FACKLIG HANDBOK. om medbestämmande och samverkan i staten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FACKLIG HANDBOK. om medbestämmande och samverkan i staten"

Transkript

1 FACKLIG HANDBOK om medbestämmande och samverkan i staten

2 INNEHÅLL 1. Inledning Medbestämmandeförhandlingar Centrala kollektivavtal... 4 Huvudavtalet (HA)... 4 Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA-T) Lokalt samverkansavtal... 4 Beslut i samverkan... 5 Arbetsplatsträff... 6 Samverkansgrupp... 6 Förhandlingsordning enligt samverkansavtal Lag om medbestämmande - MBL... 7 Informationsrätt (18-19 ) och tystnadsplikt (21 )... 8 Lokala förhandlingar... 8 Primär förhandlingsskyldighet 11 9 Förhandling enligt 12 9 Före förhandlingen 10 Under förhandlingen 10 Förhandlingens avslutande 10 Central förhandling Vad får man förhandla om? Anställningsvillkor för enskilda arbetstagare Tjänstetillsättningar 12 Disciplinära åtgärder 12 Arbetets ledning och fördelning Organisationsfrågor och budget 13 Neddragning/driftsinskränkning 13 Entreprenad 38 MBL 13 Arbetsmiljö, arbetstid, semester Representant i myndighetens styrelse MBLs paragrafer i korthet Inledande bestämmelser (1-6 ) 14 Föreningsrätt (7-9 ) 15 Förhandlingsrätt (10-17 ) 15 Rätt till information (18-22 ) 15 Kollektivavtal (23-31 ) 15 Medbestämmanderätt genom kollektivavtal (32 ) 15 Bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal (33-37 ) 15 Facklig vetorätt i vissa fall (38-40 ) 15 Fredsplikt (41-45 ) 15 Medling (46-52 ) 15 Skadestånd och andra påföljder (54-62 ) 15 Tvisteförhandling och rättegång (63-69 ) 15 AkademikerUtbildning, (15)

3 1. Inledning Denna fackliga handbok vänder sig i första hand till dig som är lokalt förtroendevald på statliga myndigheter eller hos annan arbetsgivaren som tillämpar statliga avtal. Vi har valt att ta upp några av de vanligaste frågorna kring medbestämmande och samverkan. För att få ytterligare råd, stöd och information skall du vända dig till ditt kontaktförbund. Därför har vi i denna handbok bara hänvisat till ditt förbund utan att närmare precisera vilket av förbunden det gäller. 2. Medbestämmandeförhandlingar En av uppgifterna för dig som är lokalt förtroendevald är att företräda medlemmarna i lokala medbestämmandeförhandlingar. I lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns de grundläggande reglerna om de anställdas medbestämmanderätt. Lagen kompletteras av våra centrala kollektivavtal, t ex Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA-T), Huvudavtalet (HA) och Avtalet Samverkan för utveckling (SfU), (se kapitel 3). Det kan också finnas ett lokalt samverkansavtal i enlighet med SfU. LOKALT AVTAL HA, ALFA-T, SfU MBL På arbetsplatsen kan det finnas ett lokalt samverkansavtal mellan Saco-S-förening och den lokala arbetsgivaren. Centrala kollektivavtal mellan förhandlingskartellen Saco-S och Arbetsgivarverket Lag om medbestämmande i arbetslivet Lokala medbestämmandeförhandlingar, eller samverkansförhandlingar, förs alltid gentemot den egna arbetsgivaren. Olika regler gäller sedan för MBL-förhandlingar respektive samverkansförhandlingar. Enligt MBLs regler har arbetsgivaren en förhandlingsskyldighet gentemot den lokala Saco-S-föreningen. I den här typen av förhandling företräder Saco-Sföreningens styrelse medlemmarna. MBL-förhandlingar innebär i princip att arbetsgivaren ska ge de fackliga organisationerna tillfälle att yttra sig och diskutera arbetsgivarens förslag innan denne beslutar. Ju tidigare man som lokalförening får tillfälle att diskutera förslagen, desto större chans har man naturligtvis att påverka resultatet. Samverkan kan ske på flera nivåer. Det är inte alltid någon från styrelsen som representerar medlemmarna på varje nivå. Riktlinjerna för verksamheten förhandlas vanligtvis på en nivå där generaldirektören företräder arbetsgivaren och ordföranden i Saco-S-föreningen företräder medlemmarna. Direkt arbetsrelaterade frågor behandlas vanligen på arbetsplatsträffar (enhets- eller avdelningsnivå). Enhetschefen/avdelningschefen företräder arbetsgivaren och medarbetarna ska tillsammans tillvarata sina intressen. De frågor som inte kan lösas på arbetsplatsträffarna och är av mer utredande karaktär, och därför inte heller behandlas på generaldirektörsnivå, behandlas i samverkansgrupper. Vanligen företräds arbetsgivaren här av administrativa chefen eller personalchefen medan arbetstagarna företräds av en representant från Saco-S-förening, t ex en styrelseledamot. Samverkanssystemet syftar till att ge arbetstagarna större inflytande genom att fortlöpande diskutera frågor som berör utveckling av verksamheten och genom allas deltagande. Tanken är AkademikerUtbildning, (15)

4 att samverkan skall vara en del av de ordinarie arbetsuppgifterna och att frågor ska kunna väckas på alla nivåer i organisationen. Det ger då arbetsgivaren bättre underlag inför beslut om förändringar. 3. Centrala kollektivavtal Huvudavtalet (HA) Umgängesformerna för medbestämmandeförhandlingar, t ex tidsfrister, regler för rättstvister och stridsåtgärder finns reglerade i HA. Det är alltså här man kommit överens om att central förhandling ska begäras inom fem arbetsdagar. Avtalet reglerar också att en förhandling är avslutad först när alla parter justerat protokollet. För ert lokala medbestämmandearbete behöver ni inte ha närmare kännedom om HA än så. Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA-T) MBL, liksom annan lagstiftning, innehåller paragrafer som är dispositiva. Det betyder att man får förhandla om avvikelse från dessa paragrafer. Det ska göras i kollektivavtal. ALFA-T är ett sådant kollektivavtal som innehåller avvikelser lagen. Större delen av ALFA-T handlar om anställningsvillkor, som du kan läsa närmare om i Handbok om anställningsvillkor. I ALFA-T finns också några frågor kring medbestämmande reglerade t ex regler för förhandlingar om arbetstidens förläggning, möjlighet att påkalla förhandling om nyanställdas löner och möjlighet att vid omorganisering förhandla om anställningsvillkor. Samverkan för utveckling På statlig sektor finns ett centralt kollektivavtal om Samverkan för Utveckling, SfU. Utgångspunkten i avtalet är att både medarbetarna och de fackliga organisationerna ska involveras i verksamheten. Medbestämmande och arbetsmiljö måste också bli naturliga delar av den löpande verksamheten och inkludera såväl personal- och ekonomi- som organisationsfrågor. MBL och Arbetsmiljölagen (AML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. I ett lokalt kollektivavtal som tecknas med varje arbetsgivare kan man komma överens om i vilka former den lokal samverkan ska bedrivas och vilka frågor som bör avhandlas genom samverkan. 4. Lokalt samverkansavtal Syftet med ett lokalt kollektivavtal om samverkan är att utveckla verksamheten. Behandling i samverkanssystemet ersätter MBLs regler om information och förhandling. Finns inget lokalt samverkansavtal gäller MBLs regler fullt ut (se kapitel 5). De lokala parterna (alla lokala fackliga organisationer och arbetsgivaren) ska gemensamt arbeta fram former för hur samverkan ska ske hos just din arbetsgivare. Till grund för avtalet ska ligga de centrala parternas syn på samverkan enligt SfU. I det centrala avtalet, SfU, slår man fast att systemet med lokala avtal är att underlätta samverkan och öka medarbetarnas möjligheter till delaktighet. Det syftar också till en integration mellan arbetsmiljö-, medbestämmande- och verksamhetsfrågor. Samverkan förutsätter en konstruktiv dialog mellan arbetsgivaren, medarbetarna och de fackliga organisationerna om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan bör arbetsplatsen kännetecknas av: Att verksamhetens mål är tydliga för alla medarbetare. AkademikerUtbildning, (15)

5 Att det finns en tydlig koppling mellan verksamhetens mål, den egna arbetsinsatsen och resultatet Att ansvarsfördelningen är tydlig Att det råder balans mellan ansvar och befogenhet Att arbetet är upplagt så att det tar tillvara alla medarbetares kunskaper och erfarenheter Att arbetet organiseras så att jämställdhet råder Att medarbetarna har möjlighet till personlig utveckling och ett kontinuerligt lärande. Att medarbetarna genom påverkan av den egna arbetssituationen kan bidra till att utveckla verksamheten Att arbetet organiseras så att det skapar goda kommunikationer mellan människor och ett öppet och utvecklande klimat samt Att arbetet är meningsfullt och ger möjlighet till variation Detta förutsätter ett ledarskap som arbetar med delegering, samordning och motivering samt utveckling av medarbetarna. I samband med tecknandet av ramavtalet RALS 2010-T enades centrala parter om att fortsätta arbetet med att stödja samverkan på lokal nivå. Detta arbete genomförs av Partsrådet, som är en ideell förening vars medlemmar är Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O samt Saco-S och SEKO. Läs gärna mer om Partsrådets arbete på Beslut i samverkan I alla verksamhetsfrågor är arbetsgivaren ansvarig för besluten och att besluten verkställs. Arbetssättet på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper ska präglas av att man genom samråd når enighet innan beslut fattas. Det är arbetsgivarens ansvar att arbetstagarorganisationerna (d v s du som är facklig förtroendeman) får tillräcklig information och faktaunderlag före beslut. Observera: För att ersätta MBLs regler om informations- och förhandlingsskyldighet krävs ett lokalt kollektivavtal d.v.s. ett lokalt samverkansavtal. Ett sådant kollektivavtal tecknas av Saco-Sföreningen. Kontakta alltid ditt kontaktförbund om frågan om att teckna ett lokalt samverkansavtal kommer upp. I det centrala avtalet, SfU, är man överens om att: 1. En arbetsplatsträff kan göras liktydig med en samverkansgrupp om arbetsledningen har de beslutsbefogenheter som omfattas av förhandlingsskyldighet enligt MBL. 2. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL, förslagsvis 11, 12, 19, 38 MBL. Vid oenighet i sådan samverkansgrupp kan arbetstagarorganisationen begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL 14 (central förhandling). 3. I samverkansgrupp med generaldirektören eller motsvarande behandlas vanligen frågor av informativ och övergripande art. Här informeras vanligtvis om framtida åtgärder, policies och strategier. Man fattar också beslut om samverkanssystemet och på vilken nivå olika frågor skall beslutas. 4. Exempel på frågor som inte bör behandlas i samverkanssystemet är förhandlingar avseende omställningsfrågor för personal vid nedläggningar, rationaliseringar och omorganisationer samt allmänna anställningsvillkor, löner, tvister, schemaläggning av arbetstid eller frågor som kan påverka eller ge insyn i det integritetsskydd som enskild anställd åtnjuter. AkademikerUtbildning, (15)

6 Arbetsplatsträff Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och arbetsledning för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hela personalgruppen på avdelningen/enheten brukar delta i arbetsplatsträffar, men vilka som ska delta ska framgå av det lokala samverkansavtalet. Arbetsmiljöaspekter ska integreras i verksamheten. Träffarna ska också ge förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling liksom till ökat självbestämmande och ansvarstagande för alla medarbetare. För att arbetsplatsträffarna ska fungera måste de vara regelbundna och utgöra en naturlig del av verksamheten. Målet är att alla som har sitt huvudsakliga arbete förlagt till arbetsplatsen ska delta. Träffarna ska dokumenteras. Skyddsombuden kan bidra till att arbetsmiljöaspekterna beaktas i de frågor som behandlas. Arbetsplatsträffar kan kombineras med facklig information. I det lokala samverkansavtalet ska det framgå: Vad arbetsplatsträffarna har för syfte. Vilka som ska delta. Vad som ska och kan tas upp, t ex om facklig information ska tas upp. Hur ofta de ska hållas. Vem som är sammankallande och ansvarar för att träffarna genomförs. Att träffarna ska dokumenteras. Om arbetsplatsträffen är liktydig med en samverkansgrupp Samverkansgrupp I samverkansgruppen deltar de fackliga företrädarna och arbetsgivaren inte hela personalgruppen. Samverkansgrupper ska knytas till beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Man ska skapa ett forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare. Syftet är att göra det möjligt att gemensamt delta i planerings- och beslutsprocessen och att överblicka och följa upp verksamheten. Arbetsgivarens representanter ansvarar för att frågor behandlas i samverkansgrupp innan man fattar beslut. Frågor som kräver särskilda insatser kan efter samråd i samverkansgruppen behandlas i projektform. I det lokala samverkansavtalet ska framgå: Varför man vill samverka, dvs. syftet med samverkan. På vilka nivåer det ska det finnas samverkansgrupp Hur ledamöter och ersättare ska utses. Vilka uppgifter samverkansgruppen har. Att samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL samt vilka paragrafer som ersätts. Att samverkansgrupp övertar de funktioner som skyddskommittén har enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen. Formerna för hur beslut ska fattas i samverkansgrupp. AkademikerUtbildning, (15)

7 Vad som händer när man är oenig i samverkansgruppen. Vad händer om man är oenig? I det lokala samverkansavtalet måste förhandlingsordningen framgå, t ex vad som händer om man inte kommer överens. Om man inte blir överens lokalt kan man begära en central förhandling enligt 14 MBL. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är kontaktförbundet som beslutar om en central förhandling ska påkallas eller ej. Ta därför omedelbart kontakt med kontaktförbundet om det uppstår problem i samverkan! Kom ihåg: Att tydligt klargöra i samverkansgruppen om ni är oeniga. Att det ska framgå av protokollet om ni är oeniga eller eniga. Förhandlingsordning enligt samverkansavtal Så här kan det se ut på en större myndighet: Central samverkansgrupp Information från myndighetens ledning. Fackliga ordföranden deltar Samverkansgrupp Ersätter förhandling enligt MBL. Fackliga representanter deltar. APT APT Arbetsplatsträffar information på resp. arbetsplats där samtliga deltar. Vissa beslut får fattas. Andra lyfts till samverkansgruppen. 5. Lag om medbestämmande - MBL Om ni inte har ett lokalt samverkansavtal följer ni MBLs regler för medbestämmande. Detsamma gäller i vissa fall om ni som har lokala samverkansavtal blir oeniga i samverkansgruppen (se kapitel 4). MBL gäller frågor som berör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Hit räknas alla frågor som rör anställningsvillkor och lön. Observera dock att anställningsvillkoren är reglerade i vårt kollektivavtal ALFA-T (se Handbok om anställningsvillkor). Löneförhandlingar kan också resultera i ett kollektivavtal, men de är inte medbestämmandeförhandlingar och behandlas därför inte i denna handbok! Frågor som ledning och fördelning av arbetet, inklusive s k företagsledningsfrågor, hör till förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det betyder att beslut som får återverkningar på innehållet i arbetstagarnas arbete, de förhållanden under vilka arbetet utförs och arbetstagarnas utsikter att behålla arbetet ska vara föremål för medbestämmande. Lagen utgår från att frågor som berör verksamheten i stort ska anses höra till förhållandet arbetsgivare och arbetstagare (se vidare kapitel 6). AkademikerUtbildning, (15)

8 MBL gäller inte beslut om mål och inriktning i verksamhet av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller ideell natur, eller som har fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål. Förhandlingsrätten begränsas i dessa verksamheter till beslutens konsekvenser för de anställda. Förhandlingsrätt (10 ) och förhandlingsskyldighet (15 ) I 10 MBL finns de grundläggande reglerna om rätt till förhandling. Det är den fackliga organisationen som har förhandlingsrätt. Enskilda arbetstagare/medlemmar har ingen lagstadgad rätt till förhandling. Det betyder att den enskilde medlemmens rättigheter tillgodoses av förbundets fackliga förtroendevalda, d v s av dig. Den enskilde arbetsgivaren har däremot förhandlingsrätt, men kan också företrädas av Arbetsgivarverket, arbetsgivarorganisationen på det statliga området. Lagen innebär att både förbundet och arbetsgivaren har rätt att förhandla. I 15 regleras skyldigheten att förhandla. Skyldigheten omfattar att inställa sig till förhandlingssammanträdet och delta i förhandlingen. Man måste också kunna lägga fram ett motiverat förslag till lösning av förhandlingsfrågan. Det finns däremot inget rättsligt krav på att man ska komma överens, men det är ändå själva intentionen med lagen, men det är viktigt att komma ihåg att arbetsgivaren alltid bestämmer i slutändan. Informationsrätt (18-19 ) och tystnadsplikt (21 ) Om man vid en förhandling åberopar en skriftlig handling, måste man se till att motparten får ta del av denna. Det kallas editionsplikt och regleras i 18 MBL. Du kan alltså inte hänvisa till någon rapport, utredning, protokoll eller annat, utan att kunna visa handlingen för arbetsgivaren. Motsvarade gäller naturligtvis för arbetsgivaren. Du har t ex rätt att se ett beslut som arbetsgivaren kanske hänvisar till vid förhandlingen. För att de anställda ska få ökat medbestämmande och kunna utnyttja sin rätt till förhandling, är arbetsgivaren skyldig att fortlöpande lämna information om: verksamhetens organisation, planering och utveckling, ekonomi och budget, riktlinjer för personalpolitik. Du har också rätt att få ta del av handlingar som rör myndighetens verksamhet t ex i rapporter och utredningar. Informationen ska, enligt 19 MBL, lämnas till den lokala Saco-S-föreningens styrelse. I sällsynta fall kan den information arbetsgivaren lämnar anses vara så hemlig eller känslig att den bör beläggas med tystnadsplikt. Det kan t ex gälla affärs- eller driftsförhållanden. Om informationen rör enskilda arbetstagare kan det vara befogat att belägga den med tystnadsplikt med hänsyn till den personliga integriteten. Om arbetsgivaren vill belägga viss information med tystnadsplikt, enligt 21 MBL, kan du som facklig representant motsätta dig detta. Då måste arbetsgivaren begära lokal förhandling om tystnadsplikt. Om du under tystnadsplikt mottagit information får du ändå föra den vidare till en annan ledamot i styrelsen. Du måste ju kunna diskutera hur ni ska gå vidare. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för denna styrelseledamot. Om frågan om tystnadsplikt uppkommer, bör du alltid kontakta ditt förbund för att diskutera hur du ska agera. Lokala förhandlingar Lokala förhandlingar innebär att de fackliga organisationerna har rätt att säga sin mening om förslag som arbetsgivaren lägger fram. Förhandlingen ska, för det fall det rör en viktigare AkademikerUtbildning, (15)

9 förändring enligt 11 MBL (se nedan), ske innan beslut fattas, men det är arbetsgivaren som till sist ensam fattar beslutet. Efter det att förhandlingen är genomförd får arbetsgivaren inte ändra beslutet utan att kalla till nya förhandlingar. Det kan hända att arbetsgivaren skickar ett förslag till beslut som du ska skriva under utan att ni formellt träffas för att förhandla förslaget. Om det är ett enkelt ärende, och du tycker att förslaget är bra kan det upplevas som onödig tidsspillan att träffas, bara för att konstatera att man är enig med arbetsgivaren. Om du då skriver på protokollet anses ni ha genomfört förhandlingen. Observera att arbetsgivaren inte får ändra sitt beslut utan att förhandla på nytt med dig. Det är bra om du påpekar detta för arbetsgivaren. Det har hänt att arbetsgivaren ändrat sitt förslag när hon eller han förhandlat med ett annat förbund. Du måste då få tillfälle att ta ställning till det nya förslaget och eventuellt förklara dig oenig (se nedan). Primär förhandlingsskyldighet 11 Arbetsgivaren är skyldig att kalla den lokala fackliga organisationen till förhandlingar före beslut om: viktigare förändringar av verksamheten. viktigare förändringar av arbets- och anställningsförhållanden för enskild medlem i förbundet. Vad som är en viktigare förändring framgår inte av lagtexten, men enkelt uttryckt är en viktigare förändring alls som antingen rör verksamheten eller enskild medlem och som kan komma att få betydelse för verksamheten eller för den enskilde. Känner du som facklig representant dig osäker på om det är en viktigare förändring eller inte, är det viktigt att ta kontakt med kontaktförbundet och diskutera frågan med en ombudsman. Arbetsgivaren måste vänta med att fatta beslut till dess att den lokala förhandlingen är avslutad. Är man oenig när förhandlingen avslutats får inte arbetsgivaren fatta beslut innan eventuell central förhandling genomförts eller innan tidsfristen för påkallande av central förhandling, fem arbetsdagar, har löpt ut (se nedan). Förhandling enligt 12 Den lokala fackliga organisationen har rätt att påkalla en lokal förhandling enligt 12 MBL innan beslut fattas i de frågor som Saco-S-föreningen vill förhandla om. Du har alltså rätt att påkalla en förhandling med arbetsgivaren även om sådant som inte faller under den primära förhandlingsskyldigheten (11 ). Det du vill ta upp måste dock röra förhållandet arbetstagare (medlemmar) och arbetsgivaren. 12 MBL är det lokala fackets möjlighet att ta upp och belysa frågor som Saco-S-föreningen tycker är viktiga. Det kan t ex gälla organisationen av arbetet, schemafrågor osv. En förhandling påkallas genom att den fackliga organisationen gör en förhandlingsframställan till arbetsgivaren. En förhandlingsframställan är skriftlig, men bör alltid föregås av en muntlig kontakt där du beskriver syftet med förhandlingen. Skriv ungefär så här: Förhandlingsframställan Härmed begär Saco-S förhandling (enligt 12 MBL) med anledning av... För överenskommelse om tid och plats för förhandling vänligen kontakta undertecknad på telefon.alt. e-post. Underteckna med Saco-S-föreningen, ditt eget namn och uppdrag (t ex ordförande, ombud) samt telefon/e-post. Datera också din förhandlingsframställan! Vid en s k 12-förhandling är det alltså Saco-S-föreningen som begär (påkallar) förhandling. Det är dock arbetsgivaren som kallar till förhandlingen, d v s föreslår tid och plats. Arbetsgivaren kan även på eget initiativ kalla annan facklig organisation till förhandlingen, t ex ST. AkademikerUtbildning, (15)

10 Om ni inte kommer överens lokalt har kontaktförbundet rätt att begära central förhandling, precis som vid en 11-förhanding. Före förhandlingen Det är alltid arbetsgivaren som kallar till förhandling. Kallelsen ska vara skriftlig. Ibland har man fasta MBL-dagar och då brukar det inte vara några problem att planera. Om arbetsgivaren kallar till förhandling en dag som du absolut inte kan, måste du snarast försöka ändra dag eller se om någon annan förtroendevald kan gå till förhandlingen. Det finns inga regler i lagen om hur långt i förväg man måste få kallelse och material. Det kan dock finnas lokala överenskommelser som anger hur många dagar före förhandlingen kallelse måste gå ut. Du måste alltid ha tillräcklig tid att gå igenom materialet/underlaget och få tid att diskutera frågan i styrelsen (motsvarande). Enligt Huvudavtalet ska de lokala parterna komma överens om en gemensam förhandlingsordning där denna fråga bör ingå. Använd ditt sunda förnuft, självklart behövs mer tid ju mer komplicerad en förhandling är! Förbered förhandlingen noggrant. Att du ska läsa allt material behöver väl inte påpekas, men kom också ihåg att du har rätt att få tillgång till alla handlingar som du behöver för att kunna genomföra förhandlingen. Diskutera gärna den fråga som ska förhandlas i din styrelse eller förhandlingsdelegation om ni har sådan. Om arbetsgivarens förslag är bra är leder förhandlingen sällan till några problem, men om ni är av en annan åsikt måste ni förbereda argumenteringen. Kom med konstruktiva förslag till alternativa lösningar. Skriv ner ert förslag - yrkande. Det är alltid lättare att hålla ordning på argumenten om man har dem skriftligt. Du ska också kunna lämna ett skriftligt yrkande till arbetsgivaren vid själva förhandlingen. Om det är frågor som berör flera förbund som finns representerade på arbetsplatsen kan det vara en bra idé att kontakta dessa för att se om man kan samarbeta. Under förhandlingen När förhandlingen börjar - öppnas - ska man bestämma vem som ska föra protokoll och vilka som ska justera, eller skriva under, protokollet. Det brukar alltid vara arbetsgivaren som för protokoll. Du justerar protokollet för Saco-S räkning. Arbetsgivaren bestämmer vem som justerar protokollet för deras räkning. Enligt Huvudavtalet är förhandlingen avslutad när alla parter justerat protokollet eller någon part skriftligen meddelar att man frånträder förhandlingen. Det är arbetsgivarens förslag till beslut som ska diskuteras. Du ska ha fått förslaget i god tid för att kunna gå igenom det (se ovan). Om du är överens med arbetsgivaren avslutas förhandlingen i enighet. Om ni har ett eget förslag på hur frågan ska lösas måste du framföra detta och argumentera för förslaget. Det finns inga mallar för hur man ska argumentera. Använd Saco-S fackliga politik och ditt sunda förnuft! Uttryck dig begripligt, håll dig till ämnet och skilj på fakta och värdering. Lyssna på arbetsgivarens argument och fråga om du själv inte förstår! Var beredd att svara. Stå för vad du säger. Tänk också på att skilja stort från smått. Alla frågor kanske inte har samma dignitet och det gäller att välja vad man ska hålla fast vid och vad man kan släppa. Om arbetsgivaren presenterar nytt material under själva förhandlingen måste du naturligtvis få tid att läsa igenom och ta ställning till detta. Du har också rätt att begära ajournering, d v s ta en paus i förhandlingen för att t ex läsa papper eller ta reda på kompletterande uppgifter. Bestäm då tid när förhandlingen ska återupptas. En ajournering kan innebära en paus från förhandlingen under allt från en timme till en vecka. Förhandlingens avslutande Innan ni avslutar förhandlingen ska parterna gå igenom vad man är överens om, och på vilka punkter man eventuellt är oeniga. Även om ert förslag till lösning är det bästa, är det inte alltid man lyckas övertyga arbetsgivaren om detta! Du måste då ta ställning till om du ändå ska AkademikerUtbildning, (15)

11 acceptera arbetsgivarens förslag och avsluta förhandlingen i enighet. Du kan också välja att vidhålla ert eget förslag och måste då markera detta genom att avsluta förhandlingen i oenighet. Om ni inte kommer överens är det viktigt att det också står så i protokollet! Du måste också klargöra om du vill att hela ert förslag ska biläggas protokollet. Du kan även begära att era synpunkter tas till protokollet. Du måste då vara beredd att lämna dessa skriftligt. Vid lokala förhandlingar som slutar i oenighet är det särskilt viktigt att ni kommer överens om när förhandlingen avslutas. När ni konstaterat att ni är oeniga kanske arbetsgivaren säger kan vi därmed avsluta förhandlingen? Svarar du då ja, avslutas förhandlingen den dagen. Begär istället att förhandlingen ska avslutas enligt Huvudavtalet, d v s den dag då protokollet är justerat. Arbetsgivaren kan visserligen också frånträda förhandlingen skriftligt och då är förhandlingen avslutad! Från och med dagen efter det att den lokala förhandlingen avslutas har man fem (5) arbetsdagar på sig att begära en central förhandling (se nedan). Du behöver inte redogöra för arbetsgivaren huruvida ni tänker begära en central förhandling eller inte. Det avgör förbundet centralt och du måste kontakta ditt förbund omedelbart! Kom ihåg: Att klargöra i vilka frågor ni är eniga eller oeniga. Att det ska framgå av protokollet om ni är eniga eller oeniga. Att lämna eventuell skrivelse som du vill ta till protokollet. Att klargöra om förhandlingen ska anses vara avslutad vid förhandlingstillfället eller när protokollet justerats. Att kontaktförbundet har fem (5) dagar på sig att begära eventuell central förhandling. Central förhandling 14 Alla förhandlingar som slutar i oenighet går inte vidare till central förhandling. Oftast kan det räcka med att markera sitt missnöje genom att inte godkänna arbetsgivarens förslag, d v s bli oenig. Det är alltid kontaktförbundet centralt som avgör om man ska föra en förhandling vidare till central nivå. Om ni blir oeniga lokalt måste du snabbt kontakta ditt förbund för att diskutera hur ni ska agera. Begäran om central förhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom fem (5) arbetsdagar efter den dag den lokala förhandlingen avslutades (se ovan). Det är kontaktförbundet som påkallar/begär central förhandling hos arbetsgivaren. Det är dock arbetsgivaren som kallar till förhandlingen (tid och plats). Arbetsgivaren måste avvakta med att fatta sitt beslut tills den centrala förhandlingen är genomförd. Hon eller han måste däremot inte alls göra som vi säger. Så snart förhandlingen är genomförd kan arbetsgivaren fatta sitt beslut. Har annan lokal facklig organisation deltagit i den lokala förhandlingen kallas även den till den centrala förhandlingen i enlighet med Huvudavtalet. Förhandlingsordning enligt MBL Lokal förhandling MBL Enighet Oenighet Vid oenighet kontaktas förbundet som eventuellt begär central förhandling AkademikerUtbildning, (15)

12 Arbetsgivaren beslutar Vänta med beslut Central förhandling 14 MBL Arbetsgivaren beslutar 6. Vad får man förhandla om? MBL gäller alla frågor som berör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Lagen utgår från att frågor som berör bedrivandet av arbetsgivarens verksamhet i stort ska anses höra till förhållandet arbetsgivare och arbetstagare. Beslut om verksamhetens mål och inriktning i religiös, vetenskaplig eller konstnärlig verksamhet, facklig, politisk eller annan verksamhet av ideell natur är inte för medbestämmande (se ovan). Som vi sett tidigare är det skillnad på när arbetsgivaren själv måste ta initiativ till förhandling, s k primär förhandlingsskyldighet ( 11-förhandling) och när du som facklig representant kan påkalla förhandling. Anställningsvillkor för enskilda arbetstagare Man har rätt att förhandla om frågor som rör anställningsvillkor för enskilda arbetstagare. Detsamma gäller också bestämmande av vilket arbete som ska utföras. Gäller förhandlingen omplacering av en medlem ska du som facklig representant alltid kontakta kontaktförbundet. Tjänstetillsättningar Lediga befattningar, behöver inte utlysas eller annonseras. För att rekryteringen ska bli lyckad borde det dock ligga i arbetsgivarens intresse att få så många sökanden som möjligt. Vanliga tjänstetillsättningar behöver i allmänhet inte förhandlas. När det gäller chefer, kan dessa tillsättningar betraktas få större betydelse för arbetstagarna och ska alltså förhandlas. Observera att vid tillsättning av statliga befattningar skall avseende bara fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet (se Handbok om anställningsvillkor i staten). Använd dig av din rätt att förhandla enligt 12 MBL för att påverka utlysning och innehållet i annonsen. Se till att det framgår i annonsen vem som är lokal facklig företrädare! Den lokala fackliga organisationen bör bevaka alla tjänstetillsättningar. Det kan ju t ex finnas någon med företrädesrätt till återanställning som arbetsgivaren förbisett. Om en arbetsgivare inte vill återbesätta en vakans, ska hon eller han förhandla om detta. Det har ju stor betydelse för övriga arbetstagare, och faller under arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet (11 MBL). Disciplinära åtgärder Frågor om påföljd för brott mot anställningsavtal ska också vara föremål för förhandling. Detsamma gäller eventuella disciplinära åtgärder. I ALFA-T, Anställningsförordningen, Personalföreträdarförordningen och LOA regleras vilka disciplinära åtgärder arbetsgivaren har rätt att vidta, t ex avstängning och försättande ur tjänstgöring samt varning och löneavdrag. Innan beslut om disciplinåtgärd ska arbetsgivaren förhandla med den lokala fackliga företrädaren. Kontakta ditt förbund om detta blir aktuellt. AkademikerUtbildning, (15)

13 Arbetets ledning och fördelning Alla beslut som får återverkningar på innehållet i arbetstagarnas arbete, de förhållanden under vilka arbetet utförs och arbetstagarnas utsikter att behålla arbetet ska vara föremål för medbestämmande. Organisationsfrågor och budget Förutom organisationsfrågor kan man t ex förhandla om omlokalisering och nyanläggningar, investeringar och planering rörande finansiering, liksom inköp och försäljning. När det gäller budget har arbetsgivaren primär förhandlingsskyldighet både när budgeten ska fastställas och när de åtgärder som planerats in i budgeten ska genomföras. Arbetsgivarens förhandlar budgeten med den lokala Saco-S-föreningens styrelse. Det är viktigt att du och din styrelse (motsvarande) får tillfälle att gå igenom underlaget. Det kan ibland vara svårt att ta ställning till en övergripande budget och få ett grepp om vilka konsekvenser budgeten får för den egna verksamheten och medlemmarna. Det gäller dock att bevaka besparingarnas effekter på verksamhetens kvalitet och arbetets innehåll. Viktiga punkter att bevaka är t ex medel till kompetensutveckling, antalet befattningar som ryms i budgeten, utrymme för kommande löneökningar och arbetsmiljö. Du har rätt att fråga och arbetsgivaren är skyldig att svara så att du förstår om det är något du undrar över i budgeten. Neddragning/driftsinskränkning Både utvidgning och inskränkning av driften ska förhandlas. Om det finns ett lokalt samverkansavtal ska du alltid begära att eventuella driftsinskränkningar förhandlas enligt MBLs regler, inte bara i samverkansgruppen. Den lokala arbetstagarorganisationen får enligt Avtal om turordning för arbetstagare hos staten (TurA-S) träffa lokalt kollektivavtal inom vissa begränsade områden. Då dessa frågor berör grundläggande anställningsskydd ska den lokala Saco-S-föreningen alltid kontakta kontaktförbundet. Entreprenad 38 MBL Ett viktigt tillfälle att bevaka att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet är när denne vill hyra in arbetskraft eller lägga ut arbetstillfällen på entreprenad. Lagstiftaren har velat ge de fackliga organisationerna ytterligare en möjlighet att granska, påpeka och ifrågasätta arbetsgivarens förslag till beslut. Här är det alltså fråga om i huvudsak samma primära förhandlingsskyldighet som vi tidigare sett i 11 MBL med den skillnaden att när det gäller förhandlingar enligt 38 MBL inträder förhandlingsskyldigheten först när arbetsgivaren "står i begrepp" att anlita viss entreprenör eller uthyrningsfirma. Förhandlingarna följer samma procedur som vid MBL. Arbetsgivaren kan för enkelhetens skull välja att fullgöra sin förhandlingsskyldighet enligt 11 och 38 vid ett och samma tillfälle. Förhandlingen enligt 11 MBL handlar om att arbetsgivaren skulle vilja hyra in eller lägga ut på entreprenad varvid lokal facklig organisation kan ifrågasätta lämpligheten i att hyra in eller anlita entreprenör istället för att myndighetens egna anställda utför arbetet. Förhandlingen enligt 38 MBL handlar (vid samma tillfälle eller senare) om att arbetsgivaren vill ha just Firma X. Syftet med den senare förhandlingen är då att granska under vilka förhållanden det tilltänkta arbetet ska utföras - att få insyn. Ursprungligen kom detta till för att t ex undvika "svartarbete". Arbetsgivaren är skyldig att till facket lämna uppgifter om bl a entreprenörens skatteförhållanden eller huruvida uthyrarens personal omfattas av kollektivavtal. Arbetsgivaren måste också svara på andra frågor om arbetarskydd och arbetsmiljö. Här kan den fackliga organisationen även ställa vissa villkor för entreprenaden, t ex om insyn i entreprenörens verksamhet. Vid 38 -förhandlingen ska det alltså klargöras om det finns anledning för den fackliga organisationen att avge s k vetoförklaring med stöd av 39 MBL. AkademikerUtbildning, (15)

14 Observera att det är kontaktförbundet som har vetorätten mot entreprenadarbeten och inhyrning av arbetskraft om den företagare som tillhandahåller arbetskraften kan betraktas som "oseriös". Du måste alltså kontakta ditt förbund ni vill utnyttja den s k veteorätten. Om ni i den lokala facklig organisationen misstänker att arbetsgivaren missat att förhandla enligt 38 MBL och redan fattat beslut om att t ex anlita entreprenör bör du alltid kontakta ditt förbund för att kunna begära en central förhandling! Möjligheten att begära skadestånd för brott mot förhandlingsskyldigheten finns kvar även i efterhand. Kontrollera med kontaktförbundet. Undantag Det finns tre tillfällen då arbetsgivaren inte själv är tvungen att påkalla förhandling vid anlitande av entreprenör mm, nämligen när arbetet är 1. av kortvarig och tillfällig natur 2. fordrar särskild sakkunskap 3. motsvarar något som tidigare godtagits av den fackliga organisationen Du/ni i den lokala fackliga organisationen kan dock även vid dessa tillfällen själva påkalla förhandling (motsvarande rätten i 12 MBL) och då är förstås arbetsgivaren skyldig att förhandla innan hon eller han får fatta beslut. Observera att varken första eller andra undantaget är tillämpligt när arbetsgivaren vill anlita personal från bemanningsföretag. Vid inhyrning av arbetskraft måste arbetsgivaren alltid förhandla, även om arbetet är av kortvarig och tillfälligt eller kräver särskild sakkunskap. Kontakta alltid ditt förbund för att få klarhet i om det rör sig om undantagsfallen! Ett sätt att slippa ständiga förhandlingar om man är överens om behovet att anlita inhyrd arbetskraft är förstås att teckna ett lokalt kollektivavtal, där parterna t ex är överens om att från en viss firma anlita en viss sorts personal vid en viss sorts situation för viss bestämd tid. Huvudregeln för den lokala fackliga organisationen bör dock alltid vara att påverka arbetsgivaren mot en långsiktigt hållbar personalpolitik/försörjning! Arbetsmiljö, arbetstid, semester Självklart är också arbetsmiljön en fråga för förhandling, liksom t ex arbetstid och semester. Det centrala avtalet ALFA-T utgör grund för lokala kollektivavtal kring dessa och andra frågor. De lokala kollektivavtalet förhandlas enligt medbestämmande- eller samverkanssystemet av den lokala Saco-S-föreningen. 7. Representant i myndighetens styrelse Den lokala Saco-S-föreningen har rätt att utse en representant till myndighetens styrelse. Representanten är inte ledamot av styrelsen och deltar inte i besluten men har yttranderätt vid mötena. 8. MBLs paragrafer i korthet Inledande bestämmelser (1-6 ) 1 MBLs tillämpningsområde 2 Undantag för vissa verksamheter 3 Förhållande till annan lagstiftning 4 Dispositivitet 5 Arbetskonflikt 6 Arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer AkademikerUtbildning, (15)

15 Föreningsrätt (7-9 ) 7 Begreppet föreningsrätt 8 Föreningsrättskränkande åtgärder 9 Skyldighet att förhindra föreningsrättskränkning Förhandlingsrätt (10-17 ) 10 Grundläggande förhandlingsrätt 11 Primär förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren - om kollektivavtal finns 12 Förhandlingsskyldighet på arbetstagarpartens initiativ - om kollektivavtal finns 13 Förhandlingsskyldighet i vissa fall även om kollektivavtal inte finns 14 Central förhandling 15 Förhandlingsskyldighetens innebörd 16 Förhandlingsframställning 17 Ledighet för förhandlingar Rätt till information (18-22 ) 18 Editionsplikt 19 Fortlöpande informationsplikt 20 Informationsskyldighet på lokal och central nivå 21 Tystnadsplikt 22 Vidareinformation Kollektivavtal (23-31 ) Medbestämmanderätt genom kollektivavtal (32 ) Bestämmanderätt om tvist om tolkning av avtal (33-37 ) Facklig vetorätt i vissa fall (38-40 ) 38 Primär förhandlingsskyldighet i entreprenadsituationer 39 Facklig vetorätt 40 Obefogat veto Fredsplikt (41-45 ) Medling (46-52 ) Skadestånd och andra påföljder (54-62 ) Tvisteförhandling och rättegång (63-69 ) AkademikerUtbildning, (15)

FACKLIG HANDBOK. om medbestämmande och samverkan i kommuner och landsting

FACKLIG HANDBOK. om medbestämmande och samverkan i kommuner och landsting FACKLIG HANDBOK om medbestämmande och samverkan i kommuner och landsting Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges Ingenjörer

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

KS 2008/10 Hidnr

KS 2008/10 Hidnr KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum MEDBESTÄMMNDERÄTT PERSONLHNDBOK FGERST KOMMUN 2000-09-0 vsnitt (5) MEDBESTÄMMNDERÄTT MEDBESTÄMMNDELGEN - MBL Medbestämmandeformer I lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns de grundläggande reglerna

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

UTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter

Läs mer

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en

Läs mer

1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning

Läs mer

Förhandlingar enligt MBL. Förhandling enligt Information enligt 19

Förhandlingar enligt MBL. Förhandling enligt Information enligt 19 Förhandlingar enligt MBL Förhandling enligt 10 11-14 Information enligt 19 Allmän förhandlingsskyldighet 10 Ömsesidig förhandlingsrätt/förhandlingsskyldighet Part är skyldig att ställa upp till förhandling

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Antagen av styrelsen 2017-01-19 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån gällande arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal. Vårdförbundets

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun Information Så fungerar samverkan på olika nivåer Enköpings kommun Foto IBL Innehåll Inledning 5 Detta är samverkansavtalet 6 CSG central samverkansgrupp 8 FSG förvaltningens samverkansgrupp 10 SG enhetens

Läs mer

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2007-10-11 Cesam Ansvarig: Personalchef Revideras: Följas upp: SAMVERKANSAVTAL Vårt lokala avtal bygger på synsättet från

Läs mer

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal RIKTLINJER Ersätter alla tidigare kommentarer och riktlinjer Samverkansavtalets övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL),

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka VÅRDFÖRBUNDET AVDELNING NORRBOTTEN 2013-05 1 Inledning Vårdförbundet, avdelning

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Foto: Jeanette Andersson KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Om förhandlingsprotokoll 1 Förhandlingar 4 a) Olika typer av förhandlingar 4 b) Förhandlingens genomförande 4 2 Allmänt om protokoll 5 3 Protokollets

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter Samverkan syftar till lösningar i samförstånd Samverkan är allas ansvar Samverkansavtal i Kungsörs kommun Samverkan ska utmärka alla verksamheter För att uppnå kommunens

Läs mer

Handbok för arbetsplatsombud

Handbok för arbetsplatsombud Välkommen som arbetsplatsombud för Arbetsplatsombudets kännedom om institutionens/enhetens verksamhet och medlemmarnas villkor är en tillgång för att bättre ta tillvara medlemmarnas intressen. Ombudets

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN 1 LOKALT I För att vidareutveckla verksamheten ska delaktighet och inflytande öka för medarbetare i Vilhelmina kommun. Beslut ska så långt det är möjligt fattas av dem som berörs i sin dagliga verksamhet,

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter 1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna

Läs mer

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter Samverkan är ett medel för att uppnå en bra verksamhet och ett långsiktigt hållbart arbetsliv. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet VERKSAMHETSUTVECKLING 2013 LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun för att öka inflytande och delaktighet Innehåll Inledning... 3 Bakgrunden till nuvarande samverkansavtal... 4 Samverkanssystemet...

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Beslutsinstans Kommundirektör

Beslutsinstans Kommundirektör a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla

Läs mer

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Sidan 1 av 4 2012-03-21 Dnr: 2012-114-127 SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD Lokalt kollektivavtal om medbestämmande (MBA) Högskolans personalpolitik framgår av detta avtal samt de personalpolitiska

Läs mer

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun 1 2013-08-26 Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland

Läs mer

Samverkansavtal 2005-05-09

Samverkansavtal 2005-05-09 2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun 1. VÅRA GEMENSAMMA VÄRDERINGAR OCH MÅL Med detta avtal skapas ett samverkanssystem som ger förutsättningar för ett gott arbetsklimat, en god arbetsmiljö och likabehandling

Läs mer

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff

ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER. med exempel på dagordning för arbetsplatsträff ARBETSPLATSTRÄFFAR RIKTLINJER med exempel på dagordning för arbetsplatsträff RIKTLINJER 1 Arbetsplatsträffar i enlighet med samverkansavtalet i Håbo kommun Samverkan i Håbo kommun Samverkanssystemet ska

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland har ansvaret för den lokala

Läs mer

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Samverkansavtal. Kalmar kommun Samverkansavtal Kalmar kommun 2007 Samverkan är grunden för att Kalmar kommun ska vara en attraktiv, utvecklande och effektiv kommunal arbetsplats. Det handlar om delaktighet och inflytande för alla anställda

Läs mer

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen). 1(5) Anne-Chatrine Älgevik 2006-014810 Samverkansavtal 1. Avsikt Alla chefer, medarbetare och personalorganisationer har ansvar för Kriminalvårdens verksamhet, dess utveckling, värdegrund och vision Bättre

Läs mer

Lokalt samverkansavtal för KI

Lokalt samverkansavtal för KI Lokalt samverkansavtal för KI 1 Samverkan för utveckling Det centrala avtalet, Samverkan för utveckling, beskriver de utgångspunkter, syfte och inriktning som utgör grunden för KIs lokala samverkansavtal.

Läs mer

Handbok för LSG-ombud

Handbok för LSG-ombud Handbok för LSG-ombud Välkommen som LSG-ombud för! Att vara Saco-representant i en lokal samverkansgrupp (LSG) är ett betydelsefullt förtroendeuppdrag. LSG-ombudets kännedom om institutionens/enhetens

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Personaldelegationen Personalchef Anne Elgmark 2014-12-09 1 (5) Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Läs mer

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN 1 2012-02-24 LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92). Inledning Samverkan avser främst Medbestämmandelagen (MBL) och Arbetsmiljölagen (AML). Medbestämmande- och arbetsmiljöfrågor

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal 1 Syfte Dialog- och samrådsavtalet är ett kollektivavtal som ska medverka till att ge inspiration och idéer som möjliggör goda resultat och arbetsglädje. Var

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Uppgift! Vad gör du för att hjälpa henne?

Uppgift! Vad gör du för att hjälpa henne? Uppgift! Er medlem Linda Karlsson kontaktar dig som arbetsplatsombud och ledamot i OF och säger att hon inte fått ut ersättning för fyra stycken ÖD som hon genomförde i maj förra året. Vad gör du för att

Läs mer

Rutin Samverkan- eller förhandlingsskyldighet vid upphandling av entreprenörer och inhyrning av arbetskraft

Rutin Samverkan- eller förhandlingsskyldighet vid upphandling av entreprenörer och inhyrning av arbetskraft Rutin Samverkan- eller förhandlingsskyldighet vid upphandling av entreprenörer och inhyrning av arbetskraft Gäller från och med 2016-06-09 Framtagen av personalenheten Innehållsförteckning 1. Vilket lagrum

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 9 April 2010 Nytt avtal på 22 månader med Livs Vi har träffat nytt avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) för tiden 1 april 2010 31 januari 2012. Livsmedelsavtalet omfattar

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum AGERSTA KOMMUN 2000-09-0 (5) LOKALT SAMVERKANSAVTAL I AGERSTA KOMMUN GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Syftet med samverkansavtalet är att stärka och förbättra förvaltningarnas verksamhet, effektivitet och samarbete

Läs mer

Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1

Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1 Högskolan Dalarna Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1 Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna ska i sin verksamhet driva Saco-S fackliga politik och fullgöra

Läs mer

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår

Läs mer

Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet

Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2014-05-28 Uppsala 3:2013 Arbetsutskottet Förhandlingsordning Antagen av styrelsen 2013-10-23 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen SAMVERKANSAVTAL för Norbergs kommun Gäller från 2001-11-28 med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen 2011-09-30 43 Samverkansavtal 1(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning/Bakgrund...1 1.1

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Förhandla framgångsrikt 25 oktober 2016 Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Förhandla framgångsrikt 25 oktober 2016 Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Förhandla framgångsrikt 25 oktober 2016 Anders Lenhoff, Almega Vad är arbetsrätt Bestämmelser som gäller förhållandet mellan arbetsgivare arbetstagare Lag Kollektivavtal Det enskilda anställningsavtalet

Läs mer

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret 1 (9) REV 2009-02-26 Godkänd av kommunstyrelsekontorets samverkansgrupp Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ SAMVERKAN I ENKÖPING INLEDNING Insatserna för samverkan, arbetsorganisation,

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN Samverkansavtal i Orsa kommun LEIF JOHANSSON/BILDARKIVET.SE FAS står för Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Det är ett centralt avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Delegationsordning vid Hjälmareds folkhögskola

Delegationsordning vid Hjälmareds folkhögskola 1 Delegationsordning vid Hjälmareds folkhögskola Allmänt I delegationsordningen ges anvisningar hur olika beslut och frågor av beslutskaraktär vid Hjälmareds folkhögskola skall handläggas och framför allt

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8)

Innehållsförteckning. Bilaga 5 1(8) Bilaga 5 1(8) Innehållsförteckning Avtal om Samverkan och utveckling 5 1. Allmänt. 5 2. Medbestämmande och samverkan 6 3. Koncerner och företag med flera driftsenheter. 8 4. Facklig information på betald

Läs mer

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Förhandlingsprotokoll 2005-04-01 Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner Parter Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Projekt privata 2012-06-15

Projekt privata 2012-06-15 VÅRDFÖRBUNDET Samverkansavtal Ett stöd vid framtagande Projekt privata 2012-06-15 Medbestämmande för de anställda i företagen är en självklarhet i dagens samhälle. De anställda ska har rätt och möjlighet

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2 VALDEMARSVIKS - 1 - PROTOKOLL Parter: och fackliga organisationer enligt bilaga Närvarande: Enligt bilaga 1 Justerare: för kommunen Bertil Lindström Tid: 2001-08-21 för de fackliga organisationerna enligt

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

DELEGERINGSORDNING. Vårdförbundet Avdelning Gävleborg

DELEGERINGSORDNING. Vårdförbundet Avdelning Gävleborg DELEGERINGSORDNING Vårdförbundet Avdelning Gävleborg Antagen av styrelsen den 15 december 2015 Skapad den Senast ändrad den Författare 2015-11-19 2015-12-17 Vinita Thyberg Förbundsombudsman Delegeringsordning

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer