Likabehandlingsplan Kastalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Transkript

1 Likabehandlingsplan Kastalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

2 Innehållsförteckning Ansvariga för planen... 4 Vår vision...4 Planen gäller tiden... 4 Elevernas delaktighet...4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 4 Personalens delaktighet...4 Förankring av planen...4 Utvärdering...5 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan...5 Resultat av utvärderingen av fjolårets plan...5 Årets plan ska utvärderas senast... 5 Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas... 5 Ansvarig för att årets plan utvärderas... 5 Främjande insatser...6 Främja likabehandling för att motverka kränkande behandling:... 6 Mål och uppföljning...6 Insats... 6 Ansvarig... 6 Datum när det ska vara klart... 6 Främja likabehandling oavsett kön:...6 Mål och uppföljning...6 Insats... 6 Ansvarig... 6 Datum när det ska vara klart... 6 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet:...6 Mål och uppföljning...6 Insats... 7 Ansvarig... 7 Datum när det ska vara klart... 7 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning:...7 Mål och uppföljning...7 Insats... 7 Ansvarig... 7 Datum när det ska vara klart... 7 Främja lika behandling oavsett funktionsförmåga:... 7 Mål och uppföljning...7 Insats... 8 Ansvarig... 8 Datum när det ska vara klart... 8 Att främja lika behandling oavsett sexuell läggning:... 8 Mål och uppföljning...8 Insats... 8 Ansvarig... 8 Datum när det ska vara klart... 8 Kartläggning... 8 Områden som berörs i kartläggningen...8 Hur eleverna har involverats i kartläggningen...8 Hur personalen har involverats i kartläggningen...8 Resultat och analys... 9 Förebyggande åtgärder:... 9 Noll tolerens mot kränkningar... 9

3 Mål och uppföljning...9 Åtgärd...9 Motivera åtgärd... 9 Ansvarig Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer...10 Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling...10 Uppmärksamma kännetecken Gemensam uppfattning Uppsikt och närvaro Regelbundna undersökningar...10 Någon att prata med Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever...11 Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev...12 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal...12 Rektors ansvar...12 Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation...13 Följande ska dokumenteras:...13 Ansvarsförhållande Kartläggning av eventuell händelse av kränkning/trakasseri Beskrivning av händelsen Samtal med utförare av kränkning/trakasseri Uppföljningsmöte med utsatt elev...16 Har kränkningarna/trakasserierna fortsatt?...17 Uppföljningsmöte med utförande elev Har överenskommelsen följts?...18 Begrepp...18 Diskriminering...18 Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt:...19 Direkt diskriminering...19 Indirekt diskriminering Trakasserier och kränkande behandling...19 Kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier...20 Diskrimineringsgrunderna...20 Kön...20 Könsidentitet eller könsuttryck...20 Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning...21 Funktionsnedsättning...21 Sexuell läggning Ålder... 22

4 Ansvariga för planen Ytterst ansvarig för utvärdering av den gällande planen och upprättandet av en ny plan är rektor. Behjälpliga i detta arbete är Trygghetsgruppen som förutom rektor, består av en specialpedagog, en kurator, en elevassistent och tre lärare. Vår vision Kastalskolans ledkryss: Planen gäller tiden Från till Elevernas delaktighet Elevrepresentanterna i trygghetsgruppen kommer att få ta del av föreslagen plan och ge sina synpunkter på denna. När planen är fastslagen ska elevrepresentanterna i samråd med mentor presentera planen i respektive klass. Vårdnadshavarnas delaktighet Kastalskolans föräldraråd informeras om planen på föräldrarådsmöte den 20 januari Personalens delaktighet Personalen tar del av och diskuterar planen på APT den 20 januari Förankring av planen Planen kommer att finnas på Kastalskolans hemsida. Planen presenteras på föräldramötet under vårterminen. Elevrepresentanterna i trygghetsgruppen informerar åk 6 om innebörden av begreppen diskriminering, kränkande behandling och likabehandlingsarbete.

5 Utvärdering Planen har diskuterats (utifrån givna frågeställningar) i arbetslag och i möten med elevrepresentanter i trygghetsgruppen och elevrådet Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elev- och personalrepresentanter i Trygghetsgruppen, elevråd, arbetslagen (tillsammans med ledningsgruppen) och rektor. Föräldrarådet har ej varit delaktig eftersom rektor har prioriterat andra frågor. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan DO:s kartläggningsmetod Husmodellen har använts som underlag för diskussioner i personalguppen. Alla elever har sett filmen Tusen gånger starkare, men efterarbetet är bristfälligt. Alla elever i åk 9 har deltagit i På flykt. Speciallärare har ej informerat om dolda funktionshinder varken för personal eller åk 6 eftersom detta inte organisatoriskt har planerats in. Personalen har varit på föreläsningen med Sara Lund/Claes Smith. Kurator har ej deltagit i sex- och samlevnadsundervisningen. Uppföljning av vår nolltolerans mot nervärderande språkbruk och jargong har ej kunnat genomföras i trivselenkäten. Frågeställningar kring detta saknas i enkäten. Elevrepresentanter i Trygghetsgruppen har valts ut i klasserna. Rastvärdssystemet har inte anpassats till elevernas scheman, men eleverna upplever ingen bristande kontakt med lärarna. Enligt trivselenkäten känner sig eleverna trygga i skolan. Planen saknar rutiner för när personal kränks av elev. Årets plan ska utvärderas senast Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas Utifrån ett utvärderingsformulär skall planen utvärderas av elev- och personalrepresentanter i Trygghetsgruppen, arbetslagen och föräldraråd. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor har det yttersta ansvaret. Trygghetsgruppen organiserar och genomför utvärderingen av arbetsplanen.

6 Främjande insatser Främja likabehandling för att motverka kränkande behandling: Mål och uppföljning Alla elever förstår vad Kastalskolans ledkryss betyder (se sid 4). Elevernas attityd till detta diskuterar kontinuerligt Insats Under året skall skolans ledkryss användas som grund i diskussioner om hur vi skall vara mot varann och även vara grund till att ta fram nya ordningsregler. Vid årliga samtal i årskrus 8 tar polisen upp kränkningar på Internet som en stor del av sitt framträdande. Ansvarig Klassernas mentorer Polisen Datum när det ska vara klart Arbetas med kontinuerligt under läsåret. Främja likabehandling oavsett kön: Mål och uppföljning Att bland personal och elever öka medvetenheten om vad sexuella trakasserier innebär. Ge eleverna verktyg för att förhindra att sexuella trakasserier uppstår. En skriftlig utvärdering av insatsen tillsammans med eleverna. Insats I åk 7 arbetar vi med RFSU:s material Att arbeta med sexuella trakasserier i skolan och/eller brottsförebyggande rådets Var går gränsen?. Mentorerna för åk 7 planerar genomförandet av arbetet tillsammans på konferenstid. Ansvarig Mentorerna i åk 7. Datum när det ska vara klart Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet: Mål och uppföljning Att väcka tankar kring alla människors lika värda oavsett etnisk tillhörighet.

7 Följs upp genom diskussion i klassen i åk 9 efter deltagande i "På flykt". Hej Sverige följs upp kontinuerligt under arbetets gång. Insats Åk 9 deltar i "På flykt". Åk 8 jobbar med materialet Hej Sverige. Ansvarig SO-lärare ansvarar för På flykt. Sv-lärare ansvarar för Hej Sverige. Datum när det ska vara klart På flykt ska vara klart Hej Sverige ska vara klart Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning: Mål och uppföljning Väcka tankar få igång en diskussion bland personalen hur skolan arbetar med och tar hänsyn till elever med olika religion eller trosuppfattning. Insats Åk 8 jobbar med materialet Hej Sverige. Idrott erbjuder enskild simundervisning, möjlighet till både manlig och kvinnlig lärare, samt att det finns möjlighet till eget duschutrymme Hem och konsumentkunskap har alternativ kost där det är aktuellt. Ansvarig Sv-lärare ansvarar för Hej Sverige. Hem- och konsumentkunskapslärare Idrottslärare Datum när det ska vara klart Hej Sverige ska vara klart Övrigt arbete pågår under hela året. Främja lika behandling oavsett funktionsförmåga: Mål och uppföljning Vid planering av olika skolverksamheter skall hänsyn tas till barn med olika funktionshinder. Att särskilt uppmärksamma de funktionshinder som ej är synliga.

8 Insats Specialläraren berättar och tydliggör med hjälp av övningar hur det kan vara att leva med ett dolt funktionshinder för personal och åk 6. Ansvarig Rektor och speciallärare. Datum när det ska vara klart Att främja lika behandling oavsett sexuell läggning: Mål och uppföljning Att elever skall få kunskap om HBTQ-personers existensvillkor förr och nu. Att personalen diskuterar skolans gällande normer och värderingar gällande sexuell läggning. Insats RFSL, Klass 8 i september Ansvarig Rektor och Irene Olofsson Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. RFSL bokas innan sommaren. Kartläggning De kartläggningsmetoder som vi har använt oss av för att kartlägga vilka risker för diskriminering trakasserier och kränkande behandling som kan uppstå eller finns är; Trivselenkät DO:s Husmodellen Områden som berörs i kartläggningen Diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat två trivselenkäter. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har genomfört Trivselenkäten i sina klasser samt sammanställt resultatet. Vi diskuterade Husmodellen.

9 Resultat och analys 240 elever har svarat på Trivselenkäten: ca 30 % av eleverna anser att de inte har arbetsro i klassen. ca 85 % av eleverna trivs i skolan. ca 90% av eleverna trivs med sina lärare. Det som sticker ut när det gäller vad eleverna själva vill ha större inflytande på är skolmaten. Ca 80 % uppger att det förekommer kränkningar på skolan, men av dessa anser den större delen att det förekommer sällan. Det är svårt att analysera kommunens gemensamma trivselenkät i ett likabehandlingsperspektiv då frågeställningarna inte är anpassad för att mäta trakasserier och kränkningar. Utifrån personalens arbete med Husmodellen tydliggörs behovet av vuxennärvaro i skolan. Viktigt med vuxna som alltid reagerar och agerar när det inträffar något. Förebyggande åtgärder: Noll tolerens mot kränkningar Mål och uppföljning Alla på skolan ska ha noll tolerans mot kränkningar eller nedvärderande språkbruk och jargong. Detta följs upp i Trivselenkäten ht 2014 och vt 2015 Enkäten anpassas inför nästa omgång i mars. Öka trivsel och arbetsro. Detta följs upp i trivselenkäten vt Skapa en trygg och trivsam skolstart för åk 6. Stoppa/hantera/förebygga kränkningar på nätet/sociala medier Åtgärd Elevrådet arbetar med att ta fram möjligheter för eleverna att påverka olika områden i skolan och enligt trivselenkäten är maten något som många vill kunna påverka. Elevrepresentanterna i trygghetsgruppen informerar åk 6 om skolans plan mot trakasserier och kränkande behandling. Rektor anpassar rastvärdsschemat med elevscheman för att öka vuxennärvaron när eleverna har rast. Faddersystem, niorna tar hand om sexorna. Detta sker med samarbets- och lärakännaövningar under terminens första vecka. Senast i april 2015 har trygghetsgruppen tagit fram en plan för netikett. Skolan anordnar utbildning kring lagstiftning för publicering på nätet. Antingen genom polisen eller annan sakkunnig Motivera åtgärd Det finns ett tydligt samband mellan näringsintag och koncentration, vilket påverkar arbetsron. Informationen till åk 6 genomförs för att eleverna ska veta att planen finns och för att de själva skall

10 kunna utse sina egna klassrepresentanter utifrån givna direktiv. I kartläggningen tydliggörs behovet av vuxennärvaro i skolan. Åk 6 ska känna sig trygga och får lära känna eleverna i åk 9. I och med att eleverna har ipads har skolan ett större ansvar för vad som sker på nätet. Ansvarig Rektor är ytterst ansvarig för att åtgärderna verkställs. Datum när det ska vara klart Rastvärdsschemat skall vara klart senast 2 veckor efter att schemat ändrats eller 2 veckor in på ny termin. Fadderverksamheten pågår under läsårets första vecka. Övriga åtgärder pågår under hela läsåret Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på Kastalskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På vår skola tänker vi på att: Uppmärksamma kännetecken Alla på skolan, elever, personal och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Exempelvis frånvaro, sömnsvårigheter, underprestation, nedstämdhet, avsaknad av vänner. Gemensam uppfattning Alla på skolan har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Uppsikt och närvaro Personal har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, till exempel genom rastvärdsschema som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Regelbundna undersökningar Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling.

11 Någon att prata med Alla elever har någon vuxen på skolan de med förtroende kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till När en elev känner sig trakasserad eller kränkt ska eleven vända sig till en vuxen på skolan som den har förtroende för förslagsvis mentor, eller någon ur Trygghetsgruppen (Monica Kirsch Larsson (spec.ped), Anna Salomonsson (lärare), Irene Olofsson (lärare), Ulla Blidberg (elevasistent) Catrine Eliasson (kurator). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentor/er. 2. En anställd som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor. 3. När mentor fått kännedom om att trakasserier eller kränkande behandling skett meddelas detta till den utsatte elevens vårdnadshavare. Senast i samband med detta meddelas även rektor vad som skett. 4. Mentorn påbörjar sedan en kartläggning där denne eller annan anställd talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen. Det är viktigt att förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Under kartläggningen klargörs vad som hänt och om det hänt tidigare. Kartläggningen kan få ta några dagar, upp till en vecka. Det är viktigt att få en tydlig bild av olika händelser som man sedan kan ta upp med den/de som kränker. Vilka är inblandade, när har det hänt, var någonstans. Vem har sagt/gjort vad. Kartläggningen ska dokumenteras(se bilaga 1) 5. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett ska mentorerna till de som utfört kränkningen omedelbart kontaktas. Samtal skall genomföras med eleven/eleverna som utfört detta. Alla samtal med förövarna måste ske enskilt, aldrig i klassen eller i grupp. Man får inte heller sammanföra förövare och den utsatte. Det ska alltid vara två vuxna (mentor + en till) som håller i samtalen (en som för talan och en som antecknar). Ingen förvarning! De skall inte veta om i förväg vad samtalen ska handla om. Se till att träffa alla inblandade i följd, utan att de ska kunna träffas mellan samtalen. Sitt i ett rum där ni får vara i fred, ingen kan titta in genom fönstret etc. Den som håller i samtalet förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till (se bilaga 2). Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. 6. Mentor tar sedan kontakt med de inblandade elevernas vårdnadshavare och berättar om vad som hänt och vad som nu beslutats. 7. Trygghetsgruppen och rektor informeras och delges all skriftlig dokumentation, kartläggning och samtal med elever och vårdnadshavare. Den skriftliga dokumentationen ska ges till specialpedagog för förvaring i dokumentskåp. Trygghetsgruppen kan även ge konsultation, delta i kartläggning och

12 samtal. 8. Personal som bör känna till ärendet underrättas 9. Eleverna hålls under uppsikt. 10. Rektor anmäler till huvudmannen. Rutiner för att utreda och åtgärda när personal kränks av elev Om någon får kännedom om att personal upplever sig kränkt av elev anmäls detta omedelbart till rektor. Mentor ansvarar för: att vårdnadshavare underrättas att lämpliga åtgärder vidtages Rektor ansvarar för att i fall av allvarliga kränkningar eller trakasserier bedöma om vidare åtgärder behöver vidtagas eller om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller skall anmälas till annan myndighet. Detta kan även ske i samråd med närmaste chef. Rektor ansvarar för: att följa upp ärendet med berörd personalen att utredning åtgärder och uppföljning dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till mentor, trygghetsgrupp eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar till sin chef/förvaltning. 5. Rektor ansvarar för att utredning genomförs. Rektors ansvar Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras.

13 Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för uppföljning 1. Uppföljning sker efter några dagar, upp till en vecka. Man har först samtal med den som blivit utsatt för att se om det har blivit någon förändring (se bilaga 3). 2. Samtal hålls enskilt med förövaren/förövarna för att se hur överenskommelser fungerat. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Samtalen ska dokumenteras och ges till specialpedagog (se bilaga 4). 3. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas den elev/ de elever som kränker tillsammans med vårdnadshavare till möte hos rektor. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras och ges till specialpedagog. 4. Handlingsplanen följs upp i ett nytt dokumenterat samtal med elev, vårdnadshavare och rektor. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers föräldrar direkt. Rektorn kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel byte av klass, skola eller kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rutiner för dokumentation Ansvarig för att dokumentera är mentor. All dokumentation ska fortlöpande överlämnas till specialpedagog som i sin tur ansvarar för information till rektor samt förvaring. Följande ska dokumenteras: Kartläggning (se bilaga 1) Vem eller vilka som blivit utsatta? Vem eller vilka som har utfört kränkning/trakasserier? Vad har hänt? När? Var? Samtal med elev/elever som kränkt (se bilaga 2) Samtal med vårdnadshavare Uppföljningssamtal (se bilaga 3 och 4)

14 Möte med rektor och handlingsplan Ansvarsförhållande Mentor är ansvarig för att rutinerna följs: kartläggning, åtgärder, uppföljning och dokumentation. Trygghetsgruppen finns med som rådgivande och stödjande i alla faser, utifrån mentors önskemål. Rektor är ytterst ansvarig och ser till att händelser anmäls till huvudmannen. Kartläggning av eventuell händelse av kränkning/trakasseri (Bilaga 1) Datum: Elev: Samtalsledare: Mentor:

15 Beskrivning av händelsen Tidpunkt: Plats: Inblandade: Händelseförlopp: Har detta hänt tidigare? Kränkningar får ej förekomma och vi på skolan kommer nu att åtgärda detta. Kontakt med vårdnadshavare via: mail Telefon Datum och tid: (Bilaga 2) Samtal med utförare av kränkning/trakasseri Datum: Elev: Samtalsledare: Mentor:

16 Vi veta att du har - Enligt lagen får man inte trakassera eller kränka andra människor och här på Kastalskolan har vi nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Vi kommer att göra allt för att detta omedelbart skall upphöra! Överenskommelse, tex. Jag lovar att Jag ska sluta att Jag ska inte Underskrift av elev: Vi förväntar oss att du kommer att sluta med detta och vi tror på dig. Datum och tid för uppföljningsmöte: Kontakt med vårdnadshavare via: mail Telefon Datum och tid: (Bilaga 3) Uppföljningsmöte med utsatt elev Datum: Elev: Samtalsledare: Mentor:

17 Har kränkningarna/trakasserierna fortsatt? Nej Ja, beskriv! Datum och tid för nytt uppföljningsmöte: Kontakt med vårdnadshavare via: mail Telefon Datum och tid: (Bilaga 4) Uppföljningsmöte med utförande elev Datum: Elev: Samtalsledare: Mentor:

18 Har överenskommelsen följts? Ja Om nej: Informera eleven om att om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kommer denne att kallas tillsammans med sin/sina vårdnadshavare till möte hos rektor. En handlingsplan kommer att upprättas för att komma till rätta med problemet. Kontakt med vårdnadshavare via: mail Telefon Datum och tid: Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.

19 Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt: Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling: Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

20 Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

21 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria ett A i betyg, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell

22 läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]