda med botten täckt av ett decimetertjockt lager med köpt kaktusjord. Man kan sedan så in grönt som gräs, ärtor, sallad som är gott att mumsa på. På sommaren kan man till råttan göra en rejäl rastbur av kycklingnät som man vid bra väder kan ställa ut i skuggan direkt på gräsmattan. Tänk på att även botten måste vara nät! För mindre gnagare måste man ha mer finmaskigt nät. Förse uteburen med flera alternativa skydd och bolådor så att råttan inte känner sig ofrivilligt exponerad. Man kan också lägga en stor handduk över taket vilket gör gnagaren tryggare och mer aktiv, se bara till att det inte blir för varmt i buren! l Tips Tänk på: l Det är lätt hänt att man blir så entusiastisk att man i all välmening stoppar in allt möjligt i buren. men, det är viktigt att man skaffar kunskap om hur just den arten man har fungerar i naturen, så att det man inreder buren med verkligen gör en positiv skillnad! Gillar hål och tunnlar att KryPa i hål och gräva tunnlar är en favoritsysselsättning. Särskilt gerbiler är utpräglade grävare så ge dem en ordentligt tilltagen ströbädd som håller för att ha gångar och hålor i. Till mus och dvärghamster är toarullar bra berikning. Lägg dem på botten av buren så att de bildar ett nätverk av möjliga gångar. Häll sedan över ett tjockt lager med spån, helst av lövträ. Låt två av rullarna sticka upp så att musen eller dvärghamstern hittar en ingång. Den kommer sedan att fylla igen vissa gångar med bomaterial och omskapa gångarna som han vill ha dem. Tunnlar av tyg till exempel avklippta tröjärmar eller plaströr är populärt hos råttan. Tänk på att röret måste vara tillräckligt stort så att råttan inte fastnar! l l man kan inte ha en för stor bur. när du bestämt dig för en bur som du tror är lagom stor, välj då en ännu större! för mus, råtta och gerbil är det en stor volym som är viktig eftersom de utnyttjar höjden mer men för hamster är det bottenytan som ska vara så stor som möjligt. l Byt aldrig ut all inredning samtidigt. Låt något välbekant och doftmarkerat vara kvar så att din gnagare känner igen sina dofter. 19

20 Hur mår djuren i zooaffären? Söta marsvin, ulliga kaniner, färgglada undulater, fiskar och en och annan reptil; hur mår djuren i zooaffären och hur mår zoobranschen? Jo tack, ganska bra, hälsar Länsstyrelsen som tycker att både kunskapsnivån och standarden i zoobutikerna har höjts de senaste åren. TExT AnnA carlsson-käck Foto: Istockphoto också är den normala omsättningshastigheten. Två veckor är också en allmän rekommendation i branschen. De få djur som inte får nya hem avlivas. Det kan låta grymt men är ändå det mest humana, det händer dock väldigt sällan, poängterar Eva. om du skulle köpa denna hamster måste butikerna numer lämna skriftlig information om hur den ska skötas. stora välstädade burar, lösdrift med fri tillgång på foder, daglig omvårdnad och närkontakt; hos zoobutiken Fidos i Trollhättan har kaninerna och marsvinen de gott. Här mår djuren bra, många gånger faktiskt mycket bättre än vad de gör när de flyttar härifrån, säger Eva Olsson en aning krasst. Hos Fidos säljs det mesta inom husdjurstillbehör och foder samt kaniner, marsvin, hamstrar, möss, fåglar och fiskar. Just nu är det kaninsäsong och i det stora djurrummet indelat i två sektioner med hanar i den ena och honor i den andra springer lurviga kaniner och marsvin omkring fritt och ser rätt nöjda ut med livet. Djuren bor i butiken i cirka två veckor innan de säljs vilket Kan man neka någon att köpa ett djur? Man kan aldrig säga nej till en kund. Däremot kan man göra det väldigt negativt och besvärligt och på så sätt avstyra köpet. Det här är svårt men vi vill ju att våra djur ska få det så bra som möjligt. Zoobranschen är starkt reglerad med specifika krav på utbildning, djurskyddskompetens, tillstånd och krav om att följa bestämmelserna kring djurhållande, uppfödning, försäljning och djurskydd. Eva menar att det är bra att branschen är kontrollerad men att det också finns en avigsida: Många zoobutiker slutar sälja djur just på grund av de strikta regleringarna, det blir svårt att få bäring i verksamheten. Å andra sidan öppnar det för en oseriös hemmamarknad med annonsering på Blocket och andra sidor på nätet. Vem kontrollerar detta? Det kommer inte hem någon myndighet till Svensson och kontrollerar hans privata hamsteruppfödning. LÄnsstyreLsen tog i januari 2009 över kommunernas ansvar för kontroll 20

21 Foto: anna karlsson-käck korna står uppstallade i inhägnader, Här ensamma, mår två och djuren två eller i större bra, många gånger grupper. Ungefär procent av faktiskt alla djur står under mycket hela natten i bättre än vad de gör väntan på slakt. när de flyttar härifrån. EVA olsson zooaffären fido Eva olsson från zooaffären fido. av djurskyddet. Ambitionen är att varje zoobutik ska få ett rutinbesök om året. Länsstyrelserna har dock fått kritik för att man inte hinner med man ska göra. Vi har ett väldigt pressat läge. Under förra året var vi inte ute på ett enda rutinbesök i zoobutikerna i Västra Götalands Län, medger Hans Borgvall, verksamhetsledare vid länsstyrelsens veterinärenhet. Bara inom Västra Götalands Län fick man under 2009 in 500 anmälningar om akuta ärenden, några få av dessa berörde zoobutiker. Att då även hinna med rutinbesök blir svårt. Men jag tycker ändå att vi har bra koll på zoobutikerna. De är så exponerade och allmänheten är ytterst vaksam och har mycket synpunkter på djurhållning, storlek på burar och så vidare. Ibland är naturligtvis anmälningarna befogade men över lag har kunskapsnivån och standarden i zoobutikerna definitivt ökat de senaste åren. Regleringen och kraven på utbildning har gjort skillnad, konstaterar Hans Borgvall. föreskrifter och allmänna råd om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby gavs ut 2004 av dåvarande Djurskyddsmyndigheten. Sedan 2008 berör föreskrifterna även privatpersoner. Här står bland annat angett att den som driver en zoobutik måste ha gått en grundutbildning för zoohandlare samt en speciell utbildning för de djurslag som man planerar att sälja. Utbildningarna ska vara godkända av Jordbruksverket. För den som är medlem i Zoobranschens Riksförbund Zoorf finns ytterligare kurser att delta i, både myndighetsrelaterade och kompetenshöjande. Zoorf är en intresseorganisation för alla yrkesverksamma inom zoologisk fackhandel, detaljister, grossister, tillverkare och skolor. Man har idag omkring 400 medlemmar vilket utgör ungefär hälften av landets traditionella zoobutiker, det vill säga en fullsorterad fackhandel som även inkluderar försäljning av djur. Zoorf saknar idag rutiner för egenkontroll av medlemsbutikerna men diskussioner pågår om både egen och kvalitetskontroll: Vi har även diskuterat med Jordbruksverket om en egenkontroll som dels skulle förenkla för butikerna men också lösgöra tid för djurskyddsinspektörerna, något som ju i dagsläget känns högprioriterat, säger Mats Danielsson, koordinator hos Zoorf. Han poängterar att om det framkommer att en butik bryter mot gällande regler och lagstiftning, utan rättelse, upphör medlemskapet i branschorganisationen. Djurskyddet står av naturliga skäl högt på Zoorfs dagordning och som remissinstans till Jordbruksverket i just djurskyddsfrågor blir debatten och dialogen ständigt närvarande. Vi har nyligen fått förtroendet att sitta med i regeringens utredning om den nya djurskyddslagen där också en tidigare vice ordförande i Zoorf, Britta Lindgren, sitter med som expert på smådjur och exotiska djur, berättar Mats. Zoobutikerna är skyldiga att lämna skriftliga skötselanvisningar om de djur man säljer. Anvisningen ska bland annat innehålla uppgifter om hur stort djuret kan bli, normal livslängd, samt vilka utrymmen, vilken skötsel och föda det behöver för att må bra. Vid en slumpmässig rundringning till ett antal av landets zoobutiker tycks kunskapen vara god om detta och man hävdar att skötselanvisningar alltid lämnas ut. Det är upp till varje enskild butik att själva producera informationen i anvisningarna men hos Zoorf pågår ett arbete i samarbete med Statens Veterinärmedicinska anstalt med att ta fram nya standardiserade skötselanvisningar för alla djurslag. Eva och hennes kollegor på Fidos i Trollhättan har själva författat ett fylligt A4 med information, i det här fallet om kaniner. Här kommer anvisningarna ut i kvittoskrivaren per automatik i samband med att djuret betalas i kassan. Rent generellt är kunderna väldigt pålästa när de kommer hit men vi informerar nästan ihjäl dem ändå, skrattar Eva. Speciellt om de aldrig har haft djur tidigare, det är inte alltid de inser vad det innebär fullt ut. Får ni reklamationer? Aldrig. Däremot verkar det vara väldigt många som inför semesterperioden plötsligt har blivit allergiska mot sina husdjur och vill lämna tillbaka dem, säger Eva torrt. Men hos Fidos tar man aldrig tillbaka djur man sålt. Däremot kan de hjälpa till med en avlivning eller erbjuda dem inackordering över semestern, om det är det som är problemet. Att avliva är bättre för djuret än att bo kvar hos en familj som tröttnat och därför inte sköter om det ordentligt. c Foto: Istockphoto handlare som säljer marsvin måste ha genomfört en särskild utbildning. 21

22 DETTA ÄR EN ANNONS STIFTELSEN DJURENS VÄNNER, MALMÖ, DJURHEM OCH BEGRAVNINGSPLATS Kommer ni ihåg - eller har hört talas om - bandhundarna på talen? Vid var och varannan bondgård stod en hund bunden vid en träkoja, som i de flesta fall knappt hängde ihop, dragig och eländig och som ofta stod på barmarken utan fast golv. Det fanns herrelösa, kringspringande hundar och det stals katter, som såldes till de vetenskapliga institutionerna. Katter var fredlösa och ansågs inte ha något värde. Detta var i bandhundarnas och försöksdjurens tidevarv och blev upptakten till att en stiftelse bildades för att upprätta ett djurhem. Den 1 augusti 1963 bildades Stiftelsen Djurens Vänner, Malmö, djurhem och begravningsplats och tack vare givmilda djurvänner och ett testamente kunde man i Aggarp, ca 2 mil öster om Malmö, inköpa en tomt på kvm på vilken fanns ett mindre bostadshus som var sammanbyggd med ett litet stall. Detta byggdes om och inreddes med boxar för hundar, katter och mindre djur. Det var då Sveriges första djurhem med en styrelse och organisation bakom sig och början till en omfattande stor anläggning, som blivit en fristad för tusentals misskötta djur. Antalet omhändertagna katter ökade år efter år. Det behövdes fler boxar och styrelsen beslöt att en byggnad för enbart katter skulle uppföras och bygget av katthemmet påbörjades på våren 1992 och byggnaden stod färdig på sensommaren. Det blev en 14,9 m lång och 7,1 m bred byggnad som har 14 boxar, varav 2 för kaniner, samt expedition, förråd, tvättrum och toalett, 10 av boxarna har en stor yttre rastgård. Djurhemmet blev mycket anlitat av polis och kommunala myndigheter och efter några år räckte befintliga utrymmen inte till för att förvara alla omhändertagna djur. Men tack vare gåvor och avkastningen från ett testamente kunde man planera byggandet av en ny större byggnad. Den 2 maj 1982 togs byggnaden till vänster i bruk, som är 24 m lång och 10,5 m bred. Den rymmer 9 stora hundboxar, smådjursrum, djurbad, stort kök för tillagning av djurmat, veterinärrum, isoleringsrum, förrådsutrymmen, personalrum och toalett. Byggnaden väckte berättigad uppmärksamhet i både dags- och veckopress, vilken den gör fortfarande. Söndagen den 4 oktober 1992 på Djurens Dag invigdes katthemmet av landshövdingen i Malmöhus län, Bertil Göransson, som höll ett tankeväckande tal och tackade djurhemmet i Aggarp för gångna års engagemang och önskade lycka till i framtiden. 22