Fokus Simhallar: Riva - renovera - bygga nytt. Konferensrapport från 7 juni 2010, Stockholm

Transkript

1 Fokus Simhallar: Riva - renovera - bygga nytt Konferensrapport från 7 juni 2010, Stockholm

2 Konferensrapport: Riva renovera bygga nytt Rapportör: Agneta Dahlén Ansvarig utgivare: Roger Johansson, Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer Utgivningsår: augusti, 2010 Foto på framsida: Borås simarena 2

3 Introduktion De flesta av Sveriges närmare 500 simhallar byggdes på 60- och 70-talet under en tid då många kommunsammanslagningar genomfördes. Tillsammans med Folkets Hus och bibliotek är dessa simhallar en symbol för välfärdssatsningarna i en tid av stark kommunal ekonomi. Men tiden har gått och förhållandena ändrats. Idag är många av dessa anläggningar slitna, många har passerat bäst föredatum och kommuninvånarnas förväntningar på simhallen har förändrats. Simhallens betydelse som symbol står dock fast även idag för såväl kommunmedborgare, politiker som tjänstemän och är därför en fråga som hamnar högt upp på den politiska agendan ur flera olika perspektiv. När det gäller frågor som finansiering, konkurrens och vem som ska äga och driva simhallen har dessa frågor avhandlats på tidigare konferenser. Ett perspektiv som dock inte diskuterats tidigare är fastigheten simhallen. Det finns därför ett behov av att främja en aktiv diskussion, erfarenhetsutbyte och kunskapsuppbyggnad kring simhallen ur ett fastighetsperspektiv. Hur länge är det möjligt att renovera en äldre simhall? Vilka problem går att åtgärda och vilka är omöjliga att lösa? Är det lönsamt att göra det eller rentutav mer lönsamt att riva den gamla hallen och bygga nytt? Hur kan nya simhallar byggas, vad kostar det och hur ser vi till att de är anpassade efter morgondagens behov? Vilka möjligheter till energibesparingar finns i våra simhallar och hur ska klimatsmarta lösningar genomföras? Om vi vill tänka innovativt och nytt vilka framtidsspaningar kan vi då ta intryck av? En fullsatt konferenssal Dessa och många andra frågeställningar var de som konferensens åtta olika programpunkter försökte besvara under konferensen Riva renovera bygga nytt. Konferensen, som ägde rum i Stockholm den 7 juni 2010, samlade ett nittiotal deltagare från kommuner, idrottsföreningar och privata aktörer för att lyssna och diskutera frågeställningarna. Konferensen var ett samarbete mellan Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening (SFK) och Svenska 3

4 Simförbundet. Vi som arrangörer vill tacka samtliga föreläsare för deras bidrag till konferensen samt deltagarna för att ha bidragit till en mycket lyckad dag. Denna dokumentation är en sammanställning av de bidrag som de olika föreläsarna presenterade under dagen. Den intresserade läsaren kan ta del av föreläsarnas presentationer på Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer hemsida, se Slutligen vill vi som arrangörer medge att det givetvis finns ett stort antal ytterligare frågeställningar kring simhallsfrågan som behöver belysas och att vi under denna dag endast klarade av att börja diskussionen kring ett fåtal. Om du som läsare har fler frågor eller önskar vidare information försöker vi gärna hjälpa till med att besvara dem. Kontakta i så fall gärna någon av oss arrangörsorganisationer. Roger Johansson Karin Semberg Jan Olsson Kompetenscentrum för Sveriges Fritids- och Svenska Idrottsmiljöer Kulturchefsförening Simförbundet Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer Organisationen ägs gemensamt av Riksidrottsförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting. Dess uppdrag är att samla in och sprida kunskap och erfarenheter kring idrottsmiljöer och idrottsanläggningar genom arrangemang av konferenser, kontakter med kommuner och förbund, skapande av och deltagande i nätverk samt informationsspridning via webb, publikationer och föreläsningar. Hemsida: E-post: info@idrottsmiljoer.se Sveriges Fritids och Kulturchefsförening SFK är en nationell intresseorganisation för chefer inom kommunal fritids- och kultursektor. Föreningens syfte är att utgöra ett nätverk för erfarenhetsutbyte inom dessa sektorer, samt medverka till ökad kunskap och kompetens för dess medlemmar. Detta gäller inte minst att utveckla det egna chefs- och ledarskapet. Hemsida: Svenska Simförbundet Svenska Simförbundet bildades 1904 och ingår sedan samma år i Riksidrottsförbundet. Inom organisationen ingår simidrotterna simning, simhopp, vattenpolo och konstsim samt verksamheter inom babysim, minisim, simlekskola och simskola. I Simförbundet ingår 330 tävlings- och icketävlingsföreningar och totalt medlemmar. Simförbundet lanserar 2010 ett eget anläggningsregister och bistår gärna kommuner, föreningar eller andra med sin kompetens vid renovering eller nybygge av simhall. Hemsida: 4

5 Det svenska simhallsbeståndet En simhall är en stor investering för kommunen. Den ska fylla många funktioner som lek och förströelse, motion och rehabilitering, träning och tävling. Den ska besökas av människor i alla åldrar och den ska tjäna länge. Det är nu dags för svenska kommuner att ta ställning till hur man ska förhålla sig till simhallen inför framtiden framhåller Jan Olsson, fd generalsekreterare i Svenska Simförbundet Jan Olsson, fd Generalsekreterare för Svenska Simförbundet Jan Olsson inleder konferensen med en exposé över simsportens nuvarande läge i Sverige. Att simsporten är stor i Sverige visar några siffror; över två miljoner deltagartillfällen per år, medlemmar, simkunnighetsprov och över 500 tävlingar per år. Simning är faktiskt den sjätte största motionsidrotten i vårt land. Som den enskilt största brukaren av svenska simanläggningar har naturligtvis Svenska Simförbundet synpunkter på anläggningarna. Liksom många andra konstaterar man att anläggningarna är gamla, att underhållet är eftersatt, att endast ett fåtal kommuner gör regelbundna statusundersökningar och att antalet nya anläggningar är få; cirka fem nya simhallar årligen de senaste 5-10 åren. Nu ska man ha i minnet att en simhall utsätts för extrema påfrestningar. Det är en ytterst tuff miljö med hög luftfuktighet, kemikalier, slippriga golv och svårventilerade utrymmen. Det innebär naturligtvis att dessa anläggningar slits hårdare än någon annan byggnad i kommunen. 5

6 Varför är underhållet så eftersatt? Som alla vet är inte den kommunala ekonomin den bästa; många nyanläggningar har skjutits på framtiden samtidigt som underhållet av de befintliga har minimerats med hänvisning till att det ska byggas nytt. Renovering av befintliga anläggningar kostar mycket pengar ibland upp emot 100 miljoner kronor. Vad är då att föredra? Renovera eller bygga nytt? Jan Olsson är klar i sitt ställningstagande. Bygg nytt att renovera en fyrtio år gammal anläggning är som att sätta en spritter ny motor i en gammal Amazon menar han. Ytterligare ett skäl att bygga nytt är att det saknas 50-metersbassänger i Sverige vilket gör det omöjligt för Sverige att anordna internationella mästerskap. Det är viktigt att man inför ett ev. nybygge tar kontakt med alla intressenter inte minst simföreningarna. Det har varit populärt att se simhallen kanske i form av ett äventyrsbad som i första hand ett ställe för lek och rekreation. Det är dock viktigt att inte glömma att också simsporten måste få sina rättmätiga krav på tider för träning och tävling tillgodosedda. Och detta inte bara ur ett idrottsperspektiv. Det är föreningslivet som står för mycket av den demokratiska fostran som är så viktig i vårt land. Otaliga är de föräldrar och andra vuxna som engagerar sig i simundervisning och träningsverksamhet. De är betydelsefulla förebilder för den unga generationen som därigenom får en inblick i allt det frivilliga arbete som är en viktig del av den svenska demokratin. Låt säga att kommunen bestämmer sig för att bygga nytt. Då är det viktigt att den nya anläggningen är flexibel och kan användas för olika ändamål. Som underlag bör kommunen göra en analys av befolkningsutvecklingen och en prognos över vilka behov som kommer att uppstå. En fortlöpande och tidig dialog med olika intressenter är en förutsättning för att behovet av en ny anläggning belyses 6

7 ur alla perspektiv, inte minst föreningslivets behov. Finansieringen - kanske i form av OPP ( offentligt privat partnerskap) - måste analyseras likaså driften av anläggningen. Kommunal eller privat drift? Kommunen bör vara tydlig och konsekvent i sitt ställningstagande. Svenska Simförbundet är i färd med att inrätta ett anläggningsregister som ska innehålla all relevant information om inomhus- och utomhusanläggningarna; byggnadsår, ägare, storlek, publikkapacitet m m. Detta register ska ha formen av open source och kontinuerligt uppdateras. Jan Olsson vill också slå ett slag för förbundets hemsida. Där finns en hel del information om simhallar, bassänger etc som kan vara värdefull för kommuner som står i begrepp att renovera eller bygga nytt. De kommunala simhallarna är värda att slå vakt om. Det finns oroande siffror som tyder på att simkunnigheten i Sverige minskar. Trettio procent av barnen i år 3-5 år och barn mellan 7-10 år kan inte simma. - Detta måste vi ändra på. Att simma är kul och livsviktigt slutar Jan Olsson. 7

8 Stockholms stads simhallsöversyn I Stockholm har antalet besökare till våra 25 sim- och idrottshallar stadigt ökat sedan början av 2000 talet. Nu är vi uppe i 3, 3 miljoner besök per år. Allt eftersom befolkningen växer i regionen ställs större och nya krav på våra anläggningar. Vi måste både bygga om och på sikt bygga nytt. Åke Roxberger, planeringschef vid Idrottsförvaltningen och Ingrid Gyllfors, fastighetschef vid samma förvaltning redogör för Stockholm stads planer i sitt programpass. Ingrid Gyllfors och Åke Roxberger, Stockholms Idrottsförvaltning Man ska veta att simsporten bara är en av 57 specialidrotter i Stockholm och därför måste konkurrera med många andra om intresse och pengar. Under senare år har ridsporten fått mycket uppmärksamhet men visst är man medveten om att stadens alla simhallar måste underhållas och förbättras. Under de senaste åren har det funnits politisk enighet i frågan. Eriksdalsbadet, Forsgrenska badet och Högdalsbadet har i omgångar renoverats och förbättrats. Nu har turen kommit till fyra bad; Åkeshov, Farsta, Vällingby och Västertorp att inom en tioårsperiod byggas om. För detta har avsatts särskilda medel. 8

9 Karta Stockholm stad och planerade renoveringar Hur blir man då medveten om att det finns renoveringsbehov? Att titta under bassängen brukar vara en användbar metod som ofta väcker förskräckelse. Ett mycket effektfullt vapen i denna statusbesiktning är att ta bilder. Rostangrepp, mögelsporer och andra främmande organismer brukar få den mest motsträviga att inse att något måste göras. Bild 1 från simbassängs underdel med tydliga angrepp 9

10 Bild 2 från simbassängs underdel med tydliga angrepp Vad kännetecknar då statusen på badanläggningar i Stockholm idag? - Vi har generellt bra vattenkvalitet säger Ingrid med stolthet i rösten. Men visst finns det många brister. Reningsanläggningarna håller inte måttet, rörstammarna är dåliga, ventilationen och planlösningen måste förändras och ytskikten är gamla säger Ingrid. Bild 3 från simbassäng med tydliga rostangrepp Men det är inte bara den fysiska miljön som framtvingar renoveringar. Också människors beteenden har förändrats. Numera handlar det inte bara om att simma fram och tillbaka i en rektangulär 10

11 bassäng. Äventyrsbad, babysim, vattengympa är aktiviteter som ställer nya krav på utformning av simhallar. Säkerhets- och tillgänglighetsaspekter är andra faktorer att räkna med. Hur ställer man sig till frågan om man ska renovera eller bygga nytt? - För oss är svaret både och. Vi har helt enkelt inte mark att bygga nytt och vi vill dessutom vara nära människorna. Det är en fördel om simhallen kan utnyttja bra infrastruktur, ligga nära kollektivtrafik etc. Man ska komma ihåg att flera av våra simhallar ligger i kulturmärkta anläggningar som vi helt enkelt inte får riva. Opinion och tradition är också faktorer att ta ställning till. Kanske kommer någon ihåg vilket liv det blev när vi ville riva ett gammalt badhus i Aspudden för något år sedan säger Ingrid. Som sagt - nu drar man igång med att renovera Farsta. För detta har budgeterats 160 miljoner kronor och renoveringen startar första maj 2011 och beräknas ta ett och ett halvt år. Under tiden är badet helt stängt. Utöver de tekniska förbättringarna kommer man också att se över ytplaneringen. Idag finns det en stor foajé som säkert kan användas på ett smartare sätt. - Vi har haft en dialog med föreningarna som får utnyttja våra andra simhallar under byggtiden. Det är också viktigt att kommunicera med allmänheten om vad som gäller. Vi hoppas att det ska gå bra och att inte stängningen kommer att förorsaka alltför många problem säger Åke. - Vad gäller behovet av nya anläggningar kommer det i fortsättningen att behandlas i den översiktsplan som ska gälla för kommunen. Det är vi glada för och tror att det kommer att bidra till långsiktigheten när det gäller planering av nya idrottsanläggningar slutar Åke. 11

12 PEAB en stor aktör när det gäller simhallar Det är A och O att samarbeta med rätta personer. Det är också viktigt att man anlitar arkitekter och andra konsulter som verkligen kan sin sak och har erfarenheter av sim- och badhallar. Dessa är nämligen inga enkla konstruktioner vare sig att bygga eller renovera. Detta betonar Bengt Berglin och Mattias Gustafsson från Peab i sin presentation. Bengt Berglin och Mattias Gustafsson PEAB är ett stort byggbolag som har erfarenheter från ett tiotal badhus- och simhallsprojekt. Just för att bad och simhallar är komplicerade objekt att renovera och bygga har man skapat ett nätverk, Badhusgruppen, där kompetensen och erfarenheterna av olika badhus- och simhallprojekt finns samlad. Nu vill man dela med sig av sina erfarenheter. Ska man renovera eller ska man bygga nytt? Det går inte att svara entydigt på detta menar Bengt Berglin som själv har erfarenheter av två simhallsprojekt i stockholmstrakten. Visst går det att renovera under förutsättning att stammarna i huset är av bra kvalitet. Men det är enklare att bygga nytt och man får bättre totalekonomi vid nybyggnad. Det finns många faktorer att tänka på när man projekterar en simhall. Ligger den rätt geografiskt? Kan man dra nytta av närheten till en ishall så kan man ta tillvara energin från denna och därigenom få lägre driftskostnader. I Finspång byggde man en kulvert på flera hundra meter från ishallen till simhallen för att utnyttja energin. Trots att det var höga investeringskostnader har det lönat sig i 12

13 längden. Andra faktorer som man måste ta hänsyn till är tillgängligheten och yteffektivitet. Det är svårare att tillgodose dessa krav vid ombyggnad menar Bengt. Vattenreningen är kanske det svåraste att få att fungera bra. Det är därför viktigt att vattenreningsentreprenören kommer in tidigt i processen. Saltvatten kan vara angenämt för badarna men sliter hårt på anläggningen. Gustavbergsbadet, Värmdö kommun En kostnadsanalys är naturligtvis nödvändig och bör innehålla både byggnad och drift. Äventyrsbad är dyra i drift bland annat eftersom det ofta är 30 grader varm i dessa anläggningar. Vilket material är att föredra? Bengt förespråkar betong som genomgående material eftersom det tål hårda påfrestningar. I södra Europa använder man rostfritt stål i bassänger men det är ännu ganska ovanligt i Sverige. Ännu saknas mycket kunskap om hur detta material håller i längden. I simhallar är det ofta en väldigt hög ljudnivå. Det är jobbigt för de anställda att vistas i denna miljö hela dagar. Men det finns sätt att komma till rätta också med detta problem berättar Bengt. Ett annat råd från PEAB - Projektera färdigt först innan ni börjar bygga. Annars vet ni aldrig hur det hela kommer att sluta inte minst ekonomiskt råder Mattias. 13

14 Helsingborg bygger simanläggning Vi har lagt stor vikt vid ventilation och vattenrening. En simhall ska inte vara som ett vårvarmt omslag när det är tävling. Per Kersmark, ordförande i Helsingborgs Simsällskap AB, berättar om deras byggnation av en ny simarena. Per Kersmark, ordförande i Helsingborgs Simsällskap Helsingborg simsällskap har av Helsingborg kommun har nyligen köpt den gamla simhallen samt sporthall. Just nu håller de på att utveckla denna anläggning till en sim- och friskvårdsanläggning av högsta klass. Simarenan, Filborna Arena, kommer att ha en publikkapacitet på drygt 900 åskådare och bassängen är 25m gånger 25 m med 10 banor. Den gamla sporthallen byggs om och kommer att erbjuda gym, spinning, multihallar. Dessutom byggs en ny sporthall för Filbornaskolans och föreningslivets verksamheter och en tillbyggnad av en simbassäng vid en redan befintlig anläggning. 14

15 Filborna arena Tillbyggnaden möjliggjordes genom att Helsingborgs stad gick i borgen för 100 miljoner kronor och klubben fick köpa befintlig anläggning för 25 miljoner. Föreningen bidrar med 15 miljoner och kommunen köper tider och tjänster i anläggningen enligt ett tioårigt avtal. Föreningen äger och driver hela anläggningen. - Vi har verkligen lagt oss vinn om att hitta ett bra vattenreningssystem som ju är den svaga länken i sådana här sammanhang. Inget svenskt system fyllde våra krav så vi fick vända oss till Danmark berättar Per. Vi hade med oss egna mätinstrument för vi litade inte riktigt på deras värden. Men de visade sig vara riktiga och vi köpte in systemet. Systemet renar vattnet i fyra olika steg. Det första består av en trumma med fiberduk och det sista av en UV-lampa. Ventilationen är också en stor fråga när det gäller bad- och simhallar. Där har man ansträngt sig för att hitta en bra lösning. I hela hallen finns små ventilationshål och uppe i taket tropikfläktar som tar bort fukten. 15

16 Nya simbassängen med läktare börjar ta form Per visar med bilder hur anläggningen växer fram. Genom ett flexibelt och genomtänkt koncept smälter den gamla och den nya anläggningen samman och kompletterar varandra. Den nya arenan beräknas bli klar i november 2010 och kosta 86 miljoner kronor. Föreningen hoppas få tillbaka en del av dessa pengar på gym och friskvård säger Per avslutningsvis. 16

17 Borås bygger simhall Det var när vi kunde locka med möjligheten att anordna VM i vattenpolo i vår nya bassäng som politikerna tände till och skrev ett letter of intent. Det är viktigt att göra politiker delaktiga i processen redan från början. Hans Forsman är fritids- och folkhälsochef i Borås kommun och berättar om hur man i denna kommun tagit sig an frågan om en ny simhall. Hans Forsman, fritids- och folkhälsochef Borås stad I Borås finns flera badmöjligheter. På 70-talet byggdes Alidesbergsbadet, en utomhusanläggning med 50-meters bassäng och hopptorn. I mitten av 80-talet byggdes Stadsparkbadet, ett äventyrsbad med vågbassäng, vattenrutschbara, hoppbassäng och bubbelpooler. Där finns också en bassäng för motionssimning. Under flera år hade dock behovet av ytterligare simbassänger blivit påtagligt inte minst för att kunna erbjuda barn och vuxna simundervisning. Hans understryker att det är mycket viktigt att en kommun kan erbjuda goda badmöjligheter inte bara för invånare, utan också för besökare. Som alla vet har kommunerna begränsade resurser. Man kan inte få allt och därför är det viktigt att fundera över vilka behov som ska tillfredsställas. Det är inte alltid lätt att förena alla önskemål det är en allmän erfarenhet att äventyrsbad lätt kolliderar med simklubbarnas behov. Vad har vi råd med? Den frågan får vara utgångspunkt för ett visionsarbete där alla intressenter inte minst politikerna får säga sitt. 17

18 Det har under flera år framförts olika alternativ på var och hur en simarena skulle kunna byggas, allt ifrån att ta utrymme från stadsparken till att bygga tak över på Alideberg. Alla dessa förslag har blivit för dyra. I ställer beslöts att simarenan skulle byggas på den lediga tomtmark som fanns intill utomhusbadet. Borås Simarena och 50 meters bassängen I Borås valde man en annan väg än i Helsingborg, där man lät PEAB projektera och uppföra anläggningen. I Borås förlitade man sig på lokala förmågor och uppförde simhallen i en intrikat konstruktion mellan kommun och föreningar. Därigenom kunde kostnaderna stanna vid 56, 4 miljoner vilket ligger under budget och är ungefär hälften vad sådana här byggen brukar kosta. Det ger en kvadratmeterkostnad på kr vilket är en exceptionellt låg siffra i sammanhanget. Till detta kommer inventarier för ca 4 miljoner. - Visst blev det billigt men det kräver också stora insatser och mycket tid av alla berörda i kommunen säger Hans. Vi har varit tvungna att lära oss mycket om ventilation och rening till exempel. 18

19 Vattenpolomatch på invigningsdagen Men nu är bassängen på plats och anläggningen invigd bara en dag innan konferensen och alla är nöjda. Man har en 50-metersbassäng, en särskilt undervisningsbassäng, läktare med plats för 350 personer, reception med café m m. - Vi kommer själva att drifta anläggningen under ett och ett halvt år. Därefter får vi se om vi fortsätter att hålla i driften eller om vi överlåter den på andra slutar Hans. Exteriör Borås Simarena 19

20 Energi och livscykeltänkande i simhallar Investera inte dumsnålt. Tänk i livscykelbanor, LCC. En investering som är billig kan i längden visa sig mycket dyr. Motsatsen gäller också. Det är därför viktigt när det gäller simhallar att få till en balans mellan investerings- och driftkostnader. Andreas Rinnström, Ångpanneföreningen, har många goda råd att ge auditoriet hur man kan bli energimedveten och spara energi. Andreas Rinnström, Ångpanneföreningen En simhall kostar mycket; uppvärmning, rening och ventilation drar sammantaget mycket energi. Om en normalvilla kostar 200 kr per kvadratmeter och år kostar en simhall minst det dubbla. Spridningen är dock mycket stor; från 200 till kronor och år. Det innebär att det finns stora förbättringspotentialer enligt Andreas. Andreas drar ett skräckexempel hur det kan gå när det går snett. Låt oss ta en svensk småstad som gör om sitt badhus till ett äventyrsbad med allt vad därtill hör i form av vattenrutschkanor etc. Plötsligt står man med fem gånger högre driftskostnader. Varför? Man har höjt temperaturen med två grader vilket gett upphov till högre fuktvandring, större ångtryck som gjort att luftaggregatet inte längre klarar sin uppgift. Därtill har driftpersonalen börjat rotera mellan kommunens olika idrottsanläggningar vilket medfört att mycket kunnande om de lokala förhållandena har gått förlorad. I slutändan leder detta till att simhallen är i så dålig skick att kommunen tvingas renovera den och trettio miljoner senare har anläggningen fått ett nytt tak och ett nytt ventilationssystem. Ganska dyrbara erfarenheter får man väl säga! 20

21 kwh/m 2, år Konferensrapport: Riva renovera bygga nytt, Stockholm, 7 juni 2010 Man ska komma ihåg att badhuset är den mest komplexa fastigheten i kommunen framhåller Andreas. Det är också så att man gör bara en renovering under en generation. Då gäller det att tänka till före och verkligen tillämpa LCC-tänkandet. Ofta lägger man stor vikt vid installationskostnaderna när det gäller VVS och elinstallationer. Men detta är bara halva sanningen i kostnadsbilden. Hur dyr blir driften? Det måste man också ta ställning till i sin totalbedömning. Kanske kan de dyrare anläggningarna på sikt spara pengar. Man ska veta att investeringskostnaderna bara motsvarar 10 procent av de energikostnader som kommer att uppstå under anläggningens livstid - Kom ihåg att hela byggnaden ska fungera som ett system. Det är därför viktigt att man satsar på fungerande styrning och övervaktning av byggnaden menar Andreas. Man bör inte glömma de mjuka parametrarna, dvs. hur personalen beter sig. Här är det viktigt att inskärpa basala regler som att släcka ljuset, stänga luckan på frysen etc. Att engagera personalen är en klar framgångsfaktor. Prata energi, uppmana dem att komma med förslag till förbättringar, skapa en medvetenhet kring klimat och energi El ej värme El, värme Olja Fjärrvärme 0 Samtliga Idrottshallar Ishallar Kombi Badhus Tabell över hur mycket energiåtgången är per år i olika typer av idrottsanläggningar, källa STIL 2 Vad är då rimligt att man kan spara i våra simhallar? - Genom driftsoptimeringar och kunnig och delaktig personal kan man spara 5-10 procent av energianvändningen. Beroende på anläggningens status bör ytterligare 5-30 procent kunna reduceras genom installation av energieffektiva lösningar. Detta innebär att sammantaget kan ca procent av badhusets energianvändning sparas slutar Andreas. 21

22 Framtidens simhallar Människan har alltid varit fascinerad av vatten. Ända sedan antiken har man umgåtts med varandra i badhallar av olika slag. När mina små barnbarn ska hjälpa mig att vattna blommor kommer det vatten både här och där inte bara på växterna. Man ser hur fascinerade de är av detta våta element, inleder Jörn Christoffersen från Lokale och Anläggningsfonden. Jörn Christoffersen, Lokale & Anlaegsfonden Lokale & Anlaegsfonden (loa-fonden), Danmark, är ett nationellt institut som bildades 1994 och som genom bidragsfördelning samt expertis stödjer såväl kommuner, föreningsliv och andra aktörer att bygga kreativt och nytt inom kultur och fritidsområdet. Fonden strävar efter att öka den arkitektoniska kvalitén samt att utveckla nyskapande idrottsmiljöer anpassade efter de behov som dagens och morgondagens medborgare har. När man talar om framtidens simhallar måste man göra en inblick i det okända. Men vissa saker står klart; vi blir rikare, vi blir äldre, vi flyttar till städer, vi bor i enmanshushåll, vi vill ha närhet. Vatten i olika former står för lek, rekreation, hälsa, hygien och sociala relationer. Allt detta måste vi ta hänsyn till när vi bygger för framtiden. Jörn gör sedan en rekapitulation över badandets utveckling i Danmark. Allt sedan havsbadets njutning upptäcktes i slutet av 1800-talet har det tillkommit många bad- och simhallar. Länge bestod de av rektangulära bassänger där man simmade i längder fram och tillbaka. Så småningom kom längtan efter och möjligheter att bygga mer kreativt och bryta den rektangulära formen. Vattenhuset i DGI-byen byggdes enligt ett helt nytt koncept där den ellipsformade bassängen är i centrum. Tanken 22

23 är att flera generationer ska känna sig hemma i anläggningen och att det ska finnas möjligheter för både träning och lek i vattnet. Rund simbassäng för motionärer, DGI byen, Köpenhamn Ett annat projekt som inspirerats av DGI-byen och som haft lokal- och anläggningsfondens stöd är en simhall på Grönland. Detta land har aldrig haft någon egentlig simkultur och det har inte funnits något tryck att bygga en simhall. Men så råkade några grönländska pojkar ut för olyckor just för att de inte kunde simma och då fanns det plötsligt opinion för en simhall i Nuuks kommun. Simhallen har både en rund bassäng, en 25 metersbassäng och hoppmöjligheter. Arkitekturen kännetecknas av stora glasrutor och ger en känsla av att ute och inne smälter samman. Att detta verkligen handlar om ett arkitektoniskt mästerverk visar sig också i att Olympiska kommittén gett byggnaden pris. Ritning samt exteriör av den prisbelönta simhallen, Nuuks kommun, Grönland 23

24 Jörn visar bilder på många flera simhallsprojekt runt om i Danmark. Vissa är under projektering andra är redan i drift. Utmärkande för dessa anläggningar är en smidig övergång mellan ute och inne, bassänger för simträning och wellnessutrymmen, lek och tävling i en kreativ harmoni där man hoppas att det ska uppstå spinn-off effekter. En idé är att närma bibliotek och simhall och utnyttja gemensamma utrymmen. Haraldslunds simhall, Ålborg. Simhall och bibliotek skapar en enhet genom stora öppna fönster Kanske får simmaren lust att låna en bok när han passerar biblioteket eller kanske får bokmalen en impuls att simma en stund. Allt är möjligt i vårt grannland där fantasin och kreativiteten när det gäller simhallar har kommit mycket långt! Här har vi i Sverige mycket att lära. Vandkulturhus, ritning för Odense kommun 24

25 Vägvalet simhallen: Renovera - riva - bygga nytt 7 juni, Stockholm 10:00 Inledning och välkomna 10:15 Det svenska simhallsbeståndet när byggdes det och vilken status har det idag, Jan Olsson, tidigare GS vid Svenska Simförbundet. 10:45 Stockholms stads simhallsöversyn, Ingrid Gyllfors och Åke Roxberger, Stockholms Idrottsförvaltning. 11:30 Lunch 12:30 PEAB och Simhallar, Mattias Gustafson och Bengt Berglin, PEAB. 13:00 Simföreningen bygger simhall i Helsingborg. Per Kersmark, Helsingborg Simsällskap AB. 13:35 Borås nya simhall, Hans Forsman, Borås. 14:10 Eftermiddagsfika 14:30 Energi och livscykeltänkande i simhallen, Andreas Rinnström, Ångpanneföreningen. 15:10 Framtidens simhallar, Jörn Christoffersen Lokale og Anlaegsfonden i Danmark. 16:00 Dagen avslutas 25

26 Rapporten Riva-renovera-bygga nytt är en sammanställning av föreläsarnas presentationer under konferensen med samma namn. Syftet med konferensen var att diskutera fastigheten Simhallen. Runt hälften av landets alla simhallar närmar sig 40 år, vilket är den beräknande livslängden. Många kommuner ställs därför inför frågan om de ska riva den gamla hallen, renovera den eller satsa på att bygga nytt. Under en heldag i Stockholm diskuterades dessa frågor ur flera olika perspektiv. De frågeställningar som bland annat diskuterades var hur kan en statusöversyn göras, vad är de vanliga bristerna, hur kan en ny simhall byggas och hur kommer morgondagens simhallar se ut. Konferensen var ett samarrangemang av Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer, Svenska Simförbundet och Sveriges Fritids och Kulturchefsförening. 26