Verksamhetsberättelse 2004

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2004

2 Innehåll Visionen 1 Ordföranden har ordet 3 Ekonomisk översikt 8 Medlemskapet 11 Löner och anställningsvillkor 19 Välfärd 29 Internationellt 33 Kommunikation 39 Slutord 44 Ekonomi 45 Bilagor 65 Heja välfärden! Kommunalarna vill vinna EM i välfärd igen - det var temat i förbundets annonsering under kongressen Allmänheten inbjöds att gå med i Välfärdslagets supporterklubb.

3 1 Kommunals vision Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Kommunal skall arbeta för goda anställningsvillkor och arbetsförhållanden, för god arbetsmiljö, samt för inflytande, utbildning och utvecklingsmöjligheter för medlemmarna. Kommunal skall arbeta för att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala villkor i samhället och deras delaktighet i ett rikt kulturliv. Kommunal skall också verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk grundval, innebärande social rättvisa, generell välfärdspolitik, full sysselsättning, jämställdhet mellan kvinnor och män samt internationell facklig solidaritet.

4 2 VISIONEN Vad Kommunal står för Alla människors lika värde Frihet Rättvisa Solidaritet Demokrati Vi är: Kamporganisation Kommunal är en kamporganisation som tar strid när mänskliga värden hotas. Varmhjärtade Vi är varmhjärtade och bryr oss om allas rätt till välfärdstjänster. Öppna och tillgängliga Vi är öppna och tillgängliga. Lyhörda både utåt och inåt men också lätta att nå i hela landet. Effektiva Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt ledarskap. Visionen Kommunal känner inga gränser för kampen. Kommunal med många och olika medlemmar är en stark kraft i utvecklingen av samhället. Vår förmåga och närhet skapar trygghet på arbetsplatsen och samhörighet i en föränderlig värld. Vägen fram Kommunals medlemmar tar ansvar för människor, djur, byggnader och natur. Kommunalarnas arbete medverkar till att skapa det framtida samhället. Kommunal kämpar för ett rättvist och jämställt samhälle. Där har alla människor lika värde och får den vård, omsorg och andra välfärdstjänster som de behöver. Kommunal är en attraktiv organisation som hörs och syns i samhällsdebatten. Beslutsfattare frågar Kommunal. Kommunal kämpar för ett tryggare och mer utvecklande arbetsliv för varje individ. Kommunals medlemmar har hög yrkesstatus och rättvisa löner. Alla har en arbetsmiljö där ingen riskerar sin hälsa vare sig på lång eller kort sikt och där man kan använda sin yttrandefrihet. Alla kan få Individuell utveckling av kompetens, yrkeskunskap och ansvarstagande. Medlemmar frågar Kommunal. Kommunal når sina mål genom att sluta avtal, med kampanjer och aktioner, och genom att samverka med arbetsgivaren och andra som är viktiga för oss. Kommunal använder politisk påverkan och opinionsbildning. Kommunal är öppen för och använder dialog. Intresseorganisationer och grupper frågar Kommunal. Vi har ett tydligt ställningstagande om hur välfärdssamhället bör organiseras och hur vi i en alltmer internationaliserad ekonomi, både här hemma och i andra länder, kan skapa både materiella och sociala värden. Alla människor har sina grundläggande politiska och sociala rättigheter tillgodosedda. Globala gemensamma resurser fördelas på ett hållbart och rättvist sätt. Omvärlden frågar Kommunal

5 Ordföranden har ordet 3

6 4 Ylva Thörn, förbundsordförande

7 ORDFÖRANDEN HAR ORDET slutade i mörker Den fruktansvärda katastrofen i Sydostasien den 26 december sätter sin prägel på året som gick. För tusentals familjer slutade julens glädje i tragedi. Katastrofen kom oss nära genom skakande vittnesmål från hemvändande turister. Vi känner alla någon som har drabbats, familj, vänner, arbetskamrater. Kommunals medlemmar har dessutom den viktiga uppgiften att hjälpa professionellt i yrkesrollen. De som jobbar inom barnomsorg, skola, sjukvård och räddningstjänst möter många människor i sorg. På förskolor och skolor har katastrofen satt sina spår. Där finns barn som har förlorat sina anhöriga, barn som saknar sina kompisar. Barnskötare, vaktmästare, elevassistenter, fritidsledare och andra vuxna som finns i barnens omgivning blir viktiga i vardagens sorgearbete. Allra värst drabbade är lokalbefolkningen som i många fall förlorade allt de hade i flodvågen. Många av våra fackliga kamrater har drabbats mycket hårt, det finns förbund som har förlorat stora delar av sin medlemskår. Arbetet med att bygga upp de drabbade länderna kommer att ta tid. Vi har som facklig organisation ett särskilt ansvar att hålla den internationella solidariteten levande och stödja det demokratiska återuppbyggnadsarbetet. Det gäller både i de länder som drabbades av annandagens katastrof och i många andra länder. Vi ska bidra med det vi kan bäst, stötta våra fackliga kamrater och vara med och bygga fria, demokratiska fackföreningar. Det är en viktig byggsten i ett demokratiskt samhälle. Vardag i förändring Stora katastrofer får mycket annat att blekna. Det är svårt att koncentrera sig på det som vi i vanliga fall brinner för och är engagerade i. Ändå är det i vardagen vi finner trygghet. Vardagen brukar förknippas med det som är rutin, med invanda mönster. Men för att utvecklas och bli bättre krävs också också förändring och nya tankebanor var ett år då vardagen i Kommunal blev lite annorlunda. Vi har genomfört en stor omorganisation på förbundskontoret, Projekt Hagagatan, och det berör hela förbundet. Förändringen gör oss rustade att möta framtidens krav. Nya enheter, nya chefer och en ny roll för mig själv som ordförande. Målet är detsamma: att kämpa för medlemmarnas bästa och vara en öppen organisation där varje medlem kan vara med och påverka. Det inflytandet gäller utveckling på jobbet och på fritiden. Då behövs en stark organisation som tar tillvara kompetensen och engagemanget hos anställda, förtroendevalda och medlemmar. Kongressen En kongress är alltid något speciellt. Det är dagar fyllda av debatt och beslut. Åsikter som bryts mot varandra växer och formulerar framtidens visioner. Allt för att förbättra medlemmarnas vardag års kongress kommer att ge ringar på vattnet lång tid framöver. Temat var Heja välfärden! det visar engagemanget från medlemmarna för att ge välfärdstjänsterna ett ansikte. Temat visar också stödet från alla som får del av välfärden i sin vardag, genom vård, skola, omsorg och service. Under lönekampen 2003 fick kommunalarna ett starkt stöd från allmänheten, och det blev tydligt att välfärdsfrågorna engagerar människor. Därför startade vi Välfärdslagets supporterklubb i samband med kongressen. I september genomfördes välfärdsveckan och vi värvade ännu fler supportrar. Avdelningar och sektioner mötte unga och gamla på gator och torg och förde en dialog om välfärden. Det stödet bär vi med oss när vi går in i nästa lönekamp. Översynsutredningen var en av de stora frågorna på kongressen. Den utmanar oss att forma vår framtid. Medlemmarna är Kommunal och Kommunal är medlemmarna. Det perspektivet är viktigt att ha med sig, oavsett

8 6 ORDFÖRANDEN HAR ORDET om det är på central, regional eller lokal nivå. Kommunal ska vara det självklara valet för alla välfärdsarbetare. För att vara starka måste vi bli fler, i dag blir vi allt färre. Vi har inte lyckats vända den negativa trenden under Men vi har skaffat oss verktygen för att göra det. Jag vill särskilt lyfta fram den lönepolitiska kongressrapporten, där vi kräver gemensamma tag av alla parter på arbetsmarknaden för att nå målet om jämställda löner. Kommunal är och ska vara en aktiv aktör för ett jämställt arbetsliv. Därför tar vi fajten för bra och rättvisa löner. Det klarar vi inte ensamma, det krävs ett gemensamt ansvarstagande. Den lönepolitiska rapporten blir ett viktigt verktyg i framtidens lönekamper. En självklar del i lönekampen är rätten till heltid. Vi har drivit kravet sedan 1991 och det oroar mig djupt att vi inte heller under 2004 kunde se någon lösning på problemet. För Kommunals medlemmar är den ökande deltidsarbetslösheten fortfarande ett stort problem. Det berövar många kvinnor rätten till egen försörjning, inte bara under yrkeslivet utan också efter pensionen. En halv lön ger också en halv pension. Vi fortsätter kampen till dess att heltidsjobb är lika självklart för en undersköterska i kommunen som för en metallarbetare på Volvo. Facklig-politisk samverkan Facklig-politisk samverkan är viktigt. Konflikten 2003 gav oss många erfarenheter, både goda och dåliga. Behovet av att aktivt utveckla samverkan med Socialdemokraterna blev tydligt. Förbundet har under året lagt fast en facklig-politisk plattform där vi understryker vikten av att fler kommunalare blir politiskt aktiva. Barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, vaktmästare, djurskötare och alla andra välfärdsarbetare har värdefulla kunskaper som behövs i politiken. Vi måste stötta varandra i det politiska förtroendeuppdraget. Arbetsplatserna behöver bli en självklar arena för det politiska samtalet. Politiska visioner och beslut måste omsättas i praktisk verklighet. En viktig uppgift för det facklig-politiska arbetet är att i samverkan utveckla mönsterarbetsplatser. Eftersom Kommunals medlemmar röstar på sina arbetsgivare är detta en viktig förtroendefråga. Internationaliseringen och kampen för kollektivavtal Vårt fackliga uppdrag känner inga gränser. Sällan har det visat sig så tydligt som under Under året arrangerade de nordiska kommunalarbetareförbunden tillsammans med Rotal i Estland, LAKRS i Lettland och LVPF i Litauen en historisk konferens. Gemensamma utmaningar inom den offentliga sektorn diskuterades liksom det demokratiseringsarbete som pågår i de baltiska länderna. En fråga som berör oss alla särskilt är att få unga engagerade i facket. En kort tid senare fick vi en påminnelse om vikten av att arbeta tillsammans över gränserna. Ett skolbygge i Vaxholm blev symbolen för hela fackföreningsrörelsens kamp. Byggnads konflikt med ett lettiskt företag handlade om rätten till kollektivavtal. Byggnads fick utstå hård kritik men Arbetsdomstolen gav dem rätt att fortsätta stridsåtgärderna. Vi måste fortsätta kämpa för våra fackliga rättigheter och inse att det som vi har vunnit en gång har vi inte vunnit för alltid. Bland Kommunals grupper är de säsongsanställda skördearbetarna särskilt utsatta. Deras löner ligger många gånger långt under kollektivavtalets nivå, många tvingas arbeta långa dagar under orimliga arbetsvillkor. Kommunal har under året haft aktiviteter där anställda från de nya EUländerna får information om vilka rättigheter som gäller på svensk arbetsmarknad. Människor som rör sig över gränserna för att arbeta och

9 ORDFÖRANDEN HAR ORDET 7 1 juni Fyra förbundsordförande När kongressen antog förbundets nya stadgar fick Kommunal fyra förbundsordförande. Och kongressen valde Ylva Thörn till förbundsordförande, Lars-Åke Almqvist till förste vice, Håkan Pettersson till andre vice och Anders Bergström till tredje vice förbundsordförande. söka nya erfarenheter får inte utnyttjas av oseriösa arbetsgivare som vill dumpa löner och arbetsvillkor. Alla måste ha rätt till bra lön och goda arbetsvillkor oavsett varifrån man kommer och i vilket land man arbetar. Först då blir den fria rörligheten en levande möjlighet för alla. Det är detta som den fackliga kampen över gränserna handlar om. Beredda att möta framtidens utmaningar Vi har avslutat 2004 och jag ser fram emot ett nytt händelserikt år. Många viktiga uppgifter ligger framför oss, vi ska åter ta fajten för bra och rättvisa löner års arbete gör oss väl förberedda att möta de nya utmaningarna. Det är tack vare kommunalarnas yrkesstolthet och kompetens som andra kan känna trygghet i sin vardag. Vår gemensamma välfärd är samtidigt Kommunals medlemmars yrken. Därför har vi ett starkt stöd i ryggen när vi nu åter tar fajten och ropar Heja välfärden! Ylva Thörn Förbundsordförande

10 8 Kraftigt ökad ekonomisk aktivitet Den internationella konjunkturen har nu vänt uppåt. Den globala ökningen av den totala produktionen av varor och tjänster (BNP-tillväxten) uppgick till 5 procent år Det är den högsta tillväxten på 30 år. Eftersom Sverige är starkt exportberoende har omvärlden avgörande betydelse för tillväxten i den svenska ekonomin. I Sverige har hushållens konsumtion ökat snabbt under Det beror på låga räntor och högt värderade fastigheter. Exporten och investeringarna har också ökat kraftigt. Det beror främst på starkare efterfrågan på läkemedel, bilar/ lastbilar och teleprodukter. Den offentliga konsumtionen har däremot en låg ökningstakt. I Sverige ökade BNP med 3,8 procent år Det är en ökning med 2,3 procentenheter i jämförelse med år Svensk ekonomi växer således kraftigt för närvarande. Exportberoende delar av svensk ekonomi ökade med hela 10,7 procent. Den privata konsumtionen, som svarar för mer än hälften av BNP, är en viktig tillväxtmotor för svensk ekonomi. Den ökade med 2,1 procent, vilket är en viss förbättring jämfört med föregående år. Den offentliga sektorns konsumtion ökade något. Det gäller både för den kommunala och för den statliga konsumtionen. Ökningen var 0,9 respektive 0,1 procent. Tabell 1. Försörjningsbalans Emellertid finns det stora skillnader mellan olika kommuner och landsting. Vändning på arbetsmarknaden dröjer Arbetsmarknaden har präglats av en svag efterfrågan på arbetskraft ända sedan våren Den låga efterfrågan medförde att sysselsättningen i näringslivet minskade med personer under Inom varusektorn blev det en minskning med personer och inom tjänstesektorn en minskning med I kommunerna och landstingen minskade sysselsättningen med personer. Under 2005 och 2006 beräknas sysselsättningen inom kommuner och landsting öka med personer till ungefär 1,1 miljoner sysselsatta. Sammantaget uppgick sysselsättningen till totalt cirka 4,3 miljoner personer år 2004, vilket var en minskning med personer. Under året ökade däremot antalet arbetade timmar med 1,1 procent. Ökningen var främst koncentrerad till tjänste- och kommunsektorn. Inom överskådlig tid kommer efterfrågan på arbetskraft att vara stor i kommunerna och landstingen. Men ökningen av sysselsättningen hämmas bl. a. av att arbetsgivarna inte erbjuder tillräckligt attraktiva arbetsvillkor för personal inom vård, omsorg och utbildning, samt att alldeles för få utbildas för dessa yrken. Miljarder kr Procentuell volymförändring Privat konsumtion ,4 1,5 2,1 2,7 3,2 Statlig konsumtion 196 3,0 0,8 0,1 0,6-0,1 Kommunal konsumtion 500 2,0 0,8 0,9 1,7 0,5 Investeringar 406-2,6-1,5 5,7 8,0 7,7 Lagerinvesteringar 0-0,20,4-0,4 0,4 0,0 Export 11821,2 5,0 10,7 7,3 6,2 Import 967-1,9 4,9 7,1 9,5 7,7 BNP ,0 1,5 3,8 3,2 2,8 Källa: Konjunkturläget december 2004, Konjunkturinstitutet.

11 9 Fler arbetsplatsombud önskas! Despina Mavrokostidou och Anki Nordström värvar och stöttar arbetsplatsombud i Capio Omsorg AB på företagets ca 40 äldreboenden runt om i landet. De vill vara bollplank både för ombuden och sektionerna, skrev Kommunal-Nytt. Och de vill använda inflytandet till att göra Capio till det bästa vårdföretaget att vara anställd i. Som framgår av tabell 2 var den öppna arbetslösheten 8 procent år År 2001 och 2002 infriades regeringens mål på högst 4 procents öppen arbetslöshet. Denna nivå har emellertid inte kunnat hållas. Den öppna arbetslösheten uppgick till 5,5 procent Den totala arbetslösheten (inkl arbetslösa i åtgärder) uppgick till 8,4 procent 2004 och beräknas minska med några tiondels procentenheter Kommunerna och landstingen Ekonomin på god väg mot plus Det ekonomiska läget i kommunsektorn är fortsatt ansträngt. Under 2004 höjdes den genomsnittliga kommunalskatten med 34 öre. Trots detta uppvisade 60 procent av kommunerna ett underskott detta år. Andelen landsting med underskott var 75 procent. Resultaten fördelas emellertid ojämnt mellan enskilda kommuner och landsting. Den kommunala sektorn som helhet lyckades därmed inte uppnå det s.k. balanskravet för Utgifterna överskred inkomsterna med 4,5 miljarder kr. Den ökade aktiviteten i svensk ekonomi 2005 innebär en långsamt förbättrad ökningstakt för skatteunderlaget. Landstingen och kommunerna har därför beslutat om relativt måttliga skattehöjningar med i genomsnitt 9 öre år I takt med den ökande aktiviteten i svensk ekonomi kommer kommunsektorn att öka inkomsterna mer än utgifterna både 2005 och Det innebär att det finns goda möjligheter att uppnå balanskravet båda dessa år. Det är fortfarande tydligt att kvaliteten och omfånget på den kommunala servicen inte har en acceptabel nivå. Behoven av kommunal service fortsätter att växa samtidigt som det krävs särskilda satsningar för att höja kommunalarnas relativlön. Det är därför glädjande att de ekonomiska hindren för att genomföra en sådan politik är betydligt mindre de kommande åren. Lönebildningen i sektorn har fungerat dåligt under lång tid. Kommunalarnas löner relativt arbetare i privata sektorn har trendmässigt försämrats fram till början av 2000-talet. Ett trendbrott med förbättrade relativlöner kan emellertid iakttas under de tre senaste åren fram till och med De folkvalda har ansvaret för att denna positiva utveckling blir uthållig, kommunalarna behöver både rättvisa löner och jobb med hög kvalitet. Högre statsbidrag till kommunerna är bra, särskilt kombinerat med en utveckling som ger fler nya jobb i näringslivet. När en person utan arbete får anställning i näringslivssektorn så påverkas den offentliga sektorns ekonomi från två håll. Skatteinkomsterna för stat och kommuner blir större, samtidigt som de offentliga utgifterna Tabell 2. Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Öppet arbetslösa: antal, tusental % av arbetskraften 8,0 5,6 4,7 4,0 4,0 4,9 5,5 5,0 4,4 I åtgärder: antal, tusental % av arbetskraften 4,7 3,3 2,6 2,5 2,6 2,1 2,3 2,5 2,5 Totalt: antal, tusental % av arbetskraften 11,8 8,7 7,4 6,6 6,7 7,4 8,4 7,9 7,3 Källa: Konjunkturläget december 2004, Konjunkturinstitutet

12 10 Vad hände sedan? Kommunals runda vykort följs upp i varje nummer av Kommunal-Nytt. Tecknaren Robert Nyberg avslöjar vad som hände sen och fortsättningen brukar vara lika dråplig den. i form av arbetslöshetsersättning eller liknande minskar. Detta skapar i sin tur ekonomiska resurser för fler sysselsatta i den offentliga sektorn. Ekonomin förbättrades I tabell 3 redovisas ett mått på kommunernas och landstingens sammanlagda ekonomiska resultat. Finansiellt sparande är skillnaden mellan alla inkomster och utgifter, inklusive inkomster och utgifter av engångskaraktär. Detta mått används också för att bedöma om den enskilda kommunen/landstinget uppfyller riksdagens krav på ekonomisk balans, ett krav som infördes fr.o.m Kommunernas och landstingens sammanlagda resultat uppgick till 4,5 miljarder kr De närmaste två åren kommer resultatet att förbättras kraftigt beräknas överskottet till 5,8 miljarder kr och 2006 till 5,4 miljarder kr. Sysselsättningen ökade inte I tabell 4 redovisas kommunsektorns sysselsättningsutveckling. Under 2002 t.o.m ökade sysselsättningen med sammanlagt personer. Sett över en längre period, , har antalet anställda ökat med personer eller med 0,8 procent. Dessa uppgifter skall kompletteras med SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU), som visar hur sysselsättningen har utvecklats inom sektorerna utbildning och forskning, vård och omsorg och offentlig förvaltning. Såväl offentligt som privat anställda inom dessa sektorer finns medräknade i denna statistik. Enligt AKU har antalet sysselsatta inom utbildning och forskning ökat med ungefär personer sedan bottenåret Cirka fler var sysselsatta inom denna sektor år 2004 än under åren före krisåren Inom vård och omsorg, den största sektorn inom kommuner och landsting, ligger enligt AKU sysselsättningen kvar på 90-talskrisens bottennivå. Antalet sysselsatta var år 2004 fortfarande personer lägre än det var runt Också inom offentlig förvaltning har sysselsättningen ökat markant under senare år. Ungefär fler var sysselsatta inom offentlig förvaltning år 2004 än under åren Tabell 3 Ekonomiskt resultat för kommuner och landsting, miljarder kr Inkomster (I) 516,9 545,6 574,7 596,5 636,0 664,9 Utgifter (U) 521,2 558,5 580,8 601,0 630,1 659,5 Finansiellt sparande (I - U) -4,2-12,8-6,1-4,5 5,8 5,4 Därav: primärkommunerna -2,0-6,3-5,3-6,0-0,9-0,5 landstingskommunerna -2,2-6,5-0,8 1,5 6,8 5,9 Källa: Konjunkturläget december 2004, Konjunkturinstitutet Tabell 4 Sysselsättningsutveckling för kommuner och landsting Förändring, antal Förändring, % -1,6 0,1 2,0-2,5 1,4 1,1 0,7-0,1 0,8 Källa: Konjunkturläget december 2004, Konjunkturinstitutet

13 Medlemskapet 11

14 12 MEDLEMSKAPET Medlemskapet i Kommunal ska kvalitetssäkras Flera rapporter som publicerats under året handlar om de fackliga kärnfrågorna: Medlemskapets innehåll, lönepolitiken och om de förtroendevaldas roll. Kongressen Förbundets 25e ordinarie kongress hölls i Stockholms Folkets hus 1-4 juni Kongressen hade att göra flera mycket viktiga ställningstaganden och att fatta beslut om inte mindre än nio rapporter med förslag. Ett stort område var förbundets stadgar och dess organisation. Översynsutredningen lade fram sin slutrapport med förslag om ett fortsatt intensivt arbete för att utveckla Kommunal till en öppen, varmhjärtad, effektiv kamporganisation. Stadgarnas 17 ändrades radikalt, så att förbundsstyrelseberedningen ändrades från sex till fyra uppdrag. Ledningens uppdrag renodlades till ett fackligt ledarskap utan stadgereglerade operativa uppgifter. Denna förändring hade som grund dels översynsutredningens analyser, dels resultaten av ett översynsarbete för förbundskontoret. Ett av förbundets kärnområden lönepolitiken var uppe till debatt och beslut. Lönepolitiska kommitténs rapport och förslag hade diskuterats på lönepolitiska konferenser och ett underlag bestående av sju fristående delrapporter fanns för kongressombudens ställningstaganden. Till kongressprotokollet har förts intressanta tal av bl a JämO Claes Borgström och sydafrikanska Kommunals andre vice ordförande Nyameka Mafani. SSUs ordförande Ardalan Shekarabi var också en av kongressens talare. Före kongressen Förbundsstyrelsen sammanträder normalt varannan tisdag. Under året har 25 protokollförda sammanträden hållits. T o m kongressen i maj utgjordes förbundsstyrelsen av: Ylva Thörn, förbundsordförande Birgitta Andersson, Kommunal Jönköpings län Mariann Andersson, Kommunal Kronoberg Kristina Björk, Kommunal Västerbotten AnneCatrine Fornedal, Kommunal Sörmland Marianne Giheden, Kommunal Skåne Elisabeth Hammarstedt, Kommunal Stockholms län Siw Karlsson, Kommunal Z-Jämtlands län Tommy Nilsson, Kommunal Skåne Karin Näsmark, Kommunal Z-Jämtlands län Ronald Ohlsson, Kommunal Östergötland Lars Randerz, Kommunal Stockholms län Gerda Svendsen, Kommunal Väst Claes-Göran Thunberg, Kommunal Älvsborg Hans Unander, Kommunal Dalarna Efter kongressen Ylva Thörn, förbundsordförande Birgitta Andersson, Kommunal Jönköpings län Mariann Andersson, Kommunal Kronoberg Tobias Baudin, Kommunal Norrbotten Kristina Björk, Kommunal Västerbotten Annica Enbom, Kommunal Västmanland AnneCatrine Fornedal, Kommunal Sörmland Marianne Giheden, Kommunal Skåne Elisabeth Hammarstedt, Kommunal Stockholms län Siw Karlsson, Kommunal Z-Jämtlands län Tommy Nilsson, Kommunal Skåne Karin Näsmark, Kommunal Z-Jämtlands län Lars Randerz, Kommunal Stockholms län Gerda Svendsen, Kommunal Väst Claes-Göran Thunberg, Kommunal Älvsborg, t o m 19 oktober Ewa-Britt Dahl, Kommunal Skaraborg, fr o m 2 november

15 MEDLEMSKAPET 13 Yngsta kongressombudet Det är en ära att vara kongressombud, sa 22-åriga Güliz Yücel från Botkyrka till Kommunal-Nytt. Jag känner stolthet men är också lite pirrig. Hennes fackliga intresse väcktes när hon hörde ett föredrag om arbetsmiljö. Och snart var hon både arbetsplatsombud på ett gruppboende och ungdomsorganisatör. Ersättare Följande suppleanter inkallades för att delta i förbundsstyrelsens sammanträden: Erik Sjödin, Kommunal Västernorrland (13/1) Birgitta Sundkvist, Kommunal Dalarna (13/1, 27-28/1) Eilert Lyxell, Kommunal Norrbotten (13/1, 23/3, 14/12) Magnus Pettersson, Kommunal Blekinge (27-28/1) Christer Karlsson, Kommunal Norrbotten (9/3) Gull-Britt Adolfsson, Kommunal Skåne (23/3) Olof Tappert, Kommunal Stockholms län (4/5) Marianne Lindberg, Kommunal Norrbotten (18/5) Marita Indersons, Kommunal Värmland (8/6) Helena Halvarsson, Kommunal Dalarna (10/8) Elisabeth Strömqvist, Kommunal Västernorrland (24/8) Liselotte Peterson, Kommunal Väst (24/8) Lena Ottosson, Kommunal Halland (7/9) Lars-Åke Sandström, Kommunal Stockholms län (7/9) Camilla Andersson, Kommunal Örebro län (7/9) Christer Johansson, Kommunal Halland (7/9) Hans Olsson, Kommunal Värmland (5/10, 2/11) Annelie Rosengren, Kommunal Stockholms län (2/11) Margareta Palmedal, Kommunal Gotland (30/11) Barbro Delin, Kommunal Stockholms län (30/11) Organisation Förbundet hade vid årets början medlemmar. Vid årets slut var medlemsantalet , en minskning med medlemmar. Ända sedan massarbetslösheten drabbade kommunsektorn på 90-talet har medlemsantalet minskat varje år. Vanligaste orsaken till att medlemmarna lämnar Kommunal är att de har fått nytt arbete och går över till annat förbund samt att de går i pension. Förbundet har fortfarande 23 avdelningar. Antalet sektioner har minskat från 505 till 496. Antalet klubbar har ökat från 362 till 373. Kommunal Gotland är med sina medlemmar förbundets minsta avdelning och Kommunal Stockholms län är den största avdelningen med medlemmar. Antal anställda Förbundet har 287 anställda. Förbundsledningen bestod vid årets slut av fyra personer tre män och en kvinna. Antalet ombudsmän vid årets slut var totalt 168, av dessa var 75 kvinnor, 118 ombudsmän var anställda i lokalavdelningarna och 50 på förbundskontoret. Förbundet hade 45 anställda tjänstemän, av dessa var 26 kvinnor. Förbundet hade 14 anställda journalister, av dessa var 9 kvinnor. Den administrativa personalen bestod av 60 personer och av dessa var 5 män. Medlemsrekrytering Kommunals organisationsgrad är fortfarande hög. Trots de stora förändringar och försämringar som skett sedan mitten 1990-talet på Kommunals yrkesområden är organisationsgraden över 80 procent. Många förtroendevalda har gjort ett bra arbete för att rekrytera medlemmar. Organisationsgraden och antalet medlemmar har minskat de senaste åren. Sedan år 2000 har Kommunal tappat 6 procent eller medlemmar. Under år 2004 minskade antalet rekryterade medlemmar med 25 procent jämfört med åren Samtidigt ökade både antalet medlemmar som begärt utträde (30 procent) och antalet enskilt anslutna till Kommunals a-kassa. Arbetsplatsombuden i Kommunal är de förtroendevalda som har den dagliga kontakten med både medlemmar och oorganiserade. Antalet har hållit sig på en hög, stabil nivå sedan år 2000, ca registrerade arbetsplatsombud. Uppskattningsvis saknar ca 30 procent av arbetsplatserna arbetsplatsombud. Trots många arbetsplatsombud har inte rekrytering skett i tillräcklig omfattning ute på arbetsplatserna. Att ha

16 14 MEDLEMSKAPET Det viktiga uppdraget Det är arbetsplatsombuden som är Kommunal! På hösten 2005 kom det nya märket för arbetsplatsombud, som genast fick en strykande åtgång. Kommunal-Nytt kunde rapportera att det röda var populärast. kunniga arbetsplatsombud på arbetsplatserna är uppskattat av arbetskamraterna. Anslutningen är högre på arbetsplatser med ombud än utan. Ökningen av antalet tillfälligt anställda har försvårat rekryteringsarbetet. Men projektet Personliga assistenter visade att med genomtänkta insatser kan man nå även dessa grupper och få dem intresserade av att gå med i Kommunal. Kommunal 2003 Kongressen 2004 godkände en rapport om Kommunal 2003 med en summering av alla de aktiviteter och processer som pågått inom ramen för projektet. Där fanns också en utvärdering. Rapporten avslutades med avsnittet Slutsatser och vägen framåt om vad Kommunal kan lära av projektet och alla dess delprojekt inför framtiden. Några av lärdomarna som nu ska tas tillvara är:: Förstudier: Alla projekt ska föregås av något slags förstudie för att synliggöra vad som är det egentliga problemet. En noggrannare förstudie skulle ha medfört att Kommunal 2003 skulle ha inletts med att ta tillvara det arbete som redan påbörjats. Underifrånperspektiv: Stora projekt måste förankras och kommuniceras de som ska vara med i arbetet ska känna sig fria att ifrågasätta, samtidigt som ledningen har förmåga att lyssna. Pågående verksamhet: Ett projekt ska tydligt knyta an till och uppmärksamma de aktiviteter som redan görs och inlemma det i projektet. Drift och utveckling: Det är viktigt att balansera driftsarbetet med utvecklingsarbetet och därmed alltid fatta ett medvetet beslut om var och hur en arbetsuppgift bör göras för bästa möjliga resultat. Det behövs också tydliga projektägare, vilket betyder att styrelsen och ledningen följer, stödjer och ger utvecklingsarbetet legitimitet. Det ska också finnas en kompetent styrgrupp som prioriterar, fattar övergripande beslut och löpande utvärderar projektet. Kommunal 2003 har väckt många frågor och insikter om förbundets organisation och sätt att arbeta. Nu gäller det att ta tillvara alla dessa lärdomar. Ny förtroendemannaroll Mot bakgrund av erfarenheterna från projektet Kommunal 2003, tillsattes år 2000 projektet Utveckling av arbetsplatsombuden, arbetsorganisation och ny förtroendemannaroll, AO-projektet. Syftet formulerades så här: Vi ska utveckla idéer om ett utbildningssystem för arbetsplatsombudsorganisationen så att dialogen mellan medlemmar och förtroendevalda stärks och utvecklas. Projektet ska också utveckla idéer om ansvars- och arbetsfördelning för arbetet med medlemsrekrytering, utbildning av medlemmar och förtroendevalda samt utveckling av arbetsplatsombudsorganisationen. Därigenom ska medlemmarna uppleva att de genom sitt medlemskap är delaktiga och kan påverka det som sker på arbetsplatsen och inom förbundet. Parallellt med detta projekt har Kommunals översynsutredning och fortsättningen på Kommunal 2003 pågått. De har samverkat och delvis varit överlappande. I översynsutredningens slutrapport behandlas Kommunals tillgänglighet för medlemmarna, arbetsplatsombudens roll i organisationen och säkerställandet av kompetensen i hela Kommunal. Arbetsplatsombudens roll ska, enligt översynsutredningens förslag, i första hand vara kommunikatörens.

17 MEDLEMSKAPET 15 1 juni Ombuden stampade med Först gungade de lite i takt, sen stampade de i golvet och till slut reste de sig och dansade i bänkraderna. Ombuden jublade åt Jerry Williams som bjöd på rockkonsert redan före lunch på kongressens första dag. Arbetsplatsombudet ska vara ett stöd för arbetskamraterna. Medlemsrekrytering och arbetsmiljöarbete är två viktiga uppgifter. För att lyckas med detta måste arbetsplatsombudet kunna skapa en god kommunikation med medlemmar och arbetskamrater. Det behövs kompetens och kompetensutveckling. AO-projektet har strävat efter en medlemsutbildning som bygger på dialogen som metod för att stärka sammanhållningen på arbetsplatserna och att det finns en känsla av identitet och samhörighet i Kommunal. Mer finns att läsa i projektets slutrapport, antagen av förbundsstyrelsen i april Översynsutredningen En översynsutredning fick 2001 i uppdrag att utvärdera Kommunals organisation lokalt och centralt, samt överväga vilka nya möjligheter den nya tekniken kan erbjuda. Förslag skulle presenteras för kongressen Kommunal Stockholms län fick pröva införandet av representantskap på sektionsnivå. Ett försök som fortfarande pågår och ska utvärderas till förbundsmötet Förbundsmötet 2003 fick ta ställning till en delrapport med förslag på utvecklingsområden, som sedan har utgjort underlag till de åtgärder/handlingsplaner som översynsutredningen lämnade till kongressen 2004: Innehållet i medlemskapet Ett kvalitetssäkrat medlemskap/en garanterad nivå i medlemskapet Kommunals organisation ska spegla den förändrade arbetsgivarstrukturen Kommunal ska öka tillgängligheten för medlemmarna Rollfördelning i organisationen Arbetsformer som stärker beslutsfattandet Kommunikation och opinionsbildning En gemensam verksamhetsplanering i Kommunal Kommunal ska säkerställa och utveckla sin kompetens Ett utvecklingsarbete inom alla Kommunals organisationsnivåer måste nu sätta igång för att förverkliga de nio handlingsplanerna. Kongressen beslöt också att Medlemscenter, Regionala fackliga ombud respektive Koncernråd är möjliga att inrätta. De beskrivs i kongressrapporten. Salut Sund Arbetsmiljö Livsglädje Utveckling och Trygghet är stödorden för Salut, titeln på det nya fackligt sociala handlingsprogrammet för förtroendevalda. Kongressen godkände programmet. Under arbetet med programmet genomfördes ett stort antal intervjuer som gav en god inblick i hur den fackliga vardagen kan te sig, vad många upplever som stressfaktorer och hur de förtroendevalda uppfattar sitt ledarskap. Resultatet blev Salut. Förtroendevalda ska inte drabbas av stressrelaterad ohälsa i sin fackliga vardag. Det behövs lokala handlingsplaner och att avdelningarna genomför utbildningar, utvecklingsprocesser och stödfunktioner som de förtroendevalda behöver eller önskar. Förbundskontoret ska vara förebild och resurs i det lokala arbetet. Lots Kommunal använder sedan slutet av 1980-talet verktyget Lots för verksamhetsplaneringen. Flertalet avdelningar och en hel del sektioner har någon gång fått utbildning i verktyget. Sju personer inom förbundet har licens för Lotsverktyget. Under året har ett antal avdelningar och sektioner fått stöd för sin verksamhetsplanering. I flera fall har Lotsverktyget då anpassats till de förutsättningar som finns i översynsutredningens handlingsplaner. Öppna Sinnen, kulturprogrammet Kulturprogrammet Öppna sinnen visar hur kulturen kan bli ett verktyg i den fackliga kampen och medverka till att

18 16 MEDLEMSKAPET Januari Rådslaget gav vägledning medlemmar gav klara besked i rådslaget inför kongressen resultatet var klart strax efter årsskiftet. 44 procent vill ha kontakt med facket via arbetsplatsombudet. Telefon är OK för 32 procent. 77 procent vet vem de ska kontakta för att påverka Kommunal. Men bara 16 procent säger att de kan påverka vilka frågor Kommunal arbetar med. kulturen blir en tillgång för alla. Handlingsprogrammet är uppdelat på mål och förslag till åtgärder på tre områden: Hur Kommunal använder kulturen och stimulerar medlemmarna till eget skapande. Hur Kommunal kan påverka tillgången till kultur på arbetsplatserna och även som arbetsredskap. Hur Kommunal kan påverka kulturpolitiken och alla människors rätt och möjligheter till kulturupplevelser och eget skapande. För att intentionerna i Öppna sinnen ska förverkligas och Kommunal vara en levande folkrörelse för kulturfrågor kommer ett nationell nätverk att bildas. Fackliga studier Medlemsutbildningen LOs och förbundens tre-åriga satsning på Medlemsutbildningen avslutades som projekt under året. Kommunal har haft en stadig ökning av antalet deltagare och drygt 4.6 miljoner kronor har betalts i stipendier. LO och förbunden har beslutat att fortsätta satsningen på medlemsutbildning även under 2005 och insatserna ska öka även på facklig/ politisk utbildning. Avdelningarna har fortsatt arbetet med att stärka studieorganisationen. Alla studieorganisatörer har erbjudits att före 2005 gå en studieorganisatörsutbildning. Arbetet med att stärka studieorganisationen sker tillsammans med ABF. LOs IT-skola Förbundet har beslutat att ansluta sig till LOs IT-skola. Detta är en förbundsgemensam plattform för att bedriva så kallat e-lärande för medlemmar. Plattformen och dess kursutbud kan användas både för traditionell utbildning, kurser, cirklar, etc. och för enskild distansundervisning. Strävan är att utveckla ett blandlärande, där tekniken används för att uppfylla målet om ett flexibelt lärande. IT Förbundskontorets it-enhet slogs i och med omorganisationen ihop med ekonomienheten. A-kassans lokalkontor slogs under året samman till regionkontor och detta var en huvudanledning till förändringar i Kommunals infrastruktur. Nätverksservrarna på samtliga avdelningar och förbundskontoret uppgraderades och byttes så att de är anpassade till nya krav och behov. Novellprogramvaran och det centrala virusprogrammet uppgraderades för hela organisationens cirka 2000 datorer. A-kassans regionkontor kan nu nås med ett gemensamt telefonnummer för hela landet. Förbundet har två gånger samlat lokalavdelningarnas datasamordnare. Vid ena tillfället var även avdelningarnas telefoniansvariga med. Några av de lite större förändringarna i förbundets datasystem under året: Personalsystemet Palasso har tagits i drift på förbundskontoret och i avdelningarna Medlemssystemet Medlem har skrivits om i sin programkod Studiestödssystemet Studs uppgraderades så att det är integrerat med fler webbläsare än bara en Ekonomisystemet XOR har bytt rapportverktyg. StudS För StudS, Kommunals studieadministrativa system, var även 2004 ett tämligen problemfritt år. Att StudS är uppskattat vittnade den årliga konferensen för användare/systemansvariga om. Sju nya funktioner har införts under våren. Av dessa var förändringen av historikregistreringen nog den mest uppskattade.

19 MEDLEMSKAPET 17 Hösten Kommunals pensionsguide Intjänandeåldern i PFA-pensionen har sänkts från 28 till 21 år och 2004 var det extra många som skulle göra sitt pensionsval. Pensionshäftet är Kommunals guide till alla pensionsavtalen och är samtidigt en snabblektion om pensionsförsäkringar. I början av året byttes webbläsare till Internet Explorer. Statistikverktyget Crystal Enterprise blev också tillgängligt för alla avdelningar. Avdelningarna har fortlöpande utbildat nya användare. Nio nya StudS-utbildare utbildades på förbundskontoret i november. Uppdatering och viss förändring av utbildningsmaterialet har också skett. I december hölls en erfarenhetsträff i Västerås med StudS-användare i Västmanlands sektioner. Avsikten var att få användarnas erfarenheter av StudS och deras förslag till förbättringar. Styrgruppen och förvaltningsgruppen hade två sammanträden vardera. StudS förvaltningsgrupp har genomfört en konferens för lokalt systemansvariga. Alla avdelningar kan nu ta ut studiestatistik med en rad olika variabler, något som också kan bli underlag för verksamhetsberättelser på avdelnings-, sektions- och klubbnivå. Kunskapslagret Årets storsäljare bland studiematerialen är Mötas med respekt, som har sålts i 1200 exemplar. Det handlar om kampen mot diskriminering och för allas lika värde och rätt. Nytt för året var Lärande i Kommunal, ett material som kan användas som introduktion till Medlemsutbildningen. Det innehåller bland annat avsnitt om Kommunals organisation, avtal, arbetsmiljö, internationellt. En ny modul infördes i Kunskapslagret, Antikvariat. Varje år utgår och makuleras material. En del av dessa fortsätter ändå att efterfrågas. Materialen finns nu i pdf-format i Antikvariatet och de kan skrivas ut gratis. Gunnar Hallströms stipendiefond Fonden har haft tre möten. Stipendier har getts till förtroendevalda som gjort studieresor till Italien, Chile, Tyskland, Österrike och Ungern.

20 18

21 Löner och arbetsvillkor 19

22 20 LÖNER OCH ARBETSVILLKOR Flera strejkvarsel i årets lönekamp Avtalsrörelsen 2004 Ettåriga kollektivavtal om löne- och anställningsvillkor tecknades under året med flera arbetsgivarorganisationer: Vårdföretagarna, Arbetsgivaralliansen (Trossamfund), Kommunala Företagens Samorganisation - KFS (Renhållning och Personliga assistenter), Kooperationens Förhandlingsorganisation - KFO (Hälsa Vård och Omsorg och Personliga assistenter), Sveriges Byggindustrier och Bemanningsföretagen. Kollektivavtal för 1,5 år tecknades med Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet SLA (Trädgårdsanläggare). Tvååriga avtal tecknades med Kooperationens Förhandlingsorganisation - KFO (Förskola), Tjänsteföretagen (Förskola/skola, Stallpersonal/ridinstruktörer, Banarbetare) och Arbetsgivaralliansen (Vård och omsorg, Allmänna bestämmelser). Treåriga kollektivavtal tecknades med Arbetarrörelsens Förhandlingsorganisation AFO, Arbetsgivaralliansen (Vård och Omsorg löneavtal, Folkhögskola/Skola och Idrott), Kooperationens Förhandlingsorganisation KFO (Kursgårdar), Kommunala Företagens Samorganisation KFS (Vård och Omsorg, VA, Anläggning, Energi, Fastighet och Näringsliv, Konsult och Service, Parkering, Storhushåll, Turism och Fritid och Utbildning), Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet SLA (Jordbruk, Djursjukvårdare, Golfbanor och Trädgårdsodling), Samhall, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare - SHR, Tjänsteförbunden (Städentreprenad och Hemservice), Tjänsteföretagen/IDEA, FASTIGO. Företagsavtal tecknades med Hemfrid, Bobergs Valltork Ekonomiska Förening, Kolmårdens Djurpark och Ölands Djurpark. Löneutfallet för samtliga avtal låg på mellan kronor per månad och år. Ersättningarna i avtalen höjdes med ramen, av avtalets värde. Lägstlön infördes i de avtal som inte hade det reglerat sedan tidigare och den höjdes med ramen i de avtal där det har varit reglerat. Omställningsförsäkringen mellan LO och Svenskt Näringsliv infördes i avtalen med Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet SLA, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare SHR och Tjänsteförbunden (Städentreprenad och Hemservice). En uppgörelse träffades med Vårdföretagarna och Arbetsgivaralliansen om att se över hur det fackliga arbetet lokalt ska kunna bedrivas mer effektivt. Skrivningar om arbetsmiljö och rehabilitering finns med i alla avtal. Arbetsgrupper ska tillsättas för att arbeta med frågan. Uppgörelsen med Arbetsgivaralliansen innebär ett långsiktigt samarbete med AFA för att utveckla metoder som förebygger ohälsa och för att rehabilitera anställda på små arbetsplatser. Förbundet stärkte även möjligheterna att i det lokala fackliga arbetet påverka lönesättningen. Stridsåtgärder Vårdföretagarna Medlare tillsattes efter att förhandlingarna strandat med Vårdföretagarna. Stridsåtgärder vidtogs. Ca medlemmar anställda av privata vård- och omsorgsföretag inom entreprenadbranschen var berörda. Förbundet varslade om blockad mot nyanställning, meroch övertid samt förskjuten arbetstid. Samtidigt försattes berörda arbetsuppgifter i blockad. Varslen trädde i kraft den 1 juni Åtgärderna utökades med strejkvarsel som skulle träda i kraft den 28 juni Strejken berörde samtliga medlemmar anställda i kök och vårdcentraler samt för lokalvårdare och bilförare. Strejkvarslet utlöstes inte då parterna sade ja till det tredje medlarbudet den 28 juni Stridsåtgärder Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet Förbundet varslade om nyanställnings- och övertidsblockad från den 1 juni Berörda avtalsområden var jordbruk, djursjukvård, trädgårdsodling samt golfbanor. För golf-

23 LÖNER OCH ARBETSVILLKOR april Regeringens nya rådgivare Örjan Byström från Vänersborg blev medlem av regeringens arbetsmiljöråd ett idéforum för en offensiv arbetsmiljöpolitik. Örjan är skötare och skyddsombud. Arbetsmiljöarbete är så mycket mer än att bara göra en skyddsrond om året, sade han till Kommunal-Nytt. området varslades dessutom 40 klubbar om total arbetsnedläggelse. Varslet trädde inte i kraft då uppgörelse kunde nås på samtliga områden den 31 maj, under medverkan av en opartisk ordförande i enlighet med Samarbetsavtalet mellan Kommunal och SLA m fl. Syna-projektet Otrygga anställningar är ett växande problem bland Kommunals medlemsgrupper. Detta gäller i särskilt hög grad de personliga assistenterna. Under 2004 var sektionerna engagerade i det rikstäckande projektet Syna de personliga assistenternas anställningar. Projektet skulle kartlägga vilka avtal som tillämpas och åtgärda felaktigheter. Detta innebar både detektivarbete och slitgöra för sektionerna. Resultatet av syningen kommer att utvärderas 2005, men vid slutkonferensen i Stockholm i december rapporterades att personliga assistenter blivit medlemmar i förbundet under projektets tio månader. Det lönar sig att jobba med kärnfrågorna så att det märks på arbetsplatserna. Då blir oorganiserade intresserade, är en slutsats som kan dras av projektet. Vårdföretagarna, personliga assistenter Det tog exakt åtta månader att få ett avtal för de personliga assistenter som arbetar inom Vårdföretagarnas avtalsområde. Avtalet skrevs under först den 25 oktober Förhandlingarna gick mycket trögt och i juni ajournerades de i avvaktan på resultatet av den konflikt som utbrutit på Vårdföretagarnas avtal E och F. Efter sommaren släpptes målet att förbättra de allmänna villkoren utom den viktiga höjningen av Ob-ersättningen. Den hade inte höjts på sju år. Trots omprioriteringen var förbundet nödsakat att begära medlarhjälp. Till slut kunde ett avtal träffas där Ob-ersättningen höjdes till de nivåer som finns på den offentliga sidan. Lönehöjningen blev exakt som de tidigare slutna avtalen: 2 kronor/arbetad timme som en engångssumma från 1 januari till 31 oktober 2004, samt därefter 480 kr i pott för individuell lönehöjning. KFS, personliga assistenter Förhandlingarna började med en bra dialog om bättre anställningsvillkor men dialogen fungerade inte längre när det blev dags att tala om lönehöjning. KFS och Kommunal hade treåriga avtal för samtliga områden utom för personliga assistenter. Lönehöjningen i avtalen var i nivå med Metalls avtal. Kommunal hade dock krontalsavtal. Tyvärr var motparten inte intresserad av samma lösning för de personliga assistenterna. Argumenten var att den schablonersättning på 205 kronor/timme som försäkringskassan betalar för att täcka bl a lönekostnader inte räckte. I juni strandade Kommunal förhandlingarna och begärde medling. Ett avtal slöts den 8 september. Det gav en engångssumma motsvarande 2:79 kronor/timme för tiden 1 juli 30 september och 480 kr som pott för individuell lönehöjning från 1 oktober till 31 augusti Kvalificerad övertid ska nu betalas redan efter två timmar mot tidigare fem. KFO, Personliga assistenter Under våren reviderades de allmänna anställningsvillkoren och de förbättrades med en modifierad företrädesrätt. Kvalificerad övertid betalas redan efter två timmar mot tidigare fem. För övrigt ajournerades förhandlingarna under sommaren då förbundet ville avvakta resultatet av konflikten på Vårdföretagarnas E- och F-avtal. Den 3 september slöts ett avtal för perioden 1 juli juni Det gav en engångsersättning på 3 procent på grund-

24 22 LÖNER OCH ARBETSVILLKOR april Heja chefen! ett succéprogram Kommunals handlingsprogram för ledarskap i vården, Heja chefen!, marknadsfördes bl a på mässan Allt för rehab och omsorg i Stockholm. Programmet är mycket efterfrågat och trycks ständigt i nya upplagor. Det används också flitigt i Kommunals och andras utbildningar. lönen från 1 juli 31 augusti. Vidare ett löneutrymme på 480 kr i lönepott för individuell fördelning från 1 september. Tjänsteföretagen Kommunals avtal med Tjänsteföretagen förskola/skola är tecknat tillsammans med Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och SKTF. Förhandlingarna inleddes tidigt på året och organisationerna förhandlade parallellt. De övriga blev oense med arbetsgivarna och begärde medling. I och med detta avsade sig motparten vidare förhandlingar med Kommunal innan de kommit fram till en lösning med övriga. Förhandlingarna återupptogs under våren, men det stod snart klart att motparten inte hade något intresse för att diskutera de allmänna villkoren och lönepåslaget lades på en oacceptabelt låg nivå. I det skedet valde Kommunal att varsla om strejk för all personal på ca 35 förskolor, 350 medlemmar. Medling tillsattes och strejken behövde inte träda i kraft ett tvåårigt löneavtal var klart den 28 juni. Det är i nivå med övriga avtal inom området. Avtalet om allmänna villkor är gemensamt med övriga organisationer och gäller för 3 år och 4 månader. Avtalskonferenser hösten 2004 Under hösten genomfördes centrala avtalskonferenser på Marholmen inför förhandlingarna med kommun- och landstingsförbunden Utvärderingen visade att möjligheten diskutera med företrädare från andra delar av landet ger en extra dimension åt diskussionerna. Analysen av det lokala löneutfallet 2003 och 2004 visar att förbundet gjorde rätt som tog fajten Utfallet blev bra, man har lyckats lyfta upp förbundets medlemmar i de lokala förhandlingarna. Avtalskonferenserna formade ett underlag till avtalsyrkanden utifrån de motioner som inkommit. Inför avtalsrörelsen 2005 Den 22 december 2004 överlämnade förbundet kraven till kommun- och landstingsförbundet. Dessa innehöll bl a: Löneökningar enligt LO-samordningen. En höjning av lägstalönen till kronor. Rätt till heltidsanställning skall finnas i kollektivavtalet. Ett nytt arbetsmiljöavtal som omfattar företagshälsovård, rehabilitering, arbetsmiljöutbildning samt bemanningsplanering. Omställningsavtal Avtalsansvariga ombudsmän Avdelningarnas avtalsansvariga ombudsmän har träffats flera gånger. Förutom avtalsrörelsen 2004 och planering av avtalskonferenserna inför avtalsrörelsen 2005, behandlades: Lönepolitiska utredningen Projekt om facklig tid Arbetstidsgruppen och AB-gruppen Information om förbundets nya organisation Trafikavtalen Funktionärsutbildning 2005 Heja chefen Den grupp som leder det fortsatta arbetet med Kommunals ledarskapsprogram, Heja chefen!, har träffats tre gånger för att planera aktiviteter kring programmet. Programmet har trycks upp i stor upplaga med flera tilltryck, viket innebär att det är välspritt. OH-bilder om programmet har producerats och lagts ut på Kom in. Vid två tillfällen har programmet presenterats och diskuterats med SKTFs förbundsledning, och ett arbete har påbörjats för att utveckla gemensamma utgångspunkter i ledarskapsfrågorna. Även Vårdförbundet har deltagit i samtal med gruppen. Heja Chefen har också uppmärksammats av Trygghetsfonden. Programmet har presenterats både på Handikappmässan