Sick? Really? With that healthy look of yours!

Transkript

1 Sick? Really? With that healthy look of yours! En kvalitativ studie om långtidssjukskrivna kvinnor Mina ögon kan tindra Mina läppar kan le Men sorgen i hjärtat Kan ingen se EXAMENSARBETE 10 poäng Malmö Högskola Lärarutbildningen Studie- och yrkesvägledarprogrammet 120 poäng Susanne Andersson Vårterminen 2004 Handledare: Inge Eriksson

2 ABSTRACT Susanne Andersson Om långtidssjukskrivna kvinnor Maj 2004 Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vidare handlar det om vilka hinder de själva upplever för att kunna ta sig tillbaka till arbetslivet. Jag undersöker också huruvida en professionell studie - och yrkesvägledning skulle kunna hjälpa dem på vägen mot ett liv i arbete. Mina två frågeställningar är följande: 1. Vilka hinder upplever långtidssjukskrivna kvinnor att det finns för att kunna komma tillbaka till arbete igen? 2. Vilken roll skulle en professionell studie - och yrkesvägledning kunna spela för att övervinna dessa hinder? Metoden är kvalitativ och jag har intervjuat fyra stycken långtidssjukskrivna kvinnor och försökt att sätta mig in i deras vardag så mycket som möjligt. Känslor som utanförskap, misstroddhet och en längtan tillbaka till arbetslivet dyker upp i texten. De hinder kvinnorna upplever är bland annat, att de inte blir förstådda av berörda läkare och en del inblandade myndigheter. En del av dem behöver en anpassad arbetsplats efter den sjukskrivnas behov. Studie- och yrkesvägledning är något de samtliga efterfrågar och tycker är viktigt. KEY WORDS Långtidssjukskrivning, långtidssjuka, långtidssjukskriven, sjukskrivning, rehabilitering, studie - och yrkesvägledning. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Abstract s 1 Förord s 3 INLEDNING s 4 Bakgrund s 4 Tänkbar läsekrets s 5 Syfte och frågeställning s 5 Metod- och materialdiskussion s 5 Avgränsningar s 6 När kallas man långtidssjukskriven? s 7 TEORI- OCH LITTERATURDISKUSSION s 7 Kvinnans roll på arbetsmarknaden s 8 Vad är studie- och yrkesvägledning? s 8 BAKGRUNDSFAKTA s 10 Följande lagar reglerar hälsa och rehabilitering s 10 Försäkringskassans ansvar s 10 Arbetsgivarens ansvar s 11 Den sjukskrivnes ansvar s 12 Statistik s 12 Fler kvinnor än män sjukskrivna s 12 Fler äldre än yngre s 12 Var sjätte arbetslös s 13 Hur många är sjukskrivna? s 13 Vad kostar den ökade sjukskrivningen samhället? s punktsprogrammet (Regeringen) s 15 REDOVISNING AV INTERVJURESULTATEN s 15 Presentation av de intervjuade s 15 Begreppsdefinition s 16 Svar på intervjufrågorna s 17 ANALYS OCH SLUTDISKUSSION s 27 Vilka hinder upplever de långtidssjukskrivna kvinnorna att det finns för att kunna komma tillbaka till arbete? s 29 Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna spela för att övervinna dessa hinder? s 29 Förslag till vidare forskning s 30 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING s 31 2

4 Förord Jag skulle vilja tacka alla som ställt upp och hjälpt mig att göra detta arbete möjligt. Jag vill framförallt tacka de långtidssjukskrivna som ställt upp på intervjuer och som jag vet varit en uppoffring från deras sida framförallt psykiskt, men också fysiskt. Tack också till Inge Eriksson på Malmö Högskola som varit min handledare och varit ett stort stöd i mitt skrivande. Ett stort tack även till Inger Persson på Infoteket i Malmö för att hon hjälpt mig att hitta två av mina intervjuade personer. Tack också till Malin Dahl på Infoteket i Malmö för att hon fungerat som ett bollplank då jag inte haft så stor möjlighet till detta eftersom jag skrivit detta arbete ensam. Tack också till mina fina vänner och kursare Carina Nilsson och Annika Nilsson som också funnits där och gett mig feedback på mitt arbete. Tack till mina föräldrar och min syster Therese som stöttat mig och funnits där samt min pojkvän Ola som kommit med uppmuntran när det varit motigt. Sist men inte minst vill jag tacka min son Elias för att han inspirerar mig varje dag med sitt underbara sätt, och för att han står ut med att hans mamma alltid pluggar, vilket jag gjort hela hans liv men som går mot sitt slut nu då det är dags att sätta teorierna i handling och börja jobba. Med förhoppning om en trevlig läsning. 3

5 INLEDNING Bakgrund Jag har länge gått och funderat på varför nu helt plötsligt så många människor mår så dåligt, både fysiskt och psykiskt. Ohälsa börjar bli ett begrepp som blir allt vanligare. Vi talar om mental stress, förslitningsskador och ökade fall av övervikt, det senare även långt ner i åldrarna. Var kommer allt detta ifrån? Man talar om ökad press på arbetsplatserna, slimmade organisationer, stillasittande arbeten och dubbelarbete i hemmet då markservicen måste skötas. Vi äter fel mat, snabbmat med socker och mättat fett. Vi lever i en stressad tillvaro där vi har krav på oss att allt ska vara så perfekt. Vi lever ju i en bra tid, ett bra land och så vidare. Det finns många möjligheter för oss och om vi inte lyckas är det vårt eget fel, vi som har så många möjligheter. Det är många krav och för en hel del blir detta oss övermäktigt. Vi orkar inte mer och sjukskrivningen är ett faktum. Som snart färdigutbildad studie- och yrkesvägledare har jag siktet inställt att arbeta med den alternativa arbetsmarknaden för studie - och yrkesvägledare. Särskilt intresserad är jag av att arbeta med vuxna som av någon anledning blivit långtidssjukskrivna och behöver rehabilitering av något slag. Jag tror att en hel del av dessa inte har möjlighet att gå tillbaka till sitt gamla arbete och jag skulle gärna vilja hjälpa dessa individer att finna nya vägar på arbetsmarknaden. Vi har tidigt i utbildningen talat mycket om problemen i samhället med de ökade sjukskrivningsantalen, fyrtiotalisternas pensionsavgångar och så vidare. Detta är ett stort samhällsproblem och även om sjukskrivningstalen faktiskt minskat något de senaste åren är det fortfarande ett stort problem, sett både ur ett individperspektiv och samhällsperspektiv. Eftersom detta är en ny och växande trend finns idag på många ställen i Sverige, ett aktivt samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. Man har insett att det behövs extra resurser för att hjälpa de sjukskrivna med stöd och hjälp. Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter är ett måste. Det är viktigt att diskutera hur vi kan vända denna utveckling med långtidssjukskrivna och skapa friskare arbetsplatser. Den som har god hälsa är rik utan att veta om det 1 1 Ordspråk 4

6 Tänkbar läsekrets Min förhoppning är att jag ska lyckas väcka ett intresse hos både blivande, och färdigutbildade studie - och yrkesvägledare, som är nyfikna på detta högst aktuella ämne. Även personer som arbetar med olika typer av vägledning och/eller rehabilitering av något slag, kanske inom Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Jag kan också tänka mig att en person som arbetar med personalfrågor kan ha intresse för detta ämne. Överhuvudtaget personer som är intresserade av de höga sjukskrivningstalen i vårt land. Jag försöker därför att använda mig av begreppsdefinitioner för att även de som inte är insatt i studie- och yrkesvägledning ska kunna ta del av arbetet och förhoppningsvis finna det intressant. Syfte och frågeställning Mitt syfte med detta arbete är att jag vill undersöka vilka hinder som finns för den långtidssjukskrivna att ta sig tillbaka till arbete igen. Samtidigt vill jag ta reda på vilken betydelse en professionell studie - och yrkesvägledning kan ha i denna situation. Mina två frågeställningar är följande: 1. Vilka hinder upplever långtidssjukskrivna kvinnor att det finns för att kunna komma tillbaka till arbete igen? 2. Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna spela för att övervinna dessa hinder? Metod- och materialdiskussion Det finns en hel del litteratur om ämnet långtidssjukskrivningar och rehabilitering nu, men jag har haft svårt att finna någon där man fokuserar på hur individen mår. Jag har dock hittat en bok och den är mycket bra och djupgående. Det är forskaren Marianne Svenning, docent i Sociologi vid Lunds Universitet som har skrivit boken Rehabilitering Idé och verklighet 2. I mina intervjuer har jag också gått in på ett djupare plan och försökt sätta mig in i hur den långtidssjukskrivnes vardag ser ut. Jag känner att det finns ett behov av att gå in på individperspektivet och se vilka hinder den sjukskrivne upplever i sitt arbete mot en frisk tillvaro. Jag tror att det är väldigt viktigt för den sjukskrivne att omgivningen har förståelse för hur det är att vara sjukskriven, istället för att se den sjukskrivna som en belastning för samhället. Jag tror därför att det finns ett stort behov av att uppmärksamma problemet med långtidssjukskrivna. Mats Günzel har också skrivit mycket om 5

7 rehabilitering. Jag har också tagit del av ett antal användbara teorier, bland annat sociologerna Anthony Giddens och Göran Ahrné. Även Gunnel Lindh som är vägledare och författare till bland annat Vägledningsboken har utvecklat en intressant teori. Hon beskriver mötet mellan människor och vikten av en bra kommunikation. Jag tar även upp Jan Almqvist som är konsult i OMNIA Management AB. Han har tidigare varit avdelningsdirektör i riksförsäkringsverket och sekreterare i rehabiliteringsberedningen. Han har skrivit boken Aktiv rehabilitering som jag använder mig av här i arbetet 3. När det gäller min andra frågeställning ville jag veta om de intervjuade hade någon erfarenhet av studie- och yrkesvägledning. Två av de intervjuade fick frågan hur de upplevt mötet med en studieoch yrkesvägledare nu i samband med deras sjukskrivning. De andra två fick frågan om de skulle vilja träffa en studie- och yrkesvägledare och vad de trodde att denne skulle kunna hjälpa dem med. Jag har valt att göra kvalitativa djupintervjuer med fyra stycken långtidssjukskrivna personer. Detta eftersom jag tycker att enkäter inte passar bra i detta sammanhang. Jag tycker att kvantitativa enkäter och liknande mest får fram statistiska siffror, vilket inte alls passar sig i detta fall. Min ambition är att få fram hur individen mår som person och allt som kretsar kring denne. Därför såg jag det som en nödvändighet att gå på djupet i min undersökning. För att kunna göra så bra intervjuer som möjligt studerade jag två olika böcker med inriktning på intervjuteknik. De två böckerna är Reflexiva intervjuer 4 av Heléne Thomsson och Kvalitativa intervjuer 5 av Jan Trost. Jag tycker dessa två böcker gav mig en trygghet och stabilitet i min forskning och blandat med min samtalsmetodik blev detta en bra förutsättning för ett tillfredsställande resultat. Avgränsningar Jag har endast gjort intervjuer med kvinnor, och gemensamt är att alla är mellan 32 och 45 år samt har barn och familj. Några är ensamstående med barn. Att det blev just kvinnor var en slump, det var inte så lätt att få kontakt med några sjukskrivna för även om det är vanligt, är det lite tabu och det är inte lätt att hitta några. Det är ju också så att rent statistiskt är det fler kvinnor än män som är sjukskrivna, och det visade sig här i urvalet. Detta gäller både socialt och ekonomiskt. Som jag skrev tidigare har jag läst in mig på två böcker som handlar om intervjuer och intervjuteknik. Jag har också erfarenhet sedan tidigare av samtalsmetodik, både från utbildningen och praktik, och är väl medveten om lyssnandets och en empatisk förmåga är väldigt viktig vid denna typ av intervju. Det är viktiga egenskaper då det handlar om människor som befinner sig i en besvärlig och utsatt situation. 2 Studentlitteratur, Lund Allmänna förlaget, Stockholm Studentlitteratur, Lund Studentlitteratur, Lund

8 När kallas man långtidssjukskriven? Vad gäller begreppet långtidssjukskriven finns egentligen ingen strikt definition. Men vanligen brukar Försäkringskassan benämna dem som är sjukskrivna mer än 2 månader som långtidssjukskrivna 6. TEORI- OCH LITTERATURDISKUSSION Sjukfrånvaron sjönk under första delen av 1990-talet men har sedan ökat kraftigt från 1997 och framåt. Det är framförallt de riktigt långa sjukskrivningarna som blivit fler. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat mer än männens och det är på de offentliga arbetsplatserna, kommuner och landsting, som sjukfrånvaron har ökat mest. Ett antal utredningar har försökt beskriva orsakerna. Den senaste heter Utredningen om analys av hälsa och arbete (AHA) och har lämnat ett delbetänkande, Kunskapsläge sjukförsäkringen (SOU 2002:62). I detta delbetänkande lyfts några olika tänkbara orsaker fram: Den arbetande befolkningen blir allt äldre, vilket ökar risken för sjukskrivning. Arbetsmiljön har utvecklats negativt under 1990-talet. Det psykiska välbefinnandet är lägre. Attitydförändringar i samspelet mellan individ, sjukskrivande läkare och arbetsplatsen. Detta har medfört att sjukskrivning är ett allt mer accepterat sätt att hantera allehanda påfrestningar som drabbar oss människor 7. Den sjukskrivne riskerar efter en tid som sjukskriven långsamt att mista fotfästet i livet. Att arbetskamraterna och arbetet betyder mycket för de flesta är uppenbart. Det är därför inte minst viktigt för arbetsgivaren att vara uppmärksam på signaler från den sjukskrivne så detta inte förvärras vilket då kan få betydande konsekvenser för den kommande rehabiliteringen 8. Ahrne som skrivit boken Klassamhällets förändring talar om klasskillnader då det gäller vår hälsa. Klasskillnaderna i hälsotillstånd finns inte i ungdomen, när man börjar jobba, utan framträder först efter 10 till 20 år i arbetslivet enligt författaren 9. Detta ställer jag mig frågande till då det blir allt vanligare att barn och ungdomar mår både psykiskt och fysiskt dåligt. Jag anser att Ahrnes påstående inte stämmer riktigt. Inger Lundberg (s) har lämnat en motion 10 till riksdagen kallad Klasskillnader i 6 Enligt Anders Heide Försäkringskassan i Skåne 7 Rehabilitering - tillbaka till arbetslivet, Günzel 2003 s 7 8 Rehabilitering tillbaka till arbetslivet, Günzel 2003 s 13 9 Klassamhällets förändring, Ahrne, passim /99:So432 Klasskillnader i folkhälsan

9 folkhälsan där hon poängterar att strukturella förhållanden som arbetslöshet, hushållsekonomi, utbildning och etnicitet spelar en stor roll för skillnaderna i hälsa. Hon hänvisar också till flera studier som visar att då pojkar mönstrar är det stor skillnad på deras kondition. Så var det inte tidigare. Nu är skillnaderna mellan pojkarnas hälsa betydligt större. Vissa har mycket god kondition medan en del har betydligt sämre. Detta tror jag också stämmer bra. Jag är övertygad om att de barn som växer upp under lite sämre förhållanden där ekonomin är svår att få att gå ihop, har sämre möjligheter till olika idrotter och så vidare. Kvinnans roll på arbetsmarknaden Enligt Marianne Svenning är arbetsmarknaden i sig könsneutral. Det finns i Sverige idag inga yrken som är särskilt förbehållna kvinnor eller män. Vem som helst kan bli sjukvårdsbiträde, hotellstädare, arkitekt, professor, överste eller furir. I praktiken är det dock inte riktigt så här. Det finns i princip en kvinnovärld och en mansvärld på den svenska arbetsmarknaden. Med detta menas att det finns ett antal starkt kvinno- respektive mansdominerade yrken. Det finns också en hierarkisk tudelning; män befinner sig i större utsträckning i högre positioner än kvinnor, oavsett om det handlar om ett kvinnoeller mansdominerat område 11. Heltidsarbetande kvinnors totala arbetstid, betalt och obetalt arbete, har stadigt ökat på senare år. I genomsnitt ägnar en heltidsarbetande ensamstående kvinna 37 timmar åt förvärvsarbete och 33 timmar arbete med hem och barn per vecka. Men en kvinna behöver dock inte vara ensamstående för att ha en tuff arbetsbörda. Det är fullt tillräckligt att det finns barn i familjen. I barnfamiljer ökar kvinnas tid för obetalt arbete markant, framför allt om de har barn i förskoleåldern. Enligt SCB (1996) använde sammanboende kvinnor och män, med barn i åldern 0 6 år, 50 timmar respektive 25 timmar per vecka för obetalt arbete. Det är dubbelt så många timmar för kvinnan som för mannen 12. Om kvinnor har småbarn eller ej är något som starkt påverkar deras delaktighet på arbetsmarknaden. I alla socialgrupper arbetar kvinnorna mer om de inte har barn hemma. Idag är dock mödrarna mer benägna att återgå till heltidsarbete och till samma arbetsplats än de vari början av 1980-talet, då de som återgick till arbetet tog deltidsarbete eller lägre betalda jobb än de haft tidigare. Under 1990-talet verkar det bli så att kvinnorna återgår till karriären, framförallt om de har en akademisk utbildning 13. Vad är studie - och yrkesvägledning? Vi minns väl alla (förhoppningsvis) syokonsulenten på grundskolan som berättade vilken linje man skulle välja på gymnasiet. Syokonsulenten kallas idag för som de flesta vet, studie - och 11 Rehabilitering Idé och verklighet, Svenning 1998 s Rehabilitering Idé och verklighet, Svenning 1998 s Sociologi, Giddens 1998 s 359 8

10 yrkesvägledare. Det som många däremot inte känner till är att studie - och yrkesvägledare har en bred samhälls- och beteendevetenskaplig utbildning. Denna utbildning är treårig på högskolenivå och finns i Malmö, Stockholm och Umeå. Då det är brist på studie- och yrkesvägledare på vissa orter i landet finns utbildningen även på distans på prov på ett par orter. Yrkesrollen som studie -och yrkesvägledare är ganska självklar i grundskola, gymnasium och komvux. Men på senare år har studie - och yrkesvägledare uppmärksammats av bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt privata rekryteringsföretag. Det är en utbildning som är gångbar även utanför skolans värld. Det studie - och yrkesvägledare är proffs på är bland annat att kartlägga en individs situation och reda ut vilka hinder personen sätter upp för sig själv. Samtalsmetodik är ett stort inslag i utbildningen och det kan man ha nytta av i väldigt många situationer på olika arbetsplatser bland annat. Gunnel Lindh som är författare till Vägledningsboken beskriver vägledning på följande sätt: Studievägledare, syo-funktioniärer och arbetsvägledare har sina faktakunskaper koncentrerade främst till områden som rör utbildning, arbete, yrke eller arbetsmarknad. Därför är det naturligt att innehållet i deras vägledningssamtal gäller dessa kompetensområden. De har störst möjlighet att hjälpa människor vilkas problem eller svårigheter på något sätt handlar om inriktning, val eller förändring som rör utbildning och arbete 14. En forskare som är ett viktigt inslag i studie- och yrkesvägledarutbildningen är Gerard Egan, professor vid Loyola University i Chicago. Egan är grundare till den så kallade trestegsmodellen som är mycket användbar i vägledningssamtal. Nedan berättar jag i korthet vad de tre stegen innebär: Steg 1: Den sökande (den som behöver vägledning) berättar sin historia, dvs berättar lite om sig själv, vad har hänt tidigare, var befinner den sig nu och så vidare. Vägledaren försöker identifiera blinda fläckar som den sökande inte själv är medveten om och som finns där som ett hinder för att komma vidare 15. Steg 2: Vilka möjligheter finns för den sökande? Kanske är det dags att ändra riktning i livet? Man bestämmer sig för att göra vissa åtaganden. Kanske gå en viss utbildning för att nå sitt mål 16. Steg 3: Den sökande ställer sig frågan: Hur gör jag för att nå mitt mål? Vilka är möjliga sätt att ta mig dit? Vilket sätt passar mig bäst? Man gör en konkret plan för att nå sitt mål med olika delmål på vägen dit Vägledningsboken, Lindh 1988 s The Skilled Helper, Egan 2001 s The Skilled Helper, Egan 2001 s The Skilled Helper, Egan 2001, s 351 9

11 I kort handlar det om att reda ut individens situation så att denne får hjälp med att bena ut oklarheter och sådant som individen inte själv kan se. Att få hjälp att se sina möjligheter och få bolla dessa med någon utomstående. BAKGRUNDSFAKTA Jag vill här redovisa vilket ansvar samhället har gentemot de sjukskrivna, hur det ser ut i teorin. Vad har regering och riksdag exempelvis har satt upp för lagar. Följande lagar reglerar hälsa och rehabilitering Lag (1962:381) om allmän försäkring Lag (1977:1160) arbetsmiljölagen Lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS Lagen om allmän försäkring och lagen om anställningsskydd LAS är rätt så detaljerade och det känns inte nödvändigt för mig här att gå in på djupet på dessa lagar. Däremot vill jag beskriva arbetsmiljölagen här nedan. Detta eftersom lagens syfte och funktion är viktig för att främja hälsoarbetet i arbetslivet. Den ställer krav på arbetstagare i allmänhet och arbetsgivare i synnerhet. Arbetsmiljölagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen ställer krav på arbetsgivaren att anpassa arbetsförhållandena utifrån arbetstagarnas särskilda förutsättningar för arbetet, men det anges även i 3 kap 1a att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan inte åstadkommas av arbetsgivaren ensam 18. Försäkringskassans ansvar Här nedan redovisar jag vilket ansvar Försäkringskassan har gentemot de sjukskrivna: Försäkringskassan (FK) ska samordna och ha tillsyn över de åtgärder som behövs för den enskilde individens rehabilitering. FK tar också initiativ till rehabilitering när det behövs. Det innebär till exempel, att FK tar kontakt med arbetsgivaren, om det inte kommer in en rehabiliteringsutredning när FK bedömer att en utredning borde ha gjorts. 18 SOU 1998:104 Arbetsgivarens Rehabiliteringsansvar 1998 s 48 10

12 FK ska tillsammans med individen göra en rehabiliteringsplan, när denne behöver rehabilitering. Planen ska innehålla vad som behöver göras för att individen ska kunna gå tillbaka i arbete. Rehabiliteringsutredningen från arbetsgivaren, och läkarens bedömning, är tillsammans med individens egen uppfattning av situationen det viktigaste underlaget för rehabiliteringsplanen. FK har ansvar för att planera rehabiliteringen, även för den som inte har en anställning och som behöver rehabilitering. FK kan vid behov stödja individen vid kontakt med myndigheter och andra, så att den sjuke får den hjälp med rehabilitering som denne behöver 19. Arbetsgivarens ansvar Här nedan redovisar jag vilket ansvar arbetsgivaren har gentemot den sjukskrivna: Det är i första hand arbetsgivaren som har ansvaret för att individens behov av rehabilitering klarläggs. Arbetsgivaren ansvarar sedan för att rehabiliteringen kommer igång när det behövs. Om individen inte har en anställning ligger ansvaret på FK. Det är viktigt att rehabiliteringen kommer igång så tidigt som möjligt, för att resultatet ska bli bra. Det är på individens egen arbetsplats som de bästa förutsättningarna finns för att rehabiliteringen ska lyckas. Där känner individen till verksamheten, och kan få stöd av sina arbetskamrater och de fackliga företrädarna. För att rehabiliteringen ska kunna komma igång omedelbart, ska arbetsgivaren i samråd med individen göra en rehabiliteringsutredning, när denne: har varit sjuk mer än fyra veckor har varit sjuk sex gånger eller fler under en 12-månaders period själv begär det. Arbetsgivaren ska också göra de ändringar som är möjliga på arbetsplatsen. Det kan vara att: anpassa arbetsplatsen åt individen ändra arbetsuppgifter eller ordna en omplacering ändra arbetstiderna låta individen prova eller träna på att arbeta

13 ordna med utbildning Försäkringskassan bedömer vad som är rimliga åtgärder i det enskilda fallet. Både arbetsgivarens och individens egna förutsättningar måste vägas in 20. Den sjukskrivnes ansvar Här nedan redovisas vilket ansvar den sjukskrivna sjä lv har för sin rehabilitering: När individen varit sjukskriven mer än fyra veckor ska arbetsgivaren, i samråd med den sjuke, göra en rehabiliteringsutredning. I individens eget ansvar ligger att: lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering delta i utredningen och planeringen av en lämplig rehabilitering efter bästa förmåga aktivt delta i rehabiliteringen till Försäkringskassan anmäla ändrade förhållanden, som har betydelse för rätten till eller storleken på rehabiliteringsersättningen 21. Statistik Här följer lite statistik från Försäkringskassans hemsida: Fler kvinnor än män är sjukskrivna 64 procent är kvinnor 36 procent män Fler äldre än yngre 4 procent är i åldern år 19 procent är år 24 procent är år 27 procent är år 26 procent är över 55 år

14 Var sjätte arbetslös 80 procent är anställda 14 procent är arbetslösa 6 procent övrigt (egna företagare, skyddat arbete, under utbildning) Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är sjukdomar i rörelseorganen, 35 procent. (Den enskilt vanligaste diagnosen är ryggont som står för 9 procent av alla långtidssjukskrivningar.) Psykiska åkommor och utbrändhet står för 27 procent av alla diagnoser. Cirkulationsorganets sjukdomar: 5 procent Skador och förgiftningar: 8 procent Graviditetskomplikationer: 4 procent Övriga sjukdomar: 21 procent 22. På tabellen nedan redovisas hur sjukskrivningstalen utvecklats de senaste åren. HUR MÅNGA ÄR SJUKSKRIVNA? Källa:

15 Vad kostar den ökade sjukskrivningen samhället? Det är mycket svårt att exakt ge siffror på vad det kostar. Man kan också räkna på olika sätt; ur den sjukskrivnes perspektiv, ur samhällets perspektiv, förlorad arbetskraft och så vidare. Det är intressant att se vad som kostar istället för hur mycket. Det försöker jag förtydliga i detta stycke. Man kan säga att vid de flesta rehabiliteringar av långtidssjukskrivna, och ibland även i andra fall, deltar Försäkringskassan. Deras handläggningskostnader och finansiering av rehabiliteringsåtgärder blir då kostnader för samhället. Detta gäller även om åtgärdskostnaderna består av bidrag och subventioner till individen och berörda organisationer. Ingår arbetsmarknadspolitiska åtgärder i rehabiliteringsprocessen är dessa också en kostnad för samhället. Rehabiliteringen kan också medföra kostnader för individen exempelvis i form av resor, patientavgifter, olika hjälpmedel osv. Kostnader för individens sjukvård kan inte utan vidare räknas som kostnader för att rehabilitera tillbaka till arbetslivet. Till dessa räknas enbart behandlingar som individen genomgår för att kunna återgå i arbete och som inte varit aktuella för t ex ålderspensionärer 24. Om man ska se till lönsamheten i samhället så beror det mycket på om individen kommer i arbete, hur länge denne kommer att arbeta, om personen arbetar heltid eller deltid eller om anställningen är subventionerad. Det spelar ingen avgörande roll om anställningen subventioneras av offentliga sektorn via bidrag, t ex lönebidrag, eller av arbetsgivaren genom att den anställde är lågproduktiv på ett eller annat sätt. Högst olönsamhet ger naturligtvis osubventionerat heltidsarbete fram till ordinarie pensionsålder 25. Rehabilitering ur ekonomisk synpunkt är att personen är tillbaka i arbete, vilket inte är detsamma som att hälsan har förbättrats eller att arbetsförmågan ökat. Dessa faktorer är normalt nödvändiga men inte tillräckliga förutsättningar för att rehabilitering ska ha skett. Rehabilitering påverkar inte arbetslösheten utan rehabilitering till arbete innebär att sysselsättningen ökar 26. Arbete befrämjar hälsa och välstånd Rehabiliteringens ekonomi s Rehabiliteringens ekonomi s Rehabiliteringens ekonomi s Ordspråk 14

16 11-punktsprogrammet (Regeringen) Regeringen inledde arbetet med det så kallade 11-punktsprogrammet Målet är bättre arbetsmiljö, bättre förebyggande arbete och snabbare återgång i arbete efter ohälsa. Under 2002 fortsatte regeringen att arbeta i dessa riktningar. Följande punkter är väsentliga: Medverka till en samlad bild av ohälsoläget på arbetsmarknaden Bidra till att kunskaperna om ohälsoläget på arbetsmarknaden kontinuerligt uppdateras Bidra till att i sammanhanget relevanta forskningsresultat tas tillvara på ett konstruktivt sätt. Bidra till enighet kring den redovisade hälsobilden Enligt regeringen är det en viktig förutsättning för att minska ohälsan i arbetslivet att det skapas en samsyn mellan dels de olika aktörerna på arbetsmarknaden, dels mellan aktörerna och regeringen. Utredarens uppgift är att redogöra för hur en sådan samsyn kan skapas. En annan viktig uppgift är att utredningen ska klargöra ansvarsfördelningen mellan analysgruppen och myndigheter eller organisationer som ansvarar för statistiken och forskningen inom området. Utredaren ska också lämna förslag på hur analysgruppen ska kunna ge en samlad bild av hälsoläget på arbetsmarknaden samt medverka till att kunskaperna och forskningen om hälsoläget kontinuerligt sprids och utvecklas. Inom Regeringskansliet är det framför allt Socialdepartementet, Näringsdepartementet och Finansdepartementet som arbetar med ohälsan i samhället 28. Anledningen att jag tagit upp ovanstående bitar i arbetet är för att påvisa att alla faktorer spelar in när någon är långtidssjukskriven. Både sett ur ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv. Det finns egentligen bara förlorare när någon är långtidssjukskriven anser jag. Individen mår dåligt och det drabbar både arbetskamrater och samhällsekonomin. REDOVISNING AV INTERVJURESULTATEN Presentation av de intervjuade Som jag skrev tidigare var det ganska svårt att få tag på lämpliga personer att intervjua. Det är inte helt lätt att hitta någon som är sjukskriven om man inte redan har någon kontakt med någon privat. Sekretesslagar sätter käppar i hjulen även jag givetvis förstår att man vill vara anonym när man är

17 sjukskriven. Jag har förstått att det är litet fult att leva på statens pengar och inte jobba när man är i arbetsför ålder och utseendemässigt ser frisk ut. I mitt arbete har jag fokuserat på långtidssjukskrivna kvinnor mellan 32 och 45 år. Tre av dem har yrken där det handlar om omsorg av något slag och en arbetar inom handeln. Ingen av dem innehar några högre positioner på företag eller liknande. Jag har valt att låta de intervjuade personerna vara anonyma eftersom de befinner sig i ett utsatt läge och mycket känsliga uppgifter kommer fram vid intervjuerna. Det är därför viktigt att deras identitet inte röjs och jag har varit noga med att berätta för dem tidigt att de är helt anonyma för att de ska kunna känna tillit och vara helt ärliga. Anna 40 år, har studerat och innan sjukskrivningen var hon timanställd inom vården. Är timanställd/arbetslös och är sjukskriven sedan juli 03. Är sjukskriven för kombinerat refloxagit magsår och depression. Ensamstående med dotter i tonåren. Intervjudatum: 21 april, 2004 Lisa 45 år, har arbetat som barnskötare innan hon blev sjukskriven. Man och två barn i tonåren. Har fast anställning men kan av olika skäl inte längre arbeta på den arbetsplatsen. Hon behöver hitta en ny arbetsplats men går ändå och arbetstränar på sin nuvarande arbetsplats. Intervjudatum 22 april, 2004 Eva 38 år, har arbetat i butik. Ensamstående med barn. Är sjukskriven bland annat för en krockskada och har besvärlig diabetes samt mental stress. Hon går just nu och arbetsprövar på sin gamla arbetsplats. Intervjudatum 23 april, Sanna 32 år, har arbetat som barnskötare innan hon drabbades av en arbetsskada. Man och tre barn i olika åldrar. Är sjukskriven för diskbråck som hon fick i arbetet. Just nu sker en utredning huruvida det är en arbetsskada eller inte. Intervjudatum 26 april, Begreppsdefinition För att kunna följa med i texten har jag här nedan förtydligat vissa begrepp: Arbetsprövning = Åtgärd som syftar till att klarlägga en persons intressen och utvecklingsmöjligheter samt dennes fysiska, psykiska och sociala funktions- och arbetsförmåga. Under arbetsprövningen får personen pröva olika konkreta 16

18 arbetsuppgifter. Det kan vara nya arbetsuppgifter hos ordinarie eller annan arbetsgivare - eller vilken arbetsgivare som helst när arbetslös prövar. Handledare skall finnas under arbetsprövningen 29. Arbetsträning = Åtgärd som innebär att en person systematiskt tränar sin fysiska, psykiska och sociala funktions- och arbetsförmåga. Arbetsträning innebär att en person tränar upp sin förmåga i sitt ordinarie arbete. Den försäkrade får inte upprätthålla sina ordinarie arbetsuppgifter ensam. Ersättare skall finnas på arbetsuppgiften hos arbetsgivaren 30. Arbetshandikapp= När man inte kan utföra vissa arbetsuppgifter, ex lyfta tungt, har panikångest och liknande. Svar på intervjufrågorna Resultatet av intervjuerna redovisar jag genom att efter varje fråga jag ställt skriva en sammanfattning av vad som de jag intervjuat har svarat. Under varje fråga där det finns utförligare svar finns även minst ett citat direkt hämtat från någon/några av de intervjuade. 1. Hur länge har du varit sjukskriven? De fyra intervjuade kvinnorna har varit sjukskrivna i allt ifrån nio månader till två år och tre månader. 2. Vill du berätta vad du är sjukskriven för? De är sjukskrivna för bland annat; magsår, depression, diskbråck, besvärlig diabetes, struma, krockskada och nackbesvär. 3. Hur ser din familjesituation ut? Samtliga har barn, alltifrån 4 år till 18 år. Två av kvinnorna är gifta och två av dem är ensamstående med barn. 4. Vad upplever du som jobbigast med att vara långtidssjukskriven? 29 Enligt Anders Heide Försäkringskassan i Skåne 30 Enligt Anders Heide Försäkringskassan i Skåne 17

19 Det jobbigaste är att det sociala livet försvinner, det blir tufft att klara sig ekonomiskt, det är jobbigt att folk inte förstår, man har ingen arbetsidentitet längre, saknar rutinerna i vardagen, ingen struktur på dagarna, ingen semester och ingen helg eftersom det inte är någon skillnad på dagarna. Det är ju jättejobbigt, det är läkare, man jobbar mycket med sig själv. Det är absolut inte semester, tvärtom att man ska lära känna sin kropp både själsligen och kroppsligen. Det sociala livet försvinner. Man blir mycket ensam i allt ihop. Det är jättetufft. Man lever under existens ekonomiskt. Det är inte lönt att söka hjälp eftersom man får ingen hjälp ändå. 5. Förklara för någon som inte är sjukskriven hur det är att vara sjuk. Med allt vad det innebär, dvs att vara borta från jobbet, arbetskamraterna, ur ekonomisk synvinkel osv. Man känner sig ovärdig, utanför, ensam, man har en slags rädsla och känner att man inte hör hemma någonstans. Man träffar läkare hela tiden, man jobbar mycket med sig själv både själsligen och kroppsligen. Det är jättetufft och ekonomiskt är det jobbigt men det är inte lönt att söka hjälp från socialen för man får ingen hjälp ändå. Har varit timanställd så jag har haft ett jobb såkallat, men det fick jag ju tacka nej till, jag är ju fortfarande kvar men det jobbigaste är att man inte känner sig trodd, känner inte sig värdig, likvärdig menar jag, utanför, känner sig fattig, har inga fasta nätverk, inga rutiner inget nätverk, inget stort socialt umgänge. Mycket tufft ekonomiskt för man kan inte ta extra jobb som andra gör när de behöver. Man får den här sjukkassan och den är baserad på jag gick ju och läste innan så sjukkassan är baserad på den tiden. Får knappt ut 6000 i månaden och det täcker knappt hyran. 6. Hur har din kontakt med Försäkringskassan varit? Här skiljer sig erfarenheterna åt en del, verkar bero lite grann på personkemi hos personen man haft som handläggare och så. Tre är jättenöjda med sina kontakter med Försäkringskassan medan en person inte är fullt lika nöjd. Men överlag verkar kontakterna ha fungerat bra med Försäkringskassan. Det har varit jättebra. Jag har fått bra förståelse därifrån. Jag har haft en jättebra handläggare. Det är jätteviktigt att ha samma handläggare för att man slipper förklara om alltihop igen. Det har ju varit lite så jobbigt med allt, men FK har varit kanonbra. 7. Känner Försäkringskassan till din familjesituation? Ja, det gör de. svarade samtliga. 18

20 8. Hur har din kontakt med Arbetsgivaren varit? Här skiljer sig svaren åt. En av kvinnorna har absolut inte haft någon kontakt alls med sin arbetsgivare och känt sig mycket åsidosatt och bortglömd. Två av dem har olika arbetsgivare, dvs en som betalar lön och en som är arbetsledare kan man säga. Där har varit varierande intresse från arbetsgivarna. En har skickat blommor och frågat hur det är, medan någon har varit mycket oförstående. Min slutsats är att det handlar nog också här mycket om personkemi och att man är olika som person. Det skiljer sig åt helt enkelt. Den arbetsgivare som betalar min lön är mycket förstående och lyssnar o förstår. De ville flytta mig till ett annat dagis. Då jag hamnade på denna förskola i augusti så fick jag en annan arbetsgivare. Hon har nog inte riktigt förstått min sjukdom. Nu har jag bara kontakt med henne. För att den andras tjänst har försvunnit. Min gamla engagerar sig inte i mitt fall eftersom jag inte är hos henne längre. Men den nya känner mig inte alls. Hon vet inte alls hur jag jobbar och vem jag är. Därför får jag inget stöd av henne, det är jobbigt. Mycket dålig. Har blivit bättre nu tack vare arbetsprövningen, att jag skulle in och jobba lite. De har inte hört av sig innan, förutom någon gång Hur länge är du sjukskriven nu då?. Det är ungefär det de har varit intresserade av. 9. Har någon berättat för dig vilka skyldigheter du har som sjukskriven? Ingen av kvinnorna har fått reda på det. De har fått ta reda på informationen själva. Det vore kanske bra om man fått veta det. Men man borde kanske själv läst på lite mer och så där, men man orkar ju inte. 10. Vad har du blivit erbjuden för hjälp för att lösa din situation? Lite olika svar här. En har fått stor hjälp av Försäkringskassan, går på sjukgymnastik och träffar en kurator och läkare. En annan har också hjälp av Försäkringskassan och en läkare. Den tredje kvinnan går på coachmöten på Infoteket och får hjälp av en studie - och yrkesvägledare där att hitta nya arbetsmöjligheter. Den sista kvinnan går hos en psykolog genom företagshälsovården. Min slutsats är att det verkar finnas många möjligheter till hjälp för att lösa situationen som sjukskriven. Läkarna har ju hjälpt mig så med medicinskt med att få fram alltså mina medicinska problem. Jag har sjukgymnastik, kurator har jag fått. Försäkringskassan hjälper mig nu med att komma tillbaka till arbetslivet. Två år är länge, även om man inte tycker det låter så länge så är det faktiskt det. Man har 19

21 inga rutiner och man skjuter upp saker till morgondagen. Det blir annorlunda när man jobbar och man får ett mer uppstrukturerat liv. Det blir mycket inrutat när man har barn. 11. Hur tror du allmänheten som inte har erfarenhet av sjukskrivna ser på sjukskrivna? Samtligas svar är ganska likartade här. Att vi ligger till last, att de är bekväma och inte gitter jobba, att det kostar pengar och de är de som betalar för det och att många är inbillningssjuka. Men det kanske beror på att jag själv känner mig skyldig eftersom det inte syns på mig att jag är sjuk. Både positivt och negativt så. Man har fått en annan insikt det här med utbrändhet. Jag tror många är irriterade, för vi kostar ju Sverige mycket pengar, det gör vi ju. De som fejkar långa sjukskrivningar irriterar oss som är sjukskrivna på riktigt. 12. Tror du det finns en okunnighet och ovetskap om hur det är att vara sjukskriven? Ja, det tror de. Trots att det är så vanligt idag så vet nog många inte hur det egentligen är. Hur det känns, och många tror nog att vi bara låtsas, att vi egentligen vill leva på andras pengar. Men så är det ju inte, man vill ju inget hellre än att jobba och känna att man gjort rätt för sig. I allmänhet tror jag det. Det är så svårt också ju, man pratar inte om det ju. Frågar någon så är man så glad att man har en fysisk sjukdom också så att den är så lätt att skylla på att jag har magsår eller jag har brutit ett ben eller men den psykiska bite n är jobbigare. Jag tror många tänker att den gitter inte jobba eller, jag tror att det är så, så hade nog jag själv känt om jag upplevde många sjuka runt mig och jag själv jobbade varje dag. Det finns inget bättre än att ha ett jobb att gå till, finns inget bättre. Gå upp på morgonen komma iväg och komma hem och känna att man både gjort någonting, tjänat pengar på det och är nöjd med sig själv och har något att se fram emot. Ja det finns ingenting, ingen semester, knappt sommar eller jul alltså ingenting är roligt för det är ingenting som blir annorlunda. Grått och allting går i slow motion. För det man gör när man arbetar och man har fritid är mer strukturerad. Man går ner i varv och man blir mer avdankad. 13. Har du en känsla av att man gärna undviker en person som är sjukskriven? Det var bara en av de intervjuade som hade en känsla av att man undvek en sjukskriven person. De andra tre tyckte att det var ganska skönt att man inte blev kontaktad alltför mycket eftersom man gärna ville vara för sig själv då och då. 20

22 Ja! Väldigt mycket. Men det var som jag sa innan är man sjuk och man går mycket med sjukdom med symptom värk man lever i det. Om någon då frågar Hur mår du? och eftersom man inte har den sociala biten pratar man på och berättar och många orkar inte lyssna på det. Det märker jag när jag hälsar på på jobbet också. Nej, det har jag ju inte märkt jag har ju själv undvikit andra människor så i mitt fall är det precis tvärtom. Bara de som vet att jag ändå inte orkar har slutat höra av sig. Jag hade ett stort kontaktnät tidigare och så många människor kring mig och så nu ner till noll. Man orkar inte. Jag har nu bara kontakt med ett par personer. 14. Hör någon från jobbet av sig till dig någon gång? I så fall hur ofta? Vem är det som hör av sig? Chefe n? Arbetskamrater? Kunder? Det är bara en person som hört något ifrån sin arbetsplats. De andra tre har blivit kontaktade men då bara av chefen och endast då han/hon haft skyldighet att kontakta den sjukskrivna. Inga andra spontana telefonsamtal eller kontakt av något annat slag. Detta saknade de flesta då de tyckte att det var en viktig faktor för att kunna komma tillbaka till arbetsplatsen igen. Den personen som hade haft kontakt med sin gamla arbetsplats uttryckte sig så här: Jag hade inte ens velat komma tillbaka till en sån arbetsplats där de inte bryr sig. Där jag har varit nu sist, kunde bara vara där två månader, men de har inte hört av sig alls. Men jag tror det hade varit bäst för mig själv eftersom jag hade nog inte orkat att de kontaktade mig. Sen stället där olyckan hände var jag väldigt knäckt men de har hört av sig därifrån. Men jag har inte ens varit där och hämtat mina saker ännu, jag kan helt enkelt inte komma dig, orkar inte. Nej, det är det inte. Det saknar jag faktiskt. Men jag har ju ingen fast arbetsplats och det beror kanske på det att de inte hör av sig. 15. Hur har du blivit bemött av myndighetspersoner dvs Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Läkare? Bara en person har haft kontakt med Arbetsförmedlingen eftersom hon inte har ett fast jobb. Denna kontakt har varit mycket bra. Arbetsförmedlingen har förstått situationen och avvaktar tills hon mår bättre både psykiskt och fysiskt. Hon tror själv att den goda erfarenheten beror på att hon varit uppriktig och ärlig, och visat att hon verkligen försöker ta tag i sin situation. 21

23 För övrigt har Försäkringskassan fått ett mycket gott betyg utav samtliga. De har en stor förståelse för de sjukskrivnas situation. Att alla haft en personlig handläggare ser de som ett stort plus då de slipper berätta om hela historien om och om igen för nya personer. Då det gäller läkarna har två mycket positiva bilder av dessa medan de andra två inte har så gott att säga. De efterlyser alla behovet av att läkarna verkligen lyssnar på de sjukskrivna. Likaså vill de att de får ha samma läkare hela tiden så att de även här slipper förklara sin situation flera gånger. Alla har varit superbra, inte en enda negativ upplevelse. De har brytt sig, följt upp det kommit med olika lösningar. Det kanske är för att de märker att jag berättar så mycket som möjligt själv och utelämnar inget och lägger inte till någonting och så kan jag tänka mig. Jag börjar på botten och går uppåt så gott det går. Det har gått jättebra. Det har tagit mig tretton år att få en balans med läkare, även Försäkringskassan att få ordning på det här med min krockskada. Att någon lyssnar. Det är det viktigaste. Lärkarna borde lyssna mer på patienten. Visst de har sina journaler men även på det känslomässiga planet. Man måste slå med armar och ben för att de ska förstå att de måste lyssna. Läkarna borde lära sig det. Men nu har jag hittat en jättebra läkare. Och har en bra handläggare på FK. De känner till ens bakgrund och jag slipper berätta om historien om och om igen. 16. Om du har arbetstränat eller liknande, Hur har arbetsgivare, arbetskamrater uppträtt mot dig då? Det är tre av de sjukskrivna som har arbetstränat respektive arbetsprövat (se definition tidigare). Här handlar det mycket om vilket stöd man får från sin arbetsgivare och svaren skiljer sig åt mycket här. En person har mycket dålig erfarenhet av detta och har blivit kränkt flera gånger av sina gamla arbetskamrater: om du ändå bara ska gå här kan du väl packa upp detta.. du ser ju inte särskilt sjuk ut. Denna intervjuade tror att arbetsgivaren har informerat arbetskamraterna alldeles för dåligt om vad arbetsprövning innebär. Man ska bara gå där och känna sig för vad som känns bra och så vidare. Man har inte heller lön från arbetsgivaren när man är där utan det är Försäkringskassan som betalar ut ersättningen. Denna intervjuade personen skulle föredra att hon fick arbetspröva på ett lugnt ställe som passar henne bättre eftersom hennes nuvarande arbetsplats är allt annat än lugn. Det är ett högt tempo där och man strävar efter så höga prestationer som möjligt. Det har varit jättejobbigt inne på jobb kan jag säga. Jag är bara där för att arbetspröva vilket innebär att jag ska se hur det känns när jag är där. Hur är det ergonomiskt, kan man skräddarsy arbetsplatsen till mig? och så vidare. Dagligen får jag kommentarer som om du ändå bara är här kan du inte då? Jag är inte där för att jobba bara för att känna hur det är. Arbetskamraterna förstår inte att jag inte ska jobba. Eller så vill de inte förstå. 22

24 En av de intervjuade har mycket bra erfarenhet av sin arbetsträning och hennes arbetsgivare har ordnat en mycket lugn och trevlig arbetsplats till henne som hon kan vara på. Detta har fungerat jättebra. En annan har också bra erfarenhet av arbetsträningen men hon anser att hon själv har svårt att bara gå där och se på när de andra jobbar. Det går emot hennes personlighet enligt henne själv. Hon vill så gärna göra det hon brukar och har svårt med att bli särbehandlad. Jag har arbetstränat på en mysig liten förskola. Min första arbetsgivare rekommenderade mig platsen eftersom det är väldigt positiv personal där och hon var säker på att jag skulle trivas där. Jag trivs jättebra där. Men jag arbetstränar bara tre timmar om dagen. Men min tinnitus har ju förvärrats. Jag tror det handlar om den höga ljudvolymen. Eller så handlar det om att man sover dåligt och sen måste upp ändå. Nej, jag märker ingen skillnad på personalen. De frågar om jag orkar och jag vill och så. 17. Har du fått hjälp av Arbetsförmedlingen? Bara en person har haft behov av detta eftersom hon inte har fast jobb. De har varit tillmötesgående mot henne som jag skrev tidigare. De andra tre har fasta jobb och därför har Arbetsförmedlingen inte varit aktuell. 18. Eftersom ohälsa har blivit ett så vanligt begrepp i Sverige idag har det kommit ett förslag från regeringen att man ska ha en högskoleutbildning med inriktning på Rehabilitering till arbete. Är det något som du tror är relevant? Finns det enligt din mening ett behov av detta? Här är samtliga överens om att det finns ett behov. Absolut svarade tre av dem. Flera av dem tycker att praktik på exempelvis Försäkringskassan borde ingå i denna utbildning. Att få den teoretiska bilden är säkert bra, men även att få träffa människor på riktigt vid praktik är nödvändigt tror de. En av de intervjuade beskriver sitt möte med handläggaren på Försäkringskassan så här: Min handläggare var verkligen inne i hur det är. Hon hade de rätta frågorna och den rätta inställningen och frågade inte bara svart och vitt utan det gråa med. Hur det var och hur det kändes och vad som låg till grund för vad jag tyckte. Det blev en bättre helhet. Det är inte bra när de är för kantiga och bara går på fasta normer, och så är det och så ska det vara. 19. Vilka är dina ljusglimtar? De flesta här svarar att barnen är deras ljusglimtar. Att det är tack vare dem de orkar hålla sig uppe och tack vare barnen är de tvungna att ha någon form av struktur i vardagen. 23

25 Annars så svarar de bland annat; när någon ringer som inte hört av sig på länge, när solen skiner, när man inte har ont, när man är vid havet och laddar ner mentalt, när man blir förstådd av någon och så vidare. När allt är lugnt omkring mig. När jag inte har några bekymmer. När solen skiner. Om jag har för många tankar i huvudet känns det inte bra. Om det är något problem är det jobbigt. 20. Hur skulle du själv vilja ha det om du fick bestämma? Vad är ditt drömscenario? Här är lite olika svar vilket inte är så konstigt med tanke på att alla har olika önskningar och behov utifrån sin situation: Det optimala hade varit om jag kunde få en paketlösning av mina problem. Med det menar jag att ett bra samarbete mellan de olika läkarna och Försäkringskassan där alla samarbetade och hade tillgång till alla journaler så de alla visste vad den andra gjorde. Jag har kontakt med flera olika läkare, psykolog, kurator och Försäkringskassan och jag skulle vilja att alla träffade mig samma vecka och gärna tillsammans om det gick. Det hade underlättat min situation enormt mycket. Jag behöver tid att läka, och jag tycker att läkarna bestämmer för mycket över mig. De känner mig inte. En resa iväg någonstans helt ensam, utan familjen, och bara tänka och vila upp mig både fysiskt och psykiskt. Det hade varit helt fantastiskt ur rehabiliteringssynpunkt. Det bästa för mig hade varit att arbeta fyra timmar om dagen, gärna på förmiddagen, och att jag får lite egen tid innan det är dags att hämta mitt barn på dagis. Att ha möjlighet att förbereda middagen och få tid att träna yoga eller liknande. Det hade varit jättebra. Allt jag önskar mig är att få ett jobb som jag kan klara av, rent psykiskt och fysiskt. Att jag slipper känna mig annorlunda och särbehandlad. Det är det värsta jag vet och att få ett jobb som jag kan klara av som de andra arbetskamraterna, på lika villkor, är viktigt för mig. 21. Angående de personer som är inblandade i din sjukskrivning, d v s Arbetsgivare, Försäkringskassan ev Arbetsförmedlingen. Tycker du att de har bra etik och moral? Är det något de borde tänka på för att förbättra i framtiden? Överlag tycker de flesta att myndigheterna har bra etik och moral. Kanske borde läkarna ha lite mindre makt eftersom det de skriver är vad som gäller. Det innebär att om läkaren skriver att den sjukskrivna 24