Landstinget Västmanland Kollektivtrafikförvaltningen

Transkript

1 Landstinget Västmanland Kollektivtrafikförvaltningen Förvaltningsplan

2

3 KOLLEKTIVTRAFIK I MEDVIND När 2014 inleddes såg trafikutbudet i Västmanland helt annorlunda ut jämfört med bara ett år tidigare. I Västerås hade den nya trafiken varit i drift i några månader och mottagandet hade på det stora hela varit mycket positivt. I augusti och december 2013 genomfördes den största satsningen någonsin på den regionala busstrafiken en utökning av trafiken med ca 45 procent När vi nu summerar det första året med den nya trafiken kan vi inte vara annat än nöjda: Resandet har det senaste året ökat i storleksordningen 20 procent och Nöjd Kund Index (NKI) har ökat med hela 10 procentenheter vilket gör att vi numer ligger i topp i Sverige vad gäller nöjda kunder i kollektivtrafiken! Att toppa sista årets utveckling, både vad gäller resandet och nöjdhet, blir givetvis svårt. Vi behöver fortsätta jobba med att bibehålla den höga kvaliteten vi har i busstrafiken och tillsammans med Trafikverket, tågoperatörer, Länsstyrelsen, angränsande län med flera utveckla tågtrafiken, inte minst vad gäller robustheten i tågtrafikssytemet. Ett relevant och pålitligt utbud är en nyckelfaktor för att fortsätta öka resandet och nöjdheten. Vi behöver få fler nya resenärer att prova kollektivtrafiken och få befintliga resenärer att resa oftare. På företagsmarknaden finns fortfarande mycket kvar att göra. Det blir ett av förvaltningens fokusområden under Samgåendet med Samtrafikförbundet öppnar upp för samordning i många led. Vi ser framför oss att kunna hitta effektivare lösningar och smartare sätt att jobba inom ekonomi och administration. Personalen i vårt KundCenter kommer tillsammans med beställningscentralens dito se om vi kan hitta sätt att arbeta som förbättrar vår service ut mot kund. Trafikplanerarna har börjat diskutera hur vi framöver kan hitta fler samordningsmöjligheter mellan den så kallade allmänna kollektivtrafiken och den särskilda (färdtjänst, sjukresor). Skolskjutsarna i Norberg och Skinnskatteberg planeras sedan ett år tillbaka av förvaltningen. Genom att samordna skolskjuts och linjetrafik kan vi nu erbjuda norbergarna 40 procent mer kollektivtrafik för samma totala kostnad som tidigare. Förändringarna är dock inte enbart smärtfria. Frågor uppstår exempelvis kring trafiksäkerheten. Viktiga frågor som måste beaktas, både i vår planering och i vår dialog med kommunerna, skolorna och föräldrarna. Enkelhet kommer även framöver vara ett ledord för förvaltningen och det ska genomsyra allt vårt förändringsarbete. Under 2015 ser vi fram emot att få driftsätta ett nytt biljett- och betalsystem som vi tror kommer underlätta mycket för våra resenärer och ge oss nya möjligheter att distribuera biljetter och skapa nya produkter. Utmaningarna är fortfarande många. Det är inte minst därför det är så oerhört roligt att jobba med kollektivtrafiken för Västmanland just nu! Maria Linder, Förvaltningschef Maria Linder Förvaltningschef 3

4 Större händelser under 2014 Januari Tog över försäljningen av reklam på och i VLs bussar. Februari Tog över ansvaret för kontrollantverksamheten från LT Örebro. Mars April 14 apr. Övertagande av SJ resebutik på Västerås central och nyinvigning av VL:s Resecentrum. Beslut om att införliva Samtrafikförbundet i förvaltningen från den 1 jan Maj Delårsrapport till nämnd och fullmäktige. 9 maj. Upphandling av BRA-S Kollektivtrafikmyndighetens tekniska system påbörjas. Juni 15 juni. Sommartidtabellen börjar gälla. 17 juni. Fullmäktige beslutar att ge Transitio i uppdrag att köpa ett tåg. 25 juni. Beslut att tilldela Trinorth Solutions AB kontrakt för BRA-S. Juli Augusti Införde nytt webbaserat system för ansökningar skolkort. 17 aug. Hösttidtabellen börjar gälla. Tack vare att förvaltningen övertog skolskjutstrafiken i Norberg och Skinnskatteberg så infördes två nya busslinjer. Tack vare ökat resande med linje 4 i Västerås förstärks trafikeringen från augusti. Nämnden beslutar att avbryta driftsättningen av biljettsystemet BIMS till följd av brister i systemet som skulle leda till försämringar mot kund. September Blev ombud för TiB och Nettbus. Oktober 14 okt. Samhällsbyggnadsdag. Gemensam konferens tillsammans med Länsstyrelsen och Trafikverket om samhällsbyggnad och kollektivtrafik. November 3 nov. Avtal skrivs med Trinorth Solutions AB och Ridango AS om leverans av BRA-S. 12 nov. Beslut om att utlösa option i avtal om BRA-S för nytt betalsystem. Kommunikationssystemet RAKEL tas i drift i bussar och hos trafikledning. December Nämnden beslutar om Förvaltningsplan dec. Ny länsstidtabell för länet börjar gälla. Utökning på linje 514 med 30-minuters trafik. Ny tätortstrafik i Fagersta och Sala. 4

5 INNEHÅLL KOLLEKTIVTRAFIK I MEDVIND 3 STÖRRE HÄNDELSER UNDER INNEHÅLL 5 UPPDRAG OCH VERKSAMHET 6 MÅLSTYRD ORGANISATION 7 VÅRA STYRKOR OCH SVAGHETER 8 KUNDENS PERSPEKTIV 9 FÖRÄNDRINGAR GER RESULTAT 12 TRAFIKENS FÖRUTSÄTTNINGAR 15 PÅ VÄG MOT SCENARIO UTBUD UTÖKAD TRAFIK KRÄVER STARK EKONOMI 18 MILJÖEFFEKTER 21 SAMHÄLLSNYTTA 22 ORGANISATION OCH SAMRÅD 23 5

6 UPPDRAG OCH VERKSAMHET Vår verksamhet är inriktad på att inom Västmanlands län och angränsande områden bedriva och utveckla den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Vår verksamhet baseras på två viktiga grunder - samhällsnytta och kundnytta, som utgår från medborgare och resenär. Förvaltningens uppdrag är att identifiera och möta medborgarnas behov av kollektivtrafik. Verksamheten styrs av Landstingsplanen - flerårsplan som fastställs av Landstingets fullmäktige. I direktivet till verksamhetsplaneringen anges grunden för vårt uppdrag, att inom ekonomisk ram bedriva en så effektiv kollektivtrafik som möjligt samt bidra till att förstärka, förstora och knyta samman marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid. I vårt uppdrag ingår även att knyta samman angränsande arbetsmarknadsregioner oavsett läns-/regiongräns. Vidare ska tåg- och busstrafiken utformas så att inom tilldelad ekonomisk ram högsta möjliga kostnadseffektivitet uppnås samtidigt som antalet resenärer ökar. Landstinget utgör Kollektivtrafikmyndigheten Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanland planerar och beslutar om den regionala kollektivtrafiken i Västmanlands län. Myndigheten har en kollektivtrafiknämnd bestående av sju politiker som kommer från landstingets majoritet respektive opposition. Till nämnden finns en beredning knuten, som består av representanter från respektive kommun i länet. I beredningen representeras nämnden av sitt presidium. Samtliga representanter i beredningen har samma status. Beredningens uppgift är att säkerställa ett länsgemensamt ansvarstagande för kollektivtrafikens utformning och utveckling. I samverkan med grannlän planeras även den storregionala trafiken. Alla strategiska beslut som rör den allmänna kollektivtrafikens utveckling tas av landstingets kollektivtrafiknämnd. Följande utgångspunkter definierar ansvar för förvaltningen Kollektivtrafiken i Västmanland: är strategiskt viktig ska användas för att bidra till regional tillväxt genom regionförstoring och ett mer långsiktigt hållbart transportsystem i hela regionen ska ingå i ett storregionalt trafiksystem i Östra Mellansverige ska erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud gentemot bil ska möjliggöra att olika delar av länen kan samspela med och förstärka varandra ska sätta resenären i centrum, främja integration och vara tillgänglig för funktionshindrade är en gemensam angelägenhet för både landstinget och kommunerna ska planeras och utföras på ett resurseffektivt sätt 6

7 MÅLSTYRD ORGANISATION I och med arbetet med att ett projektorienterat arbetssätt införts kommer förvaltningen att fokusera på en än mer tydlig målstyrning av verksamheten. Målstyrning är nödvändig för att veta i vilken utsträckning strategin för att nå målen fungerar och om insatserna ger önskade resultat. Målstyrning behövs också för att hela organisationen på ett strukturerat sätt ska dra åt samma håll och fokusera på samma sak. Alla medarbetare måste vara medvetna om sitt ansvar och sina roller, för att organisationen som helhet ska nå uppsatta mål. På alla nivåer ska därför målen omsättas till uppgifter eller aktiviteter som går att mäta. Målstyrning Arbetet med måluppfyllelse som påbörjades under 2012 med ökad samplanering av olika trafikslag genom Mer Koll har gett tydliga och positiva förändringar i organisationen. Ambitionen att få infrastruktur, miljö- och tillgänglighetsaspekterna att bli integrerade delar av förvaltningens trafikplanering har börjat slå igenom infrastruktur, tillgänglighet och långsiktigt hållbar planering är på god väg att bli hygienfaktorer i Kollektivtrafikmyndigheten. På samma sätt har arbetet på kundcenter efter övertagandet den 1 jan 2013 från Länstrafiken Örebro län, och bildandet av marknadsavdelningen samma år gett positiva resultat inom organisationen såväl som hos allmänheten. Även här har aretet med målstyrning tagit form. Förvaltningens metod för målstyrning görs från resenärernas perspektiv. Det är på deras planhalva som resultaten mäts och jämförs med uppsatta mål och marknadsandelar. Utgångspunkten är särskilt fokuserad på den utvecklingspotential av resandet myndigheten ser. Resandemålen kopplar till möjligheten att genomföra planerade investeringar i infrastruktur och marknadsinsatser. Mål och förutsättningar måste vara i balans. Samspel - politik och resenär Förvaltningens långsiktiga mål är att utveckla och genomföra de fem mål som finns angivna i Trafikförsörjningsprogrammet. För 2015 fokuserar förvaltningen på att arbeta med de fyra frågor (av 16) som får låga betyg av våra resenärer. De fyra frågorna är störningsinformation, planerad information, lyhördhet och restidsanvändning. Se avsnitt Ur kundens perspektiv. Förvaltningen ska vidare arbeta för att nå målet med Utbud Förvaltningen ska således kunna redovisa hur marknadsinsatser, investeringar i infrastruktur tillsammans med förändringar i trafiken leder till resandeökningar och nöjdare kunder. Myndigheten kommer att få återkoppling i form av siffror om resande och kundnöjdhet i förhållande till att åtgärder genomförs. Vid eventuellt förändrade, uppskjutna eller uteblivna investeringar ska även sådana effekter kunna mätas. Detta blir ett nytt och levande samspel mellan politiken som beställer av kollektivtrafiken och resenärerna som använder den. Utgångspunkt Verksamhetens måluppfyllelse och åtgärder för 2015 utgår ifrån Landstingets budget och Trafikförsörjningsprogrammets flerårsplan om strategiska mål. De strategiska målen beskriver i vilken riktning verksamheten ska utvecklas. Genomförandet av mål och ambitioner i Trafikförsörjningsprogrammet är en stor utmaning. Ledstjärnan är att bättre ta tillvara den samlade kompetensen kring kollektivtrafiken i Västmanland, för att diskutera ambitioner och samverkansformer som gagnar både resenärer och samhälle. I det följande redovisas uppgifter för de områden myndigheten fokuserar på under Strategin för att uppnå målen Strategin som förvaltningen ska använda för att nå de uppsatta målen är att: Öka intresset för kollektivt resande. Låta våra resenärer hjälpa oss att prioritera. Erbjuda ett bra utbud med robusta system för kollektivtrafik med hög komfort. De tre punkterna i strategin går att omsätta i de betyg som resenärererna ger oss. 7

8 VÅRA STYRKOR OCH SVAGHETER Förvaltningens styrkor En myndighet Lokala och regionala nätverk Samverkan med ABVL Hög kunskap & kompetens Styrkor Konstruktionen med landstinget som myndighet för den allmänna och särskilda kollektivtrafiken ger långsiktig stabilitet. Vi har hög kunskap och kompetens inom de områden vi verkar och vi finns representerade i alla viktiga lokala och regionala nätverk. Vi har ett brett samarbete, inte bara inom vårt eget geografiska område, utan också med angränsande län. Genom våra expertorgan Mälab, TiM och TiB samarbetar vi om tågtrafik med samtliga våra grannlän och Stockholms med flera län. Trafiken inom varje län, med buss och tåg, lokalt och regionalt, är väl planerad och synkroniserad. Vi har även en väl fungerande försäljningsverksamhet med fokus på försäljning till företag och offentlig sektor. Vi har också försäljning av reklam på bussarna i egen regi. Förvaltningens svagheter Begränsat geografiskt område i länet för den särskilda kollektivtrafiken Begränsat antal personresurser Svagheter Nu har vi ett bra utbud på plats i stora delar av länet, ett nytt Kundcenter och inom kort även ett nytt betalsystem samt en positiv trend på både resandet och varumärke. Samtidigt skjuter vårt nöjd kund index i höjden på ett sätt som vi aldrig tidigare sett. För att kunna bibehålla detta samt utveckla resandet än mer finns det en mängd åtgärder att arbeta vidare med inom områdena trafiksystem och utbud, marknad, information, försäljning och Kundcenter. Alla dessa områden går i varandra och vi behöver arbeta än mer strategiskt. För att kunna genomföra åtgärder vi ser kommer vi behöva förstärka våra personella resurser, vars antal idag är ett hinder för att kunna nå det önskade resultatet fler resande. Idag är det svårt att hinna med frågor av strategisk betydelse för utveckling av trafiken och av marknad samt försäljning. Vi behöver också nå ut med information om förvaltningens arbete. Kontakter med företag för att samtala om möjligheter att utveckla kollektivtrafiken utifrån deras behov och tillsammans skapa resvaneundersökningar hinns inte med i den utsträckning som behovet är. Myndigheten sköter delar av den särskilda kollektivtrafiken i länet. Detta leder till högre kostnadseffektivt resursutnyttjande av fordon i de delar av länet där vi beslutar. En än högre effektivitet skulle troligen uppnås om vi samordnar den särskilda kollektivtrafiken i hela länet. VL är ett starkt varumärke för kollektivtrafiken i Västmanland, och Landstinget har därför tagit beslut om att VL ska vara förvaltningens varumärke mot resenär och kund. VL delas dock med AB Västerås Lokaltrafik. Inom tågsidan är vårt varumärke oklart, där finns även SJ, Mälab, TiM, TiB, UL och ytterligare några till. Mängden varumärken för tågtrafiken skapar en otydlighet för medborgarna om vem som ansvarar för den trafiken. Idag kommer förvaltningen in sent i det kommunala utvecklingsoch planarbetet med översiktsplaner och detaljplaner. Oftast endast som remissinstans. Planerna har stor betydelse för kommunens ambitioner att utveckla byggandet och trafiken i kommunen. De pekar också ut användandet av både den byggda miljön och marken, vilket ger de förutsättningar som kollektivtrafiken har att verka i. Resultaten får ofta stor påverkan på kollektivtrafiken och hela trafiksystem. Förvaltningens möjligheter Möjligheter Ta ledningen i miljöfrågor Mälardalen har fortsatt stark tillväxt. Verktyg för regional tillväxt Produktutveckling Området är dessutom det trafiktätaste i landet, vilket är en god Investering i infrastruktur jordmån för kollektivt resande. Kollektivtrafiken blir allt mer tydlig som ett verktyg för regional tillväxt och utveckling, för att människor kan bo på en ort men arbeta i en annan. Genomförandet av Trafikplan 2017 kommer att påverka kapaciteten och utveckla trafiken i en ny riktning inom Östra Mellansverige. Samplanering av kollektivtrafik med skolresor, sjukresor/färdtjänst skapar möjligheter att utveckla resandet och samutnyttjande av fordon. Rätt fokus Utmaningarna är stora men förvaltningen ska klara av dem genom att inta rätt fokus under de närmaste åren. Ett fokus som utgår från resenärernas krav och förväntningar samt trafikens kvalitet och utbud. 8

9 Kundservice har knutits till förvaltningen, vilket möjliggör för myndigheten att utveckla informationen ytterligare till medborgare och resenär. Samverkan med trafikverket och länsstyrelsen om arbetet med statlig medfinansiering till investering i infrastruktur för kollektivtrafik effektiviserar kollektivtrafiken, vilket på sikt ökar antalet resenärer. Förvaltningens hot Hot Infrastruktur Val av trafiksystem är Ekonomiska intäkter avhängig den framtida utvecklingen i Hot och våld regionen. Mellankommunal trafik med Prissättning såväl tåg som buss utgör grundpelarna i den regionala järnvägs- och busstrafiken. En framtida utbyggnad med ett spårburet kollektivtrafiksystem är i hög grad en regional fråga. Men för att optimalt kunna nyttja ett spårburet trafiksystem måste utbyggnadsmöjligheterna av stationsorterna tas till vara. En förutsättning är dock att den bristande kapaciteten på flera järnvägssträckor mellan orterna i vårt område åtgärdas. Idag begränsar bristerna möjligheten att nå mer effektiv kollektivtrafik. Hot och våld som finns generellt i samhället drabbar också kollektivtrafiken. Tryggheten är viktig för såväl operativ personal som våra resenärer, inte bara ombord på bussarna utan även vid hållplatser och bytespunkter, samt när man tar sig till/från dessa. Verksamheten och utbudet av trafik har att utgå från Landstingets totala budgetram, vilket kan resultera i att ambitionsnivåer måste sänkas. Förvaltningens framtida utveckling av intäkter är svårt att bedöma. Den är starkt förknippad med samhällets utveckling, människors val av färdmedel och tillgång till information om kollektivtrafik samt vår satsning på aktiv försäljning. Det är många aktörer som sätter priser på resor med kollektivtrafik, vilket är förvirrande för resenärer. Idag är det olika priser för buss och tåg trots att de går samma sträcka. Vi har också olika priser för olika grupper av resenärer i länet, på grund av att varje kommun beslutar om priserna inom kommunen. På samma sätt har vi olika priser för den regionala kollektivtrafiken i respektive län beroende på att varje län sätter sina priser. 9

10 KUNDENS PERSPEKTIV Förvaltningen har under 2013 och 2014 arbetat med att göra flera större förändringar och förbättringar i utbudet av trafik. Samtidigt har förvaltningen arbetat med att bygga upp Kundcenter med fokus på väl fungerande service till kund. Även ABVL har under den här perioden arbetat med såväl miljö i fordon som rekrytering av ny personal med fokus på kundkontakt. För att utvärdera det vi gör och för att göra rätt insatser vid rätt tid utgår vi från vad våra resenärer sätter för betyg på kollektivtrafiken och vilken betydelse den har för dem. Matrisen till höger visar hur starkt det statistiska sambandet är mellan olika faktorer och den sammanfattande nöjdheten med kollektivtrafiken. En faktor med betydelse (korrelationskoefficient) över 0,4 och med lägre betyg än 60 procent som är nöjda hamnar i rutan ner till höger i matrisen (Prioritera). Den rutan visar att variablerna som finns där har ett högt statistiskt samband, men låg andel nöjda. Dessa faktorer bör därför prioriteras i förbättringsarbetet för att nå förbättring av sammanfattande nöjdhet. Faktorer som hamnar i rutan upp till höger (Bibehåll) är nyckelfaktorer som fungerar bra, varför insatser här inte ger så stor utväxling. Det är däremot viktigt att de bibehåller sin placering. Rutan upp till vänster (Uppehåll) visar faktorer som har ett lågt statistiskt samband, men ett högt betyg. Dessa faktorer ska bevakas samtidigt som möjligheter att omfördela resurser till faktorer med större behov ses över. Det betyder att genom att genomföra åtgärder bland de faktorer som ligger ner till höger, så kommer betyget på dessa att öka. Aldrig tidigare så bra betyg Resultaten i matrisen är från Kollektivtrafikbarometern för tiden jan-okt Matrisen visar de sammanlagda svaren för var och en av de 16 frågorna. Siffrornas pilar i figuren visar om betyget respektive betydelsen har ökat eller minskat jämfört med svaren för motsvarande period I 9 av de 16 frågorna har resenärernas svar resulterat i ökat betyg men minskad betydelse. En förklaring till sådana effekter är exempelvis att om bussen skulle börja avgå var 5:e minut, så skulle resenären ge det ett högt betyg. Däremot skulle betydelsen av avgången minska eftersom det alltid är en buss på ingång när resenären kommer till hållplatsen. Detta visar sig tydligt i fråga nummer 3, är det Enkelt att köpa biljett. År 2013 gav resenärerna frågan ett betyg som gjorde att svaret hamnade i rutan ner till vänster (Utvärdera). Ett förbättringsarbete med målet att erbjuda resenärerna en bättre fungerande app till mobilen för köp av biljett har genomförts. Resultatet av det arbetet är att det är enklare att köpa biljetter via VL:s app, vilket också återspeglas i årets betyg. Betyget från resenärerna har ökat med 7 procentenheter, medan betydelsen har minskat. Frågan har därmed hamnat i rutan uppe till vänster (Uppehåll). 10 På samma sätt kan vi se att VL:s rekrytering och utbildning av chaufförer med fokus på kundkontakt får genomslag i fråga nummer 9 Personalens uppträdande. Den frågan ligger kvar i samma ruta men betyget har klättrat 11 procentenheter och betydelsen har minskat. Fokusfrågor 2015 Svaren på 4 av frågorna hamnar i rutan ner till höger (Prioritera). Det är också de här frågorna som förvaltningen kommer rikta in förbättringsarbetet för 2015 på. Nedan anges respektive fråga och inriktning på förbättringsarbetet: 14 Planerad information vid förändring av tidtabeller och linjer. 15 Oplanerad information vid förseningar och stopp, eller det vi kallar störningsinformation. 16 Lyhördhet för synpunkter 18 Restidanvändning. Att åka med ger möjlighet att använda restiden till det resenären vill. För frågorna 14 och 15 kommer förbättringsarbetet att fokusera på ett närmare samarbete mellan trafikoperatörerna och Kundcenter. Förvaltningen kommer också utveckla fler kanaler för att nå våra kunder. Allt fler använder sociala medier och det är även ett utmärkt sätt att kommunicera exempelvis trafikstörningar på. För frågorna 14, 15 och 16 pågår ett förbättringsarbete med utbildning av personal och att utveckla en helt ny hemsida, www. vl.se. Utvecklingen av tjänster, nå ut med information och ta emot synpunkter på sidan kommer att vara ett kontinuerligt pågående förbättringsarbete. Att öka lyhördheten innebär inte bara att ta emot information från resenärer utan också att nå ut med budskap. Förvaltningen kommer därför att i förbättringsarbetet även fokusera på ett närmare samarbete med de media som finns i länet. Exempelvis arbeta mer förebyggande, svara på insändare och skriva egna artiklar mm. Under 2015 införs ny teknik i bussarna och på större omstigningspunkter. Detta kommer att ge oss helt nya möjligheter att kommunicera med resenärerna. Det kommer vara möjligt att skapa allt från trafikinformation, nyheter, erbjudande från lokala företag, väder, sport, tävlingar till frågor. Detta påverkar även fråga 18. Vi kommer också titta på en vidareutveckling av appen med en mentometer som exempelvis möjliggör reseeundersökningar. För fråga 18 kommer vi i och med den nya tekniken även kunna erbjuda fri användning av Internet ombord, vilket kommer möjliggöra för resenären att använda mobil, läsplatta och dator under resan.

11 % 90 Uppehåll Bibehåll Betyg Utvärdera 0,20 15 Prioritera 0,30 0,40 0,50 0,60 Betydelse Pilarna på siffran visar åt vilket håll Betydelsen respektive Betyget rört sig jämfört med året före. Undersökning jan-okt 2014 jämförs med motsvarande tid Info om avgångstider 3. Enkelt att köpa biljetter 5. Avgångstider 6. Linjesträckning 8. Rent i fordon 9. Personalens uppträdande 10. Bekvämlighet att sitta 11. Snabbhet 13. Trygghet 14. Planerad info 15. Oplanerad info 16. Lyhördhet 17. Enkelhet 18. Restidsanvändning 19. Undviker stress 22. Nöjd med senaste resan Slutsats Betyg & Betydelse 2014 I korthet innebär resultaten i matrisen att genom att fokusera på utbud och marknadsinsatser så kommer resenärens betyg på frågorna att öka. 11

12 FÖRÄNDRINGAR GER RESULTAT Sveriges mest nöjda resenärer finns i Västmanland Det ökade trafikutbudet som genomfördes 2014 har lett till att vi fått landets högsta Nöjd Kund Index från resenärer enligt Kollektivtrafikbarometerns undersökningar. Utbudet har också lett till stora resandeökningar, och när folk börjar åka kollektivt så påverkar det även grannen att också göra det. Det är kanske det som skett när det trots de satsningar som gjorts uppstår nya behov av förstärkningsbussar. Resultatet av det utökade utbudet är att allt fler har upptäkt fördelen med att åka med kollektivtrafiken. I figurerna nedan ses två exempel på de resandeökningar som skett från januari till och med september Det är ökningar som inte kan förklaras på annat sätt än att fler tar bussen när utbudet motsvarar efterfrågan. Hallstahammar Linje fler påstigande jan-sep 2014 jmf % Linje 551 Västerås Köping Kollektivtrafik och marknad Inför 2015 har förvaltningens förbättringsarbete med marknadsinsatser fokuserat på var vi ska synas och med vilket budskap vi ska nå nuvarande och presumtiva kunder. Idag saknar vi emellertid undersökningar i länet som visar hur bilen används i förhållande till kollektivtrafik. Förvaltningen har för avsikt att genomföra resundersökningar, i mån av resurser. En sådan resundersökning kommer att ge oss svar på vilka val av färdsätt som görs. Utifrån det blir det möjligt att dela in resenärer i tre grupper enligt följande: Lojala bilister - de som aldrig åker kollektivt. Rationella växlare - de som åker kollektivt mer sällan eller några gånger per månad. Lojala kunder - de som åker kollektivt några gånger per vecka eller dagligen. Återkommande resundersökningar gör det även möjligt att visa förändringar över val av färdsätt. För att exempelvis få gruppen Lojala bilisterna att övergå till kollektivt resande krävs stora insatser och resurser, varför förvaltningen inte kommer lägga resurser på den gruppen. Däremot visar Kollektivtrafikbarometern att gruppen Rationella växlare är den största gruppen. Eftersom de redan åker kollektivt då och då, krävs inte lika stora insatser för att få dem att åka ytterligare en gång, varför vi kommer fokusera på den gruppen. Marknadsinsatser Förvaltningens marknadsinsatser tar avstamp i Trafikförsörjnigsprogrammets övergripande mål Tillgänglighet för en väl fungerande arbetsmarknad och Enkel och attraktiv resa. Dessa ska nås genom att fokusera på att behålla de lojala kunderna och att vinna över de rationella växlarna, se illustrationen nedan. Arboga fler påstigande jan-sep 2014 jmf % Behålla kunder Driva kollektivt resande Skaffa nya kunder Kvinnor reser mer kollektivt än män Skillnaderna i valen av resmönster beror till viss del på sysselsättningsgrad och inkomst. Därutöver kan skillnaderna förklaras av familjepusslet som leder fram till beslut om familjemedlemmarnas resande. Mer likartade jobb för män och kvinnor med minskade inkomstklyftor kommer troligen påverka resvanor mer än förändringar i utbudet av kollektivtrafik. Dessutom kommer en mer jämställd fördelning av arbetssysslor förväntas få stor betydelse för att resmönstren ska bli mer likartade. Bekräfta I bussen på tåget twitter facebook Plånbok & miljö Rekrytera Andra ytor och kanaler utanför buss & tåg 12

13 All kommunikation mot kund ska driva beteendeförändring. Befintliga resenärer finns ombord på bussen och tåget, där kommunicerar vi med dem via: Information på och i bussen, i tåget, på hållplatser och med nyhetsbrev Facebook och Twitter i stället för nyhetsbrev Den stora målgruppen, de rationella växlarna, ska vi även nå via andra ytor och kanaler, såsom media och arbetsplatser. För att nå dit behöver vi omfördela marknadsföringsresurser och utöka försäljningen. På så vis kommer vi nå en bättre balans mellan de befintliga kunderna och till att skaffa nya. Som bas ska vi kommunicera kollektivtrafikens påverkan på den individuella ekonomin, så kallad plånbok. I samband med det kommunicerar vi även kollektivtrafikens påverkan på miljö, att det är enkelt att resa med kollektivtrafiken och att den går snabbt och ofta, där det är lämpligt. Kundens bedömning av Varumärket Under 2014 har förvaltningen arbetat med att stärka varumärket VL. Detta har främst gjorts genom: Ökat utbud. Kampanjen Bussigare. Reklamförsäljning. appen i mobilen. Samarbeten med Erikslund, SC och VSK. Det arbetet har gett tydlig effekt på varumärket. Resultatet mäts i Kollektivtrafikbarometern, vilka visas i följande diagram: Prisvärdhet År 2013 År 2014 Kvalitet Kunskap 60% 50% 40% 30% 20% Popularitet Produktfördel Relevans Diagrammet består av 6 variabler där förvaltningens arbete har påverkat fyra av dem i positiv riktning: Produktfördel - har påverkats av ökat utbud. Popularitet - har påverkats av ökat utbud, reklamförsäljning, kampanjer och samarbeten. Kvalitet - har påverkats av ökat utbud, nya bussar, personalens uppträdande. Prisvärdhet - har påverkats av ökat utbud. Företag Förvaltningens försäljningsaktiviteter syftar till att öka kollektivtrafikresandet för såväl privat- som företagsresenärer inom Västmanland och Mälardalen. Idag bedriver vi försäljning till såväl privat- som företagskunder. Privatkundsförsäljning av egna samt samarbetspartners färdbevis sker: Vid våra två egna försäljningsställen, KundCenter vid centralen i Västerås och vid Busspunkten i centrala Västerås. På våra bussar. Via automater som är utplacerade i länet. Via våra ombud i länet. Via vår hemsida vl.se. och vl-appen i mobilen. Kundcenter vid centralen i Västerås är även ombud för SJ, UL, TiM, TIB, Swebus och Nettbuss där vi bedriver försäljning av våra samarbetspartners färdbevis. Försäljning till företagskunder Under 2014 har förvaltningen fokuserat på tre områden för försäljning till företag och offentlig sektor. I april 2014 la SJ ner sin butik vid resecentrum i Västerås. Förvaltningen tog då över en del personal och företagsförsäljningen av SJ:s biljetter till Landstinget Västmanland, Köpings kommun och Sala kommun. Företagsanpassade lösningar för resande till och från arbetet samt i tjänsten. Under 2015 kommer Landstinget Västmanland införa möjligheten för de anställda att köpa VL:s årskort via så kallat nettolöneavdrag. Försäljning av all reklam i och på bussarna i Västmanland samt på väderskydd utanför Västerås tätort En väl strukturerad och utvecklad försäljningsverksamhet bidrar till att öka antalet resenärer inom kollektivtrafiken i länet och i övriga Mälardalen, såväl för privat- som företagsresenärer. Under 2015 fokuserar arbetet på att bygga upp en effektiv försäljningsorganisation för att tillgodose resenärernas och företagens behov. 13

14 Försäljningen av reklam på och i bussarna sker sedan 2014 i förvaltningens regi. Genom att själva ta hand om denna försäljning stärks VL:s varumärke på försäljningsområdet samt att det skapar kontaktytor och bygger relationer med företag på ett sätt som gynnar den övriga företagsförsäljningen. Dessutom bidrar intäkterna från reklamförsäljningen till att utveckla och stärka övriga försäljningsinsatser. En utökad försäljningsorganisation kommer med hjälp av det nya betalsystemet, som införs under 2015, öka möjligheterna att på ett mer aktivt sätt kunna anpassa produkter till såväl privat- som företagskunder. Bland annat kan fokus läggas på framtagande av kombinationsbiljetter riktade mot kultur- och idrottsevenemang för att underlätta för besökare att ta sig till och från evenemang via kollektivt resande. Inom företagsområdet efterfrågas en fakturakortslösning som också blir möjlig att utveckla. Även myndigheters behov av enklare administration av färdbevis för brukare och klienter kommer att kunna tillgodoses med en utökad försäljningsorganisation och nytt betalsystem under Kundservice Idag finns förvaltningens kundcenter lokaliserade på Busspunkten och på Resecentrum i Västerås. På båda ställena utförs betjäning över disk, vilket innebär att vara förvaltningens dagliga kontaktyta mot resenärer. Under en 6-månaders period har dessa besökts av närmare kunder. Dessutom besvaras inkommande samtal på Trafikupplysningens nummer. För att få se över tillgänglighet till kundcenter, bemanning och servicenivåer kommer förvaltningen införa system för statistik över besökare, inkommande ärenden och samtal, under Samtidigt kommer möjligheterna till digital hantering av funktioner som idag kräver blanketter och manuell hantering ses över. Även kontaktytorna mot kund behöver en översyn för att på sikt ge förbättrad service. Till dessa räknas bland annat försäljningsombud, biljettautomater, webb, sociala media, information om störningar i kollektivtrafiken och samhälls- och företagsinformation via skärmar, så kallad infotainment, på fordon och vid bytespunkter i länet. Förbättringsarbete på sikt Utöver de fokusområden som anges ovan och i avsnittet om Kundens perspektiv anges här ytterligare fokusområden. Det är områden som vi ser ytterligare skulle svara mot medborgarnas behov av kollektivtrafik. Men det är också områden som vi prioriterar i mån av resurser under den kommande 3-års perioden Dessa områden är: Testresenärskampanjer till olika målgrupper, både privat och företag. Det visar sig att de som genomfört dessa kampanjer har skapat ett fortsatt ökat resande i målgruppen. Här finns obruten mark och oändliga möjligheter. Samarbeten kring lokala evenemang. Det finns i varje kommun ett flertal aktiviteter som lämpar sig utmärkt för kollektivt resande till och från; t ex idrottsevenemang, festivaler, mässor. Här kan vi vara med som en naturlig part till arrangerande företag/föreningar och skapa intresse för resandet och testerbjudanden. Resvaneundersökningar. Att hjälpa företag att få medarbetare att i större utsträckning resa kollektivt Ombuden. Vi har ett stort antal ombud runt om i länet där vi kan förstärka VL som varumärke och få ombuden att arbeta med merförsäljning. Merförsäljning. Här är våra stora försäljningskanaler, där det finns möjligheter att utveckla försäljningen men även att bli ett samlat resecenter med ännu fler samarbetspartners. Vi skulle även kunna ta över mer rena kundserviceärenden åt våra samarbetspartner. Digital utveckling. Idag sker det mesta av olika ansökningar, reklamationer och bokningar via manuell blanketthantering; något som är tidsödande för både kunder och medarbetare. Här behövs en digitalisering av standardblanketter och ett fungerande ärendehanteringssystem. Kundcenter i länet. För att nå även kunder ute i övriga länet, borde vi utveckla en rullande service; där vi på vissa tider besöker olika kommuner så att resenärerna kan få hjälp och information med sina resandefrågor. 14

15 TRAFIKENS FÖRUTSÄTTNINGAR Infrastuktur robusthet och utbud Förvaltningen arbetar kontinuerligt tillsammans med Länsstyrelsen och Trafikverket om förbättringsåtgärder med infrastruktur för regionens kollektivtrafik. Vi ingår också i En bättre sits, vilket är samverkan i Stockholm/mälardalen och Östergötland om infrastrukturfrågor för person- och godstransporter. Som ett inspel i det arbetet pågår ett arbete på förvaltningen som syftar till att under 2015 presentera en trafikplan för länets kollektivtrafik år Förbättringsarbetet med infrastrukturen är förutom generella åtgärder på omstigningspunkter fokuserat på fem betydelsefulla åtgärder för att bättre binda ihop kollektivtrafiksystemen. De åtgärderna är inringade i figur till höger där respektive elips och siffra kortfattat innebär följande: 1. Ny järnväg som förbinder Eskilstuna och Västerås. Den är nödvändig för att utveckla regionen, högskolan och företagandet. Den är också en viktig del i en effektiv tågtrafik från Uppsala via Sala till Eskilstuna och vidare söderut till Norrköping. 2. Ny genomfart genom Sala för tåg från Västerås till Uppsala. I dag vänder tåget vid Sala station, men det är av betydelse att vi får till en kostnadseffektiv lösning med genomgående tåg. 3. Det behövs åtgärder på spåret Bergslagspendeln för att få till effektivare persontrafik och för att ha möjlighet att köra framtida pendeltåg. Av samma skäl ser vi också att det behövs ett mötesspår vid Ramnäs/Brattheden. 4. Det är på sikt nödvändigt att få till bättre pendeltågstrafik mellan Västerås och Örebro via Köping och Arboga. För att åstadkomma det behöver det byggas fler mötesspår utefter Mälarbanan mot Örebro E18 väster om Västerås till Köping är den enda sträcka i landet där en Europaväg anslutande till en av landets större städer saknar motorvägsstandard. I dag är sträckan 2+1 väg med stor trängsel under högtrafiktid. Inte sällan stängs sträckan av och trafiken leds om på grund av olyckor. Som framgår av föregående sida har vi kraftigt ökande antal resenärer mellan Hallstahammar och Västerås. Vi är därför i stort behov av att komma ut med ledbussar på E18 och då måste sträckan vara trafiksäker och ha tillräcklig kapacitet Regionaltågen Tillsammans med övriga KTM i Mälardalen arbetar vi tillsammans med vårt gemensamma expertorgan MÄLAB på att införa ett nytt regionaltågssystem efter Citybanans öppnande. Etapp 1 beräknas bli klar under Arbetet inriktas också på att knyta ihop tågsystemet med övrig anslutande tågtrafik inom Tåg i Bergslagen och Upptåget. Målet är att uppnå ett sömlöst resande över länsgränser oavsett vem som organiserar och utför trafiken. Förvaltningen kommer att arbeta med att direktgående tåg mellan länets kommunhuvudorter kombineras med tågavgångar med tågstopp på mindre stationer, så kallade pendeltåg. Tågen styr busstidtabellen Vid tidtabellsskiften anpassas linjetrafiken i största möjliga mån mot den regionala tågtrafiken. Detta får till följd att minutjusteringar utförs på i princip samtliga linjer, men framförallt länets stomlinjer. Likaså har i princip samtliga lokala landsbygdslinjer fått smärre justeringar för att bibehålla samtrafik inom linjenätet. Länstidtabellen för 2015 gäller endast till och med augusti 2015 istället för helår. Detta för att förvaltningen redan idag känner till att flera större förändringar i trafiken kommer att ske vid detta tillfälle, framförallt i Kungsör-Arboga-Köping-området. Ett arbete med dessa förändringar för 2015 har påbörjats. 15

16 PÅ VÄG MOT UTBUD 2020 Målbilden Utbud 2020 är förvaltningens bedömning av det utbud som krävs för att klara resandet på sikt och de mål som finns i Trafikförsörjningsprogrammet. Under 2013 tog landstinget beslut om att öka anslagen och därmed påbörja arbetet med att förverkliga målbilden Utbud Detta har lett till att utbudet på de regionala linjerna ökat med 45 procent. Under 2015 kommer utbudet öka ytterligare. Kollektivtrafikens attraktivitet, information till medborgarna och förståelse för resenärens behov måste öka, vilket också ska ske genom aktiviteter enligt föregående avsnitt. Det långväga resandet ökar snabbt och genererar större reseefterfrågan än det kortväga. Redan nu behöver vissa busslinjer kompletteras med extra bussar under högtrafik. Även tågtrafiken mellan Västerås och Stockholm har kapacitetsproblem under högtrafiktider, klockan 06:00 och 09:00 samt mellan 15:00 och 18:00. Följande beskrivning med kartor på nästa sida samt figur över trafikeringstiderna för busslinjerna nedan, är grunden. Fokus i förbättringsarbetet är att erbjuda trafikering som motsvarar den ökade efterfrågan som kommer av det ökande resandet. Linjenätet i Utbud 2020 matchar stråken för arbetspendling väl och de viktiga trafikeringsstråk som pekats ut i Trafikförsörjningsprogrammet samt Mälab:s Trafikplan Det innebär att hänsyn tagits till kommande behov av ökat utbud av såväl busssom tågtrafik under högtrafiktid. En arbetsprocess med samplanering av buss- och tågtrafik skulle generera synergieffekter i stråkens trafikering. Det vill säga att trafiken kan bli tätare genom en enhetlig lösning, än genom de två trafikslagen separerat planerade. I kartfigurerna visas inte inomkommunala förstärkningar av trafiken, så som genom trafikutbudet i Västerås stad eller Mer Koll i Sala kommun. Dessa förstärkningar följer den pendlingsstruktur som framgår av det underliggande lagret på bilden Utbud 2020, se även Trafikförsörjningsprogrammet s14 ff. Som ett led i förbättringsarbetet med att göra såväl den lokala som regionala trafiken mer attraktiv har ett arbete med att se över tätortstrafiken i flera av länets kommunhuvudorter genomförts. Genomförandet av Utbud 2020 kommer att ske utifrån årliga finansiella resurser, där det första steget togs i utbudet för Utbud för respektive busslinje år minuterstrafik Klockslag Turtäthet i minuter mån-fre Klockslag Turtäthet i minuter lör-sön minuterstrafik Klockslag Turtäthet i minuter mån-fre Klockslag Turtäthet i minuter lör-sön minuterstrafik Klockslag Turtäthet i minuter mån-fre Klockslag Turtäthet i minuter lör-sön Läsanvisning: Grafen ska läsas utifrån kartbilden Scenario Högtrafik Den översta grafen visar turtäthet för busslinjer som har 15 minuterstrafik i kartbilden Den andra grafen visar turtäthet för busslinjer som har 30 minuterstrafik i kartbilden Den tresdje grafen visar turtäthet för busslinjer som har 60 minuterstrafik i kartbilden 16

17 Verkligt utbud 2015 och målbild 2020 under högtrafiktid Faktiskt utbud 2015 Målbild Utbud

18 UTÖKAD TRAFIK KRÄVER STARK EKONOMI I detta kapitel redovisar förvaltningen den ekonomiska prognosen för Utbud Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen bygger på antaganden om detta samt föresatser och förutsättningar kring resandemål och satsningar. Utbud 2020 Utbud 2020 omfattar två alternativa scenarier, vilka är: Scenario 1. Utökad trafikvolym jämfört med budget Scenario 2. Oförändrad trafikvolym jämfört med budget Det som i hög grad påverkar kostnadsmassan är inflationens påverkan på nuvarande trafikkostnader, det vill säga kollektivtrafikens allmänna kostnadsökningar (indexering). Framtida kostnadsökningar i bedömningen baseras på Konjunkturinstitutets prognos för konsumentprisindex och arbetskostnadsindex samt en bedömning av utvecklingen för PPI avseende drivmedel. Dessa tre index vägs samman till ett kostnadsprisindexet för den nuvarande trafiken och beräknas till 3,0 procent i genomsnitt för åren Biljettpriserna förutsätts utvecklas i samma takt som det sammanvägda kostnadsprisindexet med ett genomsnitt på 3,0 procent per år. De resandemål som beskrivs i kapitlet Måluppfyllelse och åtgärder har legat till grund för arbetet med bedömningen av Utbud Landstingsersättningen är skillnaden mellan totala kostnader och totala intäkter av den regionala trafiken. Kommentarer till bedömningen Bedömningen omfattar utbud 2020 och beskriver intäkter, kostnader och landstingsersättning jämfört med budgeten för I scenariot ingår ökade kostnader för indexering av trafikavtal för befintlig trafik (kompensation för inflationen), miljösatsningar, ökad tillgänglighet med mera. Utökad trafik kostar pengar I enlighet med gällande prissättning täcks endast en viss del av kostnaderna av biljettintäkter, resterande del finansieras av landstingsersättning. En trafikökning medför därför i varierande grad en ökning av landstingsersättningen. Med ökad landstingsersättning avses nettoeffekten, det vill säga kostnaderna för trafiksatsningen minskat med de bedömda intäktsökningar som kommer av det ökade resandet som beror av respektive satsning. Riskanalys avseende bedömningen En viktig del av verksamhetsutvecklingen är att göra relevanta framtidsbedömningar. Den ekonomiska bedömningen som förvaltningen har upprättat för tiden baseras på dagens erfarenheter avseende kostnadsutveckling, resandeutveckling, priskänslighet, resenärernas beteende med mera. Det är inte sannolikt att alla dessa faktorer kommer att utvecklas enligt gjorda bedömningar. Detta kan bero på förändringar i förvaltningens omvärld eller andra faktorer som ändrats på ett sätt som förvaltningen inte kunnat förutse. Utgångspunkten har emellertid varit ökat resande med 3 procent till 2020, med scenario Utbud Nedan beskrivs några av de mest väsentliga finansiella riskerna; risker som kan resultera i förändrad landstingsersättning. Indexkostnader ökar mer än vad som antagits Bedömningen baseras på förväntad ökning av arbetskraftsindex, konsumentprisindex och producentprisindex för drivmedel. Trafikkostnaderna påverkas i stor omfattning av indexutveckling. Om det sammanvägda indexet år 2014 ökar utöver det antagna medför detta en ökad på landstingsersättning. Blir utfallet av indexen lägre, minskar landstingsersättning. Tillräcklig prisökning uteblir Bedömningen baseras på att förvaltningen höjer biljettpriset motsvarande 3,0 procent per år, vilket bedöms motsvara den allmänna kostnadsutvecklingen. Om Kollektivtrafiknämnden vill prioritera lägre priser leder detta till lägre intäkter och därmed ökat behov av landstingsersättning. Stora satsningar Att förvaltningen räknar med satsningar på ny trafik innebär en större exponering mot omständigheter utanför förvaltningens kontroll, exempelvis att infrastruktur inte finns på plats eller att ABVL inte klarar att rekrytera förare med rätt utbildning. Sådana omständigheter kan påverka möjligheterna att fullgöra ambitionen i Utbud 2020 i alla delar, vilket i sin tur påverkar landstingsersättningen. Brister i beräkningsunderlag Utöver det ovan angivna är alla avtal om tågtrafiken inte klara. Det innebär att en grovt tillyxad uppskattning av kostnader i Utbud 2020 för tåg kan landa på miljoner kronor. 18

19 Kommentarer till kostnader för Buss Kostnadsbedömningen som anges i figur för buss till höger innehåller den totala nettokostnaden. Beräkningarna utgår från de förändrade nettokostnader som respektive linje i scenario 1, utökad trafikvolym ger. Dessa nettokostnader räknas i scenariot upp med tre procent, vilket är en linjär framskrivning från samma antagande som för T13, allt annat oförändrat. Denna schematiska framskrivning där hänsyn inte tagits till omlopp mm får som konsekvens att täckningsgraden ökat med 10 procentenheter år Mer precisa beräkningar, där även hänsyn tas till täckningsgrad, befolkningsförändringar, omlopp och fordonsanskaffning mm, kommer av tidsskäl att presenteras först till våren Exempel: En känslighetsanalys givet samma beräkning som ovan men där resandet och intäkterna ökar med ytterligare en procentenhet, ger en minskad nettokostnad med 5 miljoner kronor jämfört med oförändrad trafikvolym. Utbud 2020 Buss: Kostnader jämfört med oförändrat utbud enligt framskrivning av T Mnkr 12 Mnkr Kostnad År 2013 År 2020 U 2020 T 13 Kommentarer till kostnader för tåg Förvaltningen har även gjort bedömningar över utökad trafikvolym för persontåg. Nödvändiga uppgifter om kostnader för tågtrafiken kommer först när samtliga avtal om tåg och trafikering är klara senare under En grovt tillyxad uppskattning av kostnader i Utbud 2020 för tåg kan landa på miljoner kronor. Utbud 2020 Tåg: Kostnader jämfört med oförändrat utbud enligt framskrivning av T Mnkr, se kommentar Kostnad U 2020 T 13 År 2013 År 2017 År

20 Kostnadseffektivitet - Budget 2015 Kostnadseffektivitet Inom beslutad linjestruktur och inom angiven budgetram ska tåg- och busstrafiken utformas för att uppnå ökat resande, men samtidigt så att maximal kostnadseffektivitet uppnås. Korta restider ökar kollektivtrafikens attraktionskraft varför av- och påstigningar ska anpassas så att stopp görs endast där antalet resenärer motiverar detta. Linjenät ska utformas så att medborgare och resenärer upplever att en effektiv resa uppnås. I trafiksvaga områden ska alternativa trafikupplägg, exempelvis med anropsstyrd trafik vidareutvecklas. Sjukresor och färdtjänst Samtrafikförbundets verksamhet införlivas med förvaltningen från den 1 januari För trafikplaneringen innebär det nya utmaningar och ett förbättringsarbetet tar vid under Det arbetet kommer fokusera på att se över effektiviteten i sjukreselinjer och trafikeringen av resor med färdtjänst. Marginalkostnaden högre än marginalintäkten Kollektivtrafiken har en ekonomisk täckningsgrad på 32 procent i budget Smartkoll och Utbud 2020, samt arbetet med Mer Koll kommer att resultera i högre kvalitet och mer optimerade utbud. Detta är också en förutsättning för att ge bästa möjliga kostnadseffektivitet. Bedömningen är emellertid att även det givet kommer ytterligare kostnadstäckning att krävas. Under kommer förvaltningen fokusera på tre arbetsområden för ökad kostnadseffektivitet. Linjer och områden med stor utvecklingspotential skall prioriteras. Resandet under lågtrafik är en underutvecklad resurs som inte är kostnadsdrivande. Förvaltningen ska stimulera till ökat resande även under lågtrafik. Fortsatt förbättrad samordning av trafikslag. Budget 2015 Täckningsgraden varierar mellan trafikslagen tåg och buss. Men även inom busstrafiken är det variationer beroende på om det är stadstrafik eller regiontrafik. På samma vis skiljer sig storleken på kostnader och intäkter åt. Stadstrafiken i Västerås har de högsta kostnaderna, men också högsta intäkten, med täckningsgrad på 53 procent. Den lägsta täckningsgraden är inom den övriga tätortstrafiken, se tabell till höger. Intäkter och kostnader för trafikering i budget Västerås stadstrafik Mnkr 2014 Övrig stadstrafik Mnkr 2014 Regiontrafik Mnkr 2014 Intäkter 92,4 0,8 50,6 15,3 Kostnader 195,9 4,6 204,2 64,1 Täckningsgrad % Tågtrafik Mnkr 2014 Intäkter och kostnader per utbudskilometer Västerås stadstrafik Kronor 2014 Övrig stadstrafik Kronor 2014 Regiontrafik Kronor 2014 Intäkter ? Kostnader ? Nettokostnad ? Tågtrafik Kronor 2014 Utbudskilometer Tabellen till vänster visar nettokostnaden att köra en kilometer med buss i stadstrafiken respektive regiontrafiken. Det kostar 32 kronor att köra en kilometer i gruppen övrig stadstrafiken, medan det kostar 20 kronor inom Västerås och 22 kronor i regiontrafiken. Förvaltningen saknar uppgifter över antalet tågkilometer som persontågen kör inom Västmanland. Vi kommer dock att efterfråga detta hos operatörerna. 20

21 MILJÖEFFEKTER Personal Förvaltningen tillämpar Landstingets miljöpolitiska program. Verksamheten Verksamheten ska bedrivas med minsta möjliga belastning på miljön och stärka folkhälsan och medborgarnas sociala liv. Vi ska tillhandahålla långsiktigt hållbara trafiklösningar som medverkar till att minska den totala mängden skadliga ämnen för människor och miljö. Genom att ställa krav på förnyelsebart bränsle till alla fordon i kollektivtrafik i Västmanland skall vi öka kollektivtrafikens miljöfördelar. Myndigheten räknar med att ha en potential att minska kollektivtrafikens koldioxidutsläpp genom ABVL:s investeringsplan för biogasbussar. Under 2015 kommer bussdepån i Fagersta att utrustas med biogas och biogasbussar. Hela bussflottan inom ABVL kommer att vara utbytt till Detta innebär att målet på 95 procent fossilfritt bränsle i ABVL:s bussar kommer att vara nått senast Underentreprenörer till ABVL trafikerar några mindre sträckor på landsbygden, sedan andra delen av Utsläppen från deras fordon kommer att redovisas först från nästa år. Samtliga persontåg som trafikerar Västmanland drivs med el. Kommunicera miljöarbetet För att allmänheten ska få bättre kunskap om att vi bedriver en samhällsnyttig verksamhet ska fokus under ligga på att: Trafikutövarna redovisar körsträckor samt drivmedelsförbrukning två ggr/år i den nationella trafikdatabasen FRIDA, som sedan ligger till grund för nyckeltalen. Miljökraven följs upp i form av Miljörapport och Miljöredovisning varje år. Lyfta fram och kommunicera myndighetens miljöarbete, med positiva sidoeffekter såsom bättre hälsa, till allmänheten. Myndigheten och trafikföretagen ska uppfattas som företrädare för verksamheter som värnar om miljön. Nyckeltal: Miljöeffekter Buss Utfall för kväveoxider 2014: 2,357 gram/kwh Utfall för partiklar 2014: 0,015/kWh Utfall med förnybart bränsle 2014: 83,7 procent Mål för kväveoxider 2015: 2,345 gram/kwh Mål för partiklar 2015: 0,013/kWh Mål med förnybart bränsle 2015: 85 procent % 100 Mål för drivmedel till buss i Västmanland Diesel Utfasningskurva 95% Förnyelsebara bränslen år År 2000 År 2005 År 2010 År 2015 År