Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 16 april 2015

Transkript

1 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 16 april 2015 Lokal: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Agenda: Gruppmöten Möte med kollektivtrafiknämnden Kaffe (ca) Mötet avslutas För att minska detaljfrågorna under informationspunkten föreslås att frågor av allmän karaktär skickas till Helene Gustafsson senast kl två arbetsdagar innan mötet. Skriftligt svar på inkomna allmänna frågor sammanställs och delas ut vid mötet. Med vänlig hälsning Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Kollektivtrafiknämndens sammanträde torsdagen den 16 april 2015 kl Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Ledamöter Bertil Kinnunen (S), ordförande Robert Damberg (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Emelie Jansson (S) Marie-Louise Lundberg (S) Lars Berglöf (S) Lisa Norén (S) Åskar Andersson (V) My Borg (M) Christina Nygårdh (M) Carl Nettelblad (FP) Harald Klomp (KD) Roger Thelander (SD) Ersättare Johan Sundman (S) Erik Pelling (S) Jesper Englundh (S) Jenny Lundström (MP) Sverker Åslund (V) Anna-Lena Söderblom (M) Maria Bylund (C) Ingela Wikander (KD) Nr 30. Ärende Val av justerare. I tur: Johan Örjes (C) 31. Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 32. Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016 informationsärende 33. Kundinformation KTN Redovisning från kommunsamråd KTN Samråd Tematiskt tillägg i översiktsplan, Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS), Håbo kommun remissvar KTN Månadsrapport KTN Trafikdirektörens information 38. Anmälan av beslut enligt delegation KTN För kännedom inkomna skrivelser 40. Övriga ärenden

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) Sida 30 Val av justerare Kollektivtrafiknämnden utser att jämte ordföranden Bertil Kinnunen (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: dagen den april 2015 kl.. på kollektivtrafikförvaltningens kontor, Drottninggatan Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) Sida 32 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016 informationsärende Beslut Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande informationen till handlingarna. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen informerar om pågående process avseende uppdatering av nuvarande Regionalt trafikförsörjningsprogam. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) Sida KTN Kundinformation Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att ge kollektivtrafikförvaltningen i uppdrag att ta fram konkreta åtgärder för utvecklingen av trafikinformationen till kunder före, under och efter resan. Kollektivtrafiknämnden beslutar att beslut KTN , att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram konkreta åtgärder för utvecklingen av trafikinformationen till kunder före, under och efter resan inklusive redovisning av åtgärder och tidplan vid nämndens sammanträde 17 september, ersätter beslut KTN , tilläggsbeslut angående förbättrad trafikinformation och kartor, samt beslut KTN Förbättrad trafikinformation. Ärendet Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde redovisades ett förslag där förvaltningen under våren 2015 skulle starta ett arbete med utveckling av trafikinformationen med bland annat förbättrade kartor. UL har idag flera kanaler för trafikinformation till kunder, exempelvis trycksaker, UL Kundtjänst, hemsidan, UL-appen, Facebook, via massmedier och annonsering. Den tekniska utvecklingen öppnar nya kanaler för informationsspridning. För att besluta vilka kanaler som UL ska använda för trafikinformation krävs återkommande analyser av vilka kanaler som ger mest nytta för medborgarna till rimliga kostnader. De flesta befintliga kanaler kan utvecklas, någon eventuellt avvecklas, och det kan bli aktuellt med någon ny kanal. En tydlig trend är att kunder alltmer använder digitala kanaler, särskilt via mobiltelefon. Ett nytt centralt system för trafikdatahantering är upphandlat ger möjligheter att effektivisera hanteringen av störningsinformationen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) Sida Det finns ett behov av bättre karthantering. En upphandling av kartleverantör behövs för att säkerställa en stabil leverans av aktuella kartor i olika utföranden anpassade till de kanaler som UL väljer för att presentera informationen. UL:s hemsida har förutom svenska också merparten av informationen på engelska. Eftersom sex av länets kommuner är förvaltningsområde för finska behöver UL se över hur informationen till finsktalande kan förbättras. Även andra språk kan bli aktuella. Bilaga 33 Utveckling av trafikinformation till kunder Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 Bilaga Dnr KTN Stab Sture Jonsson Tfn E-post Kollektivtrafiknämnden Utveckling av trafikinformation till kunder Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram konkreta åtgärder för utvecklingen av trafikinformationen till kunder före, under och efter resan. Åtgärder och tidplan redovisas vid nämndens sammanträde 17 september. Kollektivtrafiknämnden beslutar att beslut KTN , att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram konkreta åtgärder för utvecklingen av trafikinformationen till kunder före, under och efter resan inklusive redovisning av åtgärder och tidplan vid nämndens sammanträde 17 september, ersätter beslut KTN , tilläggsbeslut angående förbättrad trafikinformation och kartor, samt beslut KTN Förbättrad trafikinformation. Ärendet Vid kollektivtrafiknämndens sammanträde redovisades ett förslag där förvaltningen under våren 2015 skulle starta ett arbete med utveckling av trafikinformationen med bland annat förbättrade kartor. UL har idag flera kanaler för trafikinformation till kunder, exempelvis trycksaker, UL Kundtjänst, hemsidan, UL-appen, Facebook, via massmedier och annonsering. Den tekniska utvecklingen öppnar nya kanaler för informationsspridning. För att besluta vilka kanaler som UL ska använda för trafikinformation krävs återkommande analyser av vilka kanaler som ger mest nytta för medborgarna till rimliga kostnader. De flesta befintliga kanaler kan utvecklas, någon eventuellt avvecklas, och det kan bli aktuellt med någon ny kanal. En tydlig trend är att kunder alltmer använder digitala kanaler, särskilt via mobiltelefon. Ett nytt centralt system för trafikdatahantering är upphandlat ger möjligheter att effektivisera hanteringen av störningsinformationen. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 Bilaga 33 2 (2) Det finns ett behov av bättre karthantering. En upphandling av kartleverantör behövs för att säkerställa en stabil leverans av aktuella kartor i olika utföranden anpassade till de kanaler som UL väljer för att presentera informationen. UL:s hemsida har förutom svenska också merparten av informationen på engelska. Eftersom sex av länets kommuner är förvaltningsområde för finska behöver UL se över hur informationen till finsktalande kan förbättras. Även andra språk kan bli aktuella.

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) Sida KTN Redovisning från kommunsamråd Beslut Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande lämnad redovisning till handlingarna. Ärendet Kollektivtrafiknämnden beslutade om en samrådsprocess som bland annat omfattade kommunsamråd. Enligt processen ska enskilda kommunsamråd genomföras med samtliga kommuner. Samrådet syftar till att diskutera frågor av lokal karaktär vad gäller flertalet områden såsom fysisk planering, regional utveckling, trafikplanering, utbud, kvalitetsfrågor m.m. Dagordningen är mycket beroende av aktuella frågeställningar att behandla. Sammankallande är kollektivtrafikförvaltningen. Kommunsamråden har varit förberedande för kollektivtrafikförvaltningens budgetarbete för budget år Under perioden september till februari 2015 har samråd hållits med samtliga åtta kommuner i länet. Varje samråd har hållits hos respektive kommun. Från landstingets sida har nämndordförande samt förvaltningschef deltagit vid samtliga samråd. Vidare har ledamöter från presidiet samt övriga tjänstemän från förvaltningen deltagit. Vid flera tillfällen har samråden hållits i samband med kommunstyrelsens arbetsutskott som då deltagit vid samrådet. Även ytterligare politiker samt kommunala tjänstemän har deltagit vid samråden. Vid ett tillfälle, i Håbo kommun, har också ett medborgarsamråd hållits i samband med kommunsamråden. Agendan för samrådet har varit lika för varje samråd med en genomgång av landstingets kollektivtrafikmyndighet, uppdrag och organisation samt det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Trafikutvecklingen för varje kommun har diskuterats samt utvecklingsplaner för både kommunerna och trafiken. Bilaga 34 Redovisning från kommunsamråd 2014/2015 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 Bilaga Dnr KTN Trafikdirektör Johan Wadman E-post Kollektivtrafiknämnden Redovisning från kommunsamråd Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande lämnad redovisning till handlingarna. Ärendet Kollektivtrafiknämnden beslutade om en samrådsprocess som bland annat omfattade kommunsamråd. Enligt processen ska enskilda kommunsamråd genomföras med samtliga kommuner. Samrådet syftar till att diskutera frågor av lokal karaktär vad gäller flertalet områden såsom fysisk planering, regional utveckling, trafikplanering, utbud, kvalitetsfrågor m.m. Dagordningen är mycket beroende av aktuella frågeställningar att behandla. Sammankallande är kollektivtrafikförvaltningen. Kommunsamråden har varit förberedande för kollektivtrafikförvaltningens budgetarbete för budget år Under perioden september till februari 2015 har samråd hållits med samtliga åtta kommuner i länet. Varje samråd har hållits hos respektive kommun. Från landstingets sida har nämndordförande samt förvaltningschef deltagit vid samtliga samråd. Vidare har ledamöter från presidiet samt övriga tjänstemän från förvaltningen deltagit. Vid flera tillfällen har samråden hållits i samband med kommunstyrelsens arbetsutskott som då deltagit vid samrådet. Även ytterligare politiker samt kommunala tjänstemän har deltagit vid samråden. Vid ett tillfälle, i Håbo kommun, har också ett medborgarsamråd hållits i samband med kommunsamråden. Agendan för samrådet har varit lika för varje samråd med en genomgång av landstingets kollektivtrafikmyndighet, uppdrag och organisation samt det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Trafikutvecklingen för varje kommun har diskuterats samt utvecklingsplaner för både kommunerna och trafiken. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

11 Bilaga 34 2 (2) Från samråden kan följande sammanfattas: Fysisk planering Uppsala, Knivsta, Enköping planerarar för nya bostadsområden. UL kommer där föra fortsatt dialog för att skapa bra förutsättningar för kollektivtrafik. Trafikutveckling tåg Det finns önskemål om: tätare trafik norr om Tierp i lågtrafik nya stationer på Dalabanan persontrafik Gimo Örbyhus förlängd pendeltågstrafik från Bålsta till Enköping över Grillby Trafikutveckling buss Det finns önskemål om: att se över gymnasieelevers resande i Heby kommun utvecklad anropsstyrd trafik utökad trafik till Grillby då det är en utpekad utvecklingsort förändringar på linje 304, 804 och anslutningar mellan 803 och 874 Bilagor Minnesanteckningar från kommunsamråd 2014/2015

12 Bilaga 34 Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 18 september 2014 Knivsta kommun Närvarande: Knivsta kommun: Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Klas Bergström (M), ordf. KS Lennart Lundberg (KN.NU), 1:e vice ordf. KS Lena Fransson, kommunchef Johan Örjes (C), ordf. KTN Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN Johan Wadman, trafikdirektör Rickard Grönborg, samhällsplanerare Anders Engemar, trafikutvecklare regionbuss Helene Gustafsson, sekreterare 1. Inledning och presentation Klas Bergström (M), kommunstyrelsens ordförande Knivsta kommun, öppnade mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig. Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation, instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen. Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom deltagande i Knivsta kommuns planeringsarbete. 2. Utveckling 2013 Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013; Ny pendeltågstrafik Uppsala Stockholm Nytt biljettsystem Förslag till ny prisstruktur Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion 2013 presenterades. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

13 Bilaga 34 2 (4) 3. Aktuellt 2014 Ny pris- och biljettstruktur Utredning av olika rabatter Utveckling av biljettsystemet Webticket SL interoperabilitet App Storregionala tågtrafiken Samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län. Utmaning 2015 skolresor Nya skolkort nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela UL-trafiken Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner 4. Uppföljning kommunsamråd Vid kommunsamråd 2013 framkom; Attityd- och resvaneundersökning 2012 presenterades, varvid behov av samverkan och stöd från samhällsplaneringen framkom Synpunkter framfördes avseende bemötande, tidtabeller etc. i skoltrafiken Önskemål framfördes om ett gemensamt biljettsystem i hela landet för att kunna åka kollektivt på ett enkelt sätt 5. Trafikprogram T15 Ytterligare en tur planeras med SL-pendel 23:05 mot Stockholm och 23:24 mot Uppsala. Förändringar i busstrafiken på linje 101, 102, 180/181 samt 183. Linje 101 Kortas av och ersätts på sträckan Knivsta kyrka Knivsta station med linje 183 och på sträckan Uppsala C Björklinge med linje 102. Linjen körs via Ultuna, men inte via Ulleråker. Alltid direktanslutning mellan linjerna 101 och 183 i Vassunda. Linje 102 Sedan linjen ändrades till att köras via östra Alsike har linjen fått ett ökat resande, vilket har medfört kapacitetsbrist i vissa turer. Förhoppningsvis kan detta avhjälpas genom högre turtäthet. Linjen kommer att köras var 30:e (60) minut måndag fredag och var 60:e (120) minut lör-, sön- och helgdag. Linje 180/181 Nya linje 102 ersätter linje 180 på förmiddagen och linje 181 på eftermiddagen. Förändringen medför att möjligheten att åka från västra Alsike till östra Alsike på morgonen och omvänt på eftermiddagen utan att åka via Knivsta station försvinner.

14 Bilaga 34 3 (4) Utblick 2015/2016 Regionbussar Förändringar linje 186, 806, 809, och 677 Linje 186 har hittills körts till stor del i Uppsala kommun. Linjen har inte fyllt någon funktion längs Östunavägen då även linje 102 körs där och som dessutom kommer köras med högre turtäthet. Tidigare skolskjutsuppdrag till Danmarks skola har ersatts med särskild skollinje eller linje 102. Resandet på linjen har, förutom skolbarn till Lagga skola och gymnasiet i Uppsala, varit lågt, varav en orsak är gles turtäthet. Bättre trafik har efterlysts i den östra kommundelen och längs Östunavägen. Även "direktbuss" från Spakbacken till Knivsta har efterfrågats. Nya linje 186 föreslås köra helt inom Knivsta kommun och därmed få fler turer för samma kostnad anpassade till både skola och pendeltåg i Knivsta. För boende i Laggaområdet skulle detta bli en positiv förändring med fler resmöjligheterna, dock med ett byte i Knivsta för resande till/från Uppsala. Med denna förändring skulle exempelvis Morby få busstrafik igen och dessutom till sin centralort. Arbetspendlare från Lagga som tidigare nyttjat bussen direkt till Uppsala får tyvärr längre restid, men genom anslutningen till SL-pendeln och med fler turer skulle det finnas möjlighet för fler människor i området att åka kollektivt även till Stockholm. Kommunen framförde förslag att kalla till möte med boende i Lagga med anledning av förslagna förändringar avseende linje 186. Nobina har lämnat förslag att återgå till tidigare turordning för linje 806, 809, och 677. Kommunen framförde förslag att kalla till möte med berörda medborgare längs dessa linjer. Tåg SJ:s Uppsalapendel SJ har aviserat att de vill försöka förkorta restiden på sträckan Uppsala Stockholm Detta skulle kunna ske genom byte av fordonstyp till X40samt färre uppehåll. Utförligare besked beräknas komma i november UL, SL och MÄLAB analyserar konsekvenserna av detta och utreder alternativa lösningar. 6. Övriga utvecklingsfrågor Nuläge vad gäller hållplatser i Knivsta kommun; Det finns idag 220 (213?) hållplatslägen i kommunen, varav 16 är tillgänglighetsanpassade. Kostnader för hållplats En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav tillgänglighetsanpassningen kostar cirka kr för två hållplatslägen, varav 2 stycken väderskydd kostar cirka kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka kr.

15 Bilaga 34 4 (4) Planering för hållplatser Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar. Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för. Ansökan om statlig medfinansiering Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar, tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för genomförande under år Övriga aktuella frågor ABC-samarbete Planering av ny stadsdel Knivsta Nydal Framtidens station i Knivsta Åtgärdsvalsstudie Uppsala Arlanda Skavsta by Tätortstrafiken Knivsta Alsike 7. Information från kommunen Lena Fransson, kommundirektör, informerade om pågående programarbete avseende framtida stadsdel Nydal, samt medborgardialoger i samband med detta. Arbete kommer att pågå under hösten Beslut beräknas tas Informerades även om pågående planprocess för Alsike Nord. Konstaterades att Knivsta kommun är en snabbt växande kommun där många förskolor och skolor byggs, därav betonades vikten att kollektivtrafiken inte försämras. Kommunen har kontaktat Trafikverket angående 4-spår och planskildhet på Knivsta station.

16 Bilaga 34 Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 26 september 2014 Heby kommun Närvarande: Heby kommun: Marie Wilén (C), ordf. KS David Olsson (M), 1:e vice ordf. KS Carina Schön (S), 2:e vice ordf. KS Jan Eriksson (S) Carl-Åke Elmersjö (MP), 1:e vice ordf. KF Peter Lund, kommunchef Anders Ågren, samhällsplanerare Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Johan Örjes (C), ordf. KTN Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN Johan Wadman, trafikdirektör Anders Engemar, trafikutvecklare regionbuss Rickard Grönborg, kollektivtrafikstrateg 1. Inledning och presentation Marie Wilén (C), kommunstyrelsens ordförande Heby kommun, öppnade mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig. Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation, instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen. Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom deltagande i Heby kommuns planeringsarbete. 2. Utveckling 2013 Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013; Ny trafik Uppsala - Sala Pendeltågstrafik Uppsala Stockholm Nytt biljettsystem Förslag till ny prisstruktur Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

17 Bilaga 34 2 (3) Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion presenterades. Antal påstigande per månad på sträckan Sala Heby Uppsala (buss och tåg) presenterades. 3. Aktuellt 2014 Ny pris- och biljettstruktur Utredning av olika rabatter Utveckling av biljettsystemet Webticket SL interoperabilitet App Storregionala tågtrafiken samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län Utmaning 2015 skolresor Nya skolkort nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela UL-trafiken Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner 4. Uppföljning kommunsamråd Vid kommunsamråd 2013 framkom; synpunkter att olika system och olika taxor gör det krångligt för resenärerna önskemål om anslutning linje 848 till SL-pendeln önskemål om fler tågturer alternativt fler vagnar, då tågen är fulla vissa tider önskemål om att ordna bra busskommunikationer från t.ex. Tärnsjö till tågstationen i Heby respektive från Vansjö/Julmyra till Morgongåva station Önskemål om anslutningar med Upptåget norrut från Sala/Heby Fråga hur öka marknadsandelar från biltrafiken? Tillförlitligheten viktig. Föreslogs kampanjer/information riktad till bilister. Synpunkt att gymnasieelevernas skoltider inte är anpassade efter tågen, vilket innebär att de måste ta bussen. Kan gymnasieskolorna anpassa skoltiden efter tågtiderna? Synpunkt avseende vikten av att ha en attraktiv stationsmiljö för att få en attraktiv kollektivtrafik. Eftersatt underhåll vid busstationen i Heby problem med resenärer som springer över spåren då tågen kommer in på olika spår vid olika avgångar

18 Bilaga 34 3 (3) 5. Trafikprogram T15 Tåg: Tåg från Falun till Stockholm via Sala Heby Uppsala ger ökade möjligheter att åka tidiga turer och eftermiddag/tidig kväll. Även ökat antal turer Stockholm Falun via Uppsala Heby- Sala eftermiddag/kväll. Regionbuss: Mindre justeringar in regionbusstrafiken. 6. Strategiska utvecklingsfrågor Nuläge vad gäller hållplatser i Heby kommun; Heby kommun har 140 hållplatser. Inga hållplatser i kommunen är tillgänglighetsanpassade. Kostnader för hållplats En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav tillgänglighetsanpassningen kostar cirka kr för två hållplatslägen, varav 2 stycken väderskydd kostar cirka kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka kr. Planering för hållplatser Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar. Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för. Ansökan om statlig medfinansiering Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar, tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för genomförande under år Övriga aktuella frågor Åtgärdsvalsstudier Sala och Vänge Bomproblematik i Morgongåva 7. Information från kommunen Kommunen framförde önskemål om tillsättande av grupp som tittar på gymnasieelevernas resande. Framfördes fråga om hur trafiken på väg 56 ska se ut i framtiden. Framfördes även fråga om vad som händer med de nya stationerna på Dalabanan. Kommunen lyfte fråga angående trafikering till Runhällen och övriga mindre orter.

19 Bilaga 34 Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 17 november 2014 Östhammars kommun Närvarande: Östhammars kommun: Jacob Spangenberg (C), ordf. KS Lennart Owenius (M), 2:e vice ordf. KS Peter Nyberg, kommunchef Marie Berggren, chef för strategiavdelningen Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Johan Örjes (C), ordf. KTN Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN Johan Wadman, trafikdirektör Rickard Grönborg, samhällsplanerare Thomas Hallberg, trafikutvecklare regionbuss Helene Gustafsson, sekreterare 1. Inledning och presentation Jacob Spangenberg (C), kommunstyrelsens ordförande Östhammars kommun, öppnade mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig. Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation, instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen. Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom deltagande i Östhammars kommuns planeringsarbete 2. Utveckling 2013 Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013; Ny trafik Uppsala - Sala Pendeltågstrafik Upsala - Stockholm Nytt biljettsystem Förslag till ny prisstruktur Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

20 Bilaga 34 2 (3) Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion presenterades. Resande per månad för Östhammarsstråket (linje 775, 811 inklusive förstärkningar, 886 och 887) samt resande per linje och månad presenterades. 3. Aktuellt 2014 Ny pris- och biljettstruktur Utredning av olika rabatter Utveckling av biljettsystemet Webticket SL interoperabilitet App Storregionala tågtrafiken Samverkans avtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län Utmaning 2015 skolresor Nya skolkort nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela UL-trafiken Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner 4. Uppföljning kommunsamråd Vid kommunsamråd 2013 framkom att; kommunen framförde önskemål om att få signaler avseende önskemål om placering av depå så tidigt som möjligt i processen kommunen tar upp fråga om åtgärder för att öka framkomligheten för linje 811 vid färjan under sommarsäsongen med Regionförbundet Trafikverket beräknas ta beslut om vägsträckning i Gimo under 2014 kommunen anser att anropsstyrd trafik är en bra lösning trafiken till och från Österbybruk och Forsmark har varit stora frågor 5. Trafikprogram T15 Regionbussarna Mindre justeringar 6. Strategiska utvecklingsfrågor Nuläge vad gäller hållplatser i Östhammars kommun; Östhammars kommun har idag 594 hållplatslägen, varav 10 är tillgänglighetsanpassade. Kostnader för hållplats En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav tillgänglighetsanpassningen kostar cirka kr för två hållplatslägen, varav 2 stycken väderskydd kostar cirka kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka kr.

21 Bilaga 34 3 (3) Planering för hållplatser Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar. Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för. Samarbete - Åtgärdsvalsstudie Gimo Börstil Kollektivtrafikförvaltningen deltar tillsammans med Östhammars kommun i arbetsgrupp kring den fjärde delsträckan Gimo-Börstil, där åtgärder utifrån de avsatta medel 180 miljoner kr i länstransportplanen diskuteras. Ansökan om statlig medfinansiering Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar, tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för genomförande under år Information från kommunen Informerades om översyn av kommunens Översiktsplan, där fortsatt flerkärnighet ställer stora krav på kollektivtrafikförsörjningen. Beslut tas preliminärt under andra halvåret Kommunen informerade om planerade nya bostadsområden, förtätningar samt utvecklingar avseende handelscentrum i Börstil. Med anledning av ny vägsträckning v 288 uttrycktes ökat behov av tillgänglighet via cykelparkering och pendlarparkering i Alunda. Kommunen tycker att anropsstyrd trafik är en bra lösning, men att den inte prioriteras fullt ut från UL:s sida samt att den är svår att hitta för resenärerna då den anropsstyrda trafiken har en speciell tidtabell. Fler och längre malmtåg förväntas passera järnvägsövergången i Gimo i framtiden. Efterfrågades persontrafik på sträckan Gimo Örbyhus. Efterfrågades faktureringsmöjligheter för företag vid företagsresor. Trafikdirektören informerade om att tester pågår av seende Företagskort Flex och kommer att lanseras inom kort. Efterfrågades även lösningar för att underlätta kollektivtrafikresandet för kommunens anställda. Trafikdirektören informerade om landstingets lösning på denna fråga genom att erbjuda landstingsanställda att köpa UL:s årskort med nettolöneavdrag, vilket innebär att den anställde slipper förmånsbeskattning. Fråga uppkom gällande trådlöst nätverk (WiFi) ombord på regionbussarna. Trafikdirektören informerade om WiFi finns på ombord på dubbeldäckarna, men att det i dagsläget skulle bli för kostsamt att införa i hela regiontrafiken.

22 Bilaga 34 Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 25 november 2014 Älvkarleby kommun Närvarande: Älvkarleby kommun: Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Inga-Lil Tegelberg (S), ordf. KS Bert-Ola Dahlgren, samhällsbyggnadschef Erik Klippmark, utredare Johan Örjes (C), ordf. KTN Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN Johan Wadman, trafikdirektör Thomas Hallberg, Trafikansvarig landsbygds- och tätortstrafik Helene Gustafsson, sekreterare 1. Inledning och presentation Inga-Lil Tegelberg (S), kommunstyrelsens ordförande Älvkarleby kommun, öppnade mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig. Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation, instanser och roller samt samråds- och dialogprocessen. Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom deltagande i Älvkarleby kommuns planeringsarbete. 2. Utveckling 2013 Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013; Ny trafik Uppsala Sala Pendeltågstrafik Uppsala Stockholm Nytt biljettsystem Förslag till ny prisstruktur Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion presenterades. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

23 Bilaga 34 2 (4) Totalt resande per månad, resande per månad och station med Upptåget i Älvkarleby samt resande med linje 501 presenterades. 3. Aktuellt 2014 Ny pris- och biljettstruktur Utredning av olika rabatter Utveckling av biljettsystemet Webticket SL interoperabilitet App Storregionala tågtrafiken samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppland, Västmanland, Örebro och Östergötlands län Utmaning 2015 skolresor Nya skolkort nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela UL-trafiken Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner 4. Uppföljning kommunsamråd Vid kommunsamråd 2013 framkom att; nuvarande pris- och biljettsystem upplevs som krångligt med undantag i olika zoner och olika zoner för buss respektive tåg missnöje finns vad gäller olika biljettpriser beroende på om biljett köps via UL eller X-Trafik vid hemresa missar arbetspendlare från Arlanda Upptåget från Uppsala mot Gävle när SL-pendeln är försenad, vilket innebär en timmes väntetid i Uppsala till nästa avgång önskemål har framkommit från föräldrar om längre giltighetstid för skolkort kommunen har önskemål om att hitta bra anslutningar till Forsmark i samarbete med X-Trafik 5. Trafikprogram T15 Regionbuss: Mindre justeringar i trafiken Nyheter 2015 Upptåget: 11 nya avgångar (6 söderut 5 norrut). Noteras att det inte har varit möjligt att få samma uppehållsbild som befintliga avgångar i denna tidtabell. 6. Strategiska utvecklingsfrågor Nuläge vad gäller hållplatser i Älvkarleby kommun

24 Bilaga 34 3 (4) Älvkarleby kommun har 131 hållplatslägen, varav 3 är tillgänglighetsanpassade. Kostnader för hållplats En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav tillgänglighetsanpassningen kostar cirka kr för två hållplatslägen, varav 2 stycken väderskydd kostar cirka kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka kr. Planering för hållplatser Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar. Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för. Åtgärder hållplatser statlig väg nät Älvkarleby kommun, Trafikverket, KTF UL diskuterar trafiksäkerhetshöjdande åtgärder för oskyddade trafikanter vid bland annat hållplatser vid skolor. Ansökan om statlig medfinansiering Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar, tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering med mera för genomförande under åt Information från kommunen Kommunen upplever att man är nöjd med nuvarande zonindelning. Få resande med Upptåget använder perrongvalidatorerna eftersom det i dagsläget är möjligt att köpa biljett ombord och att tågvärdarna läser av biljetterna ombord. Då det inte finns någon gymnasieskola i kommunen blir det besvärligt för gymnasieelever när det gäller skolresor. I dagsläget finns ingen bra lösning för gruppresor. Kommunen betonade även det faktum att Älvkarleby kommun har sportlov vecka 9. Framfördes önskemål om översyn vad gäller tätare tågturer vid lågtrafik samt översyn vad gäller avgång söderut. Framfördes önskemål om översyn vad gäller anropsstyrd trafik till Gårdskär Långsand, då medborgare framfört synpunkter att bussar går tomma. Kommunen ställde fråga angående process gällande färdtjänst. Kollektivtrafiknämndens ordförande Johan Örjes (C) hänvisade till att frågan ligger under landstingsstyrelsen. Vid fråga angående möjlighet att ha gemensamma biljetter X-trafik/UL liknande UL/SL konstateras att X-trafik och UL nu har samma biljettsystem, vilket öppnar nya möjligheter. UL är öppna för diskussioner i denna fråga. Synpunkter har inkommit från medborgare angående att SJ har tågstopp i Tierp men inte i Älvkarleby/Skutskär. Fråga om rabatter för pensionärer lyftes. Kollektivtrafiknämndens ordförande Johan Örjes (C) hänvisade till förvaltningens uppdrag att se över nuvarande regler för pensionärer. Långsunda-Gårdskär vill ha trafik, men tunga fordon (bussar) förstör grusvägar vid tjällossning. UL informerade om att anropsstyrd kan ett sätt att avlasta vägarna, vilket

25 Bilaga 34 4 (4) inte gäller skoltrafiken. UL:s avdelning Samhälle och trafik undersöker statistik i denna fråga. Sammanfattningsvis lyfte kommunen frågor om skolskjutsar, anropsstyrd trafik, färdtjänst och biljettpriser för pensionärer.

26 Bilaga 34 Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 8 december 2014 Tierps kommun Närvarande: Tierps kommun: Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Bengt-Olov Eriksson (S), ordf. KS Yvette Axelsson, kommunchef Per Jonsson, chef Medborgarservice Conny Rönnholm, ekonomichef Henrik Hedqvist, utbildningschef Johan Örjes (C), ordf. KTN Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN Johan Wadman, trafikdirektör Rickard Grönborg, kollektivtrafikstrateg Thomas Hallberg, Trafikansvarig landsbygds- och tätortstrafik Helene Gustafsson, sekreterare 1. Inledning och presentation Bengt-Olov Eriksson (S), kommunstyrelsens ordförande Tierps kommun, öppnade mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig. Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation, instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen. Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom deltagande i Tierps kommuns planeringsarbete. 2. Utveckling 2013 Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013; Ny trafik Uppsala - Sala Pendeltågstrafik Uppsala Stockholm. Nytt biljettsystem. Förslag till ny prisstruktur. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

27 Bilaga 34 2 (4) Utfall för resande samt fossilfri produktion presenterades. 3. Aktuellt 2014 Ny pris- och biljettstruktur Utredning av olika rabatter Utveckling av biljettsystemet Webticket SL interoperabilitet App Storregionala tågtrafiken samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län Utmaning 2015 skolresor Nya skolkort nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela UL-trafiken Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner 4. Uppföljning kommunsamråd Vid kommunsamråd 2013 framkom; önskemål om förstärkning av tågtrafik problem vid anslutningar mellan tåg och buss behov av översyn vad gäller pendlarparkeringar i Tierp och Örbyhus pågår. Föreslogs att göra undersökning avseende hur många som bor i köpingen och var resan startas. Diskuterades anslutningsbuss alternativt tätortsbuss som alternativ till bil för att ta sig till stationen beakta kommentarer från sällanresenärer som reser till Stockholm att UL/SL-biljett kan inte köpas i Tierp samt att det är ont om tid vid byte i Uppsala synpunkter att UL:s hemsida kan vara tydligare att behov av kollektivtrafik finns till Tierps Arena, Hagströmgymnasiet och yrkesförarutbildningar, då den dagliga verksamheten ökar önskemål om förberedelse för utökad trafik när Forsmark byggs ut önskemål om att samordna linje 821 till Upptåget synpunkter att det inte längre går några sena bussar till/från Söderfors 5. Trafikprogram T15 Linje 517 Linje som går mellan orterna Örbyhus, Tobo och Tierp på väg 292 med 15 turer på vardagar och 6 dubbelturer lördagar och helgdagar övergår till att vara en skollinje, vilket innebär ca 4 turer på vardagar. Linjen körs till stora delar parallellt med Upptåget och sedan Upptåget fick fler turer finns i stort sett endast skolelever på sträckan Tobo - Örbyhus kvar. De turer som skolelever använder blir kvar.

28 Bilaga 34 3 (4) Förändringen beräknas ha begränsad kundpåverkan då linjen, förutom skolelever, har ca 30 övriga resenärer per dag totalt och de flesta turer har färre än fem påstigande. Resandet är koncentrerat mellan de orter som Upptåget trafikerar med ca 5 på- och avstigande mellan orterna Linje 518 Linjen går mellan orterna Skutskär, Mehedeby och Tierp med 12 dubbelturer på vardagar och 3 dubbelturer lördagar och helgdagar och kommer att övergå till att vara en skollinje, vilket innebär ca 4 turer på vardagar. Linjen körs till stora delar parallellt med Upptåget och sedan Upptåget fick fler turer finns i stort sett endast skolelever kvar. De turer som skolelever använder blir kvar. Förändringen beräknas ha begränsad kundpåverkan då linjen, förutom skolelever, har ca 30 övriga resenärer per dag totalt och de flesta turer har färre än fem påstigande. Resandet är koncentrerat mellan de orter som Upptåget trafikerar med ca 7 på- och avstigande mellan orterna. Linje 760 Expresslinje med en tur från Tierp till Gävle på morgonen och en tur tillbaka på eftermiddagen läggs ner. Sedan Upptågets nya tidtabell med fler turer till Gävle har linjens betydelse blivit i det närmaste obefintlig. Förändringen beräknas ha mycket liten kundpåverkan då det i snitt är en påstigande per dag. Nyheter 2015 Upptåget 11 nya avgångar (6 söderut 5 norrut) på sträckan Gävle Tierp. Det har inte varit möjligt att få samma uppehållsbild som befintliga avgångar i den här tidtabellen. 6. Strategiska utvecklingsfrågor Nuläge vad gäller hållplatser i Tierps kommun; Tierps kommun har 498 hållplatslägen, varav 3 är tillgänglighetsanpassade. Kostnader för hållplats En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav tillgänglighetsanpassningen kostar cirka kr för två hållplatslägen, varav 2 stycken väderskydd kostar cirka kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka kr. Planering för hållplatser Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar. Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för. Ansökan om statlig medfinansiering Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar,

29 Bilaga 34 4 (4) tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för genomförande under år Övriga aktuella frågor Ostkustbanans stationsnära lägen samarbetsprojekt med syfte att; stärka samarbetet och samsynen i stråket när det gäller samhällsplanering, kollektivtrafik och infrastruktur se på samhällsplaneringen, kollektivtrafiken och infrastrukturen som en helhet fokusera på stationsorter mellan Storvreta-Skutskär samt Knivsta verka för ett ökat bostadsbyggande och tätortsutveckling i stort kring de stationsnära lägena Örbyhus Tierps kommun ser över länken mellan Örbyhus centrum och Örbyhus station. UL medverkar i projektet 7. Information från kommunen Konstateras att behov kvarstår vad gäller kollektivtrafik i samband med event vid Tierps Arena. Kommunen informerade om ganska stor inflyttning i kommunen, utökning av industriområde 2016 och pågående och planerad byggnation med bland annat totalt ca 600 lägenheter under tre år på gångavstånd från stationen, vilket troligtvis kommer att medföra ökad tågpendling. Intresse finns för nybyggda bostadsrätter nära stationen. Kommunen ställde fråga om nya hållplatslägen i samband med utbyggnad av industriområdet. Informerades även att planer finna att bygga ett större hotell och övrig verksamhet vid rondellen. Ny idrottshall kommer att byggas på östra sidan om stationen. Informerades om exploatering i Karlholm med totalt ca 400 bostäder i form av fritidsbebyggelse och permanentboende, där vägplanering pågår och byggstart beräknas till Konstaterades behov av parkeringsplatser redan idag och att med ytterligare ca 900 bostäder krävs ännu fler möjligheter till parkering. Redan idag pågår översyn vad gäller parkeringsmöjligheter i kommunen. Skoltrafiken upplevs fungera bra. Kommunen konstaterade att det ännu inte är lika högt tryck på parkeringsplatser i Örbyhus och att man inte fått några signaler från Örbyhus vad gäller zontillhörighet för enkelbiljetter.

30 Bilaga 34 Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 12 december 2014 Enköpings kommun Närvarande: Enköpings kommun: Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Helena Proos (S), ordf. KS Anders Wikman (NE), 1:e vice ordf. KS Ingvar Smedlund (M), 2:e vice ordf. KS Kenneth Holmstedt, t.f. kommunchef Isabelle Lundquist Eklund, bitr. plan- och utvecklingschef, strategisk samhällsplanerare Johan Örjes (C), ordf. KTN Bertil Kinnunen (S), 2:e vice ordf. KTN Johan Wadman, trafikdirektör Rickard Grönborg, kollektivtrafikstrateg Thomas Hallberg, trafikansvarig landsbygds- och tätortstrafik Helene Gustafsson, sekreterare Inledning och presentation Helena Proos (S), kommunstyrelsens ordförande Enköpings kommun, öppnade mötet och hälsade välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig. Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation, instanser och roller, samt samråds- och dialogprocessen. Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom deltagande i Enköpings kommuns planeringsarbete. Utveckling 2013 Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013; Ny trafik Uppsala - Sala Pendeltågstrafik Uppsala Stockholm Nytt biljettsystem Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr info@ul.se

31 Bilaga 34 2 (4) Förslag till ny prisstruktur Utfall för resande, nöjdkundindex (NKI) samt fossilfri produktion presenterades. Aktuellt 2014 Ny pris- och biljettstruktur Utredning av olika rabatter Utveckling av biljettsystemet Webticket SL interoperabilitet App Storregionala tågtrafiken samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län Utmaning 2015 skolresor Nya skolkort nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela UL-trafiken Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner Uppföljning kommunsamråd Vid kommunsamråd 2013 framkom att; ett projekt har startats tillsammans med Nobina och SamBus, där även Enköpings kommun ingår. Målet är att kraftigt öka resandet på sträckan Västerås Enköping Uppsala. Projektet är treårigt och kommer att samla alla aktiviteter som rör denna sträcka från UL:s sida ses såväl trafikmässiga som ekonomiska fördelar med att samla all skolbusstrafik inom kommunen hos UL Mälabutredningen om framtida regionaltågtrafik pågår Trafikprogram T15 Linje 730 Expresslinje mellan Enköping och Bålsta med 8 dubbelturer per vardag läggs ner då linjen har ett lågt resande. Förändringen beräknas ha begränsad kundpåverkan då det med några få undantag är färre än 8 påstigande i genomsnitt per tur och dessa hänvisas istället till linje 803 som går med 34 dubbelturer per vardag och tar 10 minuter längre än linje 730. Det finns även ca 25 dagliga tågförbindelser med SJ mellan Enköping och Bålsta. Linje 774 Expresslinje mellan Uppsala och Enköping med 26 dubbelturer per vardag och 9 dubbelturer lördagar och helgdagar minskar med elva dubbelturer dagtid (9-15) och kvällstid (19-22) måndag till fredag.

32 Bilaga 34 3 (4) Tillsammans med linje 804 är utbudet på sträckan idag betydligt större än efterfrågan. Resandet på linje 804 är idag större än 774 och därför föreslås reduktionen på 774. Vidare sker en stor del av resandet till och från Örsundsbro och idag saknas en bra hållplats på väg 55 att stanna på för linje 774. Förändringen beräknas ha liten kundpåverkan då linje 804 tar ca 10 minuter längre tid än linje 774 och går varje kvart. Övervägande andelen resenärer väljer linje 804 redan idag. Strategiska utvecklingsfrågor Nuläge vad gäller hållplatser i Enköpings kommun; Enköpings kommun har 532 hållplatslägen, varav 10 st. är tillgänglighetsanpassade. Kostnader för hållplats En ny hållplats med två hållplatslägen kostar cirka 1 miljon att anlägga, varav tillgänglighetsanpassningen kostar cirka kr för två hållplatslägen, varav 2 stycken väderskydd kostar cirka kr, varav 2 stycken fickor kostar cirka kr. Planering för hållplatser Inventering av hållplatser har genomförts. Långsiktig planering för tillgänglighetsanpassning av hållplatser på kommunalt vägnät är kommunernas ansvar. Övrig hållplatsutrustning ovan mark ansvarar UL för. Ansökan om statlig medfinansiering Kollektivtrafikförvaltningen UL lämnar in ansökan om 50 procent statlig medfinansiering till Trafikverket gällande bland annat kollektivtrafikanläggningar, tillgänglighetsanpassning av hållplatser, cykelställ vid hållplatser, pendlarparkering för genomförande under år Övriga aktuella frågor Tillgänglighetsanpassning av 11 hållplatser på väg Skolsta tillgänglighetsanpassning genomfördes under hösten 2014 Arosprojektet, samarbetsprojekt , som utfört testresenärsaktiviteter under hösten 2014 Information från kommunen Få inkomna synpunkter angående trafiken från boende i Örsundsbro. Bussarna uppskattas, synpunkter på kommunikationer till Bålsta, lite oro när det gäller eventuell framtida tågtrafik. Biljettåterförsäljning saknas. Framfördes önskemål om funktion i nya appen som visar var bussen befinner sig. Kommunen planerar att upphandla skoltrafiken i Bredsand våren 2014 (?!) diskussioner pågår. Hållplats på vänster sida Bodavägen bör åtgärdas. UL kallar till möte tillsammans med kommunen med anledning av denna fråga. Betonades vikten av att UL deltar vid ortsanalyser. Dialog pågår mellan UL och Enköpings kommun vad gäller planering för kollektivtrafik vi byggnation av ny stadsdelar, exempelvis i Fanna, Bacho-området.

33 Bilaga 34 4 (4) Översyn pågår vad gäller bytespunkt Litslena/Skolsta. Betonades vikten av att inte glömma Grillby-avfarten. Konstaterades dålig kollektivtrafik i och till Grillby. Diskuterades möjlighet till förlängt pendeltåg till Grillby, kommunikationer (cykelväg/buss) på sträckan Grillby Skolsta samt möjlighet till pendlarparkering i Skolsta. Kommunen framhävde Grillby som utvecklingsort.

34 Bilaga 34 Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 27 januari 2015 Uppsala kommun Närvarande: Uppsala kommun: Marlene Burwick (S), ordf. KS Maria Gardfjell (MP), 1:e vice ordf. KS Fredrik Ahlstedt (M), 2:e vice ordf. KS Erik Pelling (S) Caroline Andersson (S) Rickard Malmström (MP) Ilona Satmári Waldau (V) Marta Obminska (M) Stefan Hanna (C) Ebba Busch Thor (KD) Joachim Danielsson, stadsdirektör Christoffer Nilsson, biträdande stadsdirektör Mats Norrbom, stadsbyggnadsdirektör, KSU Ola Kahlström, strategisk samhällsplanerare, KSU Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Bertil Kinnunen (S) ordf. KTN Robert Damberg (MP), 1:e vice ordf. KTN Johan Örjes (C), 2:e vice ordf. KTN Johan Wadman, trafikdirektör Rickard Grönborg, kollektivtrafikstrateg Anders Nordling, trafikansvarig stadsbuss Uppsala Helene Gustafsson, sekreterare Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

35 Bilaga 34 2 (5) 1. Inledning och presentation Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande Uppsala kommun, öppnade mötet och samtliga närvarande presenterades sig. Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation samt samråds- och dialogprocessen sam t samråds- och dialogprocessen. Kommunens och UL:s kontaktpersoner på tjänstemannanivå presenterades, liksom deltagande i Uppsala kommuns planeringsarbete. 2. Utveckling 2013 Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013; Ny trafik Uppsala Sala Pendeltågstrafik Uppsala Stockholm Nytt biljettsystem Förslag till ny prisstruktur Utfall för resande, nöjd kundindex (NKI), fossilfri produktion samt antal påstigningar i stadstrafiken, regiontrafiken och tågtrafiken totalt per månad under perioden augusti 2013 maj 2014 presenterades. 3. Aktuellt 2014 Ny pris- och biljettstruktur Utredning av olika rabatter Utveckling av biljettsystemet Webticket SL interoperabilitet App Storregionala tågtrafiken Samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län. Kommunen framför synpunkt avseende informationsproblem för resenärer när samordning mellan olika aktörer inte upplevs fungera bra. Utmaning 2015 skolresor Nya skolkort nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela UL-trafiken Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner Kommunen ställer sig positiv till förslaget, och anser att detta är en viktig fråga då det gynnar i stort sett samtliga skolelever i kommunen.

36 Bilaga 34 3 (5) 4. Uppföljning kommunsamråd Vid kommunsamråd 2013 framkom; ifrågasattes varför inte stadsbussar körs till kransorterna önskemål om bussfiler och farthinder på strategiska platser i Uppsala stad. Konstaterades att dialog pågår med kommunen i denna fråga diskussion om signalprioriteringen på Luthagsesplanaden är i funktion eller inte. Frågan kollas upp av kommunen förstudie avseende spårbunden trafik i Uppsala startas troligen våren 2014 ifrågasattes hur användarvänligt det är att söka sin resa på webben eller via appar samt hur lätt/svårt det är att vara engångsresenär. Betonades vikten av att tänka på turisterna genom exempelvis endagskort framfördes önskemål om översyn vad gäller infartsparkeringar 5. Trafikprogram T15 Förändringar från T15 Nya säkrare bussar på linje 110, 111 och 115 Nya fordon införs med regionbusstandard, vilket innebär fler sittplatser, säkerhetsbälten, högre komfort och lägre buller vid landsvägskörning. Linjerna blir en del av den gula regionbusstrafiken. Avkortning av linje 101 Linjen trafikerar Björklinge Knivsta via väg 255 med 19 dubbelturer per vardag och 9 dubbelturer på lördagar och helgdagar. Delen Björklinge Uppsala tas bort från linje 101 och förs över till linje 102. Körvägen ändras så att bussen kör Dag Hammarskölds väg Veterinärvägen - Ulls väg Ultunaallén - Dag Hammarskölds väg (eller omvänt) och inte via Ulleråker. De turer som idag endast kör Dag Hammarskölds väg via Genetiska trädgården ändras till denna sträckning. Orsak till förändringen är att Uppsala kommun avser att reparera Flottsundsbron under Linje 101 kommer under tiden bli mycket störningskänslig. Det påverkar delen Uppsala Björklinge och anslutningarna med Sigtunabussen mycket negativt. Med förändrad körväg i södra Uppsala minskas tidtabellstiden samtidigt som ett stort antal alternativ finns för de som reser till och från Ultuna. Förändringen beräknas få begränsad kundpåverkan. De som reser genom Uppsala får ett byte. I dagsläget berör detta i storleksordningen 170 personer av ett totalt resande på ca 500 personer per dag. I Ultuna stiger i genomsnitt 18 personer på per dag. Ökad turtäthet på linje 102 Linjen trafikerar Björklinge Knivsta via Danmark och Alsike. På sträckan Björklinge Uppsala har linjen 39 dubbelturer per vardag och 12 dubbelturer på lördagar och helgdagar. På sträckan Uppsala Knivsta har linjen 18 dubbelturer per vardag och 10 dubbelturer på lördagar och helgdagar. Produktion övertas från linje 101, vilket innebär en utökning av trafiken Uppsala Knivsta och på detta sätt erhålls 30-minuterstrafik måndag till fredag på hela sträckan Björklinge Uppsala Knivsta och omvänt. Det blir även en viss ökning av helgtrafiken. Orsak till förändringar är att sedan linjen drogs om till att köra över östra Alsike har resandet ökat och kapacitetsproblem finns på vissa turer.

37 Bilaga 34 4 (5) Förändringen beräknas ge ökade resmöjligheter. Minskat antal turer på linje 774. Fler regionbusslinjer som öppnas för lokala resor Från och med december 2014 går det att resa lokalt på följande regionbusslinjer; 101 Uppsala - Vassunda - Knivsta 102 Björklinge - Lövstalöt - Uppsala - Danmark - Östra Alsike - Knivsta 103* Husby - Viksta - Björklinge - Ärentuna - Uppsala 104* Brunnby - Skuttunge - Bälinge - Ulva - Uppsala 106* Jumkil - Börje - Uppsala 107 Vreta - Uppsala 108* Uppsala - Dalby - Vik - Uppsala 109* Uppsala - Vänge - Hagby - Åland - Vänge - Uppsala 110 Storvreta - Gamla Uppsala - Uppsala 111 Bälinge - Lövstalöt - Uppsala 115 Storvreta - Gamla Uppsala - Uppsala 116* Stavby - Rasbokil - Gåvsta - Uppsala 119 Uppsala - Skölsta Uppsala 804 Uppsala - Enköping 809 Uppsala - Knutby * = nyöppnade linjer Nyheter 2015 tåg Upptåget 11 nya avgångar (6 söderut 5 norrut) på sträckan Gävle Tierp. Det har inte varit möjligt att få samma uppehållsbild som befintliga avgångar i den här tidtabellen. Dalabanan Tåg i Bergslagen (TiB) kommer att börja trafikera på sträckan med två extra turer från Sala (4.36 och 18.06) och en extra tur från Uppsala (22.45). UL:s biljetter och resevillkor gäller på dessa turer. UL/SL-pendeln Ytterligare en tur till och från Uppsala tillkommer Från Uppsala till Stockholm Från Stockholm till Uppsala Strategiska utvecklingsfrågor Översiktlig tidplan för uppdatering av Regionalt trafikförsörjningsprogram presenterades. Beslut i kollektivtrafiknämnden beräknas tas februari 2016, därefter beräknas Landstingsfullmäktige anta uppdaterat program april Nuläge vad gäller hållplatser i Uppsala kommun; Hållplatser i länet på statlig, kommunal och privat väg presentades per kommun.

38 Bilaga 34 5 (5) Uppsala kommun har 2001 hållplatslägen, varav 446 är tillgänglighetsanpassade. Exempel på tidplan för att klara att tillgänglighetanpassa hållplatser med 100 påstigande per dygn eller mer (150 lägen) presenterades. Projekt Ostkustbanans stationsnära lägen Projektets syfte är stärka och förtäta bebyggelsen i stationsorter efter Ostkustbanan, som är ett kollektivtrafikstråk med stor potential. Kartläggning har gjorts avseende förutsättningar för tillväxt i stråket mellan Knivsta Skutskär, det vill säga stationsorterna Storvreta, Vattholma och Skyttorp i Uppsala kommun. Informerades om eventuella kommande investeringar som kan komma att ge stora möjligheter att få bättre tågförbindelser till Uppsala. Organisation för samverkansprojekt Framtidens kollektivtrafik i Uppsala stad (Framkollus) presenterades. I projektet pågår arbete vad gäller nytt linjenät, framkomlighet samt spårväg. Betonades att projektet under hösten 2014 fokuserat mer på nytt linjenät och framkomlighet än på spårväg. 7. Information från kommunen Betonades vikten av att ny politisk styrgrupp utses för gemensamt samverkansprojekt Framkollus. Informerade om pågående översyn av kommunens Översiktsplan med samråd under sommaren 2015, innerstadsstrategin där handelsstudie avseende flytt av bussar från Stora Torget pågår samt pågående arbetet i samverkansprojekt Framkollus. Betonades vikten av att få en fungerande kollektivtrafik i samband med byggande av ett stort antal lägenheter i Ulleråkerområdet samt att aktivt arbeta för införa fossilfria bränslen då risk finns för förorening av grundvattnet i området.

39 Bilaga 34 Kollektivtrafikförvaltningen UL Helene Gustafsson Minnesanteckningar från kommunsamråd 2 februari 2015 Håbo kommun Närvarande: Håbo kommun: Carina Lund (M)), ordf. KS Liselotte Grahn Elg (M), vice ordf. Göran Eriksson (C) Håkan Welin (FP) Christian Nordberg (MP) Fred Rydberg (KD) Agneta Hägglund (S) Lars-Göran Bromander (S) Eva Staake (S) Fredrik Anderstedt (S) Werner Schubert (S) Michael Rubbestad (SD) Tommy Rosenkvist (M) Leif Zetterberg (C) Sabine Noresson (MP) Bengt Björkman (SD) Johan Tolinsson (S) Per Kjellander, kommundirektör Hans Nordstedt, sekreterare KS Klas Ljungberg, utvecklingschef Maria Ekberg, samhällsplanerare Kollektivtrafiknämnden: Kollektivtrafikförvaltningen: Bertil Kinnunen (S), ordf. KTN Robert Damberg (MP), 1:e vice ordf. KTN Johan Örjes (C), 2:e vice ordf. KTN Johan Wadman, trafikdirektör Rikard Grönborg, kollektivtrafikstrateg Thomas Hallberg, trafikansvarig landsbygds- och tätortstrafik Helene Gustafsson, sekreterare Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

40 Bilaga 34 2 (4) 1. Inledning och presentation Carina Lundh (M), kommunstyrelsens ordförande Håbo kommun, öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Samtliga närvarande presenterade sig. Johan Wadman inledde med att beskriva kollektivtrafikmyndighetens organisation, instanser och roller samt samråds- och dialogprocessen. 2. Utveckling 2013 Genomgång av viktiga händelser som skett under 2013; Ny trafik Uppsala Sala Pendeltågstrafik Uppsala Stockholm Nytt biljettsystem Förslag till ny biljettstruktur 3. Aktuellt 2014 Ny pris- och biljettstruktur Utredning av olika rabatter Utveckling av biljettsystemet Webticket SL interoperabilitet App Storregionala tågtrafiken Samverkansavtal om utveckling av regionala tågtrafiken i Östra Sverige har slutits mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län. Utmaningar 2015 Prisförändringar Rabatter Förenklingar Skolkort Nya skolkort nytt terminskort på skoldagar samt nytt fritidskort som gäller i hela UL-trafiken. Nya skolkortsavtal tecknas med samtliga kommuner. 4. Uppföljning kommunsamråd Vid kommunsamråd 2013 framkom att; önskemål finns vad gäller ungdomskort för ungdomar som inte åker med skolkort samt att elever idag måste boka gruppbiljett för att ta sig till biblioteket under lågtrafik. Av denna anledning framförde kommunen önskemål om att låta pensionärer och skolungdomar att åka gratis under lågtrafik. Kommunen

41 Bilaga 34 3 (4) efterfrågade underlag/utredning avseende administrativa kostnader med anledning av denna fråga. Kollektivtrafikförvaltningen gör översyn i frågan samtliga gymnasielever i Håbo kommun idag har SL-kort men att det händer att förare nekar dem att åka med tätortstrafiken i Bålsta, vilket ibland innebär att ungdomar blir kvarlämnade i Bålsta på kvällen skolkortsfrågan inte är helt enkel att lösa och att arbete pågår dagligen med anledning av förarbeteenden ungdomarna hamnar i kläm mellan UL:s och SL:s olika biljett- och taxesystem och att det idag inte finns någon bra lösning, men att frågan kommer att ses över kontantfritt ombord medför problem för ungdomar som inte har betalkort eller giltigt färdbevis kan detta lösas? problemen för ungdomarna måste lösas gemensamt önskemål från kommunen om att få en kontaktperson inom UL för frågor angående skolskjutsar, skolkort etc. önskemål om utökning av linje 304 (mjuka linjen) vad gäller kapacitet, turtäthet och linjesträckning 5. Trafikprogram T15 Linje 730 Expresslinje mellan Enköping och Bålsta med 8 dubbelturer per vardag läggs ner då linjen har ett lågt resande. Förändringen beräknas ha låg kundpåverkan då det men några få undantag är färre än 8 påstigande i genomsnitt per tur och dessa hänvisas istället till linje 803 som går med 34 dubbelturer per vardag och tar 10 minuter längre än linje Strategiska utvecklingsfrågor Uppdatering av Regionalt trafikförsörjningsprogram Det regionala trafikförsörjningsprogrammet omfattar alla typer av regional kollektivtrafik och anger långsiktig strategisk inriktning och mål för länets trafikförsörjning. Utifrån programmet beslutar kollektivtrafiknämnden om allmän trafikplikt, det vill säga om vilken trafik som ska beställas och finansieras av landstinget. Översiktlig tidplan för uppdatering av nu gällande trafikförsörjningsprogram presenterades. Samrådsprocess och bearbetning av information kommer att ske under hösten Remissversion av uppdaterat trafikförsörjningsprogram kommer att skickas till samtliga kommuner i länet. Kollektivtrafiknämnden beräknas ta beslut i februari 2016, därefter beräknas antagande i landstingsfullmäktige i april Trafikplan 2016 Översyn kommer att göras vad gäller tätortstrafiken i Bålsta, mjuka linjen samt trafik till Uppsala. Informerades om UL:s pågående effektivitetsutredning, i vilken det bland annat ingår att göra en översyn vad gäller storlek på fordon på vissa linjer/sträckor. Tågtrafik Mälarbanan Informerades om nytt avtal mellan UL och SL juni 2016, nytt pendeltågsavtal december 2016 samt att Citybanan öppnar 2017.

42 Bilaga 34 4 (4) Mälarbanan etapp 1 Kalhäll Barkarby öppnar 2016, etapp 2 Barkarby Tomteboda öppnar Eventuellt kan detta innebära förtätad trafik på sträckan Bålsta Stockholm C, oklart vad gäller pendeltågstrafik väster om Bålsta. Regionaltåg på sträckan Västerås Enköping Bålsta Stockholm beräknas få 28 avgångar jämfört med dagens 24 avgångar. Diskussion uppstod vad gäller tillförlitlighet och störningar. Trafikdirektören klargjorde att Trafikverket ansvarar för infrastrukturen. Bålstatillägg Nuvarande avtal gällande Bålstatillägget gäller till juni/juli 2016 och är ett samverkansavtal mellan UL och SL där SL ansvarar för trafiken, är ansvariga för alla intäkter och kostnader och SL:s resevillkor gäller med Bålstatillägg för resenärer. UL betalar ersättning till SL. Nuvarande konstruktion för SL periodkort med och utan Bålstatillägg jämfördes med periodkort UL/SL Kombination. Bålsta resecentrum Informerades om pågående arbete avseende Bålsta resecentrum, där detaljplanen är påbörjad Preliminär invigning beräknas till 2019/2020. I dagsläget är hyreskostnaderna okända. Informerades om statlig medfinansiering med 50 % av kostnaden. Regelbundna avstämningar sker mellan UL och Håbo kommun i detta arbete. 7. Information från kommunen Konstateras att Håbo kommun är den kommun i länet som har sämst kommunikation med Uppsala, vilket föranleder behov av översyn vad gäller antal pendlare i kommunen. Kommunen upplever att mjuka linjen har blivit succé, men att många samtal inkommit till kommunen beroende på att den inte går ner till Bålsta centrum. Förtydligades att bussen går ner till centrum om kommunen ser till att få bort felparkerade bilar från området. Informerades om att diskussioner pågår med Trafikverket med anledning av behov av att förbättra bytespunkt Skolsta. Framfördes synpunkt att resa till stationen kräver UL-kort, vilket inte ska behövas. UL tar med sig frågan. Klas Ljungberg, utvecklingschef Håbo kommun, informerade om markanvisningstävling avseende Bålsta centrum. Maria Ekberg, samhällsplanerare Håbo kommun, informerade om kommunens information på facebook och webben angående möjlighet att ställa frågor till UL med anledning av dagens medborgarsamråd. Konstateras att i stort sett samma frågor uppkommit som vid kommunsamrådet, d.v.s. frågor om Bålstatillägget, skolkort och mjuka linjen.

43 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden (11) Sida KTN Samråd Tematiskt tillägg i översiktsplan, Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS), Håbo kommun remissvar Beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner framlagt förslag till remissvar. Ärendet Håbo kommun har tagit fram ett förslag till områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. LIS-områdena kan genom en utveckling av exempelvis bostäder, verksamheter eller förutsättningar för rekreation, friluftsliv och turism bidra till en positiv utveckling av landsbygden. Håbo kommun är en Mälarkommun med många mil Mälarstränder. Kommunens vision är att förstärka kontakten och utveckla tillgängligheten till Mälaren, samtidigt som tillväxt sker hållbart och i balans med miljö och klimat. Förslaget innehåller fyra LIS-områden samt en eller två tänkbara utvecklingsalternativ i dessa. Kollektivtrafikförvaltningen presenterar förslag till remissvar. Bilaga 35 Remissvar förslag Missiv Tematiskt tillägg översiktsplan samrådsförslag Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

44 Bilaga 35 FÖRSLAG Dnr KTN Samhälle och trafik Rickard Grönborg Tfn E-post Håbo kommun Kommunstyrelsens förvaltning Marie Pettersson Bålsta Samråd om Tematiskt tillägg till översiktsplanen för Håbo kommun angående landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) (KS nr ) Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har gjort övergripande överväganden för kollektivtrafiken samt redovisat synpunkter på hur kommunen har beaktat de regionala målen för kollektivtrafiken i det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Uppsala län samt planeringsriktlinjerna i hållplatshandboken. I övrigt har landstinget synpunkter på lokaliseringen av de utpekade områdena utifrån ett kollektivtrafikperspektiv. Konsekvenser för landstinget Utvecklingsområdena ligger i huvudsak i befintliga kollektivtrafikstråk. Vissa av områdena kommer få långa gångavstånd till hållplats. Detta bör kunna kompenseras med gena och säkra gång- och cykelvägar. I det tematiska tillägget nämns en förlängning av pendeltågstrafiken väster om Bålsta med uppehåll i Krägga. Kollektivtrafikförvaltningen bedömer att en sådan förlängning av pendeltågstrafiken ligger långt fram i tiden. Ett tåguppehåll i Krägga beror väldigt mycket på hur orten utvecklas fram till dess. Kommunen bör planera för fler bostäder, verksamheter och service i Krägga, förslagsvis genom en fördjupad översiktsplan. Yttrande Kollektivtrafikförvaltningen UL (KTF UL) anser att det är bra att kommunen i sin översiktsplanering har en tydlig inriktning att planera bostäder i stråk där det finns kollektivtrafik. Enligt Plan- och bygglagen ska det i översiktsplanen framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (3 kap. 5 4p PBL 2010:900). Kollektivtrafikförvaltningen UL anser att kommunen bör komplettera det tematiska tillägget till översiktsplanen för landsbygdsutvecklingen i strandnära lägen med målen i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet för Uppsala län samt Hållplatshandbokens riktlinjer. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

45 Bilaga 35 2 (3) Kommunen bör även beakta Hållplatshandboken och tillgänglighet i den fortsatta planeringen. Kollektivtrafikförvaltningen ser gärna att kommunen redan i översiktsplaneringen för in riktlinjer om utformning av hållplatser med tillgänglighetsanpassning i form av plattform, taktila stråk och trygga och trafiksäkra gång- och cykelvägar till och från hållplatserna samt passager över vägar. Krägga Utveckling av pendeltågstrafik väster om Bålsta ligger långt fram i tiden. En förlängning av pendeltåget västerut kan även påverka den kommersiella viljan att ha ett tåguppehåll vid Bålsta station med de regionala tågen (i nuläget SJ). Möjligheten att ha ett tåguppehåll i Krägga beror på hur kommunen i sin planering möjliggör för fler bostäder, verksamheter, service och tätortsutveckling i stort. Antal boende bör diskuteras. KTF UL ska ta fram planeringsriktlinjer för tåguppehåll. I andra län finns riktlinjer på minst invånare för att avvägningen av tåguppehåll kontra restidsuppoffring ska börja utredas. Avståndet mellan stationer, infrastrukturella förutsättningar, spårkapaciteten i förhållande till trafikering på banan (tåg med olika hastighet, antal tåg m.m.), och andra resmöjligheter samt om orten har egna målpunkter påverkar också. I samband med tåguppehåll så blir det även neddragningar på busstrafiken till och från aktuell ort för att inte ha dubblettrafik samt för att kunna bekosta tåguppehållet. KTF UL rekommenderar att Håbo kommun tar fram exempelvis en fördjupad översiktsplan för Krägga för att svara upp mot detta. Skokloster Lis-området ligger relativt långt ifrån infrastruktur och hållplatser som det är möjligt att trafikera med kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen ser gärna att kommunen även i översiktsplanen studerar möjligheten att planera in gena gång- och cykelvägar till hållplatserna för att förbättra möjligheten att använda kollektivtrafiken. Lugnet Den nytillkommande bebyggelsen bör planeras på så sätt att gångavstånd till hållplats helst inte överstiger 400 meter. Kommunen bör också säkerställa att det finns gena gång- och cykelväg till hållplats samt säker passage över väg. Barnperspektivet när det gäller transporter Håbo kommuns befolkning består av barnfamiljer och medelåldern är låg. Kollektivtrafikförvaltningen UL anser att kommunen bör i sin konsekvensbeskrivning beakta barnperspektivet vid utpekande av Lis-områden. Möjligheter och behov för barn att röra sig säkert och tryggt och kunna resa med kollektivtrafiken till aktiviteter och vänner bör beaktas och beskrivas i planen. En sådan planering skulle kunna minska behovet av skjutsning med bil vilket skulle kunna få positiva effekter på så väl klimatet som för barnen och föräldrarna.

46 Bilaga 35 3 (3) Formalia På sidan 28 i planen nämns kommunens önskemål om tågstopp i Krägga. Det bör ändras till tåguppehåll i Krägga. För Landstinget i Uppsala län Bertil Kinnunen Ordföranden Johan Wadman Trafikdirektör

47 Bilaga 35 SAMRÅD 1(2) Datum Vår beteckning KS 2014/73 nr Kommunstyrelsens förvaltning Plan- och utvecklingsavdelningen Marie Pettersson, Samhällsplanerare Tematiskt tillägg till översiktsplan, Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Håbo kommun har tagit fram ett förslag till områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. LISområdena kan genom en utveckling av exempelvis bostäder, verksamheter eller förutsättningar för rekreation, friluftsliv och turism bidra till en positiv utveckling av landsbygden. Håbo kommun är en Mälarkommun med många mil Mälarstränder. Kommunens vision är att förstärka kontakten och utveckla tillgängligheten till Mälaren, samtidigt som tillväxt sker hållbart och i balans med miljö och klimat. Lämna synpunkter på samrådsförslaget Förslaget innehåller fyra LIS-områden samt en eller två tänkbara utvecklingsalternativ i dessa. Innan vi jobbar vidare vill vi ha era synpunkter på förslaget! Synpunkter på förslaget mailas till: Marie Pettersson, samhällsplanerare E-post: marie.pettersson@habo.se alternativt skickas via brev till: Håbo kommun Kommunstyrelsens förvaltning Marie Pettersson Bålsta Vänligen inkom med synpunkter senast den 30 april Om ni har frågor om samrådsförslaget kontakta: Marie Pettersson Marie.pettersson@habo.se POSTADRESS BÅLSTA BESÖKSADRESS Centrumleden 1 TELEFON VÄXEL TELEFAX ORG.NR HEMSIDA E-POST kommun@habo.se

48 Bilaga 35 SAMRÅD 2(2) Datum Vår beteckning KS 2014/73 nr Aktiviteter under samrådstiden Två informationsmöten kommer att anordnas under samrådstiden. Då kommer samrådsförslaget att presenteras och det ges tillfälle att ställa frågor om förslaget. Informationsmötena kommer att anordnas: Tisdag 24 mars kl i Kommunhuset i Bålsta samt Torsdag 9 april kl i Kommunhuset i Bålsta Varmt välkomna! Med vänlig hälsning Marie Pettersson Samhällsplanerare

49 Bilaga 35 PLAN 21 Datum Vår beteckning KS nr Karta 4. Befintlig och planerad utbredning av VA-nät samt kollektivtrafik.

50 Bilaga 35 PLAN 22 Datum Vår beteckning KS nr Utveckla mälarnära boende och friluftsliv Kommunens vision Vårt Håbo 2030 framhåller kommunens närhet till Mälaren. Närheten till vattnet är både en stor tillgång men även som ett stort ansvar. Mälarnära områden ska utvecklas och förvaltas så att de även finns kvar och kan nyttjas av kommande generationer. Även kommunens översiktsplan lyfter närheten till Mälaren och den möjlighet den ger till rekreation och friluftsliv. En ökad tillgänglighet till stränderna och vattnet eftersträvas och föreslås ske genom byggande av gång- och cykelvägar till och längs med lämpliga strandpartier. Att öka tillgängligheten till Mälarens stränder skapar attraktiva miljöer att bo och vistas i. Det främjar friluftslivet och möjligheten till rekreation, vilket bidrar till en social hållbar utveckling. Attraktiva boendemiljöer bidrar till ett förstärkt befolkningsunderlag och en positiv utveckling av landsbygden. Inriktning: o Bevara Mälaren och dess stränders värde för friluftsliv och rekreation. o Förstärk närheten och tillgängligheten till Mälaren. o Beakta och säkerställ möjligheten till allemansrättsligt nyttjandet av stränderna. o Lämna alltid fri passage till strandlinjen.

51 Bilaga 35 PLAN 23 Datum Vår beteckning KS nr Karta 5. Rekreations- och friluftslivsvärden i kommunen.

52 Bilaga 35 PLAN 24 Datum Vår beteckning KS nr Värna om växt- och djurliv Håbo kommun ska enligt Vårt Håbo 2030 vara en grön kommun med biologisk mångfald, giftfria miljöer och ett rikt naturliv. Naturen fyller en viktig funktion för växter och djur samt för friluftsliv och rekreation. Naturkvaliteter ska värnas och merparten av naturen ska behållas för rekreation och för kommande generationers behov. En estetiskt tilltalande landskapsbild ska bibehållas vid exploatering och en långsiktigt god hushållning av naturresurser ska eftersträvas. Håbo ska vara en hållbar tillväxtkommun där tillväxt sker i balans med miljö och klimat. En fysisk planering som sker i samspel med växt- och djurlivet kan bevara och utveckla växt- och djurlivet på platsen samtidigt som en utveckling av kommunen sker. Inriktning: o Utveckla bostäder och friluftsliv i samspel med växt- och djurlivet, rekreations- och friluftsvärden. o Värna Mälarens miljöer och funktion som dricksvattentäkt. o Ge känsliga strandområden och områden med särskilt skyddsvärda naturförhållanden ett erforderligt skydd.

53 Bilaga 35 PLAN 25 Datum Vår beteckning KS nr Karta 6. Värdefulla områden för växt- och djurlivet.

54 Bilaga 35 PLAN 26 Datum Vår beteckning KS nr Ta hänsyn till kulturmiljöer Kulturmiljöerna fyller en viktig funktion för ett områdes karaktär och identitet. Håbo kommun har en rik och varierad kulturmiljö med många spår i naturen efter aktiviteter från tidigare generationer. I kommunens vision framgår att kommunens sjönära kulturmiljöer ska lyftas fram och områden med kulturhistoriska värden ska värnas. Skoklosterhalvön samt området kring Yttergran och Övergran är riksintresseområden för kulturmiljövården och skyddas genom MB. Översiktsplanen framhåller att miljöer och objekt av kulturhistoriskt värde ska skyddas så att det kulturhistoriska värdet består. Utvecklingspotentialen på landsbygden är nära sammankopplad med platsens kulturhistoriska arv. Utveckling sker i samspel med platsens kulturmiljö, bebyggelse och landskapets karaktär. Inriktning: o Ta hänsyn till områdets kulturhistoria vid lokalisering och gestaltning av ny bebyggelse. o Bevara landsbygdens kulturmiljö, identitet och landskapets karaktär. o Skapa förutsättningar för ett rikt odlingslandskap och bevara det öppna landskapet.

55 Bilaga 35 PLAN 27 Datum Vår beteckning KS nr Karta 7. Värdefulla områden för kulturmiljön.

56 Bilaga 35 PLAN 28 Datum Vår beteckning KS nr Identifierade områden Utifrån resonemanget om begreppen tätort och landsbygd samt utifrån de fyra planeringsinriktningar som presenterats har fyra strandnära områden som anses främja en landsbygdsutveckling identifieras. Dessa fyra områden presenteras och inventeras nedan. Inventeringen kartlägger befintliga värden i de identifierade områdena. En sammanfattande tabell finns i slutet av avsnittet. 4.1 Krägga Krägga är en mindre ort belägen i kommunens västra del intill Ekolsundsviken och söder om E18. Avståndet till Bålsta är cirka 10 km. Befolkningsmängden uppgår till knappt 500 personer. I orten finns en hotell- och konferensanläggning med restaurang men i övrigt ingen samhällsservice. Krägga tillhör en av Håbo kommuns två utvecklingsorter. Tillämpning av LIS är därmed möjlig men ska ske med hänsyn till befintlig befolkning och strandskyddets särskilda betydelse i redan exploaterade områden. Bebyggelse och infrastruktur Krägga består dels av Krägga herrgård med äldre mangårdsbyggnad, flyglar och ekonomibyggnader och dels av ett fritidshusområde där det för närvarande sker en omvandling till permanentboende. Bostadsbyggnationen började under början av talet som en följd av den tågstation som då fanns på orten men majoriteten av bebyggelsen har tillkommit sedan 1950-talet. Större delen av Krägga är detaljplanelagt för friliggande småhus. De senast planlagda områdena är inte fullt utbyggda. Enligt kommunens bostadsförsörjningsprogram planeras 50 småhus i Krägga under kommande fyra år. I den kommunomfattande översiktsplanen är Krägga ett av de områden som anses lämpligt för bebyggelsetillskott och vidare utveckling. Översiktsplanen framhåller att ny bebyggelse kan tillkomma under förutsättning att den är förenlig med områdets kulturhistoriska värden samt att VAfrågan går att lösa tillfredsställande. Utifrån ett infrastrukturperspektiv har platsen alltid haft en strategisk betydelse, historiskt sett på grund av lokaliseringen utmed viktiga vattenfarleder och idag utefter Mälarbanan och E18, vilka utgör järnväg respektive väg av riksintresse. Det finns ingen direkt koppling från Krägga till motorväg och järnväg utan närmsta påfart och tågstopp är i Bålsta. På lång sikt finns ambitioner att utreda möjligheten att förlänga pendeltågtrafiken till Enköping, vilket skulle skapa möjligheter för ett tågstopp i Krägga. Ett tågstopp i Krägga skulle innebära att områdets koppling till Mälardalen förstärktes genom en ökad tillgänglighet till Bålsta och Stockholm i öster samt Enköping och Västerås i väster. Över Ekolsundsviken går en äldre banvall som idag fungerar som cykel- och gångpassage mellan Krägga/Stämsvik och Ekolsund i Enköpings kommun. Gång- och cykelvägar österut mot Bålsta tätort saknas. Orten är kopplad mot det kommunala VA-systemet och trafikeras av kollektivtrafik, se karta 4.

57 Bilaga 35 PLAN 29 Datum Vår beteckning KS nr Mälarnära boende och friluftsliv Krägga sträcker sig längs med vattnet från herrgården, förbi Mälarbanan och vidare norrut mot E18. Området är förhållandevis glest bebyggt. Stränderna är delvis ianspråktagna för bostadsbebyggelse och angöring mot vattnet. Herrgårdslandskapet kring Krägga gård uppfattas som halvoffentligt. Ekolsundsviken i Mälaren samt omkringliggande landområde är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Tillgängligheten till stränderna är förhållandevis god. I Krägga finns en kommunal badplats, brygga och andra strandnära rekreationsområden. Området kring Krägga utgör ett omväxlande friluftsområde med bland annat djur- och fågelrika partier, badhällar och svamp- och bärrika skogsmarker. Växt- och djurliv Området kring Krägga herrgård består av åker- och betesmarker samt ädellövsbestånd och parker. Två små bäckar rinner genom området. Hagmarkerna i den södra delen betas. Bebyggelsen runt herrgården har expanderat under de senaste decennierna men gröna partier med alléer, grova ädellövträd och parkmiljöer finns kvar. Odlingslandskapen bör behållas och ädellövträden bör gynnas enligt kommunens naturvårdsplan från Söder om Krägga finns naturvärden i form av ädellövskog och bergbrant, se karta 6. Med hänsyn till bevarandevärdena i naturmiljön rekommenderar kommunens översiktsplan att nuvarande markanvändning från Krägga herrgård och söder ut längs Mälarkusten bör fortgå. Området överlappar till viss del med det i ÖP utpekade utvecklingsområdet för bostäder. Den ekologiska statusen i Ekolsundsviken är utifrån vattenförvaltningens indelning en del av Prästfjärden. Prästfjärden har enligt vattenförvaltningens preliminära statusklassificering för 2015 god ekologisk status. Problem kopplat till miljögifter finns dock. Den kemiska statusen i Prästfjärden uppnår inte god status på grund av höga kvicksilverhalter. Ekolsundsviken i Mälaren är av riksintresse för yrkesfisket. Kulturmiljöer Krägga herrgård ligger vid Ekolsundsviken, omgivet av odlingslandskap med skogsbackar av ädellövsträd. Det har tidigare legat ett tegelbruk på platsen och i hagmarkerna runt gården finns forntida gravlämningar. Området kring Krägga herrgård är utpekat som lokalt intresse för kulturmiljövården i kommunens översiktsplan. Sedan 1985 fungerar Krägga gård som konferenshotell. Krägga gård har ett kultur- och arkitekturhistoriskt värde och det är viktigt att byggnaderna bevaras. I och omkring Krägga finns utöver Krägga herrgård knappa tiotalet byggnader utpekade i Håbo kommuns kulturmiljöprogram med anledning av deras betydelse för kulturmiljön samt deras kultur- och arkitekturhistoriska värden.

58 Bilaga 35 PLAN 30 Datum Vår beteckning KS nr Skokloster På östra Skohalvön intill Skofjärden i Mälaren ligger ett antal bebyggelsekoncentrationer som tillsammans bildar Skokloster tätort. Orten består av Söderskogen, Idealbyn och Slottskogen och har cirka invånare. Orten ligger knappt 20 km norr om Bålsta. I området finns förskola, skola, lanthandel, restaurang, brandstation samt vatten- och reningsverk. Skokloster tillhör en av Håbo kommuns två utvecklingsorter. Tillämpning av LIS är därmed möjlig men ska ske med hänsyn till befintlig befolkning och strandskyddets särskilda betydelse i redan exploaterade områden. Bebyggelse och infrastruktur Områdena Söderskogen, Idealbyn och Slottskogen har bebyggts och exploaterats oberoende av varandra men bildar idag en sammanhängande bebyggelse. Området begränsas i väster av Skokloster naturreservat och i öster av Skofjärden. Hela området är detaljplanelagt för i huvudsak friliggande villor. Det finns outbyggda områden i gällande detaljplaner samt planer på att exploatera ytterligare i områden nära vattnet. Skokloster tätort består av före detta fritidshusområden som permanenterats samt permanentbebyggelse som uppförts framförallt under och 80-talen. Bebyggelsen är till stor del lokaliserad i enklaver sammanbundna av trafikseparerad infrastruktur för bilar, cyklister och gående. Idealbyn består delvis av ett tjugotal flerbostadshus som uppfördes under 1990-talet. Tanken med området var att skapa ett idealsamhälle som kombinerade god mental miljö med god fysisk miljö. Förutom bostäder finns ett samlingscenter, företagscenter och en friskola åk F-6. I översiktsplanens rekommendationer för kommande markanvändning identifieras två områden för bostadsbebyggelse i Skokloster. Den ena innebär ett bostadstillskott på omkring bostäder och är beläget mellan Idealbyn och Söderskogen. Det andra området ligger söder om Söderskogen och omfattar mellan 50 och 75 nya bostäder. I kommunens bostadsförsörjningsprogram planeras cirka 300 bostäder på Skokloster udde, mellan Idealbyn och Slottsskogen, fram till år Skokloster är anslutet till det kommunala VA-nätet och är kollektivtrafikförsörjt, se karta 4. Mälarnära boende och friluftsliv Landskapet vid Skokloster tätort har en typisk karaktär för Skohalvön med branta stränder och bebyggelse lokaliserad på platåer. Stränderna är förhållandevis fredade från privatisering med enstaka boplatser i kommunal och privat regi. I övrigt utgörs exploaterade områden vid stranden av badplatser med bryggor, småbåtshamn samt ett reningsverk. Vid Söderskogen finns grillplats, bollplan och lekplats i anslutning till badplatsen. Skofjärden i Mälaren samt omkringliggande landområde är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Upplandsleden passerar längs Skohalvöns östra strand, förbi Skokloster längs Mälaren. Upplandsleden är en 40 mil lång vandringsled som utvecklas och förvaltas av Upplandsstiftelsen, men sköts av respektive kommun.

59 Bilaga 35 PLAN 31 Datum Vår beteckning KS nr Växt- och djurliv Stora delar av Skohalvön är utpekat som naturreservat, se karta 6. Skokloster tätort angränsar i väster till naturreservatet. Naturområdet inom Skokloster tätort har skyddsvärda inslag av bland annat den rödlistade bombmurklan och stor vårtrattskivling. Partier med ädellövskog och bäckraviner förekommer. Söder om möjligt LIS-område finns ett antal naturvärden identifierade. I Skogsstyrelsens inventering av nyckelbiotoper och naturvärden identifieras bergsbranter mot Skofjärden, strandskog och äldre naturskogsartade skogar. Kommunens naturvårdsplan identifierar ett antal värdeområden inom möjligt LIS-område i Skokloster. I skogen kring Mälbäck, i LIS-områdets södra del, förekommer exempelvis flera skyddsvärda arter som ärgspik, brun guldbagge och stenporella. I Hummeldalen finns en lövskogslund där bland annat blånande fingersvamp påträffats. Den ekologiska statusen i Skofjärden är måttlig enligt vattenförvaltningens preliminära statusklassificering för år Det som hindrar Skofjärden från att uppnå god status är framförallt problem kopplat till övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen uppnår inte god status framförallt på grund av höga kvicksilverhalter. Skofjärden är av riksintresse för yrkesfisket. Kulturmiljöer Större delen av Skokloster utgör riksintresse för kulturmiljövården. Stranden och möjligt LIS-område omfattas dock inte av riksintresseområdet, utan ligger öster om dess gräns. Område av regionalt intresse för kulturmiljövården är något mer omfattande än riksintresset och omfattar även Skokloster tätort. Cirka en kilometer norr om tätorten ligger Skokloster slott och Skokloster kyrka. Platsen är ett välkänt turistmål med stor kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Från Skokloster slott och österut på Skohalvön breder en vid dalgång ut sig. Områdets agrara karaktär, där det kring Skokloster framförallt består av en småbruten odlingsbygd, är en viktig kulturmiljö i kommunen. Idealbyns bebyggelse, som är utformad med stor omsorg både vad gäller helhet och detaljer, har ett kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Till- och nybyggnader ska underordnas bostadshusen och inte avvika i stil, skala eller material enligt kommunens kulturmiljöprogram.

60 Bilaga 35 PLAN 32 Datum Vår beteckning KS nr Övergran Övergran är beläget vid Varpsund, mellan Stora Ullfjärden och Ryssviken, och är en del av mälarviken Gorran. Omkring ett femtiotal personer bor i området kring Övergran kyrka, som ligger cirka fem kilometer norr om Bålsta tätort. Övergran tillhör kategorin byar och landsbygd. Tillämpning av LIS är möjlig. Bebyggelse och infrastruktur Övergran ligger utefter riksväg 263. Innan E18:s nuvarande sträckning var det den huvudsakliga vägförbindelsen mellan Stockholm och Västerås. Idag trafikeras vägen av kollektivtrafik med bussar mellan Bålsta-Enköping och Bålsta-Uppsala. Kommunalt VA finns utbyggt i området, se karta 4. Knappt en kilometer norr om Övergran kyrka ligger Katrinedal herrgård. Bebyggelsen i området omkring Övergran är framförallt koncentrerad kring kyrkan och herrgården. Delar av Övergrans by omfattas av områdesbestämmelser med syfte att bevara områdets kulturmiljövärden. Värdefulla gårds- och bymiljöer ska enligt områdesbestämmelserna skyddas mot störande bebyggelse. Mälarnära boende och friluftsliv Övergran ligger intill Ryssvikens västra strand med utsikt över strandområdet och vattnet. Byns nuvarande utveckling är framförallt vänd mot väg 263 och den koppling till Bålsta, Enköping och Sigtuna som vägen innebär. Det finns ingen tydlig koppling mot vattnet, vilket medför att stranden upplevs som svåråtkomlig. Ryssviken samt de omkringliggande landområdena omfattas av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Växt- och djurliv Sluttningen på Ryssvikens västra strand utgörs framförallt av öppna betesmarker. Ädellövträd förekommer, framförallt intill kyrkan och herrgården. Längs stranden finns en betad strandäng. Vid strandängen samt vid intilliggande vassvik är olika typer av sjöfåglar vanligt förekommande. Ryssvikens västra strandområde, inklusive strandängarna, är utpekade i kommunens naturvårdsplan med rekommendationen att nuvarande markanvändning ska bestå. De öppna betesmarker på Ryssvikens västra strandsluttning och sankängarna närmast vattnet är klassade som ekologiskt känsliga områden. Dessa tillsammans med den odlade marken i direkt anslutning till bebyggelsen framhålls i områdesbestämmelserna för Övergran som en nödvändig förutsättning för upplevelsen av bymiljön.

61 Bilaga 35 PLAN 33 Datum Vår beteckning KS nr Den ekologiska statusen i Ryssviken, som är en del av mälarsundet Gorran, är måttlig enligt de preliminära klassificeringarna för Problem som hindrar vattenförekomsten från att uppnå god ekologisk status är framförallt kopplade till övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen uppnår inte god status på grund av höga kvicksilverhalter. Ryssviken, som en del av Mälaren, är av riksintresse för yrkesfisket. Kulturmiljöer Området Övergran-Yttergran i Håbo kommun omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, se karta 7. Kulturmiljön i området karaktäriseras av ett flertal stora gårdar som på ett markant sätt framhäver landskapsbilden. Varpsund och dess förbindelse över vattnet mellan Stora Ullfjärden och Ryssviken har haft en strategisk betydelse historiskt sett. Övergran ligger i ett utpräglat jordbruks- och herrgårdslandskap med koppling till sockenkyrkan vid Övergran, byggd på 1100-talet, och herrgårdsmiljöerna vid Katrinedal. Vid kyrkan samlades en rad sockenfunktioner så som skola och fattigstuga. Området ligger mitt i ett större sammanhängande odlingslandskap som sträcker sig från Ryssviken och västerut. Övergrans by har fortfarande karaktär av ett sockencentrum. Övergransgården, tidigare Övergrans kyrkskola, används idag som samlingslokal och har ett kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Även Övergrans prästgård har ett kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Utöver dessa byggnader finns ett flertal andra byggnader omkring Övergran som enligt kommunens kulturmiljöprogram utgör viktiga delar i kulturmiljön. Enligt kommunens översiktsplan ska områdets kulturmiljövärde bevaras så långt det är möjligt och de värdefulla gårds- och bymiljöerna ska skyddas mot störande bebyggelse.

62 Bilaga 35 PLAN 34 Datum Vår beteckning KS nr Lugnet Lugnet är beläget på västra Skohalvön intill sundet Gorran i Mälaren. Lanskapet på Skohalvön har en typisk karaktär av platåer med branta raviner ner mot strandområdena. Omkring 120 personer bor i området som är beläget cirka 15 km norr om Bålsta. Mindre än en kilometer norr om bostadsområdet ligger Skokloster camping som är en privatägd camping. På campingen finns restaurang och kiosk. I övrigt finns ingen befintlig service eller handel i området. Lugnet tillhör kategorin byar och landsbygd. Tillämpning av LIS är möjlig. Bebyggelse och infrastruktur Lugnet är ett fritidshusområde som till stor del omvandlats till permanentboende. Bebyggelsen består av ett 60-tal friliggande bostadshus som ligger på en hög platå med utsikt över mälarviken Oxen. Hela bostadsområdet är detaljplanelagt. Lugnet ligger intill Skoklostervägen är kollektivtrafikförsörjt genom busslinjen Bålsta-Skokloster. Området är anslutet till det kommunala VA-systemet, se karta 4. Mälarnära boende och friluftsliv Bebyggelselokaliseringen i Lugnet följer den karaktär som är vanlig på Skohalvön med lokalisering på platåer. Strandområdena som skiljs från platåerna genom branta raviner är i regel fredade från exploatering. Bebyggelsen i Lugnet har en nära kontakt med vattnet genom en gräsyta som i väster övergår i badområde med strand, bryggor, grillplats och småbåtshamn. I norr finns stigar genom bostadsområdet som leder till campingen. Sundet Gorran, som en del av Mälaren, utgör riksintresse för det rörliga friluftslivet. Upplandsleden utgår från bebyggelsen i Lugnet och går mot östra och södra Skohalvön. Strandområdet norr om bebyggelsen i Lugnet, vid Sånka, har utnyttjats som camping och badplats sedan 1960-talet.

63 Bilaga 35 PLAN 35 Datum Vår beteckning KS nr Växt- och djurliv Skokloster naturreservat sträcker sig över stora delar av Skohalvön. Lugnet omfattas inte av naturreservatet men angränsar i väster till området. Gorran, som en del av Mälaren, utgör riksintresse för yrkesfisket. I kommunens översiktsplan redovisas rekommendationer för kommande markanvändning. Omkring Lugnet finns två utpekade bevarandeområden med hänsyn till växt- och djurlivet. Söder om möjligt LIS-område växer äldre barrskog med inslag av ädellövträd. Området gränsar till Mälaren med en bitvis mycket brant förkastningsbrant. Norr om bebyggelsekoncentrationen i Lugnet finns en meter bred sandstrandshylla. Utanför stranden är vattnet vassfritt och innanför stranden finns en brant strandbrink med tallskog. Område beläget innanför strandbrinken består av strandskog med gran-, björk- och tallpartier. Där gran dominerar växer rikligt med bombmurklor och på de äldre tallarna finns bland annat arterna reliktbock och blodticka. Den ekologiska statusen i Gorran är måttlig enligt vattenförvaltningens preliminära klassificering för Problem i vattenförekomsten är framförallt kopplat till övergödning och miljögifter. Den kemiska statusen uppnår inte god status på grund av höga kvicksilverhalter. Gorran är av riksintresse för yrkesfisket. Kulturmiljöer Stora delar av Skohalvön består av riksintresse för kulturmiljövård, se karta 7. Lugnet omfattas inte av riksintresset men angränsar i väster till området. Skohalvön är även utpekat som område av regionalt intresse för kulturmiljövården. Lugnet och Sånka camping omfattas av detta område. Vid Sånka finns torpmiljöer som tillkom under 1800-talet. Många av husen är av kultur- och arkitekturhistoriskt värde och utpekade i kommunens kulturmiljöprogram. Torpmiljöerna ligger längre än 300 meter från stranden och ingår därmed inte i föreslaget LIS-område. Vid campingen finns utpekad värdefull bebyggelse i form av en kiosk i schweizerstil från 1800-talet senare hälft.

64 Bilaga 35 PLAN 36 Datum Vår beteckning KS nr Sammanfattande tabell KRÄGGA SKOKLOSTER ÖVERGRAN LUGNET ORTSDEFINITION Utvecklingsort Utvecklingsort Byar och landsbygd Byar och landsbygd BEBYGGELSE OCH INFRASTRUKTUR Permanentering av fritidshus Kollektivtrafik och VA Kollektivtrafik och VA Utvecklingsområde i ÖP Kollektivtrafik och VA Fritidshusområde, delvis omvandlat MÄLARNÄRA BOENDE OCH FRILUFTSLIV Utvecklingsområde i ÖP Kommunal badplats Service Pågående detaljplanering Stränder fredade från exploatering Badplats, småbåtshamn m.m. Områdesbestämmelser Svåråtkomlig strand Kollektivtrafik och VA Hög tillgänglighet till stranden Camping Riksintresse rörliga friluftslivet Riksintresse rörliga friluftslivet Upplandsleden Riksintresse rörliga friluftslivet Riksintresse rörliga friluftslivet Upplandsleden VÄXT- OCH DJURLIV Odlingslandskap och ädellövträd God ekologisk vattenstatus Angränsar till naturreservat Rödlistade och skyddsvärda arter Måttlig ekologisk vattenstatus Ekologisk känsliga områden Rikt fågelliv Måttlig ekologisk vattenstatus Angränsar till naturreservat Bevarandevärda områden utifrån naturvärden Måttlig ekologisk vattenstatus KULTURMILJÖER Angränsar till riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för kulturmiljövård Regionalt intresse för kulturmiljövård Krägga herrgård Skokloster slott och kyrka Värdefulla byggnader Torpmiljöer Idealbyn Områdesbestämmelser

65 Bilaga 35 PLAN 37 Datum Vår beteckning KS nr Utvecklingsförslag Nedan presenteras olika utvecklingsförslag för respektive identifierat område. Ett av de presenterade alternativen är ett nollalternativ som innebär att inget LIS-område pekas ut. Konsekvenser av de olika alternativen utreds därefter. Om och hur en föreslagen utveckling går att förena med den övergripande planeringsinriktningen såväl som syftet med strandskyddet och LIS utgör utgångpunkt i diskussionen. De geografiska gränserna för LIS-områdena är ungefärliga och kan komma att justeras bland annat beroende på utvecklingsalternativ.

66 Bilaga 35 PLAN 38 Datum Vår beteckning KS nr LIS-områden i ett långsiktigt perspektiv Utpekande av LIS-områden, och möjligheten att upphäva strandskyddet med syfte att främja en landsbygdsutveckling, innebär inte att strandskyddets syfte kan åsidosättas. Strandskyddets syften, att trygga en allemansrättslig tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten, ska långsiktigt tryggas även inom LIS-områden. De långsiktiga effekterna på strandskyddets syften måste hanteras inom föreslagna LIS-områden. Att Mälaren är en sjö där det generellt råder ett högt exploateringstryck kan tala för att bevara strandskyddet och freda stränderna från exploatering. Exploateringstrycket varierar dock mellan olika delar av Mälaren. I Håbo kommun är exploateringstrycket lägre än vid andra delar av Mälarens stränder och inom kommunen finns en stor andel oexploaterade stränder. Möjligheten att identifiera LIS-områden inom kommunens gränser bedöms därför vara god, trots den restriktivitet som råder för Mälaren. Identifiering av möjliga LIS-områden har skett i närhet till befintlig bebyggelse för att freda orörda stränder. Att utveckla begränsade delar av Håbo kommuns stränder ligger i linje med kommunens vision att skapa mälarnära boenden. Närheten till Mälaren behöver inte nödvändigtvis skapas genom bostadsbyggnation nära stränderna, utan kan även skapas genom en ökad tillgänglighet till stranden genom exempelvis trappor eller gångstråk. Att tillgängliggöra Mälaren och dess stränder skapar attraktiva miljöer för såväl boende som besökare till kommunen. En ökad tillgänglighet till stränderna främjar friluftslivet. En utveckling av verksamheter som främjar natur, turism och friluftsliv framhålls av länsstyrelsen som särskilt lämpliga vid Mälaren då turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid exploatering vid Mälaren. Ett förstärkt befolkningsunderlag i kommunens utvecklingsorter, byar och landsbygd skapar möjligheter till en fortsatt landsbygdsutveckling i kommunen. Möjligheter till utvecklad och förstärkt service skapas. Det kan exempelvis röra sig om etablering av dagligvaruhandel, tryggat elevunderlag för skolverksamhet eller utökade kollektivtrafiklinjer. Detta skapar en livskraftig landsbygd med attraktiva boendemiljöer för nya såväl som befintliga invånare. Stor hänsyn till naturvärden måste tas och övergångszonen mellan land och vatten är ofta en mycket artrik naturmiljö. Förhållandet mellan befintliga värden på en plats och utpekande av LIS-område ska inte utgöra en motsättning. Med hjälp av LIS kan exempelvis befintligt växt- och djurliv uppmärksammas. Attraktiva friluftsområden kan skapas samtidigt som kunskapen om växt- och djurlivet i kommunen ökar. Det i sin tur kan ge invånarna en ökad medvetenhet och därmed ett långsiktigt förvaltande av kommunens naturresurser. 5.2 Krägga Utvecklingsförslag Alternativ A innebär att Krägga pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra utveckling av strandnära bostadsbebyggelse. Bebyggelsen utformas så att strandlinjen inte privatiseras. Etablering av ortscentrum med underlag för service och handel möjliggörs. Krägga herrgård kan utgöra ett nav. Herrgården och de omkringliggande kultur- och naturmiljöerna bevaras. Stor hänsyn tas till de unika gårdsmiljöerna, hagmarkerna, lövträdspartierna och betesmarkerna. Alternativ B innebär att Krägga pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra en utveckling av friluftsvärden i området. Friluftsområdet i anslutning till Krägga herrgård utvecklas

67 Bilaga 35 PLAN 39 Datum Vår beteckning KS nr med fler offentliga miljöer längs vattnet. Stränderna tillgängliggörs med gång- och cykelstråk. Badplatsen utvecklas. Krägga herrgård och de omkringliggande kultur- och naturmiljöerna bevaras. Stor hänsyn tas till de unika gårdsmiljöerna, hagmarkerna, lövträdspartierna och betesmarkerna. Alternativ C innebär ett nollalternativ. Inget LIS-område pekas ut i Krägga Konsekvenser Kommunens översiktsplan pekar ut Krägga som ett utvecklingsområde. Bostadsbyggnation i Krägga skapar attraktiva livsmiljöer samt stärker kommunens koppling till Mälaren. Ett tillskott av bostäder, som alternativ A innebär, skapar ett ökat befolkningsunderlag och därmed möjligheter till utveckling av service i området. Boendenära service bidrar i många fall till ett enklare livspussel (social hållbarhet) och ett minskat resande (ekologisk, ekonomisk hållbarhet). Utifrån infrastrukturperspektivet utgör Krägga en lämpligt ort för vidare bostadsutveckling då området servas av kollektivtrafik samt kommunalt VA. Strandnära exploatering kan innebära att stranden upplevs som mer privat och därmed bidrar till en minskad tillgänglighet. En sådan effekt motverkar strandskyddets syfte att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till stranden. Bostadsbyggnation inom LIS-område ställer höga krav på placering och utformning för att förhindra privatisering av stranden. I närhet av vattenbryn är växtoch djurvärden ofta höga vilket ställer krav på stor försiktighet. Att reparera skador i naturen till följd av exploatering är ofta kostsamt och ibland även omöjligt. Naturvärden såväl som påverkan på kulturmiljöer måste utredas vidare vid eventuell planläggning för bostäder. En utveckling av verksamheter som främjar natur, turism och friluftsliv framhålls av länsstyrelsen som särskilt lämpliga vid Mälaren då turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid exploatering längs med Mälarens stränder. Genom gång- och cykelstråk ökar tillgängligheten till Mälaren. Alternativ B skapar rekreativa värden och bidrar till att Mälarens attraktionskraft lyfts fram och synliggörs för invånare samt besökare i kommunen. En ökad tillgänglighet till stranden kan gynna befintlig verksamhet i området och bidra till att bebyggelsetrycket i övriga delar av Krägga, som inte omfattas av strandskydd, ökar. Incitamenten för alternativ B, jämfört med alternativ A, bedöms utifrån ett ekonomiskt perspektiv vara lägre. Risken att föreslagen utveckling inte realiseras bedöms därför vara större i altenativ B jämfört med alternativ A. Att värna om natur- och kulturvärden är av vikt även vid utveckling enligt altenativ B. Att Krägga haft en positiv befolkningstillväxt under de senaste åren talar för att Krägga kommer att fortsätta att växa även utan LIS-område. Under kommande år finns ett planerat bostadstillskott. Ett LIS-område som möjliggör bostäder kan utifrån det faktumet anses onödigt. Vid ett nollalternativ, där inget LIS-område pekas ut, riskerar dock tillväxttakten att bli lägre. Det kan i sin tur innebära att en utveckling av servicen i området försvåras. Utan den positiva skjuts i befolkningsunderlaget och i ortsutvecklingen som ett LIS-område skapar finns risken att den efterfrågade landsbygdsutvecklingen uteblir. Natur- och kulturvärden bevaras och kollektivtrafiken är oförändrad i ett nollalternativ. Stränderna i Krägga bedöms vara relativt tillgängliga enligt nuvarande markanvändning. 5.3 Skokloster Utvecklingsförslag Alternativ A innebär att Skokloster pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra en utveckling av funktioner som bidrar till en fortsatt utveckling av området. Det kan röra sig om samlingsplatser för friluftslivet, handel, service, nöje, kultur och i begränsad utsträckning bostäder.

68 Bilaga 35 PLAN 40 Datum Vår beteckning KS nr Utveckling av småbåtshamn och marina möjliggörs i syfte att öka friluftslivet. Nya funktioner i området samlas längs den exploaterade delen av stranden. Stråk för gång och cykel från omkringliggande bebyggelse uppmuntras för att tillgängliggöra stranden för bofasta och besökare. Stor hänsyn till skyddsvärda växt- och djurarter tas vid utveckling av området. Utpekade värdefulla kulturmiljöer värnas. Alternativ B innebär att Skokloster pekas ut som LIS-område med liknande rekommendation som alternativ A, dock i en mer begränsad omfattning. Samlingspunkter för friluftslivet prioriteras och utveckling av småbåtshamn och marina möjliggörs i syfte att öka friluftslivet. Funktioner kopplade till handel, service, nöje och/eller kultur kan i begränsad omfattning etableras. Nya funktioner i området samlas längs den exploaterade delen av stranden. Stråk för gång och cykel från omkringliggande bebyggelse uppmuntras för att tillgängliggöra stranden för bofasta och besökare. Stor hänsyn tas till skyddsvärda växt- och djurarter vid utveckling av området. Utpekade värdefulla kulturmiljöer värnas. Alternativ C innebär ett nollalternativ. Inget LIS-område pekas ut i Skokloster Konsekvenser Kommunens översiktsplan pekar ut Skokloster som ett utvecklingsområde. Infrastruktur till området, i form av bland annat kollektivtrafik och VA-ledningar, är väl utbyggd. Alternativ A, där bostadsbebyggelse ingår i LIS-området, ger ett ökat befolkningsunderlag i Skokloster. Det möjliggör en förstärkning och förädling av befintlig service i området vilket bidrar till en positiv utveckling i Skokloster tätort såväl som i övriga delar av Skohalvön. Att möjliggöra bostadsbyggnation inom LIS-området stärker incitamenten att utveckla andra nämnda funktioner i området. Utvecklingen enligt alternativ A skapar attraktiva livsmiljöer samt stärker kommunens koppling till Mälaren. Strandnära exploatering kan medföra att stranden upplevs som mer privat och därmed bidrar till en minskad tillgänglighet. En sådan effekt motverkar strandskyddets syfte att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till stranden. Om exploatering bedöms möjlig utan att ianspråkta stranden kan det vara att föredra, för att försäkra sig om att de strandnära värdena bevaras. Bostadsbyggnation inom LIS-område ställer höga krav på placering och utformning för att förhindra privatisering av stranden. I närhet av vattenbryn är växt- och djurvärden ofta höga vilket ställer krav på stor försiktighet. Att reparera skador i naturen till följd av exploatering är ofta kostsamt och ibland även omöjligt. Naturvärden såväl som påverkan på kulturmiljöer måste utredas vidare vid eventuell planläggning. Alternativ B och delar av alternativ A ligger i linje med länsstyrelsens rekommendationer kring utveckling i LIS-områden. Verksamheter som främjar natur, turism och friluftsliv är särskilt lämpliga vid Mälaren då turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas vid exploatering längs Mälarens stränder. I ett LIS-område där funktioner kopplade till handel, service, nöje eller kultur möjliggörs ökar tillgängligheten till stranden och stärker områdets kontakt mot Mälaren. Mälarens attraktionskraft lyfts fram och synliggörs för invånare och besökare i kommunen. Incitamenten för alternativ B, jämfört med alternativ A, kan utifrån ett ekonomiskt perspektiv vara lägre vilket kan innebära att utvecklingen uteblir. Att värna om natur- och kulturvärden är av vikt även vid utveckling enligt alternativ B.

69 Bilaga 35 PLAN 41 Datum Vår beteckning KS nr En utveckling enligt alternativ A eller alternativ B medför sannolikt en positiv utveckling även i övriga Skokloster tätort. Genom en förstärkt koppling till Mälaren ökar attraktionskraften. Ett ökat befolkningsunderlag medför möjlighet att utveckla befintlig service. En tillväxt i Skokloster tätort är efterfrågad. Efterfrågad utveckling kan komma till stånd även utan ett LIS-område. Om Skokloster bedöms ha ett tillräckligt exploateringstryck utan LIS-område är det ett argument för ett nollalternativ. Vid ett nollalternativ riskerar dock tillväxttakten att bli lägre eller helt utebli. Det kan i sin tur innebära att en utveckling av servicen i området försvåras. Utan den positiva skjuts i befolkningsunderlaget och i ortsutvecklingen som ett LIS-område skapar finns risken att den efterfrågade landsbygdsutvecklingen uteblir. Natur- och kulturvärden bevaras och kollektivtrafiken är oförändrad i ett nollalternativ. 5.4 Övergran Utvecklingsförslag Alternativ A innebär att Övergran pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra en ökad koppling till stranden för nuvarande bebyggelse. Genom anläggningar för friluftsliv, som exempelvis fågeltorn och strandpromenad, ökar tillgängligheten till stranden. Utmed Ryssvikens västra strand skapas möjligheten att anlägga gångstråk. Området har höga natur- samt kulturvärden och regleras delvis av områdesbestämmelser. Stor hänsyn tas till dessa värden. Alternativ B innebär ett nollalternativ. Inget LIS-område pekas ut i Övergran Konsekvenser Med tanke på de natur- och kulturvärden som finns kring Övergran är området inte lämpligt för exploatering. Alternativ A bidrar till en utveckling av friluftslivet i området och förbättrar tillgängligheten till stranden. Övergrans koppling till Ryssviken ökar. En föreslagen utveckling enligt alternativ A kan bidra till att det värdefulla växt- och djurliv som finns uppmärksammas och tillgängliggörs. Alternativet främjar friluftslivet och bidrar till en ökad kunskapsnivå. Strandskyddets syfte, att trygga en allemansrättslig tillgång till stränderna, äventyras inte. All typ av utveckling i ett område, även om det rör sig om mindre projekt som exempelvis fågeltorn, innebär dock ett ingrepp på nuvarande miljö. Stor hänsyn till befintliga värden måste tas. I ett nollalternativ fortgår nuvarande markanvändning. Områdets naturvärden tillgänglig- och synliggörs inte. Samtidigt görs inga ingrepp i naturen vilket säkerställer att befintliga värden lämnas opåverkade. 5.5 Lugnet Utvecklingsförslag Alternativ A innebär att Lugnet pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra en utveckling av bostäder vid befintlig bebyggelse. Lugnet förtätas med stor hänsyn till skyddsvärd natur i området. Alternativ B innebär att Lugnet pekas ut som LIS-område med rekommendationen att möjliggöra en utveckling av befintliga friluftsvärden. Stranden och badplatsens funktion som lokal mötesplats utvecklas. Tillgänglighetsskapande åtgärder, som exempelvis trappor, ramper och gångpassager, skapas för att utveckla badplatsen och småbåtshamnen. Utveckling av campingen möjliggörs. Stor hänsyn till skyddsvärd natur tas vid utveckling av friluftsvärdena.

70 Bilaga 35 PLAN 42 Datum Vår beteckning KS nr Alternativ C innebär ett nollalternativ. Inget LIS-område pekas ut i Lugnet Konsekvenser Kommunens översiktsplan uttrycker en ambition att kommande bostadsbyggnation ska tillkomma i befintlig struktur eller utefter stråk. Ett bostadstillskott i Lugnet, som alternativ A innebär, ligger i linje med detta. Nybyggnation av bostäder i Lugnet skapar attraktiva bostadsmiljöer. Bostadsbyggnation i Lugnet bidrar till en landsbygdsutveckling genom att skapa fler boendemiljöer på landsbygden. Bostadsbyggnationen bedöms inte vara av en sådan omfattning att befolkningsunderlaget möjliggör en utveckling av service eller arbetsplatser i området. Strandnära exploatering kan innebära att stranden upplevs som mer privat och därmed bidrar till en minskad tillgänglighet. En sådan effekt motverkar strandskyddets syfte att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till stranden. Bostadsbyggnation inom LIS-område ställer höga krav på placering och utformning för att förhindra privatisering av stranden. I närhet av vattenbryn är växt- och djurvärden ofta rika vilket ställer krav på stor försiktighet. Naturvärden såväl som påverkan på kulturmiljöer måste utredas vidare vid eventuell planläggning för bostäder. Eventuell nybyggnation lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och berör därmed inte det i översiktsplanen utpekade bevarandeområdet. Alternativ B innebär en ökad tillgänglighet till stranden, vilket gynnar friluftslivet och skapar rekreationsvärden. Attraktiva miljöer för boende i området, kommunens invånare samt besökare skapas. Markanvändningen i området utvecklas men förändras inte, och förslaget är därmed i linje med bevarandeområdena i översiktsplanen. Stranden vid Lugnet har idag en hög tillgänglighet. Vid ett nollalternativ kommer stranden troligen att fortsätta nyttjas i den omfattning som sker idag. Vid ett nollalternativ bevaras natur- och kulturvärden och kollektivtrafiken är oförändrad.