Studieresa till Holland 3 7 maj 2010
|
|
- Henrik Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studieresa till Holland 3 7 maj 2010 Inger Andersson, hygiensjuksköterska Birgitta Perälä, hygiensjuksköterska Avdelningen för Mikrobiologi och Vårdhygien Akademiska sjukhuset, Uppsala
2 2 Hösten 2009 sökte vi (Birgitta Perälä och Inger Andersson) ett stipendium från Opus Health Care för att göra en studieresa till Holland. Våren 2010 gick resan av stapeln. Vi har ett stort problem med ökningen av resistenta bakterier i hela världen. I Norden har vi haft ett gynnsamt läge, så också Holland, trots att de är omgivna av länder som har betydligt större problem. Vi sökte stipendiet för att besöka Holland och få ta del av deras strategi till framgång och för att få träffa kollegor och besöka sjukhus samt utbyta erfarenheter. Holland är ett mycket tätbefolkat land med ca 13.2 miljoner invånare. Med en storlek på kvadratkilometer är Holland något större än Småland men mindre än Jämtland. Det mest utmärkande draget hos Holland är det flacka landskapet. Ungefär halva landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå. Vi hade kontakt med Thea Daha före avresan. Thea är motsvarigheten till vår rikshygiensjuksköterska. Kontakten fick vi via vår nu pensionerade hygienöverläkare Ulrika Ransjö. Thea hade planerat vår vistelse från morgon till kväll. Vi hann besöka tre sjukhus samt RIVM (motsvarande Smittskyddsinstitutet). Vi bodde i Leiden, en universitetsstad ca 5 mil från Amsterdam. Thea hade gjort reskartor för varje dag så att vi enkelt kunde ta oss till de olika städerna som vi besökte med tåg och buss. Första besöket var i staden Utrecht på Universitair Medisch Centrum (UMC) Utrecht. Vår Holländska kollega Roel Lagendijk, Infection Control Professional (ICP) tog emot oss. Sjukhuset hade vårdtillfällen och mottagningsbesök per år på sjukhuset.
3 3 Ca personer är anställda där. Deras inriktning är främst medicin, dvs. neurologi, kardiovaskulära sjukdomar, immunologi, infektionssjukdomar samt onkologi. Det fanns två heltidsanställda ICP, fyra ICP som arbetade halvtid, samt en dataansvarig/sekreterare fyra dagar/vecka som utförde mycket av de skrivbordsarbeten som vi hygiensjuksköterskor gör idag. ICP var i tjänst hela dygnet, de hade jour i hemmet på kvällar, nätter och helger. Mycket av vårdärendena kunde lösas per telefon. I Holland har man två års vidareutbildning till ICP. Utbildningen finns i två städer i Holland och man läser på distans under arbetstid. Deras chef var en mikrobiolog som de träffade en gång / vecka. De arbetade efter guidelines (nationella) som uppdateras vart femte år. De gav råd till vårdpersonalen i olika ärenden som t.ex. isolering av patienter, desinfektion av vårdrum, utrustning samt metoder (lokala guidelines). De hade också ansvaret för att utbilda personalen och studenter. De arbetade också med olika projekt och deltog i regionala och nationella konferenser. Deras största problem var ett ökande antal positiva med ESBL. De hade enstaka patienter som var koloniserade med VRE men ingen smittspridning eller utbrott av infektioner. Vid diarréutbrott hade man kohortvård av patienterna. De odlade regelbundet på endoskop genom att provta diskvattnet i diskmaskinerna. Vi fick besöka deras nya intensivvårdavdelning som bara hade varit öppen i tre veckor och som de var mycket stolta över.
4 4 Sjuksköterskorna behövde inte hämta något material för vården av patienten. De fick in en förfylld vagn som fylldes på varje dygn. Man ville inte ha personal som arbetade i patientvården springande i förråden. De sa att sjuksköterskornas profession är omvårdnad - inte städa eller hämta saker. Sjuksköterskorna behövde inte heller dela medicin, det gjordes av apotekspersonal i speciella läkemedelsrum.
5 5 Läkemedelsordinationen utfördes elektroniskt av läkaren direkt till apotekspersonalen. Det fanns tillgång till apotekare dygnet runt om sjuksköterskorna hade några frågor. För att få tillgång till läkemedlen var man tvungen att öppna med sin personliga ID. När läkemedelsvagnen var klar levererades den till sjuksköterskan på avdelningen. Läkemedlen var ID märkta för varje patient. Den medicintekniska utrustningen var takhängd. Det innebar rena golv utan sladdar eller utrustning på hjul. Det fanns en liten trädgård i mitten på avdelningen så att personal och anhöriga kunde vistas ute. Anhörigrummen bestod av moderna fåtöljer (avtorkningsbara) som bäddades till sängar. Vi frågade hur många nätter anhöriga fick stanna, men det var obegränsat. Alla möbler som vi såg var avtorkningsbara. Alla patienter hade egna rum med en ansvarig sjuksköterska. På kvällar och helger var man tvungen att ibland ta hand om två patienter. För handdesinfektion användes Sterillium. Alla sängar hade avtorkningsbara kuddar och madrasser. De hade ett desinfektionsrum för sängar och medicinteknisk utrustning. Där arbetade särskild personal. Övriga sängar på sjukhuset som inte hade så mycket elektronik som intensivvårdssängarna åkte till en speciell avdelning för sängrengöring. Vi tyckte att det var stora ytor på avdelningen och breda korridorer.
6 6 Vid entrén till sjukhuset kunde man låna en rullstol som var avtorkningsbar med samma princip som vi lånar kundvagnar på affären. Nästa dag var vi välkomna till RIVM = National Institute for Public Health and the Environment (Institutet för hälsa och miljö) som är beläget i staden Bilthoven. Motsvarar vårt Smittskyddsinstitut. LCI (National coordinator infectious Disease control) Rob Riesmeijer tog emot oss. Han är mikrobiolog och hade arbetat 1 år för RIVM Han blev anställd i samband med influensautbrottet i världen. Alla organisationer jobbar åt samma håll litet land- god kommunikation. Q-fever Coxiella burnelbii är sedan ca 1 år tillbaka något de arbetar mycket med. Man har ett utbrott i södra Holland bland bönder. Kan överföras via zoonos från framförallt bland getter och får som drabbas av denna bakterie. RIVM ger även ut broschyrer till allmänheten om resistenta bakterier m.m. Vi fick också träffa Sybren Lekkerkerk som forskade i MRSA och kommer att publicera det i Pub Med. Det pågår för närvarande två studier om MRSA i Holland. Man har bl.a sett att patienter i södra Holland som söker vård i Belgien har en annan stam av MRSA än i övriga Holland.
7 7 Om man har vårdats utomlands de senaste 2 månaderna i mer än 24 timmar ska man screenas för MRSA började man arbeta efter konceptet search and destroy i Holland. En del röster hörs för att släppa lite på detta, men de vi talar med idag anser att man bör fortsätta enligt samma linje. MRSA positiva patienter sorteras in i olika riskkategorier från 1-4, där kategori 1 innebär total isolering, personalen bär hel skyddsutrustning inklusive munskydd. Vilken kategori de placeras i beror på graden av smittsamhet. Detta utvärderas dagligen, vid provsvar, förekomst av riskfaktorer etc. Vid kategori 4 är man känd bärare, men räknas ej som smittsam, man flaggar i journalen men har inga övriga restriktioner. Patienten uppmanas dock att informera om smittan vid vård etc. Vi fick också besöka PREZIES och fick där information om hur de arbetar. PREZIES står för förebyggande av nosokomiala infektioner genom övervakning. PREZIES är ett nätverk av deltagande institutioner inom sjukvård i motsvarande landsting och kommun, Institutet för Hälsa (CDO) och Nationella institutet för folkhälsa och miljö (RIVM). Man arbetar förebyggande genom att övervaka infektionsläget och återrapportera till verksamheten. Detta vet man minskar de vårdrelaterade infektionerna. I Haag åkte vi till MCH = Medisch Centrum Haaglanden där vi besökte våra kollegor Henk Saak och Frans de Vos. De arbetar mycket självständigt och träffade sin ansvariga läkare en gång i veckan. De ansåg att det var mycket viktigt att besöka vårdavdelningarna ofta och prata med personalen. Det var då man fick höra allt som inte fungerade och personalen kunde be om hjälp på stående fot. De hade en läkarkandidat som hjälpte dem med skrivbordsjobbet, smittspårning, mm. De hade inga kontrollsystem om personalen följde deras råd om t ex handdesinfektion, klädregler. De arbetade efter policyn att all personal har ett eget ansvar och att ICP inte var några poliser. Vi fick följa med dem till en snart färdigombyggd operationsavdelning. Där visade de oss många finesser, bland annat registrerades dörröppningarna automatiskt. Dom hade valt att ha små fönster in på operationssalarna, de tyckte inte om genomräckningsskåp (de stör också det laminära luftflödet).
8 8 En grön lampa lyste på salen när ventilationen var tillräcklig för att starta operationen, annars lyste den rött. De dukade upp på salen, men hade extra ventilation för detta. Telefoner för att inte öppna dörren i onödan. Patientsängen stod utanför operationssalen i speciell sluss under operation. De använde Sterillium på hela sjukhuset för handdesinfektion. Städningen utfördes av speciell personal. De använde alkoholbaserade rengöringsmedel och klorin (vi kände lukten av klorin). Vi fick även besöka neonatalavdelningen. Kuvöserna var nära varandra med personal och anhöriga omkring dem. Personalen hade inte skyddskläder på sig vid t ex blöjbyten. De hade avdelat en speciell person på avdelningen vars uppgift var att rengöra kuvöserna som ICP
9 9 ansåg var viktigt ur smittspridningssynpunkt. Denna person tog detta på stort allvar och satte en heder i att kuvöserna var rätt rengjorda. Vi besökte också dialysavdelningen där personalen hade skyddsutrustning från topp till tå vid dialysstart. Vi såg inte speciellt mycket handsprit någonstans på sjukhusen som vi besökte, t ex fanns det inte handsprit på sänggavlar, i korridorer eller till anhöriga/patienter. Det som var speciellt på detta sjukhus var att ICP hade ett mycket bra dataprogram och enkelt sätt att se vilka avdelningar som hade patienter med resistenta bakterier. Detta uppdaterades dagligen. Sista dagen visade Thea oss sjukhuset i Leiden. Vi träffade hennes chef Prof. Van den Broek (infektionsläkare) som informerade oss om det preventiva arbetet på Leidens universitetssjukhus. Han berättade också om resistensläget i Holland. I Holland finns Dutch Working Party Infection Prevention där alltså Thea är anställd. De har sin bas på sjukhuset i Leiden, men arbetar nationellt. De finansieras av hälsoministeriet och startade Målet är att utveckla och publicera uppdaterade, vetenskapligt grundade riktlinjer för förebyggande av infektion på sjukhus, vårdboenden, institutioner för psykiskt funktionshindrade, tandvård och i hemvård. Riktlinjerna syftar till att förebygga infektion hos patienter och personal och är tänkta att vara en hjälpande hand vid utarbetandet av lokala riktlinjer. Riktlinjerna omfattar en rad olika ämnen, som t.ex. basala hygienrutiner, desinfektion och sterilisering, tuberkulos och MRSA. Förutom dessa finns riktlinjer för en återhållsam användning av medicinsk utrustning och utrustning såsom katetrar, oscilloskop och nebulisatorer samt riktlinjer för förebyggande av infektioner på särskilda avdelningar på ett sjukhus såsom neonatologi, operationssalar mm. Förutom att utarbeta riktlinjer har arbetsgruppen också en rådgivande funktion. De svarar på vårdhygieniska frågor antingen per telefon, brev eller e-post. Riktlinjerna anses vara professionella normer och används som sådana av hälsoskyddsinspektör vid dennes kontroller. Thea hade också ordnat med en telefonföreläsning av en sådan inspektör från Health Care Inspectorate -motsvarande vår hälsoskyddsmyndighet. De har tillsynsansvar även över sjukvården och gör regelbundna inspektioner för att se att vården följer riktlinjerna etc. De ger förslag på förbättringar och gör sedan alltid uppföljningar en eller flera- för att se att
10 10 bristerna blivit åtgärdade. Om inte, kan påföljder, som ex stängning av avdelningar, komma i fråga. Vad gäller den kommunala vården så ser det annorlunda ut i Holland jämfört med Sverige. Hygiensjuksköterskorna på sjukhusen har inget ansvar för den kommunala vården. De svarar ibland på frågor per telefon, men har ingen ersättning för detta, det finns inga avtal skrivna. De kommunala boendena kan ibland anställa egna hygiensjuksköterskor, men de har då ingen anknytning till den vårdhygieniska expertisen på sjukhusen. Så vi fick tyvärr ingen inblick alls i vilken vårdhygienisk standard som finns i den kommunala vården i Holland. Den sista eftermiddagen ägnade vi åt det som Holland är så känt för; de underbara tulpanodlingarna! Vi besökte den fantastiska blomsterparken Keukenhof och fick ett underbart avslut på vårt besök!
11 11 Birgitta, Thea och Inger vid avskedsmiddag hemma hos Thea och hennes make. Tack för en fantastisk inblick i det holländska vårhygieniska arbetet! Inger Andersson och Birgitta Perälä
Lokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merAntibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000
Läs merCalici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merSmittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Läs merHygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting
Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merHund i kommunal vård och omsorg en vårdhygienisk utmaning
1 Hund i kommunal vård och omsorg en vårdhygienisk utmaning Ur 1177.se Inger Andersson, hygiensjuksköterska Maria Grimfelt, hygiensjuksköterska 5 april 2017 Arbetsgrupp Andersson Inger, hygiensjuksköterska,
Läs merSjälvklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Läs merRegionalt nätverk neonatalvård och vårdhygien- Ett gott exempel
Regionalt nätverk neonatalvård och vårdhygien- Ett gott exempel Studiedagar SFVH 2018-03-22 Anna Lindén, Neonatal och Eva Edberg, Vårdhygien Uppsala Örebro regionen Prematur inte färdig, inte redo. För
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs merUppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård
1 (6) Vårdhygien Stockholms län Uppföljning av vårdhygieniska aspekter vid husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i direkt i datorn och därefter sparas samt skickas
Läs merVårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa
Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merEgenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för
Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående
Läs merVarför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.
Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien kan förebygga vårdrelaterad
Läs merLokal anvisning 2012-04-30
1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merHygienombud NUS utbildning 2015 program
Hygienombud NUS utbildning 2015 program 12.30 Välkommen Vårdhygien - vad har hänt sen sist? MRB och smittutredningar 13.30 Workshop Nu har vi mätt- hur går vi vidare? Samarbete - Hur kan vårdhygien stötta?
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt
Läs merVårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård
1 (5) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter inför driftstart av husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn och därefter sparas samt mailas in till
Läs merInvigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010!
Invigning av en ny Infektionsklinik i Malmö 2010! 1 2 3 4 Ny infektionsklinik - metoder Att bli involverade som infektionsspecialister Vad hade vi tidigare? Architecture design precedents. Positivt och
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merVÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merVÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:
Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merUtbrottet på neonatalavdelningen i Västerås
Utbrottet på neonatalavdelningen i Västerås Daniel Heimer Avdelningen för Vårdhygien, Västerås 1 Spridning av gramnegativa bakterier på neonatalavdelningar Jönköping juni 2008 E-coli ESBL Sahlgrenska barnkirurgen
Läs merMinska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare och specialist i vårdhygien Region Uppsala Hur kan en
Läs merVÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:
Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet
Läs merMotion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-06-19 15 (31) Ks 256 Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar Dnr 2017/359-109 Peter Johansson (M)
Läs merVårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner Att leda för att förebygga vårdrelaterade infektioner Agneta Andersson, SKL Hans Rutberg, SKL Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER
Läs merViktoriadagen maj Ingrid Isaksson Vårdhygien
Viktoriadagen maj 2017 Ingrid Isaksson Vårdhygien Smittspridning MRSA på vårdcentral 1. -31, pos 161027. Bensår. Gjort många oml sedan 1512. Pillar mycket i såren. Make alltid med. 2: -51, pos 161030.
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merVad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merNeonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning
Neonatalvården högriskmiljö för VRI och smittspridning Problem, behov och förebyggande åtgärder Eva Melander, Verksamhetschef, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Neonatalvården värsta risken för VRI och utbrott.
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merHygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län
Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,
Läs merBasala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd
Läs merHygienkonferens. Hösten 2016
Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merVankomycinresistenta Enterokocker. Utbrott i Västmanland 2008 / 2009
Vankomycinresistenta Enterokocker Utbrott i Västmanland 2008 / 2009 Daniel Heimer, hygienöverläkare Eva Edberg, hygiensjuksköterska 1 Monet - Water Lillies 2 Superbakterie på Centrallasarettet 3 Invasiva
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merVRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Läs merKategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Läs merVirusorsakad Gastroenterit inom vården
Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT
Läs merMRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
Läs merRegion Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Läs merDjur i kommunal vård och omsorg vårdhygieniska rekommendationer
Djur i kommunal vård och omsorg vårdhygieniska rekommendationer Från vasteras.veckanskommun.se Inger Andersson, hygiensjuksköterska Annie-Marie Bromark, hygiensjuksköterska maj 2017 Arbetsgrupp Andersson
Läs merRengöra och städa. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län
Rengöra och städa Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Socialstyrelsen Nationell tillsyn 2011 (56 vårdenheter) Syfte granska vårdgivarnas centrala direktiv för att skapa god hygienisk standard
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården
Läs merinformation till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad
information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...
Läs merChecklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg
Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Hygienombudet ansvarar för att besvara enkäten. Samtliga frågor besvaras ur ett avdelnings- /enhetsperspektiv.
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Läs merStädning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt?
Städning i vården Vem sa att det skulle vara enkelt? Riksföreningen för operationssjukvård Hygienforum 2019 Eva Edberg, Vårdhygien Region Västmanland Hygienforum 2018 Presentation av ny städstandard Artikel
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merKVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...
KVALITETSSÄKRING av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland Datum:... Kommun:... Boende... Enhet... Sammanställt av nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar
Läs merBasala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning
1 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Normalflora Huvuddelen av vår bakteriella normalflora finns i mag- och tarmkanalen,
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs merInformation till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25
Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på
Läs merFinns fast mötestid där vårdhygieniska frågor diskuteras regelbundet? Diskussion på möte där alla personalkategorier finns representerade.
Lathund till Checklista för egenkontroll Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden är en anpassning utifrån Svensk
Läs merVårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV
1 (7) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn
Läs merRevidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april 2017 Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset Viktigt Detta är en sammanfattning av nyheter och förändringar ersätter INTE rutinerna
Läs merVårdhygienisk expertservice till primärvården en utmaning
Vårdhygienisk expertservice till primärvården en utmaning Eva Melander, hygienläkare, enhetschef Carina Andersson, hygiensköterska Vårdhygien Område smittskydd och vårdhygien Före 2009 ett Vårdhygien för
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merBioburden på dörröppnare
Bioburden på dörröppnare Operation Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH-poäng, 2014 Författare: Jennie Austmo Handledare: Maria Hansby, Fredrik Törnlund Sammanfattning Projektarbete/ Studie
Läs merInfluensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne
Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merVårdhygien Västra Götaland. Göteborg September 2016
Vårdhygien Västra Götaland Göteborg September 2016 Strama o Vårdhygien utbildning, 2016 Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den
Läs merKontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Denna handlingsplan skall finnas hos alla vårdenhetsöverläkare och vårdenhetschefer
Läs merStudiedagar Conventum, Örebro 2013
Studiedagar Conventum, Örebro 2013 Onsdagen den 20 mars 10.00-11.30 Registrering och utställning 11.30-12.30 Lunch och utställning 12.30-12.45 Inledning - Välkomna 12.45-14.15 Stick- och skärskador och
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merDen långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare
Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Pieter Brueghel. The extraction of the stones of madness, 1556 57. Jana Johansson Huggare Jana Johansson Huggare 19 april
Läs merVårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit
2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...
Läs merUpdate Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm
Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal
Läs merKänner du till vårdhygiens hemsida?
Känner du till vårdhygiens hemsida? 1. Ja, jag har varit inne på den 2. Ja, men jag har aldrig varit inne på den 3. Nej 0% 0% 0% 1. 2. 3. Vårdhygien Tvärprofessionella team som bistår verksamheten för
Läs merVirusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård
Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Läs merVårdrutin Calicivirusgastroenterit
1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION
Läs merMRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merInfluensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?
Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs mer