Renoveringsråd för äldre hus i Tanum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Renoveringsråd för äldre hus i Tanum"

Transkript

1 Renoveringsråd för äldre hus i Tanum

2 Renoveringsråd för äldre hus i Tanum

3 ansvarig utgivare Miljö och byggnadsnämnden, Tanums kommun text och foto Cecilia Wingård 2013 illustrationer Frank Boberg, Maja Lindstedt, Cecilia Wingård omslagsbild Florö, Tanums Kommun redigering och layout Björn Schagerström/Slogan förlag Rio Kulturkooperativ tryck Munkreklam AB isbn RIO KULTUR KOOPERATIV

4 Innehåll Förord... 5 Lokal bebyggelsehistoria... 6 Lär känna ditt hus Grunden Stommen Fasad och snickerier Taket Fönster och dörrar Färg och kulör Trädgården, omgivningen kring huset Tillbyggnader och komplementbyggnader.. 39 Ekologiskt synsätt i gamla hus Litteraturtips Ordlista... 47

5

6 Förord I Tanums kommun finns många hus och bebyggelsemiljöer som är värda att bevara, dels beroende på att de är vackra men också för att de är bärare av ett stycke synlig kulturhistoria som skänker karaktär, identitet och förankring åt miljöer som växt fram på en plats under lång tid. Hus är intressanta för att de säger så mycket om en tidsanda, vad som var viktigt då, men också för att de är personliga och präglats av byggherren och efterföljande ägare. Det finns därför många anledningar till att närma sig ett äldre hus på ett respektfullt sätt. En förutsättning för ett sådant förhållningssätt till ett hus är kunskap om material, byggnadsstilar, färger och om varför en viss detalj haft en viss utformning. I miljö- och byggnadsnämnden arbetar vi främst med kulturmiljöfrågor genom rådgivning vid bygglov och vid planläggning. Det är dock bara i samband med större förändringar av ett hus som det blir föremål för nämndens granskning och rådgivning. De flesta hus förändras stegvis genom små åtgärder som inte blir föremål för några myndighetsbeslut. Vi har därför insett att den främsta garanten för att vi även framledes ska ha välbevarade äldre hus och värdefulla kulturmiljöer i kommunen är intresserade och kunniga fastighetsägare. Det är ett faktum att material åldras och att nya ägare till äldre hus har nya behov. Denna skrift syftar till att ge lite praktiska råd till den som har ett äldre hus och ett intresse för att bevara husets karaktär och själ. Miljö- och byggnadsnämnden hoppas därför att med denna skrift att öka intresset för och kunskapen om hur ett äldre hus kan förnyas utan att förvanskas. Skriften är författad av Cecilia Wingård på uppdrag av miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun och under ledning av plan- och byggchef Martin Kvarnbäck och byggnadsinspektör Cajsa Friberg. Karl-Erik Hansson miljö- och byggnadsnämndens ordförande

7 Lokal bebyggelsehistoria Tanum är en kommun som rymmer såväl landsbygd som tätort, såväl inland som kust. Kommunens landskap sträcker sig från kala, bergiga öar i väster till djupa skogar och berg i öster. Kustlandskapet och inlandslandskapet är helt olika miljöer som inramar husen i Tanum. Tätorterna ute vid kusten, jordbrukslandskap och gårdar i skogen. Byggnaderna i jordbruksmiljöerna har utvecklats i sakta mak. Husen har förändrats utifrån trender men framförallt efter behov. Byggnaderna i kustlandskapet har förändrats i sjok, tagit stora kliv framåt. Det är till kusten människor har sökt sig i samband med sillperioder och stenindustrins framväxt. Det var ortsbefolkningen och deras hantverkare som bar upp och utvecklade byggnadstraditionen. Det är först i och med 1930-talets funktionalism som man frångick det traditionella arkitekturtänkandet och de historiska stilarna. De lokala byggnadstraditionerna förlorade sin betydelse i samma takt som lokalsamhället införlivades i storsamhället. Innovativa uppfinningar har hjälpt till att utveckla boendet, Kakelugnen på 1700-talet och järnspisen på 1800-talet förändrade radikalt levnadssättet. Fler rum kunde användas under vinterhalvåret och stugorna blev renare och mindre sotiga. Men aldrig har det gått så snabbt som under de senaste hundra åren. Nya byggnadsmaterial har tillkommit i rasande takt och under efterkrigstiden skulle allt gammalt bort och det moderna in. Man bytte fasadmaterial, fönster, dörrar och takmaterial mot nya, med förhoppningen att de skulle vara underhållsfria. I efterhand har många material dock visat sig underhållsfria på så sätt att de varit omöjliga att underhålla. Idag finns alla möjligheter och man kan i stort sett bygga vad som helst, hur som helst. Tekniken finns och så även ett stort urval av material. Utmed kusten har placeringen av husen påverkats starkt av samhälleliga förutsättningar. Sillperioderna drog likt guld mängder av människor till kusten En vedspis insatt i tidigare öppen eldstad. Bakugnen är inbyggd i murstocken, luckan saknas.

8 Hus renoverat i mitten av 1900-talet. Man ersatte då träfasaden med den underhållsfria eterniten och de spröjsade fönstren med ospröjsade. och de bosatte sig där de fick plats, på de kala obrukbara berghällarna mellan jordbruksmark och hav. Fisket på västkusten har alltid varit fritt, till skillnad från Östersjökusten där fisket har varit sammankopplat med jordinnehav. Eftersom man inte ägde marken man bodde på fick man begränsat utrymme för sitt hus, vilket gav den täta bebyggelse som man kan se i fiskelägena. Det saknades också då anledning att markera några gränser. Avsaknaden av staket och häckar gjorde att de boende utan svårigheter kunde ta sig fram mellan husen utmed hävdade stigar. Utifrån detta utvecklades småningom gatunätet under början av 1900-talet då gatorna fastställdes, fick namn och beläggning. Del av Fjällgatan, Fjällbacka, är en av de få bevarade allmänna stigarna mellan husen i samhället.

9 Hustyper Bland de traditionella hustyperna, som var vanliga fram till funktionalismen på 1930-talet, kan man i Tanums kommun hitta två huvudtyper av hus, med undergrupper. Enkelstugor/ryggåsstugor De mest anspråkslösa små stugor som var vanliga för den stora allmänheten före 1700-talet var enkelstugor med ryggås, dvs. de saknade vindsbjälklag. Under 1700-talet gick man över till att bygga dessa stugor med vindsbjälklag och ryggåsstugan blev en enkelstuga. Enkelstugorna var i sin enklaste form indelade i Exempel på en enkelstugas planlösning två rum, kök och stuga, eller stôva, med loft. Denna form kunde kompletteras med kammare, förstuga och förrådsutrymmen ofta byggda med lägre tak, en snedtäcka, eller s.k. skygga. Ingången kunde vara direkt i köket eller via en mindre förstu och/eller förstukvist med Ett av de få bevarade ryggåsstugorna i Tanums kommun. Gotte-Lars stuga i Tångane, Tegelstrand, numera hembygdsmuseum.

10 Hus där snedtäckan integrerats i huset. Grebbestad ett litet tak och vindskydd, ett s.k. bislag. Eldstaden var till att börja med öppen och murstocken med bakugn sköt ibland en bit utanför väggen. En variant på enkelstuga i övriga Sverige var parstugan som hade en förstu och liten kammare i mitten av huset flankerad av rum på var sida. Under 1800-talet fick enkelstugorna ibland högre väggliv och en inredd vind och i denna form återfinns enkelstugor bland de hus som stenhuggarna byggde under de första årtiondena på 1900-talet. Stenhuggarbostad från 1930-talet. Förlängt 1974 för att få plats med toalett och hall. Rådalen, Heestrand

11 Ett äldre dubbelhus med lågt väggliv, parställda fönster och en förlängning på gaveln som ursprungligen kan ha inrymt en svale. Gamla vägen, Sannäs. Tidstypiskt dubbelhus från slutet av 1800-talet med högt väggliv och trapphus på gaveln. Håkebacken, Fjällbacka.

12 Dubbelhus Längre fram på 1800-talet blev dubbelhusen i stort sett allenarådande även om enkelhusen fram till en bit in på 1900-talet var de mindre bemedlades hus. Dubbelhusen fick sitt namn för att planlösningen från enkelhusen dubblades, dvs man hade två kammare och två rum runtomkring en murstock. Det finns även en variant som hade diagonala kammare, dvs köket och det större rummet låg i motsatt hörn av huset med varsin kammare bredvid sig. Dubbelhusen byggdes i olika storlekar och de fick olika karaktär beroende på hur trappan till vinden placerades. Enklaste varianten var att placera trappan i ett hörn i köket eller kammaren i ett särskilt skåp med dörr för att undvika kallras. Visste man att man skulle inreda vinden som bostad direkt eller när man byggde om Exempel på planlösning i ett dubbelhus. Detta hus har en förlängning med svale likt huset i Sannäs på sidan 10. Större dubbelhus med hög stengrund och väggliv samt glasveranda i två våningar. Hökebacken, Hamburgsund.

13 så uppförde man i regel en förstu på gaveln där också trappan fick plats (se s. 10, Fjällbacka.). Denna variant med parställda fönster på framsidan huset och förstukvist på motsatt långsida är väldigt typisk för det nordbohuslänska dubbelhuset. Tack vare förbättrat fiske med sill och större båtar fick befolkningen möjlighet att bygga större dubbelhus på västkusten (se bild på föregående uppslag). De blev bredare och högre och de två kamrarna blev därmed till rum samt att fler rum kunde få plats på vinden. I dessa hus kunde man välja att lägga trapphuset på gaveln men oftare förlade man trappan i ett särskilt rum, en hall inom husets fyra väggar. I hallen byggdes då också i början av 1900-talet en toalett om det fanns tillgång till vatten och avlopp. Vid denna tid inredde man i regel vinden redan från början och man gjorde ofta en stor källare. På några platser kan man se en påkostad variant av dubbelhusen med tre eller fyra fronter, eller frontespiser som sträcker sig över hela husets bredd. En variant av dubbelhuset är tvåkammarhuset. Den typen av planlösning är mycket vanlig i bland annat Fjällbacka och fick namnet efter att varianten uppmärksammats av Bohusläns museum i början av 1990-talet. Tvåkammarhuset har en tydligt markerad fram och baksida och har en mer rektangulär form än det kvadratiska dubbelhuset. På husets framsida ligger två rum på var sida om en hall dit man kommer via en förstukvist. På motsatt sida ligger köket i mitten flankerat av två kammare eller en kammare och en köksförstu alternativt svale. En större variant på tvåkammarhuset har två murstockar och en gång emellan från hallen till köket. Fina exempel på trefrontshus i Kämpersvik. Tvåkammarhusets planlösning. Källa: Särtryck ur BOHUSLÄN, Årsbok Exempel på hus med tvåkammarhusplan. Mörhult, Fjällbacka

14 Lär känna ditt hus Genom alla tider har trender kommit och gått. Det är lätt att fastna även i dagens estetiska ideal och att vilja anpassa husen till dessa. Ur kulturhistoriskt perspektiv är det dock intressant att kunna avläsa alla årsringar i historien så att även kommande generationer kan uppleva de unika miljöer som finns utmed Bohusläns kust. Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt; Lita på beprövade konstruktioner. Äldre konstruktioner är oftast inte lika känsliga för brister som uppkommer. Grund murad med fältsten

15 Grunden Hur, och med vad, grundmuren är murad säger oerhört mycket om husets ursprung och ålder, eftersom grunden sällan förändras. Under första hälften av 1800-talet murades oftast grunden med fältsten. Till att börja med hade man låga kallmurade eller kalkbruksmurade grundmurar som hade som främsta funktion att jämna ut bergets eller markens ojämnheter samt lyfta upp huset från den fuktiga marken. I regel bar då hörnstenarna upp timmersyllen. Ibland hade man en mindre källare under huset som ev. kunde fungera som jordkällare. Då gjorde man skalmurar, dvs. dubbla stenmurar, och fyllde mellanrummet med sand, jord eller grus. Mullbänk var ett annat alternativ till grund. Då fylldes hela utrymmet under huset upp till bjälklaget med sand och sten. Uthusens grunder var i regel kallmurade även längre fram på 1800-talet. Under andra hälften av 1800-talet, när stenindustrin startade, uppfördes stenmurarna med huggna granitblock alternativt med s.k. skrotsten, dvs. sten som blivit kasserad i stenbrotten. De huggna granitblocken fogades ofta med en tunn cementfog som gavs en rund profil för att hindra vattnet att tränga in. Ibland höjde man grunden och utnyttjade utrymmet till källare. I slutet av 1800-talet var det många källare som var höga som våningar. Där inredde man en enklare lägenhet dit man flyttade sommartid, medan övervåningen hyrdes ut till sommargäster. Bakugnen flyttades då från köket ner i källaren. På 1930-och 1940-talen blev cement och betonghålsten vanligare som grundmaterial och då putsades grunderna, antingen med spriteller slätputs. Tuktad fältsten Skrotsten

16 Tänk på! Huggna granitblock. Spritputs. Har huset en äldre grund och marken omkring är torr och väldränerad är det oerhört sällan något behöver åtgärdas. Små sättningar och rörelser i grunden innebär i regel ingen fara. Är stommen av timmer eller liggande plank så händer inget mer än att huset blir lite snett. Kontrollera om marknivån har höjts på grund av förmultnade växtdelar. Då behöver man gräva rent så att inte fukten får möjlighet att krypa upp i stommen. En grund med natursten mår bäst av att inte blir överputsad med cement. Risken är att sättningar bildar sprickor i putsen där fukt kan tränga in och ha svårt för att komma ut, med frostsprängningar som följd. Cement är en senare företeelse (även om redan romarna använde något liknande) och murarna är i regel murade med kalkbruk om något bruk har använts. Att ha en synlig granitgrund är att föredra såväl estetiskt som konstruktionsmässigt. Den kontrasterar fint mot träfasaden och blir dessutom en synlig rest av stenindustriepoken. Vill du trots allt putsa grunden är det mer fördelaktigt att använda kalkbruk som är följsammare än cement. På de yngre grunderna fungerar det dock med cementputs.

17 Stommen Slät laxknut där knutarna låser fast varandra. Slät enkel knut som låses fast genom att man spikade ihop dem. Stommen, dvs. husets skelett, har traditionellt utgjorts av trä, trots stor skogsbrist i Bohuslän. Stommarna byggdes i mer skogsrika trakter, såsom Bullaren, och fraktades sedan ner till kusten. Ursprungligen var det liggande rundtimmer som gällde för enklare bostadshus. Knutarna sammanfogades genom urholkningar i stockarnas underdel. Längre fram höggs timret slätt, s.k. skrädning, in- och utvändigt. Detta gjorde det sedan möjligt att klä fasaden med panel. De äldre timringsteknikerna hade alltid utskjutande knutar. Knutarna var hårt utsatta för väder och vind vilket gjorde att man ofta klädde in dem, s.k. knutlådor. Det gjorde man även om man inte klädde in resten av huset. När sågarna utvecklades under talet började man använda sågat timmer i husstommen. Knutarna gjordes istället släta och timmerknutarnas sammanfogningar blev alltmer avancerade. Vanlig blev den släta laxknuten försedd med komplicerade hak (se bild bredvid). När det blev vanligt att klä in huset med panel under 1800-talet så gjordes inte timret och knutarna lika fina då de ändå skulle kläs in. Husen utmed kusten kläddes inte endast av statusskäl utan även för att timret bättre skulle stå emot de salta vindarna. När stommen hade byggts och taket lagts på väntade man i regel ett år innan man satte in fönster och panelade huset då timret måste torka och sätta sig först. I slutet av 1800-talet började det bli vanligare att bygga huset med först liggande plank och sedan även stående. Det gick åt mindre virke och en större fri-

18 Nedplockning av timmerhus från 1860-talet på S.Torp, Kville, hösten het gavs vad gällde planlösningen. Liggande plank utgick från samma teknik som liggtimmer medan stommen med stående plank byggde på att man mellan en överliggare och en syll placerade lika långa plankor. Med denna byggteknik kunde man lättare framställa standardiserat byggmaterial på sågverken. Bland de mindre bemedlade spred sig två typer av byggnadstekniker i slutet av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet, knopp och kubb. Knopp är avkapade plankbitar som murades på samma sätt som tegel, med fibrerna längs med väggen och med lerbruk. Troligtvis slog tekniken igenom i samband med att den stående plankstommen blev populär. En teori är att skeppare fyllde skeppen med spillvirke från sågverken i Glomma för att inte gå tomma tillbaka. Alternativt fick arbetare på sågverken plocka med sig avkapade plankbitar vilka utgjorde ett billigt byggmaterial. Kubb är vedträ som staplades tvärs väggen, med lerbruk emellan. De användes oftast i uthus och lagårdar. Plankvägg där de stående planken är spontade i syllen nedtill och överliggaren/hammarbandet upptill.

19 Alternativt putsades även väggarna med lera. I våra trakter var kubbhus vanligast från slutet av 1800-talet och under första hälften av 1900-talet. Enstaka hus har påträffats i kommunen där man kombinerat en timmerstomme med korsvirkesdel. Ett exempel är Kaptensgården i Grebbestad där det ursprungliga timmerhuset breddades med hjälp av väggar av korsvirke. Den liggande syllen och överliggaren stöttas upp en tvärställd bjälke och hålrummet är fyllt med tegelsten, murad med lerbruk. Den regelstomme som är i stort sett allenarådande i konventionellt byggande idag, slog igenom på 1940-talet. Exempel på hur en kubbvägg kan se ut. Tänk på! Knoppvägg, plankbitar murade med lerbruk Skyddas en timmer- eller plankstomme från fukt är den mycket hållbar. Det är dock viktigt att vara noga med följande punkter: Se till att taket inte läcker. Läckor i taket leds ner i stommen och kan leda till rötskador som kanske inte upptäcks förrän man avlägsnar ytmaterial. Håll rent för växtlighet omkring grunden för att undvika att syllen drar åt sig fukt. Har fönstren bristfälligt underhåll kan det leda till att fukt kan tränga in i stommen genom rötskadade fönsterbrädor eller karmar. Hängrännor och stuprör bör vara hela.

20 Rötskadad syll. Kontrollera skicket på stommen genom att sticka spetsen på en kniv in i träet. Är virket hårt är det friskt, är det mjukt är det rötskadat. Så länge kärnan är hård och frisk är bärkraftigheten inte äventyrad men ytliga rötskador kan vara ett tecken på att se över risken för fukt. Det viktigaste är att stoppa fukten, så att stocken får torka ordentligt. Får fukten tillgång till timret finns det nämligen risk att skadeinsekter såsom trägnagare och diverse svampar, som trivs i fuktiga miljöer, får fäste. Kontroll med kniv av timmer under fönster. Här är timrets skick mycket bra, endast spetsen av kniven går in i träet.

21 Fasad och snickerier I våra trakter är träpanel det absolut vanligaste fasadmaterialet bland äldre bebyggelse. Däremot blev det inte vanligt att sätta panel på sina hus förrän under 1800-talet. Seden kom, som mycket annat, från städerna, och ansågs göra husen finare och förnämare men fördelen var också att husen höll längre och blev tätare. Förutsättningen för att kunna få tag på fasadpanel låg i sågverksindustrins utveckling och genom de finbladiga sågarna. Paneltyperna har varierat över tid och hör samman med olika byggnadsstilar. Den äldsta typen är lockpanel med lika breda lock och underbrädor. Till att börja med användes okantat virke med en tydlig topp och rot. Dessa typer återfinns fortfarande på uthus och lagårdar medan man på bostadshus övergick till hyvlade eller mycket finsågade brädor med locklist. Locklistpanelen med ett smalare lock som täcker glipan mellan underbrädorna är på bostadshus sedan tidigt 1800-tal starkt dominerande men har funnits i olika utföranden. Den vanligaste idag är åslisten och denna var vanlig även på hus byggda före Variationer i underbrädornas bredd liksom på listens bredd är ett vanligt kännemärke för de äldre husen och bidrar till liv i fasaden. Hus byggda under 1800-talets mitt hade vanligen bredare locklist med en dubbel karnisprofil. På talen var det vanligt med en svagt välvd översida. Senare har det varit vanligt att klä uthus, men även bostadshus, med slätsågad locklist. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet blev den påkostade schweizerstilen populär och då blandade man gärna locklistpanelen med spontad Locklist med karnisprofil, vanlig under första hälften av 1800-talet. Åslist, dialektalt även kallad hattläkt. Från senare delen av 1800-talet är den vanligast förekommande. Svagt välvd locklist, vanlig på och 40-talen.

22 Schweizerstilen präglas av liggande och stående spontad panel, glasverandor och snickarglädje. Håkebacken, Fjällbacka. panel i sektioner både i liggande och stående utförande. Efter andra världskriget började en mängd nya fasadmaterial introduceras såsom eterniten (eller som det egentligen heter, asbestcementplattor), fasadtegel i gula och röda toner samt även den underhållsfria panelliknande plasten och plåten. Vad gäller snickerier så har även det varierat över tid och mellan olika byggnadsstilar. För de enklare enkel-och dubbelhusen från ca 1880-talet och tidigare var det enklare profileringar som gällde runt fönster och dörrar. Med Schweizerstilen utbröt ett frosseri i snickarglädje där man gjorde lövsågerier och profileringar på allt från vindskivor, takfotslister, fönster och dörromfattningar till verandor. Glasverandor och påkostade Exempel på fönsteromfattning, vanlig kring mitten av 1800-talet med likadant profilerade foder på tre av fönstrets sidor samt kraftigt profilerad underbräda. Fjällbacka.

23 Tre lokala varianter på dörromfattningar. Fr. v. Fjällbacka, Slottet och Grebbestad. Detalj av fönsterfoder vanliga i området Slottet, Tegelstrand, Heestrand på hus byggda omkring 1900.

24 förstukvistar följde med schweizerstilen och slog igenom starkast i badorter som Fjällbacka och Grebbestad. Den nya stilen sågs inte alltid med blida ögon i det schartauanska Bohuslän då sådant ansågs som onödigt krimskrams. Men så småningom tog även bönderna och fiskarna till sig denna nya stil och förfinade sina hus med verandor och snickarglädje. Taksprången försågs med lövsågade lister, verandafönstren fick sirliga spröjsningar och omfattningarna kring fönster och dörrar fick alltmer avancerade profileringar och lövsågerier. Här gavs stora möjligheter för lokala snickare att experimentera och utforma sin egen speciella variant. Den användes som ett sätt att manifestera social ställning och prestige. Exempelvis Fjällbacka har den karaktäristiska fjällbackaportiken som består av klassicistiska pilastrar med kannelyrer på var sida ytterdörren som bär upp en sågtandad fris. Märk att det i Tanums kommun inte finns så många påkostade verandor, oftare är det mindre verandor med lövsågade detaljer. Under 1920-talet vände trenden och snickerierna blev enkelt utformade utan profileringar. Tänk på! Kontrollera virkets skick genom att undersöka panelen med en vass kniv. Stick in spetsen och se efter hur långt den går innan du stöter på friskt virke. Är det bara det yttersta lagret som är mjukt kan man gott vänta med att byta ut virket. Kontrollera nederkanten på fasaden, nära grunden, samt under fönster då det oftast är på dessa ställen Klassicistiska inslag som användes vid Fjällbackaportiken. Ovan kannelyrer, högst upp sågtandad fris.

25 Nytillverkning av bred locklist med karnisprofil med traditionella metoder. Kaptensgården, Grebbestad. fuktskador uppstår. Byt sedan endast ut det som är nödvändigt, panel går att skarva. Måna om eventuellt äldre panel då du inte kan få tag på lika hög kvalitet idag. I regel är dagens panelbrädor dessutom mycket grövre sågade vilket försvårar målning med linolja och ökar risken för påväxt. Vid byte av panel och snickerier, ta hänsyn till husets ursprungstid för att se vad som passar bäst på respektive hus, snickarglädje på hus från sekelskiftet, enkla snickerier på hus från 1920talet och framåt. Finns det unika detaljer i området där huset ligger, t.ex utformningen av fodren och vindskivorna? Den äldre husfasaden och dess detaljer är svåra att återskapa. Paneltypen, locklistens form, klädselbrädornas bredd m.m. bidrar till stor del till det enskilda husets genuina intryck. På många äldre husfasader kan man också utläsa skeden av reparationer och om-och tillbyggnader genom små variationer i panelen. Har du en originalveranda på ditt hus så ta vara på den. Varje veranda är sitt eget original. Vissa mönster kan återkomma lokalt då lokala hantverkare hade sitt signum. Man valde ut bra virke till lövsågerierna. Det fanns säkerligen fuskbyggare även förr i tiden men virket som har varit för dåligt har försvunnit vid det här laget. Byt ut så lite som möjligt och kopiera noga de delar som ändå behöver bytas ut. Om du bestämmer dig för att isolera verandan så gör det från insidan för att inte påverka proportionerna eller tänk efter en gång till om det inte vore trevligt att ha en veranda som ett rum där man sommartid hör fåglarna sjunga och där man vintertid kan förvara pelargonerna och äpplena.

26 Taket Takets viktigaste funktion är att ge skydd för väder och vind. Ett tätt och isolerande tak är förutsättningen för att man ska kunna bo i huset och för att det ska kunna stå emot väta och vind. Estetiskt har dock utformningen betydelse för husets proportioner och takbeklädnaden bidrar till intrycket av ett hus. Ett brant tak utgör en större del av intrycket hos ett hus än vad ett flackt tak gör. Tegel ger andra skuggverkningar än ett slätt plåttak och det gör även ett större eller mindre taksprång. Takvinkeln gav och ger förutsättningarna för beklädnaden. Hade man torv på taket som var vanligt på de mindre, enklare husen på landsbygden var taklutningen tvungen att vara så låg att torven låg kvar. Hade man tegel eller skiffer kunde takvinkeln vara brantare. I vårt område har den traditionella takvinkeln för tegeltak varit omkring 32. Teglet som takbeläggningsmaterial fick genomslagskraft under 1800-talet hos allmänheten. Enkupigt tegel var då det vanliga fram till 1920-talet då tvåkupiga pannor blev allt vanligare. På grund av de täta kontakterna med Norge så återfinns även s.k norsketegel på vissa tak. Det har även förekommit andra beläggningar såsom falsad plåt (framförallt på större byggnader och i städerna), eternit och tjärpapp. Betongpannor har funnits under hela 1900-talet, dock i sparsam omfattning till att börja med. Den absolut vanligaste takformen på bostadshus är och har varit sadeltak. Vedbod och uthus fick ofta pulpettak. Det brutna och valmade taket återfanns Enkupigt lertegel. Tvåkupigt lertegel. Norsketegel.

27 först på större herrgårdar och liknande och spred sig till landsbygden under tidigt 1800-tal då större mangårdsbyggnader fick denna takform. Under början av 1930-talet kom det brutna taket tillbaka men då hade husen andra proportioner. Det valmade taket var traditionellt inte så vanligt i våra trakter. Tänk på! Olika taktyper, uppifrån och ner: sadeltak, pulpettak, valmat tak och brutet tak (mansardtak). På hus äldre än 1920 bör det ligga röda enkupiga tegelpannor. Äldre lertegel bör bevaras och om så behövs, ersättas med nytt lertegel. Man kan också samla de gamla som fortfarande fungerar på ena takfallet och lägga nytt på andra. Ett tegeltak med några år på nacken har en vacker patina som tar år att få på nya pannor. Äldre tegelpannor är också lite tjockare i materialet samt hårdare brända än nytillverkade, vilket gör att de håller bättre. Var de enkupiga tegelpannorna av dålig kvalitet visade det sig tidigt och de är då redan utbytta, vilket gör att man sällan behöver byta ut mer än någon enstaka efter en kall och snöig vinter. Betong och tegelimiterat plåttak ska helst undvikas i äldre miljöer. Vill du ändå byta till betongpannor, kontrollera så att takkonstruktionen klarar den extra tyngd det innebär. Gör det till en vana att gå över taket varje år, ersätt trasiga tegelpannor med hela, kontrollera läkt och papp så det är helt. Löv som trängt in under pannorna kan öka risken för läckage. Taket är husets viktigaste del, om det inte håller tätt kan det ge fuktskador i såväl stomme, bjälklag, innertak och väggar.

28 Fönster och dörrar Fönster Hur fönstren ser ut berättar mycket om husets ålder, förutsatt att originalfönstren är kvar. I annat fall säger det mycket om när huset har renoverats. Har fönstret många spröjsar med små glasrutor kan det vara riktigt gammalt, då glas var dyrt förr och tekniken heller inte fanns att tillverka stora glasrutor. Fönsterglas ansågs länge som en lyxvara som dessutom beskattades och det dröjde in på 1800-talet innan gemene man kunde kosta på sig några större fönster. Fram till 1930-talet tillverkades fönsterglas genom att man blåste upp en cylinder som man sedan öppnade och lade plant. Under 1920-talet gick produktionen över till en maskinell dragning eller valsat fönsterglas vilket gav ett jämnare glas utan luftbubblor. Sådana glas kan kännas igen genom randningar i ytan. På 1950-talet kom floatglaset, då man lät glasmassan flyta ut på en bädd av tenn. Floatglaset dominerar starkt idag och därför är det viktigt att vara rädd om sina gamla fönster som ger en helt annan skuggbildning än det helt plana floatglaset. Allteftersom tekniken utvecklades, förändrades fönstrens utformning. Den vanligaste fönstertypen var den som kom på 1800-talet, med två fönsterlufter och tre rutor i varje båge (se bild nedan). Den typen fanns kvar under hela 1800-talet och fick en renässans under 1920-talet. Den har stående proportioner, dvs. fönstrets höjd är större än dess Fönster placerade i par vilket är vanligt i de bohuslänska dubbelhusen.

29 bredd. Dessa mått gäller även glasrutorna. Kring sekelskiftet kom en fönstertyp som brukar gå under benämningen kors- postfönster. En tvärgående fönsterpost bildar tillsammans med mittposten ett kors. Variationer finns där nedre bågen är spröjsad, alternativt att de övre bågarna är småspröjsade. En variant som var vanlig i norra Bohuslän, om än annars i städerna, var fönstret med T-post. Fönstret har då tre fönsterlufter, två stående nedtill och en liggande upptill. På talen kom fönstren med ospröjsade bågar och två eller tre fönsterlufter. Dessa fönster var kopplade och bruket av lösa innanföns- Korspostfönster På dubbelhusen var det vanligt med gavelsidofönster. Omkring sekelskiftet 1900 så var det vanligt med triangulära fönster likt det på fotot ovan. Just denna spröjsning är typisk för området kring Heestrand och Slottet. Före och efter den perioden var det brukligt att de var rektangulära (se nedan). T-postfönster

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5 Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund

5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5. Exempel på kulturhistoriskt intressanta byggnader i Hamburgsund 5.1 H1 Centrum: Lökeskär, Udden, Hammaren, Änghagen Hammaren är ett mindre berg idag beläget vid Hamburgsunds centrum och Udden är området

Läs mer

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande

Läs mer

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening. Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Hammarbystugan Rapport 2014:15 Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme.

Nulägesbeskrivning. Läge. Exteriör. Våningsantal. Grund Torpargrund, stomme Timmerstomme. - " t. Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 71, Västra Jåtvatåliet. Järfälla kommun Nulägesbeskrivning Läge Granskogs torp ligger på ]änrafåltet inom Västra järvafältets naturreservat, Torpet

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

Panelbyte Valla tingshus 2015

Panelbyte Valla tingshus 2015 Panelbyte Valla tingshus 2015 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2015-08-06 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden är

Läs mer

Lantbrukets ekonomibyggnader

Lantbrukets ekonomibyggnader Lantbrukets ekonomibyggnader År 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2007:5 Översiktlig beskrivning Under år 2006 har Länsstyrelsen genomfört en riktad satsning mot lantbrukets ekonomibyggnader.

Läs mer

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG

PETRONELLA 4 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. PETRONELLA 4 från SV DÖRR. PETRONELLA 4 från S BESLAG LILLA VÄSTERGATAN Lilla Västergatan är nog den mest fotograferade gatan i innerstaden. Den symboliserar Ystad småskaligheten, korsvirket, det krokiga gatunätet för våra besökare. Alla hus här har alltså

Läs mer

Nu kan stugan användas nästan hela året

Nu kan stugan användas nästan hela året SJÄLVBYGGARENS SOMMARSTUGA DEL 6 FASADBEKLÄDNAD Självbyggaren gör nu i ordning husets fasad. Det arbetet handlar om mer än den snygga träpanelen, för isolering, fuktskydd och vindskydd skall arbeta ihop

Läs mer

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S.

UPPENDICK S. 1 A från SO K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) UPPENDICK S. 1 A från SV. UPPENDICK S. fastighet: UPPENDICK SÖDRA 1, hus A. adress: Österleden 35. ålder: Ombyggt 1906. Svartmålad puts. Ljust rosa spritputs. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela fönster med lös spröjs. Blå pardörr med

Läs mer

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län

Prästtorp 1:1 Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:210. Antikvarisk medverkan. Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:210 Antikvarisk medverkan Prästtorp 1:1 Strå socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Prästtorp

Läs mer

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI fastighet: FREDRIK 1, hus A. adress: Stora Östergatan 37. Enl. uppgift 1803. Ombyggt 1918, 1930, 1961. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918, 1930), Kaj Krüger (1961). användning: Affär och bostäder.

Läs mer

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7

Råd och riktlinjer för gestaltning. Sintorps. Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63. 1 av 7 Råd och riktlinjer för gestaltning Sintorps Sintorp 4:6 2010-03-04 BN 63 1 av 7 Bakgrund Byggnadsnämnden har till uppgift enligt Plan- och bygglagen att verka för en god och estetiskt tilltalande stads

Läs mer

Fönster med goda framtidsutsikter

Fönster med goda framtidsutsikter Fönster med goda framtidsutsikter Fönsterteamet vi erbjuder fönster som håller vad de lovar Fönsterteamet ingår i samma koncern som Enomic Fönster. Enomic är ett svenskägt företag som startade sin produktion

Läs mer

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland.

Mattsgården. Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Mattsgården Genomgång och identifikation av akuta åtgärder på ekonomibyggnaderna på Mattsgården, Singö socken, Norrtälje kommun, Uppland. Andreas Lindblad Rapport 2007:27 2 Mattsgården Genomgång och identifikation

Läs mer

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén

Långvinds herrgård. Ett hus med stil och historia. Anders Franzén Långvinds herrgård Detalj av fasaden. Utsidan är i komplett snickarglädje: hyvlad fasadpanel lagd i olika riktningar, lövsågade fönsteröverstycken, en stor veranda i två våningar, med svarvade stolpar

Läs mer

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER

RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER 1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS

TRÄGÅRDH N. 1 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 2, M = 3. TRÄGÅRDH N. 1 A från NV FRONTESPIS fastighet: TRÄGÅRDH NORRA 1, hus A. adress: Hejdegatan 48. ålder: 1880. Ombyggt 1910, 1981. Henrik Nilsson (1910), Skånsk Byggkonsult (1981). antal våningar: 2 (mansard). Ljusbrun puts. Gul spritputs.

Läs mer

2011 ÅRS KULTURHISTORISKA BEBYGGELSEINVENTERING

2011 ÅRS KULTURHISTORISKA BEBYGGELSEINVENTERING Kulturhistorisk bebyggelseinventering - Hunnebostrand 2011 1 2011 ÅRS KULTURHISTORISKA BEBYGGELSEINVENTERING Dokumentation Inventeringen behandlar utvalda byggnader i Hunnebostrands äldre bebyggelsemiljö.

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

Av de 130 som svarat är 61 EJ intresserade att byta fönster 69 ÄR intresserade att byta fönster Fördelningen är lika mellan Alt 1 och Alt 2

Av de 130 som svarat är 61 EJ intresserade att byta fönster 69 ÄR intresserade att byta fönster Fördelningen är lika mellan Alt 1 och Alt 2 Förfrågan om intresse att renovera fönster Har skickats ut till alla 176 hus inom Akalladalen 130 hus har svarat Av de 130 som svarat är 61 EJ intresserade att byta fönster 69 ÄR intresserade att byta

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Swärdska huset, Kopparberg

Swärdska huset, Kopparberg Swärdska huset, Kopparberg Restaurering av veranda, 2004 Köpmannen 1, Ljusnarsbergs sn och kn, Västmanland Kulturmiljövård Linda Gustafsson 2006 Antikvarisk rapport Beskrivning Byggnaden i fråga är belägen

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Måla med linoljefärg. Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä.

Måla med linoljefärg. Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä. Måla med linoljefärg Arbetsråd för Linoljefärg Täckfärg trä. Alcro har färg för traditionellt måleri. Samtidigt som vi har utvecklat nya färger har vi alltid värnat om att behålla den fina, svenska målningstraditionen.

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

om köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga.

om köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga. MÅTTBYGGDA KÖK Byggfabrikens måttbyggda kök I GAMLA TIDER byggde man långsammare än vad vi gör idag. Kök och inredningar byggdes av snickare, ofta direkt på plats, och både snickare och byggmästare hade

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

YTTERVÄGG Väggen är klädd med tegel på utsidan

YTTERVÄGG Väggen är klädd med tegel på utsidan Väggen är klädd med tegel på utsidan Det luktar från väggen. Dålig luftspalt bakom teglet och undermålig dränering av vatten som trängt in. Öppna tegelfogar saknas i första skiftet över sockeln. Eller

Läs mer

Fönsterlagande på gamla skolan

Fönsterlagande på gamla skolan Fönsterlagande på gamla skolan Sent omsider har fönsterlagandet kommit igång. Det var en sen vår, en krånglig sommar och en mycket sen skörd som satte käppar i hjulet för våra planer. Men nu är det första

Läs mer

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO

Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN önster I Råd och riktlinjer berättas det om de olika byggnadsdelar som är utmärkande för modernismens sammanhållna bebyggelsemiljöer. Genom en skildring

Läs mer

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: BUSKAMÖLLAN 7, hus A. adress: Hagagatan 17. ålder: 1924. Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gulvit puts. Gröna 2-lufts spröjsade fönster. Brun dörr med skurna

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA FÖNSTER/ SNICKERIER ARBETSRÅD UTOMHUS

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA FÖNSTER/ SNICKERIER ARBETSRÅD UTOMHUS DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA FÖNSTER/ SNICKERIER ARBETSRÅD UTOMHUS PRODUKTER DU BEHÖVER FÖR ATT MÅLA FÖNSTER OCH SNICKERIER Perfekt Grundolja Perfekt Trägrund Perfekt Fönsterfärg Beckers Fönsterkitt Beckers

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

Leveransbeskrivning Norrlandsgarage

Leveransbeskrivning Norrlandsgarage Leveransbeskrivning Norrlandsgarage Syll: Sylltätningslist ingår som monteras mellan betongplatta och syll för att få riktigt tätt mot fukt och drag. Impregnerad syll 45x145mm levereras med för fastsättning

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B 6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras

Läs mer

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ

TALGOXEN 1 A från V K = 3, M = 3. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) TALGOXEN 1 A från N. TALGOXEN 1 A från NO ENTRÉ fastighet: TALGOXEN 1, hus A. adress: Eliassons väg 8, Körlings väg 14.. ålder: 1928. arkitekt / byggm: Karl Erikson. användning: Bostad och uthyrning. antal våningar: 2½ Gråmålad puts. Gul slätputs. Sadeltak,

Läs mer

MARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

MARTIN N. 7 A från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: MARTIN NORRA 7, hus A. adress: Tobaksgatan 26. ålder: 1883. Ombyggt 1890, 1965. arkitekt / byggm: Göran Johansson (1965). ½ Brunmålad puts. Rött fasadtegel. Valmat sadeltak, grå eternitplattor.

Läs mer

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren.

K = 4, M = 2. Förvanskad av de stora skyltfönstren. fastighet: KNUT 4, hus A. adress: Stora Östergatan 15. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1911, 1972. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1911). användning: Affär. Gråmålad puts. Gul puts. Stora skyltfönster med svart

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA MÖBLER/ SNICKERIER ARBETSRÅD INOMHUS

DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA MÖBLER/ SNICKERIER ARBETSRÅD INOMHUS DEN HÅLLBARA FÄRGEN MÅLA MÖBLER/ SNICKERIER ARBETSRÅD INOMHUS MÅLA MÖBLER OCH SNICKERIER INOMHUS Med Beckers Elegant Aqua Lackfärg kan du måla det mesta i snickeriväg inomhus. Med snickerier menas fönster,

Läs mer

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kv Bofinken 13, Nikolai församling, Örebro, Örebro kommun, Närke Målningsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:5 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering,

Läs mer

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Arbeten på Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2002:34 Stefan Ädel Bohusläns museum rapport 2002:34

Läs mer

Lägenhetsdörrar. Historik

Lägenhetsdörrar. Historik Lägenhetsdörrar Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum Lägenhetsdörrarna är en viktig del av trapphusets utformning. De kan vara målade eller utformade i samma stil som ett välbevarat trapphus. Idag

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BYGGLOVPLIKTIGA ÅTGÄRDER INOM FISKELÄGEN - underlag för beslut om remiss.

RIKTLINJER FÖR BYGGLOVPLIKTIGA ÅTGÄRDER INOM FISKELÄGEN - underlag för beslut om remiss. Enheten för bygglov Maria James och Lisa Östman Ärendenr BN 2013/839 Handlingstyp Samrådsförslag Datum 4 juni 2013 1 (6) RIKTLINJER FÖR BYGGLOVPLIKTIGA ÅTGÄRDER INOM FISKELÄGEN - underlag för beslut om

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Reparation av tak Valla tingshus 2014

Reparation av tak Valla tingshus 2014 Reparation av tak Valla tingshus 2014 Text och foto av: Björn Frodin, Timmerbjörn Datum: 2014-11-05 Husets bakgrund: Tingshuset ägs av Töreboda kommun och förvaltas av MTG tekniska förvaltningen. Byggnaden

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½

fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. ålder: Ombyggt arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 2½ fastighet: WEDBERG 1, hus A. adress: Skolgatan 36, Vassgatan 3. 1929. Ombyggt 1930. användning: Bostad. ½ Grå puts. Grå puts. Mansardtak, rött 1-kupigt tegel. Vita korsdelade småspröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Uthuset vid Järle station

Uthuset vid Järle station Uthuset vid Järle station Flåten Ervalla socken, Nora kommun, Västmanland Reparation av takskada Örjan Hedhman Rapport 2012:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se

Bygg så här 3. Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 3 Tilläggsisolera ytterväggen utvändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen.

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen. Esplunda hönshus Rinkaby socken, Örebro kommun, Närke Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:5 Översiktlig beskrivning 2005-11-29

Läs mer

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO

NÄKTERGALEN 1 A från NV. K = 2, M = 2. Ursprungligt hus, med många fina detaljer. NÄKTERGALEN 1 A från NO fastighet: NÄKTERGALEN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 16, Regementsgatan 40. ålder: 1910. Ombyggt 1922, 1946. arkitekt / byggm: P. N. Dahlgren. Henrik Nilsson (1922), Jon Korning (1946). antal våningar:

Läs mer

Om våra paneler för väggar och tak.

Om våra paneler för väggar och tak. Om våra paneler för väggar och tak. rum att leva med Trä är världens naturligaste byggmaterial. Den här broschyren sammanfattar det viktigaste som du behöver veta om panelerna från Norrlands trä, grundat

Läs mer

Ofta ställda frågor om äldre hus och underhåll

Ofta ställda frågor om äldre hus och underhåll Ofta ställda frågor om äldre hus och underhåll 1. S t ä l l f r å g o r Fråga, fråga och fråga. Och helst före du gör. Kontakta sakkunniga, läs litteratur. Och framförallt: Gör allt detta före du sätter

Läs mer

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad

Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

utmärkt luft kvalité ... och en känsla av levande trä

utmärkt luft kvalité ... och en känsla av levande trä möjlighet att bygga Massivtimmerhus: utmärkt luft kvalité... och en känsla av levande trä - huset som lever. Och i vilket det är bra att leva. Traditionell byggnadsteknik: genom att utnyttja vackert och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sedumtak. David Adelsberg 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Sedumtak. David Adelsberg 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Sedumtak David Adelsberg 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Sammanfattning Detta arbete grundar sig i att

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Monteringsanvisning.

Monteringsanvisning. Hustyp SMEAN Monteringsanvisning. De första bladen i denna monteringsanvisning innehåller råd som ni kan ha mycket glädje av när ni ska montera er stuga. Har ni några frågor när ni läst igenom denna text

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Utvändig ommålning av C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2005:28

Läs mer

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV

FAXE 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 4. FAXE 1 A från NV fastighet: FAXE 1, hus A. adress: Södra Änggatan 6. ålder: 1935. Ombyggt 1946, 1977. arkitekt / byggm: Oscar Isberg. Nils Selander (1946). ½ Grå puts. Rött fasadtegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Grå

Läs mer

Leveransbeskrivning Norrlandsgarage

Leveransbeskrivning Norrlandsgarage Leveransbeskrivning Norrlandsgarage Syll: Sylltätningslist ingår som monteras mellan betongplatta och syll för att få riktigt tätt mot fukt och drag. Impregnerad syll 45x145mm levereras med för fastsättning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FISKELÄGEN Antagna av byggnadsnämnden 2013-11-13 251

RIKTLINJER FÖR FISKELÄGEN Antagna av byggnadsnämnden 2013-11-13 251 Maria James Ärendenr BN 2013/2616 1 (5) Handlingstyp Riktlinjer Datum 13 november 2013 Byggnadsnämnden RIKTLINJER FÖR FISKELÄGEN Antagna av byggnadsnämnden 2013-11-13 251 Riktlinjerna ska användas som

Läs mer

EN DOKUMENTATION AV LÅNGÖRENS BEBYGGELSE. Utförd åt Långörens Hembygdsförening av planarkitekt Johanna Olsson 2006-2007

EN DOKUMENTATION AV LÅNGÖRENS BEBYGGELSE. Utförd åt Långörens Hembygdsförening av planarkitekt Johanna Olsson 2006-2007 EN DOKUMENTATION AV LÅNGÖRENS BEBYGGELSE Utförd åt Långörens Hembygdsförening av planarkitekt Johanna Olsson 2006-2007 Fotografi på omslag av Björn E Berglund Förord Dokumentationen av Långörens bebyggelse

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer