kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 125 februari 2012 pris 20 kr kritiska eu-fakta nr 125 februari Bild: ROBERT NYBERG

Transkript

1 kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 125 februari 2012 pris 20 kr Bild: ROBERT NYBERG kritiska eu-fakta nr 125 februari

2 KRITISKA EU-FAKTA Nummer 125 Februari 2012 LEDARE Kritiska EU-fakta ges ut av Folkrörelsen Nej till EU Ansvarig utgivare: Eva-Britt Svensson Redaktör: Gösta Torstensson Redaktionsutskott: Uno Kenstam, Per Hernmar, Jan-Erik Gustafsson, Eva-Britt Svensson, Gösta Torstensson Redaktionens adress: Kritiska EU-fakta, c/o Torstensson Rondovägen 312, Skogås tel: e-post: Adressändring & prenumeration: Kritiska EU-fakta Pölgatan Göteborg tel: FOLKRÖRELSEN NEJ TILL EU Rikskansli & materialkontor: Pölgatan Göteborg tel: e-post: kansli@nejtilleu.se webbadress: Prenumeration: Fyra nummer 100 kr medlemsskap inkl. prenumeration 200 kr (arbetslösa, pensionärer och studerande 150 kr, familjer 300 kr) Postgiro Nästa nummer utkommer i maj 2012 Manusstopp 15 april 2012 Tryck: Litorapid Media AB Göteborg 2012 Med EMU-krisen har det blivit alltmer uppenbart att det är EU:s stormakter Tyskland och Frankrike som dikterar villkoren för övriga EUländer. Den finanspakt för euroländerna som Merkozy (Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy) med en dåres envishet försöker driva igenom innebär allt mer av precis det som hittills fungerat mycket dåligt. I stället för att hjälpa till och lösa krisande länders problem kommer Merkozypakten att entydigt förvärra dem, eftersom den stryper efterfrågan genom nedskärningar, lönesänkningar och andra Jan-Erik Gustafsson är ordförande i Folkrörelsen Nej till EU Nej till Merkozypakten! åtst ramningar. Trots (eller på grund av) stenhårda åtstramningar växte Greklands budgetunderskott med 0,8 procent till 21,6 miljarder euro 2011, visar färska siffror från regeringen i Aten. Samtidigt stiger arbetslösheten kraftigt. Enligt Eurostat står nu hela 19 procent i Grekland utan arbete. Finanspakten medför en institutionaliserad nyliberal politik, till exempel innehåller den en regel om att ett lands budgetunderskott inte får överskrida 0,5 procent av BNP. I praktiken handlar det om att acceptera kraftiga nedskärningar i välfärden, försämringar för löntagarna och uppluckringar av de fackliga rättigheterna. Det finns inga garantier för arbetsrätten. Den mycket vaga formulering som finns i det senaste avtalsutkastet återfinns i en inledande strecksats som saknar juridiskt värde. Merkozypakten innebär också ett tvång för länder som har euron som valuta att överge sitt demokratiska självbestämmande över finanspolitiken (offentliga utgifter och skatter) och acceptera en hårdare styrning på EU-nivå från icke folkvalda institutioner som EU:s domstol och EU-kommissionen. Merkozypakten är därmed inte bara en centralisering utan även en avdemokratisering av den ekonomiska politiken. Inom fem år ska den mellanstatliga finanspakten upphöjas till EUlag. Ett av syftena (precis som valutaunionen som sådan) är att tvinga ihop euroänderna till en centraliserad och odemokratisk överstat, ett slags Europas Förenta Stater. Den mäktigaste aktören i Eurozonen är den så kallade Frankfurtrundan. I denna informella grupp möts Angela Merkel, Nicholas Sarkozy, IMF-chefen Christine Lagarde, Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker, EU:s rådspresident Herman van Rompuy, EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och ECB-chefen Mario Draghi. Frankfurtrundan har hemliga förmöten innan de ordinarie EU- och Eurotoppmötena, och det var Frankfurtrundan som i praktiken avsatte Greklands premiärminister Giorgos Papandreou och Italiens premiärminister Silvio Berlusconi, och ersatte dem med de icke-folkvalda EU-teknokraterna Loukas Papademos och Mario Monti, före detta vice ordförande i Europeiska centralbanken i Frankfurt respektive EU-kommissionär i Bryssel. Sverige och andra EU-länder utanför euron kan ansluta sig till Merkozypakten på frivillig väg. Enligt regeringens tolkning skulle Sverige inte på något sätt vara bundet av de krav som ställs på euroländerna, men skulle genom att medverka kunna få inflytande. Precis som i folkomröstningarna om EU och EMU får vi nu höra att vi ska vara med och påverka. Vi ska alltså ge ifrån oss makt över finanspolitiken till Bryssel för att sedan hoppas kunna påverka den där? Blir inte inflytandet större om makten ligger kvar i riksdagen? Eller är det så att Fredrik Reinfeldt inbillar sig att han kommer att få vara med i den egenmäktiga Frankfurtrundan om riksdagen säger ja till Merkozypakten? Att gå med i Angela Merkels och Nicholas Sarkozys finanspakt innebär ytterligare ett steg in i den valutaunion som svenska folket röstade nej till i folkomröstningen 2003 och som 88 procent av svenskarna skulle säga nej till om det vore folkomröstning idag. 2 kritiska eu-fakta nr 125 februari 2012

3 [klipp & kommentarer] Eukratiminister Birgitta Ohlsson Svenska folket kommer att få besluta i en folkomröstning, säkert om en hel del år, om man vill ha euron eller inte. Det säger statsrådet Birgitta Ohlsson (fp) i en intervju i Svenska Dagbladet (5 januari). Men vi har redan röstat. I september Nej-sidan vann med Har statsrådet Ohlsson glömt det? I så fall bör hon snarast söka demensvård på närmaste vinstgenererande Caremainrättning. För det kan väl inte vara så illa att demokratiministern reklamerar folkomröstningar om produkten inte blir det som hon och den övriga EU-frälsta nomenklaturan påbjuder. Statsrådet Ohlssons schizofrena ämbete EU- och demokratiminister bör av mot denna bakgrund döpas om till Eukratiminister. Eller på grund av att, som det heter i det åttonde budordet, Du skall inte ljuga. GÖSTA TORSTENSSON Eurokrisen bli bara djupare Den av EU-potentaterna dikterade åtstramningspolitiken är kontraproduktiv. Sammantaget väntas eurozonen dra ner med 0,5-0,75 procent av BNP under 2012 och 0,5 procent under 2013, enligt Morgan Stanley. Ekonomerna vid Goldman Sachs förutsäger att eurozonen backar med 0,8 procent under 2012, medan hela EU krymper med 0,4 procent. Detta riskerar att utlösa en negativ spiral av stigande utgifter i trygghetssystemen, sjunkande skatteintäkter och krav på nya sparpaket som i sin tur drar ner tillväxten ännu mer. Det enda som kan denna nedåtgående spiral är att EU:s valutaunion och grundlagsfästa nyliberalism skrotas, och ger plats för en progressiv, keynesiansk ekonomisk politik. Sverige ut ur EU! JAN-ERIK GUSTAFSSON Högeralliansens privatiseringståg Carema, Aleris, Capio, Hjärnhälsan och så vidare. Stockholms läns landsting, där jag jobbar som mentalskötare, har cirka avtal med privata vårdgivare som omfattar allt från små fotvårdsmottagningar till S:t Görans akutsjukhus med tusentals anställda. Och fler ska det bli. Närmast i tur på den moderatledda alliansens fälttåg med att sälja ut och privatisera sjukvården står beroendevården och den psykiatriska öppenvården i stadsdelarna Hägersten-Liljeholmen, Älvsjö, Skärholmen, och kommunerna Järfälla och Upplandsbro. Områdena har tillsammans cirka invånare. Den här thatcheristiska rovdriften gör mig förbannad. Dagligen. Och denna känsla blir inte mindre av vetskapen att det är EU-direktiv från Bryssel som spökar i bakgrunden. GÖSTA TORSTENSSON Humanare dansk asylpolitik? Tio år med främlingsfientliga Dansk Folkepartis makt i dansk politik är över och även om den nya socialdemokratiska statsministern Helle Thorning-Schmidt i valrörelsen sade att de inte skulle göra några lättnader i flyktingpolitiken, utmanades hon redan på valnatten av Enhedslisten. Detta vänsterparti, som stöder och verkar i vår systerorganisation Folkebevaeglsen mod EU, gick från dryga två till nästan sju procent i det danska folketingsvalet och med dem finns det hopp om att dansk flyktingpolitik förändras i en humanare riktning. EVA-BRITT SVENSSON EU minskar demokratin Snart spelar det inte längre någon roll vem som sitter vid makten, hävdar LO-ekonomen Monika Arvidsson i en debattartikel i Svenska Dagbladet med anledning av det expertstyre som införts i Grekland och Italien. Hon undrar ifall det inte längre spelar någon roll vem som sitter vid makten och hänvisar till ett tal som Herman van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, nyligen höll. Där sa han: Italien behöver reformer, inte allmänna val. kritiska eu-fakta nr 125 februari

4 Vänsterpartiet är för att Sverige ska lämna EU EN AV FÖRRA ÅRETS hetaste frågor, vid sidan om partiledarskapet, har för Vänsterpartiet varit partiets EU-linje. Som ett avstamp inför kongressdebatten hölls under hösten en nationell EU-konferens i Göteborg där det också antogs ett uttalande. Vänsterpartiets programkommission har föreslagit förändringar i partiprogrammet och nu var det kongressens tur att slutgiltigt bestämma vilken linje Vänsterpartiet ska ha i EU-frågan. Efter en lång debatt utföll beslutet i enlighet med programkommissionens förslag. Resultatet blev då att Vänsterpartiet fortsatt ska verka för att Sverige ska lämna EU. Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets nyvalde ordförande, tycker det är bra. Jag var själv aktiv på nej-sidan i folkomröstningen och jag har inte ångrat mig. Om vi stod fria från EU skulle vi kunna använda den friheten både till att gå före och till att bedriva en aktiv politik i världen. Bland annat tycker han att det är ett problem att den inre mark- 4 kritiska eu-fakta nr 125 februari 2012 naden alltid går först i EU. Skulle vi till exempel vilja ha hårdare avgaskrav på bilar i Sverige så får vi inte det. Det är inget bra miljösamarbete. Martina Nilsson, omvald partistyrelseledamot från Malmö, tycker också kongressens beslut är bra. Kongressen var väldigt tydlig med att Vänsterpartiet verkar för att Sverige ska lämna EU vilket jag tycker är mycket positivt. Nu ges det också tydligare stöd för EU-parlamentariker och riksdagsgrupp kring hur man bör resonera och förhålla sig till olika förslag som man möts av i det politiska arbetet och det finns också en utvecklad diskussion om behovet av ett samarbete mellan progressiva krafter i Europa, säger hon. På vilket sätt har kongressen ändrat Vänsterpartiets linje jämfört med den tidigare? Vänsterpartiets inställning till EU att vi verkar för att Sverige ska lämna EU och att vi är ett EU-kritiskt parti har inte ändrats. Däremot diskuteras nu i partiprogrammet olika strategier Foto: KALLE LARSSON för hur partiet ska förhålla sig i relation till den politik som förs i EU. Till exempel i det dagliga arbetet motsätter sig Vänsterpartiet generellt förslag som ökar EU:s makt och försöker istället föra tillbaka makt till medlemsländerna. På områden där det är möjligt att flytta fram positionerna för progressiv politik även genom EUdirektiv och liknande, så måste en bedömning göras från fall till fall, om fördelarna med detta överväger riskerna med att ytterligare politikområden förs till EUnivå, svarar Martina Nilsson. Hon ogillar massmedias bild av kongressens beslut som en kompromiss mellan EU-anhängare, EU-kritiker och EU-motståndare. Vänsterpartiet är EU motståndare, det som kongressen gjort är att vi fått tydligare riktlinjer kring hur vi ska förhålla oss till de förslag som vi tvingas förhålla oss till i och med medlemskapet i EU. Hur och när kommer V att aktualisera utträdeskravet? För oss är inte utträdeskravet oaktuellt, men hur hårt vi har möjlighet att driva det handlar dels om det faktiska politiska läget, styrkeförhållanden och vilket genomslag vi lyckas ha i opinionen. Men med tanke på den ekonomiska katastrof som Eurokrisen skapat för Europa tror jag allt fler kommer sluta upp bakom ett utträdeskrav, svarar Martina Nilsson. Jonas Sjöstedt anser att en kommande rödgrön regering ska kräva att Sverige får ett undantag från medlemskap i euron. Som det nu är har Sverige som EU-medlem formellt en plikt att införa euron i framtiden. Politiska realiteter har ändå avhållit EU från att tvinga in Sverige i euron och officiellt heter det att Sverige ännu inte uppfyller kriterierna för medlemskap eftersom vi har en flytande kronkurs. De gamla ja-partierna försöker steg för steg föra oss närmare euron trots att vi har röstat nej. Med ett formellt undantag, liknande det brittiska undantaget, kan vi få en garanti för att folkomröstningen respekteras, säger Jonas Sjöstedt. GÖSTA TORSTENSSON. Foto: HENRIK SKRAK

5 Jonas Sjöstedt kräver ett socialt protokoll inom EU FÖR ATT STOPPA lönedumpningen på svensk arbetsmarknad vill Vänsterpartiets nye ordförande Jonas Sjöstedt blockera alla fördragsändringar i riksdagen, om inte EU garanterar svensk arbetsrätt. Regeringens politik har med god hjälp av EU:s fördrag och domstol attackerat löntagarnas villkor och rättigheter. Idag är lönedumpingen och det hänsynslösa utnyttjandet av utsatta människor en realitet på svensk arbetsmarknad. Allra värst utsatta är löntagare från andra länder som är här och arbetar, sade Jonas Sjöstedt i sitt första tal som ny ordförande för Vänsterpartiet. Det finns inget solidariskt i att utnyttja arbetare från andra länder till usla villkor, det handlar om ren diskriminering. Det slår också mot svenska löntagare som får konkurrera om jobben på ojusta villkor och vars rättigheter riskerar att pressas tillbaka. Det slår mot seriösa företag som konkurreras ut när de behandlar sina anställda väl och sluter kollektivavtal. Det drabbar statskassan i form av lägre skatteintäkter. NÄR VI HAR vunnit valet 2014 blir det en huvuduppgift för oss att se till att de som jobbar i Sverige får svenska villkor och kollektivavtal. Vi ska bekämpa dumping och otrygga anställningar och hävda att fast anställning med riktiga kollektivavtal är den normala anställningsformen. Det vinner den bulgariske chauffören på, de vinner de svenska löntagarna på och de vinner de seriösa företagen på. Jonas Sjöstedt menar att det kräver att Sverige utmanar EU: Enligt unionens absurda logik överordnas företagens rätt att flytta arbetskraft löntagarnas rättigheter. Så fungerar en union där mäktiga byråkrater, högern och storföretagen dikterar politikens villkor. Vår regering påstår att de försvarar svensk arbetsrätt, men av det märks inget när de reser ner på ministerrådets möten i Bryssel. Men vi kan kräva respekt för arbetsrätten. Vänsterpartiet vill förbjuda bemanningsföretag VÄNSTERPARTIET SKA aktivt driva frågan om ett förbud mot bemanningsföretag och andra företag som ägnar sig åt uthyrning av arbetskraft. Det beslutade ombuden vid Vänsterpartiets kongress i Uppsala och fick därmed till en skärpning gentemot partistyrelsen som ville nöja sig med att man ska verka för ett förbud på sikt. Kongressen har sagt vad som ska gälla, men det blir svårt att genomföra eftersom det skulle strida mot flera EU-direktiv. Men undantag kan man ju alltid försöka få, kommenterade nye partiledaren Jonas Sjöstedt beslutet. Kaj Raving, metallarbetare från Nybro och en av de som låg bakom motionen om att återigen förbjuda bemanningsföretag, är desto nöjdare med kongressens beslut: Jag tycker att det är en oerhörd framgång och mycket glädjande att vi tar så tydlig ställning och tar täten i denna så principiellt viktiga fråga. Jag blev faktiskt överraskad över att det gick så lätt med tanke på att partistyrelsen hade yrkat avslag. Vad tycker du om partistyrelsens avslagsyrkande? Givetvis blev jag besviken. Jag har ändå viss förståelse för partistyrelsens ställningstagande även om jag inte köper argumentationen. För att driva igenom frågan kommer ju verkligen inte bli lätt. Arbetsrättsfrågor har inte heller stått så högt på agendan i partiet hittills, så kanske saknades kunskap hos vissa. Frågan är ju dessutom relativt ny och kanske underskattade man allvaret i den, jag vet faktiskt inte. Men oavsett om det lyckas eller inte: att försöka är absolut nödvändigt! Hur ska Vänsterpartiet arbeta för att förverkliga kongressens beslut? Jag tror att själva ställningstagandet i sig är väldigt viktigt. Dels så sätter det fokus på frågan, dels så är det viktigt eftersom många fackförbund bygger sina egna ställningstaganden i frågan på att inget parti driver frågan om förbud. Nu finns det ett parti i riksdagen som gör det. Det ger facken en lite starkare utgångspunkt att bedriva opinionsarbete ifrån, inte minst utifrån gräsrotsperspektiv, där det verkliga motståndet ofta finns. Sen är, som jag förstått det, det stora problemet EU:s beman- EU:s fördrag ska snart ändras och Sverige har som alla länder vetorätt. En tillräckligt stor minoritet i riksdagen kan kräva ett socialt protokoll i fördraget som slår fast att man inte får ha sämre villkor på arbetet än de som gäller inhemsk arbetskraft, sade Jonas Sjöstedt. VI UPPMANAR socialdemokrater och miljöpartister att förena sig med oss och redan nu göra klart att varje förslag till fördragsändring kommer att blockeras i riksdagen om vi inte får ett socialt protokoll. Vi är beredda att ta striden för arbetsrätten mot regeringen och mot EU. GÖSTA TORSTENSSON ningsdirektiv. Det är visserligen inte implementerat ännu men kommer bli ett allvarligt hinder om och när det blir det, säger Kaj Raving, som är nyvald partistyrelseledamot i Vänsterpartiet. GÖSTA TORSTENSSON kritiska eu-fakta nr 125 februari

6 Regeringen vill att Sverige ska vara med i Merkozypakten STATSMINISTER FREDRIK Reinfeldt deltog vid Europeiska rådets informella möte i Bryssel den 30 januari. Vid mötet anmälde Sverige och 24 andra medlemsländer sin avsikt att ansluta till den finanspakt, Merkozypakten, som föreslagits av de europeiska stormakterna Tyskland och Frankrike. Finanspakten heter på Brysselspråk Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och är ett mellanstatligt avtal mellan de 17 euroländerna och ytterligare 8 EU-länder, däribland Sverige, som frivilligt ansluter sig till fördraget. Storbritannien och Tjeckien väljer att inte ansluta sig. Merkozypakten utgör, enligt ett uttalande från euroländeras stats- och regeringschefer som antogs i samband med EUtoppmötet, ett viktigt steg mot en närmare och oåterkallelig finanspolitik och ekonomisk integration samt starkare styrning inom euroområdet. Regelverket i Merkozypakten innebär striktare budgetregler för euroländerna och har inrättats för de 17 euroländerna, utan legal verkan för Sverige enligt Fredrik Reinfeldt. Men Sverige kommer ändå, minst en gång per år, att få delta i de möten som ska hållas med de övriga länderna betonade statsministern efter mötet. Det är bra för oss att vara med i sammanhang där förutsättningar för att skapa bättre ordning i Europas ekonomi avhandlas, sade Fredrik Reinfeldt. Vi måste vara med och påverka där förutsättningarna för morgondagens jobb, morgondagens välfärd och morgondagens tillväxt kan skapas. Merkozypakten ska undertecknas vid vårtoppmötet i början på mars för att sedan godkännas i medlemsländernas nationella parlament. Den första januari 2013 träder paktens regelverk i kraft. Fördragstexten är inte offentligjord och därför är det svårt att säga vad den innebär i praktiken förutom nya åtstramningar som kommer att slå hårt mot vanliga löntagare och deras sociala trygghet. Hemlighetsmakeriet är stötande. Riksdagens EU-nämnd har sekretessbelagt Merkozypaktens olika utkast eftersom de hemligstämplats i Bryssel och TT:s begäran att få tillgång till handlingarna avslogs då det skulle störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser och på annat sätt skada Sverige. Men detaljerna kring innehållet i Merkozypakten har börjat läcka ut. Bland annat ställer finanspakten nya krav på medlemsländernas ekonomier och dikterar att ett lands budgetunderskott det så kallade strukturella budgetunderskottet inte får överstiga 0,5 procent av BNP. Faktiskt är det bara Sverige, Finland och Luxemburg som uppfyller kraven i Merkozypakten, enligt Bo Sandemann Rasmussen, som är professor i ekonomi vid danska Aarhus Universitet. Det kommer att krävas enorma åtstramningar i de andra medlemsländerna för att förverkliga Merkozypakten, vilket kommer att få negativa konsenkvenser för jobb, social välfärd och tillväxt, vilket kommer att än mer försämra de offentliga finanserna. EU:s krispolitik är en nedåtgående spiral. Efterfrågan stryps i takt med att svångremmen dras åt. Vad ska lyfta ekonomierna ur träsket? NATIONALEKONOMEN Stefan de Vylder tror att Merkozypakten kan leda till en fördjupad ekonomisk och social kris, när länderna försöker angripa svag sysselsättning och konkurrenskraft genom ytterligare nedskärningar. Ledarna har identifierat budgetproblemen som en orsak till krisen, när de egentligen är en följd av krisen. Länder med massarbetslöshet lever inte över sina tillgångar. Men tjatar man om att länder måste spara blir den här sortens pakter lösningen, säger Stefan de Vylder till LO-tidningen. Han hävdar att pakten innebär en kriminalisering av keynesiansk stimulanspolitik, som går ut på att staten ska strama åt i goda tider och spendera i dåliga. Merkozypakten är en finanspolitisk tvångströja. Om medlemsländerna inte lagfäster budgetkraven kan de hamna inför EU-domstolen och dömas till 6 kritiska eu-fakta nr 125 februari 2012

7 böter på upp till 0,1 procent av BNP. Reglerna ska helst skrivas in i grundlag. EU-kommissionen ska kontrollera euroländernas budgetar så att de följer reglerna och underkänna budgetar om de har för stora underskott. Om underskottet i medlemsländerna statsbudgetar överstiger 0,5 procent av BNP kan de dömas till böter på upp till 1 procent av BNP. ENLIGT FREDRIK Reinfeldt har dessa budgetrestriktioner ingen legal verkan för Sverige. Men enligt brittiska The Telegraph sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter förhandlingarnas att skuldbegränsningarna kommer att vara juridiskt bindande för de 25 undertecknarna. Några överträdelser kommer inte att vara möjliga. Och webbtidningen EU Observer rapporterar att även undertecknare av Merkozypakten som inte infört euron, typ Sverige, kan bötfällas av EU-domstolen för regelbrott. Fredrik Reinfeldt menar att vi ska gå med i Merkozypakten för att kunna påverka. Vi ska alltså ge ifrån oss makt över finanspolitiken till Bryssel för att sedan hoppas kunna påverka den där? Blir inte inflytandet större om makten ligger kvar i riksdagen? Eller är det så att Fredrik Reinfeldt inbillar sig att han, om riksdagen säger ja till Merkozypakten, kommer att få vara med när Angela Merkel och Nicolas Sarkozy träffas på tu man hand innan EU-toppmötena och gör upp om alla viktiga beslut? EN ANNAN VARIANT på samma bedrägliga tema är att Sverige måste gå med i finanspakten för att inte tappa inflytande inom EU. Men man kan inte tappa ett inflytande man inte har. Sverige varken har eller bör få något inflytande över eurosamarbetet och den framväxande gemensamma finanspolitiken inom eurogruppen, av det enkla skälet att vi har valt att stå utanför euron. Det valet grundades bland annat just på farhågan att makten över vår ekonomiska politik skulle flyttas till de icke folkvalda EU-ledarna i Bryssel. GÖSTA TORSTENSSON Vem ska vi vara solidariska med? GENOM ATT SVERIGE har fått igenom de krav som socialdemokraterna har ställt som en förutsättning för svenskt deltagande, är det rimligt att vi solidariskt medverkar i europakten. Det säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin i ett pressmeddelande. Uttalandet är häpnadsväckande. FÖR DET FÖRSTA, vad är det som Wanja Lundby-Wedin vet som vi inte får veta? Europakten, eller Merkozypakten (Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Nicolas Sarkozy), är ett mellanstatligt avtal mellan de 17 euroländerna som riksdagen har sekretessbelagt. På regeringens hemsida finns det bara ett Meddelande från euroområdets medlemsstater som berättar att man färdigställt Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen och att det kommer att undertecknas i mars. I meddelandet står det inte ett ord om vad detta fördrag, dvs. Merkozypakten, går ut på eller vilka villkor som gäller för ickeeuroländer, typ Sverige, som frivilligt ansluter sig. Det enda vi vet är att moderatledaren Fredrik Reinfeldt på en presskonferens i Bryssel förklarade att finanspakten inte innebär en bakväg in i euron och att Sverige inte på något sätt skulle vara bundet av de krav som ställs på euroländerna, men skulle genom att medverka kunna vinna inflytande. Men det enda vi säkert vinner är att Fredrik Reinfeldt (eller Stefan Löfven) ska få sola sig i Bryssel och mingla med Angela Merkel och Nicolas Sarkozy en gång om året. FÖR DET ANDRA, och än mer häpnadsväckande, är att LO-ordföranden uttalar stöd för en pakt som Europafacket (ETUC), där LO ingår som en av 84 medlemsorganisationer från 36 europeiska länder, kraftfullt fördömer. Det här fördraget kanske lugnar förbundskansler Merkels politiska vänner, men inte de miljontals arbetslösa, fattiga eller utsatta löntagarna i Europa, som väntar på beslutsamt stöd från EU:s institutioner. Det är därför som vi motsätter oss fördraget. Planer som återställer balanserade offentliga räkenskaper måste prioritera fråga om uthållig tillväxt. Åtstramning är det samma som att ta död på tillväxt och jobb, säger Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol i ett pressmeddelande. VAD, WANJA LUNDBY-Wedin, är det som gör att det är rimligt att vi solidariskt medverkar i europakten? Varför ska vi frivilligt ikläda oss en finanspolitisk tvångströja som i vart fall för euroländernas del innebär fortlöpande åtstramningar, institutionaliserad nyliberalism och centralisering av den politiska makten till Bryssel? Och vem är det vi ska vara solidariska med, Angela Merkel, Nicolas Sarkozy och de andra EU-potentaterna eller de hundratusentals löntagare, arbetslösa, ungdomar och fackföreningsmedlemmar som protesterar mot EU:s krispolitik på gator och torg i Aten, Rom, Bryssel och så vidare? Ja eller nej till Merkozypakten är en fråga om klass. GÖSTA TORSTENSSON Hollande vill riva europakten Merkozypakten ska undertecknas i mars för att därefter godkännas i de nationella parlamenten. Tanken är att reglerna ska träda i kraft den 1 januari Men det franska socialistpartiets presidentkandidat, Francois Hollande, har sagt att han kommer att se till att riva upp Merkozypakten om han vinner det franska presidentvalet i april/ maj. Portugals tur efter Grekland Marknaden befarar att Portugal blir näste dominobricka efter Grekland. Andres Matzen, chefsanalytiker på Nordea, om att Portugals tioårsränta den 30 januari steg till 17,34 procent en ny historisk rekordnivå. Det kan jämföras med 1,80 procent för tyska statspapper med samma löptid. Dags att börja plugga tyska? Svenska ungdomar gör klokt i att börja plugga tyska igen, skriver Dagens Nyheters ledarredaktion med anledning av EU:s nya finanspolitiska tvångströja, Merkozypakten. Med EU:s hjälp har Tyskland återigen börjat dominera Europa, eller Neuropa om man så vill. Tjeckien vill inte lova något I princip hade de 26 stats- och regeringscheferna på EU-toppmötet alla utom Storbritanniens David Cameron bestämt sig för att skriva på Merkozypakten. Men Tjeckien valde under toppmötet att kliva av pakten, eftersom den ratificeringsrunda som krävs för att få igenom en sådan överföring av makt från regeringen i Prag till Bryssel helt enkelt skulle behöva valsa runt mellan parlamentets två kamrar, regeringen och presidentkabinettet i åratal, med risk för avslag i varje instans, Tjeckien vill därför inte lova något alls. kritiska eu-fakta nr 125 februari

8 Ungern blir alltmer auktoritärt UNGERNS NYA, OCH av omvärlden och den inhemska oppositionen hårt kritiserade konstitution trädde i kraft vid årsskiftet. Premiärminister Viktor Orbáns högerparti Fidesz och dess stödpartier har två tredjedelar av ledamöterna i parlamentet och kan klubba vilka lagar de vill en möjlighet de inte försuttit under sina 18 månader vid makten. Genom en rad åtgärder har maktutövningen centraliserats och de demokratiska institutionerna försvagats. Förra året antogs en lag som ökar regeringens inflytande över landets centralbank. Bland annat tar sig Fideszregeringen rätten att utnämna en vice centralbankschef och flera ledamöter i banken. Europeiska centralbanken (ECB) har varnat för att detta undergräver den ungerska centralbankens politiska oberoende. Premiärministern har även fått rätt att utnämna en lång rad andra högt uppsatta statliga tjänstemän: riksåklagaren, revisionsrättens ledamöter, ombudsmannen och medlemmarna i det mäktiga medierådet. Dessutom har högsta domstolens ord- SÖNDAGEN DEN 22 januari röstade Kroatien om medlemskap i EU. 66 procent röstade ja och 33 procent var emot. Valdeltagandet var lågt, endast 44 procent av kroaterna gick till valurnorna. I stort sett hela det politiska etablissemanget är för EU-medlemskapet. Men entusiasmen är mindre än när medlemsförhandlingarna inleddes för sex år sedan. Under förra året var nej-sidan i majoritet i opinionsmätningarna, men ett besök av påven i Rom, som talade sig varm över det djupt katolska Kroatiens plats i EU, hjälpte dock strax ja-sidans siffror att klättra tillbaka uppåt. Det här är en vändpunkt i vår historia, sade Kroatiens pre- 8 kritiska eu-fakta nr 125 februari 2012 förande fått sparken och 200 av landets domare har förtidspensionerats. Viktor Orbáns nya medielag har länge skapat rubriker. Bland annat har regeringen tillsatt ett medieråd med allierade som har rätt att bötfälla medier som rapporterar obalanserat. Till exempel har Klubradio, den enda radio kanalen som drivs av opposi- Kroatien röstade ja till EU-medlemskap miärminister Zoran Milanovic, när folkomröstningsresultatet var klart. TYSKLANDS OCH FRANKRIKES dominans i EU, inte minst nu i kristider, har varit ett av nej-sidans argument. Kroatien bröt sig ur Jugoslavien och blev självständigt under 1990-talets Balkankrig. Nu fruktar en del att Kroatien, med 4,4 miljoner invånare och en landyta som motsvarar drygt halva Svealand, får svårt att göra sin röst hörd i Bryssel. Vi gick inte i krig för vår nationella identitet bara för att sedan sälja den till kapitalister, sade Zeljko Sacic till nyhetsbyrån AP. Den 1 juli 2013 blir Kroatien unionens 28 medlem, förutsatt att EU:s nuvarande 27 medlemsländer godkänner medlemskapet i sina parlament. Söndagens folkomröstning i Kroatien resulterade i ett starkt ja till landets EU-medlemskap, skriver EU-propagandisten Annika Ström Melin på Dagens Nyheters ledarsida. Det är inte sant. Med hänsyn taget till alla röstberättigade var det bara 29 procent av kroaterna som röstade ja till EU. Valdeltagandet var som sagt bara 44 procent, vilket är lägre än i något annat land där frågan om EU-medlemskap avgjorts i en folkomröstning. GÖSTA TORSTENSSON tionen, fått sina sändningsrättigheter kraftigt beskurna. Det europeiska journalistförbundet har protesterat kraftigt och bett landet att använda sig av internationell standard för mediafrihet och pluralism. Den 1 januari trädde så den hårt kritiserade nya grundlagen i kraft, med starka inslag av katolsk ultrakonservatism och nationalistisk retorik. Den innehåller förutom flera hänvisningar till Gud och det ungerska folket, bland annat en skrivning om att mänskligt liv ska värnas från tidpunkten för befruktningen. Oroliga kvinnoorganisationer menar att paragrafen i praktiken förbjuder abort. Grundlagen cementerar också att äktenskap är mellan man och kvinna, vilket har upprört hbt-organisationer. RELIGIÖSA GRUPPER RASAR samtidigt mot en ny kyrkolag, som bara erkänner 14 kristna och judiska grupper som officiella religiösa samfund, och tvingar alla andra att söka godkännande från parlamentet för att få verka i landet. Hinduiska och muslimska grupper, men även protestantiska kyrkor. Venedigkommissionen, ett organ för konstitutionella frågor inom Europarådet, påpekar att en lång rad ekonomiska, finansiella och kulturella frågor har grundlagsfästs och därför inte kan ändras med enkel majoritet efter politiska val. Men Viktor Orbán förefaller oberörd av omvärldens kritik. Ingen i världen kan tala om för de valda företrädarna för det ungerska folket vilka lagar som ska antas eller förkastas, sade han strax före nyår. JAN-ERIK GUSTAFSSON

9 Eurokrisen slår mot kvinnorna FLERA DECENNIER AV kamp för jämställdhet och kvinnors rättigheter kan utraderas på grund av ett politiskt experiment och en enorm felkonstruktion den gemensamma EU-valutan. Eurokrisen drabbar kvinnor dubbelt, med färre arbeten i offentlig sektor och högre krav på att täcka upp när äldrevård, dagis och skolor drar ner. Historien har gett nej-sidan i den svenska EMU-folkomröstningen rätt, anser Mikael Gustafsson, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet. EMU tvingar på medlemsländerna en ekonomisk politik, ränta och växelkurs som inte passar dem, säger Mikael Gustafsson. Länderna har helt enkelt för olika förutsättningar. På Irland och i Spanien har den låga räntan skapat stora bostadsbubblor och omfattande spekulation. Nu befinner sig bägge länderna i djup kris. EMU-anhängarna hävdar att eurozonens krisländer levde över sina tillgångar, men det är inte sant. Både Irland och Spanien hade sin budget i ordning. Hade de haft kontroll över sin egen ränta och valutakurs så hade de kunnat kyla ner ekonomin och stoppat spekulationen. Mikael Gustafsson avfärdar också uppfattningen att en orsak till den grekiska krisen skulle vara att grekerna är lata. Statistik från OECD och Eurostat visar att grekerna arbetar mer än både tyskar och svenskar. Men nu tvingar EU grekerna till extrema nedskärningar och lönesänkningar. Eurokrisens effekter sprider sig över hela världen. Trots att Sverige står utanför euron påverkas vi när eurozonens ledare gräver sig allt djupare ner i en ekonomisk depression. Operation rädda euron har pågått länge redan, och EU-ledarna vägrar se andra lösningar än att fortsätta som förut, fast ännu mer. Men nedskärningar löser inte krisen, utan fördjupar den. De stryper ekonomin och förstärker en ekonomisk nedgång som riskerar att förpassa rättvisa och jämställdhet till femtiotalsnivå, säger Mikael Gustafsson. I spåren på eurozonens krav på nedskärningar följer nedskärningar i den offentliga sektorn. Många kvinnor är beroende av arbetstillfällen där, och drabbas när den monteras ner. En annan effekt av att äldreomsorg, barnomsorg, skolor och vård monteras ner är att kvinnorna förväntas täcka upp och ta ansvar för omsorgen. De som fortfarande har jobb kan tvingas sluta eller gå ner till deltid för att ta hand om barn, gamla och sjuka. EU innebär lagstadgad högerpolitik EU-TOPPMÖTET I BRYSSEL den 30 januari gjorde ett uttalande om tillväxt och jobb som regeringen, till skillnad från Merkozypakten, inte hade majoritetsstöd i riksdagens EU-nämnd för att ställa sig bakom. Socialdemokraterna och de övriga oppositionspartierna hade sagt nej till förslagen om att ungdomsarbetslösheten bör bekämpas med bland annat sänkta skatter. I uttalandet står det att åtgärder för att skära ned lönebikostnader, t.ex. en minskad skattekil, kan ha betydande effekter på efterfrågan på lågkvalificerad ar- betskraft och på ungdomar. Som ett eko från Centerpartiets nyliberala näringsminister Annie Lööf och direktörernas utomparlamentariska kamporganisation Svenskt Näringsliv uttalar EU:s stats- och regeringschefer att medlemsländerna ska minska omotiverade administrativa bördor och regleringsbördor för de små och medelstora företagen. Samt att de strukturella reformerna (avregleringar och privatiseringar) måste påskyndas och att arbetsmarknaderna måste reformeras (arbetskraften ska bli mer flexibel) och arbetskraftskostnaderna Brittiska BBC berättade i januari om flera fall där grekiska kvinnor lämnar bort sina barn till barnhem och ideella organisationer, därför att de inte klarar att försörja dem. En kvinna förlorade jobbet och var arbetslös i ett år. Hon och hennes barn levde på mat från kyrkans välgörenhet. Till slut lämnade hon bort sin dotter till en välgörenhetsorganisation. Nu har hon jobb i ett kafé för 20 euro om dagen, och hoppas kunna ta hand om sin dotter igen i framtiden. Det känns hemskt att höra sådant här. Europas nedmonterade solidaritet ersätts av krass egoism: Var och en för sig och låt kvinnorna sopa upp resterna. Jag anser att alla nedskärningar lamslår den grekiska ekonomin. EU måste istället lätta på åtstramningspolitiken, säger Mikael Gustafsson. De krisande euroländerna måste få göra gröna investeringar som skapar nya jobb och jämnar ut konjunktursvängningarna. De länder som vill måste få lämna valutaunionen, så de kan anpassa växelkurs och ränta till verkligheten, säger Mikael Gustafsson. ROGER FALK kontra produktivitet ses över (lönerna ska pressas ned). Socialdemokraterna tycker väl att rekommendationerna överensstämmer för mycket med regeringens politik. Men jag har velat visa att jag lyssnar in EUnämnden, sade Fredrik Reinfeldt på en presskonferens i Bryssel efter EU-toppmötet. Sveriges statsminister kunde av parlamentariska skäl inte ansluta sig till detta uttalande, står det att läsa i en fotnot i uttalandet från stats- och regeringscheferna. Men faktum kvarstår; EU:s krispolitik är lagfäst högerpolitik. EVA-BRITT SVENSSON kritiska eu-fakta nr 125 februari

10 EU-parlamentet stoppar fiskeavtal med Marocko EU-PARLAMENTET HAR stoppat en förlängning av det omstridda fiskeavtalet med Marocko. Parlamentet vill att EU-kommissionen förhandlar fram ett nytt och bättre avtal. Den 12 juli 2011 kom EU:s medlemsländer överens om att förlänga ett kontroversiellt fiskeavtal med Marocko till EU betalar 36 miljoner euro årligen till Marocko och avtalet ger EU-ländernas fiskebåtar rätt att fiska i vatten utanför Marocko och det omtvistade området Västsahara. Västsahara tillhörde Spanien fram till Sedan tog i stället Marocko över. En militär motståndsrörelse, Polisario, vill att Västsahara blir självständigt. Internationella domstolen i Haag sa 1975 att Marocko ska lämna landet, men de vägrade. FN har bestämt att det ska hållas en folkomröstning om landets framtid, men den har ännu inte blivit av. EU och Marocko slöt 2006 ett avtal som gav EU:s fiskeflotta rätt att fiska utanför Marockos kust. Avtalet löpte ut den 27 februari i år. EU-kommissionen har föreslagit en ettårig förlängning av avtalet som EU:s ministrar har röstat ja till. Redan den 25 februari i år skrev EU och Marocko dock under ett tillfälligt avtal som ger EU:s fiskebåtar rätt att fortsätta fiska medan förhandlingarna pågår. DEN STÖRSTA TVISTEFRÅGAN är om avtalet strider mot folkrätten eller inte. För att avtalet ska vara i linje med internationell rätt måste Marocko kunna visa att folket i Västsahara, där det mesta fisket sker, får del av vinsten från avtalet. Enligt principen om folkens rätt till självbestämmande ska ett folk kunna påverka hur naturresurserna inom dess territorium utvinns, och eventuella inkomster ska komma folket till del. Då nästan 75 procent av det fiske som Marocko beviljar EU bedrivs utanför Västsaharas kust måste den marockanska staten kunna garantera att västsaharierna får del av vinsten från avtalet. LANDSBYGDSMINISTER ESKIL Erlandsson (c) har tidigare uppmanat EU-kommissionen att utreda fiskeavtalets konsekvenser för det västsahariska folket. Fiskekommissionär Maria Damanaki har därför frågat den marockanska regeringen om de kan bevisa att avtalet kommit västsaharierna till del. Den 14 december 2010 lämnade Marocko in ett svar till EU-kommissionen. Men svaret har ännu inte offentliggjorts, vilket lett till att Sverige röstade mot avtalet. Det strider mot folkrätten. Det är ett solklart fall, tycker jag, sa Eskil Erlandsson till Dagens Nyheter den 21 februari När ministerrådet i juli röstade om en förlängning av avtalet var Sverige, Danmark och Holland emot, medan Storbritannien, Österrike, Finland och Cypern Bild: ROBERT NYBERG la ner sina röster. Det räckte dock inte för en blockerande minoritet och förslaget gick därmed igenom. Tyskland har i tidigare förhandlingar lagt ner sin röst i frågan men hade nu ändrat sig och röstade för, vilket blev avgörande för att avtalet skulle godkännas. Spanien, där fiskelobbyn är stark, är ett av de länder som är mest drivande för en förlängning av avtalet Avtalet behövs för att säkra arbeten inom fisket och ge vår fiskeflotta garantier för att utveckla sin verksamhet, sade den spanska jordbruksministern Rosa Aguilar vill få till stånd ett mer långtgående avtal än det ministerrådet ställt sig bakom. EU-KOMMISSIONEN SKREV i ett pressmeddelande den 12 juli 2011 att marockanska myndigheter tillhandahållit relevant information angående den västsahariska befolkningens del i avtalet och att avtalet är viktigt för EU:s fiskare. Kommissionen konstaterade också att vissa medlemsländer har uttryckt oro kring huruvida den västsahariska befolkningen kunnat dra någon fördel av avtalet. För att bemöta denna oro innehåller det nya protokollet ett krav på att Marocko rapporterar om hur avtalet ska genomföras och vilka effekter det kommer att ha. Vidare menade kommissionen att de marockanska fiskebestånden har ett överskott av fisk och att avtalet gynnar den marockanska fiskesektorn. Men EU-parlamentet har stoppat en förlängning av det kontroversiella fiskeavtalet med Marocko. Parlamentet vill att EU-kommissionen förhandlar fram ett nytt och bättre avtal. Ett nytt avtal ska, enligt parlamentet, hindra utfiskning, försäkra att de pengar som Marocko får från EU kommer befolkningen i Västsahara till del samt respektera folkrätten. EVA-BRITT SVENSSON 10 kritiska eu-fakta nr 125 februari 2012

11 EU:s bemanningsdirektiv hotar kollektivavtalen FÖR ETT ÅR SEDAN presenterade professor Birgitta Nyström sin utredning om EU:s bemanningsdirektiv. Hon föreslår en ny uthyrningslag, som ska innehålla ramregler. Dessa ska arbetsmarknadens parter sedan kunna konkretisera i avtal. Bemanningsdirektivet, som antogs den 18 november 1008, har två motstridiga syften. Dels ska anställda i bemanningsföretag garanteras samma rättigheter som anställda i kundföretagen, i enlighet med direktivets likabehandlingsprincip. Eller som det formuleras i direktivtexten: Grundläggande arbets- och anställningsvillkor för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag bör minst motsvara de villkor som skulle gälla för dem om de hade anställts av kundföretaget för att utföra samma arbete. Dels ska onödiga och otillåtna hinder för bemanningsarbete undanröjas, vilket Bemanningsföretagens förbundsdirektör Henrik Bäckström kallar en hinderprövningsprincip. I DIREKTIVET SLÅS det fast att medlemsländerna ska genomföra en översyn av eventuella begränsningar eller förbud som kan ha införts när det gäller arbete som utförs av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. I många kollektivavtal finns det i en eller annan form begränsningar när det gäller inhyrning av arbetskraft. I direktivet understryks det också att det syftar till att utveckla flexibla arbetsformer och att det bör genomföras med iakttagande av fördragets bestämmelser om fritt tillhandahållande av tjänster och fri etableringsrätt. Direktivet syftar alltså till att bereda väg för fri rörlighet för bemanningsföretag på EU:s inre marknad. I direktivet finns det en hänvisning till EU:s så kallade utstationeringsdirektiv. Det slås fast att bemanningsdirektivet bör genomföras [ ] att det påverkar Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållandet av tjänster. Det är detta direktiv som EU-domstolen har tolkat i den så kallade Lavaldomen, vilken fråntar svenska fackföreningar rätten att ta till konfliktåtgärder för att driva igenom svenska kollektivavtal med utländska företag med utländsk arbetskraft som opererar på den svenska arbetsmarknaden. Det enda som svenska fackföreningar kan kräva är att de utländska företagen ska betala minimilön och uppfylla vissa andra minimivillkor. Rättsläger blir inte mindre oklart av att det i utstationeringsdirektivet, som antogs den 16 december 1996, slås fast att Om inte annat föreskrivs i andra gemenskapsbestämmelser medför inte detta direktiv någon skyldighet att tillåta företag för uthyrning av arbetskraft, men direktivet står heller inte i strid med att medlemsstaterna tillämpar sin lagstiftning om att arbetskraften ställs till förfogande och företag för uthyrning av arbetskraft för företag som inte är etablerade inom deras territorium, men som utövar verksamhet där i samband med tillhandahållandet av tjänster. Bemanningsdirektivets reservation för utstationeringsdirektivet kan betyda att utländska bemanningsföretag med utländsk arbetskraft kan komma undan Köp Mikael Nybergs nya bok Det stora tågrånet. Pris 200 kronor plus porto (rekommenderat bokhandelspris 269 kr). Mejla till gosta.torstensson@nejtilleu.se. Bild: ROBERT NYBERG med att betala minimilöner, vilket skulle förvärra den av Lavaldomen redan legaliserade låglönekonkurrensen. Bemanningsdirektivet skulle varit omsatt i svensk lag senast den 5 december förra året. Men fortfarande har regeringen inte lagt någon proposition. Detta gör att Henrik Bäckström säger att alla slags begränsningar av uthyrningsverksamhet i kollektivavtal redan är olagliga. (Sverige gör sig under alla omständigheter skyldig till fördragsbrott enligt Lissabonfördrag, EU:s stora regelbok, och kan hamna i en juridisk process versus EU-kommissionen och EU-domstolen och drabbas av både vanära och böter.) VILKEN AV DIREKTIVETS två motstridiga principer Som kommer att ges företräde på den svenska arbetsmarknaden och om utländska bemanningsföretag kan bedriva lönedumpning med hänvisning till utstationeringsdirektivet, är det inte folkvalda riksdagsledamoter i Stockholm som kommer att kunna avgöra, utan ytterst av två odemokratiska och överstatliga EU-institutioner; kommissionen i Bryssel och domstolen i Luxemburg. Se Lavaldomen. Onsdagen den 18 januari genomför ett antal fackförbund och LO-distrikt i Norge en politisk strejk mot EU:s bemanningsdirektiv. Varför agerar inte den svenska fackföreningsrörelsen mot detta hot mot löntagarna och den svenska kollektivavtalsmodellen? GÖSTA TORSTENSSON kritiska eu-fakta nr 125 februari

12 [folkrörelsen nej till eu] Uttalande: Världen är större än EU FOLKRÖRELSEN NEJ TILL EU arbetade inför folkomröstningen 1994 för att Sverige inte skulle bli medlem i Europeiska Unionen. Då varnade vi för att EU kunde utvecklas till ett odemokratiskt Europas Förenta Stater. Nu är vi nästan där. Införandet av den ekonomiska och monetära unionen [EMU] har medfört att den ekonomiska politiken har nyliberaliserats och EU fått mer politisk makt över medlemsstaterna. Följden har blivit en djup ekonomisk kris i eurozonens periferi med åtstramningar, privatiseringar, ökad arbetslöshet och försämrad välfärd som följd. Med EMU-krisen har det blivit alltmer uppenbart att det är EU:s stormakter Tyskland och Frankrike som dikterar villkoren för övriga EU-länder. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har successivt förstärkts och i princip har beslut tagits om att EU ska ha ett gemensamt försvar i framtiden. Medlemsländer som utsätts för väpnat angrepp ska bistås av de andra länderna med alla till buds stående militära och andra medel. Dessutom förbinder sig medlemsstaterna att ställa militära styrkor till EU:s förfogande för interventioner i omvärlden. Flyktingpolitiken har blivit allt mer restriktiv och inhuman. En mur har byggts upp runt unionen mot omvärlden, bevakad av Frontex, EU:s gränspolis. Kontrollerna vid EU:s inre gränser har i praktiken försvunnit, vilket har medfört ökad insmuggling av sprit, tobak och narkotika samt så kallad trafficking [handel med kvinnor]. Demokratin har urholkats. det stora flertalet av de beslut som tidigare fattades i nationella parlament fattas nu i slutna och icke folkvalda organ inom EU. Denna urvattning av demokrati fortsätter med Lissabonfördraget, EU:s nuvarande grundlag som trädde i kraft i december Dels genom att vetorätten avskaffas på nästan alla områden. Dels ändras röstfördelningen inom EU så att större länder får långt mer att säga till om på de mindre ländernas bekostnad. Lissabonfördraget medför att EU tar långa steg i riktning mot ett Europas Förenta Stater en ekonomisk, politisk och militär supermakt som ska konkurrera med andra supermakter på den globala arenan. Medlemskapet i EU innebär således något helt annat än det vi folkomröstade om Lissabonfördraget bekräftar denna utveckling av unionen i riktning mot en allt mer centraliserad, byråkratiserad och odemokratisk EU-stat. Folkrörelsen Nej till EU anser mot denna bakgrund att Sverige ska lämna Europeiska Unionen. Vårt nej till EU är ett nej till ett odemokratiskt supermaktsbygge och ett ja till nationellt självbestämmande och internationellt samarbete. Vårt nej till EU är ett nej till främlingsfientlighet och ett ja till en human flyktingpolitik och ett mångkulturellt samhälle. Vårt nej till EU är ett nej till nykolonial utsugning och militära allianser och ett ja till neutralitetspolitik och global solidaritet. Vårt nej till EU är ett nej till grundlagsfäst nyliberalism och ett ja till en egen valuta och en självständig ekonomisk politik. FOLKRÖRELSEN NEJ TILL EU Foto: JOHAN WIMAN Fredagen den 27 januari klockan protesterade ett femtontal aktivister från Folkrörelsen Nej till EU och Occupy Stockholm mot Merkozypakten på Mynttorget utanför riksdagshuset i Stockholm, samtidigt som EU-nämnden sammanträdde för att diskutera Sveriges hållning inför EU-toppmötet i Bryssel den 30 januari. 12 kritiska eu-fakta nr 125 februari 2012

13 Seminarium om eurokrisen med Stefan de Vylder, nationalekonom och författare, Eva-Britt Svenssson, Folkrörelsen Nej till EU och Páll Vilhjalmsson, EU-motståndare från Island. Lördagen 5 maj klockan ABF-huset i Västerås. Arr: Folkrörelsen Nej till EU och ABF. En gränslös röd show med Sven Wollter och Hasse Nilsson. Lördagen 5 maj klockan 20. ABF-huset i Västerås. Inträde 50 kr. Arr: Folkrörelsen Nej till EU och ABF. För mer information; besök kritiska eu-fakta nr 125 februari

14 [insändare & debatt] Thomas Erixzon: Respektera - folkomröstningen om euron SOCIALDEMOKRATERNAS förre partiledare Håkan Juholt sa klart och tydligt nej till att Sverige skulle ansluta sig till den nya europakten. Han menade att detta var att ansluta Sverige till euron bakvägen, och därmed ett svek mot folkomröstningsresultatet där svenska folket tydligt röstade nej till en svensk euro-anslutning. Men knappt hade Stefan Löfven hunnit föreslås till ny partiledare för socialdemokraterna förrän partiet gav efter för regeringen och nu vill att Sverige ska ansluta sig till europakten. De villkor som socialdemokraterna ställer för att gå med på pakten är dock inte tillgodosedda i de avtalstexter som finns för tillfället. För att kunna få delta i eurogruppens toppmöten måste att man också ställa sig bakom de nya ekonomiska reglerna. Det finns inga rättsligt bindande garantier för fackliga rättigheter, endast en allmän hållen inledande text. Ett svenskt inträde i pakten är ett direkt svek mot resultatet i folkomröstningen om EMU Då röstade svenska folket inte bara nej till euron utan också till en centralstyrd ekonomisk politik. Det är att genomföra en sådan som är själva syftet med pakten. NU GÖR DE GAMLA ja-partierna upp över huvudet på svenska folket för att ta ett steg på väg mot att ansluta oss till euron. Detta sker när över 80 procent av den svenska opinionen är emot att införa euron som valuta i Sverige. Europakten kommer att binda de anslutna länderna till en ensidig ekonomisk nedskärningspolitik som riskerar att förstärka den ekonomiska nedgången och massarbetslösheten. Folkrörelsen Nej till EU i Nässjö uppmanar därför alla partier att respektera folkomröstningsresultatet från 2003 och säga nej till en svensk anslutning till europakten! THOMAS ERIXZON, Nässjö Bli medlem i Folkrörelsen Nej till EU. 200 kronor på plusgiro Gösta Torstensson: SD är falska EU-motståndare SVERIGEDEMOKRATERNA försöker lansera sig som ett EU-motståndarparti. Det är falskt. SD är enligt egen uppgift mot medlemskapet i EU men bejakar det EES-avtal som Sverige hade något år innan EU-medlemskapet. Sverigedemokraterna vill verka för att Sverige ska omförhandla medlemskapet men behålla ett samarbete inom ramen för EES, skriver organisationen på sin hemsida. EES-avtalet är lydstatsavtal som innebär att de länder som ingått det (Norge, Island och Liechtenstein) förbinder sig att tillämpa alla EU-beslut som rör den inre marknaden (dvs. fri rörlighet för kapital, tjänster, varor och personer). Till exempel är den fackföreningsfientliga Lavaldomen lika bindande för Norge som för Sverige och de andra EU-länderna. SD:s huvudargument mot medlemskapet i EU är att organisationen vill verka för att makten återförs från Bryssel till svenska folket. Men EES-avtalet får precis motsatt effekt (även om det är mindre omfattande än medlemskapsavtalet). Med ett EES-avtal tvingas Sverige följa EU-beslut oavsett vad folket och deras valda ombud i riksdagen har för åsikt. SD är och förblir en främlingsfientlig och islamofobisk sammanslutning med en grumlig demokratiuppfattning, som högerpopulistiskt försöker snylta på det folkliga och genuina EUmotståndet. GÖSTA TORSTENSSON, Skogås 14 kritiska eu-fakta nr 125 februari 2012

15 [insändare & debatt] Jonas Andersson: Ska vi införa euron i smyg? JAG SER MED mycket stor oro på regeringens och Socialdemokraternas beslut att Sverige ska delta i europakten. Jag är mycket rädd för att detta är ett sätt för det politiska etablissemanget att i smyg föra Sverige in i euron. Vi i Sverige har ingen anledning att gå med i europakten. Vi har redan tillräckligt stränga nationella budgetregler genom vårt utgiftstak. Det är tragiskt att det politiska etablissemanget i EU inte inser att euroländernas grundproblem är det faktum att Europa inte är ett optimalt område för en gemensam valuta, de ekonomiska strukturerna i Europa är för olika. Euroländernas gemensamma penningspolitik skapar endast arbetslöshet och social utslagning eftersom det är en omöjlighet för den Europeiska centralbanken att sätta en gemensam ränta som passar hela euroområdet. Tack vare det svenska folkets nej till euron så har vi i Sverige klarat oss undan det ekonomiska kaos som kännetecknar euron. Vi i Sverige har också tack vare det svenska folkets nej till euron en mycket stark och självständig svensk penningpolitik som har bidragit till att Sverige har en av Europas starkaste statsfinanser. Det är enormt ledsamt att regeringen och Socialdemokraterna bland annat genom sitt ja till europakten steg för steg anpassar Sverige till euron och ett framtida Europas förenta stater. Jag vill i stället se ett Sverige som i EU gör allt för att agera stoppkloss i det politiska etablissemangets envisa byggande av ett Europas förenta stater. JONAS ANDERSSON, Jämtland EU och jämställdheten Tal av Eva-Britt Svensson, Folkrörelsen Nej till EU,på Internationella Kvinnodagen. 8 mars klockan Kårhuset i Sundsvall. Arr: Folkrörelsen Nej till EU och Folket i Bild/Kulturfront. Slutet för socialdemokratin? Leif Lewin, professor emeritus i statskunskap vid Uppsala universitet, skriver på Dagens Nyheters debattsida [21 januari] att den socialdemokratiska välfärdsstaten blev modellen för alla progressiva krafter efter 30-talskrisen. Han citerar några berömda ord, som med stor ideologisk konsekvens formulerades under 60-talet; de statliga ingripandena skulle gå ut på att förverkliga det som den fria marknaden enligt sina pretentioner borde men inte kan förverkliga. Det var, konstaterar Lewin, aldrig fråga om att, som nu, villkorslöst lämna över välfärdsfrågor till riskkapitalister och profitjägare. Men sedan några decennier tillbaka bevittnar vi slutet på denna socialdemokratiska hegemoni. Enligt Lewin har den socialdemokratiska välfärdsideologin rullats tillbaka till förmån för privatisering, individualisering och EU-medlemskap. JAN-ERIK GUSTAFSSON, Kista Vilken tur att EU finns? Sverige har fram till för ett halvår sedan varit fritt från parasiten dvärgbandsmask. Vid en rutinkontroll hittades masken, detta trots att vi under flera år haft avmaskningskrav och gränsskydd. Då dvärgbandsmasken nu finns i vårt land har vi inga som helst (legala) möjligheter att fortsätta ställa krav på att hundar från andra EU-länder ska avmaskas. EU-regler gör att vi inte längre (utan civil olydnad) kan välja att ha kvar det svenska kravet på avmaskning. Vilken tur att EU finns! Eller hur, landsbygdsminister Eskil Erlandsson (c)? EVA JONSSON, Bredäng kritiska eu-fakta nr 125 februari

16 Posttidning B Avsändare: Kritiska EU-fakta Pölgatan Göteborg GALLERIET/LARS-ERIK HÅKANSSON 16 kritiska eu-fakta nr 125 februari 2012