Hur kan återkoppling påverka studenters grupparbete?
|
|
- Christoffer Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur kan återkoppling påverka studenters grupparbete? Katarina Andreasen, David Black-Schaffer, Anders Hast, Silke Langeheder* DiaNa Handledarkurs VT2013 Aktiva studenter i grupparbeten *Författarnamn i bokstavsordning
2 2 (6) Inledning Alla behöver vi få återkoppling på det vi gör. Återkoppling kan utgöra en bekräftelse på att vårt beteende fungerar men om återkopplingen är konstruktiv kan den också driva oss framåt i vår utveckling genom att visa på områden där vi kan förbättras. Återkoppling (eng. feedback) kan definieras som "information about the gap between the actual level and the reference level of a system parameter which is used to alter the gap in some way (Ramaprasad 1983). För att kunna utvecklas behöver vi få veta om vi är vid referensnivån eller hur vi kan förändras för att närma oss den. I lärandesituationer visar studier att studenterna behöver få återkoppling på sitt enskilda arbete för att utvecklas positivt (Elmgren och Henriksson 2010). För studenter som arbetar i grupp kan grupparbetet innebära både fördelar och nackdelar (Gibbs 1995) och det är viktigt att läraren tidigt förklarar vad som förväntas och ger tydliga instruktioner (Jern 2008, Elmgren och Henriksson 2010). Återkoppling vid grupparbeten kan användas med syftet att få en bättre slutprodukt av arbetet ( performance feedback ) eller för att få ett bättre fungerande grupparbete ( process feedback ; Gabelica et al. 2011). Dessa två syften är relaterade men i detta arbete har vi fokuserat på återkoppling med syfte att få grupprocessen att fungera bättre, det vill säga process feedback, snarare än på slutprodukten. Vårt antagande var att om gruppen fungerar bättre kommer med stor sannolikhet även slutprodukten att påverkas positivt. Syftet med detta projekt var att undersöka hur återkoppling kan ha en positiv inverkan när studenter samarbetar i grupp. De frågor vi ställde oss var: Hur kan återkoppling användas för att driva grupparbetet framåt? Hur ser kvalificerad återkoppling ut och spelar det någon roll när återkopplingen ges? Och vilken roll kan handledare och medstudenter ha vid återkoppling? När och hur ska man ge återkoppling? Att välja rätt tidpunkt och frekvens för att ge återkoppling kan vara essentiellt för att påverka gruppens arbete och att driva den framåt. Dessutom kan återkoppling ges via läraren eller via andra studenter, det vill säga, andra medlemmar i gruppen. Frågan är då hur man kan skapa en återkopplingsprocess som tar hänsyn till vem det är som återkopplar och hur och när återkopplingen ska ske. Återkoppling genom handledaren Kvalificerad återkoppling är visserligen något att sträva efter, men det kan vara så att timingen av återkopplingen är minst lika viktigt som dess innehåll. I detta sammanhang verkar det vara mest effektivt att ge återkopplingen omedelbart, det vill säga i slutet av ett gruppmöte. Om återkopplingen ges först i början av nästa träff tenderar gruppen till att ha glömt vad det var som inte fungerade bra i gruppens arbetsprocess och risken är då stor att de fortsätter att jobba vidare utan att ta till sig återkopplingen (Michaelsen et al. 2002). Det som också påpekas är att det är bra att börja med återkoppling redan på ett tidigt stadium av gruppens arbete, men att då göra det ganska informellt och att senare formalisera återkopplingens karaktär och utformning.vad man också bör tänka på när man ger återkoppling som handledare är att formulera jag-meningar så att återkopplingen får en personlig karaktär och även att ge regelbunden formative feedback istället för summative feed-back (Jaques och Salmon 2007). Våra egna tankar kring tidpunkt och frekvens för återkopplingen är att det är viktigt att återkoppla på olika stadier av grupprocessen och att anpassa sig efter gruppens behov så att man ger lagom mycket återkoppling. Mer avancerade grupper kan till och med själva bestämma vad de behöver få återkoppling på (Elmgren och Henriksson 2010).
3 3 (6) Återkoppling från andra gruppmedlemmar Att genomföra ett system som bygger på att gruppmedlemmar återkopplar till varandra är särskilt viktigt när man som lärare planera att betygsätta individerna i gruppen (Michaelsen et al. 2002). Detta kan exempelvis ske i samband med en självreflektion där en student fyller i ett formulär om sin roll i och sina bidrag till gruppen. En annan student fyller i samma formulär om studenten i fråga. Sedan diskuterar och jämför studenterna de bägge formulären för att se hur de andra i gruppen uppfattar den utvärderade studenten. En sådan återkopplingsform kan dock bara genomföras när gruppen är etablerad och det finns tillit mellan gruppmedlemmarna för det kan vara ganska känsligt. Ett alternativ kan vara att läraren är med som moderator eller i form av individbaserad återkoppling från lärarens sida. En annan möjlighet är att använda sig av en reflektor (Millis 2010) genom att läraren tilldelar en student i gruppen rollen som observeratör som observerar gruppens arbete, arbetskultur, interaktioner och prestation. I början kan reflektorns uppgift bara vara att rapportera en intressant sak som hen har observerat om samarbetet i sin grupp inför hela kursen, nästa gång en sak som kan förbättras, men i senare stadier kan reflektorn återkoppla direkt till gruppen, återigen baserat på väldefinierade kriterier. Metoder för återkoppling Här nedan ges en översikt över några metoder för återkoppling som innehåller en hel del praktiska förslag som är alldeles för många för att radas upp. Därför har metoderna sammanfattats mycket kort och den intresserade läsaren rekommenderas att läsa de referenser som det hänvisas till. Co-konstruktivism modellen menar att lärande sker när studenten/gruppen är aktiv i lärandet och i lärandeprocessen och är med och skapar mening och kunskap i motsats till att bara passivt bli matad med fakta. Här vävs återkoppling, reflektion och diskussion ihop, vilket leder till metalärande, dvs lärande om lärandet. Detta gör att studenten utvecklar sin lärandeförmåga, vilket ofta är viktigare än själva faktakunskapen. Enligt Cervin et al. (2006) så är god återkoppling ett fundamentalt verktyg för att göra studenterna till konstruktivister. Man nämner verktyg som tavelredovisningar med diskussion, operativ utvärdering och kamratgranskningar. Tanken är att studenterna ska bli motiverade att lära, men att läraren har en central roll i att hjälpa studenterna att utveckla ett konstruktivistiskt angreppssätt. Det är här återkopplingen är ett centralt verktyg. När det gäller studenter i grupp nämns att studenterna själva kan ges tillfälle att ge återkoppling till varandra, exempelvis vid räkneövningar i grupp och kamratgranskning av rapporter, men att läraren också kan ge återkoppling till hela klasser. Praktiska förslag om hur man faktiskt kan gå till väga när man både ger och tar emot återkoppling ges bl.a. av University of South Australia baserat på Cole (2006) och Le Guin (1998). De menar att både förmågan att ge och ta emot återkoppling är kommunikationsförmågor som man kan utveckla. Även om förslagen är riktade till skrivargrupper så menar författarna att förslagen är tillämpliga inom en mängd områden. Många praktiska exempel ges på vad som är bra och dålig återkoppling och på beprövade spelregler för grupper. Dessutom går man in på olika roller och beteenden man kan ha i en grupp. Förslagen är alldeles för många för att kunna sammanfattas kort, men exempelvis menar författarna att man ska kritisera det som skrivits och inte den som skrivit och att man ska vara konkret i en positiv anda. Keyton (2005) ger exempel på vad man kan ta upp när man ger återkoppling till både individer och grupper, som exemplevis gruppmedlemmarnas roller och gruppens mål. Hon går också in på gruppsykologi som att vi som enskilda medlemmar tenderar att ta åt oss äran om gruppen arbetar bra medan vi skyller på gruppen när något gått dåligt. Hon rekommenderar att ge regelbunden återkoppling inom gruppen. Tanken är att 1) de enskilda gruppmedlemmarna kommer göra sitt bästa när de vet att deras bidrag kommer utvärderas av de andra, 2) grupptillhörighetskänslan kommer stärkas och 3)
4 4 (6) gruppmedlemmar som får positiv feedback kommer att göra ännu bättre ifrån sig och känna sig ännu mera nöjda. En modell med återkoppling som tillämpas i flera ämnen vid Teknisk-Naturvetenskaplig fakultet, Uppsala universitet, är DiaNa-modellen, DiaNa (Dialog för Naturvetare och teknologer) är kommunikationsträning för studenterna i muntliga och skriftliga övningar samt i gruppinteraktioner. De två grundstenarna i kommunikationsträningen är att studenterna får återkoppling på genomförda prestationer och gör en självvärdering efteråt. Återkopplingen vid grupparbeten innebär att studenterna får kommentarer, inte bara på ämnesinnehållet i rapporten/presentationen, utan även på sitt arbetssätt inom gruppen. Genom detta får studenterna kontinuerligt konkreta bilder av vad som fungerar bra och vad som bör förbättras i deras arbetssätt. Självvärderingen innebär att studenten reflekterar över sin insats och över återkopplingen som hon/han fått och väljer något område att förbättra till nästa gång. Genom återkoppling och självreflektion stimuleras studenterna till en aktiv personlig utvecklingsprocess där de själva tar ansvar för sin utveckling. Studenternas utveckling följs upp under utbildningens gång. Studentens självvärderingar och vissa texter, videofilmade presentationer m.m. från de genomförda kommunikationsövningarna sparas i en personlig kommunikationstränings-portfölj. Varje student träffar en handledare för ett personligt samtal med återkoppling om sin kommunikationsträning vid två tillfällen under sin utbildning, vanligen på termin tre och termin sju. Som grund för dessa samtal används dokumentationen i portföljen. För återkopplingen har flera formulär utarbetats. För gruppinteraktioner finns dels ett mer generellt formulär för återkoppling under grupparbetets gång, och dels ett formulär riktat mot studenter som haft rollen som ordförande (se bilagor 1 och 2). Ett exempel på hur man som lärare kan återkoppla vid grupparbeten Oakley et al. (2004) ger ett konkret exempel på hur man kan hantera studentprojekt samt presenterar en plan för hur man kan ge återkoppling till studenterna under hela kursen: 1. Arbetet börjar med att varje grupp enas om grupparbetetsregler som tillhandahålls av kursledningen och även fastställer sina egna förväntningar inför grupparbetet. Dessa avtal sparas av läraren för att kunna användas senare i kursen som en påminnelse till grupper som får svårigheter med sina åtaganden. 2. Studenterna får sedan några allmänna råd om vad som fungerar och inte fungerar i grupparbeten, i synnerhet om vikten av att följa gruppens regler och att verkligen arbeta tillsammans. 3. För att lösa grupprelaterade problem, får studenterna fylla i en enkät om hur väl deras grupp utvecklas mot att bli en effektivt arbetande grupp. Detta tvingar eleverna att identifiera vad som fungerar och inte fungerar. Läraren sparar dessa formulär, men agerar inte utifrån dem. Om eleverna tar upp problem hänvisar läraren dem till grupparbetetsreglerna och läraren kan också ge 10-minuters kriskliniker. Dessa kliniker består av att låta eleverna brainstorma kring olika sätt att hantera problem som identifierats i enkäterna. Vid slutet av dessa 10 minuters brainstorming, ber läraren studenterna identifiera de bästa två idéerna och att prova dessa. Detta ger studenterna flera konkreta metoder och gör att problematiska studenter förstår hur allvarligt de andra studenterna tar dessa frågor. 4. Den sista delen av återkopplingen sker genom att studenterna utvärderar varandra. Detta görs regelbundet under kursen och består av att ge kvalitativa betyg till varje student från Utmärkt till Frånvararande. Betygen ges i relation till hur studenten hanterar gruppmedlemskapet snarare än till det relativa bidraget till produkten, eftersom det då blir mindre konkurrensinriktat och mer konstruktivt. Under denna process, utvärderar studenterna varje medlem i gruppen och diskuterar sina utvärderingar med varandra. Detta genomförs tre gånger under kursen där första gången är ett testtillfälle som inte samlas in av läraren. De senare två gångerna samlar läraren in
5 5 (6) sammanfattningarna av varje students utvärderingar av de andra studenterna och dessa används för att justera gruppbetyget och för att spegla hur mycket varje medlem har bidragit. 5. Den slutliga formen av återkoppling används i de fall där gruppen inte klarar att arbeta tillsammans. I dessa fall används aktivt lärande för att förtydliga problemen. Studenterna lyssnar på varandras synpunkter tills de själva kan upprepa den andra studentens synpunkter på ett opartiskt sätt. Studenterna kan, enligt gruppens regler, utesluta studenter som inte deltar i grupparbetet och även själva hoppa av från gruppen om de känner att de övriga inte hjälper till. För att genomföra någon av dessa åtgärder krävs att studenterna först arbetat med lärarna för att se om problemen kan lösas på något annat sätt. Slutord Återkoppling är viktigt generellt och även vid grupparbeten. Den kan ges både av handledaren och av de andra gruppmedlemmarna. Det är viktigt att återkopplingen ges kontinuerligt under grupparbetsprocessen men speciellt på ett tidigt stadium och gärna då mer informellt. Metoderna för återkoppling är många men flera bygger på att studenterna själva ska vara aktiva och reflekterande. Det är också viktigt att återkopplingen ges i en positiv och konstruktiv anda och som jag-budskap. Under arbets gång diskuterade vi att vi tyckte det var ett problem att många källor är ganska allmänna och abstrakta när det gäller återkoppling och vi upplevde ett behov att presentera konkreta exempel på hur man som lärare kan använda sig av återkoppling vid grupparbeten. Vi valde därför att presentera två modeller mer i detalj: DiaNa-modellen och Oakley exemplet. Vår förhoppning är att andra lärare kan inspireras av vår sammanställning och använda sig mer av återkoppling som pedagogiskt redskap vid handledning av studenter som gör grupparbeten. Referenser Cervin, A, Johnsson, C, Robertsson, A, Rydén, T Återkoppling som del i lärandeprocessen. Cole, Joni Toxic Feedback: Helping Writers Survive and Thrive. University Press of New England. Elmgren M., Henriksson, A-S Universitetspedagogik. Nordstedts, Stockholm. Evertson, C.M, Weinstein, C.S Handbook of classroom management: research practice and contemporary issues. Lawrence Erlbaum Associates, Inc Publishers. Gabelica, C., Van den Bossche, P., Segers, M., Gijselaers, W Feedback, a powerful lever in teams: A review. Educational Research Review 7: Gibbs, G Learning in teams: A tutor guide. Oxford Centre for Staff Development, Oxford. Jaques, D., Salmon, G Learning in Groups. A Handbook for face-to-face and online environments, 4th edition. Routledge Taylor & Francis Group. Jern, S I grupparbete spelar rollerna roll. I: Hammar Chiriac, E., Hempel, A. (red.). Handbok för grupparbete att skapa fungerande grupparbeten i undervisningen, ss Studentlitteratur, Ungern. Keyton, J Communicating in Groups - Building Relationships for Group Effectiveness, 3 edition. Oxford University Press.
6 6 (6) Le Guin, U Steering the Craft. (Comments in the appendix): ). The Eighth Mountain Press; 1st edition. Michaelsen, L.K, Bauman Knight, A., Fink, L.D Team-based learning: A formative use of small groups. Praeger Publishers, Westport. Millis, B.J Cooperative learning in higher education: Across the Disciplines, Across the Academy. Stylus Publishing. Oakley, B., Felder, R. M., Brent, R., Elhajj, I Turning Student Groups into Effective Teams. Journal of student centered learning 2: Ramaprasad, A On the definition of feedback. Behavioral Science 28: 4-13.
7 Bilaga 1. GA1 Uppföljning under grupparbete Namn:... Övning:... Datum:... * I detta grupparbete skulle jag tänka särskilt Hur väl stämmer nedanstående påståenden? I viss mån I mycket hög grad Vet ej Om din egen insats Jag har satt mig in i ämnesområdet O O O O O Jag har framfört mina synpunkter O O O O O Jag upplever att mina åsikter respekteras O O O O O Jag tror att de övriga har upplevt att jag respekterar deras åsikter O O O O O Jag har tagit en rimlig del av ansvaret för planeringen och genomförandet av arbetet O O O O O Jag har hittills lyckats ta fasta på det jag skulle tänka särskilt på denna gång O O O O O Om gruppen Vi är överens om målet och ambitionsnivån för grupparbetet O O O O O Vi har tydligt definierat var och ens ansvar för slutresultatet O O O O O Jag upplever att alla i gruppen hittills har tagit sitt ansvar O O O O O Alla har samarbetat och bidragit till planering och genomförande av det O O O O O gemensamma arbetet Vi har en bra stämning i gruppen O O O O O Vi jobbar fokuserat när vi träffas O O O O O Så här skulle jag beskriva min roll i gruppen och hur gruppen har fungerat hittills: Detta vill jag att vi ska utveckla under resten av grupparbetet:
8 Bilaga 2. Uppföljning av ordföranderollen GDo Namn:... Övning:... Datum:... Hur väl stämmer nedanstående påståenden I någon mån I mycket hög grad om ditt eget agerande som ordförande? Jag organiserade mötet väl O O O O Jag kunde involvera alla deltagare O O O O Jag bidrog till att hålla diskussion i ämnet O O O O Jag tillät djup och bredd i diskussionen O O O O Jag framförde mina synpunkter. O O O O Jag var lyhörd avseende olika synpunkter O O O O Jag underlättade diskussionen genom att göra små sammanfattningar O O O O Jag bidrog till att analysera och utveckla andras resonemang O O O O Jag bidrog till en öppen och trevlig atmosfär under diskussionen O O O O Annan förmåga/påstående:... O O O O om dina förberedelser? Jag var insatt i ämnesområdet och påläst O O O O Jag tog fasta på det jag skulle utveckla sedan tidigare O O O O I denna gruppdiskussion fick jag följande att fungera bra: I samband med nästa övning som ordförande ska jag särskilt träna på: Övriga reflektioner och tips till mig själv:
Återkoppling att få gruppen att arbeta. Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman
Återkoppling att få gruppen att arbeta Ann-Marie Falk Irene Karlsson-Elfgren Örjan Östman Grupparbete inom kursen Aktiva studenter i grupparbeten våren 2007 Inledning I denna rapport beskriver vi återkoppling
Läs merDiaNa Dialog för Naturvetare och teknologer Lena Henriksson, IBG,
DiaNa Dialog för Naturvetare och teknologer Lena Henriksson, IBG, 2012-09-03 Varför behöver ni DiaNa? Utvecklande Meriterande Efterfrågat av akademin, industrin, Grupp interaktion Vad kan ni göra för att
Läs merInstruktioner och motivation för grupparbeten
Handledarkursen Aktiva studenter i grupparbeten HT2005 Grupparbete Instruktioner och motivation för grupparbeten Mattias Engman Emad Mukhtar Francoise Raffalli-Mathieu Birgitta Tomkinson 1 1- Hur motiverar
Läs merHandledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik
Handledning under grupparbetsprocessen Att skapa positiv gruppdynamik och hantera negativ gruppdynamik Caroline Carlström Peter Halvarsson Sofia Folestam Inledning Den pedagogiska idén med grupparbete
Läs merHur kan vi använda TBL i vår undervisning?
Hur kan vi använda TBL i vår undervisning? L. M. Svensson, Medicinska fakulteten, Lunds universitet ABSTRAKT: Team based learning (TBL) är en undervisningsform där studenterna delas in i olika team som
Läs merSammanställning av kursutvärdering
Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1
Läs merGuide till. Grupparbete. Professionell utveckling och färdighetsträning vid Farmaceutiska fakulteten (PUFF)
Guide till Grupparbete Professionell utveckling och färdighetsträning vid Farmaceutiska fakulteten (PUFF) Farmaceutiska fakulteten 2017 Framtagen av arbetsgruppen för PUFF med utgångspunkt från Att presentera
Läs merPortfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I
Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merKortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Läs merHANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN
HANDLEDARE OCH HANDLEDNINGSPROCESSEN UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Att handleda handledaren som förebild Diskussion Handledningssamtal Handledningsprocessen Tips för lyckad handledning
Läs merPEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar. Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7
PEDAGOGISK MERITPORTFÖLJ Jarkko Erikshammar Senaste uppdateringen: 2014-06-09 1/7 Innehållsförteckning Pedagogisk grundsyn... 3 Vad karaktäriserar en bra lärare?... 3 Studenten... 4 Undervisningen... 4
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merPortfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling. PELU, Helen Setterud HT-12
Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling Utveckling Lärande Bedömning Resa mot en professionell identitet Kort bakgrund Ursprung inom konstnärliga professioner, (visa upp sina alster).
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merMODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING
MODERATORSTYRD CHATFUNKTION SOM VERKTYG I STORFÖRELÄSNING PEDAGOGISKT UPPLÄGG, ETISKA ASPEKTER OCH PRAKTISK TILLÄMPNING JÖRGEN LUNDÄLV OCH KATARINA HOLLERTZ, INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Foto: Göteborgs
Läs merBedömning av kompetensutveckling under ST Specialistkollegium. ST-avd/Akademiska sjukhuset/uppsala
Bedömning av kompetensutveckling under ST Specialistkollegium Bedömning av kompetensutveckling I föreskriften för ST (SOSFS 2008:17) anges att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling ska göras fortlöpande
Läs merRättssäker individuell betygssättning vid grupparbete
Rättssäker individuell betygssättning vid grupparbete Elisabeth Långström, Joseph Samec, Lena Henriksson * DiaNa Handledarkurs Interaktion i grupp, VT-13, Uppsala Universitet * Författarna i bokstavsordning
Läs merBehörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik, 5 hp. Litteraturlista och schema
Behörighetsgivande högskolepedagogik 2: Områdesspecifik pedagogik, 5 hp (Kurskod: HPE102) Litteraturlista och schema Vårterminen 2010 Kursansvarig lärare Peter Johansson peter.johansson@globalstudies.gu.se
Läs merWorkshop: Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå med hjälp av AssCE. Gunilla Mårtensson och Anna Löfmark
Workshop: Bedömning i verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå med hjälp av AssCE Gunilla Mårtensson och Anna Löfmark Workshopens huvudfråga Kan AssCE-formuläret på avancerad nivå användas i alla
Läs merBEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER. Anders Jönsson Högskolan Kristianstad
BEDÖMNING AV PROFESSIONELL KOMPETENS GENOM AUTENTISKA UPPGIFTER Anders Jönsson Högskolan Kristianstad Utgångspunkter: Ny utbildnings- och examensstruktur i juli 2007 med ett resultatbaserat perspektiv
Läs merUtvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 25% 50% Det påverkade mig inte alls 7.7% Det påverkade mig. inte alls 7.
Programutvärdering skapad: 0-06-7 Programutvärdering vid Högskolan Väst Nätverksteknik med IT-säkerhet, TGNIT, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: Utvärderingsresultat
Läs merUtvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls 22.2% Det påverkade mig. inte alls 33.
Programutvärdering skapad: 0-06-6 Programutvärdering vid Högskolan Väst Ledarskap inom detaljhandeln, SGLID, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: 9 Utvärderingsresultat
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merUtvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls. Det påverkade mig. inte alls 50% inte alls 50%
Programutvärdering skapad: 0-06-6 Programutvärdering vid Högskolan Väst Ekonom online, SGEON, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: Utvärderingsresultat Teckenförklaring
Läs merGrupparbeten i fria och fasta ramar. En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll
Grupparbeten i fria och fasta ramar En jämförelse av förutsättningar, arbetsförlopp och lärarroll Av Norbert Häubner Johan Lindell 2008 Utgångspunkt Ett vanligt förekommande studiemoment i universitetskurser
Läs merUtvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 25% 50% 11.1% Det påverkade mig inte alls. Det påverkade mig. inte alls 22.
Programutvärdering skapad: 0-06-6 Programutvärdering vid Högskolan Väst Personalekonomi, SGPEK, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: 0 Utvärderingsresultat Teckenförklaring
Läs merArbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet
Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merStudentguide vid grupparbete
Studentguide vid grupparbete Checklista vid grupparbete Vad är syftet med uppgiften/projektet? Vad ska ni lära er? Vilka färdigheter ska ni träna och utveckla? Vilka andra delar av kursen bygger uppgiften
Läs merKommunikationsträning på civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik
Kommunikationsträning på civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Lena Henriksson 180305 lena.henriksson@ibg.uu.se IBG Biologisk grundutbildning IBG ICM IEG IOB Kandidater/Mastrar i biologi Tekniska
Läs merSammanställning av kursutvärdering
Umeå universitet Inst för informatik P O Ågren Annakarin Nyberg Sid 1 (7) Sammanställning av kursutvärdering Beteendevetenskapliga programmet med inriktning mot IT-miljöer Framtidens IT-miljöer, 7,5 hp,
Läs merPBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten
PBL-guiden Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten Vision Linköpings universitet har som vision att vara ett universitet med internationell lyskraft - där människor
Läs merMall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal
Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal Mall och guide inför utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är det ett av dina bästa verktyg som chef och ledare att förbättra både verksamhetens och medarbetarens
Läs merFörväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen UP 1 förväntas kursdeltagaren kunna:
1 (5) Universitetspedagogik 1 (3 hp) Kursbeskrivning Allmänt Kursen Universitetspedagogik 1 (UP 1) syftar till att du som deltagande lärare ska få möjlighet att förkovra dig i ämnet universitetspedagogik
Läs merPBL-som pedagogisk metod på en nätkurs
PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs Hur är kursen uppbyggd? Kursens mål, innehåll och arbetsformer Utvärdering Hur är kursen uppbyggd? Innan närstudieträffen bör den studerande ha klart för sig kursens
Läs merLIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Konstnärliga fakulteten LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merExamination och utvärdering vt 2017
Examination och utvärdering vt 2017 Kursutvärdering sammanställning med lärarkommentarer Fråga Instämmer inte alls Instämmer helt 1 Kursens mål har varit klara för mig 1 1 11 2 Kursen har gett mig möjlighet
Läs mer3. Nyanserad och framåtriktad respons
3. Nyanserad och framåtriktad respons Respons är ett centralt begrepp inom bedömning för lärande. I den engelska forskningslitteraturen, och i viss mån även i Sverige, går den under namnet feedback. Det
Läs merLäroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem
Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6
Läs merLärar/vägledarinformation
Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15
Riktlinjer för VFU 141212 Yvonne P Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor vt 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se 035 167522, 0735
Läs merUtvärderingsresultat. Relativa frekvenser av svar Std. Av. Medel 50% 25% Det påverkade mig inte alls 37.5% Det påverkade mig. inte alls 25% inte alls
Programutvärdering skapad: 0-06-7 Programutvärdering vid Högskolan Väst Human Factors, SGHUM, utan kommentarer () Institution: Högskolans förvaltning Antal svarande: 9 Utvärderingsresultat Teckenförklaring
Läs merVägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål
Rådet för forskarutbildning Vägledning SLU ID: SLU.[Skriv numret här] 2019-01-02 Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål Vad är individuella lärandemål? Vid examen ska
Läs merBedömning av muntliga prestationer
Modul: Bedömning för lärande och undervisning i matematik Del 6: Muntliga bedömningssituationer Bedömning av muntliga prestationer Karin Rösmer, Karin Landtblom, Gunilla Olofsson och Astrid Pettersson,
Läs merFörstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling
Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda
Läs merTre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök
Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell
Läs merHandledning för kliniska handledare
Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015
Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merVarför? För att ge och få återkoppling på arbete i kursen För att rekapitulera vad vi gjort och lärt oss Formell examination
Kursmål Att göra Hålltider Portföljer beskrivna i narrativ + exempel Att ge feedback = kritik = återkoppling Betygsättning Att få feedback Format Blandade kommentarer Övrigt Regler Far & flyg 1 Efter genomgången
Läs merProjektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete
Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merHANDLEDNINGS GRUNDER AGENDA DEFINITION AV HANDLEDNING
S GRUNDER UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Olika definitioner på Handledning De två vanligaste handledningsmodellerna Diskussion Verktyg för en reflekterande handledning Några vanliga
Läs merAnna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet
Anna Öhman Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik Karlstads Universitet Bedömningssamtal i frisörutbildningen Bedömning av yrkeskunnande inom hantverksprogrammets frisörutbildning Ett multimodalt perspektiv
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merObservationsprotokoll för lektionsbesök
Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga
Läs merHANDLEDNING - GRUNDER
HANDLEDNING - GRUNDER UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Olika definitioner på Handledning De två vanligaste handledningsmodellerna Diskussion Verktyg för en reflekterande handledning
Läs merSI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät
[Skriv text] Utvärdering av SI (09/10) SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät För att få en uppfattning om hur deltagarna sett på SI-mötena gjordes en enkätutvärdering i slutet
Läs merKursrapport; Estetiska uttrycksformer, ht 2017
Kursrapport; Estetiska uttrycksformer, ht 2017 Kursens namn: FÖFLE Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer Termin: ht 2017 Ladokkod: FO203A_20172_L7106 Kursansvarig: Helena Malm och Charlotte Paggetti
Läs merInnehåll i VFU Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation
Stockholm augusti 2016 Till VFU-handledare inför VFU IV och trepartssamtal HT2016 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) IV, med kurskod UB41VY, är studenternas fjärde verksamhetsförlagda praktik. Den omfattar
Läs merProgrambokslut för VASOP 100 % start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN
Programbokslut för VASOP 100 % start 2017 Specialistsjuksköterskeprogrammet Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN Innehållsförteckning Om programbokslutet... 2 Operationssjukvård 100 % VASOP... 2 Om
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merPortfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT 2014. Portfölj. Termin 3-5, Stadium II
Portfölj Termin 3-5, Stadium II Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess
Läs merMall för kursrapporter vid Malmö universitet
Mall för kursrapporter vid Malmö universitet Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering
Läs merBedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning
Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk
Läs merUtbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014
Utbildare i världsklass på papper och/eller i praktiken? Sheila Galt KUL 2014 Utbildning i världsklass Kräver utbildare i världsklass! Bra lärare Teori och praktik Pedagogiska portföljer Externa pedagogiskt
Läs merKURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI
KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.
Läs merAtt väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum. Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen
Att väcka lust och intresse för fonetik med omvänt klassrum Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen hugues.engel@su.se Abstract Fonetik är en delkurs i allmän och fransk fonetik som ingår i kursen
Läs merLärarguide till textkommentering
Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare
Läs merTummen upp! Svenska ÅK 3
Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion
Läs merSammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)
Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merVFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Läs merUTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens
Läs merAtt arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt
Översikt Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Vad är en grupp? Hur utvecklas en grupp? Vad är ett projekt? Hur funkar projektet i den här kursen? Föreläsning 4 i perspektivkurserna
Läs merForskarutbildningen i Beteendevetenskapliga
Umeå universitet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap KURSPLAN Forskarutbildningen i Beteendevetenskapliga mätningar Baskurs: 37,5 hp Moment 1: Introduktion till beteendevetenskapliga mätningar,
Läs merGemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18
EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär
Läs merAv Karin Lindström Ann-Christin Lindås Adolf Gogoll Anna Brunberg Bedömning av grupparbeten
Av Karin Lindström Ann-Christin Lindås Adolf Gogoll Anna Brunberg 2005 Bedömning av grupparbeten INLEDNING I de flesta universitetskurser utgör grupparbeten en liten del av helheten, och de bedöms och
Läs merProblemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013
Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013 www.mentimeter.com 1.Skapa en fråga. 2.Låt klassen få rösta. Tag fram mobiltelefonen (det
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merKursutvärdering GEOL01, Kandidatarbete,VT 2018
Kursutvärdering GEOL01, Kandidatarbete,VT 2018 Antal respondenter: 27 : 17 Svarsfrekvens: 62,96 % Generella frågor Jag är nöjd med den här kursen. Jag är nöjd med den här kursen. 3 1 (8,3%) 4 9 (75,0%)
Läs merVälkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017
Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 2 februari 2017 Dagens schema: 10.15 10.30 Välkomna! 10.30 11.30 Handledning och bedömning 11.30 12.30 Gemensam lunch 12.30 13.30
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.
Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
Läs merKursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss)
Mats Dahllöf 090218 Kursrapport Datorlingvistisk grammatik (första skiss) Jag har försökt utforma undervisningen och examinationen på kursen så att de följer lärandemålen, och jag tror att den föresatsen
Läs merInstitutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Verksamhetsförlagd utbildning III. 15 högskolepoäng. Inriktning Yrke YP22LÄ
1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning III 15 högskolepoäng Inriktning Yrke Höstterminen 2019 YP22LÄ 2 Kursens innehåll Vfu III omfattar 50 arbetsdagar,
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merInstitutionen för pedagogik och didaktik. Studiehandledning. Verksamhetsförlagd utbildning III. 15 högskolepoäng. Inriktning vård och omsorg YP22LÄ
1 Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Verksamhetsförlagd utbildning III 15 högskolepoäng Inriktning vård och omsorg Vårterminen 2018 YP22LÄ 2 Kursens innehåll Vfu III omfattar 50
Läs merATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se
ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar
Läs merUtvärdera studenters eget lärande en pedagogisk utmaning för basgruppshandledaren Pedagogiskt docenturarbete
Utvärdera studenters eget lärande en pedagogisk utmaning för basgruppshandledaren Pedagogiskt docenturarbete Fredrik Uhlin DATUM 2016-06-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Inledning Detta är en pedagogisk reflektion
Läs merRiktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning
LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:
Läs merProvloggar och föreläsningar
Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning
Läs merTill dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning
Informerande dokument Information Sida 1 (5) Till dig som handledare i verksamhetsförlagd utbildning 2019-02-06 Kerstin Rahkola Kerstin Rahkola Sida 2 (5) Bästa handledare! Inom kort ska du få handleda
Läs merRAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs merResultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014
Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges
Läs mer