Missbruk, psykisk hälsa och psykisk ohälsa i Norden hur implementeras förebyggande och främjande metoder framgångsrikt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Missbruk, psykisk hälsa och psykisk ohälsa i Norden hur implementeras förebyggande och främjande metoder framgångsrikt?"

Transkript

1 Missbruk, psykisk hälsa och psykisk ohälsa i Norden hur implementeras förebyggande och främjande metoder framgångsrikt? Caroline Braskén Österbotten projektet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Definition av begrepp Strategi Implementering Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa Förebyggande missbruksarbete Den nuvarande nordiska situationen Island Norge Danmark...15 Grönland och Färöarna Sverige Finland...19 Åland Tabeller Nordiska erfarenheter från implementering av förebyggande och främjande metoder Synen på implementering av främjande och förebyggande metoder i de nordiska länderna Implementeringens olika delar...30 SVERIGE organisation, kompetens och kostnadseffektivitet FINLAND utbildning, nätverk, upprepningar NORGE aktörerna, processerna, kontexten DANMARK utvärdering, guider, checklistor Vad kan tidigare motgångar eller framgångar från implementering av främjande och förebyggande metoder lära oss?...35 Gemensam front utåt och samarbete mellan instanser Stöd från ledningen

3 Balansgång mellan evidensbaserat och lokal prägling Lokala ansvarsgrupper De olika rollerna i implementeringsfasen...38 Ledningen, beslutsfattande och planering på lokal nivå Personal, det praktiska genomförandet Projektledaren och den lokala projektgruppen Exempel...41 Att implementera ASI i Skåne, Sverige Implementering på flera olika nivåer på arbetsplatser i Finland Utvecklande och implementering av individuell plan (IP) i Norge Implementering av SKP (stöd- och kontaktpersoner) på mindre orter i Danmark Att implementera SEL på Island Ytterligare information Social marknadsföring Avslutning

4 1. Inledning Psykisk ohälsa och missbruk är två bidragande faktorer till ohälsa i samhället. Det är inte bara individerna och deras närstående som lider av missbruk eller psykisk ohälsa, hela samhället drabbas av de sociala och ekonomiska följderna. Det finns många projekt och strategier för att förbättra situationen inom dessa områden. Grundtanken bakom alla projekt och strategier är att få en permanent förändring. En del projekt lyckas bättre med att nå sina målsättningar, andra sämre. Trots hårt arbete och goda intentioner rinner ibland effekterna ut i sanden när projekttiden tar slut. Denna text handlar om hur man ska gå till väga för att försäkra sig om att få långvariga effekter. Hur gör man för att strategin eller projektet ska rotas tillräckligt länge för att uppnå önskad effekt? Det nordiska området präglas för tillfället av regionala och kommunala strukturförändringar. I flera nordiska länder försöker man minska antalet kommuner. Målsättningen är stora och folkrika regioner med stark handlingskraft istället för den nuvarande situationen med många och små regioner med begränsade ekonomier. Tanken att utveckla de regionala strukturerna kommer främst från social- och hälsovårdssektorerna, eftersom erfarenheterna har visat att det är svårt att erbjuda mångsidig och specialiserad service på små orter med knappa resurser (Sandberg, 2008). Norden befinner sig med andra ord i en förändringsfas och det är mycket aktuellt att utveckla nya metoder inom social och hälsovården. I denna kontext får projekt- och strategiarbetet en framträdande roll genom vilka man kan effektivisera vården och omsorgen. I denna text kommer jag att fokusera på strategiarbetet för förebyggande av missbruk, förebyggande av psykisk ohälsa och främjande av psykisk hälsa. Mer och mer får man upp ögonen för det främjande och förebyggande arbetet, och idag är det mycket vanligt att man gör upp förebyggande och främjande strategier. För att lyckas med strategier för förebyggande av missbruk och psykisk ohälsa är det viktigt att man lyckas förankra metoden effektivt. Det vill säga att individerna tar till sig den ursprungliga idén på rätt sätt, därmed ökar även sannolikheten att uppnå de önskade effekterna. Denna process kallas för implementering. Att 3

5 implementera är inte något nytt, man har länge implementerat idéer, metoder och produkter. Däremot är medvetenheten om implementering en nyhet. Man har inte tidigare medvetet ansträngt sig och planerat implementeringen. Det finns en seglivad missuppfattning om att goda idéer tas automatiskt i bruk. Detta är dock inte en självklarhet. För att metoden, strategin, idén eller produkten ska komma till sin rätt krävs det att implementeringen sker på ett medvetet och aktivt plan. Psykisk hälsa har en grundläggande betydelse för vårt välmående. Undersökningar har visat att psykisk ohälsa hör till de hälsorelaterade faktorer som har den största negativa effekten på vår livskvalitet (Lönnqvist, 2008). Lönnqvist konstaterar att samhällets medvetenhet om den psykiska ohälsan har ökat. Särskilt väl har man noterat följderna av depression. Detta beror främst på att psykisk ohälsa och depression skapar en nedsatt funktions- och arbetsförmåga. Kronisk depression orsakar därmed inte bara ett stort lidande för individen utan innebär även förluster för samhället. Missbruk är den enskilt största orsaken till dödsfall bland män under 50 år i Finland (Lönnqvist, 2008). I Norden är alkoholmissbruk ett utbrett fenomen och det skapar stora kostnader för samhället. Forskning från Norge har även visat att i takt med att alkoholkonsumtionen ökar blir samhällets syn mera liberalt (Nordlund, 2008). I Norden oroar man sig mycket över den ständigt ökande alkoholkonsumtionen. Förutom alkoholkonsumtion är också tobaksrökning väldigt utbrett, trots att tobakskonsumtionen verkar sjunka sakta men säkert. Narkotika, doping och spelmissbruk hör också till missbruksområdet och skapar stora bekymmer för många nordbor. Denna text inleds med definitionsbeskrivningar över de mest relevanta termerna. Därefter följer en redogörelse över hur situationen ser ut i de nordiska länderna angående förebyggande missbruksarbete, förebyggande av psykisk ohälsa och främjandet av psykisk hälsa. Dels diskuteras hur omfattande problem som finns inom dessa områden i respektive land och dels de strukturer som finns på nationell och regional nivå för att handskas med problemen. Även organiseringen och administrationen av projektarbete i de nordiska länderna presenteras. Som följande steg diskuteras implementering mera i detalj. Tanken är att samla de nordiska erfarenheterna av implementering i de aktuella områdena för att kunna dra slutsatser om själva processen. En annan förhoppning är att kunna ge praktiska och konkreta tips som underlättar projektarbetet. 4

6 2. Definition av begrepp I detta stycke (2) kommer de viktigaste begreppen att presenteras och förklaras. Dessa är strategi, implementering, främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa samt förebyggande missbruksarbete. Begreppen implementering och strategi har båda vetenskapliga grunder, och speciellt inom organisationsteorin finns det utförligt gjorda definitionsbeskrivningar Strategi Det första begreppet som beskrivs är strategi. I projektarbete används strategier som hjälpmedel för att upptäcka problem och förstå i vilken riktning utvecklingen lutar, och dessutom för att välja de rätta metoderna för att styra denna utveckling i önskad riktning (Perttilä, 1999; citerad i Stakes, 2006a). Romppainen (2005) konstaterar att begreppet idag har fått en väldigt vid betydelse, och att de flesta definitioner bygger på nytänkande och att man tar så många omgivningsfaktorer som möjligt i beaktande. Enligt Pajukoski (2000, citerad i Romppainen, 2005) är strategier ett sätt att närma sig och ta sig an ett problem eller en fråga. Enligt Bakka, Fivelsdal och Lindkvist (2006) karaktäriseras verksamheten på den strategiska nivån först och främst av att man arbetar med organisationen som helhet och att man försöker förutse den kommande utvecklingen. Som en följd av detta framtidsperspektiv planerar man för en lång tidsperiod framåt. Ett annat utmärkande drag som Bakka m.fl. (2006) listar är att man analyserar verksamhetens svaga och starka sidor för att kunna planera utvecklingen så effektivt som möjligt. Dessutom omstrukturerar man ofta resurserna i förhållande till de nya målsättningarna. När man läser om strategier märker man att begreppet program ofta används synonymt med begreppet strategi. I sin avhandling förklarar Romppainen (2005) vad som är skillnaden mellan dessa två termer. Enligt henne är program aktiviteter utanför den huvudsakliga verksamheten. Ofta rör det sig om aktiviteter som finansieras av andra instanser och som befinner sig utanför huvudgruppens verksamhet. Strategier är däremot i högre grad styrda av uppgjorda linjedragningar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att strategier är mera strukturerade och mera styrda än program. 5

7 2.2. Implementering Implementering handlar om att man förankrar nya idéer och nya arbetssätt i redan befintliga system (Van Meter & Van Horn, 1975; Barry & Jenkins, 2007; Guldbrandsson, 2007). Begreppet syftar med andra ord på att en strategi, ett program eller en idé genomförs i praktiken, förankras och blir en del av de vardagliga rutinerna. Implementering handlar dessutom om att man ställer frågorna varför fick vi detta resultat? och vilka faktorer har påverkat resultatet? Slutresultaten av implementering berättar till vilken grad man faktiskt använder de metoder som man planerat att förankra, inte hur väl metoderna i sig fungerar. Implementeringsprocessen ger ofta det förrädiska intrycket av att vara en enkel process som i stort sett sköter sig själv (Van Meter & Van Horn, 1975). Forskning har dock visat flera gånger om att så inte är fallet, och att en lyckad implementering kräver en målinriktad verksamhet (Guldbrandsson, 2007). Van Meter och Van Horn (1975) betonar att det råder en allmän missuppfattning om att goda idéer automatiskt etableras och används. På grund av denna missuppfattning glöms implementeringprocessen lätt bort. Det betonas sällan tillräckligt väl att även goda och välutvecklade metoder kräver en aktiv och medveten implementering. Enligt Van Meter och Van Horn (1975) kan man beskriva implementeringsprocessen på följande sätt: Kontexten, den aktuella miljön, är den grundläggande faktorn som ger inspiration till en idé om hur man kunde förbättra situationen eller en lösa ett problem. Kontexten är också den komponent som kommer att förändras som en följd av implementeringen. Mål och tillvägagångssätt definieras utgående från stimuli i kontexten. De huvudsakliga stimuli är efterfrågan och tillgång; efterfrågan av en förändring och tillgång av resurser. Genom att definiera mål och tillvägagångssätt klär man idén i ord. Nästa steg är att en ledning beslutar om att verkställa idén. Genom att uppmärksamma ledningen om utvecklingsbehoven ökar man samtidigt chansen för att idén ska godkännas. I samband med beslutet att verkställa idén gör man upp en strategi. Strategin bygger på en kartläggning av den nuvarande situationen (tillgängliga resurser, utvecklingsområden osv.) samt val av metoder för förändring och målsättningar. Konkretiseringen av utvecklingsbehov och resurser från verklighet till skriftlig form kallar Van Meter och Van Horn för en omvandlingsprocess. Genom denna omvandlingsprocess blir verkliga resurser och efterfrågan till formella strukturer och 6

8 procedurer. Denna omvandlingsprocess utgör själva skapandet av den skrivna strategin. Nästa steg är att återföra den nedskrivna strategin till den praktiska nivån. Ledningen vidarebefordrar strategin till den personal som finns på området, som i sin tur förverkligar ledningens direktiv. Genom feedback från processens alla olika faser utvecklas strategin konstruktivt. Viktiga begrepp i implementeringsprocessen är: kontext, tillgång, efterfrågan, omvandlingsprocessen, strategi, genomförande och feedback. Det är viktigt att implementeringen är rik på detaljer, eftersom det underlättar upptäckandet av styrkor och svagheter (Fixsen, Naoom, Blase, Friedman & Wallace, 2005) 2.3. Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa Hälsa är enligt WHO:s definition ett fullständigt tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välmående, inte endast en frånvaro av sjukdom, och psykisk hälsa är en integrerad del av denna definition (World Health Organisation, 2008). Med denna beskrivning vill man därmed betona den nära kopplingen mellan psyket och kroppen. Man bör även notera skillnaden mellan psykisk hälsa och ohälsa. Dessa två begrepp är ofta svårtolkade, eftersom begreppet psykisk hälsa felaktigt används som ett förskönande ord för psykisk ohälsa (MacDonald, 2006). Psykisk hälsa eller mental hälsa är dels frånvaron av mentala störningar dels individens självtillit och förmåga att fungera i samhället. Psykiskt välmående handlar även om att inse sina egna möjligheter, hantera den vardagliga stressen samt producera och skapa något till samhället (World Health Organisation, 2007). Psykisk hälsa påverkas av många olika faktorer, och speciellt av dessa fyra: socialt stöd, resurser från samhället, personliga erfarenheter och kulturförankrade värderingar (Social- och hälsovårdsministeriet, 2002:4). Främjande av psykisk hälsa kan beskrivas som processen att uppmuntra individen att ta kontroll över och förbättra sin psykiska hälsa (Tilford, 2006). Psykisk ohälsa eller mental ohälsa är den patologiska aspekten av psyket, det vill säga mentala störningar och problem (MacDonald, 2006). Stigmatiseringen av begreppet är dock ett stort problem. En tydlig indikator på mental ohälsa är självmord och självmordsförsök. Målsättningen med förebyggande av psykisk ohälsa är att minska symtomen och störningarna, samt att öka och förstärka de preventiva faktorerna (World Health Organisation/Europe, 2007). 7

9 Syftet med denna text är delvis att fokusera på mentalvårdsarbetet inom exempelvis kommunala organ. En annan målsättning är att beskriva den förebyggande verksamheten som sker genom strategiarbete på olika nivåer i samhället. I enlighet med finländsk lagstiftning är mentalvårdsarbete: främjande av individens psykiska välbefinnande och hans handlingsförmåga och personlighetsutveckling samt förebyggande, botande och lindrande av mentalsjukdomar och andra mentala störningar (mentalvårdslagen 1116/1990, 1, 1 mom.). Det är enligt lagen också stadgat att till mentalvårdsarbetet hör åtgärder för att utveckla befolkningens levnadsförhållanden så att dessa förebygger uppkomsten av mentala störningar, främjar mentalvårdsarbetet och gör det lättare att tillhandahålla mentalvårdstjänster (mentalvårdslagen 1116/1990, 1, 3 mom.). Den finländska lagstiftningen finns tillgänglig på Internet på adressen Strategier för främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa, eller mentalvårdstrategier är utvecklingsplaner för vården eller förebyggandet av psykisk ohälsa, alternativt främjandet av den psykiska hälsan på kommunal eller regional nivå. I dessa strategier beaktar man även de lokala utvecklingsbehoven och de starka sidorna, men även nationella rekommendationer och riktlinjer. Ett vanligt problem med dessa strategier är att de ofta är en integrerad del av de allmänna hälsoplanerna tillsammans med alla andra faktorer som påverkar hälsan (Tilford, 2006). I sådana fall blir konsekvensen lätt att utvecklingen av den somatiska vården prioriteras framom främjandet av den psykiska hälsan. Tilford (2006) listar fördelarna med mentalvårdsstrategier. På individnivå förstärker strategierna självkänslan, coping-metoderna samt sociala färdigheter såsom exempelvis föräldrarollen eller sociala och romantiska förhållanden. Även på den kommunala nivån finns det många fördelar. Samhällsengagemanget och den sociala inkluderingen ökar, vårdkedjor för den psykiska hälsan förbättras och de sociala nätverken ökar. Med hjälp av mentalvårdsstrategier kan man även förbättra befolkningens allmänna hälsotillstånd genom att minska diskriminering och orättvisor, stöda personer som är i nöd och förbättra arbetshälsan. Det är värt att notera är att dessa endast är några få exempel på fördelarna med mentalvårdsstrategier. 8

10 2.4. Förebyggande missbruksarbete Rusmedel är ämnen som påverkar centrala nervsystemet och har psykologiska effekter för användaren. Rusmedel är beroendeframkallande och medför alltid en hälsorisk. Som rusmedel används alkohol, tobak, mediciner, lösningsmedel och narkotika (Stakes, 2006b). Rusmedelsskador ger sig ofta till känna först efter ett par år (Socialoch hälsovårdsministeriet, 2002:4). Förebyggande missbruksarbete handlar om att minska användningen av rusmedel, samt att förebygga de skador som uppkommer i samband med missbruket (Romppainen, 2005). Ett sätt att ta sig an detta problem är att påverka åtkomsten av rusmedel, påverka attityder och kunskapen om missbruksmedel samt att påverka den kultur som stöder missbruk. Man fokusera på alla former av missbruk, även de som är olagliga. I många länder är missbruk ett ständigt växande problem. Det bör poängteras att förebyggande missbruksarbete inte är samma sak som nykterhetsarbete. Förebyggande arbete är tvärsektoriellt och bygger på samarbete mellan olika instanser (Stakes, 2007). Idag skiljer man även mellan förebyggande missbruksarbete och vårdande missbruksarbetet. Det förebyggande missbruksarbetet påminner långt om det främjande hälsoarbetet, det vill säga att man på olika nivåer i samhället försöker få individen att själv medvetet ansvara för att undvika missbruk och de skador som hör samman med missbruk. Det vårdande missbruksarbetet handlar om att definiera missbrukarproblematik och erbjuda akutvård. Rusmedelsstrategier eller missbruksstrategier innefattar linjedragningar och målsättningar för missbrukarvården. Vanliga linjedragningar är exempelvis att man försöker förebygga de skador som uppstår på grund av missbruk. Vanliga målsättningar kan vara att minska efterfrågan och tillgången till olika rusmedel. En annan ofta förekommande målsättning är att man vill minska missbrukares eller potentiella missbrukares behov av rusmedel (Romppainen, 2005). Målgruppen kan vara hela befolkningen eller utvalda grupper, till exempel ungdomar som riskerar att börja missbruka, gravida kvinnor och personer som nyligen gått i pension. 9

11 3. Den nuvarande nordiska situationen Efter den föregående redogörelsen av de mest centrala begreppen följer nu en kartläggning över vilka betydelser dessa termer har i de olika nordiska länderna. Syftet med detta stycke (3) är att fördjupa sig i det nordiska arbetet för främjandet av psykiskt välmående, förebyggandet av psykisk ohälsa och förebyggandet av missbruk. Denna inblick klarlägger de viktigaste aktuella frågorna i respektive land, och därmed de skillnader och likheter som finns inom Norden. Med denna överblick som bakgrund presenteras nordiska erfarenheter av implementeringen inom mentalvårdsarbetet och missbruksarbetet i nästa stycke (4). I det följande kapitlet presenteras alla nordiska länder, det vill säga Norge, Danmark, Sverige, Finland och Island. Även situationen hos de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland presenteras kort. Först klarläggs den allmänna nordiska utvecklingen inom mentalvårdsarbete och missbruksarbete. Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa i Norden Psykisk hälsa och psykisk hälsovård har betonats i Norden under de senaste 20 åren (Tuori Gissler & Wahlbeck, 2008). Prioriteringen har tagit sig uttryck i projekt och program som förverkligats av statliga myndigheter. Huvudteman har ofta varit den psykiatriska vården och psykisk hälsa inom primärvården. I Norden är den evidensbaserade praktiken aktuell för utvecklingsarbetet inom detta ämnesområde (Printz & Ljunggren, 2005). Evidensbaserad praktik handlar om att man stöder sig på vetenskaplig kunskap om vilka metoder som är effektiva för en särskild klientgrupp i en bestämd kontext. Det handlar om vilka metoder som enligt vetenskaplig forskning har visat sig vara effektiva. Det finns få tillförlitliga nordiska jämförelser av psykisk hälsa. En av de bäst dokumenterade indikatorerna på psykisk ohälsa är självmordsgraden och i alla nordiska länder finns det tydliga trender (Tuori m.fl., 2008). Gemensamt för de nordiska länderna är att antalet självmord har minskat. Däremot finns det en ökning av självmord i vissa ålderskategorier, exempelvis unga isländska kvinnor är en sådan kategori. Man har även kunnat konstatera att Grönland och Finland har de högsta självmordssiffrorna i Norden (Nord, 2007). Statistiska data över förekomsten av självmord i Norden finns tillgängligt i tabell 2 på sidan 22. Tuori m.fl. (2008) har dock gått igenom europeisk statistik och kunnat konstatera att människorna i de 10

12 nordiska länderna känner sig lyckligare och mindre trötta i jämförelse med invånarna i övriga Europa. Andra positiva aspekter såsom lugn, fridfullhet och meningsfullt liv var framträdande för nordborna. Främjande av den psykiska hälsan har ett klart samband med den nordiska välfärdspolitiken, och man är medveten om att detta arbete bör ske på flera nivåer i samhället (Tuori m.fl., 2008; Printz & Ljunggren, 2005). I alla länder har behovet av det förebyggande arbetet erkänts, men i praktiken prioriteras sällan den psykiska hälsan i den utsträckning som skulle krävas. Implementering av nya metoder är också problematiskt eftersom det fortfarande finns bristfälligt med kunskap inom området (Tuori, m.fl., 2008). Förebyggande missbruksarbete i Norden Den nordiska forskningen kring missbruk har en historia från 1950-talet och har fått internationellt erkännande (Fjær, 2008). Nordiskt center för alkohol- och drogforskning (NAD) är endast ett exempel på nordiskt samarbete inom området. Syftet med NAD är att samla forskningsresultat samt att samordna gemensamma projekt inom området för missbruksproblematiken. Samarbetet inom Norden grundade sig i början främst på att man ville få en översikt av alkoholkonsumtionen samt möjliga förebyggningsstrategier. Tack vare det starka politiska intresset har man dock lyckats etablerandet av en gemensam front mot missbruket (Fjær, 2008). Karlsson (2007) poängterar dock att samtidigt som alkoholkonsumtionen stiger minskar den politiska handlingskraften. I alla nordiska länder förutom Danmark har alkoholkonsumtionen stigit under de senaste åren. I Danmark är dock alkoholkonsumtionen från tidigare redan på en högre nivå än i de andra länderna. Även Finland har en hög alkoholkonsumtion, medan alkoholmarknaden på Island och i Norge är mindre till omfånget än i andra delar av Norden. Bland annat globaliseringen och EU-politiken har minskat de enskilda ländernas politiska makt över alkoholhandel. När införelsegränserna inom EU slopades 2004 blev det svårare för de nordiska länderna att kontrollera alkoholhandeln. En sammanfattande tabell över alkohol- och tobakskonsumtionen i de nordiska länderna finns tillgängligt i tabell 3 på sidan

13 3.1. Island Som första nordiska land presenteras Island. På Island finns det en nationell folkhälsoplan som gäller till och med år Som första prioriterade område i denna plan nämns alkohol, droger och tobak. Även psykisk hälsa är ett av de prioriterade områdena. Stödet och intresset inom politiken för folkhälsan växer stadigt. Till exempel när den nya isländska riksdagen tillsattes i maj 2007 var folkhälsoplanen ett av de första ärendena på agendan (Berglund, 2008). Den nationella folkhälsoplanen reviderades av det isländska social- och hälsovårdsministeriet. För den administrativa implementeringen och utvärderingen av planen ansvarar Folkhälsoinstitutet på Island (Lýðheilsustöð) (Public Health Institute of Iceland, 2007). Det finns också ett nära samarbete till de isländska högskolorna (Berglund, 2008). Det isländska hälsodirektoratet (Landlæknisembættið) fungerar som en rådgivande instans till regeringen gällande bland annat hälsopolicyfrågor. Direktoratet sköter även spridningen av information om hälsofrämjande insatser till allmänheten. Det isländska systemet för utveckling inom det sociala området pågår främst på kommunal nivå (Printz & Ljunggren, 2005). På Island finns det heller inga regioner (Berglund, 2008) och den geografiska ytan är tämligen liten vilket leder till att situationen är något annorlunda jämfört med övriga Norden. Kontakten mellan kommunala och nationella beslutsfattare är starkare än i övriga länder, vilket har en positiv effekt på kommunikationen mellan dessa två (Berglund, 2008). Reformerna som pågår i kommunerna kan sammanfattas med begrepp som decentralisering och eget ansvar (The 8th Nordic Health Conference, 2005). Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa på Island Ett mål i den nationella hälsoplanen är att minska förekomsten av självmord och psykiska problem. Tuori, Gissler och Wahlbeck (2008) har kartlagt den nordiska situationen inom mentalvårdsarbete för år De har kunnat konstatera att på Island har tyngdpunkten förflyttats från anstaltsvård till öppenvård inom den psykiska hälsovården. Tuori m.fl. (2008) beskriver även ett isländskt projekt för att främja den psykiska hälsan som startade år Projektets mål är att ge utbildning och att hjälpa människor att själva ansvara för sin psykiska hälsa samt att minska fördomarna om psykisk sjukdom. Ett annat projekt är det nationella depressionsprojektet som startades år

14 De frivilliga organisationerna på Island utgör en viktig del av det förebyggande arbetet. En av dessa är Hugarafl (Tuori m.fl., 2008). Personerna som driver organisationen är före detta patienter som fått psykisk vård. Man vill dela med sig av sina erfarenheter, stöda tillfrisknandet samt bekämpa fördomar. Geysir är en annan grupp av patienter som strävar mot att stöda nuvarande patienter att vara aktiva i sitt eget liv. Vidare finns Alliansen för mental hälsa som består av nuvarande eller tidigare patienter samt deras anhöriga. Idag prövar man sig fram med brukardeltagande i mycket större grad än tidigare (Jonsðottir, 2005). Brukardeltagande innebär att före detta, eller ibland även nuvarande patienter eller klienter, deltar i planering och utvecklingen av vården. På Island finns det ingen speciell lag för den psykiska hälsan och organiseringen av den psykiska hälsovården är uppdelad på flera olika nivåer i samhället (Tuori m.fl., 2008). Förebyggande missbruksarbete på Island På Island finns det ingen central institution eller annan organisation som bedriver forskning inom missbruksområdet. Forskning inom området kommer främst från nordiska organisationer eller enskilda aktörer (Fjær, 2008). Enligt Nosam (2008) har den isländska alkoholkonsumtionen stigit under de senaste åren, speciellt har konsumtionen av öl och vin ökat. Folkhälsoinstitutet på Island (2008) presenterar statistik angående alkohol- och tobaksanvändningen i landet. År 2004 inhandlades 6,7 liter ren sprit per invånare över 15 år. Av människor mellan år rökte 20 procent dagligen. År 2005 rapporterade den isländska poliskåren stycken brott för användning eller innehav av narkotika (The National Commissioner of the Icelandic Police, 2008). Man bör komma ihåg att dessa siffror gäller endast brott som har genomgått en grundlig polisutredning. Som redan nämnt är prevention av alkohol-, narkotika- och tobakskonsumtion det första prioritetsområdet i den nationella hälsoplanen. Första målet är att minska användningen av alkohol och droger bland ungdomar. Ett annat mål är att minska konsumtionen av tobak bland människor mellan år (Berglund, 2008) Norge År 2007 publicerades den norska nationella hälsostrategin (Nasjonal strategi for å utjevne sosiale helseforskjeller) (Berglund, 2008). Den övergripande målsättningen är 13

15 att utjämna sociala hälsoskillnader. I och med Soria Moria (överenskomna principer för regeringspartierna under perioden ) fokuserar man på förebyggande arbete inom sjukvården och speciellt betonas förebyggande tobaks- och alkoholarbete (Stoltenberg, Halvorsen, Haga, Solberg, Djupedal, Arnstad, Kolberg, Westhrin & Kleppa, 2005). Folkehelseprogrammet ( ) grundar sig på de nationella riktlinjerna. Ett övergripande mål för programmet är att utarbeta och implementera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser (Berglund, 2008). Ansvaret för det sociala utvecklingsarbetet är fördelat bland flera aktörer på regional nivå. Norge är indelat i 19 regionala adminstrationsområden, eller fylken. Dessa fylken har en central och viktig roll i stödjandet och tillsynen av utvecklingsarbetet (Printz & Ljunggren, 2005). På nationell nivå är det Helse- og omsorgsdepartementet som bär ansvaret för hälso- och socialvård. På nationell nivå finns även Social- och hälsodirektoratet (Sosial- og helsedirektoratet) samt Nationella folkhälsoinstitutet (Nasjonalt folkhelseinstitutt). Den kommunala förebyggande verksamheten är stadgad enligt norsk lagstiftning (Sosial- og helsedirektoratet, 2006). Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa i Norge Det nationella programmet för psykisk hälsa godkändes år 1998 av den norska riksdagen. Detta var ett program som krävde omfattande investeringar samt utökningar och omorganiseringar inom vården (Tuori m.fl., 2008). Verkställandet av programmet sker mellan 1999 och Fylkena publicerar och sprider information, undervisning och rådgivning om psykisk hälsa. RVTS i helseregion Sør-Øst är ett exempel på en sådan verksamhet. Mental helse i Norge är den största organisationen i landet som arbetar med psykisk hälsa. Förebyggande arbete, att minska fördomar och stigmatisering och att öka brukardeltagande är bara några av de teman som organisationen betonar. Mental helse har verksamhet på nationell, regional och lokal nivå. Information om organisationen och dess verksamhet finns tillgängligt på hemsidan Den norska lagstiftningen som gäller vårdandet av psykisk hälsa baseras på principerna om inkludering och decentralisering (Tuori m.fl., 2008). En annan viktig princip är att människor som söker sig till vård på grund av psykiska problem ska få hjälp från samma organisationer som erbjuder service för människor med somatiska hälsoproblem. 14

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika Vuxenförvaltningen 1(6) Datum 2007-03-30 Handläggare Er Referens Vår Referens Claes Zachrison dnr 2006/131 016 6001 Förvaltningsutredare Drogpolitisk policy för Landskrona kommun - alkohol, tobak och narkotika

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi

Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Från ord till handling i regeringens ANDT-strategi Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Min presentation Hur kom vi fram till regeringens ANDT-strategi? Hur involverade vi praktiker,

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Statsrådets principbeslut

Statsrådets principbeslut Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2003:6 Statsrådets principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Helsingfors 2003 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-1410-1

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP)

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Mental Health First Aid in Sweden (MHFA-Sverige) Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Första hjälpen till psykisk hälsa Ett utbildningsprogram som lär dig hur

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1

- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete I nriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige 2006-09-25 KF 104, dnr 04/KS 0460 Inriktningsmål och strategi för alkohol- och drogförebyggande arbete

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall 11-12 & 25-26 oktober Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Sundsvall 11-12 & 2-26 oktober Dag 2 1 personer var anmälda på utbildningen dag 2, 28 personer valde att svara på utvärderingen. Svaren redovisas

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer