FÖRSTA LINJEN. Ruttna sliprar blev rikskända. Vänstervågen. stannat kvar i mig. Den historiskt höga arbetslösheten

Transkript

1 FÖRSTA LINJEN Posttidning A Första linjen 2/2015 Årgång 2 seko.se/stockholm stockholm@seko.se Ledare Stefan Granér Den historiskt höga arbetslösheten ska pressas tillbaka Intervju Lena Endre Endre verkar politiskt genom kulturen Kamraten Maria Terneborg Vänstervågen har stannat kvar i mig Varningsklockor hos Postnord Post- och telestyrelsen kritiserar att posten inte kommer inte i tid. Samtidigt larmas om hur personalen går på knäna. Enligt Seko Posten är en del av förklaringen det nya arbetssättet Koncept Utdelning. Nyheter sid 4 Tysk poststrejk avslutad Fackförbundet Ver.di proteststrejkade mot hur tyska posten bildat nya bolag med sämre villkor och trygghet för de anställda. Som mest var anställda ute i strejk. Utrikes sid 13 Ruttna sliprar blev rikskända Efter Sekos kritik mot Trafikverket och de ruttna sliprarna tagits upp i media, backar nu myndigheten och byter ut sliprarna. Gör det själv! Vi har träffat eldsjälen Frances Tuuloskorpi. Hon har varit redaktör för tre böcker om den fackliga strategin folkrörelselinjen. Snart kommer den fjärde boken. Kultur Sid 14 Nyheter sid 7 FOTO: SEKO Posttidning A Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, Solna

2 2 Först Positiva svar från Första Linjen-enkät Första Linjen utkommer minst 4 ggr per år. Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktion: Gunnar Westin, Linnea Garli, Anna-Carin Lindberg. Medverkande: Malin Håård, Lennart Kjörling och Frida Oskarsson. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Norra Skåne, Kontakt: forstalinjen@ seko.se eller Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, Solna. Postadress: Box 1032, Solna. Telefon: E-post: stockholm@seko.se. l Första Linjen är en ganska färsk tidning. I tidigare nummer har vi frågat er medlemmar om vad ni tycker om tidningen hittills. Nu har resultaten sammanställts och diskuterats i regionstyrelsen. Drygt 950 svar kom in. På frågan om hur bra innehållet är, svarade 53 procent godkänt, 25 procent bra och 6 procent riktigt bra. 15 procent är inte nöjda. 75 procent av de svarande tyckte också att avdelningen bör fortsätta ge ut tidningen. Via enkäten har vi också fått in ett antal tips om ämnen att ta upp framöver. Det tackar vi för. 40 procent av de som svarat, efterlyser att få tidningen digitalt. 50 procent gillar pappersformen. Första Linjen 1/2015 När regionstyrelsen diskuterade enkätsvaren konstaterades att det finns stöd för att fortsätta ge ut och utveckla tidningen, och att den är ett relevant kommunikationsverktyg. En del i detta är att tillsätta ett redaktionsråd, med representation från olika klubbar och sektioner. Det arbetet pågår nu. Tidningen kommer fortsätta ges ut som papperstidning, men den finns också som pdf på Seko Stockholms hemsida. Seko Stockholm har också diskuterat en ny kommunikationsstrategi som innefattar utveckling av arbetet i olika digitala kanaler såsom nyhetsbrev och Facebooksidan. Ledare Dags att ändra riktning! Det är nu Löfven & co. ska börja regera. I höst får de lägga sin egen budget Äntligen ska den nyliberala skutan ändra riktning. Det är i alla fall den svenska fackföreningsrörelsens förhoppning. Den historiskt höga arbetslösheten ska pressas tillbaka. Bostadsbyggandet ska sätta fart nu äntligen i en tid när 51 procent av ungdomarna under 27 år saknar eget boende. Nu ska landet som ligger i topp i växande klasskillnader (enligt OECD) börja resan tillbaks mot större jämlikhet. I mitten av 80-talet tjänade en toppdirektör 5 gånger mer än en genomsnittlig arbetarlön idag tjänar han 50 gånger mer. Det vore bra, för modern forskning visar att mer jämlika samhällen fungerar bättre. Mindre kriminalitet, bättre skolor, bättre folkhälsa och till och med bättre ekonomisk tillväxt. Men man kan ha sina dubier. En kursändring kräver resurser, stora satsningar och sociala reformer samt en benhård politisk vilja. Vår finansminister säger att hon vill, men kassan är skral och att budgeten skall betalas krona för krona. Och skatter vill hon inte höja, inte ens för de som till största delen tjänat på borgarnas 140 miljarderssänkning. Vinnarna har ju varit de redan kapitalstarka. Nyliberal våg smittar Nyliberalismen vars kärna består i att göra alla samhällets sektorer tillgängliga för privatkapitalet och reducera politiken till att kratta manegen för detta, har dominerat Europapolitiken i drygt två decennier. Det socialdemokratiska partiet är inte opåverkat. Tillsammans med många andra arbetarpartier har man gjort en resa in mot den politiska mitten. De mest ideologifattiga partierna i Europa har rasat samman till små marginaliserade organisationer, ofta kopplat till att de lämnat allt folkrörelsearbete långt bakom sig. De har istället utvecklats till elitpartier som i en snäv krets föder sina företrädare. I det politiska tomrummet växer nya alternativ fram: i Grekland Syriza och i Spanien Podemos. Rörelser som till stor del vuxit fram ur sociala rörelser, facklig aktivitet och folkrörelsearbete på gatunivå. Men i allt fler europeiska länder fylls det ideologiska tomrummet med skränande högerpopulistiska partier som använder det gamla fascistiska tricket att vända bort blicken från den verkliga motståndaren för att istället skylla samhällets ökande orättvisor på maktlösa folkgrupper, för närvarande invandrare och flyktingar. Lyssna på Kålle Fotfarande finns dock socialdemokratiska partier som bedriver grovarbete via fackföreningsrörelsen, miljörörelsen och andra viktiga sociala rörelser. Det som gör att man fortfarande kan känna folks livsvillkor. Den svenska socialdemokratin är trots allt fortfarande sådan. Trots näringslivlobbande högersossar högt upp i partitoppen finns fortfarande en påtagligt kraft i svensk arbetarrörelse. Den finns i stor utsträckning på grund av fackföreningsrörelsen med alla dess förtroendemän/ kvinnor och medlemmar. Så lyssna nu på facket Löfven och co, ta fram den ideologiska kompassen och vänd på skutan! Lyssna på Kålle vår ordförande när han på lånad ledarplats i Aftonbladet säger: Sverige har aldrig varit rikare än vi är idag och aldrig haft större BNP. Vi har alla möjligheter att vända trenden mot ökad ojämlikhet men då måste vi börja nu Stefan Granér Styrelseledamot Seko Stockholm stefan.graner@seko.se SL:s kris. Busslinjer försvinner. SL:s dåliga ekonomi får nu genomslag i minskade turer eller helt indragna linjer. FOTO: JAN E SVENSSON/SL Busstrafiken skärs Mycket talar för att det blir kännbara nedskärningar i länets busstrafik från januari. Politikerna i landstingets trafiknämnd har beslutat gå vidare med ett förslag från SL. l Besparingsbetinget gäller alla tre bussentreprenörer Nobina, Arriva och Keolis och det enda trafikområdet som inte påverkas är Lidingö. I promemorian till politikerna i trafiknämnden talas det om möjliga nedskärningar på all busstrafik: Minskat turutbud i högtrafik vardagar, dagtid vardagar och helger, kvällar, nattrafik alltså alla tider på dygnet. Nedläggning av parallellgående direkttrafik, alltså direktlinjer och förstärkningslinjer rusningstid. Minskat utbud och färre linjer i landsbygdstrafiken. De största besparingarna kan, enligt förvaltningen, göras i högtrafik samt i de busslinjer som går parallellt med spårtrafik. I båda fallen betyder det att de som jobbar kontorstider drabbas av trånga eller fullsatta bussar till och från jobbet. FOTO: MARCUS KURN /SL Fakta Busslinjer som försvinner helt eller delvis 154 (134 får ny dragning), 158, 314, 338 (ska endast gå i rusningstrafik), 404 (ersätts av 443), 518 (försvinner på helgerna), 625, 630 (försvinner på helgerna), 644, 649, 652, 653, 659, 711 (726 får ny dragning), 765.

3 3,99 Så hög är enbart grundavgiften, i procent, per år för en av Länsförsäkringars kapitalförsäkringar, Reflex. Därmed är den dyrast i den jämförelse från Konsumenternas försäkringsbyrå som presenterades i slutet av augusti. De billigaste låg på 0,1 procent i grundavgift. Försäkringarna blev populära på grund av den förra regeringens nya avdragsregler. Mer skydd för arbetskraftsinvandrare l I juli tillsatte regeringen en utredning kring att komma bort från det utnyttjande, och ibland slaveriliknande villkor, som en del arbetskraftsinvandrare råkat ut för. Några branscher som därvidlag blivit särskilt kända är skogsnäringen, bärplockande och restaurangbranschen. Tre åtgärder som särskilt ska utredas är att göra anställningsavtalen bindande, hur tillståndsprocessen går till hos Migrationsverket, samt hur arbetstagarens rättigheter ska stärkas när hen är i Sverige. Personen på bilden har inget med förslaget att göra. Särskilt förstnämnda punkt har stått högt upp på LO:s kravlista. Utredaren ska också titta på andra sätt att skärpa arbetsgivarnas ansvar och uppföljningen av att utlovade villkor faktiskt gäller. FOTO: SUSANNE NILSSON/CC FOTO: LENNART PERLENHEM 13 Så många år har det gått sedan taket i a-kassan sist höjdes var också året då Astrid Lindgren dog, och då vinter-os hölls i Salt Lake City. Men den 7 september hände det, äntligen. Ersättningstaket höjdes från 680 till 910 kronor per dag, som följd av S/MP/V-budgeten. Cirka arbetslösa berörs. Infografik Minskande investeringar trots dubbelt så många passagerare Infrastrukturen i Sverige blir allt mer eftersatt, speciellt järnvägen. I World Economic Forums årsindex tappar Sverige 9 platser, från 9 till 18 plats mellan 2006 och För järnvägen är det ännu sämre ställt, där gick Sverige från 11 till 19 plats under samma tidsperiod. ned Utöver neddragningarna på busstrafiken, har SL också fått ett besparingsbeting avseende konsulter. I våras avslöjades att konsultkostnaderna skenat på senare år var de 1,2 miljarder att jämföra med 850 miljoner året innan. Nu åläggs SL att spara in minst 100 miljoner. Exakt vad konsekvenserna blir och hur tidtabellerna kommer se ut, kommer inte vara känt förrän senare i höst. Ett antal linjer kommer försvinna. Vissa försvinner helt, andra ersätts genom att någon annan linje ändras. I vissa fall fortsätter linjen gå på vardagar eller i rusningstrafik. Mattias Håkansson Prishöjningen på månadskortet stoppades, men kan bli aktuell igen under hösten. men det slutar inte där l Försämrad busstrafik är inte de enda försämringar som väntar inom kollektivtrafiken. Landstinget har ett ännu större budgethål att täcka för Det är inte helt enkelt att hänga med i turerna. I budgeten för 2015, som togs i slutet av förra året, fanns nedskärningar på cirka 250 miljoner med för kollektivtrafiken. Men det angavs inte hur dessa nedskärningar skulle tas. Det överlämnade majoriteten till förvaltningen, alltså SL, att lösa. Under våren blev det känt att SL och bussföretagen diskuterade hur det skulle gå till. Men verkställandet sköts upp. Dock genomförde SL försämringar på pendeltågen. Öppettiderna har minskat i en del pendeltågsspärrar, och Nynäshamnsborna har drabbats av minskad turtäthet. Ungefär samtidigt började budgeten för 2016 att diskuteras. I mitten av maj blev det känt att den borgerliga majoriteten planerade att höja priset på månadskort från 790 till 900 kronor. Något som förvirrar ytterligare är att denna höjning var tänkt att den höjningen skulle tas ut i förtid redan från september 2015, alltså innan själva budgetåret. Prishöjningen vållade protester som varade fram tills landstingsfullmäktige i juni. Tidslinje SL:s kris Slutet av I budgeten framgår att kollektivtrafiken behöver skära ned cirka 250 miljoner kronor. Inga förslag på hur det ska gå till. (Budget 2015). Mars Framkommer att bussbolagen och SL arbetar med olika scenarion för att skära ned i busstrafiken. (Budget 2015). Mars Nedskärningsförslag avseende pendeltågstrafiken presenteras. Mest drabbas Nynäshamn. (Budget 2015). Maj Förslag på höjt pris för månadskortet, vilket ska gälla från september (Budget 2016.) Juni Fullmäktige röstar ned höjt månadskortspris. (Budget 2016). Augusti Nedskärningsförslaget avseende busstrafik återupptas och får klartecken i trafiknämnden. (Budget 2015). SL får i uppdrag minska på konsulterna. Alla tre rödgröna partier sade nej till höjningen. Men när det gällde hur man skulle täcka det underskott på cirka 700 miljoner som den uteblivna höjningen skulle innebära, var idéerna olika. Socialdemokraterna ville spara in kraftigt på SL:s miljardnota för konsulter, Vänsterpartiet ville höja landstingsskatten, och Miljöpartiet ville ta pengar från trängselskatteintäkterna. Vågmästarpartiet Sverigedemokraterna sade också nej till höjningen och pekade också på konsultkostnaderna. Efter ett rörigt budgetsammanträde i juni blev resultatet att prishöjningen stoppades, men utan beslut om hur underskottet skulle täckas. De nu aviserade nedskärningarna i busstrafiken innebär alltså att man återupptar verkställandet av det som diskuterats sedan i vintras. Och det handlar om budgeten för Under hösten kan förväntas nya förslag om hur det uppkomna underskottet för 2016 ska täckas. Även om politikerna skulle vilja skära ned maximalt på trafiken, är det ändå omöjligt att komma i närheten av 700 miljoners inbesparing. Detta bland annat på grund av gällande avtal med de olika entreprenörerna inom buss och spårväg. Mattias Håkansson FOTO: PETTER EVERTSÉN FÖR SPÅRFEL Rank Schweiz 2. Japan 3. Frankrike 4. Tyskland 5. Hong Kong 6. Nederländerna 7. Belgien 8. Danmark 9. Singapore 10. Finland 11. Sverige 12. Taiwan 13. Sydkorea 14. Kanada 15. USA 16. Österrike 17. Malaysia 18. Spanien 19. Luxemburg Allt mindre pengar till järnvägen ,57 % av BNP % 2013 Mellan har passagerartrafiken i järnvägen ökat med 97 %. Under samma tidsperiod har biltrafiken ökat med 11 %. I dag är det väldigt trångt på spåren, med kapacitetsproblem på flera delar av järnvägsnätet. Rank Japan 2. Schweiz 3. Hong Kong 4. Spanien 5. Finland 6. Frankrike 7. Taiwan 8. Tyskland 9. Nederländerna 10. Sydkorea 11. Österrike 12. Malaysia 13. Luxemburg 14. Belgien 15. USA 16. Storbritannien 17. Kina 18. Kanada 19. Sverige 0,35 % av BNP Sverige investerar allt mindre i sin infrastruktur investerades endast 0,35 % av BNP i järnvägen, nästan en halvering från 2010 då 0,57 % investerades. Samtidigt har antalet passagerare dubblerats på 20 år. samtidigt reser allt fler på spåren 6 miljoner km tåg åkte vi år senare åkte vi hela 12 miljoner km tåg 2011 Källa: Vårbudget 2015, SCB, World Economic Forum

4 4 Första Linjen 2/2015 seko.se/stockholm Nyheter Arbetsmiljö. Nytt arbetssätt försvårar för brevbärarna. Från att tidigare behövt hantera tre olika buntar brev, reklam och mindre paket behöver brevbärarna med Postnords nya arbetssätt hantera fyra olika buntar. Det har visat sig svårt i praktiken. FOTO: DANIEL ROOS Postnord: Nytt arbetssätt bidrar till POST. En nyhet från TV4 om post som kom fram sent eller inte kom fram alls fick stor spridning och postens kvalitetsproblem blev uppenbara. Företagsledningen måste ta det här på största allvar, säger Johan Lindholm, ordförande i Seko Posten. l En kvinna som har en webshop och skickar post till sina kunder runt om i hela landet litar inte längre på att den ska komma fram. Det är tråkigt att man ska behöva fundera på att lägga ner sitt företag på grund av att posten inte sköter sina åtaganden, säger hon i nyhetsinslaget TV4 gjorde i slutet på augusti. Postnord ska utredas av tillsynsmyndigheten efter många klagomål. Kommer man inte till rätta med de kvalitetsproblem som finns befarar vi att det skadar företaget även ekonomiskt, säger Johan Lindholm. Han känner igen sig i beskrivningen av postens kvalitetsproblem. Det bekräftar de signaler jag fått från både förtroendevalda och medlemmar. Vi är djupt bekymrade över situationen. Arbetssituationen är pressad, och kvalitetsproblemen kan komma från olika håll. Men generellt kommer mycket av problemen från Koncept Utdelning, vilket är ett nytt sätt att arbeta inom posten. Koncept Utdelning har inneburit en förändring i arbetsmiljön. Tidigare delade brevbärarna ut i tre så kallade flöden; brev, reklam och klump. (Klump är till exempel en bok man har beställt som inte kommer som brev en större försändelse som inte går att köra i det vanliga brevflödet.) Koncept Utdelning innebär att man utöver reklam och klump har två olika flöden för brev att hantera: stora brev som sorteras manuellt och små brev som sorteras av maskiner. De brev som sorteras i maskiner ska ligga i den gångordning som brevbäraren går under sin utdelningsslinga. Man har fyra olika högar i famnen, och så ska man öppna en dörr. Vissa inkast är tröga och man skulle behöva en extra hand, men det har vi inte. Ingrid Persson, brevbärare i Huddinge. Utöver att problem uppstått på grund av att terminalerna har svårigheter med att leverera i rätt ordning, medför det nya arbetssättet, med totalt fyra flöden att hantera, svårigheter för brevbärarna. Det är inte helt lätt att hantera två olika buntar med post, klumpar och reklam samtidigt. Brevbäraren, vars bärväst endast avlastar ett av flödena, får händerna fulla, och det blir mycket plockande ur olika högar. Arbetssättet kräver högre koncentration, och ökar den statiska belastningen i utdelningsarbetet. Problemen är störst i flerfamiljshus. Det finns brister i konceptet, även om det inte är det enda skälet till kvalitetsbristerna. När det gäller Koncept Utdelning så menar Seko Posten att det är direkt olämpligt att ha utdelning med

5 Första Linjen 2/2015 seko.se/stockholm Nyheter 5 SD-protest FOTO: SEKO Många blev illa berörda och kände sig mer eller mindre utpekade Sverigedemokraternas reklam vid Östermalmstorgs tunnelbana fick inte sitta uppe länge. Men hade facket fått något att säga till om hade den inte fått sitta uppe alls. Många blev illa berörda och kände sig mer eller mindre utpekade, säger Edgardo Luan- Rivera, huvudskyddsombud vid Seko Tunnelbanan, Klubb 111. l Kadir Kasirga, sekreterare och facklig-politisk samordnare i Seko Stockholm säger att de inte visste att reklamen skulle sättas upp. Det finns ingen rutin för att informera om det. MTR som sköter tunnelbanorna visste heller inte om det, eftersom det är SL som har reklamplatserna. Men i det här fallet skulle man långt innan gett information till de berörda arbetsorganisationerna. Valet av datum att sätta upp affischerna var smaklöst. Det inföll samma dag som internationella minnesdagen för romer som föll offer under andra värlsdkriget. Hade man informerat om reklamen hade man kunnat undvika det, säger Edgardo Luan-Rivera Kadir Kasirga. Han anser att det här är en konsekvens av avregleringen. Vem är ansvarig när personalen inte mår bra, när resenärerna inte mår bra? säger Kadir Kasirga. Brevmängden har inte minskat i den utsträckningen som Postnord har beräknat, samtidigt som kapaciteten har skurits ner. FOTO: LASSE ANGANTYR försämrad arbetsmiljö fyra flöden i flerfamiljshus. Samtidigt finns det problem med att maskinerna inte räcker till, och då blir hela organisationen skör, säger Johan Lindholm. Ingrid Persson är brevbärare i Huddinge och tycker att Koncept Utdelning inte har fungerat fullt ut. Man har fyra olika högar i famnen, och så ska man öppna en dörr. Vissa inkast är tröga och man skulle behöva en extra hand, men det har vi inte. Vi skulle behöva vara bläckfiskar. Så man får hitta lösningar för sig själv, även om allt styrs uppifrån. Konceptet går inte att följa fullt ut, man måste ändå greja och plocka. Utrustningen vi har i bilarna nu är inte heller optimal. Koncept Utdelning är inte genomtänkt. Med mer maskinell sortering och hårdare processtyrning blir också arbetsprocessen mer beroende av att alla delar fungerar. Styrningen medför en lägre grad av flexibilitet, och maskinell sortering är också en tidskrävande process. Transporterna av de maskinellt sorterade breven från terminal till utdelningskontor sker nu senare på förmiddagen. Detta medför senare arbetsdagar. Vi kan inte påverka hur transporter kommer, vi måste alltid rätta oss efter terminaler, säger Ingrid Persson. En låg grundbemanning, som medför att det är svårt att parera problem som uppstår exempelvis på terminaler, är ett annat problem som försvårat situationen för de anställda. Nu lägger arbetsgivaren bemanningen utifrån att det går snabbare att sortera. Om maskinerna inte har kapaciteten eller inte har kört försändelserna i rätt ordning blir det problem, säger Johan Lindholm. Han poängterar att man måste bemanna utifrån rådande förutsättningar när volymerna är större än vad prognoserna tidigare sagt. Brevvolymen har inte minskat så mycket som man trodde enligt beräkningarna, och maskinerna som ska sortera en viss del av posten har inte kapacitet. Fixar inte de sorteringen måste brevbärarna göra det och då krävs mer folk. Man måste lägga prestige åt sidan, och åtgärda bristerna. Man måste våga ta ett steg tillbaka och justera om det behövs. Malin Håård Johan Lindholm Se inslaget om Postnord på: se/nyheterna/ klipp/postnordutreds-efterklagom%c3%a5l Kadir Kasirga höll tal på demonstrationen som hölls i samband med att reklamen sattes upp. Även om han säger att riva ner reklamen inte är något att rekommendera förstår han att folk blir upprörda. Reklamen gick ut på att ställa folkgrupper mot varandra, och smutskasta den mest utsatta folkgruppen i Europa, säger han. Även Klubb 111, Seko Tunnelbanan, deltog i demonstrationen för att visa att de vill ta ställning i frågorna. Edgardo Luan-Rivera tycker också att det är problematiskt att varken facket eller arbetsgivaren MTR visste om att kampanjen skulle genomföras. Vi hade en dialog med MTR, fast de sa från början att det inte var deras uppdrag, det är SL och reklambyrån. De förstod vår situation och tyckte inte att det var lämpligt att sätta upp annonser. MTR är ansvarig för vår arbetsmiljö, de tog ansvar för personalen och de som mådde dåligt under kampanjen fick jobba någon annanstans, säger han. Det var inte svårt att ha en konstruktiv dialog med MTR, men nu väntar både Edgardo Luan-Rivera och Kadir Kasirga på nästa steg. Ett möte med både MTR och SL. Det kan förekomma andra kampanjer som är liknande den, då måste vi veta vad vi ska förhålla oss till eller om man anser att det är stötande och personalen mår dåligt eller känner obehag, det får vi sätta upp regler för. Framför allt för etiska och moraliska skäl. Man är ju tvungen att se dem varje dag, lokaltrafiken är ju vardagen, säger Edgardo Luan-Rivera. Malin Håård

6 6 Första Linjen 2/2015 seko.se/stockholm Nyheter Upphandling. LO kritisk till ny utredning om kollektivavtalsliknande villkor. Implementeringen av ett nytt EU-direktiv kan leda till att den svenska modellen kringgås. Alla tre fackliga centralorganisationer är kritiska till den delen av förslaget. FOTO: JANNE DANIELSSON/SL Risk för krock med svensk modell Vad betyder egentligen kollektivavtalsliknande villkor och hur ska det gå till när dessa används inom offentlig upphandling? Nu har den frågan utretts. l Vilka krav får en upphandlare ställa kring personalens villkor? Det råder sedan 20 år en dragkamp mellan, förenklat, dem som kämpar för lägsta pris och dem som vill att upphandlingar ska användas till förbättringar inom miljö och sociala villkor. I Sverige har facket till stora delar förlorat den dragkampen. Många tror att upphandlare överhuvudtaget inte kan ställa krav kring personalens villkor. Men nu pågår arbetet med att implementera ett nytt EU-direktiv, vilket fackliga organisationer hoppas ska ändra på det. I början av september överlämnades en utredning, som letts av professor Niclas Bruun, sitt förslag om hur det ska gå till när upphandlare ska ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor. Förslaget är att Upphandlingsmyndigheten, som invigdes i 1 september, ska få i uppgift att utfärda föreskrifter om vad som är lägsta godtagbara villkor på tre olika områden: lön, semestervillkor och arbetstider. Detta ska ske i vissa branscher där risken anses hög för att de anställda får oskäliga arbetsvillkor. De villkor som föreskrivs ska hämtas från befintliga kollektivavtal. Och om det finns en sådan föreskrift, är lokala upphandlare tvungna att använda sig av den. Samtliga fackliga centralorganisationer är kritiska mot tanken om föreskrifter. Det är ett direkt brott mot den svenska modellen, säger Sofie Rehnström, LO-jurist. Föreskrifter är samma sak som lag, menar alla tre fackliga centralorganisationer. Därmed krockar föreskriftsidén med en av grundbultarna på svensk arbetsmarknad: att löner och villkor bestäms via kollektivavtal, inte lag. Principiellt är detta det stora problemet, och något både arbetsgivare och fack säger nej till. Föreskrifter skulle bli som en allmängiltigförklaring. LO är också kritiska till den nivå som utredningen väljer att skydda. I den snålare delen av spektrat, menar Sofie Rehnström. Man hade faktiskt kunnat säga att alla delar i kollektivavtalet går Det är ett direkt brott mot den svenska modellen. Sofie Rehnström, LO-jurist. Hela utredningen kan läsas på /statens-offentliga-utredningar/ 2015/09/sou / att kräva men väljer att bara göra tre stycken obligatoriska. Dessutom menar LO att kraven borde ställas i samtliga branscher inte bara i riskbranscher. Trots kritiken, är Sofie Rehnström nöjd med flera delar av utredningen, främst då bakgrundsanalysen. Det är själva lagförslaget och lösningarna som borde vara annorlunda, menar hon. Bortom allt det juridiska, påminner Sofie Rehnström om att fackets verktygslåda inte påverkas alls. Oavsett vad det står i en upphandling, är jobbet alltid att kräva kollektivavtal av företaget. Vad en myndighet kräver ifråga om villkoren, och vad facket kan göra för att kräva kollektivavtal, det är två helt olika saker. De har ingenting med varann att göra överhuvudtaget, betonar hon. Mattias Håkansson

7 Första Linjen 2/2015 seko.se/stockholm Seko Stockholm försvarar Forghani Nyheter 7 Björn Weidlertz är spårsvetsare hos Infranord och ledamot i klubbstyrelsen. FOTO: FERNANDO ILLEZCA 700 sliprar byts ut VÄG & BAN. Efter medial uppmärksamhet och arbete från Seko, kommer nu flera hundra slitna bansliprar vid Karlberg att bytas ut. Arbetet är redan igång. UTTALANDE. I somras varslade Arriva Reza Forghani, huvudskyddsombud för bussförarna i Råsta, om avsked. I nuläget pågår centrala förhandlingar mellan företaget och Rezas fackförbund Kommunal. Seko Stockholm antog följande stöduttalande. l Reza Forghani, fackligt aktiv i Kommunal, busschaufför och huvudskyddsombud hos arbetsgivaren Arriva i Stockholm, varslades i förra veckan om avsked. Arriva anklagar Reza för att ha uppmanat sina arbetskamrater att upprätta falska anmälningar om kränkande särbehandling. Reza uppger för egen del att anklagelserna är påhittade, och att åtgärden måste ses som en del i arbetsgivarens försök att rasera facket. Kommunal kommer att ogiltigförklara avskedandet, vilket kan resultera i att fallet hamnar i Arbetsdomstolen. Det är inte första gången ett företag agerar på det här sättet mot fackligt aktiva stridbara företrädare i kollektivtrafiken sparkades Seko-medlemmen Per Johansson, då verksam som klubbordförande i Stockholms tunnelbana. Per Johansson hade under en period påtalat allvarliga arbetsmiljöproblem hos dåvarande arbetsgivaren Connex (idag Veolia). När Reza Forghani påtalade arbetsmiljö- och trafiksäkerhetsbrister år 2012 försökte Arriva få honom avsatt som skyddsombud. Efter en längre tids sjukskrivning på grund av psykisk press relaterad till företagets agerande kom Reza tillbaka till jobbet, och återupptog sitt uppdrag stärkt av stödet från arbetskamraterna. Att företag avskedar fackligt aktiva och skyddsombud som utför sitt uppdrag är ett angrepp mot hela arbetarrörelsen. Det innebär en allvarlig kränkning av föreningsrätten, underminerar arbetsmiljöarbetet och försvårar fackföreningarnas arbete med att rekrytera förtroendevalda. Sådana övergrepp skapar rädsla, och stärker hänsynslösa och antifackliga arbetsgivare på bekostnad av arbetares fackliga medinflytande och arbetsmiljö. Åtgärderna är i förlängningen ett angrepp mot den svenska modellen. Ännu värre är att arbetsgivarna I början av sommaren samlades Arrivaförare utanför Råstagaraget för att protestera mot att deras huvudskyddsombud, Reza Forghani, hade varslats om uppsägning. Reza syns här bakom kvinnan med Kommunalbandet. FOTO: KOMMUNAL SEKTION NORR Så många personer skrev under Kommunal Sektion Norrs namninsamling. på grund av otillräcklig arbetsrättslagstiftning kan komma undan med ett avsked. Även om Arbetsdomstolen, på basis av en kommande rättsprocess, skulle komma fram till att företaget gjort sig skyldigt till en föreningsrättskränkning finns i dagsläget ingen laglig skyldighet för företaget att återanställa den avskedade. Företaget kan istället välja att köpa ut den person man vill ha bort. Ett par årslöner och ett skadestånd kan anses vara ett billigt pris för att få bort en stridbar företrädare som inte står tyst när det tummas på arbetsmiljö. För Seko Stockholm är det en självklarhet att ta ställning för Reza Forghani, och vi vill i detta uttalande uttrycka vårt fulla stöd för Kommunals försvar av sin företrädare. Om inte Arriva backar från avskedet är Seko Stockholm av den klara uppfattningen att frågan om förändringar i arbetsrättslagstiftningen i riktning mot ett starkare skydd för förtroendevalda som utför sitt uppdrag bör inta en central ställning på fackföreningsrörelsens politiska dagordning. l Det var i början av augusti som de ruttna sliprarna och lösa syllarna blev rikskända. Flera hade anmärkningar på sig sedan 6-7 år och borde redan ha bytts ut. Björn Weidlertz, spårsvetsare vid Infranord och ledamot i klubbstyrelsen, förevisade sliprar i TV och varnade för i värsta fall urspårning. Och Johnny Nadérus, vice ordförande för Seko Stockholm, anklagade Trafikverket för lagbrott. Han, och Björn, menar att verket inte har koll på sina egna anläggningar. Trafikverket hänvisade till att sliprarna hade godkänts i senaste besiktningen, och dels till att det spår det rör sig om är ett tomkörningsspår till och från Hagalundsdepån. Men verkets argument visade sig vara ihåliga. Då, i början av augusti, var det enligt Trafikverkets hemsida 274 sliprar som var i starkt behov av åtgärd. Nu, en månad senare, har man gått till verket och med marginal. Trafikverket har beställt utbyte av 730 sliprar, motsvarande cirka 500 meters körsträcka. Arbetet är redan igång, bekräftar Tomas Borg på verkets underhållsenhet. 350 sliprar har bytts den senaste dryga månaden, och resterande byts den närmsta tiden beroende på tillgänglighet till spåren. En annan del av efterspelet är att Trafikverket och Infranord tvistar om de tidigare besiktningarna, berättar Björn Weidlertz. Det är beklagligt att man ska hamna i pajkastning och syndabockstänk, istället för att lösa huvudproblemet: att vi har järnväg som kan vara livsfarlig på vissa sträckor. I slutänden är det en politisk fråga, att regeringen skjuter till det som behövs för underhåll och att återställa järnvägen till vad den ska vara, fortsätter han. Infrastruktur kostar pengar, måste kosta pengar. Och politikerna behöver se till att de befintliga spåren upprustas innan man börjar prata om att köra tåg i 300 kilometer i timmen. Mattias Håkansson Seko varnar för underhållsutredning VÄG & BAN. Infria vallöftena och börja förstatliga underhållet, kräver Sekos ordförande Janne Rudén i en debattartikel i Svenska Dagbladet. l Seko varnar för de förslag som finns i den utredning om det framtida järnvägsunderhållet, som presenterades i våras. Utredningen presenterade åtskillig kritik mot hur Trafikverket skött uppdraget hittills. Och så långt håller Seko med. Delbetänkandet är hårt i sin kritik mot Trafikverket och hur järnvägsunderhållet fungerar i dag. Janne Rudén Trafikverket får kritik i stort sett alla avseenden ledarskap, beställning, planering, uppföljning och kontroll av anläggningen. Seko delar här utredarens uppfattning. Järnvägen fungerar dåligt och Trafikverket har inte den organisation som krävs för att få underhållet att fungera tillfredsställande. Däremot är Seko emot den föreslagna lösningen från utredare Gunnar Alexandersson: att Trafikverket själva ska bedöma i vilken organisation underhållet ska bedrivas. Det vore att avpolitisera frågan och abdikera från demokratiskt ansvar, menar Seko. I debattartikeln kräver Rudén att Trafikverket bildar egen organisation för att kunna sköta under- Ur SvD 13/ hållsarbetet. I första hand vill Seko att Trafikverket sedan tar över arbetet i takt med att kontrakten med de privata bolagen löper ut. Det vore att uppfylla vad statsminister Stefan Löfven sade i valrörelsen. Det andra alternativet vore att ge verket helhetsansvaret på någon avgränsad bana eller bandel, som ett pilotprojekt för att kunna jämföra ifall privat eller statligt underhåll funkar mest effektivt.

8 8 Reportage Ett Sverige i miniatyr

9 9 Snickaren Roger Jönsson hugger till en trästock till björnburen medan Hans Adamson ser på i bakgrunden. Skansen kallas ofta för ett Sverige i miniatyr då det är enkelt att vandra genom landets alla landskap, men här möts också ett 30-tal olika yrkeskategorier på en och samma arbetsplats. Det är roligt och berikande, säger snickaren och Sekomedlemmen Hans Adamson. Text och foto: Frida Oskarsson l Grindarna till Skansens huvudentré är stängda. Det är tidigt på förmiddagen och fortfarande någon timme kvar innan grindarna öppnas för besökarna. Det är nästan helt tyst, bortsett från några män i blå overaller som tömmer sopkorgar vid kassorna. De hör till Skansens grupp på närmare 200 tillsvidareanställda och delar arbetsplats med allt ifrån djurvårdare, kulturhistoriker och byggnadsantikvarier till servicepersonal, trädgårdsmästare och kommunikatörer. Sammanlagt finns det ett 30-tal olika yrkeskategorier. Det är klart att Skansen är en ovanlig arbetsplats. Det är en miniatyr av Sverige med både hög- och lågutbildad personal, män och kvinnor, unga och gamla, många som sommarjobbar och andra som blir kvar hela livet. Det blir en ganska familjär stämning, och det är roligt och berikande att jobba på ett ställe där många olika yrkeskategorier möts. Det säger Hans Adamson. Han har jobbat som snickare på Skansen sedan 1987 och är sedan några år tillbaka även arbetsledare i snickeriet. Sammanlagt är de sex snickare och eftersom Skansen är både djurpark, museum och folkpark så är ingen dag den andra lik. När Första Linjen är på besök hugger någon till en stor trästock till björnburen medan några andra lägger om taket på Delsbogården. Vi ägnar mycket arbetstid åt de gamla husen och gårdarna på Skansen. Då arbetar vi ofta med en byggnadsantikvarie och använder oss av gamla yrkesmetoder, säger Hans Adamson. Skansen är rent generellt en väldigt bra arbetsplats med få problem, anser han, och den som får chansen till ett fast jobb släpper det sällan. Däremot följer personalen en rad olika avtal eftersom både Seko, Saco och ST finns representerade. Hans Adamson sitter i styrelsen för Sekos klubb som består av drygt 65 medlemmar och därmed är den största av de tre fackförbunden. Den näst största gruppen består tyvärr av dem som inte är fackliga medlemmar. Hos oss inom byggsektorn finns det en tradition att vara med i facket, så vi är nästan uppe i 100 procent, men många yngre ser facket som en bromskloss, säger Hans Adamson. Du upplever inte att det fackliga arbetet försvåras av att ni är tre olika fackförbund? Nej, vi har ett bra samarbete och en ganska stark vi-känsla. Men det är klart att det lätt kan bli dragkamp i löneförhandlingarna. Saco och ST vill ju givetvis prioritera sina grupper, och vi har våra, även om vi har medlemmar i nästan alla yrkeskategorier. Däremot önskar Hans Adamson att det fackliga engagemanget hade varit större. Delaktigheten under Seko-klubbens möten är låg och till ett årsmöte kommer, utöver styrelsen, mellan två och fyra medlemmar. Många anser nog att det räcker att betala fackavgiften, men för att kunna förändra och förbättra en arbetsplats krävs det att man är mer delaktig. Man borde åtminstone kunna ta sig till ett möte per år, säger han.

10 10 Reportage Eddie Lövholm Eriksson är klubbordförande för Seko Bring Citymail med cirka 850 medlemmar. BILDEN HAR REDIGERATS FÖR ATT DÖLJA PERSONERS TELEFONNUMMER

11 11 Uppdelat jobb riskerar öka slitet Förra året fick fackklubben vid Bring Citymail kämpa för att behålla sitt lokala avtal. Nu väntar en annan förändring från företagets sida, som väckt en del oro. Fackklubbens ordförande hoppas att medlemmarna fortsätter höja rösten. Text och foto: Mattias Håkansson l På anslagstavlan i fackexpeditionen hänger A4-lappar med namnlistor från personalen från olika delar av landet. Många medlemmar, och fackklubben, är irriterade över den omorganisation som lanserades tidigare i år. Kritiken gäller framförallt att den genomförs snabbt och utan att förankra eller diskutera ordentligt med berörd personal. Fackklubben har tryckt upp foldrar med fem punkter om hur man förhåller sig till förändringarna. Vi vänder oss inte emot förändringar för att nå lönsamhet, men det får inte ske på bekostnad av medlemmarnas hälsa eller på kollektivavtalets värde. Eddie Lövholm Eriksson är klubbordförande för Seko Bring Citymail, med cirka 850 medlemmar. Han beskriver det som att det tidigare genomförts en förhandling kring ett strategibeslut, men det var väldigt breda penseldrag. Så en dag var företaget plötsligt i verkställandefas. Omorganisationen, som kallas centraliseringen, innebär framförallt att arbetsuppgifterna delas upp: vissa ska jobba med sortering och andra därefter dela ut. Idag gör de flesta brevbärare bäggedera. I Norge jobbar man så här redan idag. Brevbärarna tycker att jobbet blivit tråkigare, berättar Eddie som har löpande kontakt med sina fackliga kamrater hos ägarbolaget i grannlandet. Den nya uppdelningen kommer också att förändra organisationen och arbetstiderna. Sorteringen Vi vet att inomhusjobben sliter på axlar, armar och rygg, medan utejobben sliter på knäna. Färre arbetsmoment betyder mer förslitningar, det behöver man inte vara läkare för att inse. Eddie Lövholm Eriksson, klubbordförande Seko Bring Citymail. måste ju vara färdig innan utdelningen tar vid. Sorterarnas arbetsdag förskjuts åt det tidigare hållet, inklusive med ökat nattjobb, medan utdelarna lär få börja lite senare. Företaget hoppas på detta sätt spara pengar, dels genom på sikt mindre personal men också att lokalbehoven ska minska. Den största farhågan från fackligt håll gäller arbetsmiljön. Vi vet att inomhusjobben sliter på axlar, armar och rygg, medan utejobben sliter på knäna. Färre arbetsmoment betyder mer förslitningar, det behöver man inte vara läkare för att inse. Mycket av den fackliga verksamheten kommer att handla om denna förändring de närmsta åren, tror Eddie Lövholm Eriksson. Inom logistikjätten Bring är Bring Citymail det dotterbolag som hanterar brev. Förra året fick fackklubben driva en lång kamp för att försvara det lokala avtalet, när Bring bröt ut Stockholmsverksamheten och skapade ett nytt bolag tillsammans med tidningsdistributionsföretaget Premo. Plötsligt skulle bara det centrala avtalet gälla, vilket skulle betyda att de anställda blev av med lokal friskvårdspeng, arbetstidsförkortning med mera. Det tog ett halvår av förhandlingar, med hjälp av avdelningens ombudsman, innan man fick till ett nytt lokalt avtal. Det var en ordentlig resa som väckte många frågor om hur viktigt det är med det fackliga engagemanget. Att ha medlemmarna med sig. Eddie Lövgren Eriksson är ganska ny som klubbordförande, och vill skapa det engagemanget. Genom att informera, prata, diskutera. Som facklig organisation kan vi inte sitta still i tre år och sedan hoppas att den centrala avtalsförhandlingen ska lösa allt. Och som medlem kan man heller inte förvänta sig att klubben ska lösa allt. Hellre att man ska säga det där har jag varit med och drivit igenom än att det där ordnade facket åt oss, menar han. Tar man diskussionen det här är på gång, så berör det oss, vad ska vi tycka och göra så skapar det förståelse för det fackliga, mer kunskap om vad som händer på arbetsplatsen, och kampvilja om det behövs. Då kan man visa för arbetsgivaren att man har kollektivet med sig i sina ståndpunkter. Men det finns en slags outtalad tystnadsplikt som facket åläggs. Att vi ska sköta allting vid förhandlingsbordet, utan att blanda in medlemmarna för mycket. Det kanske skulle gå snabbare och smidigare, men Eddie resonerar tvärtom. Bättre att berätta från början. Och hellre ajournera (tillfälligt avbryta) förhandlingarna en gång för mycket för att kunna informera och diskutera. Det handlar också om att bryta tystnadskulturen. Eddie Lövholm säger arbetsplatskultur 2015 flera gånger. Det är hans begrepp för att fånga in stämningar och beteenden som råder på svensk arbetsmarknad numera. En kultur där otrygga jobb blir vanligare, där anställda inte känner sina rättigheter, en kultur där man inte säger ifrån. Att folk ska vara kuvade och tacksamma för att ha ett jobb. Ansvaret läggs på var och en att lösa sina problem under sin arbetsdag. Det ligger nära till hands att lösningen då blir att stressa, slarva med pauser, tumma på säkerhetsföreskrifter. Utöver arbetet med omorganisationen ska fackklubben kartlägga de otrygga anställningsformerna inom företaget, och kräva att fler får fasta jobb. De behovsanställda stod för produktionstimmar motsvarande 186 heltidstjänster, av totalt cirka anställda. Övertids- och mertidsuttaget motsvarade 34 heltidstjänster. En del vill ha behovsanställning, men många inte. Det handlar också om kulturen, att synliggöra frågan. Att prata om vad det är att vara otryggt anställd, och att göra det besvärligt för arbetsgivaren att använda sig av sådant. Man måste prata om det. Hela tiden. Så att det inte blir något som bara är.

12 12 Första Linjen 2/2015 seko.se/stockholm Utblick I korthet Poststrejk FOTO: ANDY O DONELL/CC Tysk poststrejk gav tillfällig framgång Attack på brittisk strejkrätt l Den brittiske premiärministern David Camerons toryregering har lanserat flera förslag som kraftigt skulle försvaga facket. Ett förslag är att strejkvarsel inte ska vara tillåtet utan att facket har genomfört medlemsomröstning, och där minst 40 procent av alla medlemmar (inte av dem som röstar) måste rösta ja. Cameron vill dessutom ta bort förbudet mot att använda inhyrd personal som strejkbrytare. Att fackföreningar ger pengar till Labour ska inte vara tillåtet utan att den enskilde medlemmen säger OK till att ge sin del. Det finns redan ett sådant system men där medlemmen aktivt ska välja bort att ge det vill Cameron vända till att man aktivt måste välja att ge. Hälften av Labours intäkter kommer från fackliga bidrag. Flertalet av dessa åtgärder var kända under valrörelsen. Förslagen lanserades under ett tal i början av sommaren. Många bedömare tror att Cameron vill passa på medan Labour är försvagat. Facket anser att förslagen innebär en återgång till 1800-talet. Mattias Håkansson Facket hoppas på Corbyn l Jeremy Corbyns första större framträdande som partiledare för Labour var att tala inför TUC (brittiska LO) årskonferens i Brighton i mitten av september. Bland annat kritiserade han regeringen för dess antifackliga förslag. Corbyn talade också om de skattesänkningar på 4,4 miljarder pund med nedskärningar inom välfärden som följd som nyligen drevs igenom i det brittiska överhuset. Det har funnits en kritik mot Labour, inte minst från facket, som gått ut på att partiet inte helhjärtat har bjudit motstånd mot nedskärningarna. Den oron är nu borta. Men TUC har samtidigt antytt att den skuggregering som Corbyn utsett, riskerar att bli för smal och vänsterinriktad. Corbyn hade i sin valkampanj stöd från bland annat Unite och Unison, de två största fackförbunden i England. Han vill höja Jeremy Corbyn minimilönerna och få stopp på anställningar via så kallade nolltimmarskontrakt, som kraftigt urholkat tryggheten på arbetsmarknaden. Tidigare har Corbyn lovat att nationalisera de sex största energiföretagen samt att åternationalisera järnvägen och landets postservice. Han kämpar också mot nedskärningar och privatiseringar inom hälsovårdssystemet NHS. Mattias Håkansson Så mycket en krona per aktiv medlem har Sekos förbundsstyrelse beslutat bidra med till FN:s flyktingorgan UNHCR. Över 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen idag. Bara en liten del söker sig till Europas. Vi har alla ett ansvar att hjälpa dessa människor, säger förbundsordförande Janne Rudén. Många andra LO-förbund har gjort liknande. I ett gemensamt uttalande från LO-styrelsen skriver samtliga förbundsordföranden bland annat: Vår solidaritet och idé om människors lika värde får aldrig göra halt vid Smygehuk eller Treriksröset. Solidaritet är gränslös. I början av juli skrev det tyska facket ver.di ett nytt kollektivavtal med Deutsche Post. Därmed avslutades strejkaktioner som pågått i över två månader. l Bakgrunden är, liksom i Sverige, att brevvolymerna minskar medan paketskickandet ökar. Deutsche Post vill bli världens största logistikföretag, och paketmarknaden är då förstås viktig. Strategin är tveeggad: Å ena sidan expandera paketmarknaden, å andra sidan minska personalkostnaderna. Detta sker nu genom tillämpningen av en aggressiv outsourcingstrategi. I början av 2015 bildade Deutsche Post 49 nya företag under paraplynamnet DHL Delivery Gmbh, där alltmer av paketverksamheten sköts. Där gäller inte ver.dis kollektivavtal och de anställda har ungefär 20 procent lägre löner jämfört med Deutsche Post. Dessutom har de sämre representation i företagets samrådsorgan. Inom DHL Delivery är nu cirka personer anställda. Cirka av dessa kom från Deutsche post dock inte fastanställda utan sådana som haft olika former av otrygga kontrakt. I praktiken ställdes de inför valet att ta jobb i de nya företagen eller att inte ha jobb alls. Många av de övriga nyanställda är unga och desperata arbetslösa. Det handlar alltså om att Deutsche Post tillämpar en klassisk härska genom att söndra -strategi, där en grupp otryggt anställda arbetare utnyttjas för att dumpa lönerna för kollektivet som helhet. DHL Delivery kan, enligt de expansiva planerna, ha uppemot anställda om bara fem år. Och DHL:s vd har uttalat att lönestrukturen inom posten är ett hinder i konkurrensen. Facket protesterade mot denna outsourcing. Från början krävde ver.di att de nya företagen skulle läggas ned. Ver.di har också krävt kompensation för Efter att tyska posten outsourcat till verksamheter där villkoren var mycket sämre genomförde postfacket ver.di en rad strejker. I juli i år tecknades till slut ett nytt kollektivavtal som uppfyller delar av fackets krav. FOTO: LISA RODERER/CC Det handlar alltså om att Deutsche Post tillämpar en klassisk härska genom att söndra - strategi, där en grupp otryggt anställda arbetare utnyttjas för att dumpa lönerna för kollektivet som helhet. avtalsbrott i form av arbetstidsförkortning från 38,5 till 36-timmarsvecka. Med start i april har man genomfört en serie av strejkaktioner inom olika delar av företaget, så kallade rullande strejker tänkta att skapa stor oreda men till liten kostnad för den egna strejkkassan. Efter ett antal resultatlösa förhandlingar utökade ver.di i mitten av juni till strejk för nästan av företagets anställda. Strejken har följts av postanställda i många andra länder, där konkurrensutsättning och vikande brevvolymer leder de olika postföretagen att på olika sätt försöka angripa anställnings- och arbetsvillkor. De arbetsgivare som lyckas dumpa kollektivavtalen i ett land skapar sig på så vis konkurrensfördelar, vilket ökar trycket på arbetsgivarna i samma bransch i andra länder att agera likadant. Deutsche Post konkurrerar exempelvis med svensk-danska Postnord på paketmarknaden. I juli undertecknades slutligen ett flerårigt kollektivavtal. Det är uppenbart att ver.di inte nådde hela vägen i förhållande till sina utgångskrav. Kravet på arbetstidsförkortning uppnåddes inte, och företaget fortsätter med de nya bolagen. Dock nådde man med strejken ett tillfälligt skydd för de befintligt anställda inom Deutsche Post. Uppgörelsen innehåller en garanti mot uppsägningar på grund av övertalighet för anställda inom företaget, som gäller till Vad denna är värd i praktiken har vållat viss debatt. Nästan anställda, som jobbar med både brev och paketdistribution, får behålla sina fasta jobb inom Deutsche Post men bara till och med Även om arbetsgivarens aggressiva outsourcingstrategi i och med avtalet i bästa fall bromsats något, har ver.di med strejken visat att fackförbundet kan mobilisera. Och de postanställda har fått en viktig erfarenhet där de lagt sin organiserade tyngd i vågskålen. Det kommer säkert att vara viktigt inför kommande strider. Mattias Håkansson

13 Första Linjen 2/2015 seko.se/stockholm Kultur 13 Intervju Läs om andra som tog striden Prata med varann. Gör det själv. Sätt folk i rörelse. Det är några centrala tankegångar för den så kallade folkrörelselinjen, ett samlingsnamn för fackliga metoder som använder och utvecklar kollektiv styrka på arbetsplatsen. Eldsjälarna bakom har nu gett ut tre böcker om lokala arbetsplatskamper, och en fjärde bok kommer i höst. l I slutet av 1990-talet blev Livsklubben på Stockholmsbagarn känd som en aktiv och stridbar fackklubb. Och lite annorlunda. Här var det viktigt att få med sig alla medlemmar, och här tog man striderna på fantasifulla sätt. Som när man kallade sig ugnskramare och genomförde en tvärtomstrejk; gick till jobbet när företaget lade ned produktionen. Längst fram stod klubbordförande Frances Tuuloskorpi. Men så vill hon inte att man säger. Snarare att hon stod i mitten någonstans. De som vinner segrar är de som fått med sig arbetskamraterna längst bak. Inte de där de fackliga ledarna springer iväg före, säger hon. Folkrörelselinjen kallades den fackliga metod som utvecklades inom klubben. Kollektivets styrka: alla ska med. Att få med sig var och en i en sådan gemensam tanke kräver att man hanterar de skillnader som finns mellan människorna på arbetsplatsen. Alla måste inte tycka likadant politiskt, eller gilla varandra som personer. Däremot måste man lägga fokus på vad man gemensamt vill vare sig det är bättre bemanning, någon arbetsmiljöförbättring eller fasta jobb. Vi måste kunna vända oss till den sura halvrasistgubben, flamsiga tonårstjejen och religiösa tanten och säga att du, du och du måste vara med och att vi behöver varandra. I gemensam kamp får folk respekt för varandra och förstår att det är tillsammans vi är starka. Vi måste ha tilltro till att det går. Antingen ser vi tillhörigheten till det gemensamma intresset, eller så är vi hjälplösa. Klubbens arbetssätt väckte intresse hos andra fackklubbar, och klubben fick stöd i sina strider. När brödfabriken lades ned, fortsatte Frances vid sidan av sina nya jobb att föreläsa och blogga, sprida berättelser och höra andras berättelser om kamp på deras arbetsplatser. I hennes nätverk kring folkrörelselinjen föddes tanken att göra bok av berättelserna. Inte för att säga så borde ni göra utan vad har faktiskt gjorts. Först kom Hopsnackat. Där finns 35 berättelser oftast skrivna av de inblandade själva om hur arbetskamrater, genom att snacka ihop sig, tagit strider för sina villkor. Allt från nätbingovärdinnor som organiserade sig fackligt via chatt, till bageriarbetare som kämpar för sin fabrik. Tanken var att vem som helst på arbetsplatsen ska kunna läsa, utan krav på förhandskunskaper. Boken är för att peppa och inspirera. Hopsnackat finns också som ljudbok och nedladdningsbar som e-bok. Den spreds på möten och fackklubbar, och nya kontakter knöts. Nya berättelser kom in. Nästa bok blev Hopskrivet, alltså om hur den skriftliga informationen kan vara ett verktyg. Aktiva från olika arbetsplatser delar med sig av erfarenheter kring hemsidor, klubbtidningar och väggtidningar. Vi får läsa om bloggar som startas av de bemanningsanställda och om sjuksköterskestudenternas lönekamp på Facebook. Och om SekoEkot (klubbtidningen för Seko Postklubb Stockholm), Euromaintbloggen samt tågvärdarna och hur pingviner blev en del av kampen. Den tredje boken, Slutsnackat, var egentligen tänkt att bli den sista. Men man hade fått in så pass mycket berättelser att det räckte till två. Slutsnackat handlar ånyo om exempel på berättelser från olika strider och andra händelser. Men med mer fokus åt lärdomar och analys. Det handlar bland annat om sopgubbarna i Stockholm som följde lagen till punkt och pricka, om timvikarier i äldreomsorgen som vågade säga ifrån tillsammans, och om när en svensk klubbordförande tog gemensam strid med inhyrda polacker på köttfabriken. Den fjärde boken är under arbete just nu, och trycks senare i höst. Den ska handla om erfarenheter av så kallade vilda strejker och sittningar. Den röda tråden i alla böcker är att använda och utveckla den kollektiva styrkan, och att dra erfarenheter av det som händer. Men det är tyst på arbetsmarknaden, och många som är rädda. Kan man hoppas på att otryggt anställda eller bemanningsanställda vågar ta kamp för sina villkor? Ja, som individ är ju var och en mer utbytbar. En visstidare som säger ifrån, åker ut. Men om alla visstidare säger ifrån, samtidigt, så inser alla att det är tvärtom: det är arbetsgivaren som behöver visstidarna. I böckerna finns flera sådana exempel. En berättel- Frances Tuuloskorpi tidigare fackklubbsordföranden på Stockholmsbagarn, gjorde Livsklubbens metoder, den så kallade folkrörelselinjen, känd för allmänheten. FOTO: MATTIAS HÅKANSSON Mer om folkrörelselinjen Läs mer, få tag på böckerna, ordna föreläsning: l folkrorelse linjen.wordpress.com (klicka på Bokserien) l francesblogg. wordpress.com l hopsnackat@ bredband.net se i Slutsnackat handlar om timanställda på ett vårdhem, som plötsligt bara får korta arbetspass. Ganska snabbt samlas de och bestämmer sig för att tacka nej till att jobba kortpass. Bara dagar senare har cheferna ändrat sig. Annika berättar: Det vi lärde oss var inte bara solidaritet och att ledningen sket i hur vi mådde, utan också att vårt mod skrämde dem... I efterhand kallar vi skämtsamt det hela för en strejk, även om vi just då inte såg det som en sådan utan bara som ett kollektivt DRIVER NI MED OSS? NI ÄR FUCKADE UTAN OSS. Trots att ingen av oss sa de orden så hade budskapet gått fram. Den sortens sätt att ta strid är möjliga i många sammanhang, menar Tuuloskorpi, bara man pratar ihop sig och agerar kollektivt. Vågar gå ut på plankan. Och inte hoppas att någon annan ska ordna det åt en. Vad som exempelvis sker i centrala avtalsförhandlingar, eller i lagstiftningen, är i slutänden ett kvitto på maktbalansen ute i verkligheten, menar hon. Arbetarklassen kan aldrig vara en maktfaktor i samhället ifall vi inte är en maktfaktor på den egna arbetsplatsen. Mattias Håkansson