Behovsbarometern äldre. En undersökning om behovet av hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg

Transkript

1 Behovsbarometern äldre En undersökning om behovet av hjälp och stöd bland äldre utan äldreomsorg

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad december

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att undersöka behovet av hjälp och stöd bland personer som inte har kommunal äldreomsorg. I uppdraget ingår att undersöka de äldres behov av vård och stöd, i vilken utsträckning deras behov tillgodoses och på vilket sätt. Denna rapport redovisar en undersökning som bygger på drygt telefonintervjuer med personer som är 80 år och äldre och som inte har kommunal äldreomsorg. Resultatet är tänkt att ge ett kunskapsunderlag om äldres behov av äldreomsorg. Rapporten redovisar de äldres behov av hjälp och stöd med livets dagliga aktiviteter som omvårdnadstjänster, servicetjänster och vardagliga sysslor samt sociala aktiviteter och umgänge. Rapporten beskriver också vem som hjälper de äldre och varför de inte har kommunal äldreomsorg. Vidare beskrivs de äldres behov utifrån deras civilstånd, kön och allmänt hälsotillstånd. Rapporten riktar sig i första hand till beslutsfattare och tjänstemän på nationell och kommunal nivå. Även intresseorganisationer kan ha nytta av rapporten. Socialstyrelsen har gjort denna undersökning i samråd med Statistiska centralbyrån (SCB) och pensionärsorganisationer. SCB har genomfört undersökningen. Projektledare för denna rapport är Welat Songur. I projektgruppen har Anna Bennet, Gudrun Jonasdottir-Bergman, Karin Nyqvist, Eva Fröberg och Kerstin Westergren ingått. Värdefulla synpunkter har lämnats av Ulla Höjgård. I det inledande skedet av projektarbetet formades enkätfrågorna i dialog med en referensgrupp bestående av forskare. Kommunikatör för denna rapport har varit Ylwa Lind. Ansvarig enhetschef är Mona Heurgren. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Störst behov av hjälp med vardagliga sysslor och servicetjänster 7 Ensamstående behöver mer hjälp än sammanboende 7 De äldre får framför allt hjälp från familjen 7 Få hade ansökt om äldreomsorg 7 Diskussion 8 Inledning 9 Bakgrund 9 Syftet med undersökningen 9 Begreppet behov och valet av undersökningsgrupp 10 Om ADL livets dagliga aktiviteter 10 Metod och tillvägagångssätt 11 Frågeområden om de äldres behov av hjälp och stöd 11 Statistiska mått och redovisningsgrupper 11 Resultat telefonintervju 12 Inledning 12 Allmänt om de äldres kön, hälsa och civilstånd 12 Vilka behov har äldre? 14 Inledning 14 Många äldre behöver hjälp med servicetjänster och sociala aktiviteter 14 Vilka har behov av hjälp och stöd? 16 Inledning 16 Kvinnor behöver mer hjälp och stöd än männen 16 Ensamstående är i större behov av hjälp än sammanboende 16 Äldre med dålig hälsa är i behov av hjälp och stöd 18 Vem hjälper äldre i behov av hjälp? 20 Inledning 20 Mest hjälp får de äldre av familjen 20 Trots behov har en del äldre ingen att få hjälp av 21 Referenser 23 Bilaga 1: Metod och tillvägagångssätt 24 Tabellbilaga 2:1 till 2:9a-b 27 5

6 6

7 Sammanfattning Drygt 65 procent av äldre över 80 år som inte har äldreomsorg anser sig behöva någon form av hjälp. Främst behöver de hjälp med vardagliga sysslor och sociala aktiviteter, samt med service i och runt hemmet. Framför allt kvinnor, ensamstående och äldre med dålig hälsa anser sig i behov av stöd och hjälp. Undersökningen bygger på drygt telefonintervjuer. Störst behov av hjälp med vardagliga sysslor och servicetjänster De vanligaste behoven hos äldre är hjälp och stöd med praktiska småtjänster som att boka tid hos läkare, städa, tvätta, byta lampor, sätta upp gardiner, skotta snö och att klippa gräs. Mer än en fjärdedel anger också att de behöver hjälp med att komma ut för att delta i olika sociala aktiviteter, som att umgås med familj och vänner. Äldre med en dålig hälsa uppger att de har ett stort behov av hjälp och stöd. I undersökningen uppger kvinnor att de behöver mer hjälp än män med praktiska småtjänster medan männen behöver mer hjälp med omvårdnadstjänster. Ensamstående behöver mer hjälp än sammanboende Ensamstående kvinnor uppger i undersökningen att de har ett stort behov av hjälp med praktiska småtjänster och med att delta i sociala aktiviteter. De vill också ha hjälp med att handla. De ensamstående männen behöver främst hjälp med vardagliga sysslor, som att städa eller laga mat. De äldre får framför allt hjälp från familjen De äldre i undersökningen får hjälp från olika håll. Främst får de hjälp av familjen som make, maka, sambo, särbo, barn och barnbarn eller annan anhörig. Även grannar hjälper de äldre med en del småtjänster. Privatköpt hjälp förekommer också. Det finns en grupp äldre som uppger att de behöver hjälp och stöd, men som inte har någon som hjälper dem. De behöver främst hjälp med sociala aktiviteter och serviceinsatser. Få hade ansökt om äldreomsorg De äldre i undersökningen hade i liten utsträckning ansökt om äldreomsorg, trots att de ansåg sig i behov av hjälp och stöd. Skälen till att de inte ansökt om hjälp varierade. Vissa uppgav att de inte hade tänkt på det, medan andra var på väg att ansöka om hemtjänst. För några hade behovet precis uppstått 7

8 medan andra inte hade kommit sig för med att ansöka, eller drog sig för att ansöka om äldreomsorg. Det fanns även äldre som inte visste hur man ansöker om äldreomsorg, eller var osäkra på om de kunde få äldreomsorg. Diskussion Resultatet från denna undersökning visar att äldre utan äldreomsorg har ett stort behov av hjälp och stöd. Drygt 65 procent av de intervjuade uttrycker att de behöver stöd i någon form. Dagens äldreomsorg tycks inte alltid vara tillgänglig för äldre i behov av små tjänster eller sociala aktiviteter. Socialstyrelsen anser att det är viktigt att även uppmärksamma äldre över 80 år utan äldreomsorg. Att kunna erbjuda servicetjänster och sociala aktiviteter är centralt för den äldres psykiska och fysiska hälsa. Det kan till exempel förebygga fallolyckor och minska oro och rädsla. Att de äldre få hjälp och stöd är viktigt även för närstående, då de i dag tar ett stort ansvar för den äldres omsorg. Vissa kommuner erbjuder redan i dag stöd till äldre utan äldreomsorg. Socialstyrelsen anser att fler kommuner bör göra detta. Om fler kommuner arbetar uppsökande och förebyggande kan det även bidra till att de äldre får hjälp och stöd innan de hinner blir riktigt sjuka. Särskilt centralt är det att kommunerna ger stöd till den grupp av äldre som inte har någon alls som hjälper dem i dag. 8

9 Inledning Bakgrund Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att undersöka äldres uppfattning om vården av och omsorgen om kvinnor och män som är 65 år och äldre. I uppdraget ingår även att undersöka behovet av äldreomsorg bland dem som idag inte har äldreomsorg. Av uppdraget framgår att: Frågorna till icke-brukarna bör gälla i vilken utsträckning de har behov av vård, stöd eller hjälp, i vilken utsträckning deras behov är tillgodosedda och i så fall på vilket sätt. Om de har behov av vård, stöd eller hjälp som inte den kommunala äldreomsorgen tillgodoser, bör skälen för detta efterfrågas. Resultaten från undersökningen ska ge en bild av de äldres behov av stöd och hjälp. Materialet är tänkt att utgöra ett underlag för att utveckla äldreomsorgen. Syftet med undersökningen Syftet är att undersöka behovet av äldreomsorg bland äldre kvinnor och män på nationell nivå. Undersökningen omfattar äldre i ordinärt boende som inte har hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Mot bakgrund av regeringsuppdraget formulerades följande frågeställningar som besvaras i rapporten: 1. Har de äldre behov av äldreomsorg och i vilken utsträckning? 2. Vem hjälper de äldre vid behov av stöd och hjälp? 3. Varför har äldre som är i behov av hjälp och stöd inte kommunal äldreomsorg? Redovisningar och analyser av bakgrundsvariabler görs med avseende på kön, civilstånd och självupplevt hälsotillstånd. Undersökningen består av drygt 1100 telefonintervjuer med de äldre. I den fortsatta redovisningen kallas undersökningen om äldres behov av stöd och hjälp för Behovsbarometern Äldre. I den inledande delen av rapporten redovisas syfte och frågeställningar. Vidare beskrivs tidigare undersökningar som på olika sätt berör äldres behov. Begreppet behov klargörs och argumenten för frågeområdena beskrivs. Därefter redovisas de metodologiska aspekterna. 9

10 Begreppet behov och valet av undersökningsgrupp Efter olika överväganden beslutade Socialstyrelsen att göra undersökningen bland personer som är 80 år och äldre. Den främsta orsaken är att många personer i den åldern börjar behöva hjälp och stöd. Debutåldern för hemtjänst brukar vara i åldrarna år. De äldre börjar då tänka på sina behov av vård och omsorg samtidigt som hjälpbehoven ökar snabbt efter 80 års ålder [1]. Begreppet behov utgör kärnan i undersökningen. I rapporten avser begreppet behov äldres egen bedömning av den hjälp och stöd man anser sig behöva för att utföra sina dagliga aktiviteter. Sammanfattningsvis har utgångspunkten för att operationalisera begreppet behov varit: 1. individens egen bedömning av den egna förmågan att själv utföra livets dagliga aktiviteter (ADL), 2. individens egen bedömning av sitt behov av stöd och hjälp med livets dagliga aktiviteter. Med ADL avses förmågan att självständigt klara de dagliga aktiviteterna [2, 3]. I rapporten begränsas ADL till frågeområden som är viktiga för de äldre och som på olika sätt ligger inom ramen för den kommunala äldreomsorgen. Frågeområdena begränsades till äldres självrapporterade förmåga att utföra olika dagliga aktiviteter och behov av stöd och hjälp. Fyra områden undersöktes: vardagliga sysslor, servicetjänster, omvårdnadstjänster samt sociala aktiviteter och umgänge. Några fysiska eller kognitiva tester eller observationer har inte gjorts för att ta reda på de svarandes förmåga att klara sina dagliga aktiviteter självständigt. Personer som av olika anledningar inte kan svara på frågorna själva ingår inte i undersökningen. Det kan gälla äldre som hade en demenssjukdom eller en annan nedsatt förmåga. Om ADL livets dagliga aktiviteter Det finns inte något enhetligt sätt att mäta individers förmåga att självständigt klara sina dagliga aktiviteter. Hur det mäts beror på syftet med undersökningen, samt på de mätmetoder som används. Det är i princip omöjligt att göra en heltäckande mätning av alla vardagliga aktiviteter som berör den äldre [2]. De vanliga ADL-aktiviteterna delas ofta in i ett antal olika livsområden [2]. Dessa är: personliga aktiviteter, som avser den egna vården och omsorgen som mat och måltider, toalettbesök, dusch eller badning instrumentella aktiviteter, som har med boendet eller fritiden att göra, som att laga mat, städa, göra inköp, använda allmänna kommunikationsmedel, sköta sin ekonomi eller göra olika fritidsaktiviteter kommunikation i tal och skrift, som syftar på att göra sig förstådd (kommunikation är också en del av den personliga aktiviteten) yrkesarbete respektive fritidsverksamhet. 10

11 I Sverige är det vanligt att äldres ADL-förmåga undersöks i bred eller snäv betydelse [3]. I den breda betydelsen undersöks arbete/studier, fritid/rekreation, personlig vård och boende. I den snäva betydelsen undersöks endast personlig vård. Metod och tillvägagångssätt Frågeområden om de äldres behov av hjälp och stöd I rapporten redovisas resultaten fördelat på redovisningsgrupperna riket, kvinnor och män. Uppgifter om redovisningsgruppernas självupplevda hälsa samt andel sambo/ensamboende har hämtats in via intervjun. Frågeområdena är: bakgrundsfrågor, hälsotillstånd, hjälp med vardagliga sysslor, servicetjänster och personlig omvårdnad samt sociala aktiviteter och umgänge. De äldre fick svara på frågor om vem som hjälper dem om de har behov av hjälp. Här begränsades svarsalternativen till familjemedlemmar, vänner, bekanta och privata sektorn samt frivilliga organisationer. Äldre som ansåg sig ha behov av hjälp fick också svara på frågan om varför de inte har kommunal äldreomsorg. Analysen bygger på de äldres egna bedömningar av den egna förmågan att utföra dagliga aktiviteter själv. Resultatet analyserades också i relation till bakgrundsvariablerna kön, hälsa och civilstånd som gift, sambo eller ensamstående. Med sambo menas här personer som bor med make, maka, partner eller en annan vuxen person. I rapporten redovisas behovsområdena ibland under fyra kategorier: serviceinsatser, vardagliga sysslor, omvårdnadstjänster samt sociala aktiviteter och umgänge. Det är en sammanställning som består av flera olika frågor som de äldre har fått svara på. Parallellt med telefonintervjun gjordes även en pilotpostenkät, vilken visade sig ha en tillfredsställande reliabilitet. Framtida undersökningar kommer därför att bygga på postenkätundersökningar. Statistiska mått och redovisningsgrupper Resultaten som redovisas som andelsuppgifter har beräknats genom vägning till riksnivå. Genom att skattningarna har baserats på ett urval uppstår ett urvalsfel. Eftersom intervjupersonerna är slumpmässigt valda med kända sannolikheter, kan detta fel uppskattas. Urvalsfelet beskrivs med ett konfidensintervall. Det innebär att ett intervall beräknat på ett slumpmässigt urval har 95 procents sannolikhet att täcka det riktiga värdet. Mer information om metod finns i bilaga 1. 11

12 Resultat telefonintervju Inledning I detta kapitel redovisas de äldres kön, hälsa och civilstånd. Civilstånd är indelat i kategorierna gift, sambo, bor med en annan vuxen, bor själv. De viktigaste skillnaderna redovisas. Allmänt om de äldres kön, hälsa och civilstånd I figur 1 redovisas könsfördelningen uppdelat på civilstånd. Jämfört med kvinnorna bor en betydande andel av männen med en partner eller en annan vuxen. Bland kvinnorna uppgav en majoritet att de bor ensamma. En av förklaringarna till den stora skillnaden kan vara att kvinnor lever längre än män. Kvinnor är i majoritet bland äldre i denna åldersgrupp [7]. Figur 1: Civilstånd bland kvinnor och män som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre 2010/ Procent Kvinnor Män Sambo Bor ensam I tabell 1 nedan redovisas mäns och kvinnors självupplevda hälsotillstånd (se även tabellbilaga 2:1 för konfidensintervall). Det är små skillnader mellan kvinnors och mäns självupplevda hälsa. Människor kan uppleva sin hälsa olika. De kan uppleva sin hälsa som dåligt eller bra, oavsett vilka sjukdomar de har. Allmänt har äldre lägre krav än yngre på vad som kan betraktas som god hälsa [1]. Människors föreställning om den egna hälsan kan dessutom skilja sig beroende på andra faktorer, till exempel kön [7]. Mönstret i resultatet om hälsotillstånd bekräftas av andra undersökningar. I Folkhälsoinstitutets folkhälsoenkät för 2010 uppgav 12

13 60 procent av männen att de har god självupplevd hälsa, medan endast 7 procent uppger sig ha dålig hälsa. Motsvarande siffra för kvinnor är 51 respektive 10 procent [1, 9]. Sett över tid uppger alltfler män att de har god självupplevd hälsa jämfört med kvinnorna [1, 4]. Tabell 1. Självupplevd hälsa bland män och kvinnor som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Procent. Självupplevd hälsa Kvinnor Män Total Mycket/ganska god Någorlunda Mycket/ganska dålig Det råder däremot betydande skillnader mellan kvinnors och mäns rörelseförmåga, något som motsäger rapporteringen av den självupplevda hälsan. Kvinnor uppger i högre grad än män att de har en nedsatt rörelseförmåga. I Socialstyrelsens folkhälsorapport [1] uppger 71 procent av kvinnorna i åldersgruppen år att de har nedsatt rörelseförmåga och 37 procent att de har en svårt nedsatt rörelseförmåga. Motsvarande siffra för männen är 52 respektive 26 procent. Även bland personer som 85 år och äldre är andelen kvinnor med nedsatt rörelseförmåga högre än männens. Den självupplevda hälsan förklarar inte ensam de äldres behov av stöd och hjälp. Det kan vara en förklaring till att personer i denna undersökning inte har sökt hjälp och följaktligen verkar ha en relativ god hälsa. En annan förklaring kan vara att män i allt högre grad bedömer sin hälsa som bättre jämfört med kvinnorna [1, 4]. Det är svårt att säga vad dessa skillnader i självrapporterad hälsa respektive rörelseförmåga beror på. Men det är en trend som bekräftas av ULFundersökningar [4]. Det finns flera förklaringar [1, 4]. En av förklaringarna kan vara förändrade referensramar och attitydförändringar vad gäller de äldres bedömning av den egna hälsan. En annan förklaring kan vara den statistiska slumpmässigheten. 13

14 Vilka behov har äldre? Inledning I detta kapitel beskrivs omfattningen av äldres behov av hjälp och vad de behöver hjälp med. Deras behov av hjälp och stöd inom olika behovsområdena redovisas och skillnaderna kommenteras. Många äldre behöver hjälp med servicetjänster och sociala aktiviteter Drygt 65 procent av de äldre uppger att de behöver hjälp med minst en av livets vardagliga aktiviteter. I tabell 2 framgår andelen äldre som behöver hjälp med olika antal behovsområden (se även i tabellbilaga 2:2). Det bör nämnas att samma person kan behöva hjälp med flera olika hjälpområden. Tabell 2: Andelen personer som är 80 år och äldre efter antal behov av hjälp med olika tjänster. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Antal behov Procent < 1 Behovsområdena har delats in i fyra områden som är av betydelse för äldres möjligheter att leva ett självständigt liv. Behovsområdena är: vardagliga sysslor, serviceinsatser, omvårdnadstjänster samt sociala aktiviteter och umgänge. Dessa behovsområden består i sin tur av olika aktiviteter som alla människors behöver förhålla sig till i sitt vardagliga liv. Av tabell 3 nedan framgår att behovet av hjälp och stöd är störst med praktiska småtjänster som att byta lampa, sätta upp gardiner, skotta snö, klippa gräs och liknande. Därefter uppger de äldre att de har behov av hjälp med sociala aktiviteter och umgänge som att gå på olika aktiviteter, besöka släkt och vänner samt gå på café eller restaurang (för konfidensintervall se i tabellbilaga 2:3). 14

15 Tabell 3. Andelen som anser sig behöva hjälp och stöd med olika tjänster bland personer som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Procent Behöver hjälp med... Ja Nej Vardagliga sysslor Boka tid Betala räkningar Småtjänster Serviceinsatser Städning Gå till affären Handla mat Ta hem varor från affären Laga varm mat Tvätta 5,3 95 Omvårdnadstjänster Bada/duscha Klä på/av sig Ta medicin 5 95 Sociala aktiviteter och umgänge Komma ut, bege sig hemifrån, besöka släkt, vänner, caféer eller delta i sociala aktiviteter Kommentar: Summan av andelarna överstiger 100 procent då varje person kunnat bocka för fler svarsalternativ. Cirka 8 procent av alla äldre behöver stöd och hjälp med omvårdnad, som att bada, duscha, klä på sig eller ta sin medicin. Enligt ULF-undersökningar [4] koncentreras äldreomsorgens resurser alltmer till äldre som har omfattande hjälp och mindre till dem som har behov av småtjänster. 15

16 Vilka har behov av hjälp och stöd? Inledning Frågan om vilka som behöver hjälp besvaras i detta kapitel. Resultatet redovisas i relation till äldres kön, självupplevt hälsotillstånd och civilstånd. De viktigaste resultaten redovisas och kommenteras. Kvinnor behöver mer hjälp och stöd än männen Behovet av hjälp och stöd inom ett eller flera behovsområden är relativt stort oavsett kön. Men kvinnor behöver mer hjälp än männen. Som framgår av tabell 4 nedan behöver närmare två tredjedelar av kvinnorna hjälp och stöd med praktiska småsaker som byte av lampor, snöskottning, gräsklippning eller liknande. Motsvarande siffra för män är betydlig lägre (se även tabellbilaga 2:4). Tabell 4: Andelen som anser sig behöva hjälp och stöd med olika tjänster bland kvinnor och män som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Procent. Behöver hjälp med: Kvinnor Män - Praktiska småtjänster Sociala aktiviteter Ta hem varor från affären Gå till affären Städning Boka tid hos läkare Betala räkningar Tvätta Ta medicin Handla Bad/dusch Laga mat Klä sig 1 3 Män verkar i högre utsträckning än kvinnor behöva hjälp och stöd med omvårdnad, som att bada, duscha eller boka tid hos läkare eller tandläkaren. Dessa skillnader ska ses mot bakgrund av att betydligt fler kvinnor än män bor ensamma. Ensamstående är i större behov av hjälp än sammanboende Ensamstående äldre behöver i större utsträckning än sammanboende hjälp med flera tjänster vilket framgår av tabell 5 nedan (se även tabellbilaga 2:5). 16

17 En högre andel ensamstående än sammanboende behöver hjälp med flertalet av tjänsterna. Sammanboende behöver däremot hjälp med omvårdnad i högre utsträckning än ensamstående. Tabell 5: Andelen som anser sig behöva hjälp och stöd med olika tjänster bland sambor och ensamstående personer som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Procent. Behöver hjälp med: Sambo* Bor ensam - Praktiska småtjänster Sociala aktiviteter Ta hem varor Gå till affären Städning Boka tid hos läkare Betala räkningar Tvätta Ta medicin Handla Bad/dusch Laga mat Klä sig 4 <1 * Sambo betyder bor med make, maka, sambo och/eller annan vuxen Det bör nämnas att en del äldre kan ha uppgett att de behöver hjälp med omvårdnadstjänster fast de syftar på sin partner. Det beror på att par ofta tänker i vi -termer, vilket också pilotstudien visade. Beroende på partnerns hälsa kan både kvinnor och män ha svarat att de är i behov av stöd med omvårdnadstjänster. Särskild om den ena partnern tar ett stort ansvar för den andra partnerns omvårdnad utan avlastning. Kvinnor och män behöver hjälp med olika tjänster beroende på om de är ensamstående eller samboende. Tabell 6 är ett sätt att illustrera hur behovet av hjälp och stöd ser ut mellan ensamstående och sammanboende kvinnor och män. 17

18 Tabell 6: Andelen som anser sig behöva hjälp och stöd med olika tjänster bland ensamstående respektive sammanboende kvinnor och män. Personer som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Procent. Behöver hjälp med: Män Kvinnor Totalt Sambo Bor själv Sambo Bor själv Sambo Bor själv - Städning Laga varm mat Tvätta Bad/dusch Ta medicin Klä på/av sig <1 - Praktiska småtjänster Sociala aktiviteter Ta hem varor från affären Gå till affären Handla Boka tid hos läkare Betala räkning Jämfört med sammanboende män behöver ensamstående män mer hjälp och stöd med städning och praktiska småsaker. Resultatet pekar på att ensamstående kvinnor har större behov av hjälp med praktiska småtjänster än sammanboende kvinnor, medan sammanboende kvinnor behöver mer hjälp med att komma ut för att delta i sociala aktiviteter. Behovet av hjälp med praktiska småtjänster bland ensamstående kvinnor är större än bland de ensamstående männen. Däremot behöver de ensamstående männen mer hjälp med att laga varm mat än ensamstående kvinnor. Sammanboende kvinnor har ett större behov av hjälp med sociala aktiviteter än sammanboende män, medan de sammanboende männen har ett större behov av hjälp med att boka tid hos doktorn (se även tabellbilaga 2:6). Äldre med dålig hälsa är i behov av hjälp och stöd Äldre med dålig hälsa har större behov av hjälp och stöd än äldre med en god hälsa vilket framgår av tabell 7. Framför allt behöver de hjälp med praktiska småsaker som att hälsa på släkt eller delta i sociala aktiviteter, handla i affären samt boka tid hos läkare. Det finns också en del som behöver hjälp med omvårdnad. Behovet av stöd och hjälp är stort även bland äldre med en någorlunda god hälsa. Bland äldre med gott hälsotillstånd var behovet av hjälp och stöd mindre. Även dessa har ett stort behov av hjälp med praktiska småsaker. Däremot hade de minst behov av hjälp med omvårdnadstjänster som att klä på och av sig eller bada och duscha. 18

19 Tabell 7: Andelen som anser sig behöva hjälp och stöd med olika tjänster bland personer som är 80 och äldre efter allmänt hälsotillstånd. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Procent. Behöver hjälp med: Gott Någorlunda Dåligt - Praktiska småtjänster Sociala aktiviteter Ta hem varor från affären Gå till affären Städning Boka tid Betala räkningar Tvätta Ta medicin Handla Bad/dusch Laga mat Klä på/av sig Kommentar: Gott = Gott eller mycket gott, Dåligt = Dåligt eller mycket dåligt. Äldre som har en dålig hälsa och som har behov av småtjänster aktualiserar även problemområdet om fallolyckor bland äldre. Fallskador utgör ett av de vanligaste hälsoproblemen bland äldre. Men fallolyckorna är betydligt vanligare bland äldre över 80 år. Cirka varannan person över 80 drabbas av fallolyckor [1]. Det är vanligare att kvinnor drabbas av fallolyckor [1]. Många fall leder inte till en skada, men den äldre blir rädd och försiktigt och undviker att röra sig eller gå ut [12]. Utan hjälp och stöd kan den känslan förstärkas. En redovisning av tabellen med konfidensintervall finns i tabellbilaga 2:7. 19

20 Vem hjälper äldre i behov av hjälp? Inledning Äldre som har uppgett att de behöver hjälp och stöd har också svarat på vem som hjälper dem. Resultatet redovisas i relation till äldres kön, hälsa och civilstånd. Mest hjälp får de äldre av familjen Resultatet pekar på att familjen står för en stor del av stödet till de äldre som behöver hjälp. Det gäller samtliga behovsområden, vilket framgår i tabell 8 nedan (se även tabellbilaga 2:8 med konfidensintervall). Med familjen menas partner, barn, barnbarn eller annan anhörig. Med stor sannolikhet handlar det om att den friska partnern hjälper den sjuka partnern i hemmet. Enligt ULF-undersökningar [10] är det vanligt att kvinnor hjälper sina män. Till exempel hjälpte 70 procent av kvinnor i åldersgruppen 75 år och äldre någon nära anhörig, vanligtvis en partner. Motsvarande siffra för män var 30 procent. Det är också vanligt att den äldres partner hjälper sin partner med omvårdnad, som att bada, duscha klä på och av sig. Barnen och barnbarnen hjälper däremot de äldre med sociala aktiviteter, serviceinsatser eller vardagliga sysslor [10]. För de äldre kan det vara känsligt att låta barnen eller barnbarnen hjälpa dem med sådant som att bada eller duscha. Tabell 8. Vem hjälper personer som är 80 år och äldre med olika tjänster som de uppger att de behöver hjälp med? Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Procent. Vem/vilka hjälper dig med att: Ingen Familjen Granne/vän Privat köpt Annan person Sociala aktiviteter Boka tid Betala räkningar Praktiska småtjänster Städning Gå till affären Handla Ta hem varor Laga mat Tvätta Bad/dusch Klä på/av sig Ta medicin

21 De äldres möjligheter att få hjälp av barnen kan dessutom vara olika. Äldre behöver ofta omvårdnadstjänster flera gånger om dagen, och om barnen inte bor i närheten kan det vara svårt för dem att bistå föräldrarna. Även grannar är en grupp som de äldre får hjälp av. Framför allt får de hjälp med att gå till och från affären och att handla mat. Vidare hjälper grannar ofta till med småtjänster som att skotta snö, byta glödlampor, klippa gräset och liknande. En intressant iakttagelse är att andelen privatköpt städning är ganska stor. I enkätfrågorna syftade privata tjänster på tjänster som äldre köper privat. Det avser inte äldreomsorg som är beviljad av kommunen, men som utförs av ett privat bolag. Det är svårt att säga varifrån de äldre köper de privata tjänsterna, men enligt SCB [11] är RUT-avdraget vanligast bland personer som är 75 år och äldre. De får då göra avdrag för tjänsterna städning, gräsklippning och snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. En annan intressant iakttagelse är att samtliga som anser sig ha behov av praktiska småtjänster får hjälp av någon. Oavsett äldres kön, civilstånd eller hälsa kommer den största delen av hjälpen från familjen, vilket framgår av tabell 9 nedan (se även tabellbilaga 2:9a och 2:9b). Familjens insatser är betydligt större för dem som har svårt att gå inomhus utan hjälp. Män och kvinnor får nästan lika mycket hjälp av familjen. Tabell 9. Vem hjälper personer som är 80 år och äldre som uppgett att de behöver hjälp? Uppdelat på kön, civilstånd, mobilitet och hälsotillstånd. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Procent. Får hjälp av: Kön Sambo/Gift Kan gå själv inomhus Hälsotillstånd Män Kvinnor Ja Nej Ja Nej Gott Någorlunda Dåligt Familj Granne Privat Annan Ingen Kommentar: Summan av andelarna överstiger 100 procent då varje person kunnat bocka för flera svarsalternativ Ensamstående får mer hjälp av grannarna än sammanboende. Äldre med dålig hälsa får i allmänhet mer hjälp av familjen än de med en god hälsa. Äldre med en dålig hälsa saknar hjälp i högre utsträckning, jämfört med äldre med ett gott hälsotillstånd. Äldre med en god hälsa får mer hjälp av grannar och andra. De verkar också köpa privattjänster i högre utsträckning än äldre med ett dåligt hälsotillstånd. Trots behov har en del äldre ingen att få hjälp av Av dem som behöver hjälp uppger 19 procent att de inte har någon som hjälper dem alls. Lika stor andel kvinnor som män uppger detta. Det finns 21

22 inte heller nämnvärda skillnader mellan sambor och ensamstående. Däremot finns skillnader mellan äldre med olika rörelseförmåga. Äldre som inte kan klara sig inomhus utan hjälp (32 procent) uppger i högre utsträckning att de inte har någon som hjälper dem alls, jämfört med dem som kan gå inomhus utan hjälp (17 procent). Äldre som inte kunde få hjälp från någon behövde hjälp främst med att få tillgång till sociala aktiviteter och umgänge samt serviceinsatser som att städa, handla mat, tvätta och laga varm mat. Mycket tyder på att det rör sig om en grupp äldre som saknar ett socialt nätverk med familj och vänner. Men det kan också vara en grupp som vill vänta med att ansöka om äldreomsorg, vilket är ganska vanligt bland äldre. Trots att 65 procent av samtliga intervjuade i denna undersökning uppger att de behöver hjälp med olika sysslor hade en liten del ansökt om kommunal äldreomsorgen. Endast 2,6 procent (29 personer) av alla svarande (1 107 personer) hade ansökt om kommunal äldreomsorg. Bara ett fåtal hade uppgett att de ska ansöka om äldreomsorg eller att det är för dyrt. Några hade däremot tänkt på att köpa privata tjänster genom att nyttja RUT-avdraget. I sina svar uppgav de äldre skälen till att de inte ansökt om kommunal äldreomsorg. En del trodde att de inte kunde få sådan omsorg, andra visste inte hur man ansöker om äldreomsorg. Några kände trots allt inte att de hade behov av hjälp. De allra flesta har dock uppgett andra skäl till att de inte ansökt om hjälp. Av de nedtecknade kommentarerna kan man utläsa att för några av de svarande har behovet precis uppstått, medan andra inte kommit sig för med att ansöka eller drar sig för att söka hjälp. Äldre har olika referensramar och föreställningar om vad det innebär att ansöka om äldreomsorg. De väntar kanske med att ansöka om hjälp, vilket är ganska vanligt bland äldre. De försöker klara sig själva. 22

23 Referenser 1. Socialstyrelsen, Folkhälsorapport Kerstin Hulter Åsberg. ADL-trappan. Lund: Studentlitteratur, Törnqvist, Kristina. Att fastställa och mäta förmåga till dagliga aktiviteter (ADL). En kritisk granskning av ADL-instrument och arbetsterapipraxis. Göteborgs universitet, ULF, Äldres levnadsförhållanden: Arbete, ekonomi, hälsa och äldres sociala nätverk Statistiska centralbyrån, The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD). Code book. Stockholm: Stockholms universitet & Karolinska institutet, Schön, P. Gender Matters: Differences and change in disability and health among oldest women and men. Stockholm Studies in Social Work, University of Stockholm, Johansson, S. Om omsorg och jämställdhet i äldreomsorgen, i Andersson, L. (red.) Socialgerontologi. Lund: Studentlitteratur. 9. Folkhälsoenkäten Folkhälsoinstitutet: ULF- Äldres levnadsförhållanden. Arbete, hälsa och ekonomi. SCB, SCB, Tidskriften Välfärd. Nr 1, Statens Folkhälsoinstitut, Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar

24 Bilaga 1: Metod och tillvägagångssätt Test inför intervjufrågorna Först testades intervjufrågorna på ett urval personer av äldre för att ta fram en slutlig version av frågeblanketten. Testet gjordes av SCB och vissa av frågorna korrigerades eller togs bort. Strukturen och språket i missivet samt frågorna uppfattades enkelt och lätt att förstå. Testpersonerna pratade om hemtjänst och äldreboende genom berättelser om bekantas upplevelser. Frågorna ansågs relevanta för de äldre och inga frågor var känsliga. Men en av testpersonerna ansåg att frågan om vem man vänder sig till kan vara känslig, eftersom man underförstått har eller bör ha anhöriga som hjälper en. Bland frågorna fanns också några hypotetiska frågor, som av vem man skulle föredra att få hjälp av om behov skulle uppstå under längre tid. Det verkade inte som om framtiden upptog testpersonernas tankar särskilt mycket. Ju kortare framtid de ansåg sig ha, desto mindre tycktes de prata om framtiden. De hypotetiska frågorna togs bort. Testet visade också att par tänker i vi -termer. Frågorna i enkäten ändrades så att gifta eller sambor skulle kunna svara på frågorna i vi -termer. Population, urval och svarsfrekvens Personer som är 80 år och äldre och som inte hade äldreomsorg vid mättillfället intervjuades per telefon. För att skilja personer som har äldreomsorg från dem som inte har äldreomsorg användes SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) och Socialstyrelsens register över personer över 80 år som har vård och omsorg enligt socialtjänstlagen. Av tabell 1 nedan framgår det totala antalet personer som är 80 år och äldre respektive antalet personer i den åldersgruppen som har äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. Tabell 1.1. Urvalsram över personer 80 år och äldre år. Behovsbarometern äldre 2010/2011 Antal Personer 80 år och äldre i RTB Med äldreomsorg Äldre som inte fanns i RTB Urval postenkätundersökning Urvalsram Urvalet gjordes genom att först utesluta de med äldreomsorg (d.v.s. äldre som inte hade beslut om insats enligt socialtjänstlagen den 30 juni 2009) från RTB från den 30 juni Personer som ingick i Socialstyrelsens postenkätundersökning (en pilotundersökning för att pröva frågorna) uteslöts från populationen. Den slutliga urvalsramen bestod av personer. 24

25 Urval och datainsamling Urvalsramen indelades efter kön i två stratum, d.v.s. hälften män och hälften kvinnor. I varje stratum gjordes därefter ett slumpmässigt urval av 750 personer, som framgår av tabell 2. Tabell 1.2. Stratifiering och urvalet av personer som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Stratum Population Urval Kvinnor Män Totalt Datainsamlingen genomfördes med datorstödda telefonintervjuer. En vecka innan fältarbetet startade sändes ett informationsbrev till samtliga i urvalet. Brevet innehöll information om undersökningens innehåll, syfte och sekretess. Personer vars telefonnummer inte kunde hittas fick dessutom ett kontaktbrev samt ett portofritt svarskuvert. I brevet kunde individen ange vilket datum och vilken tid på dagen denna önskade bli kontaktad samt på vilket telefonnummer denna kunde nås. Det kontrollerades också om personen kunde ha flera telefonnummer som intervjuaren kunde ringa till. Mätperioden var drygt fem veckor. Intervjuerna påbörjades den 30 augusti och avslutades den 5 oktober Bortfall Personer som utgjorde övertäckning, d.v.s. de som hade avlidit, emigrerat eller hade kommunal äldreomsorg, togs bort från bruttourvalet. Sammanlagt identifierades 98 personer som övertäckning, varav 41 män och 57 kvinnor. Nettourvalet blev personer. Av dessa uppgav 90 personer att de hade äldreomsorg och 6 personer hade avlidit. Svarsfrekvensen på nettourvalet (bruttourvalet minus övertäckning) på personer blev därmed 79 procent. Därtill kommer ett mindre bortfall på enstaka frågor. Tabell 1.3. Övertäckning och bortfall i urvalet av personer som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Stratum Urval Övertäckning Nettourval Bortfall Bortfall, % Kvinnor Män Totalt Vilka har svarat och vilka har inte svarat? Svarsfrekvensen är en av de avgörande faktorerna för kvaliteten i en undersökning. Undersökningens kvalitet beror också på hur de svarandes uppfattning eventuellt skiljer sig från uppfattningen hos dem som inte svarade på frågorna. Om det är så att personerna i bortfallet har ungefär samma uppfattning som de svarande, alternativt inte har en uppfattning alls, behöver den låga svarsfrekvensen inte ha någon större betydelse för undersökningens tillförlitlighet. 25

26 Av tabell 4 framgår att av de 295 personerna som inte har besvarat enkäten har en stor grupp avböjt medverkan. Den andra gruppen består av dem som inte var anträffbara. Den tredje gruppen är personer som inte kunde svara på frågorna på grund av fysiska eller psykiska hinder. En fjärde grupp har angett övriga orsaker till att man inte kan delta i undersökningen. Det kan till exempel röra sig om sjukdom eller språksvårigheter. Tabell 1.4. Skäl att inte svara på enkäten. Behovsbarometern äldre 2010/2011 Orsak Antal Procent Ej anträffad Avböjt Fysiska funktionshinder Övriga orsaker Totalt Skillnader i svarsfrekvens mellan könen är marginell. Bland männen var svarsfrekvensen 80 procent. Det var något högre än kvinnorna, som hade en svarsfrekvens på 78 procent. I åldersgruppen svarade 80 procent och i åldersgruppen år var motsvarande siffra 78 procent. För gruppen som var äldre än 90 år var svarsfrekvensen 72 procent. Svarsfrekvensen för dem som är födda i Sverige är 80 procent. 72 procent av dem som är födda i Norden utom Sverige har besvarat enkäten, och för dem som är födda i Europa utom Norden är svarsfrekvensen 71 procent. För de personer som är födda i ett land utanför Europa är svarsfrekvensen 56 procent. En orsak till skillnaden mellan svarsfrekvenserna beroende på födelseland kan vara språksvårigheter. 26

27 Tabellbilaga 2:1 till 2:9a-b Tabellbilaga 2:1. Självupplevd hälsa bland män och kvinnor som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Antal/andel och konfidensintervall. Hälsotillstånd: Kvinnor Män Samtliga % Konf.int Antal % Konf.int Antal % Konf.int Antal Mycket gott 10,9 ± 2, ,8 ± 2, ,9 ± 1,9 120 Gott 41,0 ± 4, ,2 ± 4, ,7 ± 2,9 448 Någorlunda 39,5 ± 4, ,9 ± 4, ,8 ± 2,9 427 Dåligt 7,8 ± 2,3 42 9,4 ± 2,4 53 8,5 ± 1,6 95 Mycket dåligt 0,7 ± 0,7 4,0 1,6 ± 1,0 9,0 1,1 ± 0,6 13 Total 100,0 ± 0, ,0 ± 0, ,0 ± 0, Vet ej/vill ej svara Tabell 2:2: Andelen personer som är 80 år och äldre efter antal behov med olika tjänster. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. Antal % Konf.int

28 Tabellbilaga 2:3: Andelen som anser sig behöva hjälp och stöd med olika tjänster bland personer som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. Behöver hjälp: % Konf.int Sociala aktiviteter Boka läkartid Hjälp betala räkningar Hjälp praktiska småtjänster Hjälp städning Hjälp till mataffär Hjälp handla Hjälp ta hem varor Hjälp laga mat Hjälp bada Hjälp bada Hjälp kläder Hjälp ta medicin Vardagliga Hushall Omvårdnad Tabellbilaga 2:4. Andelen som anser sig behöva hjälp och stöd med olika tjänster bland kvinnor och män som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. Behöver hjälp med: Kvinnor Män Totalt % Konf.int % Konf.int % Praktiska småtjänster 61,4 ±4,1 35,6 ±4,0 50,0 Sociala aktiviteter 39,2 ±4,1 19,3 ±3,3 30,4 Ta hem varor 19,4 ±3,3 8,8 ±2,3 14,7 Gå till affären 18,1 ±3,2 8,3 ±2,3 13,8 Städning 14,0 ±2,9 13,1 ±2,8 13,6 Boka läkartid 7,9 ±2,3 14,7 ±2,9 10,9 Betala räkningar 11,4 ±2,7 5,3 ±1,9 8,7 Tvätta 5,7 ±2,0 4,8 ±1,8 5,3 Ta medicin 2,5 ±1,4 9,7 ±2,6 5,7 Handla 5,9 ±2,0 3,2 ±1,4 4,7 Bad/dusch 2,8 ±1,4 6,4 ±2 4,4 Laga mat 2,6 ±1,3 5,1 ±1,8 3,7 Klä på/av sig 1,1 ±0,9 3,0 ±1,4 1,9 28

29 Tabellbilaga 2:5. Andelen sambo och ensamstående som anser sig behöva hjälp och stöd bland personer som är 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. *Sambo Bor ensam Totalt % Konf.int % Konf.int % Praktiska småtjänster 36,2 ±3,8 65,8 ±4,2 50,0 Sociala aktiviteter 29,3 ±3,6 31,7 ±4,2 30,4 Ta hem varor 10,2 ±2,4 20,0 ±3,6 14,7 Gå till affären 9,7 ±2,4 18,4 ±3,5 13,8 Städning 11,4 ±2,5 16,3 ±3,3 13,6 Boka tid 13,6 ±2,7 7,8 ±2,4 10,9 Betala räkningar 6,9 ±2,1 10,8 ±2,8 8,7 Tvätta 1,9 ±1,1 9,2 ±2,5 5,3 Ta medicin 9,5 ±2,3 1,1 ±1,0 5,3 Handla 2,5 ±1,2 7,3 ±2,3 4,7 Bad/dusch 7,0 ±2,0 1,3 ±1,0 4,4 Laga mat 1,4 ±0,9 6,4 ±2,1 3,7 Klä på/av sig 3,5 ±1,4 0,2 ±0,3 1,9 * Sambo betyder bor med make, maka, sambo och/eller annan vuxen Tabellbilaga 2:6: Andelen som anser sig behöva hjälp med olika tjänster bland ensamstående respektive sammanboende kvinnor och män. Personer 80 år och äldre. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. Män Kvinnor Behöver hjälp med: Sambo Bor ensam Sambo Bor ensam Bada 7.6 +/ / / /-1.0 Betala räkningar 5.0 +/ / / /-3.5 Handla 2.1 +/ / / /-2.8 Kläder 3.8 +/ / / /-0.0 Laga mat 1.0 +/ / / /-1.8 Praktiska småtjänster / / / /-4.8 Städning / / / /-3.7 Ta hem varor 8.1 +/ / / /-4.5 Ta medicin / / / /-1.1 Sociala aktiviteter / / / /-5.1 Boka läkartid / / / /-2.9 Gå till mataffär 7.4 +/ / / /-4.3 Tvätta 1.9 +/ / / /

30 Tabellbilaga 2:7. Andelen som anser sig behöva hjälp och stöd med olika tjänster bland personer som är 80 år och äldre efter allmänt hälsotillstånd. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. Gott Någorlunda Dåligt Totalt % konf. int. % konf. int. % konf. int. Praktiska småtjänster 40,9 ±4,0 57,7 ±4,7 66,2 ±9,0 50,0 Sociala aktiviteter 16,2 ±3,1 41,1 ±4,7 62,9 ±9,1 30,4 Ta hem varor 8,4 ±2,3 18,1 ±3,7 34,3 ±9,1 14,7 Gå till affären 7,9 ±2,3 16,9 ±3,6 31,6 ±8,9 13,8 Städning 9,0 ±2,4 17 ±3,6 24,3 ±8,2 13,6 Boka tid 6,5 ±2,0 12,1 ±3,1 30,0 ±8,7 10,9 Betala räkningar 6,2 ±2,1 11,4 ±3,1 11,6 ±6,2 8,7 Tvätta 2,6 ±1,3 7,0 ±2,5 12,2 ±6,2 5,3 Ta medicin 2,3 ±1,3 5,8 ±2,1 20,5 ±7,5 5,3 Handla 1,1 ±0,8 7,2 ±2,5 14,3 ±6,7 4,7 Bada/duscha 1,2 ±0,9 5,4 ±2,1 17,6 ±7,1 4,4 Laga mat 2,8 ±1,3 4,2 ±1,9 6,5 ±4,7 3,7 Klä på/av sig 0,5 ±0,6 1,3 ±1,1 12,2 ±6,0 1,9 Kommentar: Gott = Gott eller mycket gott, Dåligt = Dåligt eller mycket dåligt. 30

31 Tabellbilaga 2:8. Vem hjälper personer som är 80 år och äldre med olika tjänster? Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. Vem hjälper med: Ingen Familjen Granne Privat Annan % konf.int % konf.int % konf.int % konf.int % konf.int bada 1.8 +/ / / / /-0.0 Ta på/av kläder 0.0 +/ / / / /-0.0 Ta medicin 0.0 +/ / / / /-5.9 Sociala aktiviteter / / / / /-0.8 Boka läkartid 3.1 +/ / / / /-0.0 betala räkningar 0.0 +/ / / / /-2.2 praktiska småtjänster 0.0 +/ / / / /-3.0 Städning / / / / / Gå till mataffär / / / / /-2.0 Handla 2.2 +/ / / / /-4.1 Ta hem varor / / / / /-3.7 Laga mat / / / / /

32 Tabellbilaga 2:9a: Vem hjälper personer som är 80 år och äldre uppdelat på kön, civilstånd och mobilitet. Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. Tabellbilaga 2:9b: Vem hjälper personer som är 80 år och äldre efter hälsotillstånd. Kön Civilstånhus Kan gå inom- Vem hjälper: Män Kvinnor Ja Nej Ja Nej Annan / / / / / /-7.7 Familj / / / / / /-6.6 Granne / / / / / /-8.1 Ingen / / / / / /-10.2 Privat / / / / / /-7 Behovsbarometern äldre, 2010/2011. Konfidensintervall och procent. Gott Någorlunda Dåligt Annan / / /6.1 Familj / / /7.3 Granne / / /7.3 Ingen / / /9.2 Privat / / /6.1 32