HUR MÅR VÅRA STADSTRÄD? Thorbjörn Andersson och Örjan Stål

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR MÅR VÅRA STADSTRÄD? Thorbjörn Andersson och Örjan Stål"

Transkript

1 HUR MÅR VÅRA STADSTRÄD? Thorbjörn Andersson och Örjan Stål

2 INNEHÅLL Sammanfattning 1 Inledning 2 Metod 3 Resultat 4 Diskussion 5 De tio viktigaste slutsatserna 6 Källförteckning 7 Enkätpersonerna 8 Åtta case studies Omslag: Hyllie torg, Malmö.

3 SAMMANFATTNING Det finns en allmän uppfattning att bland byggprojekt tillhör trädplantering de lättare. Att bygga en park är enklare än att bygga ett hus eftersom det rör sig om till synes enkla åtgärder som att lägga ut jord och stoppa ner några träd. I själva verket förhåller det sig tvärtom. Såväl jordar som träd utgör levande material vilket gör hanteringen av dem oändligt mycket mera komplex än de material som ingår när man bygger tex ett hus, en bro eller en väg. Denna studie visar konsekvenserna: en majoritet svenska träd i urbana miljöer har en svag fysisk status. Många av dem invintrar tidigt, har en dålig skottillväxt, bladens form är mindre än vad som är typiskt för arten, de har ibland svampkroppar på stam och grenar, de tappar grenar eller har grenar som torkat in. Det är några av symptomen. Skälen är att stadsträd ofta planteras med för snävt utrymme under mark och med icke tillräckliga växtbäddar och/ eller med växtbäddar som har fel sammansättning. Det övergripande problemet är att det saknas kontroll under själva processen från att ett träd inköps till att det är etablerat på sin plats. Resultatet kan vara att växtbäddarna blir felaktigt uppbyggda relaterat till trädets behov eller att trädets omgivning förseglas med täta markbeläggningar som plattor eller asfalt. Äldre träd som stått länge på platsen kan få sina rotsystem skadade genom upprepade grävningar för olika typer av tekniska installationer i marken. Forskning kring stadsträd har tagit avgörande steg under de senaste åren. Detta har haft en tydlig effekt. Träd planterade från 1960-talet och till slutet av 1990-talet visar generellt en sämre status än de som planterats från år 2000 och framåt, vilka har en bättre vitalitet. Träd som är planterade på 1800-talets slut och fram till mitten på 1900-talet har som regel också haft en bra utveckling förutsatt att de fått växa ostört från grävningar och fria från igensättningar av markytorna med hårdgjorda beläggningar. Det är alltså under andra halvan av 1900-talet som någonting Fig 1: Ett ofta återkommande problem med stadsträd är att de får för snäva rotutrymmen och tät ytbeläggning. Yngre lindar med dålig etablering, Katrineholm. Fig 2: Dessa sommarblommor är i första hand inte för prydnad utan för att ge träden en öppen jord med bla möjligheter till bättre gasutbyte. Renovering av växtbäddar för lindar, Vasagatan, Stockholm. 1

4 händer, och det finns goda skäl att förmoda att det beror på vad vi skulle kunna kalla reglementes-planeringen. Under fyra decennier med början på 1970-talet har markbyggnadsprocessen slagits fast i en rad reglementen vilka utkommit i olika generationer, främst vad som kallades MarkAMA, senare AnläggningsAMA, och paradoxalt nog verkar tilliten till dessa reglementen varit så stark att den personliga kompetensen hos branschens företrädare fallit tillbaka och i vissa fall helt försvunnit. Det förtjänar att påpekas att träd i stadsmiljö beskriver en i grund och botten icke-naturlig situation. För att få den fria naturens träd att trivas i onaturliga urbana miljöer krävs en artificiell konstruktion i form av bla en växtbädd. Hur denna växtbädd utformas är av avgörande betydelse. Korrekt utförd kan den avhjälpa många av de brister som staden som ståndort uppvisar. Idag finns kunskaper och dokumentation kring hantering av träd och hur deras växtbäddar bör vara byggda. Det rör sig om allt från lokala handböcker och rekommendationer till mera omfattande dokument på en nationell och även internationell nivå. Fig 3: Träd som placeras i öppna jordytor utvecklas generellt sett avsevärt bättre än träd i förseglade ytor. Dessa klotlönnar på och kring en parkeringsplats i Gelsenkirchen, Tyskland, är planterade vid ett och samma tillfälle. 2

5 KEYWORDS: Om dessa kunskaper utvecklas och om den så viktiga processen kan sättas ihop till ett helt sammanhang istället för att vara uppstyckad i delar kommer vi att kunna se en väsentligt bättre status för stadsträd i framtiden. Frågan är viktig för hur vi som människor upplever vår stadsmiljö: träd i städer ger positiva värden fysiologiskt, känslomässigt och socialt. Föreliggande arbete ingår i ett forskningsprojekt som finansieras av statliga Vinnova. Syftet är att undersöka hur stadens gröna (vegetation), grå (gatu-och undermarksbyggande) samt blå (dagvatten) lösningar kan samverka och kombineras i system som gör att staden blir en bättre livsmiljö också för människor och det sociala livet i det urbana och inte bara för trafik och transport. Arbetet grundar sig på svaren från 23 enkäter med lika många experter med geografisk spridning över landet. City trees, urban environment, planting beds, structural soils, process requirements, tree pit renovation, urban qualities, public health, city attractiveness. Fig 4: Norra Bantorget, Stockholm. Vid upprustning av platsen 2009 gjordes vissa nyplanteringar men också växtbäddsrenoveringar hos äldre träd; främst lind och lönn. Träden ställdes i perennytor istället för i trafikimpediment. De träd som stod i gatumiljö fick skelettjordar. 3

6 1 INLEDNING BAKGRUND 1.1 Detta arbete behandlar frågan om hur träd kan få bättre förutsättningar till etablering och överlevnad i stadsmiljö. Frågan är angelägen eftersom träd ökar livskvaliteten för människor i staden. Det sker utifrån huvudsakligen tre aspekter; symboliskt/känslomässigt, fysiologiskt/miljötekniskt, och estetiskt/socialt. Om vårt sätt att plantera nya träd, sköta mognande träd och renovera växtbäddar för äldre, befintliga träd följer de nya rön som presenteras i aktuell forskning kommer kvaliteten i det svenska beståndet av stadsträd att väsentligen förbättras. Denna intervjustudie visar att det är framför allt en ökad kunskap om växtbäddens betydelse som kommer att kunna förbättra resultatet. Äldre metoder att se på den grå markbyggnaden vilket resulterat i visserligen stabila men täta, kompakterade massor av svårgenomtränglig samkross och med träden placerade i alltför små trädgropar, ofta med undermarkskonstruktioner som förhindrar rotutbredning, inverkar negativt på trädens vitalitet. Det är ett synsätt som påminner om pelargonen som fått alltför liten kruka. Trädens rotsystem söker sig då till ledningsgravar med god tillgång till syre i de makadamlager som ledningarna vilar på, eller till den fria luften ovanför täta ytskikt, eller till den kondensationsfukt som finns under täta ytbeläggningar av plattor, asfalt, förstärknings- och bärlager. Detta leder i sin tur till problem i form av lyfta beläggningar och igenväxta ledningar. Det gröna och det grå markbyggandet motverkar i sådana situationer varandra snarare än samverkar till ett gott resultat för såväl träd som markbeläggningar och ledningsdragningar. Studien visar också på stora brister i samordning och svag gemensam målbild i den relativt komplicerade process som påbörjas med att ett träd köps in från planskolan och avslutas med att det har etablerat sig på sin växtplats. Enkäten och dess sammanställning ingår i ett större projekt finansierat av statliga Vinnova. Syftet med Vinnova-projektet har varit att undersöka möjligheten att hitta lösningar för träd, vatten och mark tillsammans, alltså det gröna, det blå och det grå i markbyggnad och som samverkande system i stadsmiljö. Vinnova-projektet har varit indelat i sju olika arbetspaket, här kallade WP/ work package, där ett 20-tal forskare och praktiker har arbetat med att Fig 5: Birger Jarlsgatan, Stockholm. Konkurrensen om utrymme under mark reducerar trädens överlevnadsmöjligheter. Ledningsgravar tillhör stadens infrastruktur och befinner sig ofta i samma utrymme som trädens rötter. Fig 6: Poppel, Solna. Trädets rotsystem söker syre och vatten. Är växtbädden dåligt utformad söker sig rötterna därför upp genom den täta asfaltytan. Stadsträd har ofta låg profilhöjd i sina växtbäddar på grund av konkurrensen i undermarksutrymmet. 4

7 fördjupa kunskaperna inom sitt respektive fält, men kanske ännu viktigare att åstadkomma samverkan med angränsande kunskapsområden. Projektet har pågått under tiden I samverkan mellan WP1: Attraktiva städer och WP 3: Gröna ytor har vi utfört enkäter med en utvald grupp människor med dokumenterade kunskaper inom branschen. Dessa 23 personer fördelar sig på fyra olika kategorier: Forskare/ utbildare (i samtliga fall anslutna till SLU). Beställare/ förvaltare (ofta trädansvariga på kommuner). Konsulter (privatpraktiserande landskapsarkitekter, trädexperter och markprojektörer). Utförare, leverantörer och besiktningsmän. En presentation av de medverkande personerna finns i slutet av denna rapport, liksom de 18 frågor som ställdes i enkäten. 1.2 PROBLEMFORMULERING Trots att det sedan tidigt 1970-tal har funnits centralt framtagna rekommendationer för hur anläggningsarbete i samband med träd bör gå till har många svenska stadsträd under samma tid visat negativ eller svag utveckling. Detta gäller framför allt träd som har stått på sin växtplats längre än år och skälet är att under denna tid hade vi inte en tillräcklig kunskapsutveckling om vad ett träd egentligen behöver. Träd planterade på 2000-talets början och senare visar generellt sett en bättre utveckling. I de fall som dessa ändå visar dålig etablering och utveckling är det oftast relaterat till vad som snarare är felaktigheter än bristande kunskap: för det första felaktigt utförande i entreprenaden, för det andra bristande skötsel eller svag förståelse för skötselns kritiska moment under etableringsfasen, och för det tredje svårtolkade instruktioner, alltså de dokument och ritningar som exempelvis landskapsarkitekten upprättar och som ska användas i kommande skeden. Fig 7: Mekanisk åverkan i trädens rotzoner får direkt utslag i trädens vitalitet. Här har två äldre lindar fått omgivande mark sänkt och stensatt. Fig 8: Ett par säsonger efter åtgärden hade de två träden i den stensatta ytan dött och tagits bort, medan de träd som står i gräsytorna bakom förblir opåverkade. Exempel från UB i Lund. 5

8 Brister i skötsel har ofta att göra med att garantiskötsel är den sista delen i en entreprenad, och då kanske budgeten ändå är slut. Orsaken till varför träd planterade under perioden visar en sämre vitalitet och träd planterade senare visar bättre tillväxt är angelägen att finna svar på. Svårigheten att identifiera vitalitetsproblem för träd utgörs av att symptomen är så långsamverkande. Ofullständig markbyggnad, felaktiga metoder och bristfällig hantering i processen är sällan omedelbart avläsbara. För att uttrycka det drastiskt: träd dör för långsamt. Fig 9: Nya stensättningar kring äldre lindar i Solna. Ytorna har samlats ihop, träden står i gräsyta medan stensättningen sker på väl tilltaget avstånd och på andra sidan en stödmur. Överbyggnaden för den hårdgjorda närmast eken är uppbyggd med ett rotvänligt förstärknings- och bärlager. 6

9 1.3 SYFTE Forskningsfrågan för studien är att söka skälen till varför framför allt stadsträd planterade under andra halvan av 1900-talet men i många fall även nyplanterade träd uppvisar så dålig status och hur det gröna, grå och blå markbyggandet kan samverka till goda resultat. Intervjupersonerna grupperar sig utmed hela kedjan av planering, plantering och förvaltning och har erfarenheter utsträckta över en lång tid. Med denna urvalsgrupp som stöd är syftet att kunna belysa vari problemen består, men också att genom goda exempel visa hur en bättre hantering kan se ut. 1.4 AVGRÄNSNINGAR Under arbetets gång har det framkommit att jordarnas fysikaliska uppbyggnad är ett huvudsakligt problem för framför allt stadsträd och att detta område har varit starkt eftersatt. Stadsträd karakteriseras av att de står i hårdgjorda ytor eller i begränsade trädgropar eller i jordar som inte är naturliga utan artificiella och ofta har byggts upp på ett felaktigt sätt. Enkäten har därför koncentrerats på jordarnas konstruktion, omfattning och relation till omgivande mark. För att ett träd ska etableras och utvecklas finns flera andra viktiga forskningsområden som plantskoleverksamheten, distributionskedjan till att trädet planterats, proveniens samt naturligtvis valet av art i förhållande till växtplats. Dessa områden hanteras mera översiktligt i föreliggande arbete men i litteraturförteckningen finns hänvisningar till ett antal av senare års artiklar och böcker. Fig 10: Korstörne placerade som en lund om 20 st träd på Sjövikstorget, Stockholm, Träden står i en samlad större skelettjord med sorterad stenkross som ytskikt. 7

10 2 METOD 2.1 ENKÄTER Den valda metoden har enkäter som bas. Det innebär att en grupp sakkunniga har svarat på 18 frågor som rört träd i stadsmiljö, deras plantering, etablering, tillväxt och mognad. Svaren på enkäterna har behandlats så att resultaten kan utläsas i löpande text. Dessutom har forskargruppen satt upp ett antal hypoteser vilka prövats mot de inlämnade svaren. Som ett komplement har slutligen 8 case studies genomförts. Vi har velat utvärdera ett antal genomförda projekt och underställa dem en helhetssyn för att därefter kommentera resultatet av det färdigställda projektet. Denna helhetssyn har inneburit att, snarare än att spalta upp forskningsfrågan i separata aspekter istället se på det hela resultatet, och på detta sätt försöka få svar på hur själva processen har fungerat och inte bara dess delar. 2.2 FRÅGESTÄLLNINGAR För utvärdering av träds status i stadsmiljö har vi använt följande kategorisering: 1. Nyplantering av träd. 2. Förvaltning och skötsel av redan planterade träd. 3. Renovering av träd och deras livsmiljö för äldre träd. Eftersom enkäternas resultat visade sig behandla främst nyplanterade träd, adderades case studies som en metod för att fånga in även frågor kring de övriga två kategorierna; förvaltning/ skötsel samt renovering. Metoden består sålunda av 3 delar: Bearbetat resultat av intervjusvaren, redovisas i löpande text. Prövning av uppsatta hypoteser mot de inlämnade svaren, redovisas i resultatdelen. Studier av ett antal genomförda projekt, redovisas i Case Studies. Fig 11: Lecheparken utanför stationen i Uppsala är en nyanlagd park (2011) som innehåller både äldre och nyplanterade träd. De äldre träden står i allmänhet i öppen jord med gräs eller perenner, som skogseken till höger i bild. De nyplanterade träden till vänster är turkhassel placerade i sammanhängande skelettjordar. 8

11 2.3 CASE STUDIES Följande case studies/ fallstudier har genomförts: Träd i hårdgjord yta, renovering av växtbädd: Kungsträdgårdens körsbärslund, Stockholm. Träd på betongbjälklag, nyplantering: Stenbecks torg, Kista. Träd i park, nyplantering: Daniaparken Malmö. Träd i vägmiljö, renovering av växtbädd: Helsingborgs södra infart. Äldre träd i hårdgjord yta, renovering av växtbädd: Kungsbroplan, Stockholm. Äldre träd i hårdgjord yta, renovering av växtbädd: Vaksala torg, Uppsala. Träd i hårdgjord yta, nyplantering: Hornsgatans gatuplantering, Stockholm. Träd i hårdgjord yta, nyplantering: Hyllie torg, Malmö. Fallstudierna presenteras på sida 29. Fig 12: Ett stort träd, en kärrek, har planterats innanför en granitmur monterad på relativt stort avstånd från stammen och med planteringsytan täckt med grov stenskärv. Holmens Bruk, Norrköping. 9

12 2.4 HYPOTESER Följande hypoteser ställdes upp vid projektets start: Utgår projektet från en dålig situationsplan är det svårt att få bra resultat, även med god kompetens i kommande faser av plantering och etablering. Ges goda förutsättningar i situationsplanearbetet kan däremot svagare insatser vid tex planteringen rättas till i senare skeden. En hög kompetens i planteringsskedet kan avhjälpa dåliga detaljritningar och beskrivningar. Om ett fel väl är begått är det svårt att i efterhand kompensera det. Speciellt känsligt är det i planeringsfasen. Träd med dålig status kan hänföras till svaga reglementen om arbetet är gjort i enlighet med AMA 98 och äldre. Träd med dålig status upprättade med reglementen utkomna efter AMA 98 är oftare relaterade till dåligt utförande och kontroll. Fig 13: I projektet å-rummet, Uppsala, genomfördes renoveringsarbeten av växtbäddar vid befintliga äldre lindar. Projektet samordnades med trapp-löp och stensättningar Samtliga AMA-utgåvor är svaga i att redovisa processen. Den finns inte redovisad i dessa reglementen. Ett vanligt fel är att arbetet handlas upp efter ett förfrågningsunderlag men arbetet fullföljs inte enligt handlingarna. Upphandlingen sker på en handling som i själva verket åsidosätts. Detta skulle aldrig inträffa vid andra typer av anläggningsarbeten, tex en bro. Handlingarnas intentioner går inte fram till utföraren. Projektörens förfrågningsunderlag är inte alltid så tydligt och lättförståeligt att de kan fungera som instruktion till tredje part. Hårda parametrar är enkla att komma åt med handlingar, mjuka parametrar är svårare och erhålls framför allt med kunskap och kompetens. Funktionsupphandlingar och andra typer av förenklade upphandlingar resulterar ofta i att delarna blir bra utförda men de hänger inte ihop som process. 10

13 3 RESULTAT 3.1 UTRYMME FÖR TRÄDENS ROTSYSTEM ÄR AVGÖRANDE Intervjuerna visar att när träden mår dåligt är det ofta platsutrymme under mark som är problemet. Det föreligger alltså ett fel i själva förutsättningen. Det kan bero på att träd planerats in på platser som redan från början varit olämpliga och där det sedan varit omöjligt för träden att skapa en livsmiljö. Ofta har det fysiska utrymmet i marken dessutom krympt efter hand eftersom grundläggning av kantstöd, utspetsningar av intilliggande beläggningar eller framdragningar av ledningar, vilka inte förutsetts i projekteringen, har knaprat på det avsedda utrymmet för träden. En allmän konklusion är att boulevardernas och de stora parkernas generösa mått har ersatts av trängre, torrare, tätare och mörkare biotoper. Synen på träd att de ska stå i en trädgrop och att deras rotsystem ska begränsas utgör ett påtagligt hinder för deras överlevnad. Undersökningen visar att det är ett synsätt som idag till stora delar har lämnats men som var förhärskande under reglementenas tid alltså i och med MarkAMA:s tillkomst och genom miljonprogramsåren. Istället för att se trädets livsmiljö som en separat och kringskuren miljö ser vi idag trädgropen som en del av ett större sammanhang där rötterna kan söka sig mycket vidare vägar. För träd som planterats under 1900-talets andra halva är det därför en stor uppgift att via renoveringar av befintliga växtbäddar förändra och förbättra trädets livsförhållanden. Begreppet trädgrop försöker vi idag lämna men det lever fortfarande kvar på det sättet att vi ägnar stor omsorg om själva trädgropen men mindre om intilliggande jord, alltså terrassen och mineraljorden. Den beskrivs inte lika tydligt och då ställs det också lägre krav. Flera svar pekar också på hur trädets behandlas ovan jord. Stam och krona bör vårdas för att förbättra tillväxt och framför allt etablering. Tillbakaskuren krona vid planteringstillfället är en beprövad metod som ger bra Fig 14: Växtbäddar som innehåller kompakterade horisonter medför ofta kapillärbrytande skikt och stående vatten i växtbädden viket leder till att trädet drunknar. Odränerad trädgrop i Växjö. Fig 15: Får träden för dåliga omständigheter bör man avstå från att plantera dem. Detta beslut bör tas av den som planerar och projekterar miljön. Klotlönn vid Gullmarsplan, Stockholm. 11

14 resultat enligt vissa svar. Andra menar motsatsen, att tillbakaskärning av kronan är en nödlösning för något som har misskötts dessförinnan, antingen när trädet skolats i plantskolan eller exempelvis genom torkskador i distributionskedjan. Tillbakaskärning av kronan kan också vara ett sätt att dölja fel, eftersom det ger bra skottillväxt första året eller till dess att trädets lagrade energi tar slut. 3.2 KOMPETENS OCH KUNSKAP Vi kan också konstatera att kunskapsnivån hos inköpare, utförare, leverantörer och förvaltare varierar. Planering, plantering och förvaltning är en kedja som inte är starkare än sin svagaste länk. Om någon av dessa länkar fallerar blir resultatet dåligt. Besiktningsmän och byggplatskontrollanter utgör ett möjligt smörjmedel i denna kedja, och i de fall som kontroller har fungerat bra, återverkar det också på resultatet. Generellt råder dock en brist på kunniga gröna besiktningsmän och ofta utförs besiktningar slarvigt eller av personer med för låg kunskapsnivå, eller i värsta fall utförs de inte alls. Många gånger brister kedjan på grund av dålig kommunikation, slarv eller ignorans. Intervjuerna visar exempel på träd som fått stå mellanlagrade under allt för lång tid mellan leverans och plantering, eller att konstbevattning stått på utan avbrott och träden har drunknat, eller att träd levereras med en större rotklump än beräknat så att trädet inte har fått plats och rotklumpen då beskurits på ett olyckligt sätt. Ett annat exempel rör att efterföljande markarbeten-- tex grävningar för nya ledningar som inte förutsetts från början ger stora skador på rötterna. Brister i uppbindning, eller vårdslös hantering som medför stamskador, eller dålig kontroll och bristfällig stödbevattning i etableringsskedet är andra brister som påtalas. Vattensäckar, vilket är ett relativt nyligen tillkommet moment för att åstadkomma vattengivor vid trädetablering, står ibland tomma, ibland har de inköpts och monterats men aldrig fyllts. Allvarligt är också när beställare eller entreprenör frångår handlingarna för att man har andra tankar eller erfarenheter än vad handlingarna föreskriver, eller föreslår alternativa lösningar för att det ger ett billigare projekt, vilket kan gagna såväl entreprenören som beställaren ekonomiskt på kort sikt, men ger ett undermåligt resultat. 3.3 VIKTEN AV PROCESSEN Återkommande är kommentarer om brister i processen; exempelvis att aktörer i någon av grupperna leverantör utförare--förvaltare varit inställda på att fullgott utföra sin del av arbetet men mindre engagerade i det övergripande målet; att få träden att etableras och utvecklas. Det återkommande omdömet är att man tar alldeles för lätt på parkentreprenader. Det verkar finnas en uppfattning att parkentreprenader är enkla; det enda som behövs är att hälla ut jord och sedan plantera, och att hus- och anläggningsentreprenader är mycket svårare och kräver större kontroll och uppföljning av processen. Men att arbeta med parkentreprenader inkluderar levande material och gör detta arbete betydligt mera komplext. Jordmaterialets mikrobiologi liksom växtmaterialet i sig självt förändras kontinuerligt och reagerar på den hantering det utsätts för på ett helt annat sätt än material som sten, betong, tegel och trä. Den komplicerade biokemi men även fysiologi som utspelar sig i marken är avgörande för trädens överlevnad. Det sistnämnda kan exemplifieras med kapillära möjligheter att lyfta vatten till rotzoner. Om jordprofilen byggs med kapillärbrytande lager och dålig jordstruktur fungerar inte växtbädden. Fig 16: Nyplanterade träd utmed väg 27 mellan Växjö och Tingsryd, Väckelsång. Träden var döende redan ett par år efter plantering. 12

15 Intervjuerna går stundtals isär hur man ska komma tillrätta med brister i processen; vissa förespråkar en hårdare och mera noggrann kontroll med tex krav på fotoredovisningar och förbesiktningar, medan andra betonar att det är viktigt med det goda samtalet, där inblandade parter känner tydlig delaktighet i slutresultatet. Avsaknad av kontinuitet i arbetskedjan är en stor riskfaktor. Intervjuerna visar vikten av att åstadkomma en gemensam målbild och att alltid arbeta mot angränsande verksamheter. I SLU-arbetet Från planta till träd (Vinge 2012) visas att ett träd genomgår över 20 olika moment från dess att det hanteras på plantskolan tills dess att det är etablerat. Det innebär att många olika professioner är inblandade och dessa har ofta sina egna målbilder och även separata kompetenser. Flera av intervjuerna efterlyser en högre grön kompetens bland byggkontrollanter, besiktningsmän och framför allt hos kunden/ byggherren, som är den som oftast organiserar trädplanteringsprojekt. Byggkontrollanter är ibland maskinskötare utan grön kompetens, och det finns exempel på hur beställaren nödgats skicka kontrollanter inkognito för att i skymundan se hur arbetet verkligen går till. Det förekommer exempel på att terrassen inte luckrats, växtbädden varit fel uppbyggd och träden planterats för djupt, och besiktningsmannen ändå ansett att utförandet varit korrekt. En metod som nämns för att motverka många misstag är att ha startmöte vid planteringsprojektets början för att åstadkomma förståelse för de olika momenten. Besiktningsmannen bör namnges redan i beskrivningens AF-del för att signalera att beställaren är kunnig och avser att utföra projektet professionellt. Vid besiktning av träd är garantibesiktningen väl så viktig som slutbesiktningen, eftersom garantibesiktningen kan svara på om träden har kommit igång på sin respektive växtplats. Intervjuerna visar att gröna besiktningar och garantitider ofta genomförs bristfälligt eller inte alls på grund av dåliga rutiner och tidspress. Fig 17: Näraliggande kantstöd, dagvattenledning samt asfaltförsegling nära stammen ger inga överlevnadsmöjligheter för trädet. Väckelsång. 13

16 3.4 BRISTER I STADSTRÄDENS BEHANDLING: De brister med störst betydelse är alltså följande, utan inbördes rangordning: Kompakterade markförhållanden i terrass och omgivande mark. Svag vattentillförsel. Dålig mikrobiologisk aktivitet i rotzonen. Mekaniska skador på trädet. Dålig kvalitet och härdighet på trädet självt. För liten volym i växtbädden. Felaktig jordstruktur. Ringa förståelse för processen. Enkäterna visar att nyligen planterade träd har bättre förutsättningar idag än de som planterades för år sedan. Det innebär att den stora riskgruppen utgörs av äldre träd eftersom de hanterats efter principer som vi idag har lämnat, men också för att äldre träd med tiden ofta fått förändrade förutsättningar. Nya plattbeläggningar, asfalteringar eller grävningar görs ofta av personal som har kunskaper kring grå markbyggnad, mera sällan kring grön. Resultaten ger en fingervisning om att ett vitalt träd bör kunna visa en årlig skottillväxt på ca 20 cm, med variationer för respektive art. Vissa planteringsprojekt visar en årlig skottillväxt om så mycket som 50 cm på t.ex. Hästkastanj. Omvänt är det faktum att trädet lever, knappast ett relevant kriterium, det måste kunna visa upp något man skulle kunna kalla en funktionell överlevnad, alltså svara på funktionella krav. bra sätt. En så sen upplaga som AMA 98 bidrar till skiktningar i växtbädden eftersom växtbädden och undergrunden inte kopplats ihop. Även i AMA 2010 finns brister i rekommendationen om fyllnadsmaterial i växtbädd (tabell DC/2). I denna tabell definieras inte fraktionsstorlek och kvalitet, vilket innebär att man kan få mycket kompakta jordar om tex naturgrus och kross av olika kornstorlek blandas. Vad gäller innehåll har man ibland på olika sätt försökt kompensera för reglementenas tillkortakommanden. Stockholms stad publicerade sin trädhandbok redan år 2004 och den har gjorts allmänt tillgänglig genom att finnas utlagd på stadens hemsida. Andra kommuner har haft hjälp av detta, som tex Uppsala, som också har upprättat en trädhandbok, utvecklad med stockholmsexemplet som stöd. Flera enkätsvar visar också att det saknas politisk förståelse för att en växtbädd oftast kostar betydligt mer än själva trädet och att renoveringar av äldre trädgropar visserligen är kostsamma men nödvändiga för att rädda många träd. Trånga driftsbudgetar är fortfarande ett bekymmer snarare än dåliga investeringsbudgetar. Även de fall där kommunerna tvingats ta över förvaltning av andras anläggningar, exempelvis av Trafikverket, är exempel på att ibland bristande grön kompetens gett en negativ påverkan på det totala stadsträdsbeståndet. En summering av regelverkens nytta och verkan är att 3.5 HANDBÖCKER OCH REGLEMENTEN Enkäterna visar att de skrivna reglementen som finns har förändrats. Det gäller såväl till typ som till innehåll. Exempelvis utvecklar flera kommuner idag en egen trädpolicy anpassad till lokala förutsättningar. För att följa upp en sådan policy arbetar tex Umeå kommun sedan 2013 med en mobil-app för träden där tillgängliga uppgifter kan struktureras så att förvaltning går smidigare och fel kan konstateras och avhjälpas. Flera kommuner har också upprättat egna trädhandböcker för att komplettera och täcka in brister i de nationella reglementena. I de tidiga upplagorna av MarkAMA:orna gavs generellt större omsorg åt den grå markbyggnaden än åt den gröna. Även senare utkomna reglementen misslyckas med att fånga upp vegetationsbyggande på ett tillräckligt Fig 18: Dessa lönnar i Norrköping planterades i enlighet med de första upplagorna av MarkAMA. Träden visar i princip ingen tillväxt på 40 år. 14

17 3.6 FÖRVALTNING om man följer dem är ändå bara halva jobbet gjort. Om man inte dessutom kan avläsa trädens behov så är ansträngningarna fåfänga. Svaren betonar att AMA utgör endast ett ramverk med koder och rubriker, och att det är viktigt att förstå att beskrivningsförfattaren måste fylla på med kompletterande texter som är specifika för projektet. Detta görs sällan. Det är också besvärande att under den period som reglementena huvudsakligen har verkat, alltså från 1960-talet och fram till millenniumskiftet, har vi uppnått de sämsta resultaten någonsin för stadsträd, vilket knappast var avsikten. Det förefaller som att reglementena har ersatt det egna engagemanget och yrkeskompetensen; drastiskt uttryckt som att det vi har i skrifterna behöver vi inte ha hos medarbetarna. Det som i själva verket skulle bli en garanti för bästa möjliga hantering och kunskap spridd till alla, har fått motsatt effekt. Fig 19: Boken som art är känslig för schakt och fyllning i rotzonerna. Denna terrassering i Hamnparken, Jönköping, utfördes därför med stödmurar på ordentliga avstånd till de befintliga träden. Intervjuerna visar också att de flesta förvaltare har lämnat inställningen om att det räcker med att nära en from förhoppning om att träden ska klara sig trots dåliga förutsättningar. Idag avstår man hellre från att ens försöka, eftersom det goda resultatet nästan alltid uteblir. Dagens förvaltare placerar hellre ett enda välmående träd i en stor växtbädd försörjd med vatten och luft än tio träd i små, dåliga växtbäddar. I många fall planterar man inte trädet alls om förutsättningarna är för svaga. Flera svar kommenterar att förvaltningen är generellt bristfällig, i vissa fall att skötsel helt enkelt uteblir. Träden tas inte om hand. Man stammar upp för sent, så att onödigt stora stamsår bildas, och justerar inte kronbyggnaden eftersom. Brist på anslag i kommunala budgetar är ett av skälen, men även förvaltningsorganisationen som sådan har ofta brister. Vatten och avlopp, gata och park syns ofta jobba var och en för sig istället för att låta helhetstänkande genomsyra verksamheten. 15

18 3.7 MARKBYGGNAD Intervjuerna visar att så kallade skelettjordar, alltså jordar med en bärande struktur av sten med god tillgång till näringssubstrat, luft och vatten i hålrummen av det så kallade skelettet, har inneburit en stor förbättring för stadsträd, liksom att göra dessa jordar till kontinuerliga bäddar eller sammanhängande diken istället för att se dem som isolerade gropar. Om förståelsen för att använda skelettjord är spridd så är däremot kunskapen om hur en väl fungerande skelettjord ska vara uppbyggd inte lika välkänd. Färdigblandad skelettjord förekommer, alltså en blandning av växtjord och sten, vilket är tveksamt eftersom stenen då inte läggs ut så att det verkligen bildar ett bärande skelett. Ett talande exempel är Babordsgatan i Hammarby Sjöstad, Stockholm, där varje gångbana är byggd av olika entreprenörer men efter identiska ritningar. Resultatet har ändå blivit markant olika resultat för träden. Att korrekt stapla skärv eller sten och därefter vattna ner växtjord är inte känt bland alla entreprenörer och kräver också en viss teknik vid utläggningen. Man bör överväga att inrätta förbesiktningar av terrasser vid utläggning av tex skelettjord. Malmö och Stockholm är exempel på kommuner som idag planterar alla sina träd i hårdgjord miljö i skelettjord. Generellt visar träd som inte står i skelettjord en sämre vitalitet och det finns en risk att inom år är många av dessa individer borta. Tillväxtmätningar gjorda vid SLU visar att träd planterade i skelettjord (alltså sten + växtjord) har bättre tillväxt än träd som står planterade i ren växtjord. Fig 20: Två exemplar av näverhägg i Alvesta, planterade vid samma tillfälle, det ena med sommarblommor och öppen jord invid stammen, det andra planterat med markgaller och betongplattor. Det vänstra trädet håller redan på att vintra in och visar dessutom sämre utveckling. Fig 21: Byggplatskontrollanten måste ta rollen att ha uppsikt över ordning och materialhantering vid planteringstillfället. Hammarby Sjöstad. 16

19 3.8 VÄXTMATERIALET Den krossade bergfraktion som kallas samkross, och som innehåller korn med mycket liten diameter, lämnas nu mer och mer som markbyggnadsmaterial. Sådana massor skapar stabila lager vilket kan vara fördelaktigt för den grå markbyggnaden men blir å andra sidan så täta att de inte dränerar utan kan utgöra kapillärbrytande lager, vilka även kan förhindra gasutbyte. I Umeå placerar man nyplanterade träd på en klack av luftig, grov makadam, tex mm, vilket dessutom minimerar risken för sättningar av tunga rotklumpar. Att ge träden tillgång till luft och vatten genom olika LOD-lösningar, tex att leda takvatten till växtbäddarna, används regelmässigt i exempelvis Stockholm, liksom att använda luftbrunnar som leder ner till rörledningar i trädens rotzoner för att förbättra gasutbytet. Rottillväxt, dvs nybildningen av rothårszonen, är a och o för ett fungerande vatten- och näringsupptag. Tekniker kring nya substrat som kommit fram under de allra senaste åren som mykorrhiza, träkol och pimpsten, och som skulle kunna hjälpa till med detta, används än så länge i liten utsträckning och oftast som en typ av experimentverksamhet. Växtmaterialet i sig självt spelar också en viktig roll i hur bra man lyckas med stadträden. Om fel art har valts eller fel leverans blivit utförd är chansen att lyckas mindre, likaså om man använder träd av fel proveniens. Generellt kan vi se att såväl projektörer som förvaltare idag har större kunskap om olika arter än förr, och att ett bredare sortiment används. Intervjusvaren visar en positiv inställning till ett bredare artspektrum bland svenska stadsträd, samtidigt som man understryker att oprövade introduktioner bör ske i liten skala och sedan utvärderas. Felleveranser förekommer och det understryks att kontroll ska förberedas väl och ske vid själva leveransen, och returer ska expedieras direkt, annars blir det sällan av. Det är viktigt att inte ta emot material som har fel kvalitet eller är skadat. Växter i det så kallade E-systemet är som regel väl specificerade. Vid leveransen är det viktigt att inte bara kontrollera sort och kvalitet utan också att lastningsarbetet sker korrekt, tex att stora träd lyfts i klumpen och inte i stammen, vilket ofta medför stamskador. Kontakten mellan beställare och leverantör är angelägen så att man inte riskerar att de träd man vill ha inte är tillgängliga när väl beställningen är gjord. Ett sätt att undvika detta är kontraktsodling. Fig 22: Silverlönn placerad i hårdgjord yta men med generösa skelettjordar. SLU Ultuna. 17

20 3.9 PROJEKTÖRENS ROLL Det är viktigt att projektören väljer rätt träd till den plats som avses. Att växtvalet utgår från ståndorten/ växtplatsen och analysera detta är ett avgörande moment som inte får förbises. En planritning ger inte alltid tillräcklig information utan projektören måste också förstå trädets karaktär och tillväxt. Ett exempel är de nyligen ersatta kastanjerna på den relativt smala Swedenborgsgatan i Stockholm, där de fällda kastanjerna ersattes med nya kastanjer, trots att gaturummet är för smalt för arten och kastanjens krona ger djup skugga. Skälet i detta fall var att man ville ersätta de nedtagna träden med likvärdiga efter starka påtryckningar från de boende ARTSORTIMENT Efter att almsjukan och askskottsjukan anlänt har viktiga grupper av storvuxna träd blivit oanvändbara vilket har medfört att nya arter har gjort intåg. Den rikliga användningen av lind under 1900-talets sista årtionden har ersatts av ett betydligt bredare sortiment av möjliga stadsträd. Några exempel som nämnts bland intervjupersonerna är Fågelbär (Prunus avium Plena ) Rödek (Querqus rubra), Italiensk al (Alnus cordata), Tulpanträd (Liriodendron tulipifera), Bergkörsbär (Prunus sargentii), Jättevitoxel (Sorbus aria Gigantea ), Avenbok (Carpinus betulus), Trädhassel (Corylus colurna), Korstörne (Gleditsia triacanthos), Sumpcypress (Metaseqoia glyptostroboides), Valnöt (Juglans mandshurica) LOKALA FÖRHÅLLANDEN Den befintliga marken, alltså den generella geologiska situationen i regionen, spelar stor roll i för växtbädden. Kommuner som har en undergrund av tex älvsediment, som Umeå och Karlstad, alltså städer belägna i deltasituationer och med kortare väg till tillgängligt grundvatten, har bättre förutsättningar att lyckas än i kommuner som vilar på täta jordar, som Malmö och Göteborg. I sådana fall krävs ytterligare omsorg i växtbäddsuppbyggnaden. I de fall där trädens status visar överraskande bra vitalitet trots enkelt uppbyggda växtbäddar beror det ofta på att de befintliga jordarna är gynnsammare. Fig 23: Äldre träd har utbredda rotsystem. Ska förändringar göras i trädens närmiljö krävs därför ordentliga respektavstånd. Solna, äldre lindar. 18

21 4 DISKUSSION 4.1 METODDISKUSSION I enkätsvaren framkommer att kunskapen och hanteringen av stadsträd har gjort stora framsteg under de senaste åren och de träd som planterats under denna period har väsentligt bättre utvecklingsmöjligheter än vad tidigare generationens träd har. I denna diskussion bör påpekas att av Sveriges 290 kommuner är endast 7 representerade i studien. De 23 svaren kommer dessutom från ett urval av de kunnigaste personerna i landet inom ämnet. Man kan därför förmoda att i merparten av landets kommuner kunskapsnivån inte är densamma. Det finns också många andra aktörer som planterar träd-- fastighetsbolag, bostadsbolag, statliga verk-- där inte samma kunskapsnivå finns. Studiens resultat är alltså sannolikt inte representativt för det allmänna tillståndet men däremot visar denna sammanställning en önskvärd väg och en kunskapsnivå som bör strävas efter. Om undersökningen hade innehållit referensexempel från kommuner och förvaltare som representerade en mera genomsnittlig kunskapsnivå hade inte resultatet pekat på samma stora framsteg vad gäller hanteringen av stadsträd under senare år som den nu gör. Vi har alltså fortfarande en lång väg att gå för att kunna peka på en generellt sett bättre situation. För framtiden krävs att de nya kunskaperna får en större spridning och framför allt användning i alla Sveriges kommuner. 4.2 RESULTATDISKUSSION Under en lång period, grovt räknat de senaste 50 åren, har många projekt med trädplantering genomförts med minimal eller ingen förutsättning för vegetationen att etableras eller utvecklas. Skälet till detta har på olika sätt undersökts under hela denna period och de åtgärder man kommit fram till kan delas in i tre generationers slutsatser: Första generationen: Proveniens-begreppet tal. Andra generationen: Volymdiskussionen: större växtkvalitet, större växtbäddar tal. Tredje generationen: Vikten av processen Proveniens-begreppet, alltså vikten av att använda växtmaterial av en härkomst liknande den som trädet ska stå i, är en viktig diskussion vilken tog fart på talet. Det ledde till en rad positiva åtgärder, bla en inhemsk plantskoleproduktion av även större träd, och som en vidare konsekvens en utveckling och produktion av nytt, välanpassat material, tex via E-plantesystemet. Nästa generations åtgärder tog sig an något vi kan benämna volym, vilket omfattade användning av betydligt större kvaliteter på växterna. Som exempel kan nämnas att barrotsplantering av träd i princip har försvunnit och att det genomsnittliga stamomfånget för inköpta stadsträd har växt från små kvaliteter på cm eller cm till att betrakta väsentligt större kvaliteter som cm som en standardstorlek. Erfarenheterna här är att man snabbare uppfattar anläggningen som färdig och att större kvaliteter också står bättre mot vandalisering, men å andra sidan att mindre kvaliteter ofta har kortare etableringstid. Men framför allt innebar denna andra generation kunskap att den tidigare trädgropen byttes ut mot den sammanhängande växtbädden, Fig 24: Äldre oxelträd i Älmhult. Markytan har asfalterats till nära stammen och då hjälper inget stamgaller. Stadsträd har generellt sett kortare livslängd än träd som växer i naturliga miljöer. 19

22 ofta uppbyggd som skelettjord vilket inneburit något av en revolution för trädens tillväxt i stadsmiljö. Vad denna rapport pekar på, och som sannolikt är en tredje generations kunskap och som intervjuresultaten för fram, är vikten av processen. Hur klarar man komplexiteten i entreprenader som innebär att hantera levande material? Det är en uppmaning som måste hanteras och som är typisk för vår tid. Skälet till denna stora brist är reglementesplaneringen, så som den formulerades under 1960-talet, och som fick sitt första tydliga avtryck i MarkAMA 72. Detta är under den modernistiska epoken och även en era under vilken miljonprogrammet inträffade ( ). Dessutom var det en expansiv tid för bilismen och innebar att vi oftare än förut började bygga gröna miljöer på betongbjälklag ovanpå garage och skapade med det nästan omöjliga förutsättningar för vegetation. En annan effekt av bilismen var en generell asfaltering av gatumiljöer under 1960-tal, en åtgärd som tex Umeå kommun nämner som ett dråpslag mot stadens gatuträd. Upphandlingsmetoderna av såväl konsulter, växtmaterial som entreprenader under vad vi kan kalla reglementesperioden, och som vi fortfarande befinner oss i, har varit menlig för helheten. Entreprenader som upphandlades efter lägsta pris fick till konsekvens att den som tilldelades kontraktet redan från början fick svårt att utföra arbetet för den erbjudna anbudssumman. Uppgiften var från start omöjlig. Anbuden i konkurrenssituationen blev för låga och kalkylpersonerna prickade sällan den verkliga kostnaden. I retrospektiv kan vi se att och 80-talets naturmarksvåg genererades bland annat av det faktum att planterade träd i byggda miljöer sällan överlevde. Den vegetation som växte i naturen, den sparade naturmarken, visade betydligt bättre resultat och hela landskapsarkitekturen riktades därför under dessa två decennier in sig på hur man bäst sparade naturmark vid nya exploateringar. Naturmarkstänkandet var till del en ideologi under gröna vågens årtionde men var också en möjlig väg att få vegetation att över huvud taget klara sig; så dåliga var förutsättningarna för urban grönska. Den stora Bo-mässan i Upplands Väsby år 1985 kan sägas utgöra kulmen på detta paradigm, med resultat att byggindustrin visade att man kunde montera upp fasader bara enstaka meter ifrån naturvuxna träd istället för att planspränga kvadratkilometrar för kranbanor och plantera nytt vilket man hade gjort på 1960-talet. Men att konstruera växtbäddar och plantera träd som överlevde behärskade man fortfarande inte. Skillnaden kunde inte vara större än strax före reglementesperioden, då kommunerna hade egna plantskolor, egna projekteringsavdelningar och egen anläggningsverksamhet, och sålunda förfogade över hela kedjan, alltså kontrollerade processen på ett annat sätt. När tex Norr Mälarstrand byggdes på Kungsholmen i Stockholm på 1940-talet var stadsträdgårdsmästaren själv på platsen, träden hämtades från stadens plantskola som då låg i Enskede ca 15 km bort och ritningarna gjordes av parkavdelningen själva. Tredje generationens satsningar på stadsträd, alltså att ta ett helhetsgrepp på processen, har ännu inte fått fullt genomslag, men intervjuerna har visat att det är där vårt stora problem ligger, och även vår stora möjlighet till förbättring. Fig 25: Trafikrörelser över trädens rotzoner kompakterar växtbädden vilket i sin tur minskar jordarnas möjlighet att buffra syre och vatten, förutom risken för mekaniska skador. Lind, Helsingfors. 20

23 Vi kan alltså konstatera att forskning kring stadsträd har tagit och fortsätter att ta stora kliv. Att plantera träd i hårdgjorda ytor innebär emellertid fortfarande alltid en sämre utgångspunkt än att plantera dem i fri mark. För bägge fallen gäller att försöka efterlikna de naturliga förhållanden som träd växer i så mycket som möjligt. Det innebär att ge trädens rotsystem möjlighet att breda ut sig även utanför växtgropen och kunna söka näring, luft och vatten i intilliggande terrass och mineraljord. De isolerade trädgroparna med begränsade utbredningsmöjligheter är att likna vid en krukväxt på ett fönsterbräde som fått för liten kruka. Även om en liten volym kan vara korrekt uppbyggd i sig själv så innebär den begränsade volymen att växten har minskad möjlighet att buffra belastningar. Tillfälliga torkperioder, näringsbrist, kompaktering och svaga ljusförhållanden eller tjälad mark i kombination med vårsol och högre lufttemperatur ger då tydligt negativa utslag. Träden får sämre möjligheter att klara de belastningar som de utsätts för. Att få träd att utvecklas i begränsade trädgropar kräver ofta en ständig passning som är svår att åstadkomma i förvaltningsskedet och som dessutom blir både svårare och dyrare än om planteringsgropen varit större. Många medelstora svenska kommuner förvaltar så mycket som träd, i vissa speciella fall ännu fler. Då fordras en robust och tålig situation redan från början, där träden kan utvecklas utan att kräva upprepade räddande åtgärder. Ett av intervjusvaren uttrycker det som att vi gått från blomkrukor (enskilda trädgropar) till balkonglådor (sammanhängande diken) men att den förbättringen inte är tillräcklig och att träd i stadsmiljö fortfarande planteras i för snäva utrymmen. Vi har idag lämnat den äldre uppfattningen att jordar ska byggas upp som en sandwich med olika lager som förser träden med vad de behöver. Istället är en nyckelpunkt att växtbäddar ska vara kontinuerliga och att de skarpa snitten mellan växtmiljön invid rotzonen och marken utanför måste lösas upp och ersättas med ett synsätt där trädens rotsystem stimuleras att röra sig utåt. Ny kunskap och erfarenheter gällande rotutveckling har ifrågasatt om verkligen traditionell växtbäddsuppbyggnad, vilken i stort sett baserar sig på erfarenheter från jordbrukets spannmålsproduktion, är Fig 26: Rönnar i gatumiljö, Lessebo. Med kantstenens betongfundament inräknat blir mycket litet utrymme kvar åt träden. Växtjorden breder ut sig på en knapp kvadratmeter och mineraljorden intill är av för fin fraktion. Fig 27: Efter att planteringen slutförts ser situationen gynnsam ut på ytan, men dessa träd kommer inte att överleva. 21

24 det optimala för träd och speciellt i stadsmiljö. Studier av rötter som växt i ledningsgravar och järnvägsbankar har visat på extremt bra rotutveckling och gett vad som ofta är frösådd vegetation och slyuppslag förvånansvärt bra etablering och utveckling. Sådan kunskap är grunden till hur dagens skelettjordar är uppbyggda och har visat sig vara fördelaktigt för träd i stadsmiljö. De nya växtbäddar som introducerats har fått spridd användning i många kommuner med goda resultat. Det är ändå på sin plats att påpeka att det saknas en långsiktig utvärdering om hur uthålliga dessa växtbäddar är. Det kommer att ta ytterligare ett tiotal år innan vi helt kan fastställa effekten och resultaten av de nya metoderna. Ett återkommande problem är att det uppkommer glapp i själva processen, alltså mellan de olika aktörerna som deltar i trädplanteringsprojekt. Ju mer komplicerad och invecklad konstruktionen är för en växtbädd, ju större är risken att den inte kommer att få förväntad funktion. Komplicerade konstruktioner kräver detaljerade ritningar och instruktioner hur den ska vara uppbyggd och utföras. Är inte de som är aktiva i initiala skeden, alltså projektören eller beställaren, bekant med hur man bygger konstruktionen kan man i allmänhet inte heller förmedla till utföraren hur genomförandet ska gå till. I sådana situationer är det lätt hänt att växtbädden blir fel utförd och att detta ses som slarv eller byggfusk medan det oftast beror på brist i kommunikation mellan flera parter. Därför bör man sträva efter enkelt uppbyggda växtbäddar med så få variationer av substrat och arbetsmoment som möjligt. Det förekommer dock även att man söker luckor i föreskrifterna och introducerar egna lösningar eller försummar viktiga moment för att göra den egna entreprenaden billigare. Det enda sättet att få bukt med detta problem är att som beställare stå för vad man beställt och inte acceptera förslag om förenklingar i utförandet samt ha noggrann kontroll på utförandet i alla led. blir att den generella kunskapsnivån måste bli jämnare och i det sammanhanget har kontrollanter och besiktningsmän en nyckelroll. Att kommunerna tillhandahåller träd och jord innebär också ofta konflikter med LOU, lagen om offentlig upphandling. Det är viktigt att tex projektörer har ett nätverk med plantskolister och skaffar sig forum för att utbyta erfarenheter med andra projektörer. Svårare verkar det vara att ha motsvarande nätverk med anläggare, vilket kan bero på att det kan uppfattas som ett jävighetsproblem eftersom entreprenader handlas upp i anbudskonkurrens. Vad gäller förvaltningsfrågan finns det bland de kommuner som intervjuats i de flesta fall en utsedd person som har ett övergripande ansvar för stadens trädbestånd. Det är dock rimligt att förmoda att i merparten av svenska kommuner saknas en sådan person. Fig 28: Äldre ek, Alvesta. Efter att en cykelväg anlagts och en stödmur byggts har trädet dött pga de nya påfrestningarna. Kommuner försöker hitta olika sätt att kompensera för brister i kedjan planering leverans plantering förvaltning. Några sådana sätt är att tillhandahålla egentillverkad jord, som entreprenören ska använda, eller att på motsvarande sätt själv tillhandahålla växterna och på så vis får kontroll över proveniens och kvaliteter. Bägge tillvägagångssätten måste emellertid ses som ett bristande förtroende för andra aktörer i kedjan, vilket är ett branschproblem. Slutsatsen 22

25 På senare år har artiklar och erfarenheter publicerats som visar goda resultat med nya substrat som pimpsten, mykorrhiza och träkol. Att blanda in träkol i jordar är en gammal metod som kan härledas till indianernas skogsbruksmetoder i Syd- och Mellanamerika. Träkol har en dokumenterad förmåga att binda bakterier till sig vilket åstadkommer ett bättre mikrobiologiskt liv. Mykorrhiza är en svamp alg-organism som förbättrar det mikrobiologiska livet i jorden och bla gör det lättare för trädens rötter att ta upp näring. Pimpsten är förstenad lava-aska som förbättrar jordstrukturen, håller vatten och förser rotzonerna med luft. Samtliga dessa substrat säljs numera som produkter, även om handeln i Sverige ännu är relativt blygsam. Stockholm och Malmö tillhör de få kommuner där pimpsten har börjat användas, och med goda resultat. Efterhand som förståelsen för att en bättre växtbädd också betingar ett högre pris växer, kommer sannolikt förekomsten av dessa substrat-- och kanske också andra, nya sådana-- att öka. Fig 29: Grupper av kaukasisk vingnöt placerade i perennyta av kärrtörel, Hornsbergs strandpromenad, Stockholm, anlagd Artvalet bland stadsträd är historiskt sett begränsat, med dominans av lind. Idag ser vi början på användning av ett betydligt bredare sortiment. 23

26 5 DE TIO VIKTIGASTE SLUTSATSERNA Om ett träd får en dålig växtplats bör man avstå från att plantera det. En undermålig växtplats har ett träd svårt att kompensera för och resultatet blir oftast svag utveckling och stora skötselinsatser. Använd träd med en härkomst, proveniens, som är lik den miljö det ska leva i. Det finns anledning att tro att träd drunknar oftare än dör av vattenbrist. Se till att träden får stå i luftiga jordar. Syrebrist är ett vanligt problem bland stadsträd. Är trädet äldre än 10 år och står i hårdgjord yta och inte har utvecklats på ett sätt som är typiskt för arten bör man vara beredd att renovera växtbädden helt och hållet. De principer som gällde för träd planterade före denna tidpunkt gav inte möjligheter till en sund utveckling för trädet. En växtbädd uppbyggd på de principer som vi idag känner kommer att kosta dubbelt eller tre gånger så mycket som själva trädet. För ett par decennier sedan var förhållandet det omvända. Ofta går en svag utveckling av stadsträd att härröra till processen. I kedjan projektering upphandling--plantering--skötsel uppstår ofta glapp och bristande kommunikation vilket påverkar trädens överlevnad negativt. Att stärka förståelsen hos alla medverkande för processens olika delar och sträva efter att ha en gemensam målbild är viktigt här. Öka såväl kunskapen hos som medverkan av besiktningsmän med grön kompetens samt byggplatskontrollanter. Detta är yrkeskompetenser som har till uppgift att tidigt upptäcka fel då de fortfarande kan rättas till eller hindra att fel begås. Ett träd som står i fri jord utvecklas nästan alltid bättre än ett träd placerat i hårdgjord yta. Kontakt med större jordvolymer och möjlighet att få syreutbyte utan förseglande ytskikt ger träd generellt sett bättre livsbetingelser än begränsade jordvolymer och täta markbeläggningar. Det som händer under jord är väl så viktigt som det som händer över. Symptomen visar sig ovan jord, i bladfärg, invintring, skottillväxt och sjukdomsangrepp. Orsakerna återfinns som regel under marken, i själva växtbädden. Träd som växer in i ledningsgravar eller lyfter beläggningar gör det i allmänhet för att rötterna söker markfukt och syre från en dåligt utformad växtbädd. Dessa problem kan i allmänhet förhindras med förståelse för trädets livsbetingelser och att man tillgodoser dessa genom en korrekt utformad växtmiljö. Fig 30: Avgrävda rötter i samband med framdragning av ledningar är en vanlig skada. Lind, Växjö. 24

27 6 KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR Bassuk, N. et al: Redesigning the urban forest from the ground below, i Arboricultural Journal, 1992:16. Bodson, M et al: Tree establishment practice in town and cities, i Urban forestry & urban greening, 2002:1. Buhler, O et al: Growth of trees in Copenhagen with emphasis on the effect of different establishment concepts, i Arboriculture & urban forestry, 2007:33. Juul, J et al: traeer Köbenhavn slår rödder, i Landskab 2013:4, s Kvalitetsregler för plantskoleväxter, GRO, tredje upplagan Lindberg, M: Trädrötter i skelettjord--en fallstudie i Stockholm, SLU Olsson, A: Träd i hårdgjorda ytor, SLU Sjöman, H: Trees for tough urban sites, SLU Stål, Ö: Ståndortsförbättringar av befintliga lönnar på Vaksala Torg i Uppsala, i Bygg & teknik 2004:2. Ulam, A: World Trade Center Memorial, i Topos 2013:83, s Vinge, U: Från planta till etablerat träd, SLU Trädhandbok för Uppsala kommun, version 1, Externt/Dokument/Fritid_o_natur/Parker/ TradhandbokforUppsalakommun.pdf Plantering och etablering av alléträd, Trafikverket upload/6143/2010_056_plantering_och_etablering_ av_alletrad.pdf BILDFÖRTECKNING Åke E:son Lindman: omslag, fig 4, 9, 12, 19, 29, 40. White arkitekter: fig 11, 13, 22. AJ landskapsarkitekter: fig 9, 23. Stockholms stad: fig 31 35, Kasper Dudzik: fig 60. Övriga foton författarna. Innehållet får återges och reproduceras om källan anges. Grafisk form Nora Ahlenius. Stockholm Fransson, A et al: Risk of root intrusion by tree and shrub species into sewer pipes in Swedish urban areas, i Urban forestry & urban greening 2012:1, sid ELEKTRONISKA KÄLLOR Alvem, B et al: Växtbäddar för stadsträd i Stockholm, file:///c:/users/viosab/downloads/tk_vaxtbaddar_ StockholmsStad%20(3). Trädarter för alléplanteringar, Trafikverket load/6144/2010_ 046_tradarter_for_alleplanteringar.pdf 25

28 7 ENKÄTPERSONERNA Göran Andersson: Arbetat som entreprenör och besiktningsman sedan Driver idag konsultfirma med utbildning, kalkylering och besiktning som bas. Vice ordförande i branschföreningen Trädgårdsanläggarna med ansvar för utbildningsfrågor. Roger Elg: Landskapsarkitekt, doktorand och lärare vid SLU Ultuna. Undervisar inom landskapsarkitektprogrammet, fokus på vegetation, dess användning och kringkunskaper, hantering av vegetation i historiska parker och trädgårdar. Björn Embrén: 35 år i grönytesektorn, trädgårdsarbetare, trädgårdsmästare, arbetsledare, beställare/förvaltare drift, ansvarig för underhåll och investering för gatuträd i Stockholm Stad. Arbetat med att utveckla fungerande växtbäddar för träd i hårdgjorda ytor. Tom Ericsson: Biolog med växtfysiologi som huvudinriktning. Lärare på SLU Ultuna med ansvar för undervisning i hur växter fungerar och påverkas av miljön ovan såväl som under mark. Har arbetat på SLU sedan slutet på 70-talet. Sofia Eskilsdotter: Landskapsarkitekt, konsult i eget företag sedan 2012 samt lärare på SLU Ultuna sedan Huvudområde växtgestaltning i stadsmiljöer; artval, växtbäddskonstruktion i mark samt på byggnader, dagvattenhantering, skötselplanering, kontroll/beställarstöd. Har deltagit i arbetet med Uppsalas trädhandbok. Anna Flatholm: Landskapsarkitekt och stadsträdgårdsmästare i Umeå kommun med drygt 10 års erfarenhet av projektering och de senaste 6 åren på Umeå kommun. Ansvar för parkverksamheten i Umeå kommun, gestaltningsfrågor, planering, utredning, projektering och drift. Jan-Olov Gullberg: Verksam inom yrket sedan Landskapsingenjör med konsulterande firma sedan 1996 med inriktning projektering, utbildning, trädvårdsprogram samt förfrågningsunderlag för trädvård. Bo Holmberg: Ca 40 års erfarenhet av anläggning och skötsel av grönytor i både kommunal och i privat regi som arbetsledare och ägare av ett anläggnings- och skötselföretag i Malmö (Park & Mark), numera en del av Green Landscaping. Fokus har varit plantering, skötsel och beskärning av träd där en stor fråga har varit att utbilda personalen inom dessa ämnesområden. Nina Ingvarsson: Landskapsingenjör i Umeå kommun, arbetar sedan tre år tillbaka med trädfrågor för gator och parker. Verksam med att ta fram en trädpolicy för kommunen. Arbetat med uppdatering av en träddatabas med en Umeåanpassad mobilapp för inventering av stadsträden enligt standarden för nationell trädinventering. Klara Jarstad: Parkingenjör på Karlstad kommun med ansvar för drift- och underhållsinsatser kring befintliga stadsträd, men även nyanläggningar. Har tidigare arbetat med skötsel av grönytor inom kyrkogårdsförvaltning. Pernilla Johansson: Landskapsarkitekt, enhetschef för parkavdelningen i Karlskrona, nu stadsträdgårdsmästare för region Gotland. Genomfört renoveringar av växtbäddar, utbyten av träd i äldre stadspark med jordproblematik. Åsa Karlsson: Landskapsingenjör i Linköpings kommun med fördjupning i trädfrågor och ansvar för samordning och utveckling av kommunens arbete med träden. Claes-Göran Lyktberg: Verksam i branschen i 35 år i olika roller; entreprenör, trädgårdsmästare, arbetsledare, lärare. Anställd på bla Stockholms stad, kyrkogårdsförvaltningen i samma stad, på entreprenadföretag och har även drivit egen verksamhet. En av grundarna av Svenska Trädföreningen som startade på 1980-talet. Tomas Lagerström: Landskapsarkitekt och fd universitetslektor i växtmateriallära, anställd på SLU Ultuna sedan Arbetat med frågor kring växters utveckling sedan 1983 och en av dem som introducerat och utvecklat E-systemet för växter. Expertrådgivare hos Movium och har dessutom arbetat med historiska anläggningar sedan Mikael Lundh: Landskapsingenjör med 16 år i yrket, Karlstad kommun. Arbetat med träd och trädetableringar från driftfrågor till utarbetande och genomförande av Trädplan för Karlstad. Genomfört nära 1000-talet nyetableringar av träd vid gatu- och exploateringsprojekt. Verksam i stadsutvecklingsfrågor med tyngdpunkten på stadens gröna inslag. 26

29 Arne Mattsson: Anställd på Gatukontoret i Malmö sedan 1980 med ansvar för stadens träd. Även arbetat med skötselfrågor samt att organisera driftentreprenader. Dessutom verksam i frågor om natur i staden och hur man kan sköta traditionella parker på ett mer naturliknande sätt. Stefan Mattson: Ca 40 år i branschen inom olika områden inom projektering, anläggning, drift och skötsel. Stadsträdgårdsmästare i Enköping i 26 år, där stadsträdens utveckling och förnyelse ingick som en viktig del i arbetet. Därefter verksam med gröna frågor vid Svenska Bostäder, Stockholm; nu vid Halmstads Fastighets AB. Mattias Nordström: Landskapsarkitekt anställd på konsultfirma, 30 år i yrket, huvudsakligen med uppdrag i stadsmiljö och stadens offentliga rum. Samarbetar ofta med spetskompetenser inom trädkunskap för att utnyttja fördjupningens och specialiseringens nödvändighet i ett yrke som annars kräver generalistens breda synsätt. Anders Ohlsson Sjöberg: Arbetar som byggledare, kontrollant och konsulterande arborist med gatu- och parkträd sedan 1989, nu inom eget företag. Specialisering inom trädvård, beskärningsoch fällningsarbeten samt trädvårdsplaner och trädplantering, även inventeringar, besiktningar och allmän konsultation relaterat till träd. Alf Orvesten: Landskapsingenjör i egen konsultfirma, med fokus på formgivning och projektering av offentliga och privata uterum som tex lekplatser, bostadsgårdar, torg och parker. 13 år i yrket. Projektör, växtbesiktningsman, ansvar för leveransbesiktning av växter, kontroll av skötsel samt medförfattare till Stockholm Stads Handbok - Växtbäddar för stadsträd i Stockholm. Anna Pettersson Skog: Agr Lic i markvetenskap från SLU, mark/jordexpert inom markfysikaliska frågor sedan ca 10 år, anställd på konsultfirma. Expert på tillväxtproblem och uppbyggnad av speciella växtbäddar, även inkluderande LOD. Deltagit i arbetet med AMA 2007, AMA 2010 och AMA Björn Tjus: Landskapsarkitekt i 30 år varav 24 år i Linköpings kommun. Arbetsuppgifter relaterade till träd: skydd vid detaljplanering, rådgivning till bygglovskontoret och allmänheten vid marklovansökningar, projektering och projektledning vid nyplantering, viss trädbesiktning, samt riktlinjer för kommunens arbete med park- och gatuträd. Johan Östberg: Disputerad landskapsingenjör med eget konsultföretag sedan 2009 och anställd vid SLU sedan Arbetat med stadsträd på många olika sätt, från storskaliga inventeringar till riskbedömningar av enskilda träd. Lärare vid SLU och kursansvarig för kursen Trädvård. TILLHÖRIGHET: Forskare/ utbildare Beställare/ förvaltare Konsult/ arkitekt Utförare/ entreprenör Summa 23 intervjupersoner DE 18 FRÅGORNA: 4 pers 10pers 6 pers 3 pers Frågor om helhetsintryck: 1. Förklara i ett par meningar hur du bedömer om ett träd är friskt och sunt. (Vi vill kunna slå fast hur man snabbt och enkelt kan se om ett träd mår bra). 2. Nämn tre exempel på trädetablering (dela upp i plantering, etablering och mognad om du känner så) som du känner till där det fungerat bra och tre där det fungerat dåligt. Beskriv för oss vad som hände/ argumentera. (Vi vill ha med några konkreta exempel och kanske kunna illustrera dem i bild). 3. Beskriv för oss var i processen-- från ritningsskiss till garantibesiktning-- som de kritiska momenten är. Beskriv dessa kritiska moment. (Vi vill försöka slå fast var i hanteringen som man bör vara extra vaksam). Frågor som försöker ringa in problemet: 4. Hur mår svenska stadsträd i generella termer? (Vi vill försöka kunna göra något slags uttalande kring helheten). 5. Varför mår de som de mår? Nämn några faktorer som är avgörande för deras hälsotillstånd. (Vi vill försöka se om vissa aspekter är viktigare än andra). 6. Hur har MarkAMA, AnläggningsAMA och andra reglementen och handböcker fungerat i sina olika generationer? (Vi vill få reda på om du anser att det är någon idé att satsa på att upprätta sådana regler). 27

30 7. Hur har trädleveranser fungerat? (Vi vill försöka se om detta möjligen är ett viktigt moment; i såväl positiv som negativ bemärkelse). 8. Hur har byggplatskontroller fungerat? (Samma som ovan). 9. Hur har gröna besiktningar fungerat? (Samma som ovan). 10. Vilka misstag har vi gjort? (Uppsamlingsfråga för det som inte kom med i 8, 9, 10). Sammanfattande frågor: 11. Vilka är dina viktigaste rekommendationer när det gäller stadsträd? (Vi vill veta dina bästa tips). 18. Vad har ni för framtida projekt där trädplantering ingår? Nämn ca 1 3 st. Beskriv projekten ur synvinkeln träd, vad ni gör för att ge dem bra status, berör om det är relevant artval, proveniens, leverantör och andra aspekter som du anser har intresse. (Vi är intresserade av hur stora, vilken sorts och vad för slags projekt som vi kommer att få se i framtiden i Sverige. Nämn gärna om det är trädrestaureringar och/ eller nyplanteringsprojekt. Nämn gärna projektets namn, tex Storgatan x-stad, eller Nytorget, z-stad, men även tilläggsuppgifter om träd specifikt, tex ett tjugotal planterade flikbladiga alar ). 12. Angående gestaltning: händer det ofta, som du ser det, att träd placeras på fel ställen i staden? Där de inte borde stå? (Vi vill åt något som skulle kunna vara ett grundproblem). Frågor att besvara om de är relevanta för dig i din profession: 13. Hur många träd förvaltar ni? (Gäller främst om du är trädansvarig i en kommun. Svara ungefärligt. Ta inte med skogsmark, utan vi är främst intresserade av stadsträd alltså träd på gator och torg och i någorlunda urbana parker). 14. Hur skulle du beskriva deras allmäntillstånd? (Ge oss gärna din gissning i %. Hur många mår bra/ överlever/ tynar/ är döende). 15. Använder ni mykhorriza, pimpsten, träkol eller andra liknande substrat i växtbäddarna? Var? När? Vilken är erfarenheten? (Vi är intresserade om ny teknik har varit av godo för träden). 16. Använder ni luftnings- och avvattningsdiken? Var? När? Vilken är erfarenheten? (Samma som 15). 17. Använder ni skelettjord? Var? När? Vilken är erfarenheten? (Samma som 15). 28

31 8 ÅTTA CASE STUDIES: STADSTRÄD Exemplen visar tre typsituationer: nyplantering, återplantering samt restaurering av äldre träds växtmiljö. 29

32 1 KUNGSTRÄDGÅRDEN STOCKHOLM: RESTAURERING AV KÖRSBÄRSLUND BAKGRUND genomfördes en större omläggning av Stockholms kanske viktigaste offentliga rum, Kungsträdgården. Som en del av upprustningen anlades en körsbärslund av sorten Prunus Accolade, avsedd att ge en spektakulär vår-blomning. Omfattningen var 59 exemplar. Ett automatbevattningssystem placerades i växtbäddarna cm under ytan. Som växtbädd användes färdigblandad skelettjord. Träden placerades i dubbla rader med markgaller och asfalt mellan. UTVECKLING 2 4 år efter att anläggningen byggts konstaterades att träden stagnerade i tillväxt, blev glesare i kronan, fick höstfärg tidigare än normalt för arten och visade endast en begränsad blomning. I det sammanhanget beslutades att utreda situationen och i samband med det göra provgrävningar. PROBLEMBILD Vid provgrävningarna konstaterades att sammansättningen av den färdigblandade jorden hade felaktig sammansättning. Istället för 2/3 sten och 1/3 växtjord hade den använda jorden det omvända förhållandet. Själva stenskelettet visade sig också bestå av nedkrossade leca-block. Växtjorden befanns bestå av en tät och kompakt lera som var vattenmättad och avgav lukt av metan, vilket tyder på syrebrist och högt stående vatten. Det fanns också tecken på järnutfällningar med blåaktig färgning, vilket likaledes tyder på en syrefattig miljö. Automatbevattningen hade en inställning som innebar att den sattes på i maj och stängdes av i september, vilket innebar att varje träd fick en giva av ca 180 l/dygn oberoende nederbörd eller annan tillgång. Detta var skälet till den vattenmättade växtbädden och därmed också den syrefattiga miljön. Växtjordens struktur med den täta kompakterade leran hade inte heller kapacitet att släppa ifrån sig överskottsvatten Fig 31: Vid renoveringen togs ytskikt och mellanliggande jord bort. Fig 32: Skelettjord och luftslangar lades ut i ett andra steg. 30

33 ÅTGÄRD Hela ytan mellan träden revs upp och togs bort. All ytbeläggning avlägsnades. Befintlig jord ner till terrass, alltså ca 100 cm, schaktades bort. Planteringslådan behölls med sitt innehåll, inklusive träd. Det tömda utrymmet ersattes med ny skelettjord enligt den sk stockholmsmodellen med luftigt bärlager. Processen stod under noggrann kontroll och arbetet utfördes enligt anvisningar. RESULTAT Redan säsongen efter åtgärderna genomförts konstaterades en klar förbättring i tillväxt och blomning. Även stamomfång och kronvolym visade positiva värden. 2 år efter åtgärden kompletterades träden med luftbrunnar som placerades mellan stammarna i det luftiga bärlagret. Denna åtgärd har ytterligare förbättrats trädens vitalitet. Kungsträdgårdens körsbärslund idag en av Stockholms stora parkattraktioner och kan i blomningstid snarast beskrivas som ett event som såväl turister som stockholmare vallfärdar till. Fig 33: I ett tredje steg täcktes ytan av med en öppen asfalt i enlighet med den sk stockholmsmodellen. Fig 34: Planskiss över de dubbla raderna körsbärsträd som flankerar en damm Fig 35: Körsbärsträden är idag en av stadens främsta vårattraktioner 31

34 2 STENBECKS TORG, KISTA, ÅTERPLANTERING BAKGRUND Stenbecks torg anlades år 2011 och ligger på ett betongbjälklag under vilket finns ett parkeringshus. Det är en situation som var ganska vanlig under miljonprogrammets dagar då bostadsgårdar på bjälklag ofta anlades, med svaga resultat. Jordvolymerna var ofta för grunda och de som lådor uppbyggda planteringsutrymmena för små för att kunna buffra torrare perioder och även infrysningar från sidorna. Av detta skäl gestaltades Stenbecks torg som ett hårdgjort golv ovanpå bjälklaget, på vilket tre stycken mycket stora planteringskar (ca kvm) placerades. Karen planterades med växter som representerar tre olika världsdelar; Östasien, Nordamerika och Centralasien. Idén var att med växterna som hjälp illustrera Kista i världen, världen i Kista, en referens till den internationella kultur som finns här, såväl bland kontorsarbetare som bland boende. Fig 36: Provgrävning visade en felaktig jordprofil med separerade lager växtjord och mineraljord. Fig 37: Kapillärbrytande skikt hade gjort att karen innehöll stående vatten. All jord byttes ut vid renoveringen. 32

35 Exempel på växter som använts är: Nordamerika: Acer saccharinum Born s Gracious, silverlönn; Actea racemosa, amerikanskt silverax; Panicum virgatum Squaw, prydnadshirs. Östasien: Prunus sargentii, bergkörsbär; Phyllostachus bisseti, bissetbambu; Rhododenron schlippenbachii, koreansk azalea. Centralasien: Larix x marschlinsii, hybridlärk; Betula utilis v. jacquemonti, himalayabjörk; Cornus alba Ivory Halo, rysk kornell. Fig 38: Efter jordbyte visar växterna en bättre utveckling. Fig 39: Karen står placerade på betongbjälklag men är mycket stora för att bättre kunna buffra brister i luft, vatten, näring. Den anlagda vegetationen visade direkt dåliga symptom. En provgrävning genomfördes och det visade sig att växtbädden hade lagts ut i olika, separerade lager och dessutom utan den föreskrivna pimpstenen. Entreprenären hade inte följt anvisningarna alls utan använt billigare jordar. De använda jordarna hade sinsemellan olika struktur vilket inneburit att kapillärbrytande skikt uppstått. Detta medförde att den dränering som karen utrustats med förlorade sin funktion och växterna blev stående i som i en bassäng. Efter säsong två tömdes karen helt och hållet på sitt innehåll; jord och växter, och växtbäddar samt växtmaterial förnyades i sin helhet. Säsongen efter denna omfattande korrigering visar växterna en normal vitalitet och tillväxt. 33

36 3 DANIAPARKEN, MALMÖ, ÅTERPLANTERING BAKGRUND Daniaparken är en av Malmös stads större parksatsningar och anlades till den internationella bomässan Bo01, alltså år Parken är kvm stor och ligger med två sidor exponerade mot Öresund. Parkens idé är att använda sig av de vidsträckta linjerna och stora perspektiven i detta kustnära landskap. En serie promenader är utlagda i parkens periferi och omger ett stort öppet gräsfält. För att skydda detta gräsfält från vindar och för att skapa stadga åt promenaden närmast vattnet ritade arkitekterna en dubbelradig allé av oxlar, Sorbus lacinata, avsedda att stå innanför en skyddande buskridå av havtorn, Hippophae rhamnoides, samt vresros, Rosa rugosa. Träden placerades på relativt korta avstånd för att fungera som vindskydd och även hjälpa varandra. Träden kontraktodlades i en dansk plantskola och var av stamomfång cm vid planteringen. Arten valdes med omsorg för att kunna klara de hårda vindar och den salta spray som ofta förkommer här vid sundet. Erfarenheten hade visat att även förhållandevis salttåliga träd som står för nära kustlinjen har svårt att överleva. Träden placerades därför 30 m från vattenbrynet, ett avstånd som efter tidigare erfarenheter bedömdes vara väl valt. Träden placerades inte i skelettjord men föreskrevs att stå i ett kontinuerligt planteringsdike för att skapa en sammanhållen växtbädd åt de 52 exemplaren. Fig 40: Storbladig oxel i dubbla rader sommaren efter plantering. Träden var kontraktsodlade och visar fortfarande en frisk habitus. 34

37 UTVECKLING Redan vid första invintringen visade träden illavarslande tecken. Bladfällningen kom tidigt och bladspetsarna torkade in. Inför nästa säsong byttes samtliga träd ut och ersattes av likvärdiga. Under säsong nr 2 återkom samma symptom. Slutsatsen drogs att träden inte klarade av det sjönära läget och de togs bort utan att ersättas. Den intilliggande planteringen av havtorn och vresros utvecklades däremot bra. PROBLEMBILD År 2006, 5 år senare, gjordes en provgrävning för att söka orsaken till att träden hade dött två gånger om. Provgrävningen visade till att börja med att växtbädden inte var kontinuerlig utan bestod av enskilda gropar där ett ytligt jordlager om ca 10 cm förband groparna för att få det att se ut som en kontinuerlig bädd. Vidare var jorden så tät att nästan inget gasutbyte kunnat ske. Som en följd av detta hade anaerobiska processer startat och resultatet blev att ansamlingen av metangas blivit så koncentrerad att stödkäpparna var blåfärgade, ett slags gaskammare. ÅTGÄRD Resultatet av provgrävningen rapporterades till Malmö stad. Slutsatsen var, att även om klimatförhållandena nära havet är hårda, var detta långt ifrån den begränsande faktorn, utan istället en undermåligt utförd växtbädd som frångick föreskrifterna. Dessa träd hade aldrig en chans. Fig 41: Efter att träden bytts ut två gånger kontrollerades jorden, ca 5 år efter anläggandet. Provgrävningen visade en skiktad jordprofil med grova aggregat, vilket bla förorsakat minimala möjligheter till gasutbyte. Fig 42: Provgrävningen visade också ruttnade rötter och blåfärgade planteringsstöd, vilket tyder på hög halt av metangas i rotmiljön. 35

38 4 HELSINGBORG, SÖDRA INFARTEN: ÅTERPLANTERING AV LÖNNAR I REFUGMILJÖ BAKGRUND På 90talets gjorde dåvarande Vägverket flera riktade satsningar för att åstadkomma vackrare vägmiljöer i Sverige. Ett av de mera uppmärksammade exemplen var Helsingborgs södra infart och bland annat i trakten av Gåsebäck. Vägmiljön utformades som en fyrfilig motortrafikled med planterad mittremsa. I det inledande partiet var mittremsan 4 meter bred medan den närmare staden gjordes smalare, 2 meter. Mittremsan omgavs av ett profilerat kantstödselement med höjd ca 80 cm. Vägområdet planterades med lönnar, Acer platanoides Cleveland, såväl i mittremsan samt på ömse sidor om vägområdet, alltså summa tre parallella rader lönnar. UTVECKLING Ca 20 år efter anläggandet kunde man konstatera att de lönnar som står i fri parkmark utmed vägrummets sidor hade utvecklats arttypiskt. De träd som står i bredare mittremsa har utvecklats nästan lika väl medan de träd som står i den smalare mittremsan har nästan inte utvecklats alls. PROBLEMBILD Mittremsan utgör en smal miljö där de upphöjda kantstöden visserligen skyddar mot vägsalt men ytterligare stjäl av det teoretiska måttet, som är 2 meter. Växtbädden i längsriktningen är också 2 meter och tjockleken 0,7 meter. Utanför och under växtbädden består marken av ett tätt förstärkningsgrus. Denna innehöll % lecakulor, för att förse med struktur och luft. Leca kan visserligen förbättra jordstrukturen och ge tillgång till luft men till skillnad från pimpsten inte hålla vatten. Den redan alltför trånga och torra miljön under växtgropen blev med det ännu torrare. Fig 43: Växtbädden visade sig vid provgrävning vara mycket begränsad. Begränsade jordvolymer avspeglar sig i trädens vitalitet. Fig 44: Trädgropen var utförd med lerhaltiga täta jordar vilket skapat en alltför blöt miljö. Samtidigt är markmiljön utanför trädgropen för torr. Idag vet vi att träden mår bäst av att alla markmiljöer är så kontinuerliga som möjligt. 36

39 I själva trädgropen användes en tät mellanlera med leca-inblandning; ett slags artificiell morän men med förstörd aggregatstruktur. Leran har så hård bindningskapacitet för vatten att en bygghöjd för växtbädden bör vara minst 1 meter för att åstadkomma bra vattenbalans efter nederbörd. Situationen har alltså uppstått är att innanför kantstenselementen finns en för blöt miljö, medan utanför växtmiljön är marken alltför torr. Miljön som helhet visar också abrupta materialskikt vilka fungerar som kapillärbrytande lager. ÅTGÄRD Missförhållandena konstaterades 2010 och problemen åtgärdas under år Befintliga träd i mittremsan tas bort och all jord ner till terrassen, alltså 0,7 meter, byts ut mot en pimpstensbaserad jord som kan hålla vatten och uppnå en dräneringsjämvikt även vid låga bygghöjder. Även trädarten har bytts ut från lönn till en pelaravenbok (Carpinus betulus Franz Fontaine ), som är en mera tålig art lämplig för väderutsatta lägen, vind och torka, samt även passar sig bättre för beskärning. RESULTAT Åtgärderna genomförs i skrivande stund. Fig 45: Trädplanteringar gjordes samtidigt i mittremsan och i fri parkmark sidan om vägen. Skillnaden i utveckling är påtaglig. Fig 46: Den upphöjda refugmiljön med felaktigt uppbyggda växtbäddar har gett lönnarna en svag utveckling. 37

40 5 KUNGSBROPLAN, STOCKHOLM, RENOVERING AV VÄXTBÄDDAR FÖR ÄLDRE LINDAR BAKGRUND Två exemplar äldre lindar, ca 100 år gamla, placerade i centrala Stockholm i utkanten av en trafikcirkulation. Träden stod i hårdgjord yta med tättslutande markskikt (asfalt) ända upp mot stammen. UTVECKLING Ca 2002 ifrågasattes dessa lindar eftersom de redan juli augusti visade dålig tillväxt, bruna blad, och allmänt svag utveckling. Det beslutades att lindarna skulle sågas ned och det var tveksamt om de skulle ersättas. PROBLEMBILD Vid schakt visade det sig att lindarna vid tidigare tillfälle hade fått en uppfyllning på rotsystemet. Denna fyllning mätte över en meter i tjocklek. Fyllnaden bestod av täta grusmassor. Man kunde konstatera att rotsystemet hade börjat utvecklats först under uppfyllnaden, alltså 1 meter ner i marken. Lindarna höll alltså på att kvävas av den täta uppfyllnaden. ÅTGÄRD Detta ganska lilla projekt bestämde man sig ändå att satsa på för att visa ett exempel inför fortsatta trädgropsrenoveringar. Istället för att fälla träden togs beslutet att prova en ståndortsförbättring, alltså en vitalisering av rotmiljön, kring de två lindarna. Beslutet togs i oktober Ytbeläggning av plattor och asfalt avlägsnades och växtbädden schaktades bort, med såväl grävmaskin, handschakt som vacuumsugning. Därefter lades 60 cm grov makadam ut, diameter ca cm, alltså ett slags skelettjord. Växtjord påfördes, som naturligt fick sippra ner mellan stenarna, som receptet för en normal skelettjord, vilket dock vid denna tidpunkt inte var så använt eller utvärderat. Ytan planterades sedan med perenner för att åstadkomma en öppen jordyta med lufttillgång. Totalt sett är markytan ca 150 kvm. Fig 47: De två äldre lindarna visade tecken på tidig invintring och svag tillväxt. Fig 48: Växtbäddsrenovering genomfördes med ny växtjord omgiven av skelettjord och luftningsbrunnar. 38

41 RESULTAT Detta är ett av tidigaste exemplen på skelettjord i Sverige, där sten/gruslagret säkrar en struktur så att jorden inte kollapsar in i sig själv, och växtjorden som ligger mellan stenarna förser trädet med näringssubstrat, luftning och vattenhållning. Redan efter en växtsäsong utvecklades träden tätare och grönare och efter ca 10 år är träden fullt jämförbara med andra vitala lindar som står i parkmark. Resultatet övertygade både tjänstemän och politiker om att det är möjligt att renovera växtbäddarna för gamla träd i stadsmiljö. Från 2002 och till idag har ungefär 1000 träd i Stockholm renoverats på motsvarande sätt, sannolikt en av de mera omfattande ståndortsförbättringar i urban miljö i Europa. Det största genomförda delprojektet är trädgropsrenoveringen för Birger Jarlsgatans lindar; ett annat är Narvavägen på Östermalm med dubbelradig esplanad. Fig 49: Arbetsplatsen hålls fri från trafik och är avskiljd med avspärrningar. Detta är något av trädens operationssal med trädens vitala organ blottlagda. Fig 50: Efter 8 år visar träden frisk grönska och tät skottillväxt i kronan. 39

42 6 VAKSALA TORG, UPPSALA, STÅNDORTFÖRBÄTTRING FÖR ÄLDRE LÖNNAR BAKGRUND Centralt i Uppsala, på Vaksala torg, står en rad av lönnar som ramar in torget på två sidor. Träden är uppskattningsvis ca 100 år gamla och ca 15 till antalet. Markens ytskikt utgjordes av smågatsten som dragits ända upp mot stambasen. UTVECKLING Torget är ett salutorg med frekvent användning och är som stadsmiljö viktig för staden. Träden hade stått stilla utan synbar utveckling i flera år. PROBLEMBILD 1999 gjordes ett första försök med förbättring för ett utvalt provträd. Försöket innebar att man öppnade en 2 meter bred slits kring stammen där smågatstenen och dess lager av sättsand och bärlager togs bort. Det visade sig vid denna grävning att under den synliga beläggningen låg ytterligare en beläggning; det historiska torgets beläggning av kullersten. Denna avlägsnades också. Rötter hittades först på cm djup. ÅTGÄRD Eftersom provträdet visat bra gensvar efter bara en växtsäsong togs beslutet att genomföra motsvarande förbättringar för hela torgets trädmiljö. Detta skedde i etapper under perioden år I rotzonen lades en skelettjord med mullrik jord i håligheterna. Detta toppades med en gräsarmering i plast, som fylldes med sten 4 8 mm, tjocklek ca 10 cm, som ett luftigt lager. RESULTAT Åtgärderna genomfördes på alla träd utom ett vilket stod besvärligt till. Detta träd lämnades därför utan åtgärd som referensträd. Trädet har fått stå kvar och visat ett regressivt beteende, medan övriga träd utvecklades med ökad tillväxt och friskare grönska. År 2010 var referensträdet i så dåligt skick att det togs bort. Konklusionen är att hade inte restaureringsåtgärderna genomförts hade torgets alla träd varit döende och tagits bort år Fig 51: Växtbäddarna renoverades med omfattande jordbyte. Fig 52: Trädens rotzoner försågs med ytskikt av grovt grus som hålls på plats av en gräsarmeringsprodukt av plast. 40

43 7 HORNSGATAN, STOCKHOLM, NYPLANTERING AV GINGKO SOM GATUTRÄD BAKGRUND Hornsgatan är en av landets hårdast miljöbelastade gator med luftföroreningar och buller. Många boende finns längs denna långa gata på centrala Södermalm. Det har förts en återkommande diskussion hur man skulle kunna lindra den dåliga miljön. Ett dubbdäcksförbud för att få ner partikelmängden i luften har införts, vilket är första gången i Stockholm. Det fanns inga befintliga träd i miljön. som skulle kunna reducera partikelmängden. Dagvattensystemet är underdimensionerat och eftersom gatan i ett avsnitt beskriver en puckel är strömmande dagvatten på gångbanan ett bekymmer. UTVECKLING Med tanke på gatans centrala läge beslutades att genomföra en miljöupprustning med trädplantering på gatans ömse sidor. Hornsgatan är lång, vilket gör att projektet har omfattat så mycket som 300 träd. PROBLEMBILD Gatusektionen är relativt trång och rymmer egentligen inte träd och inte heller stora växtbäddar. Valet föll därför på den relativt smala, pyramidformade arten Gingko biloba; kinesiskt tempelträd. Det är ett av de tuffaste träd vi känner vad gäller torka, vind och luftföroreningar. Det används återkommande på exempelvis Manhattan. Samtidigt är det en art som till ganska nyligen klassades som härdig endast i sydligaste Sverige. Fig 53: Hornsgatans gingkoträd har placerats in i en trång gatusektion. Takvattnet leds till planteringsdiket, vilket byggs upp som en skelettjord med luftningsbrunnar. Fig 54: Skottillväxten redan första säsongen är ca 50 cm 41

44 ÅTGÄRD Genom att använda takvatten, luftbrunnar och skelettjordar har man ändå försökt åstadkomma en trädplanterad miljö i det smala gaturummet. De 300 träden köptes från en tysk plantskola och planterades ut i fyra etapper från år 2010 till Vid planteringstillfället för första etappen var det 16 minusgrader. Växtbäddsuppbyggnaden för denna nyplantering är ca 6000 kubikmeter i en redan trång gatusektion. Det underdimensionerade dagvattensystemet har fått hjälp genom att växtbäddarna kan ta hand om en avvattningsyta om kvm, vilket motsvarar ca 15 milj liter vatten per år, som infiltreras och fördröjes. RESULTAT Projektet har genomförts med sin sista etapp under år 2014 och har med några enstaka undantag gett ett bra resultat så långt. Med tanke på projektets storlek och karaktär har byggledning och kontroll varit minutiös. Fig 55: Växtbäddarna byggdes upp i en betydligt större bredd än markgallret visar. Fig 56: Gingkons kronform är anpassad till den smala gatumiljön. 42

45 8 HYLLIE TORG, MALMÖ, NYPLANTERING AV BOKAR BAKGRUND Hyllie torg byggdes på en utsatt, öppen plats i södra Malmö med stundom hårda vindar. Torget var bland det första som byggdes i vad som kommer att bli en hel stadsdel. Torgets idé var att tillföra något som kunde ge karaktär och platskänsla till ett ganska anonymt landskap. För detta föreslogs en stiliserad bokskog på platsen. 28 st bokar, Fagus sylvatica, står nu i långsmala slitsar utskurna i ett granitgolv. Problemet, vilket man också var medveten om, var att boken inte trivs i hårdgjord yta. Boken är ett träd som är mer beroende än de flesta andra arter av att stå i fri jord och med tillgång till levande förna. Under planeringen och projekteringsarbetet gjordes kontinuerligt justeringar för att åstadkomma en miljö där bokträden skulle kunna utvecklas. Ett stort antal experter, bla från SLU, deltog i detta arbete som närmast kan beskrivas som ett forskningsprojekt. Processen övervakades och korrigerades efter hand. En separat upphandling gjordes för att transportera träden från Tyskland och även ombesörja själva planteringen. Malmö stads trädexperter bevakade projektet kontinuerligt. Givare monterades i slitsarna för att kunna avläsa fuktigheten i marken. Manuell bevattning valdes som tillvägagångssätt istället för automatbevattning för att bättre kunna kontrollera resultatet. Vad som förmodligen är norra Europas största skelettjord, ca kvm, anlades under ett golv av granithällar. Istället för som ursprungligen var tänkt att träden skulle stå med markgaller placerades de i långsmala slitsar och klippta bokhäckar planterades i slitsarna för att ge träden tillgång till nedfallande förna. Den stora, horisontella granitytan veckades med lågpunkter var 11:e meter så att vatten kunde ledas till parallella band med linjeavvattning, vilka i sin tur kopplades till rotzonerna. Linjeavvattningarna fungerar dessutom som luftbrunnar för att få bra gasutbyte. I själva växtbäddarna användes substrat som är relativt nya för Sverige i form av pimpsten, Fig 57: Hela torget byggdes upp som en mycket stor skelettjord med luftbrunnar och linjeavvattning som leddes till planteringsslitsarna. Fig 58: Själva transporten av träden och planteringen handlades upp i en särskild entreprenad. 43

46 PROBLEMBILD som ger god markstruktur och har vattenhållande förmåga, samt mykhorriza, som är en lav-svamporganism vilken stimulerar det mikrobiologiska livet under mark. UTVECKLING Träden var 30 år gamla vid planteringen och plockades ut från en av de tyska plantskolor som inspekterades. Träden anlände med frusen klump och planterades utan mellanlagring i februari. Säsong 1 planterades som ett test en av slitsarna med 4 träd, vilket därefter utvärderades. Efter första säsongen byttes växtjorden kring de fyra träden ut eftersom den befanns vara undermålig och alltför tät. En ny jordblandning, denna gång med pimpsten, användes. Resterande träd planterades under säsong 2. Relativt snart visade det sig att de hårda vindarna fick hela trädet inklusive rotklump att rubbas i läge och börja skjuva, vilket inträffade trots jordankare. Speciella stödställningar byggdes då för att hålla träden på plats intill att rötterna hade fått tillväxt och kunde stabilisera träden. Skelettjorden lades initialt ut på ett felaktigt sätt, där färdigblandad skelettjord hälldes ut på marken istället för att lägga ut skelettet först och därefter vattna ner mullhaltig växtjord i håligheterna. Förfarandet upptäcktes av byggkontrollant och entreprenören fick en erinran om att använda korrekt tillvägagångssätt. 4 år efter planteringen har träden stått under kontinuerlig uppsikt. Vintertid monteras halm-mattor runt slitsarna för att förhindra att vintersalt kommer ner i växtbädden. Fig 59: Kraftiga planteringsstöd byggdes för att förhindra att rotklumpen kantrade på den blåsiga platsen. 44

47 ÅTGÄRD Vinterväghållningen har medfört vissa salt-problem. Trots de avskärmande mattorna har i vissa slitsar ändå tövatten nått in med förhöjd salthalt som följd. Detta har man försökt kompensera med stödbevattnng för att minska kloridkoncentrationen. Ull-löss har drabbat speciellt häckarna, men inte nått träden. Eventuellt kommer därför häckarna att ersättas med avenbok, som inte är värdväxt för ull-löss. RESULTAT Träden har hittills visat generellt bra tillväxt och etablering, även om man har kunnat se variationer i deras status och utveckling. Vissa träd går i höst något tidigare än andra, men inget av de reservträd som köptes in i samband med etableringen har hittills behövt användas. Projektet visar hur noggrann arbetsplatskontroll och kontinuerliga utvärderingar kan få ett i grunden svårt projekt att lyckas. Fig 60: De känsliga bokträden skyddas vintertid med halmmattor för att förhindra vägsalt i planteringsslitsarna. Fig 61: Planteringsslitsarna har planterats med bokhäckar för att hålla jorden öppen. Se även omslagsbilden. 45

Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret

Träd & Dagvatten. Stockholm Stad Trafikkontoret Träd & Dagvatten Örjan Stål VIÖSAB orjan.stal@viosab.se Björn Embrén Trädexpert Stockholm Stad Trafikkontoret bjorn.embren@stockholm.se Fungerar gröna infiltrationstråk som bra växtbäddar för träd? Varför

Läs mer

Vi sprängning inom 100 meter från träd skall förbesiktning ske av kultur- och fritidsförvaltningen.

Vi sprängning inom 100 meter från träd skall förbesiktning ske av kultur- och fritidsförvaltningen. Bilaga park- och naturmark Skyddsåtgärder vid träd Ska grävning göras i närheten av träd (tumregel: närmare än dubbla krondiametern) skall tillståndsgivaren kontaktas för överenskommelse om lämpliga skyddsåtgärder/förbesiktning.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats

Läs mer

Tillväxt och vitalitet hos urbana träd

Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Frida Andreasson, Björn Embrén, Örjan Stål, Ann-Mari Fransson VIÖS AB Prunus avium Plena planterad som 25-30 cm träd

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

Skydd av träd vid byggnation 21/ Uppsala

Skydd av träd vid byggnation 21/ Uppsala Skydd av träd vid byggnation 21/10 2015 Uppsala Exempel på skyddsåtgärder vid bevarande av vegetation i olika skeden VIÖS AB Örjan Stål orjan.stal@viosab.se Mobil: 070-6578424 www.viosab.se Men vi har

Läs mer

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002 Trädplan för Stockholm maj 2002 KUNGSHOLMEN TRÄDPLAN FÖR KUNGSHOLMEN Trädplanen har utarbetats av Landskapsarkitekterna Söderblom & Palm på uppdrag av Margareta Jonsson, Gatu- och fastighetskontoret, region

Läs mer

Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr 2 av 8 Trädinventering och okulär besiktning En okulär besiktning samt inventering har utförts av träden vid Klockelund, Farsta. Arbetet har utförts av Cathrine Bernard och Anders Ohlsson Sjöberg på uppdrag

Läs mer

Hållbar stad går i grågrönt

Hållbar stad går i grågrönt SPs Samhällsbyggnadsdag Hållbar stad går i grågrönt Björn Schouenborg, CBI Betonginstitutet bjorn.schouenborg@cbi.se Vinnovaprojekt inom programmet Utmaningsdriven Innovation Hållbara attraktiva städer.

Läs mer

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Biokol i urbana vegetationsbäddar Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

Hur kan träd skadas vid arbeten?

Hur kan träd skadas vid arbeten? Grävningsarbeten i närheten av träd Inledning Tillsammans med byggnader utgör träd stadens stomme och spelar en viktig roll för att ge staden dess speciella identitet och karaktär. Vid grävningsarbeten

Läs mer

Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt

Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt Vegetation & Infrastruktur Örjan Stål AB Projekt City Link etapp 2 Trädbesiktning ventilationsschakt Inledning Vid anläggande av byggnader och teknisk infrastruktur i naturmark och nära äldre värdefulla

Läs mer

BiodiverCity Dagvattenhantering

BiodiverCity Dagvattenhantering BiodiverCity Dagvattenhantering Vinnova UDI, Fas 3 Ann-Mari Fransson, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Annika Kruuse Miljöförvaltningen, Malmö stad Vision En grönare, attraktivare och

Läs mer

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.

Läs mer

Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se

Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Var ska vi dra gränsen för vad som ska vara med i värderingen? Arbetet med Alnarpsmodellen

Läs mer

RAMBESKRIVNING-Förnyelse av vattenledning DN 400 och DN 300

RAMBESKRIVNING-Förnyelse av vattenledning DN 400 och DN 300 2014-07-02 Sida 1 Kod Text RAMBESKRIVNING- ALLMÄNT Denna rambeskrivning med tillhörande situationsplan (701) redovisar den standard som föreslagits för projektet. Denna handling utgör underlag för eventuell

Läs mer

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Läs mer

Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning

Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Växtartdiversiteten är högre i urbana miljöer (på grund av eller trots urbaniseringen?) Exota arter ökar i urbana områden (neophyter nutid-

Läs mer

Görvälns griftegård. Gunilla Nilsson Rapport 2009:48

Görvälns griftegård. Gunilla Nilsson Rapport 2009:48 Görvälns griftegård Antikvarisk medverkan vid iordningsställande av gravkvarter nr 12, Görvälns griftegård i Jakobsberg, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Gunilla Nilsson Rapport 2009:48 2 Görvälns

Läs mer

Principritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ

Principritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ Principritningar och allmänna anvisningar Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ Anläggning av SAVAQ bevattningssystem Allmänna anvisningar Projektering anpassas till den aktuella situationen

Läs mer

Ledning för grävning i Tyresö

Ledning för grävning i Tyresö Ledning för grävning i Tyresö Samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-01-08 Inledning Anvisningarna har tagits fram av samhällsbyggnadsförvaltningen för att ge vägledning till de som arbetar på eller i kommunens

Läs mer

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra

Läs mer

Befintliga trädalléer Näsby Slott

Befintliga trädalléer Näsby Slott Vegetation & Infrastruktur AB Befintliga trädalléer Näsby Slott Bakgrund Syfte är att göra en konsekvensbedömning gällande risker till att träd kommer att skadas och ges försämrad vigör i samband med kommande

Läs mer

Föreskrifter om grävning och schakt

Föreskrifter om grävning och schakt TF 2014 /192 2014-05-19 1 (6) Föreskrifter om grävning och schakt Dessa föreskrifter gäller för all grävning, schakt och borrning i gatumark, parkmark och kommunal tomtmark inom Enköpings kommun. Ansökan

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön.

Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön. Bostadsrättsföreningen arbetar med utemiljön. trädgårdsarkitekt Per Christenson www.per-form.se Vad är utemiljö? utemiljön är trädgård och andra planteringar, men det är även andra, och kanske till och

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutsatser Vid vårplantering är det fullt möjligt att

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning sid 3. Utbyte av träd i alléer sid 4 Svedala. Utbyte av träd i alléer sid 12 Klågerup

Innehållsförteckning. Inledning sid 3. Utbyte av träd i alléer sid 4 Svedala. Utbyte av träd i alléer sid 12 Klågerup Trädplan 2008-04-11 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Utbyte av träd i alléer sid 4 Svedala Utbyte av träd i alléer sid 12 Klågerup Utbyte av träd i alléer sid 14 Bara Bilaga 1 Översiktskarta, utbyte

Läs mer

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark ANVISNINGAR Grävning i allmän mark 2014-04-29 Rev 2015-06-25 INLEDNING Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens innevånare. På ytan finns t ex gator, vägar och parker, och

Läs mer

PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun

PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun 2016-05-16 1 (8) Dnr Kst 2015/486 PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun Området består av en grusplan och asfaltytor med större träd, varav flera har naturvärde och är bevarandevärda. Förutom att ha ett naturvärde

Läs mer

Trädplan CITY OCH GAMLA STAN. för Stockholm. januari 1996

Trädplan CITY OCH GAMLA STAN. för Stockholm. januari 1996 Trädplan för Stockholm januari 1996 CITY OCH GAMLA STAN TRÄDPLAN FÖR CITY OCH GAMLA STAN Trädplanen har utarbetats av Gatu- och fastighetskontoret, region innerstad. Handläggare: Jette Harboe Fotografier:

Läs mer

Översiktlig trädinventering längs med. Lidingöbanan 2012-07-31

Översiktlig trädinventering längs med. Lidingöbanan 2012-07-31 Översiktlig trädinventering längs med Lidingöbanan 2012-07-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg, Arbor Konsult AB, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se Inventeringen

Läs mer

1 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse 2010-05-20

1 Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse 2010-05-20 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2010-05-20 Tekniska nämnden Dnr Ten 2010/107 Utvärdering av driftentreprenader inom VA, parkskötsel och gaturenhållning Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

Regler för grävning i allmän platsmark

Regler för grävning i allmän platsmark Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Regler för grävning i allmän platsmark ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-03-09, 82 ANSVAR UPPFÖLJNING: Samhällsbyggnadschef GÄLLER

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673

Projekterings PM Geoteknisk undersökning Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 1:1, Storumans kommun Projektnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Mikael Persson Granskad av: Joakim Alström 2014-04-09 Kund Storumans kommun Blå vägen 242 923 81 Storuman Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer!

Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer! Vi står för traditioner och nytänkande i offentliga miljöer! Det började 1985 Affärsidé Produktutveckling Organisation Produktområden Referenser Årsredovisning Senaste nytt JÄRN I OFFENTLIG MILJÖ JOM Det

Läs mer

Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult

Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering vid Vandraren 8 och Orienteraren 8 På

Läs mer

3 Genomförande 3 HÄRNÖSANDSKOMMUN FÖRESKRIFTER FÖR LEDNINGSARBETEN I GATA L1G 1998. Innehåll. Sid. O Allmänt 1. 1 Tillstånd 1,2

3 Genomförande 3 HÄRNÖSANDSKOMMUN FÖRESKRIFTER FÖR LEDNINGSARBETEN I GATA L1G 1998. Innehåll. Sid. O Allmänt 1. 1 Tillstånd 1,2 FÖRESKRIFTER FÖR LEDNINGSARBETEN I GATA Innehåll Sid. O Allmänt 1 1 Tillstånd 1,2 2 Allmänna föreskrifter 2 3 Genomförande 3 4 Schaktning 3 5 Aterfyllning 4, 5 6 Aterställning 5, 6 7 Kontroll och besiktning

Läs mer

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB

RAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB RAPPORT NYA TIUNDASKOLAN uppdragsnummer 3413444102 Beskrivning av träd runt tiundaskolan samt bedömning huruvida de omfattas av biotopskydd - underlag för ansökan om biotopskyddsdispens 2015-03-26 Reviderad

Läs mer

VIKTEN AV GRÖNA MARKBESIKTNINGSMÄN

VIKTEN AV GRÖNA MARKBESIKTNINGSMÄN LIR VIKTEN AV GRÖNA MARKBESIKTNINGSMÄN AV Kerstin Nilsson, Taggen Markkonsult Vid ett seminarium i Alnarp i januari 2008 kring utbildning av besiktningsmän inom mark/landskap/trädgård, belyste jag behovet

Läs mer

SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR

SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR SOLIDARISKT ANSVAR FÖR MILJÖSKADOR Miljölagstiftningen kan vara krånglig men är något som angår alla inblandade parter på ett bygge. Visste du förresten att ansvaret för eventuella miljöskador kan vara

Läs mer

EVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN. Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK

EVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN. Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK EVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK 3 Prisma Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052, 103 12 Stockholm www.prismabok.se Prisma ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, Grundad 1823

Läs mer

Entreprenad. Verksamhet bestående i att en E på uppdrag av B utför bygg-, anläggnings- eller installationsarbeten. Arbetsbeting

Entreprenad. Verksamhet bestående i att en E på uppdrag av B utför bygg-, anläggnings- eller installationsarbeten. Arbetsbeting Entreprenadjuridik Entreprenad Verksamhet bestående i att en E på uppdrag av B utför bygg-, anläggnings- eller installationsarbeten. Arbetsbeting Tjänsteavtal där en uppdragstagare förpliktigar sig att

Läs mer

Principritningar och allmänna anvisningar

Principritningar och allmänna anvisningar Principritningar och allmänna anvisningar Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ Terrigio AB www.savaq.com Version 2, 2016-06-30, AMA Anläggning 13 Anläggning av SAVAQ bevattningssystem Allmän

Läs mer

Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet

Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Välkomna till slutseminarium för samverkansprojektet Linköping 2014-12-11 AGENDA Tider mm 10:00 Välkommen (Movium, Björn Schouenborg, Vinnova) 10:30 (WP1)

Läs mer

2013-02-07. mats.westin@stockholm.se Kompetens i upphandling och köp av tekniska konsulttjänster

2013-02-07. mats.westin@stockholm.se Kompetens i upphandling och köp av tekniska konsulttjänster mats.westin@stockholm.se Kompetens i upphandling och köp av tekniska konsulttjänster Snabbupphandling av kompetens Kvalificering av företag: Platsannonser Befattningskrav Lönekriterier Ledarskap som tillämpar

Läs mer

PROJEKTERINGSANVISNINGAR MARK 2013-02-01

PROJEKTERINGSANVISNINGAR MARK 2013-02-01 Sida 1 av 8 INNEHÅLL SID ALLMÄNT 1 UNDERSÖKNING, PROVARBETEN, INMÄTNING 3 TRÄDFÄLLNING, RÖJNING M M 4 JORDSCHAKT 4 MATERIALSKILJANDE LAGER, FÖRSTÄRKNINGSLAGER, 5 BÄRLAGER M M. 5 VEGETATIONSYTOR 5 KANTSTÖD,

Läs mer

Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,

Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen, Trädinventering & okulär besiktning Brandstegen Midsommarkransen, 2015-03-31 Ansvarig för utförd trädinventering är Anders Ohlsson Sjöberg,, telefon: 0733-14 93 10, e-post: anders@arborkonsult.se 2 av

Läs mer

Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten

Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten Fogar för biltrafikerade ytor med markplattor av natursten Kaj Rolf Landskapsarkitekt, Agr. Lic. SLU, Alnarp MinBaS Mineral Ballast Sten För- och nackdelar med markplattor av natursten av Rebecca Bengtsson

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Bullerskyddsplank i Göteborg

Bullerskyddsplank i Göteborg Bullerskyddsplank i Göteborg - Synpunkter att beakta vid projektering Inom Göteborgs stad finns det ca 12 800 meter bullerskyddsplank som Trafikkontoret ansvarar för årlig skötsel och vid behov reparationer

Läs mer

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar

Sättningar i småhus. Vill du veta mera. Geoteknik är ett ord som. Statens tens geotekniska institut informer. ormerar Statens tens geotekniska institut informer ormerar Sättningar i småhus Till dig som bor eller tänker bo i småhus på lera Geoteknik är ett ord som kan låta främmande, men dess betydelse är minst sagt jordnära.

Läs mer

Plantera träden. Anna Pettersson Skog har varit engagerad. där de kan trivas! Växtbäddar

Plantera träden. Anna Pettersson Skog har varit engagerad. där de kan trivas! Växtbäddar Skapa välfungerande växtbäddar och avstå från att plantera träd där det inte är möjligt! Allt annat är slöseri med både pengar och naturresurser. Tre växtbäddsexperter berättar hur det ska gå till. Plantera

Läs mer

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun

Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun Dnr 12-25 Bestämmelser för nyttjande av kommunal mark i Skövde kommun Antagen av tekniska nämnden 2012-04-24, 31 Förord Arbeten som utförs i trafikerade ytor innebär ofta en stor risk för den personal

Läs mer

Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader

Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader Bakgrund Norra, Södra och Östra promenaderna med sina lindalléer, som i hästskoform omsluter större delen av Norrköpings gamla stadskärna, började

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GRÄVNING OCH LEDNINGSFÖRLÄGGNING I OFFENTLIG MARK

ANVISNINGAR FÖR GRÄVNING OCH LEDNINGSFÖRLÄGGNING I OFFENTLIG MARK Sida 1av 5 ANVISNINGAR FÖR GRÄVNING OCH LEDNINGSFÖRLÄGGNING I OFFENTLIG MARK Offentlig plats används till anläggningar som gator, parker, torg etc samt även för ledningar av olika slag som är till nytta

Läs mer

Interpellation om upphandlingsregler för kommunens entreprenörer

Interpellation om upphandlingsregler för kommunens entreprenörer Bilaga 284 INTERPELLATIONSSVAR 2007-11-26 Interpellation om upphandlingsregler för kommunens entreprenörer Ledamoten Tommy Gardell (s) har i en interpellation till mig ställt frågor om upphandlingsregler

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektledare: Björn Schouenborg, CBI Grågröna systemlösningar för hållbara

Läs mer

Trädplan AKTIVITETSDEL

Trädplan AKTIVITETSDEL Trädplan AKTIVITETSDEL ANTAGANDEHANDLING AUGUSTI 2016 Producerad av Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledare Referensgrupp Text & Foto Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Antagen av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR LEKPLATS

Antagen av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR LEKPLATS Antagen av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR LEKPLATS Upplandsstiftelsen/Policydokument/Säkra lekplatser 2009-01-01 Version 1 1 ALLMÄNT SÄKRA LEKPLATSER Vid en summering av de vanligaste felen på lekplatser

Läs mer

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)

Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar

Läs mer

e-kommunikation i byggbranschen

e-kommunikation i byggbranschen Nuläge: e kom inom bygg e-kommunikation i byggbranschen Sammanställning av enkätsvar Rapport från BEAst Bilaga till förstudien PEPPOL för effektivare e- kommunikation April BEAst AB, april www.beast.se

Läs mer

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Säkerhet FÖR FASTIGHETER Säkerhet FÖR FASTIGHETER Risker All verksamhet är förknippad med risker och har behov av effektiv riskhantering. Riskprofilen skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter men är lika viktig att ta hänsyn

Läs mer

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening.

Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. BRÄNNEKULLAVÄGENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING 150124 sid 1 Förnyelseplan 2015 för Brännekullavägens Samfällighetsförening. 1. Förnyelseplan. I föreliggande plan presenteras förslag till underhålls- och förnyelseåtgärder

Läs mer

Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner

Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner Miljökrav i offentlig upphandling Erfarenheter från ett urval av Sveriges Kommuner Landsting och Regioner Lina Carlsson Doktorand vid enheten för Rättssociologi Lunds Universitet Projekt Påbörjades 2003

Läs mer

Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö

Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö Naturlig urkra ft från Island Naturlig pimpsten ger luft till rötterna Pimpsten är ett vulkaniskt material som bildas när magman kastas ut ur vulkanen i

Läs mer

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen 1 (5) YTTRANDE 2011-05-11 Dnr: Ku2011/260/RS Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A Betänkande Ds 2011:6 Ökad konkurrens på det uppdragsarkeologiska området - vissa ändringar i kulturminneslagen

Läs mer

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt

Vi lägger grunden. för framgångsrika byggprojekt Vi lägger grunden för framgångsrika byggprojekt Under ytan sedan mer än hundra år Vi kan vår sak och vi vill hålla kontroll över hela kedjan. På Skanska Grundläggning finns oerhört mycket erfarenhet och

Läs mer

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34

Läs mer

Steg 1: Steg 2: Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas.

Steg 1: Steg 2: Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas. 58 Gröna Tak och gröna gårdar SYSTEM gröna gårdar och takträdgårdar Steg : Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas. Steg : Vegetationstypen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage CBI Betonginstitutet GRÖNA TAK Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt inom Hållbara Attraktiva Städer

Läs mer

Agenda. Varför beställa - mål

Agenda. Varför beställa - mål Hantering av tvister i byggprojekt Agenda Vad köps och hur dokumenteras köpet? Spelregler för hantering av fel? Entreprenörens ansvar Beställaren driftstyrning Spelregler för hantering av tvister? Exempel

Läs mer

Trädplan. Aktivitetsdel -remissversion-

Trädplan. Aktivitetsdel -remissversion- Trädplan Aktivitetsdel -remissversion- Producerad av Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledare Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur Referensgrupp Sandra Paasioja Joelsson,

Läs mer

Allmänna bestämmelser för arbeten i och användning av kommunal mark i Vetlanda kommun

Allmänna bestämmelser för arbeten i och användning av kommunal mark i Vetlanda kommun 1 (17) Allmänna bestämmelser för arbeten i och användning av kommunal mark i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Tekniska nämnden (2016-04-21 ) Gäller för: Tekniska kontoret, entreprenörer

Läs mer

Avslutande ord. Framför allt ett jättestort TACK till alla som bidragit till ett fantastiskt projekt med mängder av nyttiga resultat!

Avslutande ord. Framför allt ett jättestort TACK till alla som bidragit till ett fantastiskt projekt med mängder av nyttiga resultat! Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer - SLUTSEMINARIUM Avslutande ord Framför allt ett jättestort TACK till alla som bidragit till ett fantastiskt projekt med mängder av nyttiga resultat! bjorn.schouenborg@cbi.se

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

Skötsel av markanläggning under garantitiden

Skötsel av markanläggning under garantitiden STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN Tekniska enheten 2014-11-13 0 (7) Skötsel av markanläggning under garantitiden Bilaga till Teknisk handbok Version 1 2014-12-01 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö 2012.11.29 www.temagruppen.se LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö 2012.11.29 www.temagruppen.se LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR GÅGATAN 8 Gågatan, Eskilsgatan, från Drottninggatan i nordöst till Storgatan i sydväst, passerar genom hela Ljungbys mest centrala delar, och håller samman centrum. Därför är det viktigt att den har en

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Diarienummer 09-0805 ÄNGELHOLMS KOMMUN G E S T A L T N I N G S P R O G R A M Förslag till detaljplan för del av fastigheten Barkåkra 50:3 m. fl., Tvärbanan, Ängelholms kommun Antagandehandling Modell över

Läs mer

Föreskrifter för grävning på allmän plats i Motala kommun. Motala kommun

Föreskrifter för grävning på allmän plats i Motala kommun. Motala kommun Föreskrifter för grävning på allmän plats i Motala kommun Motala kommun Beslutsinstans: Tf Förvaltningschef Diarienummer: 15/TN 0122 Datum: 2015-09-30 Paragraf: Reviderande instans: Datum: Gäller från:

Läs mer

ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11. Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV PROGRAM

ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11. Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV PROGRAM ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11 Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV BEHOV PROGRAM PROGRAM BEHOV PROGRAM SKISS Cykelparkering Bilparkering Mattpisk Källaringång Sopptömning, lastzon. Cykelparkering

Läs mer

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) TRÄDVÅRDSPLAN GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Innehållsförteckning 1. Utgångsläge...

Läs mer

DAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT

DAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT DAGVATTENHANTERING DEEP GREEN KONCEPT DeepGreen använder dagvattnet för att skapa bättre förutsättningar åt stadens träd Genom att se nederbörden som en resurs istället för ett problem, uppstår helt nya

Läs mer

Perennmatta. Perennmatta

Perennmatta. Perennmatta 118 Fördelar med färdiga perennmattor Snabb och säker etablering Minimalt skötselbehov Håller fröogräset borta Lång planteringssäsong Minskad risk för vandalisering Skyddar mot erosion Marktäckande växtlighet

Läs mer

Bestämmelser för arbeten på kommunal mark

Bestämmelser för arbeten på kommunal mark Bestämmelser för arbeten på kommunal mark TEKNISKA KONTORET Avdelning gata/park Uppdaterad December 2015 Bestämmelser för arbeten på kommunal mark Framtaget av tekniska kontoret, gata/park, 2008 Uppdaterad

Läs mer

Infrastruktursektorn

Infrastruktursektorn Infrastruktursektorn Lindesplanaden stadens gröna ryggrad 26.11.2015 Med hänvisning till infrastrukturnämndens arbetsprogram 2015 om en plan för underhåll och förnyelse av Esplanadparken har markenheten

Läs mer

Markförstärkning Pålning

Markförstärkning Pålning 13 CC Markförstärkning Pålning Information om pålning Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering och arbetsberedning på

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR SCHAKTNING/TRYCKNING m.m. I ALLMÄN PLATSMARK SOM ÖREBRO KOMMUN ÄR ÄGARE TILL

BESTÄMMELSER FÖR SCHAKTNING/TRYCKNING m.m. I ALLMÄN PLATSMARK SOM ÖREBRO KOMMUN ÄR ÄGARE TILL Tn 2/2013 BESTÄMMELSER FÖR SCHAKTNING/TRYCKNING m.m. I ALLMÄN PLATSMARK SOM ÖREBRO KOMMUN ÄR ÄGARE TILL Antagen av Tekniska nämnden 2014-12-17 Innehållsförteckning Bestämmelser för schaktning/tryckning

Läs mer