Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen omfattar grundskola och grundsärskola vid Prästängsskolan och gäller från till

2 Vision Prästängsskolan Skolan där alla är trygga, lär och utvecklas Delaktighet och förankring Skolledning och personal utarbetar planen mot diskriminering och kränkande behandling. Elevrådet och brukarrådet har möjlighet att lämna synpunkter på planens innehåll. Elevråd och brukarråd består av elev- resp föräldrarepresentanter från varje klass i grundskolan/grundsärskolan. Planen diskuteras kontinuerligt i samtliga klasser och på föräldramöten. Planen finns på skolans hemsida. Långsiktiga mål Prästängsskolan är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elever och vuxna är trygga och visar varandra ömsesidig respekt. Vuxna och elever har en gemensam värdegrund som utgår från demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Om trakasserier förekommer utreds de skyndsamt och rätt åtgärder vidtas. Främjande arbete stärker de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten, och behöver inte utgå från kända problem Insatser Skolledningens ansvar: Är en god förebild för personal och elever. Sätter fokus på det positiva för att stärka individen. Initierar och skapar tillfällen och forum för värdegrundsdiskussioner där alla, både personal och elever, blir medvetna om vikten av fungerande grupper/klasser samt vilka rättigheter och skyldigheter vi har gentemot varandra. I början av höstterminen genomförs frilufts/temadagar i samtliga årskurser, där eleverna tillsammans med personal utvecklar gruppen. Personalen i kompisteamet vidareutbildas varje läsår, för att öka medvetenheten om förekomsten av och kunskaper om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Betonar skolans sociala uppdrag. Nyanställda och vikarier får en introduktion i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, ordningsregler samt den gemensamma värdegrunden. Eleverna i grundsärskolan har en värdklass i grundskolan, där de deltar vid friluftsdagar/temadagar och andra pedagogiskt lämpliga tillfällen. Varje läsår genomförs enkäter kring trygghet och trivsel i samtliga årskurser. Förklarar och försvarar skolans värdegrund vid varje givet tillfälle. Personalens ansvar: Är en god förebild för eleverna. Skapar goda relationer med eleverna. Sätter fokus på det positiva men vågar också konfrontera och arbeta med det negativa. Ger eleverna möjlighet att reflektera över och diskutera normer, värderingar och relationer utifrån undervisningens innehåll och situationer som uppstår i verksamheten. Förklarar och försvarar skolans värdegrund vid varje givet tillfälle.

3 Utvärdering Varje år görs i november en kortfattad trivsel och trygghetsenkät i samtliga klasser. En gång per läsår görs en undervisningsenkät där även trygghet, trivsel och arbetsro ingår. Varje vårtermin genomförs en kommunövergripande enkät enligt SKL:s modell. Enkäterna följs upp i samtliga klasser samt med all personal. Planen för läsåret utvärderas vid en träff med kamratstödjarna under maj månad, med personal i kompisteamet samt med övrig personal. Diskussion förs kring måluppfyllelse och insatserna kring aktuella fokusområden. Utvärderingen ligger till grund för kommande årsplan Kartläggning Kartläggning sker vid diskussion med elever i grundskolan/grundsärskolan som hjälper till att identifierar fysiska riskområden. All personal har alltid ögon och öron öppna samt stor medvetenhet kring hur det förebyggande/åtgärdande arbetet bedrivs. Alla vuxna i skolan har stort fokus på förtroendeskapande möten. Alla utvecklings-/medarbetarsamtal inleds med frågan Hur trivs du i/på skolan? Vid skyddsrond deltar elevskyddsombud och de fackliga skyddsombuden. Bland personal genomförs medarbetarundersökning vartannat år. Resultatet analyseras kontinuerligt men sammanställs vid läsårets slut av kompisteam och ansvarig rektor. Åtgärder vidtas kontinuerligt. Åtgärder som innebär förändrat arbetssätt finns med i kommande årsplan. Förebyggande arbetet innebär konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Mål Minimera risken för kränkningar och diskriminering. Skolledningens ansvar: Gemensam värdegrund enligt läroplanen och ordningsregler finns för all verksamhet. De tre arbetslagen är utspridda på skolan så att personalen rör sig naturligt ute bland eleverna. Genomför den årliga klassammansättningen av blivande årskurs 7 elever tillsammans med klassföreståndare, kuratorer och speciallärare/pedagoger för årskurs 6. Klassammansättningen görs i syfte att skapa goda förutsättningar för harmoni och samförstånd i de nya klasserna. Vid den årliga schemaläggningen tas hänsyn till att minimera köerna i matsalen, minimera antalet håltimmar och att inte flertalet av klasserna har raster samtidigt. Rastvaktschema för personal upprättas. Kompisteamet är aktivt. Kamratstödjare utses i varje klass och dessa utbildas varje läsår i sin roll. Eventuellt klotter tas omedelbart bort. Förändrar utrymmen som upplevs som undanskymda och svårövervakade samt färgsätter/belyser utrymmen som upplevs som mörka och tråkiga. Utreder, åtgärdar, följer upp och dokumenterar inträffade händelser. Personalens ansvar: Arbetar för att den gemensamma värdegrunden och ordningsreglerna följs. Arbetar aktivt för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

4 Markerar alltid tydligt genom tillsägelse om man ser/hör något som kan vara kränkande. Tar alltid hand om den elev som upplever sig trakasserad. Arbetar med det sociala klimatet i elevgrupperna. Gör laguttagningar och sätter ihop grupper. Får eleverna att inse att de måste våga säga ifrån vid kränkningar och trakasserier. Kamratstödjare utses. Elevernas ansvar: Respekterar varandra och varandras olikheter. Följer skolans ordningsregler. Säger ifrån om de själva eller andra blir utsatta eller om man ser/hör något som kan vara kränkande. Säger till en vuxen så fort det finns misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Låter alla vara med. Deltar aktivt i samtal kring skolans gemensamma värdegrund. Kamratstödjarnas uppgift: Arbetar aktivt för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Har tystnadsplikt Om någon blir utsatt berätta detta för någon i kompisteamet/eller annan vuxen. Deltar i kamratstödjarträffar. Presenterar sitt förtroendeuppdrag för blivande och nya elever på skolan. Kompisteamets ansvar (skolans antimobbningsteam): Arbetar kontinuerligt för att förebygga, förhindra och utreda trakasserier. Gruppen träffas en gång per månad. Möter regelbundet kamratstödjarna för att ge dem stöd och för att få reda på hur eleverna upplever stämningen på skolan. Är övrig personal behjälplig vid t.ex. enskilda samtal eller föräldrasamtal. Åtgärdande arbete är omedelbara åtgärder som vidtas vid diskriminering eller kränkande behandling. Mål: Att omedelbara åtgärder vidtas vid diskriminering eller kränkande behandling. Mobbning går före allt. Rektor har delegerat ansvaret att utreda till handledare och kompisteam. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn I varje situation avgörs först via diskussion handledare/kompisteam vem som har ansvar för utredning. 1. Handledare/kompisteamet gör skyndsamt en utredning av händelsen och informerar rektor samt övrig berörd personal. Vid misstanke om lagbrott överlämnas ärendet omedelbart till rektor som avgör om en polisanmälan ska göras. 2. Handledare/kompisteamet samtalar med de inblandade eleverna och en dokumentation av händelsen görs. Dokumentationen lämnas till ansvarig för kompisteamet samt rektor som anmäler till huvudman. Eleverna får en möjlighet att själva berätta för sina vårdnadshavare. Handledare/kompisteamet talar med vårdnadshavarna senare samma dag. 3. Berörd personal samt eventuellt kamratstödjarna håller kontinuerlig uppsikt över de inblandade eleverna. 4. Uppföljningssamtal genomförs efter 1-2 veckor.

5 5. Om det konstateras att det inte längre förekommer trakasserier avslutas ärendet och huvudman informeras om att ärendet avslutats och dokumentationen arkiveras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vid misstanke om trakasserier mellan vuxen och elev vidtas följande åtgärder: 1. Rektor kontaktas omedelbart. Händelsen utreds och dokumenteras efter kontakt med uppgiftslämnare och berörda. Huvudmannen informeras. 2. Rektor samtalar med de inblandade och informerar vårdnadshavare. 3. Rektor avgör eventuella ytterligare åtgärder. 4. Rektor genomför uppföljningssamtal efter 1-2 veckor. Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning mellan vuxna Vid misstanke om trakasserier mellan vuxen och vuxen vidtas följande åtgärder: 1. Rektor och skyddsombud kontaktas omedelbart. Händelsen utreds och dokumenteras efter kontakt med uppgiftslämnare och berörda. 2. Rektor samtalar med de inblandade. Skyddsombudet deltar. 3. Rektor avgör eventuella ytterligare åtgärder. 4. Rektor genomför uppföljningssamtal efter 1-2 veckor. Särskild upprättad plan finns. Övrigt Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktsschema upprättas för varje läsår. Utvecklingssamtal genomförs med varje elev varje termin. Enkäter genomförs enligt ovan. Minst två resurspersoner finns till för alla elever på skolan och uppehåller sig i elevutrymmen på elevernas raster och håltimmar. Täta kontakter mellan alla vuxna på skolan. Detta gäller särskilt för att förebygga utsatthet bland våra grundsärskoleelever och nyanlända elever. Kamratstödjare utses i varje klass. Samarbete med föräldrar. Redan vid första föräldramötet innan eleven börjar i åk 7 uppmanas föräldrarna att snarast ta kontakt med handledare/skolledning vid trakasserier eller kränkande behandling. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Elever: Vilken vuxen som helst på skolan Föräldrar: Handledare sedan rektor Rutiner för uppföljning Utredaren följer upp ärendet genom samtal med de inblandade. Kompisteamet har uppsikt över berörda elever. Rutiner för dokumentation Den som utreder händelsen ansvarar för att dokumentation sker. Kommunens dokumentationsmallar används. Anmälan om trakasserier skickas till huvudmannen. Kompisteamet och rektor ansvarar. Ansvarsfördelning Se ovan

6 Läsåret 2013/2014 Mål Fler vuxna oftare i korridorer. Ökad uppmärksamhet på våra elever i årskurs 9. Erbjuda fler rastaktiviteter. Ännu tydligare arbete med grupprocessen- i synnerhet i årskurs 7. Hitta tydliga dokumentationsrutiner för det åtgärdande arbetet. Uppföljning Uppföljningen ägde rum i maj 2014 med kamratstödjare och kompisteam samt i juni med övrig personal. Följande synpunkter lyftes: Ordningsreglerna förankrades i en transparent process i elevråd, brukarråd och hos personal och följdes i allt väsentligt. Mobiltelefonanvändandet kvarstår som problem under lektion. Den ökade uppmärksamheten på elever i åk 9 har medfört att grupperna förbättrats och måluppfyllelsen ökats. Mer aktivitetsmaterial har köpts in och används flitigt både inom- och utomhus. Påfallande stor aktiviteter utomhus. Dokumentationsrutinerna har förbättrats och följer kommunens riktlinjer. Rastvaktschema har funnits, liksom kamratstödjare och detta har bidragit till att rasterna ofta förflutit lugnt, trots våra stora klasser i framför allt årskurs 9. De fall av kränkningar som kommit till personalens kännedom har utretts skyndsamt och framgångsrikt, vilket tyder på att arbetsgången för det åtgärdande arbetet fungerar. Åtgärder läsåret 2014/2015: Mål Ökad trivsel och trygghet i skolan Utarbeta och påbörja genomförandet av en särskild plan för förbättrad integration av våra nyanlända elever. Rektor/all personal Regelbundet genomföra t ex en temadag med fokus på mångfald/allas lika värde. Rektor/all personal Diskussion med elever/personal kring våra tydligare regler om arbetsro i klassrummet. Rektor/all personal Rastvaktsschemat följs. Rektor/berörd personal Skolan gör vid behov tidiga insatser i klasser för att trygga god arbetsmiljö. Lärare/arbetslag/rektor/elevhälsan Fler rastaktiviteter erbjuds särskilt med fokus på uteaktiviteter. Elevråd/ resurspersoner

7 Bilaga1 Aktuella bestämmelser Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (Skollagen 6 kap 8 ) Enligt 3 kap 14 diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) Begreppsdefinitioner Nedan följer begreppsdefinitioner samt exempel på kränkande behandling och diskriminering. Dessa är hämtade på diskrimineringsombudsmannens hemsida 30/9-14. ( Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller

8 liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på internet. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

9 Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.

10 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]