Vägverket Tillgängligheten vid resande för synskadade

Transkript

1 Vägverket Tillgängligheten vid resande för synskadade

2 Titel: Utgivningsdatum: (version 2) Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Åsa Nilsson Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB

3 Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens Syftet med mätningen är att få en helhetsbild av tillgängligheten i systemet för att kunna återrapportera till regeringen utifrån kravet i regleringsbrevet. Vägverket vill veta om effekten av alla åtgärder som man satsar ger upplevda förbättringar av tillgänglighet för funktionshindrade i transportsystemet. De funktionshindrade i denna del handlar om de synskadade. Urvalet har bestått av personer i åldern år med olika syndiagnoser som gett synnedsättning till konsekvens. Urvalet har bestått av 933 personer bland de 13 syncentraler som åtagit sig att hjälpa till med distributionen (vissa av dessa har skickat vidare enkäter till lokala syncentraler). Antalet utdelade enkäter i Norrland har varit 28 st, i Svealand 298 st och i Götaland 607 st. Enkäten har under perioden 16 november till början av december delats ut av de syncentraler som accepterat att delta. Antalet inkommande svar har varit 319 st av 933 st utdelade vilket innebär en svarsfrekvens på 34%. Detta är en ganska normal nivå för en enkät där påminnelse inte kan göras. Bortfallets storlek gör dock att man hela tiden måste fundera på om de som inte besvarat enkäten har en annan åsikt än de som faktiskt svarat. Resultatet från studien måste därför tolkas med försiktighet. Om de som svarat 66% av de som svarat är kvinnor och 34% män. De allra flesta av de som svarat, 71%, är över 65 år. Av de som besvarat enkäten har majoriteten, 72%, ett eget boende utan kommunal hemtjänst. Majoriteten av de som besvarat enkäten, 52%, bor i en tätort med mer än invånare. 8% bor på landsbygden bodde enligt SCBs statistik 16% på landsbygden och 22% i någon av storstäderna Göteborg, Malmö eller Stockholm. Alltså är landsbygdsbefolkningen något underrepresenterad. När det gäller synstatus har 30% av de som svarat på enkäten uppgett att de är gravt synskadade eller blinda medan 67% upplever sig som synsvaga och ytterligare 3% som ej besvarat frågan. 56% av de som besvarat enkäten använder svartskrift, 4% använder punktskrift och 45% använder talad media. 43% kan förflytta sig helt utan hjälp och 17% behöver hjälp av en annan person för att förflytta sig. 41% av de som besvarat enkäten använder inget hjälpmedel när de vistas utomhus. De vanligaste hjälpmedlen specifikt för de synskadade i övrigt är vit stödkäpp (13%), markeringskäpp (11%) och teknikkäpp (11%). 55% har färdtjänst av de som svarat. Den vanligast förekommande ledsagningen har skett vid en bussresa. Om man tittar på ledsagning utifrån andelen resor så förekommer ledsagning vid nästan hälften av flygresorna, vid drygt var fjärde bussresa, vid drygt var tredje tågresa och båtresa. Bussresor 73% av de som svarat (233 st) har rest med buss någon gång under året. Knappt var tredje (31%) reser med buss åtminstone en gång per vecka. 69% av de senaste resorna skedde med en vanlig stads- eller lokalbuss. Det som fungerat relativt bra vid den senaste bussresan är att ta sig ombord på bussen (medelbetyg 3,9 på en femgradig skala), att köpa biljett (3,8) och att gå av bussen (3,8). Svårast har man upplevt det att vara att ta del av information om t ex ankomst och avgångstider (2,5), ta del av information ombord på bussen (2,8) och att orientera sig inom hållplatsen/resecentrat (3,0). Bland majoriteten av de som inte åkt buss det senaste året är orsakerna kopplade till svårigheter att hitta rätt buss eller orientera sig samt att man är orolig eller osäker på att klara av att genomföra resan. De vanligaste förslagen för att underlätta bussresorna är att man bör ha en talande röst som ropar ut hållplatserna på alla bussar. Ett annat vanligt förslag är att det ska vara större text på tidtabeller och skyltar. 1

4 Båtresor 30% av de som svarat (95 st) har rest med båt någon gång under året. Den vanligaste båtresan har skett med ett stort fartyg, med någon av färjorna till grannländerna eller till Gotland. Det som fungerat någorlunda bra vid den senaste båtresan är att köpa/boka biljett (medelbetyg 3,6 på en femgradig skala), ta sig ombord (3,5) och att gå av båten (3,5). Svårast har man upplevt det att vara att ta del av information vid båtterminalen (2,8), ta del av information ombord på båten (2,9) och att orientera på båten (3,0). Den allra främsta anledningen till att man inte åkt båt är att man inte upplevt ett sådant behov (71% har svarat detta). Den näst vanligaste orsaken är dock att man är orolig eller osäker på att klara av att genomföra resan, vilket hindrat 18% från att åka båt. Det vanligaste förslaget för att underlätta båtresorna är att man måste ha med en ledsagare. Andra förbättringsförslag är bättre ramper, ledstänger att hålla sig i längs väggarna, större hänsyn från medpassagerare och tydligare information i högtalarna. Flygresor 27% av de som svarat (86 st) har rest med flyg någon gång under året. Det som fungerat någorlunda bra vid den senaste flygresan är att ta sig ombord och att ta sig av flygplanet (medelbetyg 3,5 på en femgradig skala). Majoriteten av de som åkt flyg tycker dock att det har varit svårt eller mycket svårt att ta del av information på flygterminalen (2,1) och att orientera sig inom flygterminalen (2,4). Dessa två värden tillhör de tre lägsta i hela undersökningen. Den vanligaste anledningen att inte flyga är att man saknar behov (64%). Ungefär var femte har dock hindrats av osäkerhet och oro för att inte klara av att genomföra resan eller att man ser svårigheter att hitta och orientera sig. De vanligaste förslagen för att underlätta flygresorna är större text vid informationstavlan och tidtabellen och att man borde få assistans när man flyger. Tågresor 42% av de som svarat (133 st) har rest med tåg någon gång under året. Ungefär hälften av de senaste resorna skedde med X2000 eller Intercitytåg och ungefär hälften av de senaste resorna skedde med lokaltåg/pendeltåg. Det som fungerat någorlunda bra vid den senaste tågresan är stiga av (medelbetyg 3,6 på en femgradig skala) och stiga ombord på tåget (3,5). Majoriteten av de som åkt tåg tycker dock att det har varit svårt eller mycket svårt att ta del av information på stationen (2,3). Många tycker också att det varit svårt att ta del av information ombord på tåget (2,8) och att orientera sig på stationen (3,0). Den vanligaste anledningen att inte åka tåg är att man saknar behov (62%). Var fjärde (25%) har dock hindrats av osäkerhet och oro för att inte klara av att genomföra resan eller att man ser svårigheter att hitta rätt tåg och orientera sig (23%). De vanligaste förslagen för att underlätta tågresorna är att man bör ha tydligare information ombord på tågen, ledsagning mellan de olika tågen, en värd/värdinna att fråga och som kan hjälpa till samt större text vid informationstavlan och tidtabellen. 2

5 Analys av representativiteten bland de som svarat I bakgrundvariablerna har vi konstaterat att 66% är kvinnor, att 71% är över 65 år och att 30% av de som svarat upplever sig som gravt synskadade eller blinda. När vi efter sammanställningen frågat syncentraler om detta är en representativ bild av deras besökare tycks könsfördelningen och åldersfördelning stämma någorlunda. Som vi tidigare konstaterat (i metodbeskrivningen) är norra Sverige underrepresenterat i denna mätning. När det gäller andelen gravt synskadade/blinda upplever flera vi talat med dock att detta är en relativt hög siffra. De gravt synskadade/blinda har i högre grad lyckats svara på enkäten (trots en utmaning för denna grupp med en pappersenkät de rimligen inte kunnat fylla i utan hjälp). Det kan det naturligtvis handla om definitionssvårigheter för gruppen gravt synskadade men när vi studerar de gravt synskadade närmare tycks vi dock kunna konstatera att svarsbenägenheten i denna grupp varit något högre varför de är något överrepresenterade i undersökningen. En orsak till detta kan vara att de är betydligt yngre än den synsvaga gruppen. Möjligheter och svårigheter vid resandet och jämförelse mellan transportslagen Nedan har vi gjort en analys på värden mellan de olika trafikslagen som vi tycker är jämförbara. BAS: De som rest med resp transportslag (figur i medelvärde efter femgradig skala där 1=mycket svårt och 5=mycket lätt) Inhämta information inför resan (t ex om pris, tider) 5 Köpa/boka biljett 4 3 Gå av Buss Båt Flyg Tåg Ta sig in på/hitta dörrar på resecentrat/terminalen/stationen 2 Ta del av information ombord 1 Orientera sig inom hållplatsen/resecentra/terminal Hitta sittplats/orientera sig ombord Ta del av information på resecentra/station/terminal Ta sig ombord De största svårigheterna för den synskadade, när det gäller samtliga transportslag, tycks vara dels att ta del av information när man är på ett resecenter, en station eller terminal samt att orientera sig på resecentrat, stationen eller terminalen. De platser som tycks ha störst förbättringsmöjligheter i detta avseende är flygterminalerna men problemet finns för alla trafikslag. 3

6 I princip lika svårt tycks det vara att ta del av information när man kommit ombord, men här fungerar det något bättre när man flyger (vilket verkar rimligt då det normalt sett finns kabinpersonal tillgänglig). Det som fungerar bäst tycks vara att ta sig på och av de olika transportslagen. Det fungerar även relativt bra att köpa och boka biljett för buss och båt, vilket dock upplevs som klart svårare när det gäller flyg och tåg. Buss och båtresan upplevs generellt som lite enklare att klara av. Undantaget för båtresan är att orientera sig ombord. Vilka hinder finns för resan analys och jämförelse mellan transportslagen Inledningsvis i denna analys kan man konstatera att 27% har under det senaste året inte åkt buss, 70% har inte åkt båt, 73% har inte åkt flyg och 58% har inte åkt tåg. Dessa värden påverkas säkert av vilka hinder man ser för sin resa. För samtliga transportslag, undantaget bussresan, är också bristen på behov den främsta orsaken att man inte reser. 45% av de som inte reser med buss, 71% av de som inte reser med båt, 64% av de som inte reser med flyg och 62%% av de som inte reser med tåg gör det inte eftersom de saknar behov. Hindren bland de som upplever att de har ett behov men ändå inte har rest har varit: Jag har svårigheter att stiga på och av BAS: De som inte rest men har behov av resan (figur i %) Jag har svårigheter att förflytta mig till och från Buss Båt Flyg Tåg Osäkerhet/oro att inte klara av att genomföra resan Jag har svårigheter att hitta rätt/ orientera mig Jag har svårigheter att ta del av information Jag har svårigheter med betalning eller bokning Av de som inte rest under det senaste året med respektive transportslag men som upplever att de har ett behov av det har 96% av de som inte åkt buss, 34% av de som inte åkt tåg, 45% av de som inte åkt flyg och 48% av de som inte åkt båt, sett som hinder att inte resa därför att de känt osäkerhet och oro för att inte klara av att genomföra resan. Detta är bland de som haft ett resbehov den vanligaste orsaken att inte resa tillsammans med problem med att hitta och orientera sig, vilket vi ju också kunde konstatera som en svårighet bland de som rest. Att hitta och orientera sig känns som en orsak som är starkt kopplad till synskadan. Osäkerhet och oro kan påverkas av att en stor andel av de som svarar är äldre och att många också kan ha andra handikapp. Behovet av att åka buss tycks vara större varför också övriga hinder kan upplevas som större. Detta tillsammans med att de som åkt buss under det senaste året är fler och att den grupp som blir kvar är de med störst svårigheter. 4

7 Männen som svarat har sämre syn och svårare att resa I en bilaga har materialet delats upp på män och kvinnor. Generellt upplever männen något större svårigheter i sina resor. En av de främsta orsakerna till detta är troligen att 38% av de män som svarat uppger sig vara gravt synskadade/blinda jämfört med 27% av de kvinnor som besvarat enkäten. Vår analys är att detta är huvudorsaken till de skillnader som finns. De gravt synskadade/blinda som besvarat enkäten är yngre, bor oftare i större städer, reser mer och möter större svårigheter Materialet finns även i en bilaga uppdelat utifrån synstatus. Att det finns skillnader utifrån synstatus är naturligtvis ganska givet. En beskrivning av skillnaderna är att av de som definierat sig som synsvaga kan 57% förflytta sig helt utan hjälp medan motsvarande siffra bland de gravt synskadade/blinda är 9%. En annan skillnad som kan påverka resandet är att det finns en tydlig ålderskillnad mellan de båda grupperna. 15% av de synsvaga är under 65 år men motsvarande siffra bland de gravt synskadade/blinda är 43%. 48% av de synsvaga bor på landsbygd eller i en tätort med mindre än invånare. Motsvarande siffra bland de gravt synskadade/blinda är 40%. Både ålder och var man bor är, förutom synstatus, faktorer som påverkar resvanor och möjligheterna till resande. Utifrån dessa förutsättningar kan det konstateras att de med grav synskada/blindhet inte reser mindre än de som är synsvaga utan snarare mer. När det gäller buss, båt och flygresor är inte skillnaderna så stora (även om de synsvaga reser något mindre), men när det gäller andelen som åkt tåg det senaste året svarar 50% av de med grav synskada/blindhet att de har åkt jämfört med 37% av de synsvaga. Trots ett större resande så upplever de gravt synskadade/blinda betydligt större svårigheter än de synsvaga när de är ute och reser. Problemen är större när det gäller alla aspekter men framförallt när det gäller förmågan att orientera sig och hitta, och att ta del av information på stationen/resecentret/terminalen. Med andra ord så upplever de med sämst synförmåga de främsta problemen som vi redan tidigare konstaterat som ännu mer problematiska än de med bäst synförmåga. Ett exempel är att 25% av de med grav synskada/blindhet tycker det är svårt eller mycket svårt att orientera sig på tågstationen jämfört med 7% av de synsvaga. Att ta del av information på stationen tycker 30% av de med grav synskada/blindhet är svårt eller mycket svårt jämfört med 17% av de synsvaga. En konsekvens till den tidigare analysen att de med grava synskador/blindhet är överrepresenterade gör därmed att siffrorna i mätningen för hela gruppen kan tolkas vara mer negativa än om vi haft full representativitet. De yngre tycker det är svårare att resa eftersom deras synskada är värre Materialet finns även i en bilaga uppdelat utifrån ålder. Som vi sett i analysen utifrån synstatus ovan är de med grav synskada/blindhet i högre grad i denna enkät en yngre åldersgrupp blir analysen i stort sett densamma. De yngre tycker därför att det är svårare att resa än de äldre, framförallt när det gäller att orientera sig och få information på resecentra, station eller flyg- eller båtterminal. 5

8 Innehållsförteckning KAP 1 SYFTE, METOD OCH SVARSFREKVENS BAKGRUND OCH SYFTE METOD OCH UPPLÄGG... 7 KAP 2 BAKGRUND KÖN ÅLDER BOENDE VAR MAN BOR SYNSTATUS MEDIA KONSEKVENSER AV SYNNEDSÄTTNINGEN HJÄLPMEDEL NÄR MAN VISTAS UTOMHUS FÄRDTJÄNST LEDSAGNING VID SENASTE RESAN KAP 3 BUSSRESOR HUR OFTA ÅKER DE SYNSKADADE BUSS TYP AV BUSS VID SENASTE RESAN BETYG PÅ SENASTE BUSSRESAN ANLEDNINGAR TILL ATT INTE ÅKA BUSS KAP 4 BÅTRESOR HUR OFTA ÅKER DE SYNSKADADE BÅT TYP AV BÅT VID SENASTE RESAN BETYG PÅ SENASTE BÅTRESAN ANLEDNINGAR TILL ATT INTE ÅKA BÅT KAP 5 FLYGRESOR HUR OFTA RESER DE SYNSKADADE MED FLYG BETYG PÅ SENASTE FLYGRESAN ANLEDNINGAR TILL ATT INTE RESA MED FLYG KAP 6 TÅGRESOR HUR OFTA ÅKER DE SYNSKADADE TÅG TYP AV TÅG VID SENASTE RESAN BETYG PÅ SENASTE TÅGRESAN ANLEDNINGAR TILL ATT INTE ÅKA TÅG KAP 7 FÖRÄNDRINGAR FÖR ATT UNDERLÄTTA RESANDET BUSSRESOR BÅTRESOR FLYGRESOR TÅGRESOR KAP 8 ÖVRIGA KOMMENTARER KAP 9 SLUTSATSER OCH ANALYS Bilaga Enkät, frekvenstabell och korstabeller 6

9 Kap 1 Syfte, metod och svarsfrekvens 1.1 Bakgrund och syfte Syftet med mätningen är att få en helhetsbild av tillgängligheten i systemet för att kunna återrapportera till regeringen utifrån kravet i regleringsbrevet. Vägverket vill veta om effekten av alla åtgärder som man satsar ger upplevda förbättringar av tillgänglighet för funktionshindrade i transportsystemet. De funktionshindrade i denna del handlar om de synskadade. 1.2 Metod och upplägg Urvalet har bestått av personer i åldern år med olika syndiagnoser som gett synnedsättning till konsekvens. Urvalet har bestått av 933 personer bland de 13 syncentraler som åtagit sig att hjälpa till med distributionen (vissa av dessa har skickat vidare enkäter till lokala syncentraler). Antalet utdelade enkäter i Norrland har varit 28 st, i Svealand 298 st och i Götaland 607 st. Enkäten har under perioden 16 november till början av december delats ut av de syncentraler som accepterat att delta. Antalet inkommande svar har varit 319 st av 933 st utdelade vilket innebär en svarsfrekvens på 34%. Detta är en ganska normal nivå för en enkät där påminnelse inte kan göras. Bortfallets storlek gör dock att man hela tiden måste fundera på om de som inte besvarat enkäten har en annan åsikt än de som faktiskt svarat. Resultatet från studien måste därför tolkas med försiktighet. En analys när det gäller representativiteten i mätningen är att andelen gravt synskadade/blinda är överrepresenterade i mätningen. Effekten av detta är att många siffror när det gäller tillgängligheten i transportsystemet blir mer negativa än vad de blivit om denna andel varit representativ. Nu är andelen 30% men den borde kanske varit hälften av den siffran för att vara helt representativ. Svarsbenägenheten har helt enkelt varit större i denna grupp. Vi vet också att antalet utdelade enkäter i norra Sverige är relativt litet. Ålderssammansättning och könsfördelning tycks dock i stora drag vara representativ. Urvalsmetoden innebär att ingen bortfallsanalys är möjlig. 7

10 Kap 2 Bakgrund 2.1 Kön Kvinna 66 Man Procent 66% av de som svarat är kvinnor och 34% män. Fig. 2.1 Är du? (Fråga 1) 8

11 2.2 Ålder 65 - > år år 1 Ej svar Procent Fig. 2.2 Hur gammal är du? (Fråga 2) De allra flesta av de som svarat, 71%, är över 65 år. 9

12 2.3 Boende Eget boende, utan kommunal hemtjänst 72 Eget boende, med kommunal hemtjänst 18 Särskilt boende (ex. servicehus, gruppboende, eller motsvarande) Annat 3 3 Ej svar Procent Fig. 2.3 Hur bor Du (Fråga 3) Av de som besvarat enkäten har majoriteten, 72%, ett eget boende utan kommunal hemtjänst. 10

13 2.4 Var man bor På ren landsbygd eller i en ort med mindre än 200 invånare 8 I tätort invånare 38 I tätort invånare 29 I storstadsområde (Stockholm, Göteborg, Malmö) 23 Ej svar Procent Fig. 2.4 Var bor du? (Fråga 4) Majoriteten av de som besvarat enkäten, 52%, bor i en tätort med mer än invånare. 8% bor på landsbygden bodde enligt SCB 16% på landsbygden och 22% i någon av storstäderna Göteborg, Malmö eller Stockholm. Alltså är landsbygdsbefolkningen något underrepresenterad. 11

14 2.5 Synstatus Gravt synskadad/blind 30 Synsvag 67 Ej svar Procent Fig. 2.5 Hur är din synstatus? (Fråga 5) När det gäller synstatus har 30% av de som svarat på enkäten uppgett att de är gravt synskadade eller blinda medan 67% upplever sig som synsvaga och ytterligare 3% som inte svarat på frågan. 12

15 2.6 Media Svartskrift 56 Punktskrift 4 Figuren överstiger 100% då flera svarsalternativ var möjliga Talad Procent Fig. 2.6 Vilket media använder du? (Fråga 6) 56% av de som besvarat enkäten använder svartskrift, 4% använder punktskrift och 45% använder talad media. 2.7 Konsekvenser av synnedsättningen Jag kan förflytta mig helt utan hjälp 43 Jag kan förflytta mig inomhus i kända miljöer Jag kan förflytta mig utomhus i kända miljöer Figuren överstiger 100% då flera svarsalternativ var möjliga Jag behöver hjälp av annan person Procent Fig. 2.7 Vad ger din synnedsättning för konsekvenser? (Fråga 7) 43% kan förflytta sig helt utan hjälp och 17% behöver hjälp av en annan person för att förflytta sig. 13

16 2.8 Hjälpmedel när man vistas utomhus Jag använder inget hjälpmedel 41 Vit stödkäpp 13 Markeringskäpp 11 Teknikkäpp 11 Figuren överstiger 100% då flera svarsalternativ var möjliga Kikare för orientering 8 Ledarhund 2 Använder ledstråk/varningsplattor Använder ljushetskontraster Tar del av talad information/punktskrift Annat Procent Fig. 2.8 Använder Du något hjälpmedel då Du vistas utomhus (Fråga 8) 41% av de som besvarat enkäten använder inget hjälpmedel när de vistas utomhus. De vanligaste hjälpmedlen specifikt för de synskadade i övrigt är vit stödkäpp (13%), markeringskäpp (11%) och teknikkäpp (11%). Annat: -Rullator, 37 st -Ledsagning, 9 st -Glasögon, 6 st -Stöd av anhörig, 6 st -Jag ber om hjälp, 5 st -Gåstavar, 2 st -Krycka, 2 st -Åker rullstol med hjälp av en annan person, 2 st -Akustiska signaler, 1 st -Färdtjänst, 1 st -Förstoringsglas, 1 st -Kikare, 1 st -Käpp, 1 st 14

17 2.9 Färdtjänst Ja 55 Nej, och jag har inte behov av det 27 Nej, men jag skulle behöva färdtjänst 15 Ej svar Procent 55% har färdtjänst av de som svarat. Fig. 2.9 Har du färdtjänst? (Fråga 9) 2.10 Ledsagning vid senaste resan Ja, genom kommun Ja, genom trafikbolag Buss Tåg Nej, reste ensam Båt Flyg Ej aktuellt/ minns ej Procent Fig Hade du ledsagning vid din senaste resa med...? (Fråga 10) Den vanligast förekommande ledsagningen har skett vid en bussresa. Om man tittar på ledsagning utifrån andelen resor så förekommer ledsagning vid nästan hälften av flygresorna, vid drygt var fjärde bussresa, vid drygt var tredje tågresa och båtresa. 15

18 Kap 3 Bussresor 3.1 Hur ofta åker de synskadade buss Dagligen eller flera gånger per vecka 20 1 gång per vecka 11 2 ggr/månad 14 1 gång per månad 6 Mer sällan 22 Aldrig Procent Fig. 3.1 Hur ofta har du rest med buss under det senaste året? Ange det alternativ som ligger närmast. (Fråga 11) 73% av de som svarat (233 st) har rest med buss någon gång under året. Knappt var tredje (31%) reser med buss åtminstone en gång per vecka. 16

19 3.2 Typ av buss vid senaste resan Bas: De 73% (233 st) som åker buss Stads- eller lokalbuss 69 Stads- eller lokalbuss särskilt anpassad för personer med funktionshinder 4 Regionalbuss 18 Långfärdsbuss/charterbuss 9 Vet ej Procent Fig. 3.2 Vilken typ av buss reste du med vid din senaste bussresa? (Fråga 12) 69% av de senaste resorna skedde med en vanlig stads- eller lokalbuss. 17

20 3.3 Betyg på senaste bussresan Bas: De 73% (233 st) som åker buss Inhämta information (t ex om pris, tider) när du planerade din resa? 3,2 Svarsfrekvens 95% Köpa biljett till bussresan? 3,8 79% Röra sig kring och ta sig till hållplats? Ta sig in på resecentrat? 3,5 3,5 71% 86% Orientera sig inom hållplatsen/resecentrat? Ta del av information om t ex ankomst och avgångstider? 2,5 3 60% 76% 80% Ta sig ombord på bussen? 3,9 88% Hitta sittplats ombord? 3,6 84% Ta del av information ombord på bussen? 2,8 76% Gå av bussen 3,8 86% Mycket svårt Medelvärde Mycket lätt Fig. 3.3 Om du tänker på din senaste bussresa, hur upplevde du då att det var att: (vi ber dig att för varje alternativ ange om du upplevde att det var svårt eller lätt på en skala från 1 till 5 där 1 betyder mycket svårt och 5 betyder mycket lätt):? (Fråga 13-22) Det som fungerat relativt bra vid den senaste bussresan är att ta sig ombord på bussen (medelbetyg 3,9 på en femgradig skala), att köpa biljett (3,8) och att gå av bussen (3,8). Svårast har man upplevt det att vara att ta del av information om t ex ankomst och avgångstider (2,5), ta del av information ombord på bussen (2,8) och att orientera sig inom hållplatsen/resecentrat (3,0). 18

21 Frekvenstabell attityder till bussresor (Bas: De 73% (233 st) som åker buss) % Om du tänker på din senaste bussresa hur upplevde du då att det var att Ej svar 12% inhämta information (t ex om pris, tider) när du planerade din resa? Mycket svårt 13% 2 10% 3 23% 4 13% Mycket lätt 19% Ingen uppfattning 9% köpa biljett till buss/spårvagnsresan? Ej svar 17% Mycket svårt 9% 2 6% 3 9% 4 15% Mycket lätt 32% Ingen uppfattning 12% röra sig kring och ta sig till hållplats? Ej svar 11% Mycket svårt 9% 2 11% 3 22% 4 20% Mycket lätt 24% Ingen uppfattning 3% ta sig in på resecentrat? Ej svar 18% Mycket svårt 7% 2 8% 3 12% 4 15% Mycket lätt 18% Ingen uppfattning 23% orientera sig inom hållplatsen/resecentrat? Ej svar 15% Mycket svårt 15% 2 13% 3 16% 4 17% Mycket lätt 14% Ingen uppfattning 9% ta del av information om t ex ankomst och avgångstider? Ej svar 13% Mycket svårt 30% 2 17% 3 12% 4 9% Mycket lätt 12% Ingen uppfattning 7% ta sig ombord på bussen? Ej svar 12% Mycket svårt 4% 2 4% 3 19% 4 27% Mycket lätt 33% Ingen uppfattning 1% 19

22 Frekvenstabell attityder till bussresor (Bas: De 73% (233 st) som åker buss) % hitta sittplats ombord Ej svar 15% Mycket svårt 6% 2 11% 3 19% 4 23% Mycket lätt 25% Ingen uppfattning 1% ta del av information ombord på bussen? Ej svar 15% Mycket svårt 19% 2 17% 3 15% 4 12% Mycket lätt 12% Ingen uppfattning 9% gå av bussen Ej svar 13% Mycket svårt 5% 2 9% 3 20% 4 21% Mycket lätt 31% Ingen uppfattning 1% 20

23 3.4 Anledningar till att inte åka buss Bas: De 27% (86 st) som inte åker buss Jag har inget behov att resa med buss Jag har svårigheter att förflytta mig till och från bussen Jag har svårigheter att stiga på och av bussen Jag har svårigheter att hitta rätt buss/ orientera mig Jag har svårigheter med betalning eller bokning Figuren överstiger 100% då flera svarsalternativ var möjliga Jag har svårigheter att ta del av information 34 Osäkerhet/oro att inte klara av att genomföra resan 58 Annat 17 Vet ej Procent Fig. 3.4 Om du inte har rest med buss under det senaste året, vad är det som hindrat dig? (Fråga 23) Bland majoriteten av de som inte åkt buss det senaste året är orsakerna kopplade till svårigheter att hitta rätt buss eller orientera sig samt att man är orolig eller osäker på att klara av att genomföra resan. Annat: -Någon måste vara med mig, 3 st -Familjen har bil, 2 st -Svårt att se hållplats, 1 st -De sänker oftast inte ner bussen vilket gör det svårt att gå av och på, 1 st -Egen bil med chaufför, 1 st -Färdtjänst, 1 st -Har kunnat köra bil, 1 st -Har skada i knät och kan ej ta mig till lokaltrafiken, 1 st -Jag åker endast buss om det är för långt att gå. 1 st -Lokaltrafik finns ej i vårt område, 1 st -Långt till närmsta hållplats, 1 st -Rädd att hållplatsen inte ropas upp, 1 st 21

24 Kap 4 Båtresor Nästa avsnitt gäller båtresor. Med båtresor menas kollektiva resor med båt eller färja (t ex utrikesfärja, skärgårdsbåt och resor med Gotlandsbåt och korttidskryssning), däremot inte vägfärja. 4.1 Hur ofta åker de synskadade båt Dagligen eller flera gånger per vecka 0 1 gång per vecka 0 2 ggr/månad 0 1 gång per månad 1 Mer sällan 29 Aldrig Procent Fig. 4.1 Hur ofta har du rest med båt under det senaste året? Ange det alternativ som ligger närmast? (Fråga 24) 30% av de som svarat (95 st) har rest med båt någon gång under året. 22

25 4.2 Typ av båt vid senaste resan Bas: De 30% (95 st) som åker båt Stort fartyg (t ex till Gotland, Finland, Danmark eller kontinenten) 62 Mindre fartyg (t ex skärgårdsbåt eller utflyktsbåt) 32 Vet ej/ej svar Procent Fig. 4.2 Vilken typ av båt reste du med vid din senaste resa? (Fråga 25) Den vanligaste båtresan har skett med ett stort fartyg, med någon av färjorna till grannländerna eller till Gotland. 23

26 4.3 Betyg på senaste båtresan Bas: De 30% (95 st) som åker båt Inhämta information (t ex om pris, tider) när du planerade din resa? 3,2 Svarsfrekvens 70% Köpa/boka biljett till båtresan? 3,6 64% Hitta/öppna dörrar på båtterminalen? 3,2 72% Orientera sig inom båtterminalen? 3,1 75% Ta del av information vid båtterminalen? 2,8 70% Ta sig ombord på båten? 3,5 77% Orientera sig på båten? 3 79% Ta del av information ombord på båten? 2,9 74% Gå av båten? 3,5 81% Mycket svårt Medelvärde Mycket lätt Fig. 4.3 Om du tänker på din senaste båtresa, hur upplevde du då att det var att (vi ber dig att för varje alternativ ange om du upplevde att det var svårt eller lätt på en skala från 1 till 5 där 1 betyder mycket svårt och 5 betyder mycket lätt) (Fråga 26-34) Det som fungerat någorlunda bra vid den senaste båtresan är att köpa/boka biljett (medelbetyg 3,6 på en femgradig skala), ta sig ombord (3,5) och att gå av båten (3,5). Svårast har man upplevt det att vara att ta del av information vid båtterminalen (2,8), ta del av information ombord på båten (2,9) och att orientera på båten (3,0). 24

27 Frekvenstabell attityder till båtresor (Bas: De 30% (95 st) som åker båt) % Om du tänker på din senaste båtresa hur upplevde du då att det var att Ej svar 17% inhämta information (t ex om pris, tider) när du planerade din resa? Mycket svårt 13% 2 7% 3 21% 4 12% Mycket lätt 18% Ingen uppfattning 13% köpa/boka biljett till båtresan? Ej svar 20% Mycket svårt 11% 2 4% 3 11% 4 15% Mycket lätt 24% Ingen uppfattning 16% hitta/öppna dörrar på båtterminalen? Ej svar 19% Mycket svårt 9% 2 12% 3 20% 4 19% Mycket lätt 13% Ingen uppfattning 8% orientera sig inom båtterminalen? Ej svar 17% Mycket svårt 12% 2 12% 3 23% 4 17% Mycket lätt 12% Ingen uppfattning 8% ta del av information vid båtterminalen? Ej svar 21% Mycket svårt 14% 2 17% 3 22% 4 8% Mycket lätt 9% Ingen uppfattning 8% ta sig ombord på båten? Ej svar 19% Mycket svårt 9% 2 7% 3 19% 4 20% Mycket lätt 21% Ingen uppfattning 4% orientera sig på båten? Ej svar 19% Mycket svårt 8% 2 18% 3 26% 4 15% Mycket lätt 12% Ingen uppfattning 2% 25

28 Frekvenstabell attityder till båtresor (Bas: De 30% (95 st) som åker båt) % ta del av information ombord på båten? Ej svar 17% Mycket svårt 14% 2 16% 3 20% 4 13% Mycket lätt 12% Ingen uppfattning 9% gå av båten? Ej svar 16% Mycket svårt 9% 2 5% 3 24% 4 18% Mycket lätt 24% Ingen uppfattning 3% 26

29 4.4 Anledningar till att inte åka båt Bas: De 70% (224 st) som inte åker båt Jag har inget behov att resa med båt 71 Jag har svårigheter att förflytta mig till och från båten Jag har svårigheter att stiga på och av båten Jag har svårigheter att hitta och att orientera mig Jag har svårigheter med betalning eller bokning Jag har svårigheter att ta del av information Osäkerhet/oro att inte klara av att genomföra resan Annat Figuren överstiger 100% då flera svarsalternativ var möjliga Vet ej Procent Fig. 4.4 Om du inte har rest med båt under det senaste året, vad är det som hindrat dig? (Fråga 35) Den allra främsta anledningen till att man inte åkt båt är att man inte upplevt ett sådant behov (71% har svarat detta). Den näst vanligaste orsaken är dock att man är orolig eller osäker på att klara av att genomföra resan, vilket hindrat 18% från att åka båt. Annat: -Ej aktuellt, 4 st -Behöver ledsagning, 2 st -Brist på båtar där jag bor, 1 st -Båtarna jag åkt med innan har gjort mig stressad, 1 st -Ej intresse, 1 st -Finns ej tillgång till båt, 1 st -För gammal, 1 st -Har egen motorbåt, 1 st -Jag flyger alltid istället, 1 st -Min man är åksjuk och jag måste ha med honom, 1 st 27

30 Kap 5 Flygresor 5.1 Hur ofta reser de synskadade med flyg 1-2 ggr ggr 5 1 gång per månad 2 ggr/månad 1 gång per vecka Dagligen eller flera gånger per vecka Aldrig Procent Fig. 5.1 Hur ofta har du rest med flyg under det senaste året? Ange det alternativ som ligger närmast (Fråga 36) 27% av de som svarat (86 st) har rest med flyg någon gång under året. 28

31 5.2 Betyg på senaste flygresan Bas: De 27% (86 st) som reser med flyg Inhämta information (t ex om pris, tider) när du planerade din resa? 3 Svarsfrekvens 60% Köpa/boka biljett till flygresan? 3,1 63% Ta sig in på flygterminalen? 3,2 70% Orientera sig inom flygterminalen? 2,4 70% Ta del av information på flygterminalen? 2,1 66% Ta sig ombord på flygplanet? 3,5 70% Orientera sig på flygplanet? 3,2 71% Ta del av information ombord på flygplanet? 3,1 71% Ta sig av flygplanet? 3,5 72% Mycket svårt Medelvärde Mycket lätt Fig 5.2 Om du tänker på din senaste flygresa, hur upplevde du då att det var att (vi ber dig att för varje alternativ ange om du upplevde att det var svårt eller lätt på en skala från 1 till 5 där 1 betyder mycket svårt och 5 betyder mycket lätt) (Fråga 37-45) Det som fungerat någorlunda bra vid den senaste flygresan är att ta sig ombord och att ta sig av flygplanet (medelbetyg 3,5 på en femgradig skala). Majoriteten av de som åkt flyg tycker dock att det har varit svårt eller mycket svårt att ta del av information på flygterminalen (2,1) och att orientera sig inom flygterminalen (2,4). Dessa två värden tillhör de tre lägsta i hela undersökningen. 29

32 Frekvenstabell attityder till flygresor (Bas: De 27% (86 st) som reser med flyg) % Om du tänker på din senaste flygresa hur upplevde du då att det var att Ej svar 31% inhämta information (t ex om pris, tider) när du planerade din resa? Mycket svårt 15% 2 9% 3 15% 4 5% Mycket lätt 16% Ingen uppfattning 8% köpa/boka biljett till flygresan? Ej svar 29% Mycket svårt 15% 2 10% 3 9% 4 8% Mycket lätt 20% Ingen uppfattning 8% ta sig in på flygterminalen? Ej svar 29% Mycket svårt 12% 2 8% 3 19% 4 16% Mycket lätt 15% Ingen uppfattning 1% orientera sig inom flygterminalen? Ej svar 30% Mycket svårt 23% 2 17% 3 13% 4 9% Mycket lätt 7% Ingen uppfattning 0% ta del av information på flygterminalen? Ej svar 33% Mycket svårt 31% 2 15% 3 10% 4 5% Mycket lätt 5% Ingen uppfattning 1% ta sig ombord på flygplanet? Ej svar 30% Mycket svårt 8% 2 8% 3 14% 4 17% Mycket lätt 22% Ingen uppfattning 0% orientera sig på flygplanet? Ej svar 29% Mycket svårt 10% 2 14% 3 13% 4 16% Mycket lätt 17% Ingen uppfattning 0% 30

33 Frekvenstabell attityder till flygresor (Bas: De 27% (86 st) som reser med flyg) % ta del av information ombord på flygplanet? Ej svar 29% Mycket svårt 15% 2 8% 3 17% 4 19% Mycket lätt 12% Ingen uppfattning 0% ta sig av flygplanet? Ej svar 28% Mycket svårt 8% 2 8% 3 15% 4 19% Mycket lätt 22% Ingen uppfattning 0% 31

34 5.3 Anledningar till att inte resa med flyg Bas: De 73% (233 st) som inte reser med flyg Jag har inget behov att resa med flyg 64 Jag har svårigheter att ta mig till och från flyget Jag har svårigheter att stiga på och av flyget Jag har svårigheter att hitta och att orientera mig Jag har svårigheter med betalning eller bokning Jag har svårigheter att ta del av information Osäkerhet/oro att inte klara av att genomföra resan Annat Figuren överstiger 100% då flera svarsalternativ var möjliga Vet ej Procent Fig. 5.3 Om du inte har rest med flyg under det senaste året, vad är det som hindrat dig? (Fråga 46) Den vanligaste anledningen att inte flyga är att man saknar behov (64%). Ungefär var femte har dock hindrats av osäkerhet och oro för att inte klara av att genomföra resan eller att man ser svårigheter att hitta och orientera sig. Annat: -Ej behov, 4 st -Flygrädd, 2 st -Annan sjukdom, 1 st -Ej flugit någonsin, 1 st -Finns ej tillgång till flyg, 1 st -Genomgått en misslyckad operation så jag kan inte se utan förstoringsglas och vågar inte åka själv, 1 st -Hjälp av någon, 1 st -Hjärtproblem, 1 st -Orkar inte planera packning, 1 st 32

35 Kap 6 Tågresor Nästa avsnitt gäller tågresor. Med tågresor menas resor med fjärrtåg, lokaltåg och pendeltåg, men inte tunnelbana eller spårvagn. 6.1 Hur ofta åker de synskadade tåg 1-2 ggr 3-6 ggr gång per månad 2 ggr/månad 1 gång per vecka Dagligen eller flera gånger per vecka 1 Aldrig Procent Fig. 6.1 Hur ofta har du rest med tåg under det senaste året? Ange det alternativ som ligger närmast? (Fråga 47) 42% av de som svarat (133 st) har rest med tåg någon gång under året. 33

36 6.2 Typ av tåg vid senaste resan Bas: De 42% (133 st) som åker tåg X2000/InterCitytåg 46 Lokaltåg/pendeltåg 47 Vet ej/ej svar Procent Fig. 6.2 Vilken typ av tåg reste du med vid din senaste resa? (Fråga 48) Ungefär hälften av de senaste resorna skedde med X2000 eller Intercitytåg och ungefär hälften av de senaste resorna skedde med lokaltåg/pendeltåg. 34

37 6.3 Betyg på senaste tågresan Bas: De 42% (133 st) som åker tåg Inhämta information (t ex om pris, tider) när du planerade din resa? 3,1 Svarsfrekvens 80% Köpa/boka biljett till tågresan? 3,2 78% Hitta dörrar på stationen? 3,3 87% Orientera sig inom stationen? 3 88% Ta del av information på stationen? 2,3 85% Ta sig ombord på tåget? 3,5 88% Orientera sig på tåget? 3,1 83% Ta del av information ombord på tåget? 2,8 80% Stiga av tåget? 3,6 86% Mycket svårt Medelvärde Mycket lätt Fig. 6.3 Om du tänker på din senaste tågresa, hur upplevde du då att det var att (vi ber dig att för varje alternativ ange om du upplevde att det var svårt eller lätt på en skala från 1 till 5 där 1 betyder mycket svårt och 5 betyder mycket lätt) (Fråga 49-57) Det som fungerat någorlunda bra vid den senaste tågresan är stiga av (medelbetyg 3,6 på en femgradig skala) och stiga ombord på tåget (3,5). Majoriteten av de som åkt tåg tycker dock att det har varit svårt eller mycket svårt att ta del av information på stationen (2,3). Många tycker också att det varit svårt att ta del av information ombord på tåget (2,8) och att orientera sig på stationen (3,0). 35

38 Frekvenstabell attityder till tågresor (Bas: De 42% (133 st) som åker tåg) % Om du tänker på din senaste tågresa hur upplevde du då att det var att Ej svar 13% inhämta information (t ex om pris, tider) när du planerade din resa? Mycket svårt 14% 2 14% 3 20% 4 16% Mycket lätt 17% Ingen uppfattning 7% köpa/boka biljett till tågresan? Ej svar 14% Mycket svårt 12% 2 18% 3 13% 4 16% Mycket lätt 20% Ingen uppfattning 8% hitta dörrar på stationen? Ej svar 9% Mycket svårt 12% 2 14% 3 19% 4 19% Mycket lätt 23% Ingen uppfattning 4% orientera sig inom stationen? Ej svar 11% Mycket svårt 17% 2 14% 3 24% 4 17% Mycket lätt 17% Ingen uppfattning 1% ta del av information på stationen? Ej svar 11% Mycket svårt 29% 2 22% 3 17% 4 9% Mycket lätt 8% Ingen uppfattning 4% ta sig ombord på tåget? Ej svar 11% Mycket svårt 9% 2 8% 3 24% 4 23% Mycket lätt 24% Ingen uppfattning 1% orientera sig på tåget? Ej svar 14% Mycket svårt 11% 2 16% 3 25% 4 16% Mycket lätt 16% Ingen uppfattning 3% 36

39 Frekvenstabell attityder till tågresor (Bas: De 42% (133 st) som åker tåg) % ta del av information ombord på tåget? Ej svar 12% Mycket svårt 20% 2 16% 3 17% 4 16% Mycket lätt 13% Ingen uppfattning 8% stiga av tåget? Ej svar 14% Mycket svårt 7% 2 9% 3 23% 4 22% Mycket lätt 26% Ingen uppfattning 1% 37

40 6.4 Anledningar till att inte åka tåg Bas: De 58% (186 st) som inte åker tåg Jag har inget behov att resa med tåg 62 Jag har svårigheter att förflytta mig till och från tåget Jag har svårigheter att stiga på och av tåget Jag har svårigheter att hitta rätt tåg och att orientera mig Jag har svårigheter med betalning eller bokning Jag har svårigheter att ta del av information Osäkerhet/oro att inte klara av att genomföra resan Figuren överstiger 100% då flera svarsalternativ var möjliga Annat 10 Vet ej Procent Fig. 6.4 Om du inte har rest med tåg under det senaste året, vad är det som hindrat dig? (Fråga 58) Den vanligaste anledningen att inte åka tåg är att man saknar behov (62%). Var fjärde (25%) har dock hindrats av osäkerhet och oro för att inte klara av att genomföra resan eller att man ser svårigheter att hitta rätt tåg och orientera sig (23%). Annat: -Inget behov, 3 st -Jag åker inte så ofta med tåg, 3 st -Svårighet att få kommunal ledsagning, 2 st -Behöver ledsagare, 1 st -Bor på Gotland, 1 st -Tågstationen byggs om just nu, 1 st -Endast när jag besöker Skåne, 1 st -Finns ej tillgång till tåg, 1 st -På grund av sjukdom måste jag vistas på min hemort, 1 st -Svårt att se om jag hoppar på rätt tåg, 1 st -Tåg är det bästa och trevligaste alternativet för mig när allt fungerar, 1 st -Åker med anhörig, 1 st 38

41 Kap 7 Förändringar för att underlätta resandet Om du tänker på de resor du gör eller skulle vilja göra med buss, tåg, flyg eller båt: Vad är viktigast att förändra för att underlätta för dig som har funktionsnedsättningar? (Fråga 49) 7.1 Bussresor De vanligaste förslagen för att underlätta bussresorna är att man bör ha en talande röst som ropar ut hållplatserna på alla bussar. Ett annat vanligt förslag är att det ska vara större text på tidtabeller och skyltar. -Borde finnas en fungerade talande röst som ropar ut hållplatserna på alla bussar, 21 st -Större text på tidtabellerna och skyltarna,19 st -Ett måste med ledsagare, 8 st -Helst borde det inte finnas några trappor eller steg, 8 st -Borde vara lättare att stiga av och på, 6 st -Borde finnas bussnummer på sidan av bussen jämte dörren eftersom jag inte ser det längst fram, 5 st -Bättre belysning inne i bussen och på skyltar, 3 st -Använd alltid busshållsplatser, 2 st -Biljettautomaterna måste anpassas till synskadade, 2 st -Dålig förbindelse mellan bussarna, 2 st -Knapparna för stopp måste vara tydliga, 2 st -Reser oftast med de synskadades gruppresor, 2 st -Alla bussar borde ha sina stolar och barnvagnar på samma plats, 1 st -Att bussen aldrig börjar köra innan man satt sig, 1 st -Att det finns en egen plats reserverad, 1 st -Att det finns sittplats nära utgången, 1 st -Att inte busshållsplatsutropen går att stänga av, 1 st -Att själv kunna köpa rabattkort, 1 st -Attityden mot oss handikappade måste förbättras, 1 st -Bor i utkanten av en stad och sista bussen går hem på tok för tidigt vilket gör att jag aldrig åker buss, 1 st -Borde finnas värdar till hjälp under hela bussturen, 1 st -Borde stå destination och inte bara nummer på bussens skyltar, 1 st -Bra service och jag väljer alltid buss, 1 st -Bussen måste stanna där markeringen är, 1 st -Bussen måste stanna utan att jag vinkar, 1 st -Bättre bussförbindelser, 1 st -Bättre hjälp vid byte, 1 st -Bättre kontraster då solen oftast ligger på avgångstavlan och man ser inte vad som står, 1 st -Bättre markering runt betalautomaterna, 1 st -Bättre och markerande stödpunkter vid passage genom bussen, 1 st -Bättre service när man köper biljett, 1 st -Bättre skyltning vid busshållplatsen samt på bussen, 1 st -Det är svårt att veta när man är framme och jag undviker därför bussar så gott jag kan, 1 st -Då jag är nästan helt blind behöver jag hjälp med alla mina resor, 1 st -Fler bussar som kan ta rullstolsbundna, 1 st -Fler stänger att hålla sig i på väg till sittplatsen, 1 st -För komplicerat för mig, 1 st -För lång restid dit jag ska, 1 st -I min egna stad hittar jag lätt men i främmande städer måste jag ha någon med mig för jag ser inte de små bussnumren, 1 st -Ibland undrar jag vart jag är, 1 st -Inne på stationen borde man ropa ut vilken buss som är inkommande, 1 st -Jag tycker det borde finnas mer information att få tillgänglig som t ex tidningar om hur bussarna går, 1 st -Jag tycker inte chaufförerna kör bra och undviker därför bussar, 1 st 39

42 -Jag vill ha färdtjänst beviljad, 1 st -Kortläsaren för busskortet måste ha tydligare siffror och knappar att trycka på, 1 st -Lokalbussens hållplatsutrop funkar ej så bra, 1 st -Lättare att ta sig till och från hållplatsen, 1 st -Markera trappstegen med avvikande färg, 1 st -Mest lokalt inom staden, 1 st -Många resenärer är ovilliga att lämna plats till oss handikappade, 1 st -Måste finnas bättre hjälp till hands, 1 st -Måste sänka ner bussen vid stopp och vänta tills man hunnit av, 1 st -Någon form av CC-TV, 1 st -Ofast finns inga sittplatser, 1 st -Om jag hämtas vid hemmet är det inga problem men annars stora problem, 1 st -Större stanna-skylt, 1 st -Svårt att hitta rätt busshållplats, 1 st -Svårt att läsa tidtabellen, 1 st -Svårt att se om jag hoppar på rätt buss, 1 st -Svårt med informationen, 1 st -Tydligare bussnummer, 1 st -Viktigast är att rullatorn lätt går in i bussen, 1 st -Viktigt att chauffören har kunskap om olika funktionshinder, 1 st -Vår busstelefonist kan ej svenska, 1 st -Åker aldrig buss för jag har färdtjänst, 1 st -Åker alltid med min fru, 1 st -Åker enbart med ronden och de har i regel en värdinna med, 1 st -Åksjuk, 1 st -Önskar utrop och display på lokalbussarna, 1 st 40

43 7.2 Båtresor Det vanligaste förslaget för att underlätta båtresorna är att man måste ha med en ledsagare. Andra förbättringsförslag är bättre ramper, ledstänger att hålla sig i längs väggarna, större hänsyn från medpassagerare och tydligare information i högtalarna. -Ett måste med ledsagare, 4 st -Bättre ramper, 2 st -Ledstänger att hålla sig i utmed väggarna, 2 st -Många resenärer är ovilliga att lämna plats till oss handikappade, 2 st -Reser oftast med de synskadades gruppresor, 2 st -Tydlig information vid högtalare, 2 st -Bättre skyltar, 1 st -Endast en gång på sommaren, 1 st -Hjälp med att stiga av och på, 1 st -Jag måste skriva in kortnummer när jag beställer biljett vilket jag inte ser, 1 st -Lättare att ta sig till och från hållplatsen, 1 st -När man försöker boka biljett via internet och använder specialfunktioner såsom förstoring av text så tar det för lång tid och du loggas ut, 1 st -Om jag hämtas vid hemmet är det inga problem men annars stora problem, 1 st -Svårt att hitta rätt, 1 st -Svårt att se allt som rör sig på en båt, 1 st -Texten är för liten på information om båtarna, 1 st 41

44 7.3 Flygresor De vanligaste förslagen för att underlätta flygresorna är större text vid informationstavlan och tidtabellen och att man borde få assistans när man flyger. Flygresor: -Större text vid informationstavlan och tidtabellen, 9 st -Man borde få assistans när man flyger, 8 st -Ledsagare är ett måste när jag flyger, 5 st -Svårt att hitta rätt, 3 st -Det är nästan omöjligt att beställa en biljett när man är synskadad, 2 st -Informationsskärmarna sitter för högt, 2 st -Reser alltid med flyg och det funkar mycket bra, 2 st -Tydligare information via högtalare, 2 st -Allt är bra som det är med flygen, 1 st -Attityden mot oss handikappade måste förbättras, 1 st -Bättre belysning i terminalerna, 1 st -Bättre kontraser och fria gångstråk, 1 st -Bättre ledsagning, 1 st -Bättre talinformation, 1 st -Endast inrikesflyg, 1 st -Flyger endast med sällskap av barn eller barnbarn, 1 st -Flygresor är tröttsamma, 1 st -Får alltid bra hjälp, 1 st -Generallet bättre markeringar, 1 st -Hjälp med att stiga av och på, 1 st -Kortare avstånd mellan de olika gaterna, 1 st -Lättare att ta sig till och från hållplatsen, 1 st -Man borde kunna få talade information i sina hörlurar eftersom det är svårt att höra från högtalarna, 1 st -Om jag hämtas vid hemmet är det inga problem men annars stora problem, 1 st -Sist jag flög så bad jag om ledsagning men de glömde bort mig, 1 st -Större stolsnummer, 1 st -Svartvita informationstavlor så man tydligt ser, 1 st -Svårt med bagaget, 1 st -Terminalerna måste förbättras, 1 st -Tydligare hemsida att boka biljetter på, 1 st -Är orolig under själva flygturen, 1 st 42

45 7.4 Tågresor De vanligaste förslagen för att underlätta tågresorna är att man bör ha tydligare talande information ombord på tågen, ledsagning mellan de olika tågen, en värd/värdinna att fråga och som kan hjälpa till samt större text vid informationstavlan och tidtabellen. Tågresor: -Tydligare talande information ombord på tågen, 10 st -Behöver ledsagning mellan de olika tågen, 8 st -Borde finnas en värd/värdinna att fråga om allt och som hjälper till, 8 st -Större text vid informationstavlan och tidtabellen, 7 st -Biljettautomaterna måste anpassas till synskadade, 5 st -Helst inga trappor eller steg, 5 st -Jag klarar inte av att köpa biljetten själv och måste därför kunna köpa den ombord på tåget av personal, 5 st -Svårt att hitta rätt, 5 st -Svårt att stiga av och på, 5 st -Ett måste med ledsagning på grund av den grava synskadan, 3 st -Fungerar bra överlag, 2 st -Svårt att läsa rätt på tavlan och hitta rätt tåg, 2 st -Svårt att orka upp bagaget på hyllorna inne i tåget, 2 st -Att det finns en egen plats reserverad, 1 st -Att kunna trycka ut biljetten själv och använda rabattkort, 1 st -Attityden mot oss handikappade måste förbättras, 1 st -Avgångstavlorna sitter för högt upp, 1 st -Bättre skylning önskas, 1 st -Bättre talinformation inne i terminalerna, 1 st -Chauffören av tåget borde se situationen vid tåghållplatsen vid varje dörröppning, 1 st -Dåliga högtalare, 1 st -Endast med sällskap av barn eller barnbarn, 1 st -Fungerar dåligt överlag eftersom det alltid slutar med att jag måste ta taxi, 1 st -Färdmedel till tåget är problematiskt, 1 st -Informationsskyltarna inne i spårvagnen borde sitta tätare i taken, 1 st -Inne på stationen borde man ropa ut vilket tåg som är inkommande, 1 st -Konduktören borde säga till när man ska av, 1 st -Ledsagare får inte fallera, 1 st -Lättare att ta sig till och från hållplatsen, 1 st -Man måste skynda sig på tåget vilket kan vara svårt med väskor och bagage, 1 st -Personalen på tåg är dryga och oförskämda mot mig, 1 st -SJs hemsida är svår, 1 st -Svårt att byta tåg om man inte vet vilket håll man kommer ifrån, 1 st -Svårt att stämpla kortet till rätt hållplats, 1 st -Svårt med det mesta, 1 st -Touchknappar på toaletten fungerar inte när man är synskadad, 1 st -Tydligare märkning av sittplatser och vagnar, 1 st -Vid förseningar borde det finnas hjälp att få eller någon att fråga, 1 st -Viktigt med bra kontraster på t ex dörrar och informationstexter, 1 st -Önskar mer service vid byte av tåg, 1 st 43