Sverige Renoverar AB. Här renoveras 1,4 miljoner lägenheter! Sverige Renoverar AB. Klart 2015? ge Renoverar AB. Sverige Renoverar AB.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sverige Renoverar AB. Här renoveras 1,4 miljoner lägenheter! Sverige Renoverar AB. Klart 2015? ge Renoverar AB. Sverige Renoverar AB."

Transkript

1 Sverige Renoverar AB Här renoveras 1,4 miljoner lägenheter! Sverige Renoverar AB Klart 2015? ge Renoverar AB Sverige Renoverar AB Renovering pågår

2 Här renoveras... flerbostadshus byggda Klart 2015? VVS Företagen och Svensk Ventilation 2008 Grafisk form Formination AB Tryck Wallén Grafiska 2008

3 Här renoveras flerbostadshus byggda Klart 2015?

4 Innehållsförteckning Förord 3 Mer än hälften av alla Sveriges lägenheter är byggda Sverige behöver renoveras! 5 Att tänka på 10 Potential för energieffektivisering 12 Renovering pågår - intervjuer med aktiva renoverare 20 Svenska Bostäder: Från akuta stambyten till renovering med en större helhetssyn 21 Skövdebostäder: Noggranna förberedelser, långsiktig planering 26 Familjebostäder i Stockholm: Renovering med traditionella metoder 31 Helsingsborgshem: Smart system för individuell mätning och debitering av varmvatten 35 Alingsåshem: Radikal energieffektivisering i samband med stambyten 41 Energimyndighetens beställargrupp för bostäder, BeBo: Det är nu som tillfället bjuds att reducera energianvändningen med 50 procent till år 2050! 45 Reflektioner och spaning på framtiden 46 Ordförklaringar 50 2

5 Förord Upprinnelsen till denna skrift var en inbjudan till VVS-branschen att delta i samtal kring renoveringsfrågor. Initiativet kom hösten 2006 från SABO:s VD-grupp för byggherrefrågor, som gjorde förstudier kring ett större projekt rörande och 70-talshus. Vid dessa samtal erbjöds företag och branschorganisationer att på olika sätt bidra till och delta i SABO:s projekt Professionell renovering som skulle bedrivas under Man önskade en sammanställning av VVS-branschens erfarenheter av renoveringsteknik när det gäller stambyte, våtrumsrenovering och energieffektivisering i bostadshus. Avsikten är att göra ett underlag för beslutsfattare inom bostadsföretag. Det ska visa vilka tekniska frågor man bör ta ställning till inför en renovering. Av materialet bör också framgå de konsekvenser olika val får för förvaltningsteknik, innemiljö, energihushållning och ekonomi. Målet är att kunna presentera materialet under I arbetet med att sammanställa dessa erfarenheter har vi gjort intervjuer med några nyckelpersoner som står mitt uppe i renoveringsbestyren. De representerar både större och mindre bostadsbolag men framför allt har vi valt att intervjua personer med stor kunskap om dessa hus. De har lång erfarenhet av att förvalta husen och i flera fall var de också med och byggde dem. Den här skriften redovisar intervjuerna. Vi tror att man kan lära mycket av varandra och att det är viktigt att få igång en dialog mellan dem som successivt kommer att samla på sig viktiga erfarenheter kring upprustning av detta bestånd. Det är i huvudsak de tekniska aspekterna som behandlas. Men i de intervjuer som återges berörs även en hel del andra frågor som bevarandevärden, boendesamverkan och tillgänglighet, som ju alla har stor påverkan på slutresultatet. Skriften avslutas med återgivning av en diskussion med framtidsspaning och reflektioner kring renovering. Vi som genomfört intervjuerna är Magnus Everitt, Svensk Ventilation, Marie Hult, White arkitekter, Rolf Kling, VVS Företagen. Lotta Bångens, Aton Teknikkonsult AB, Catarina Warfvinge, Bengt Dahlgren AB, Anders Wester och Per Andersson, Svensk Byggtjänst ingår också i den arbetsgrupp som fortsätter arbeta i projektet och har bidragit med material och idéer till broschyren. För avsnittet i denna skrift om Potential för energieffektivisering svarar Catarina Warfvinge. Projektet har också en referensgrupp som består av Ingvar Andreasson, Familjebostäder i Stockholm, Stefan Björling, SABO, Johan Carlberg, Skövdebostäder och Gösta Gustavsson, SABO. 3

6 Mer än hälften av alla Sveriges lägenheter är byggda Det har aldrig byggts så många flerbostadshus som åren och speciellt mellan 1961 och Orsaken var politiska beslut om att bostadsbrist och nöd skulle byggas bort. Drygt lägenheter i flerbostadshus byggdes under 1950-talet och under perioden byggdes lägenheter. (Statistik från BOOM-gruppen på KTH). Antal lägenheter byggdes lägenheter byggdes lägenheter För att klara av att bygga så många lägenheter var det nödvändigt att överge tidigare hantverksmässiga byggmetoder. I början av 1950-talet började fabrikstillverkade byggnadsdelar användas liksom standardiserade stomkomponenter. Husformerna fick enkel geometri. Det finns mycket som arkitektoniskt skiljer hus byggda på 1950-talet från framför dem som byggdes under senare delen av 1960-talet. Efter beslutet om miljonprogrammet 1965 skruvade byggtakten upp än mer. Då kom elementbyggeriet och de rälsbundna kranbanorna, tillsammans med den växande bilismen och nya stadsplanelösningar för trafikseparering, att allt mer sätta sin prägel på husen och deras närmiljöer. Husen från 1950-talet är terränganpassade, har ofta lutande tak med tegelpannor, vindsförråd och entrépartier av trä och glas i någon form av mönster. I talshusen är det ytterväggarna som har den bärande Det vanligaste huset funktionen. Väggarna var ofta av lättbetong. Det typiska 1960-talshuset har plant tak med invändiga stuprör, markerad takkant och indragna balkonger. Under talet började en bärande stomme av betong att användas. Själva stommen är i de flesta fall platsgjuten betong där tillverkningstakten kunde skruvas upp tack vare utveckling av en rationell formteknik. Här är det de lägenhetsskiljande väggarna som för ner lasterna i marken och trapphus och eventuella hisschaktväggar stabiliserar konstruktionen. Stommen kompletteras med utfackningsväggar, t ex lätta regelväggar med eller utan sandwichelement, d v s två skivor betong med mellanliggande isolering. Den absolut vanligaste hustypen är ett lamellhus med 3 till 6 våningar, bärande stomme av betong och med förtillverkade lätta utfackningsväggar klädda med fasadtegel eller ytterväggar med sandwichelement av betong. I Sverige finns idag lägenheter i denna hustyp byggd och som ännu inte har byggts om. Till en början upprättades fältfabriker för utfackningsväggar och mellanväggar i direkt anslutning till arbetsplatsen. De färdiga byggnadsdelarna lyftes på plats med rälsbundna kranar. Senare transporterades utfackningsväggar istället från stationära fabriker. Förtillverkningen drevs olika långt, men gemensamt för dessa byggperioders hus är enkelheten i utformning och upprepningen som en förberedelse för eller faktiskt genomförd prefabricering av olika element. Den vanligaste hustypen är lamellhuset i tre våningar. 4

7 Sverige behöver renoveras! Kvaliteten på infrastrukturen i dessa hus, det vill säga på rör- och elinstallationer samt på våtrummens tätskikt har i huvudsak varit mycket bra. De äldsta av dessa hus är mer än 50 år gamla och den tekniska livslängden för installationer och tätskikt är snart till ända. En konsekvens av det höga byggandet under dessa år är att behovet av renovering nu snabbt blir stort. Boverket har sagt att en rimlig planering är att öka renoveringstakten från nuvarande lägenheter till cirka lägenheter per år. De fastighetsägare som har en professionell metod för underhåll och renovering är noga med att hålla ordning på olika byggdelars livslängd. Här återges ett utval, de flesta med inriktning på installationer. LIVSLÄNGDER VENTILATION M M Installationer Radialfläktar 25 Axialfläktar 15 Livslängd (år) FTX aggregat Renovering efter halva tiden Frånluftsvärmepump Renovering efter halva tiden Fjärrvärmecentral Källa: SIS Handbok Energibesiktning av byggnader LIVSLÄNGDER BADRUM Målad puts år Värmesystem och radiatorer ca 80 år Kakelvägg Klinkergolv år *) år Värmerör i sandfyllning år Golvbrunn o avloppsledningar i gjutjärn år * *) Tätskikt saknas LIVSLÄNGDER ELINSTALLATIONER När det gäller elanläggningars livslängd finns det inga generella regler. Miljö och slitage avgör. Detta innebär att man gör en riskbedömning i varje aktuellt fall. En intressant kommentar från Elsäkerhetsverket är att det finns anläggningar som är 80 år och fortfarande felfria. Så, en riskbedömning blir här lösningen på problemet. * Avloppsrör av PVC installerade mellan åren 1963 och 1973 har dålig hållfasthet och kan karaktäriseras som förbrukade. 5

8 VATTENSKADOR OCH FUKTSKADOR Renoveringsbehovet visar sig tydligast genom att antalet vattenskador ökar dramatiskt. De undersökningar som gjorts av vattenskador i flerbostadshus visar tydligt att åldringsskador i rör och tätskikt är den huvudsakliga orsaken till skadeökningen. Undersökningarna visar också att risken för korrosion i rör är ungefär dubbelt så hög i hus byggda som i hus byggda En viktig slutsats kan bli att, om man skjuter upp renoveringen av husen kommer korrosionsskadorna på vvs-rören att öka kraftigt med fuktskador som följd. Av resultaten från en stor enkätundersökning med svar från hushåll i flerbostadshus i Stockholm, studien Hälsomässigt Hållbara Hus (3H), framgår att fukt- och vattenskador rapporteras av de boende i betydligt högre utsträckning i hus byggda än i hus byggda Av samma studie framgår att det är betydligt fler som känner mögellukt och unken lukt i miljonprogrammets hus än i senare byggda hus. Antal procent Korrosion Mekanisk åverkan Figur 1a. Mänsklig faktor Frysning Konstruktionsoch utförandefel Avloppsstopp och liknande Annat Vanliga orsaker till vattenskador på ledningssystem. Vattenskadeundersökningen Figur 2. Fuktskada Vattenskada Andel (%) hushåll som år 2005 svarat att de har eller har haft vatten- eller fuktskada (3H-studien) Hus byggda Hus byggda De boende i miljonprogrammets hus rapporterar fler vatten- och fuktskador än boende i hus byggda Figur 1b. Risk för vattenskador från korrosion på ledningssystem med hänsyn till installationsålder. Figur och känner i betydligt högre grad mögellukt och andra obehagliga lukter. Andel (%) boende i flerfamiljshus i Stockholm år 2005, byggda som känner av lukter jmf med dem i nya hus, byggda (3H-studien) Sickande lukt Mögellukt Instängd lukt Unken lukt Hus byggda Hus byggda

9 Andel (%) flerbostadshus i Stockholm, där de boende har ett eller flera sjukahussymptom i högre frekvens än förväntat Alla hus Ja, ofta bostaden Ja ofta Figur 4. Legionellabakterien. Figur 5. "Ja, ofta bostaden", anger procentandelen hus i respektive byggperiod (X-axeln) där de boende har högre besvärsfrekvenser än förväntat och som de anser beror på bostadsmiljön. LEGIONELLA Tappvatteninstallationerna är inte utformade med hänsyn till risken för legionellatillväxt eftersom legionella "Ja, ofta" avser på motsvarande sätt besvärsfrekvenser för sjukahussymptom, oberoende av om de kopplas till bostadsmiljön eller ej. var ett okänt fenomen när dessa hus byggdes. Tack vare de undersökningar som gjorts under senare år finns det nu mycket kunskap om hur installationerna ska utformas för att göra dem säkrare. Vid renovering av hus byggda bör ett mål alltid vara legionellasäkra installationer. Vid ett stambyte innebär detta ingen extrakostnad. INNEMILJÖ I en pågående innemiljöstudie, Hälsomässigt Hållbara Hus, 3H (Corner, Emenius, Engvall, Hult), har personer boende i ett slumpmässigt urval av 481 flerbostadshus i Stockholm besvarat en enkät om innemiljö och hälsa under år Urvalet gjordes så att statistiskt säkerställda slutsatser skulle kunna dras om hur de boende i hus från olika byggperioder upplevde sina hus. Diagrammen i figur 2-3 och 5-9 är hämtade från denna studie. Stor andel riskhus för SBS bland miljonprogrammets byggnader Av figur 5 framgår att hus byggda , enligt 3Hstudien, har den högsta andelen hus med boende som har högre besvärsfrekvenser än förväntat för sjukahussymptom (SBS). Ca 35 procent av alla flerbostadshus i Stockholm i byggperioden hade år 2005 högre besvärsfrekvenser än förväntat för sjukahussymptom om man tar med alla dem som svarat Ja, ofta (varje vecka), på enkätens fråga om olika sjukahussymptom. Om man bara tar med dem som svarat Ja, ofta, besvären beror på bostadsmiljön är det 20 procent av andelen flerbostadshus byggda som har boende med högre besvärsfrekvenser än förväntat. Detta är när hänsyn tagits till boendeform (allmännytta eller privat hyresrätt/bostadsrätt), samt för varje enskilt hus andelen allergiker, andelen män respektive kvinnor samt de boendes ålder, eftersom alla dessa kategorier har olika förväntad sannolikhet att uppge SBS-besvär. Figur 5. Värmen på vintern och buller största komfortproblemen Komforten upplevs också som betydligt sämre i miljonprogrammets hus än i hus byggda åren Främst gäller det värmekomforten på vintern och ljudförhållanden. Se figur 6-10, som också kan användas som referensvärden för de byggherrar som vill använda enkät om innemiljö före och efter renovering. 7

10 Upplevd komfort år 2005 i Stockholms flerbostadshus, byggda (3H-studien) Upplevd komfort år 2005 i nya flerbostadshus, byggda i Stockholm (3H-studien) Luftkvalitet Luftkvalitet Värmekomfort vinter Värmekomfort vinter Värmekomfort sommar Värmekomfort sommar Ljudförhållanden Ljudförhållanden Ljusförhållanden Ljusförhållanden % 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bra Acceptabelt Dåligt Bra Acceptabelt Dåligt Figur 6. Procentandelen personer boende i flerbostadshus i Stockholm byggda , som vid enkät 2005 avgav att de ansåg att luftkvaliteten i stort, värmekomforten, ljud- och ljusförhållandena var bra, acceptabla respektive dåliga. Figur 7. Procentandelen personer boende i flerbostadshus i Stockholm byggda åren , som vid enkät 2005 avgav att de ansåg att luftkvaliteten i stort, värmekomforten, ljud- och ljusförhållandena var bra, acceptabla respektive dåliga. Andel (%) boende som år 2005 besväras av dålig värmekomfort i Stockholms flerbostadshus (3H-studien) Andel (%) boende som år 2005 ofta (varje vecka) besväras av olika ljud (3H-studien) Kalla golv Kalla väggar rag i vardagsrum r varmt i vardagsrum sommar ör kallt i vardagsrum vinter Ljud från kranar, element Ljud från ventilationen Ljud från grannar Ljud utifrån Hus byggda Hus byggda Hus byggda Hus byggda Figur 8. Det framgår av diagrammet att den andel boende som rapporterar kalla väggar, kalla golv och drag är betydligt vanligare i hus byggda än i hus byggda Figur 9. Även störningar av ljud utifrån, ljud från grannar och ljud från installationer är vanligare i miljonprogrammets hus än i hus byggda Gränsvärdet för radon skärps Enligt ett beslut i riksdagen våren 2002, grundat på regeringens proposition 2001/2002 En god inomhusmiljö, ska radonhalten i alla skolor och förskolor vara lägre än 200 Bq/m3 senast år 2010 och i bostäder senast år

11 Radonhaltig blå lättbetong användes som stom- och fasadmaterial under perioden , d v s den för renovering nu aktuella bebyggelsen innehåller inte sällan blåbetong. De riktigt höga radonhalterna i bostadshus är dock oftast att hänföra till markradon som letar sig in i byggnader med undertryck via otätheter. I samband med energideklarationerna ska även resultat från radonmätning redovisas och i samband med renovering finns goda möjligheter att åtgärda för höga radonhalter. ELINSTALLATIONER Även elinstallationerna har åldrats. Dimensionering och tekniskt utförande är inte längre funktionell. Lägenheterna har endast 1-fasinstallation vilket begränsar användning av tvättmaskiner. Installationerna är inte skyddsjordade och försedda med jordfelsbrytare. Ibland saknas även individuell mätning av förbrukningen. Elledningarnas isolering är gjord av material som brutits ner och lätt faller sönder. Det utgör en uppenbar brandrisk. Hur kommer behovet av el- och telemedia att se ut om 20 år? Vid en 40-årsrenovering kan det vara viktigt att försöka göra en bedömning av om det behövs utrymme för ny kanalisation, t ex tomrör, om man gör nya elinstallationer. Marginalkostnaden för detta är förmodligen mycket låg. ENERGIEFFEKTIVISERING En av de viktigaste frågorna överhuvudtaget är hur vi ska kunna förhindra dramatiska förändringar av jordens klimat. Ban Ki-Moon, FNs generalsekreterare, hävdade nyligen att jorden står inför en katastrof ett påstående som är svårt att negligera. För Sveriges del har bygg- och fastighetssektorn ett stort ansvar för detta. 40 procent av energianvändningen i Sverige sker i produktion och drift av byggnader. Samtidigt som renoveringsarbetet nu tar fart i större skala kommer alla flerbostadshus att energideklareras. Det innebär att alla fastighetsägare snart kommer att ha tillgång till kvalificerade förslag till energieffektiviserande åtgärder. I Sverige har vi som nationella mål bestämt att vi ska minska vår energianvändning med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 i förhållande till energianvändningen år Om renoveringscykeln är 40 år betyder det att det är för sent att vänta med energiåtgärder till nästa gång. Det är viktigt att överväga om det finns energibesparande åtgärder som är lämpliga att göra samtidigt, eller som är svåra att göra efter den övriga renoveringen. 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 Energimärkt fönster Tillverkare Produktbeteckning Mest energieffektivt A B C D E F G Minst energieffektivt Bäst fönster AB TRFF07 U-värde, W/m 2 K 0,9 Dagsljustransmittans, procent 62 Solenergitransmittans, procent 37 Figur 10. Energimärkning av fönster. Till vänster syns de U-världen (W/m, K) som ligger till grund för klassningen. Ju lägre U-värde, desto mindre värme släpper fönstret igenom, dvs A-klass är bäst. A 9

12 Att tänka på RENOVERING INTE REPARATION Rörinstallationer och tätskikt i våtrum är de dyraste funktionerna att renovera och samtidigt de funktioner som får de allvarligaste konsekvenserna om man misslyckas. Våtrummens kvalitet och risken för vattenskador är beroende av att dessa åtgärder är sam ordnade och utförs samtidigt. När det inte längre är meningsfullt att reparera - planera för en samtidig renovering av rör och tätskikt. Den största risken att smittas av legionella är hemma i duschen. Alla nyrenoverade byggnader ska vara legionellasäkra med installationer utförda enligt de senaste rönen. Elinstallationerna är otidsenliga, har dålig personsäkerhet och kan vara brandfarliga. Gamla ledningar kan också innehålla bly vara blymantlade. Den stora kostnaden vid renovering är byte av rör och tätskikt. Andra åtgärder påverkar ofta den långsiktiga ekonomin mycket lite. PLANERING Gör en långsiktig strategi för stam- och våtrumsrenovering, energieffektivisering mm. De flesta av de åtgärder som berörs här innebär avsevärda störningar för de boende när renoveringsarbetet pågår. En renoveringsstrategi kan också innefatta planering för att minska störningarna för de boende, t ex genom antalet renoveringstillfällen. Gör noggranna inventeringar. Alla hus är inte lika inte ens i samma bostadsområde. Kontrollera tekniska lösningar, fuktskador, inneklimat, energistatus och farliga ämnen. Besök alla lägenheter gärna tillsammans med dem som ska utföra renoveringsarbetet. Nära dialog i tidigt skede med de boende lönar sig alltid. Tillgänglighetsfrågorna kan hanteras, men måste vara med tidigt i planeringen. En dialog med kommunen om en övergripande planering av dessa frågor är bra. Gör kravspecifikationer för de särskilda egenskaper byggnaden ska ha efter renovering, när det gäller innemiljön, energianvändningen och andra kvalitetskrav. Beskriv dem i termer som går att följa upp efter renoveringen. INNEMILJÖ Under och 70-talen infördes en mängd nya plastmaterial i våra hem. Dessa avgav en okontrollerad dos av föroreningar till inomhusluften. Samtidigt saknades kunskap om hur energisparåtgärder, som tog fart efter oljekrisen 1973, kunde påverka luftkvaliteten inomhus. Det hände också att luftflödena sänktes för att spara värmeenergi i bostäder, med försämrad luftkvalitet och förhöjda radonhalter som följd. Nya lösningar med mer isolering och större täthet i klimatskärmen ledde till en annan fuktbalans, som man inte alltid hade kontroll över. Fuktproblemen ökade och de sjuka husen blev ett begrepp i mitten av 1970-talet. Det är byggnader där de som vistas i dem har en överfrekvens av symptom som ögonirritation, täppt, rinnande näsa, hosta, halsirritation mm och som de sammankopplar med vistelse i byggnaden. I dag är kunskaperna om sambanden mellan energieffektivisering och innemiljö betydligt bättre och det är viktigt att ta ställning till innemiljöfrågor och precisera målnivåer i samband med renovering och ombyggnad. Det gäller att ställa krav på fuktsäkring, lågemitterande byggmaterial i ytskikt, tillräckliga luftflöden, högsta tillåtna radongashalt, temperaturer, ljud, ljus och elmiljö i samband med upphandling av åtgärder för energieffektivseirng. Med mer välisolerade och lufttäta hus blir värmekomforten mycket bättre. Det är luftkvaliteten man måste vara extra observant på i samband med energieffektiviseringsåtgärder. Enkät om innemiljö ett bra hjälpmedel Att genomföra en nöjd kund -enkät i samband med renovering är ganska vanligt. Här kan det vara bra att även ta med frågor om upplevd innemiljö och hälsa före och efter renovering. Om enkätresultaten sammanställs före garantibesiktningen kan de dessutom vara till god hjälp att hitta sådant som eventuellt återstår för entreprenören att justera. 10

13 De diagram som angavs för hus byggda under avsnittet Sverige behöver renoveras kan användas som referensvärden vid enkätundersökningen. De är gjorda med utgångspunkt från Stockholmsenkäten Några frågor om ditt inomhusklimat (Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor). Även för Örebroenkäten (Arbets- och miljömedicin, Örebro Universitetssjukhus) finns referensvärden. Det bör finnas minst 12 hushåll i huset för att enkäten ska kunna ge statistiskt säkerställda resultat. I UFOS-rapporten Att skapa sunda hus (Sveriges kommuner och landsting) finns råd för genomförande av innemiljöenkäter. Källkontroll Identifiera fukt- och vattenskador Var noga med att identifiera eventuella fukt- och vattenskador. Enkäten kan ge svar på om mögellukt eller andra obehagliga lukter är ett utbrett problem i husets lägenheter. Källkontroll Radon I samband med energideklarationerna ska även resultat från radonmätning redovisas. Detta kan utgöra viktig information inför en renovering. Är halterna höga kan hänsyn behöva tas både vad gäller val av ventilationssystem och metod att täta rörgenomföringar, sprickor i betongplattor mot mark m m i samband med renovering. Källkontroll Byggvaror Var noga med att kontrollera att nya byggmaterial som appliceras på ytskikt inte har starka lukter och att ämnen som klassas som miljö- eller hälsofarliga minimeras i de byggvaror som handlas upp. För denna senare miljögranskning finns idag ett antal olika hjälpmedel på marknaden. Ventilation Kontrollera att det finns till och frånluft i badrum och kök. Överluftsdon mellan badrumsdörr och tröskel är en bra och enkel lösning som går att ordna vid renovering. Frånluftsdonen ska gärna sitta så att luften inte kortsluts, utan ventilerar hela utrymmet, särskilt de ytor där fuktbelastningen är som störst. Se över OVK-resultaten. Dessa ska också redovisas i energideklarationerna. Är det lämpligt att samtidigt med renoveringen förbättra ventilationssystemets funktion och energiprestanda? Var noga med val av värmeåtervinningssystem på frånluften. Inför inga lösningar som kan medföra luktöverföring mellan lägenheter. INVENTERING AV FARLIGA ÄMNEN En inventering av farliga material är bra att utföra före renoveringen. Både asbest och PCB-sanering är kringgärdat av lagstiftning och ska utföras av fackmän. Bly Blymantlade elkablar och blyskarvade avloppsrör av gjutjärn fanns i stor omfattning till och med 1970-talet. Rör av PVC (polyvinylklorid) med blyföreningar som stabilisatorer har också varit vanliga. PCB PCB (polyklorerade bifenyler) kan finnas i elastiska fogar i fasad, runt dörrar, i dilatationsfogar, i kondensatorer i elektrisk utrustning, oljebrännare, cirkulationspumpar, tvättmaskiner, köksfläktar, lysrörsarmaturer från mitten av 1950-talet till Asbest Asbest förbjöds 1976 på grund av cancerriskerna med fibrerna. I flerbostadshus kan asbest hittas t ex som brandisolering, skruvplugg, i kakelfog- och i fix och i ventilationskanaler. Se mer i boken Farliga material i hus DRIFTFRÅGOR Uppdatering av relationsritningar och driftinstruktioner samt utbildning av driftspersonalen på de nya tekniksystemen bör alltid ingå i renoveringsprojektet. Detta är en liten kostnad och ger stor utdelning, både i minskad energianvädning och lägre kostnader. 11

14 Potential för energieffektivisering Av intervjuerna i denna skrift framgår att olika företag har olika strategier när det gäller energieffektivisering. En del passar på att göra mycket i samband med stambyten, andra gör ingenting. Det finns också de som anser att just stambytet inte är rätt tillfälle att göra så många energieffektiviseringsåtgärder. Exempelvis innebär byte till fönster med bättre U- värde att ändringsarbete måste genomföras i alla rum samtidigt, vilket försvårar kvarboende och förskjuter tiden för när arbetena kan avslutas. En väl genomtänkt och långsiktig effektiviseringsplan, grundad på inventering av olika byggnadstyper i beståndet och samordnad med både underhållsplan och kök- och badrumsrenoveringar verkar vara det som de flesta tycker är att förorda som professionell fastighetsägare. MYCKET ENERGI BARA VÄNTAR PÅ ATT BLI SPARAD! För att nå miljömålen måste den årliga energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn ha minskat med 30 TWh till år 2020 och med 75 TWh till Besparingen till år 2020 motsvarar lika mycket energi som normalstora flerfamiljshus drar! För att klara målen krävs att vi tar ett gemensamt och rejält tag och utnyttjar den stora besparingspotentialen som finns. Faktum är att hus byggda är speciellt gynnsamma för energibesparing. De är många, de är energitekniskt lika, energisparpotentialen är stor och med tanke på deras ålder är det dags för en genomgripande upprustning. ENERGISTATUS PÅ SVERIGES VANLIGASTE FLERBOSTADSHUS Husen under byggperioderna 1950 och är snarlika ur energisynpunkt eftersom de i stort följde minikraven i då gällande byggregler. Denna realitet i kombination med husens likhet i byggnads- och installationsteknik bör vi kunna utnyttja som en fördel för att snabbt och kostnadseffektivt påverka energianvändningen för hela byggsektorn. Liksom när husen byggdes ska projekterings- och ombyggnadsmetoder kunna rationaliseras och långa serier utnyttjas för att få fram billiga reservdelar till husen. Sveriges vanligaste flerbostadshus är byggt någon gång mellan som ett lamellhus och det har 3-6 våningar. Stommen är av betong och ytterväggar är antingen förtillverkade lätta utfackningsväggar klädda med fasadtegel eller av sandwichelement av betong. Vi kan räkna med att det finns ca omoderniserade lägenheter i precis den här hustypen. D v s hus som inte fått nya stammar, nytt ytskikt i badrum och vars energistatus inte har förbättrats. I princip har de följande energiegenskaper: Figur 11. Det vanligaste huset. 12

15 Ytterväggarna har ungefär 10 cm:s isolering i ytterväggarna och i taken ca 15 cm, jämfört med dagens ca 20 cm respektive 40 cm. Balkongerna utgör stora köldbryggor liksom bjälklag och bärande väggar. De senare sticker ut i ytterväggen med endast ett tunt isolerskikt bakom fasadens ytbeklädnad. Fönstrens U-värde är ca 3.0 vilket kan jämföras med nuvarande nybyggnadsstandard på runt 1.2 W/m 2,K. Ofta är klimatskalet inte lufttätt. Figur 12. Självdragssystem är förhärskande i husen byggda fram till 1961, därefter är frånluftssystem vanligast, se figuren nedan. Återvinning av värmen i ventilationsluften var mycket ovanligt fram till Eventuella frånluftsfläktar har ofta dålig verkningsgrad och drar därmed onödigt mycket el. Rumstemperaturen har med tiden blivit ojämn i husen och de som bor närmast undercentralen eller cirkulationspumpen måste vädra bort överskottsvärme. Varmvattenanvändningen är hög Ofta distribueras värmen från en gemensam central till respektive hus i dåligt isolerade markförlagda ledningar. Lägenhetsmätare för el saknas så brukaren saknar ekonomiskt incitament att spara hushållsel. Till det typiska huset köps ca 220 kwh/atemp som fördelas på följande poster: 125 kwh/a temp Radiatorvärme 40 kwh/a temp Varmvatten 20 kwh/a temp Fastighetsel 35 kwh/a temp Hushållsel Figur 13. % kwh/atemp Självdrag Frånluft Till- och frånluft Varmvatten Fastighetsel Hushållsel Radiatorvärme Figur 14. Andel hus med olika ventilationsprinciper under Figur 15. Behov av köpt energi med fördelning på olika poster olika byggperioder. i Sveriges vanligaste flerfamiljshus. 13

16 HELHETSGREPP KRÄVS FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN OCH ÅTGÄRDERNA MÅSTE KOMMA I RÄTT ORDNING! Sveriges i särklass vanligaste flerbostadshus har nu nått den ålder då det är dags för en omfattande byggnadsoch installationstekniska renovering. Som fastighetsförvaltare har man då också ett unikt tillfälle att samtidigt förbättra husets energitekniska status. För att komma ner rejält i energianvändningen räcker det inte med någon enstaka liten energiåtgärd. Det är lika bra att ta ett helhetsgrepp och planera för hela åtgärdspaket istället när det ändå är dags för underhåll. Vi har ju också möjlighet att utnyttja varandras erfarenheter eftersom husen är så vanliga! För att hitta det optimala paketet av energisparåtgärder ska undersökningarna göras i rätt ordning: 1. Grundläggande vid energieffektivisering är att först åtgärda klimatskalet. Ett dåligt isolerat och otätt klimatskal ökar storleken på värmesystemet. Det gör också att temperaturen på ytterväggarnas insida blir låg och måste kompenseras med högre inomhustemperatur. Figur Nästa steg är att undersöka åtgärder i ventilationssystemet. Luftväxling kräver mycket uppvärmningsenergi och eventuella fläktar kan dra onödigt mycket el. Minskad energianvändning får aldrig ske på bekostnad av luftväxlingen som är A och O för att både brukarna och huset ska må bra. 3. Åtgärderna i klimatskalet och ventilationssystemet kan ha minskat värmebehovet rejält så nu är det dags att anpassa värmesystemet till de nya värmebehoven i varje rum. Dessutom ska värmen snabbt kunna regleras efter det aktuella behovet. 4. Åtgärder för att minska energianvändningen för varmvattensystemet kan egentligen genomföras oberoende av punkterna 1 till 3 men de brukar bli naturliga att utreda tillsammans med åtgärder i värmesystemet. I det följande redovisas konsekvenser av några energibesparande åtgärder under varje punkt. Naturligtvis finns det många fler åtgärder som inte tas upp just här. STEG 1: ENERGIFÖRBÄTTRING I KLIMATSKALET För att värmeanvändningen ska minskas så ska man börja med att minska energiförlusterna genom klimatskalet. Enkla åtgärder som egentligen ska ingå i underhållsplanen är att täta och dreva men ska energianvändningen reduceras rejält måste mer kostnadskrävande åtgärder övervägas. I det typiska huset från den aktuella perioden är det nästan alltid lönt att öka på den isolering på 15 cm som finns i takbjälklaget där det är möjligt. Många av husen har låglutande tak där det är svårt att få plats med isolering utan ny och rest takstol. I många fall kan det vara lönsamt att göra nytt lutande och välisolerat tak med utvändiga stuprör och samtidigt kunna inrymma ett antal nya lägenheter. Ytterväggarnas ursprungliga ca 10 cm isolering är tyvärr så kostsamt att öka på att det inte är lönt om det inte är dags att byta fasadskikt av underhållsskäl. I en del fall hindrar dessutom bevarandeintressen utvändig tilläggsisolering att fasaden. Vanliga tvåglasfönster från 1960-talet har ett U-värde på runt 3.0 W/m 2,K. Om karm och båge fortfarande är i bra skick kan fönstrets U-värde förbättras till ca 1.0 genom att en av rutorna byts ut mot en 2-glas isolerruta med lågemissionsskikt och där mellanrummet är fyllt med ädelgas. Om skicket är så dåligt att fönstret måste bytas ut helt och hållet så går det numera att få tag på fönster med U-värden ner mot 0.7 W/m 2,K. 14

Mycket energi att spara i miljonprogrammet!

Mycket energi att spara i miljonprogrammet! Mycket energi att spara i miljonprogrammet! Mycket energi bara väntar på att sparas i miljonprogrammets hus. Husen är lätta att renovera. De är energitekniskt lika eftersom de byggdes snabbt, rationellt

Läs mer

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april

Skånes Energikontor, Energieffektivisering, Lund 9 april Energieffektivisering i flerbostadshus Se helheten, undvik fällorna och prioritera rätt Catarina Warfvinge 130409 Vi har tuffa energimål att klara; år 2020-20% och år 2050 50% Oljekris Energianvändning

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter

Användning av energi medför en miljöpåverkan! Energi & egenkontroll för fastighetsägare. Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Infoträff - Energieffektivisering i fastigheter Energi & egenkontroll för fastighetsägare Treårigt projekt, drivs av Miljöförvaltningen i Stockholm Ulrika Persson projektledare Fastighetsägare till flerfamiljshus

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Guldberget 2012-12-11 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering

Maratonvägen 36 energieffektiv renovering BeBo, är Energimyndighetens beställargrupp för bostäder. BeBo-medlemmarna, några av landets största fastighetsägare inom bostadssektorn, driver inom nätverket olika utvecklingsprojekt med inriktning mot

Läs mer

Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen

Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen Checklista: Hushålla med energin i Brf. sid 1 (1) Så här hushållar du med den gemensamma energin i bostadsrättsföreningen Tänk på att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Man bör passa på att göra flera åtgärder

Läs mer

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931

Byggnadsfakta ENERGIDEKLARATION. Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4. Byggnadsår: 1931 ENERGIDEKLARATION Byggnadsfakta Adress: Runiusgatan 1-3 Fastighetsbeteckning: Snöfrid 4 Byggnadsår: 1931 Antal våningsplan: 4 Bostadsyta (BOA): 2 467 m 2 Lokalyta (LOA): 201 m 2 Garageyta: 200 m 2 Antal

Läs mer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering Kristina Mjörnell Potentialen för tilläggsisolering av klimatskärmen I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme

Energitipsens ABC. för dig som har fjärrvärme Energitipsens ABC för dig som har fjärrvärme Det finns många saker du kan göra för att minska energin som behövs för att värma fastigheten. När man tänker på att spara energi är det många som funderar

Läs mer

Brogården miljonhusen blir passiva

Brogården miljonhusen blir passiva Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Arne Elmroth Professor em. i Byggnadsfysik Brf. Storuven, Rekorderlig Renovering Åtgärder som genomförts 1. Ny takvåning på en av byggnaderna med energieffektiv

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna

Värmeåtervinning av ventilationsluft. Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluft Förbättra inomhusklimatet och minska energikostnaderna Värmeåtervinning av ventilationsluften Ett sätt att ta vara på den förbrukade ventilationsluften, som annars

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Brogården passivhusrenovering

Brogården passivhusrenovering Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några Sveriges största fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver olika utvecklingsprojekt med inriktning

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten

ENERGIDEKLARATION BRF Friheten 2010 ENERGIDEKLARATION BRF Friheten Årsta 2010-02-10 Lars-Johan Lindberg Energiexpert Vad är en energideklaration? Energideklarationen beskriver en byggnads energianvändning. Lagen om energideklarationer

Läs mer

Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen

Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen Bilaga B Beskrivning av demonstrationshusen Fastighetsägare: Helsingborgshem AB Kontaktperson: John Nielsen, telefon: 042 20 82 20, mobil: 0730 70 09 20 Anders Olsson, telefon: 042 20 82 37 Total antal

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö

RENOvERiNg med fokus På ENERgi Och innemiljö Renovering med fokus på energi och innemiljö Fastigheten på Katjas Gata 119 efter ombyggnad. Kan man göra lågenergihus av ett befintligt bostadshus från miljonprogrammet? Vi tänker göra ett allvarligt

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19. Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21. Datum 2015-09-12. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Fullerö 44:19 Byggnadens adress Åskmolnsvägen 21 74335 STORVRETA Datum 2015-09-12 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1. Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Dalby 5:1 Byggnadens adress Dalby Ekbacken 11 75591 Uppsala Datum 2015-05-27 Utetemperatur 15 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT

ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT ENERGIBESIKTNINGS- RAPPORT Sidantal 5 Fastighetsbeteckning: Kungsängens kyrkby 2:292, Upplands Bro Kommun Fastighetsägare: 1 Energibesiktning Inventerad av: GOLFVÄGEN 4B, BOX 512, 182 15 DANDERYD Uppdragsnr:

Läs mer

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna. SKOLANS VENTILATION Övningens mål Eleverna lär sig om energieffektivitet i skolor med fokus på fönster (eftersom de har stor inverkan på hur byggnaden värms upp och ventileras). Eleverna ska leta reda

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult

Energirapport. Dimbo 31:1. Dimbo Älvängen, Tidaholm. Certifikatsnummer: 5518. Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518 Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad

Läs mer

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund

Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund Sammanfattning Energideklaration HSB Brf Kärralund 2009-10-28 Susanne Rodin 2 Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 1.3 Tillgängligt underlag 1.4 Byggnadsnummer 2. Byggnadens energianvändning

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet

Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Passivhus Norden 2013 Giganten och Späckhuggaren Erfarenheter från energieffektivisering vid renovering av hus från 1960-talet Åsa Lindell Ulf Eriksson NCC Construction Sverige AB, Gullbergs strandgata

Läs mer

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden?

Enkel Energikartläggning. Start av inventeringen. Allmänt/Energiledning. Anläggningens namn: När uppfördes byggnaden? Enkel Energikartläggning Start av inventeringen Inled processen med att lista vilka byggnader som anläggningen innefattar. Gå sedan igenom varje byggnad med ett eget inventeringsprotokoll. Anläggningens

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde Halmstads Fastighets AB Engagemang Respekt Ansvar Affärsmässighet Energieffektivisering HFAB 1995 2000 2010 2020 2030 2040 2050 150 kwh/m2

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energi och byggnader, miljö och pengar

Energi och byggnader, miljö och pengar Energi och byggnader, miljö och pengar Malmö miljösamverkan 14 sept 2006 Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola Detta vill jag ha sagt Varför spara energi i hus?

Läs mer

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola

Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter. Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Ombyggnad av bostäder till passivhusstandard - erfarenheter Ulla Janson Energi och ByggnadsDesign Lunds Tekniska Högskola Nya passivhusprojekt i Sverige Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad

Läs mer

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget BRF FINNBERGET POLICY FÖR SKÖTSEL OCH RENOVERING 1(6) Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget Ansvar för skötsel och renovering Enligt 13 i föreningens stadgar gäller: Bostadsrättshavaren

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning. Byggnadens adress. Datum. Utetemperatur. Energiexpert. Kåbo 10:14. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Kåbo 10:14 Byggnadens adress Krukmakaregatan 2 75238 UPPSALA Datum 2015-04-17 Utetemperatur 2 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning PS Byggkonsult

Läs mer

Energispartips. Tips och information från Norrenergi

Energispartips. Tips och information från Norrenergi Energispartips Tips och information från Norrenergi Energispartips för våra kunder Här presenterar vi några tips för dig som vill få ner din energianvändning. Kanske känner du igen vissa och andra är helt

Läs mer

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium

Ett hus, fem möjligheter - Slutseminarium - Slutseminarium Slutrapport av projektet Genomgång av alternativen Genomgång av resultat Energibesparing, kostnader, koldioxidbelastning Fjärrvärmetaxans betydelse för lönsamheten Avbrott för lunch Värmepumpsalternativet

Läs mer

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget

Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget POLICY FÖR SKÖTSEL OCH RENOVERING 1(6) Policy för skötsel och renovering av bostadsrätter, Brf Finnberget Ansvar för skötsel och renovering Enligt 13 i Föreningens stadgar gäller att Bostadsrättshavaren

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Arborraren Göteborg 2008-12-18 Utförd av: Torkel Rosenberg Certifierad Energiexpert 1(11) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Arborraren utfört energideklarationer

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52

Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Energideklaration av fastigheten Umeå Editshem 6 Björkvägen 52 Datum 2015-08-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-08-26 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Editshem 6 Kalkylerna grundas

Läs mer

Bostadsrättsföreningens energianvändning

Bostadsrättsföreningens energianvändning Bostadsrättsföreningens energianvändning Din förening kan troligen spara både pengar och miljö genom att effektivisera energianvändningen. Här är några råd och tips: 1. Kartlägg energianvändningen och

Läs mer

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1

Energideklaration M AJ E L D E N 22. Storsvängen 34 602 43 Norrköping. Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 7443 EN ISO/IEC 17020 Energideklaration M AJ E L D E N 22 Storsvängen 34 602 43 Norrköping Datum: 2012-09-18 Utförd av: Fukt & SaneringsTeknik AB acc Nr: 7443:1 Energiexpert: Niklas Sjöberg Certifierad

Läs mer

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ

FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Bostadsenkät lgh nr FRÅGOR OM DIN BOENDEMILJÖ Enkäten är ett led i att ta fram underlag för att göra en miljövärdering av det hus/det bostadsområde du bor i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Information om. Stambyte och våtrumsrenovering mm

Information om. Stambyte och våtrumsrenovering mm Information om Stambyte och våtrumsrenovering mm HSB Brf Björken Lars Sandberg 2 Mars 2009 Varför stambyte? Kvalitetssäkring Handlingsplan, hur ser processen ut? Förutsättningar för genomförandet Åtgärdsprogram

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

Ventilation. För boende i äldre byggnader

Ventilation. För boende i äldre byggnader Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-27 Fastighetsbeteckning: Åkersberg 1:143 Adress/ort: Dammg 15, Höör Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-01-08 Fastighetsbeteckning: Symaskinen 23 Adress/ort: Håkantorpsgatan 110, Västerås Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4

VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 VIRVELVÄGEN 69, KIRUNA Älven 4 ENERGIDEKLARATION Kommentarer Kiruna 2015-06-26 Arctic CAD & Teknik Tommy Krekula Sid 1 (4) KOMMENTARER ENERGIDEKLARATION Objekt: Småhus Älven 4, Virvelvägen 69, Kiruna Ägare:

Läs mer

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Energirapport. med energitips. Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Energirapport med energitips Datum för besiktning: 2015-09-25 Fastighetsbeteckning: Ingared 5:264 Adress/ort: Sjöbovägen 1 / Ingared Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528) Företag: Eklund & Eklund

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 27/02-15 Fastighetsbeteckning: Saturnus 5 Adress/ort: Meteorv 5, Hässleholm Besiktigad av (certnr): Sebastian Oliwers (5442) Företag: Eklund

Läs mer

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01

BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION. Daterad: 2008-09-01 BRF ANKARET 2 HANNA NILSSONS VÄG 2-12 ENERGIDEKLARATION Daterad: 2008-09-01 Antal sidor 7 st. Upprättad av: WSAB Konsult AB Norrbyvägen 32, 169 82 Bromma Tele 08-80 20 40 : Peter Lundberg SAMMANFATTNING...3

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F

Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Energideklaration av fastigheten Umeå Lövsågen 35 Lagmansgatan 60F Datum 2015-04-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-04-21 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-05 Fastighetsbeteckning: Ekeberga 1:34 Adress/ort: Ekeberga 1475, Södra Sandby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-08-05 Fastighetsbeteckning: Agedynan 7 Adress/ort: Husmansvägen 13, Dalby Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 10/6-2015 Fastighetsbeteckning: Öppinge 2:17 Adress/ort: Öppinge Ängamossen 719, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447)

Läs mer

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com

Frisk luft från. Lösningar mot radon. ger friska hus med ren luft inomhus. www.ostberg.com Frisk luft från Lösningar mot radon ger friska hus med ren luft inomhus www.ostberg.com EN STRÅLANDE FRAMTID MED REN LUFT INOMHUS Radon är en hälsofara. Bor eller verkar man i en fastighet med höga radonhalter

Läs mer

Energideklaration sammanställning

Energideklaration sammanställning Energideklaration sammanställning Brf Blomgläntan Alingsås 2009-09-30 Utförd av: Hans Malmer 1(7) Sammanfattning har på uppdrag av Brf Blomgläntan utfört energideklaration av fastigheten. Syftet med denna

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-11-16 Fastighetsbeteckning: Lomma 35:39 Adress/ort: Järnvägsgatan 16B, Lomma Besiktigad av (certnr): Caspar Skog (5449) Företag: Eklund

Läs mer

BRF Svalboet Energimätningar och termografering

BRF Svalboet Energimätningar och termografering BRF Svalboet Energimätningar och termografering 2014-01-15 Inledning Luleå Energi fick uppdraget att hjälpa BRF Svalboet att se över deras ventilation, termografera klimatskalet, samt se över värmesystemet

Läs mer

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.

Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.

Läs mer

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 3/4-2015 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:192 Adress/ort: Tenorvägen 16, Halmstad Besiktigad av (certnr): Christian Jirefjord (5447) Företag:

Läs mer

Stadsledningskontoret

Stadsledningskontoret Sid 1 (6) Besiktningsnr: ÖS6015-0046 Fastighetsbeteckning: Del av stadsliden Fastighetens adress: Uttervägen 1 Fastighetsägare, namn: Uppdragsgivare, namn: Uppdragsgivare, adress: Umeå kommun Umeå kommun

Läs mer

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6

Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Energideklaration av fastigheten Umeå Rovfågeln 16 Falkvägen 6 Datum 2015-05-26 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2015-05-25 Rapport: Villauppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-04-20 Fastighetsbeteckning: Skultunaby 1:103 Adress/ort: Stockvägen 8, Skultuna Besiktigad av (certnr): Mikael Bergwall (5511) Företag:

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie Åsa Wahlström, CIT Energy Management Åke Blomsterberg, WSP Environmental Målsättning Värmeåtervinning

Läs mer

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

Energirapport villa. Datum för besiktning: 2015-06-12. Fastighetsbeteckning: Moränen 2. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Energirapport villa Datum för besiktning: 2015-06-12 Fastighetsbeteckning: Moränen 2 Adress/ort: Saltsjövägen 4 / Lidingö Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204) Företag: Eklund & Eklund Energideklarationer

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-10-12 Fastighetsbeteckning: Kornellen 21 Adress/ort: Vistabergs Allé 79 / Huddinge Besiktigad av (certnr): Caroline Forsberg (3204 K)

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: SMÖGENÖN 73:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2014-05-23 Byggnadens adress: HAMNEN 3 45043 SMÖGEN Utetemperatur: 22 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-06-04 Fastighetsbeteckning: Vejby 15:452 Adress/ort: Hultavägen 4, Vejbystrand Besiktigad av (certnr): Mattias Ebenmark (5444) Företag:

Läs mer

Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014. Innehåll. 1. Objekt 2. 2. Syfte och omfattning 3. 3. Underlag 3. 4. Tidigare renoveringar 4

Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014. Innehåll. 1. Objekt 2. 2. Syfte och omfattning 3. 3. Underlag 3. 4. Tidigare renoveringar 4 Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014 Innehåll. 1. Objekt 2 2. Syfte och omfattning 3 3. Underlag 3 4. Tidigare renoveringar 4 5. Kortfattad byggnadsbeskrivning 4 6. Underhållsbehov och avsättning

Läs mer