Etiska fonder Kategorier, metoder och finansiell utveckling Åsa Skillius, Folksam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etiska fonder Kategorier, metoder och finansiell utveckling Åsa Skillius, Folksam"

Transkript

1 Etiska fonder Kategorier, metoder och finansiell utveckling Åsa Skillius, Folksam FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 2 1 ETISKA FONDER OCH SRI INTRODUKTION BAKGRUND OCH UTVECKLING DEFINITIONER OCH KATEGORIER METODER FÖR URVAL SVÅRIGHETER BÄSTA FONDEN FONDERNAS EFFEKT PÅ FÖRETAG OCH OMVÄRLD STANDARDISERING ELLER MÄRKNING 12 2 SAMBANDET MELLAN FINANSIELL PRESTANDA OCH ETISK PRESTANDA FYRA ANALYSMETODER RESULTAT 15 3 FONDERNAS AVKASTNING METOD ANALYSENS RESULTAT FONDERNAS INNEHAV SLUTSATS 20 REFERENSER 22 BILAGA 23 FORMLER 24 GRAFER 25 DATATABELLER 27 Stockholm april 2002 Citera gärna rapporten men ange källan!

2 Förord Under tre år i rad har Naturvårdsverket givit ut rapporter på temat Miljöfonder (Naturvårdsverket 1999, 2000, 2001). Rapporternas innehåll varierar något, men går igenom ett urval av nordiska (samt vissa internationella) miljöfonders profil, finansiella utveckling, möjliga kategoriseringar, etc. Den tredje rapporten i serien gör en mer renodlad analys av 12 fonders riskjusterade avkastning och konstaterar att de undersökta fonderna varken har högre eller lägre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Vidare att miljöfondernas avkastning snarare är beroende av de enskilda fondförvaltarnas kompetens och förmåga att investera vid rätt tillfälle än fondernas placeringsinriktning och storlek. SNV ämnar inte fortsätta rapportserien. Folksam vill medverka till att sprida kunskap om fenomenet miljöfonder, och har därför åtagit oss att författa en rapport över utvecklingen under Fenomenet miljöfonder är i denna rapport utvidgat till att även omfatta fonder med sk hållbarhetsprofil. Potentiella innehav analyseras inte bara med miljöperspektiv utan även om t ex anställningsförhållanden och företagsetik. Dessa fondtyper har i stort sett konvergerat och avhandlas numera ofta under samma rubrik. Sammanfattning Socialt ansvarsfulla fonder, fonder som förenar investerarens finansiella syften med ett socialt engagemang är en företeelse med många inbördes skillnader vad gäller det sociala engagemangets inriktning och uttryck, och dessutom vad gäller fondernas ålder, placeringsuniversum, och analysmetod. I volym räknat är numera miljoner SEK placerat i 59 miljö-, ideella och etiska fonder, vilket motsvarar 5,1 procent av det totala svenska fondsparandet. I rapporten görs en finansiell analys av 19 utvalda fonder, vilkas sammanlagda volym (drygt miljoner SEK) motsvarar 0,3 procent av det totala svenska fondsparandet. Under 36-månadersperioden varierar fondernas avkastning från 12,2%, Banco Svensk Miljöfond, och -1,1%, SEB Miljöfond. Samtliga fonder har givit bättre avkastning än globala Financial Times World Index, och alla utom SEB Miljöfond bättre än svenska Fondförvaltarindex. Fem fonder har presterat bättre än Alfred Berg Nordic Index. Under 12-månadersperioden har samtliga fonder givit negativ avkastning. Minst dåliga var Folksam Global Miljöfond (-5,6%) och AP7 Premiesparfonden (-6,5%). Mest backade LF Miljöteknik (-33,4%). 12 av de 19 fonderna presterade bättre än Fondförvaltarindex. Från respektive fonds start fram till har fondernas överavkastning (dvs fondernas avkastning minus avkastningen från en riskfri placering) varierat från 15,0% (KPA Aktiefond) ned till - 28,4% (Banco Etiska Sverige). När det gäller fondernas innehav tycks dessa inte sensationellt skilja sig från andra fonders, utan uppvisar särskilt när det gäller fonder med svenska och nordiska urval påfallande vanliga innehav. Detta avspeglar naturligtvis verkligheten: etiska fonder kan inte uppfinna några bolag utan måste välja från börsnoterade företag som inte varit, inte är och aldrig kommer att bli ofelbara när det gäller etiska frågor. Men företeelsen etiska fonder gör företag och allmänhet mer vakna för sådana frågor, och medverkar troligen till att vissa händelser förebyggs. Mervärdet när det 2

3 gäller etiska fonder kan på så vis sägas vara den påverkan som fonden kan utöva gentemot det underliggande bolaget och övriga omvärlden när det gäller att uppmärksamma och hantera etiska frågor. Att av icke-finansiella skäl utnämna någon fond eller urvalsmetod som den bästa eller sämsta, alternativt påbjuda standardisering av något moment, är ännu alltför tidigt. Det skulle kunna kväva intressanta initiativ i en nisch som än så länge är i sin linda. Däremot skulle fenomenet etiska fonder gynnas av en finare gruppindelning, som skiljer mellan: Avstå-fonder. Fonder där investering undviks i företag vars verksamhet strider mot spararens uppfattning om vad som är etiskt. Bäst-i-klassen fonder. Investerar i företag som på något (specificerat) sätt är goda föredömen för övriga i branschen eller gruppen. Ideella fonder. Donerar en del av fondens förmögenhet eller förvaltningsarvode till ett (specificerat) ideellt ändamål. Miljöteknik fonder. Investerar i företag vars verksamhet huvudsakligen (dvs inte som bifunktion) syftar till att förbättra den fysiska miljön. Dessutom förekommer naturligtvis blandformer. Som synes baseras kategorierna på helt olika grundvalar. Endast den individuelle spararen eller uppdragsgivaren kan avgöra vilket alternativ som är det rätta för honom eller henne. En allmän rekommendation är att förvaltaren tydligt redovisar vari det etiska momentet består, hur det skall uppfyllas, och regelbundet rapporterar resultaten. 3

4 1 Etiska fonder och SRI 1.1 Introduktion Investeringsfonder med teman etik och/eller miljö är ett litet, men snabbt växande, heterogent fenomen. I volym räknat är miljoner SEK placerat i miljö-, ideella och etiska fonder (se tabell 9), vilket motsvarar 5,1 procent av det totala svenska fondsparandet ( miljoner SEK, Svensk fondstatistik) 1. När Premiesparfonden (vilken spararna inte valt aktivt) exkluderas blir andelen 2,6 procent. Utvecklingen av denna typ av fonder har dominerats av Storbritannien och USA, där man numera hellre talar om Socially Responsible Investments, förkortat SRI, som ska uppfattas mindre värdeladdat och mer allomfattande än begreppet etiska fonder 2. Organisationen UK Social Investment Forum definierar SRI på följande vis: investeringar som förenar investerarens finansiella syften med ett socialt engagemang för exempelvis social rättvisa, ekonomisk utveckling, fred eller en hälsosam miljö (egen översättning). Sverige skiljer sig från de anglosaxiska länderna så till vida att miljöfonderna här har funnits längre än etiska fonder utan miljöprofil. 1.2 Bakgrund och utveckling Att utnyttja finansmarknaden för att kanalisera sina besparingar till, eller hålla dem borta från, vissa ändamål är ett fenomen som kan spåras till biblisk tid. Med ett mer modernt perspektiv kan företeelsen härledas till 1920-talet och religiösa grupper i USA, där metodister och kväkare var först med att av övertygelse undvika aktier i syndig verksamhet, med vilket avsågs tobak, alkohol samt spel. Ett försök att förklara framväxten av SRI skulle kunna ta utgångspunkt i efterkrigsperioden, då det ökande välståndet, utbildningsnivån, och internationella konflikter ledde till att en våg av samhälleligt medvetande svepte fram, med diskussioner kring samhälleliga rättigheter, kvinnors lika rätt, och ifrågasättande av investeringar i bl a Sydafrika, vapenindustrin och kärnkraftsenergi. En annan viktig förutsättning för SRI var skiftet från individuellt till institutionellt ägande. Industrins ägare var inte längre välbärgade individer, utan institutionella investerare så som pensionsfonder och försäkringsbolag, med ett publikt mandat. 1 I Naturvårdsverkets senaste rapport (2001) studerades 12 nordiska miljöfonder med ett sammanlagt marknadsvärde på drygt 5,4 miljarder kr per Socially Responsible Investing omfattar, förutom de företeelser som här omnämns, även samhällsinvesteringar. Detta innebär små (ibland mycket små!), lån till lågränta för individer i fattiga samhällen i hem- och utlandet. Lånen ska användas till boende, småskaligt företagande och andra lokala projekt. Låneinstitutet vinner gräsrotskontakt och, har det visat sig, genererar en stadig inkomst. Jämför t ex Grameen Bank i Bangladesh, vars koncept nu tas upp av andra banker, även för ändamål i Västeuropa. 4

5 En kritisk syn på industrin stärktes genom de miljökatastrofer som inträffade på och talen. Händelserna nedan omnämns ofta i sammanhanget, särskilt som de i flera fall blev kostsamma för företagens finansiella partners och på så vis fungerade som en väckarklocka för miljöfrågor Seveso, Italien. En olycka i Hoffman-La Roches fabrik sprider dödligt dioxin över ett vidsträckt område Harrisburg, Pennsylvania USA. Härdsmälta i kärnkraftsreaktor på Three Mile Island Bhopal, Indien. En gasläcka i en Union Carbide fabrik dödar personer och skadar hundratusentals andra Bahl, Schweiz. En Sandoz fabrik läcker bekämpningsmedel och kvicksilver och dödar allt liv i floden Rhen Tjernobyl, fd Sovjetunionen. Härdsmälta i kärnkraftsreaktor Alaska, USA. Oljetankern Exxon Valdez går på grund, och ton råolja läcker ut. Under 1980-talet ledde de europeiska statliga budgetunderskotten respektive företagens likvid i- tetsöverskott till utvecklingen av nya finansiella instrument, och den nuvarande penningmarknaden. Idag får aktiemarknaden mycket uppmärksamhet i media. En färsk undersökning visar att 77 procent av alla svenskar över 18 år äger aktier (Temo och Aktiefrämjandet 2001). När det gäller socialt ansvarsfullt fondsparande har de anglosaxiska länderna fortfarande ett fö r- språng. I USA steg volymen investeringar i fonder med SR inriktning med 36 procent mellan åren 1999 och 2001, medan investeringar i övriga fonder steg med 22 procent. Mellan 1991 och 2001 steg det totala kapitalet som förvaltas i SR fonder från till miljarder dollar, vilket innebär att nära var åttonde dollar, eller 12,5%, numera är SR förvaltad. Antalet fonder med SR inriktning i USA uppgick år 2001 till 230 procent (Social Investment Forum 2001). I England är nu motsvarande 50 miljarder SEK investerade i ett 50-tal etiska fonder, en ökning på 27 procent på två år (vilket kan jämföras med vanliga unit trust som ökade med 10 procent samma period). Renodlade miljöfonder är en relativt ny företeelse. Uppskattningsvis finns det omkring 40 renodlade miljöfonder i Europa och 25 i Nordamerika. 1.3 Definitioner och kategorier Vad är en fond? När man talar om en fond gäller det oftast en ömsesidig investeringsfond som förvaltas av en professionell investerare. Investeraren tar emot pengar från fondandelsägarna (som kan vara privatpersoner eller företag) och investerar dem i aktier, obligationer, eller något annat finansiellt instrument. Fördelen för fondandelsägaren är att hon eller han själv inte behöver engagera sig i placerandet av medlen, utan kan åtnjuta förvaltarens professionalitet. Fondförvaltaren är aktiv och professionell i den meningen att portföljens innehåll kontinuerligt justeras i förhållande till bolagens förändrade marknadsförutsättningar, aktiernas värdering, portföljens sammansättning i övrigt och den allmänna marknadsbedömningen i stort. Ömsesidiga fonder placerar oftast uteslutande i börsnoterade företag, för att den finansiella risken inte skall bli för stor. En hög risk innebär att avkastningen på ett innehav varierar mycket, låg risk att det är relativt stabilt. 5

6 Vad är då en miljöfond, eller en etisk fond, eller en ideell fond? Varken när det gäller miljöfonder eller etiska fonder finns någon allmänt vedertagen definition. Å andra sidan har ett slags praxis utvecklats i branschen Etiska fonder En etisk fond har kommit att gälla en fond där etiska 3 bedömningar påverkar valet av investering. De vanligaste temana för dessa etiska bedömningar är tillverkning av alkohol, tobak, vapen och kommersiell spelverksamhet. Därutöver finns en stor mängd andra etiska teman, exempelvis erbjuder företaget EIRIS i Storbritannien bedömning av 40 olika etiska områden, med 350 underteman Miljöfonder Miljöfonderna kan uppfattas som en undergrupp till etiska fonder, där den etiska dimensionen utgörs av miljöområdet. Miljöfonder kan indelas i tre huvudtyper: Miljöteknikfonder. Satsar i miljöteknik, exempelvis tillverkning av vindkraftverk, solfångare, biobränslen, avfallshantering, filterteknik, etanoldrivna motorer etc. Bäst-i-klassen miljöfonder. Placerar i de företag i var industrigren som anses vara bäst enligt uppställda miljökriterier. Dessa kriterier gäller oftast företagets organisation av sitt miljöarbete, dvs att företaget kan visa att de arbetar strategiskt med miljöfrågor. Miljöfonder med social dimension. Kombinerar ofta ett urval enligt principen bäst-i-klassen med sociala kriterier, för att på så vis åstadkomma treenigheten ekonomi, socialt och miljömässigt ansvar. Den senare gruppen, miljöfonder med social dimension ökar i antal, medan miljöteknikfonder blir allt färre Ideella fonder En ideell fond är en fond som skänker delar av förvaltningsarvodet eller förmögenheten till ett (ideellt) ändamål, t ex en forskningsfond eller en förening. Detta innebär bl a att ideella fonder inte får delta i premiepensionsvalet (eftersom förvaltarna inte får skänka bort spararnas pensionspengar) Kategorisering I Naturvårdsverkets rapportserie utnyttjas följande kategorisering: Hållbara fonder Ideella miljöfonder 3 Det kan diskuteras hur epitetet etisk skall definieras. Etik är läran om vilka handlingar som är rätt och fel. Ibland gör man en skillnad mellan "etik" och "moral". "Moral" får då beteckna en uppsättning normer eller regler för vilka handlingar som är rätt, medan "etik" står för den teoretiska verksamheten att undersöka grunderna för olika moraler och försöka komma fram till vilken som är den riktiga. Att fokusera på just de områden som här omnämns har knappast stöd av någon etisk lära. Snarare är det fråga om områden som befunnits möjliga att identifiera. 6

7 Miljöteknikfonder Denna indelning fångar inte upp skillnaderna i analysmetodik, och innebär dessutom att nästan alla fonder hamnar i kategorin hållbara (se bilagans tabell 1). Därför tillämpas i denna rapport två kategoriseringar, dels Naturvårdsverkets ovan (i den första kategorin, hållbara fonder, ha m- nar då både bäst-i-klassen fonderna och miljöfonderna med en social dimension), dels en indelning där bäst-i-klassen fonder skiljs från fonder med negativ screening (avstå-fonder, se tabell 9). 1.4 Metoder för urval En fond kan undvika att placera i viss verksamhet, eller så kan den välja ut viss verksamhet att placera i. Detta kallas ofta screening (på svenska ungefär filtering). Dessutom kan en fond försöka påverka företagen via dialog Screening baserad på företagets affärsidé Negativ screening innebär att fonden undviker att äga andelar i företag som ägnar sig åt misshaglig verksamhet. Några av de vanligaste dimensionerna är att man undviker att placera i företag med inblandning i vapen-, alkohol-, tobak- och spelindustrin (se graf sidan 5). Graf 1: Exempel på negativ screening i europeiska fonder (Bartolomeo et al 2000). Antal undersökta fonder är 165. Vanliga negativa kriterier i "etiska" fonder Djurrätt Preventivmedel och abort Arbetsrätt Brott mot mänskliga rättigheter Miljö Vapen Alkohol Spel Kombinationer Tobak % Positiv screening innebär att fonden investerar i verksamhet som kan godkännas, ett exempel är miljöteknikfonder som köper aktier i vindkraftsföretag etc Screening baserad på företagens produktionsförhållanden eller uppträdande Istället för affärsidé kan placeringskriterier fokusera på hur produktionen går till och kan, då screeningen är negativ, undvika företag det förekommit diskriminering (kön, ras), barn- eller 7

8 tvångsarbete, organisationsrätt, minimilöner, maximiarbetstider, användandet av djurtester, och olika miljöaspekter. Med en positiv screening gör fonden det omvända urvalet och placerar i bolag med en verksamhet som stämmer överens med vissa kriterier. Dessa kan vara att företaget uppfyller specificerade uppförandekoder, inte är registrerat för brott mot miljölagstiftning, har en viss andel minoriteter i ledningen, har anslutit sig till någon företagskod (exempelvis FNs Global Conduct), publicerar en miljöredovisning, etc Aktivt ägarskap Istället för att undvika eller välja ut vissa typer av bolag börjar det bli vanligt bland kapitalförvaltare att ägna sig åt aktivt ägarskap, dvs. inleda någon form av dialog med företaget ifråga för att uppmana till de förbättringar man eftersträvar. Aktivt ägande - i en lätt form (man nöjer sig med att påtala sin åsikt) - har även börjat bli populärt bland t ex konventionella brittiska pensionsfonder 4. Denna hantering av etiska frågor kan kritiseras som ett sätt att slippa minska sitt investerbara universum, men kan visa sig få större inflytande än om innehaven säljs. Ofta får ju företagen inte veta skälen till att en kapitalförvaltare valt bort dem av ett eller annat skäl. Att agera via årsmöten och använda sin rösträtt som aktieägare är än så länge inte så vanligt i Sverige. I USA används metoden av olika påtryckargrupper som köper ett - oftast litet - antal aktier och utnyttjar aktieägarmöten för att demonstrera och propagera för sin åsikt. 1.5 Svårigheter För att bedöma om ett företag klarar de uppställda kriterierna måste man genomföra någon form av analys. Sådan kan göras med varierande djup, allt från skrivbordsbaserade snabbgenomgångar, till analyser som omfattar jordanalyser av företagens mark samt djupintervjuer med företagens nyckelpersoner. Det är lätt att räkna upp svårigheter som uppkommer Gränsdragningar Ett av problemen är frågan om var man sätter gränserna för företagets verksamhet: vid företagsgrindarna? Ingår delägda dotterbolag? Eller underleverantörernas verksamhet? Om ett företag har outsourcat i stort sett hela sin produktion, och de anställda endast är kontorspersonal, innebär det att företaget är etiskt oantastligt? Ofta tvingas fondförvaltare att sätta gränser i procent för hur stor del av företagens intäkter som kan tillåtas komma från en viss verksamhet, t ex högst 10 procent från försäljning av alkohol. Ju lägre gränser, desto mer alert måste förvaltaren vara på företagets försäljning och köp av olika industrigrenar. 4 En studie av den brittiska lagstiftningen om att brittiska pensionsfonder skall uppge sina etiska riktlinjer visade att 96% av pensionsfonderna hade etiska principer, men att dessa var ytterligt vagt formulerade och i de flesta fallen helt enkelt fastställde att pensionsfonden skulle vara en aktiv ägare (Guptara 2001, i Environmental Finance). En annan studie visar att det är mycket ovanligt att brittiska pensionsfonder kontrollerar effekten av sitt aktiva ägarskap, t ex huruvida ett företag åtgärdar missförhållanden efter påpekanden (Ethical Performance). 8

9 1.5.2 Miljöskadlig verksamhet? Ambitionen att undvika placeringar i miljöförstörande verksamhet har varit en vanlig fras i förvaltares etiska regler, och formuleringar av typen att främja miljögoda företag förekommer fortfarande. Dessa föreskrifter har troligen tillkommit i uppfattningen att miljölagstiftningen förhindrar miljöförstöring. Dvs. för att undvika miljöförstörande företag är det bara att kontrollera vilka företag som blivit fällda för miljöbrott. Men systemet med miljökoncessioner (som utfärdar tillstånd för s.k. miljöfarlig verksamhet) är snarast ett administrativt system. Huruvida det uppdagas om ett företag respekterar de ålagda begränsningarna är beroende av lokala ambitioner och resurser. Att påstå att svensk, eller någon annan stats, miljölagstiftning förhindrar miljöförstöring eller miljöskadlig verksamhet är därför tveksamt. Å andra sidan har miljölagstiftningen införlivat principer som utbytesprincipen (dvs. att man inte får använda kemikalier eller produkter där ett mindre miljöskadligt alternativ existerar) och principen om att förorenaren betalar. Dessa principer har dock visat sig vara svåra att utnyttja juridiskt. De facto påverkar all industriell verksamhet naturmiljön. Denna artificiella påverkan är per definition skadlig eftersom de yttre förutsättningarna förändras kraftigare och snabbare att än vad de levande organismerna förmår anpassa sig till. I början av produktionsledet är miljöpåverkan ofta geografiskt omfattande och synlig, t ex i basnäringar som gruvdrift eller energiproduktion. Dessa industrigrenar har sedan länge varit utsatta för kontroll respektive kritik från myndigheter och miljöorganisationer, och kan ofta visa upp väl utvecklade (och kostsamma) miljöprogram. Längre upp i förädlingskedjan är miljöpåverkan mindre uppenbar, trots att dessa industrigrenar är beroende av de produkter - och därmed den miljöpåverkan - som basnäringen tillhandahåller. Dessutom kan miljöprogrammen i de för miljökritik utsatta branscherna även sägas fungera som alibi för - måhända felaktiga - affärsidéer. Dessa verksamheter blir därmed svårare att ifrågasätta. På så vis har alla industrisektorer, all produktion (och därmed all konsumtion), en del i miljöförstörelsen. Det är alltså inte möjligt att undvika miljöförstörande företag. Troligen är det denna insikt som givit upphov till fondkategorin bäst-i-klassen Jämförelser Analyser för att fastställa vilket eller vilka företag som är bäst-i-klassen är underställda problemet att klassen, eller snarare branschen, kan vara mycket heterogen. Oftast utnyttjas en finansiell branschindelning, som trots regelbunden revidering ändå kan klumpa ihop vitt skilda verksamheter. Ett exempel från den svenska börsen är branschen verkstadsindustri, som rymmer så skilda företag som Electrolux och Assa Abloy Aktivt ägande vs Finansiell kultur I diskussioner om investeringar och socialt ansvar upprepas ofta fondförvaltarens ursprungliga ansvar, som hävdas vara att maximera vinsten för andelsägarna, varken mer eller mindre. Traditionellt anses att man inte kan göra detta om man inte får sprida riskerna på alla industrisektorer och regioner. På så vis kan screenade fonder sägas stå i strid mot förvaltaransvaret. Å andra sidan finns viss verksamhet som säkerligen skulle kunna ge stora vinster, åtminstone på kort sikt. En sådan verksamhet är droghandel. Det finns alltså gränser för vinstmaximeringen. 9

10 Fondförvaltarens roll har traditionellt även varit den externes, dvs. någon som inte tar del i det operativa ansvaret för ett företag. Förvaltarens kompetens är att utifrån bedöma vid ett givet tillfälle är det här företaget bra nog att ingå i min portfölj?. Förvaltaren vill kunna köpa och sälja innehav utan att vara bunden av ett operativt ansvar, snabbt och utan sentimentalitet. Detta kallas ofta att rösta med fötterna. Detta passar inte ihop med de nya kraven på inblandning, och är en viktig förklaring till branschens ovilja att agera Informationstillgång Tillgång till information om företag är ofta ett problem, liksom informationens tillförlitlighet. De etiska frågorna är naturligtvis känsliga, och är situationen negativ kan man knappast vänta sig att företaget frivilligt informerar om detta. I Västeuropa och USA finns informationsbyråer som tillhandahåller miljö- och etikprofiler över stora företag, och vars tjänster man kan abonnera på 5. För verksamhet i övriga länder är informationsbristen besvärande. En studie av amerikanska företag avslöjar att så många som 75 procent inte lämnar någon information alls om miljö- och sociala förhållande i anläggningar utanför USAs gränser (IRRC 1999). Ofta har informationsbyråerna därför kopplat till sig gräsrotsorganisationer för mänskliga rättigheter eller miljö som kan signalera om lokala skandaler i utvecklingsländer. Ett mycket vanligt sätt att samla in information om miljöförhållanden och företag är användandet av enkäter, eller frågeformulär. Under 1990-talet har floden av enkäter med miljöbaserade frågor som strömmar in till företagen blivit allt stridare. Många företag ser sig nödgade att avstå från att besvara mer än ett par enkäter som bedöms vara av stor betydelse. Enkäter från finansiella sektorn hör ofta till denna kategori Vad är dåligt och vad är bra? Så vad, eller vilken nivå, är acceptabel: är fyra fall av diskriminering acceptabelt? Är fyra procent under branschens medelvärde dåligt? För att bli godkänd, krävs fullständig garanti av företaget att ingen rasdiskriminering förekommer, eller t o m har förekommit tio år tillbaka i tiden (ofta kan ju en rejäl skandal leda till att ett företag skärper sig)? Krävs kanske därutöver att företaget aktivt arbetar mot diskriminering även utanför företaget, genom att stödja en ideell förening? Här kan man rätt och slätt konstatera att åsikterna, och därmed tillämpningen, går isär Index Att samla in information och utvärdera etisk prestanda är tidskrävande och dyrt. Ett enkelt sätt att skapa ett etiskt fondalternativ kan vara att skapa en indexfond 6. Etiska index är emellertid inte vanliga, utan startas oftast av etiska kapitalförvaltare eller deras konsulter för att skapa ett mer rättvist benchmark för jämförelse av den egna fondens finansiella utveckling. Få index har 5 T ex Investor Responsibility Research Centre IRRC Council on Economic Priorities CEP (listar t ex Top Performing Companies ), Ethical Investor Research Service EIRIS 6 En indexfond innehåller samma företag och i samma proportioner som ett vedertaget index, exempelvis Standard & Poor s 500, Dow Jones Industrial Average och FTSE 100. Detta gör analysen billigare, och förvaltningsavgiften för indexfonder brukar i allmänhet vara lägre än för vanliga aktiefonder. 10

11 funnits så länge att finansiella jämförelser är tillgängliga. Exempel på sådana index är Dow Jones Sustainability Group Index, KLD Social Index, och FTSE4Good Indices. 1.6 Bästa fonden Vilken fond, eller urvalsmetod, är då den bästa? Ofta är fondernas icke-finansiella ambitioner inte särskilt tydliga. Att utnämna en fond som den bästa vore därför lika subjektivt som fondernas urvalskriterier ibland kan tyckas vara. Den bästa fonden är naturligtvis den som bäst uppfyller fondandelsägarens förhoppningar, de finansiella såväl som de icke-finansiella Andelsägarna Varför är då individer intresserade av att investera eller spara grönt eller etiskt? Fyra grupper kan skönjas (Skillius 1998): Individer som undviker att investera i oetiska företag av princip. Man vill inte att ens pengar ska ha koppling till oönskad verksamhet. Individer som vill undvika att investera i företag med framtida kostnader för svag etisk prestanda, t ex ett framtida saneringsansvar eller en stämning pga. könsdiskriminering. Individer som ser företag med en viss etik (t ex inom miljösektorn) som tillväxtföretag. Individer som ser sparande i etiska fonder som ett sätt att förmå företag att förbättra sin etiska prestanda. Sparare i den första kategorin, som troligen är störst, kan rekommenderas att söka sig till den typen av fond där vissa branscher eller företag helt undviks. Sparare i de andra och tredje kategorierna bör snarare välja fonder av bäst i klassen typen, innehållande företag som identifierat och aktivt hanterar eventuella framtida kostnader och marknadsmöjligheter baserade på etik och miljö. Den sista kategorin av sparare kan välja fonder med ett aktivt ägande. Men även den genomlysning av företag som ligger till grund för ett bäst i klassen - urval kan innebära en påverkan till det bättre. 1.7 Fondernas effekt på företag och omvärld Har då etiska fonder någon effekt på företagen, eller omvärlden som helhet? Svaret kan inte bli entydigt. Fonderna agerar på sekundärmarknaden, och de pengar som investeras i fonder går inte till företagen vars aktier köps eller säljs (såvida det inte är fråga om en nyemission) utan till de aktieägare man köper av. Fyra möjliga indirekta effekter diskuteras: Aktiekursen hos goda företag höjs pga etikfondernas efterfrågan, och sänks hos onda företag. Detta är dock tveksamt, eftersom volymen socialt ansvarfulla fonder är så liten, och urvalet sker enligt olika premisser. Effekten kan bli större i och med utnyttjandet av index eller gemensamma kriterier. Uppmuntran. Det är positivt för företaget att vara utvalt till en fond. Styrelse, ledning, de anställda, samt inte minst miljöansvariga, motiveras att fortsätta med det som gjorde att företaget valdes ut. Ökad uppmärksamhet kring företaget och dess produkter och/eller tjänster, vilket kan leda till ökad försäljning. 11

12 Företaget kan få bättre villkor hos långivare. Ingen av dessa möjliga effekter har hittills kunnat bevisas i finansiella termer (se avsnitt 2), men kan ändå vara relevanta. Flera företag (varav försäkringsjätten Allianz är det största) använder de frågeformulär som hållbarhetsindexen använder som en mall på vad företaget skall uppnå i sin strävan efter att bli hållbara. Måhända ett pragmatiskt arbetssätt eftersom buden om vad hållbart företagande innebär är många och ordrika men substansfattiga. 1.8 Standardisering eller märkning Ett problem - eller kanske snarare ett intressant moment - när det gäller både etiska och miljöfonder är att begreppen får olika människor att föreställa sig olika saker - vad som är "etiskt riktigt" för en person är det kanske inte för nästa. Vad ska få kallas etiskt? Vilka krav skall t ex en miljöfond uppfylla? För att göra det enklare för konsumenterna har det från en del håll hörs röster om standardisering, omfattande någon typ av märkning, på områdena etiska eller miljöfonder. En förstudie på området utarbetades av Naturekonomihuset och SIS Miljömärkning (2000) 7. Det avslutande förslaget tar sikte dels på den analys som föregår investering, dels på förvaltarens relationer med såväl bolaget som andelsägarna. Det är svårt att se att någon av de 19 fonder som analyseras i denna rapport inte skulle uppfylla de föreslagna kriterierna, vilket skulle innebära att frågan om ett fondbolag med en miljöfond investerar i en Svanmärkning beror på fondbolagets vilja att betala. Förslaget stoppades senare i Nordiska Rådet pga tveksamhet från den danska representationen. I en rapport från IVL (Carlsson Reich et al, 2001) konstateras en stor bredd i de etiska fondernas urvalsanalyser, från handpåläggning till stora beslutsteoretiska modeller. Men, fastställer IVL, eftersom målen för analys är olika är det också rimligt att analysen ser olika ut. Slutsatsen (som inte är alltför svår att instämma i) är dock att även om analyserna ofrånkomligen innehåller intuitiva och informella moment skall analysen vara analytisk, formaliserad och transparent Rekommendation Trots stora skillnaderna mellan fonderna hamnar de av slentrian ofta i samma kategori, den etiska. Troligen hade tilltron till dessa fonder ökat om en ny indelning tillämpades, t ex: Avstå-fonder: Investering undviks i företag vars verksamhet strider mot spararens uppfattning om vad som är etiskt. Bäst-i-klassen fonder. Investerar i företag som på något (specificerat) sätt är goda föredömen för övriga i branschen. Ideella fonder. Donerar en del av fondens förmögenhet eller förvaltningsarvode till ett ideellt ändamål. Miljöteknik fonder. Investerar i företag vars verksamhet huvudsakligen (dvs inte som bifunktion) syftar till att förbättra den fysiska miljön. 7 Svanen är Nordiska Rådets miljömärkningssystem. I Sverige administreras systemet kommersiellt av SIS Miljömärkning. 12

13 Vissa fonder passar in i flera av dessa kategorier, men har oftast ett huvudspår. Ytterligare en kategori är möjlig, nämligen påverkan-fonder, bestående av fonder som sitt etiska moment ägnar sig åt ägarstyrning. Ett obligatoriskt element som vi gärna vill se diskuterat är att förvaltaren tydligt redovisar sina avsikter och ståndpunkter. Därefter är det sedan upp till investeraren/spararen att avgöra om man instämmer eller ej. Detta innebär att vilket spår man än beslutar sig för att följa ska man redovisa: Ambitioner och ståndpunkter - varför anser man att initiativet är etiskt? Med vilka metoder dessa ambitioner skall uppfyllas? Förvaltaren bör också lämna årlig information om initiativets prestanda inom det valda temat, precis som man lämnar information om den finansiella utvecklingen (och vidtar åtgärder om det verkliga utfallet är långt ifrån det tänkta). 2 Sambandet mellan finansiell prestanda och etisk prestanda Det hävdas ibland att god hantering av etiska frågor i ett företag leder till ökad lönsamhet. Men finns något bevis? Metoderna för att analysera en eventuell koppling mellan en etikrelaterad- och finansiell prestanda kan indelas i fyra kategorier (Skillius 2002). 2.1 Fyra analysmetoder Aktievärde efter speciell händelse Denna typ av studie jämför den finansiella utvecklingen av en aktie efter publicerandet av ett företags etiska eller miljöprestanda. Flera sådana studier har gjorts baserade på den offentliga databas som amerikanska Environmental Protection Agency handhar, Toxic Release Inventory (TRI). Ett sådant exempel är en studie som baserad på TRI data och artiklar visade att ju högre siffrorna (om utsläpp till luft, eller avfallsexporter) i ett företags TRI rapport var, desto troligare var det att journalister skulle skriva om företagets miljöprestanda. Aktieägarna i dessa företag kunde notera en statistiskt signifikant nedgång i avkastningen efter den första publiceringen av information (Hamilton 1995) Jämförelser av portföljutveckling I portföljjämförelser jämförs screenade (eller filtrerade, eller rensade, dvs från innehav i företag med misshaglig verksamhet) med oscreenade portföljer. Metoden är svår att utvärdera eftersom även små förändringar i urvalstekniken har stora effekter på resultaten. Ett otal studier av den här typen har gjorts, och ett exempel är en amerikansk studie (Social Investment Forum 1998) som fann att majoriteten av 183 analyserade SR-fonder gick bättre än sina icke-sr motsvarigheter i såväl tre, fem som tioårsjämförelserna. Liknande resultat fann Repetto (1996). 13

14 I en studie av brittiska EIRIS (Havemann & Webster 1999) testas fem fiktiva index, eller urval, baserade på FTSE All-Share Index. Indexen är närmare beskrivna i bilagan (sid 22). EIRIS urval Andel av företagen i FTSE All- Share Index, % marknadsvärde Annualiserad avkastning i relation till FTSE All-Share Index, % The charities avoidance The environmental damage avoidance The responders The ethical balanced The environmental management Under den studerade perioden december 1990 till maj 1999 presterade tre av de fem indexen bättre än och ett lika bra som FTSE. Endast ett av indexen underpresterade. Ett problem med studier som använder sig av liknande backtrack-metoder är att den variabel på vilken urvalet skedde kanske inte gällde under hela den studerade perioden. Det är också ganska vanligt (gäller dock inte studierna ovan) att förvaltare av screenade portfö l- jer tar in en korg av värdepapper som ersätter den uteslutna branschen eller företag, för att på så vis försöka kopiera den uteslutna branschens/bolagets finansiella utveckling. På så vis kan det bli än svårare att se vad screening får för finansiell effekt. Den svenska fondstudie som utfördes på uppdrag av Naturvårdsverket (2001) drar slutsatsen att den som väljer att investera i miljöfonder inte riskerar att göra ekonomiska uppoffringar i form av lägre riskjusterad avkastning. Å andra sidan konstaterar studien att flera av de studerade miljöfonderna inte skiljer sig nämnvärt från andra fonder Regressionsanalys Regressionsstudier analyserar den statistiska korrelationen mellan miljö- och finansiell prestanda genom att använda kvantifierade mått på utvalda företags miljöprestanda, och försöker finna en korrelation med den finansiella prestandan för ett större universum av företag över tiden. Dessa studier använder skilda metoder. I en studie från 1998 jämförs den finansiella utvecklingen av 50 brittiska företag, utvalda för sin miljömässiga profil, med mindre miljöutvecklade företag under en femårsperiod. Jämförelser gjordes både med medelvärdet för den icke-gröna företagsgruppen, och med de bästa företagen i den icke-gröna gruppen. Slutsatsen var att 69 procent av de utvalda miljöprofilerade företagen hade en bättre finansiell utveckling än medeltalet av de ickegröna, medan siffran sjönk till 46 procent när man jämförde med de bästa företagen (Edwards 1998). Denna typ av studier är naturligtvis begränsad till tillgängliga databaser. Av detta skäl har många studier gjorts på grundval av amerikanska USEPA Toxic Release Inventory. En sådan studie gav ett intressant resultat (Naimon 1998). Amerikanska och svenska företag inom medicinsk teknik som analyserades under fem till åtta år visade på en positiv korrelation mellan aktievärde och antal kemikaliespill (som är en av de parameter som USEPA samlar information kring). Dvs. ju fler spillincidenter, desto bättre för aktieägarna! 14

15 En färsk svensk uppsats av svenska företags aktiekurser mellan 1995 och 2001 hävdar att oetiska handlingar begångna av företag noterade på Stockholmsbörsen resulterar i att aktiekursen faller med ett genomsnitt på 5,6 procent (Fernström & Eriksson 2002). En studie med längre tidsperspektiv analyserar effekterna av bojkotten mot sydafrikanska företag åren Trots att 16 stora amerikanska pensionsfonder gjorde sig av med innehav som hade starka kopplingar till Sydafrika påverkades varken de utsålda innehavens aktiepris, eller den sydafrikanska finansmarknaden. Den minskade efterfrågan på sålda aktierna verkade ha neutraliserats av en ökad efterfrågan från andra, mindre samvetsgranna investerare (Teoh et al 1999) Miljövariabler som komplement Vad kan en analys av ett företags etiska prestanda tillföra som vi inte redan vet? Det finns få studier som passar i denna kategori. En ofta citerad är titulerad Does Improving a Firm s Environmental Management System and Environmental Performance Result in a Higher Stock Price? (Feldman et al, 1996). Emellertid föreslår artikeln bara att volatiliteten (dvs svängningarna i aktievärdet) hos ett visst företags aktie minskar när information om företagets miljöprestanda finns tillgänglig, jämfört med situationen när sådan information inte finns tillgänglig. Studien kontrollerade inte kovariation med andra eventuella dimensioner, så som tillgängligheten av icke-miljö relaterad information. 2.2 Resultat Gemensamt för dessa olika typer av studier är att resultaten varierar beroende på vilken prestandafaktor som väljs, samt på vilken tidsperiod som studeras. Det är inte säkert, utan snarare osannolikt, att en ny affärsstrategi som innebär större etiskt ansvarstagande får en omedelbar effekt på aktievärdet. Ännu finns heller inga standardindikatorer för etisk eller miljöprestanda. Det är dessutom mycket svårt att särskilja en etisk dimension från andra dimensioner som påverkar aktievärdet. Det kan ju t ex hända att det fanns någon annan företeelse i den gröna företagsgruppen i exemplet under som inte mättes. En förklaring är att dessa företag hade så pass god ekonomi att de kunde hålla sig med en miljöstab och profilera sig på miljöfrågor. 3 Fondernas avkastning Efter modell i Naturvårdsverkets senaste rapport (2001) analyseras i detta stycke risk och avkastning för 19 utvalda fonder relativt jämförelseindex från och med fondernas respektive startdatum till Dessutom för de senaste 12- och 36-månadersperioderna. Till skillnad från Naturvårdsverkets rapporter används i denna rapport annualiserade värden, dvs geometriska medelvärden, vilket gör analysen mindre känslig för enstaka avvikande värden. 15

16 3.1 Metod Urval I bilagans tabell 1 listas de 19 fonder som analyseras i denna rapport. Fonderna erbjuds den svenska marknaden och har samtliga en miljö- eller etisk profil. Deras ålder varierar från drygt 13 år till 1 år. Utelämnade från analys är fonder vilka som sin etiska profil enbart har en ideell komponent, eftersom dessa fonder i sina placeringsurval inte skiljer sig från icke-etiskt profilerade fonder. Det totala antalet etiskt profilerade fonder är 59 till antalet och återfinns i bilagans tabell 9. De tre jämförelseindex som valts är desamma som utnyttjas i Naturvårdsverkets senaste rapport. I många fall är dessa inte de index som förvaltarna själva använder som jämförelseindex Riskjusterad avkastning På grundval av dagliga noteringar från SIX framräknades fondernas respektive medelavkastning, standardavvikelser samt avkastningens lägsta och högsta värde från startdatum. Tabeller och formler återfinns i bilagan. Som jämförelse presenteras motsvarande mått (baserade på samma tidsperiod) för svenska Fondförvaltarindex (de svenska fondbolagens index där ingen aktie väger mer än 10 procent), Financial Times World Index för globala fonder, samt Alfred Bergs Nordic Index i de fall fonden investerar i nordiska företag. I tabell 9 presenteras samtliga SR fonder som erbjuds den svenska marknaden, med uppgifter om volym, kategoritillhörighet, eventuell ideell komponent och totalkostnadsandel, TKA 8. Som mått på riskjusterad avkastning används Sharpekvoter. Sharpekvoten ställer fondens genomsnittliga avkastning i relation till dess risk (eller volatilitet, i detta fallet standardavvikelse). Även Treynorkvoter kan användas som mått på riskjusterad avkastning. Treynorkvoter sätter istället fondens genomsnittliga avkastning i relation till dess betavärde (eller marknadsrisk), dvs hur fonden varierar i förhållande till ett jämförelseindex. Valet av jämförelseindex blir av stor vikt, och få fonder kan jämföras med de standardindex som här utnyttjats för Sharpekvot. Många fonder använder också komposit av index som jämförelse, dvs kombinationer av 2-3 olika index. Därför presenteras inga Treynorkvoter i denna rapport. Formler återfinns i bilagan. 3.2 Analysens resultat Senaste 36-månaders perioden De 36 senaste månaderna har givit följande annualiserade avkastning (geometriskt medelvärde), med den högst avkastande fonden först (bilagans tabell 7). Som jämförelse presenteras även avkastning för indexen samt en riskfri placering (3-månaders statsskuldsväxel). Det bör erinras om att avkastning inte uppnås utan risk (risk i dessa sammanhang är detsamma som volatilitet, dvs hur mycket avkastningen varierar uppåt och nedåt. Om avkastningen varierar mycket talar man om hög volatilitet eller risk, och tvärtom. Enligt ekonomiskt teori bör en hög risk belönas med en högre avkastning jämfört med en fond med låg volatilitet, eller risk). Därför presenteras nedan 8 TKA= Totalkostnaden i fonden uttryckt i procent av den genomsnittliga fondförmögenheten. Totalkostnaden består av förvaltningskostnader, räntekostnader och transaktionskostnader (till exempel courtage, skatter och eventuella övriga kostnader). 16

17 fondernas annualiserade Sharpekvot (Sharpekvoten ställer fondens genomsnittliga avkastning i relation till dess risk, formel sid. 23) Fond / Index Avkastning 36 mån Sharpe 36 mån Banco Svensk Miljöfond UBS Ecoperformance SEB Östersjö Robur Miljöfond SPP/Storebrand Miljö Alfred Bergs Nordic Index Robur Talenten Banco Etiska Global Carlson Världsnaturfonden Statsskuldsväxel 3 mån SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond Banco Ideella Miljöfond LF Miljöteknik Fondförvaltarindex SEB Miljöfond Financial Times World Index NB: Vi manar till stor försiktighet och avråder från övertolkningar av de fall där framräknade Sharpekvoter blir negativa. När så sker undviker man ofta att presentera värdet. Graferna (bilagan, sidan 25) illustrerar hur avkastningen varierar i förhållande till risken (avkastningens standardavvikelse). Om två fonder uppnått samma avkastning, dvs deras symboler har samma position i längdled, men där den ena har högre risk, dvs dess symbol ligger högre upp i grafen, är ur finansiell synvinkel fonden med den lägre positionen det bättre valet. På så vis bör valet bli grafens nummer 8 (SalusAnsvar Öhman Nordisk Miljöfond) snarare än nummer 2 (Banco Ideella Miljöfond), eftersom dessa fonders avkastning varit nästan den samma, men risken högre i den senare fonden Senaste 12-månaders perioden Samma analys för de 12 senaste månaderna (bilagans tabell 5) ger följande resultat: Fond / Index Avkastning 12 mån Sharpe 12 mån Statsskuldsväxel 3 mån Folksam Globala Miljöfond AP7 Premiesparfonden Banco Svensk Miljöfond SPP Aktieindexfond Global Etisk KPA Aktiefond UBS Ecoperformance SEB Miljöfond Salus A. Etisk Index Europa SPP/Storebrand Miljö SalusA. Ö. Nordisk Miljöfond

18 Alfred Bergs Nordic Index SEB Östersjö Etix Fondförvaltarindex Financial Times World Index Banco Ideella Miljöfond Carlson Världsnaturfonden Banco Etiska Global Banco Etiska Sverige Robur Miljöfond Robur Talenten LF Miljöteknik Under denna period har Folksam Global Miljöfond och AP7 Premiesparfonden givit bäst, eller snarare minst dåligt, resultat, mätt såväl i avkastning som riskfri avkastning (Sharpekvoter). Sämst har LF Miljöteknik presterat Från respektive startdatum I bilagans tabell 2 redovisas fondernas genomsnittliga dagsavkastning räknat från respektive fonds startdatum. Som nämnts varierar fondernas löptider, och tabellen bör främst utnyttjas för jämförelser mellan fond och index under samma tidsperiod. Som tidigare noterats (Naturvårdsverket 2001) kan dock noteras att den genomsnittliga dagliga avkastningen varierar, från toppnoteringen KPA Aktiefond med 0,08% per dag, följt av Carlson Världsnaturfonden med 0,075% per dag, till bottennoteringen Banco Etiska Sverige med - 0,092% per dag. Högsta standardavvikelse har Etix 50 med 0,0208, dock inte dramatiskt högre än standardavvikelsen för Alfred Berg Nordic Index under samma period (0,0185). Lägst standardavvikelse har SEB Miljöfond 0,0103, tätt följd av SPP Aktieindexfond Global Etisk och LF Miljöteknik (båda 0,01073). På dagsbasis varierar fondernas Sharpekvoter från högsta 0,070 för Banco Ideella Miljöfond till Banco Etiska Sverige med -0,047. Men varken topp- eller bottennoteringen skiljer sig väsentligt från t ex Fondförvaltarindex, som under de aktuella perioderna överträffar Banco Ideella Miljöfond, respektive är ännu lägre är Banco Etiska Sverige. I bilagans tabell 3 redovisas den annualiserade avkastningen sedan respektive fonds start, och jämförs med den annualiserade avkastningen från tre olika index för samma tidsperioder. I listan nedan presenteras resultaten i storleksordning. Högst annualiserad avkastning, även i relation med jämförelseindex, har KPA Aktiefond (18,8% där FT World Index givit -7,0), och Carlson Världsnaturfonden (18,8% mot Fondförvaltarindex 15,1). Sämst utveckling har SalusAnsvar Öhman Etisk Index Europa (0,5%, vilket ändå är klart bättre än Financial Times World Index - 13,4), samt Robur Talenten (2,4% där Alfred Bergs Nordic Index gått 7,1). Relevanta jämförelseindex är av stor vikt, och det bör återigen påminnas om att de tre jämförelseindexen som här nyttjats ofta inte stämmer överens med de jämförelseindex som förvaltarna själva valt. I denna jämförelse tycks de nordiska eller svenska fonderna missgynnas av det nor- 18

19 diska indexets starka utveckling, precis som de globala fonderna gynnas av svaga FT World Index. Tabellen nedan listar fonderna med den fond som gått bäst i förhållande till närmsta jämförelseindex (Fondförvaltarindex FFI för fonder med svenskt urval, Alfred Bergs Nordic Index ABNI för nordiska och FT World Index FTWI för globala och europeiska fonder), först. Från resp. start t o m Annualiserad avkastning fond, % Annualiserad avkastning index, % Differens fond - 1:a index Annualiserad avkastning statsskuldsväxel Fond KPA Aktiefond FTWI Folksam Global Miljöfond FTWI SPP/ Storebrand Miljö FTWI SalusAnsvar Ö. Etisk Index Europa FTWI AP7 Premiesparsfonden FTWI Banco Ideella Miljöfond FTWI Banco Etiska Global FTWI SPP Aktieindexfond Global Etisk FTWI UBS Ecoperformance FTWI Carlson Världsnaturfonden FFI Banco Svensk Miljöfond FFI SEB Östersjöfond ABNI LF Miljöteknik ABNI SEB Miljöfond FTWI SalusAnsvar Ö. Nordisk Miljöfond ABNI Etix FFI Robur Miljöfond ABNI Banco Etiska Sverige FFI Robur Talenten ABNI Nedan presenteras fondernas Sharpekvoter, tillsammans med Sharpekvoter för index under samma perioder. Från resp. start t o m Sharpe fond Sharpe FFI Sharpe FTWI Sharpe ABNI Fond KPA Aktiefond Carlson Världsnaturfonden SPP/ Storebrand Miljö Banco Svensk Miljöfond Robur Miljöfond Banco Ideella Miljöfond SEB Östersjöfond UBS Ecoperformance SalusAnsvar Ö. Nordisk Miljöfond SEB Miljöfond Banco Etiska Global LF Miljöteknik Robur Talenten SalusAnsvar Ö. Etisk Index Europa Folksam Global Miljöfond SPP Aktieindexfond Global Etisk AP7 Premiesparsfonden Etix

20 Banco Etiska Sverige Vi manar till stor försiktighet och avråder från övertolkningar av de fall där framräknade Sharpekvoter blir negativa. Dock kan några enkla konklusioner göras: med undantag för Banco Ideella Miljöfond och LF Miljöteknik har samtliga fonder högre Sharpekvot än svenska Fondfö r- valtarindex. Alla fonder utan undantag slår det globala Financial Times World Index. Sex fonder har lägre Sharpekvot än Alfred Bergs Nordic Index, nämligen SEB Miljöfond, Banco Etiska Global, LF Miljöteknik, Robur Talenten, SalusAnsvar Öhman Etisk Index Europa och Banco Etiska Sverige. Mer lättillgänglig - och utan Sharpekvoter - är måhända grafen (bilagan, sid. 26) där var fonds eventuella överavkastning (dvs avkastning minus motsvarande utveckling för en riskfri placering, en 3-månaders statsskuldsväxel) plottas gentemot sin standardavvikelse. 3.3 Fondernas innehav Hur mycket skiljer sig fonderna åt i praktiken? I tabell 8 redovisas de analyserade fondernas fem största innehav. Som synes är skillnaderna små mellan fonderna med svensk eller nordisk urvalsbas. Det har naturligtvis att göra med att den svenska börsen domineras av ett litet antal bolag med internationell utbredning. Dessa bolag har resurser och ett starkt incitament att satsa på miljösidan, samt kanske ännu viktigare på miljörelaterad information. Även i de globala fonderna återkommer vissa företag, i tre av fonderna beror detta på att de baseras på ett och samma urvalsindex. Vissa företag har gjort miljö- och/eller social medvetenhet till en del av sin affärsidé, och placerar sig ofta högt i utvärderingar (men inte alltid i samtliga, vilket ibland ger upphov till förvirring bland de utvärderade företagen). Huruvida dessa företag verkligen är bättre ur miljö och social synvinkel än andra företag är i frånvaro av en objektiv måttstock omöjligt att bedöma. 3.4 Slutsats Under de senaste 36 månaderna varierar fondernas avkastning från 12,2%, Banco Svensk Miljöfond, och -1,1 för SEB Miljöfond. Sharpekvoten är 0,37 samt -0,25. Samtliga fonder har givit bättre avkastning än globala Financial Times World Index, och alla utom SEB Miljöfond bättre än svenska Fondförvaltarindex. Fem fonder har presterat bättre än Alfred Berg Nordic Index. De senaste 12 månaderna har alla fonder givit negativ avkastning. Minst dåliga var Folksam Global Miljöfond (-5,6%, Sharpe -0,48) och AP7 Premiesparfonden (-6,5%, Sharpe -0,58). Mest backade LF Miljöteknik (-33,4%, Sharpe -1,60). 12 av de 19 fonderna presterade bättre än Fondförvaltarindex. Från respektive fonds start fram till och i förhållande till jämförelseindex är KPA Aktiefond och Folksam Globala Miljöfond de fonder som avkastat bäst, + 28,8% samt +15,5% relativt Financial Times World Index. Sämst är Robur Talenten som givit 4,7% lägre avkastning än Alfred Berg Nordic Index. Om man för samma perioder istället jämför fondernas överavkastning, dvs från fondernas avkastning subtraherar avkastningen från en riskfri placering, belägger KPA Aktiefond återigen topplaceringen med 15,0%, följd av SPP/Storebrand Miljöfond, 10,8%. Bo t- tenplaceringen intar Banco Etiska Sverige med -28,4%. En jämförelse av riskjusterad avkastning 20

Etiska fonder Kategorier, metoder och finansiell utveckling Åsa Skillius, Folksam

Etiska fonder Kategorier, metoder och finansiell utveckling Åsa Skillius, Folksam Etiska fonder Kategorier, metoder och finansiell utveckling Åsa Skillius, Folksam FÖRORD 2 SAMMANFATTNING 2 1 ETISKA FONDER OCH SRI 4 1.1 INTRODUKTION 4 1.2 BAKGRUND OCH UTVECKLING 4 1.3 DEFINITIONER OCH

Läs mer

Folksams Etikfondindex. Folksams kapitalförvaltning Rapport 2006. Carina Lundberg Emilie Westholm

Folksams Etikfondindex. Folksams kapitalförvaltning Rapport 2006. Carina Lundberg Emilie Westholm etikfond, klimatarbete, tobak, miljöfond, ideell fond, ansvarsfullt ägande, alkohol, screening,vapen, miljöteknik, kriterier, index, mänskliga rättigheter, korruption, etiska fonder Folksams kapitalförvaltning

Läs mer

Etiska fonder, tredje kvartalet 2002

Etiska fonder, tredje kvartalet 2002 Etiska fonder, tredje kvartalet 2002 Åsa Skillius, Folksam TREDJE KVARTALET 2002 2 SAMMANFATTNING 2 URVAL OCH SAMMANSTÄLLNING 3 NYA FONDER 3 RESULTAT 5 SENASTE TREÅRSPERIODEN 5 SENASTE TVÅÅRSPERIODEN 5

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM

Läs mer

Hållbarhet I N D E C A P

Hållbarhet I N D E C A P HÅLLBARHET 1 Hållbarhet I N D E C A P Indecap står för Independent Capital. Företaget grundades 2002 och ägs till största delen av en majoritet av Sveriges sparbanker. Hållbara och ansvarsfulla investeringar

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar OPTIMIZED PORTFOLIO MANAGEMENT STOCKHOLM AB Fastställd av Styrelsen för Optimized Portfolio Management Stockholm AB Datum 21 februari 2019 Senast antagen 21 februari

Läs mer

Hållbarhetspolicy för SEB:s fondbolag. Hållbarhetspolicy för SEB Investment Management AB

Hållbarhetspolicy för SEB:s fondbolag. Hållbarhetspolicy för SEB Investment Management AB Hållbarhetspolicy för SEB Investment Management AB December 2017 Antagen av styrelsen för SEB Investment Management AB ( fondbolaget ) den 23 februari 2010. Senast reviderad den 15 december 2017. Fondbolagets

Läs mer

ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING

ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING ENF ETISKA NÄMNDEN FÖR FONDMARKNADSFÖRING VÄGLEDANDE UTTALANDE avgivet den 19 januari 2004 i ärende 1/03 angående marknadsföringen av etiska fonder Sökande Konsumentverket/KO Bakgrund och frågeställningar

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2011

Avgifterna på fondmarknaden 2011 Avgifterna på fondmarknaden 2011 1 AMF Fonder 2 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande

Läs mer

Basfonden. Basfonden. Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar.

Basfonden. Basfonden. Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar. Basfonden Basfonden Ge ditt sparande en stabil bas investera i en systematiskt förvaltad blandfond med exponering mot flera olika tillgångar. Marknadsföringsbroschyr Grunden för all framgångsrik förvaltning

Läs mer

Norron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget )

Norron AB. Hållbarhetspolicy och policy för ansvarsfulla investeringar. Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr ( Bolaget ) Norron AB och policy för ansvarsfulla investeringar Fastställd av styrelsen i Norron AB, org. nr 556812-4209 ( Bolaget ) den 11 juni 2018 Riktlinjerna ska, minst en gång per år, föredras och fastställas

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Europa och Folksams Aktiefond Europa

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Europa och Folksams Aktiefond Europa Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Europa och Folksams Aktiefond Europa Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Europa (Indexfond

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Stockholm augusti 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Globala Aktiefond med en ny fond, Swedbank Robur Access Global (Access

Läs mer

Hållbarhetspolicy för SEB:s fondbolag. Hållbarhetspolicy för SEB Investment Management AB

Hållbarhetspolicy för SEB:s fondbolag. Hållbarhetspolicy för SEB Investment Management AB Hållbarhetspolicy för SEB Investment Management AB December 2017 Antagen av styrelsen för SEB Investment Management AB ( fondbolaget ) den 23 februari 2010. Senast reviderad den 15 december 2017. Fondbolagets

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Sverige och Folksams Aktiefond Sverige Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Sverige (Indexfond

Läs mer

Portföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden

Portföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden Portföljsammanställning för avseende perioden Informationen i denna rapport innehåller kurser och värden. Värderingar av instrument är förvaltares rapporterade värden och Investment Consulting Group AB

Läs mer

NAVENTI FONDUTBUD VÅREN 2019

NAVENTI FONDUTBUD VÅREN 2019 NAVENTI FONDUTBUD VÅREN 2019 OM NAVENTI FONDER Naventi Fonder AB är ett svenskt fondbolag som grundades år 2002 och vars ägare är operativt verksamma i bolaget. Vår affärsidé är att erbjuda sparande i

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Miljöhänsyn i fondsparande

Miljöhänsyn i fondsparande Miljöhänsyn i fondsparande Avkastning och risk i nordiska miljöfonder 5134 RAPPORT Miljöhänsyn i fondsparande Avkastning och risk i nordiska miljöfonder Beställningsadress Naturvårdsverket Kundtjänst SE-106

Läs mer

Avstå-fonder, bäst-i-klassen fonder, ideella fonder, miljöteknikfonder,

Avstå-fonder, bäst-i-klassen fonder, ideella fonder, miljöteknikfonder, Avstå-fonder, bäst-i-klassen fonder, ideella fonder, miljöteknikfonder, avkastning, utveckling Folksam kapitalförvaltning Rapport 2004:1 Etiska fonder Fjärde kvartalet 2003 2 3 Sammanfattning... 4 Etiska

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Halvårsredogörelse för Carlsson Norén Aktiv Allokering. (Organisationsnummer )

Halvårsredogörelse för Carlsson Norén Aktiv Allokering. (Organisationsnummer ) Halvårsredogörelse för 2016 Carlsson Norén Aktiv Allokering (Organisationsnummer 515602-7293) Förvaltarkommentar halvårsredogörelse 2016 Inledning Fonden Carlsson Norén Aktiv Allokering ( Fonden ) bygger

Läs mer

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR

POLICY FÖR TLTH:S PLACERINGAR Inledning 3 Etiska hänsynstaganden 3 Rapportering och uppföljning 3 Fördelning av ansvar och befogenheter 3 Definitioner av risk 4 Önskad placeringsstrategi 5 Policy för Teknologkårens placeringar 2 (6)

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2017

Avgifterna på fondmarknaden 2017 Avgifterna på fondmarknaden Innehåll 2 sid 3 sid 4 sid 5 sid 7 sid 9 sid 10 sid 10 sid 12 sid 14 sid 16 Trender Sammanfattning Om rapporten Svenskarnas sparande i fonder Antalet fonder Utvecklingen av

Läs mer

Information om fondförändringar (fondförsäkring)

Information om fondförändringar (fondförsäkring) Information om fondförändringar (fondförsäkring) 1 (5) Med anledning av ett nytt europeiskt regelverk (UCITS IV* ) samt en förändrad svensk skattelagstiftning för fonder har fondbolaget SEB Investment

Läs mer

Utbud hållbara och etiska fonder Integrering av hållbarhet i SEB:s fonder

Utbud hållbara och etiska fonder Integrering av hållbarhet i SEB:s fonder Utbud hållbara och etiska fonder Integrering av hållbarhet i SEB:s fonder SEB Investment Management AB. Godkänt för distribution i Sverige. Daterad 2018-11-21 Integrering hållbarhet Vårt sätt att integrera

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING Regler för kapitalförvaltningen Antagen av kommunstyrelsen 2016-10-03 183 Innehållsförteckning Regler för kapitalförvaltningen... 1 1 Inledning... 2 2 Tillåtna tillgångsslag... 2 2.1 Fördelning av det

Läs mer

Frågor och svar om standard för hållbarhetsinformation

Frågor och svar om standard för hållbarhetsinformation Senast uppdaterad: 2018-04-20 Frågor och svar om standard för hållbarhetsinformation Följande promemoria innehåller frågor som har ställts om hur föreningens standard för hållbarhetsinformation ska fyllas

Läs mer

NAVENTI FONDUTBUD HÖSTEN 2018

NAVENTI FONDUTBUD HÖSTEN 2018 NAVENTI FONDUTBUD HÖSTEN 2018 OM NAVENTI FONDER Naventi Fonder AB är ett svenskt fondbolag som grundades år 2002 och vars ägare är operativt verksamma i bolaget. Vår affärsidé är att erbjuda sparande i

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Globalfond MEGA

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Globalfond MEGA Stockholm september 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Världen och Swedbank Robur Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Tjänstemannafond Världen med Swedbank

Läs mer

Aktiv förvaltning vs. index

Aktiv förvaltning vs. index GUIDE: Aktiv förvaltning vs. index Sanningar & myter AKTIV FÖRVALTNING VS INDEX 1 Gör ett aktivt val! Går det att slå index med aktiv förvaltning? Är billigast bäst i längden? förvaltare har problem att

Läs mer

Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar

Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar Kyrkans pensionskassas policy för hållbara investeringar Fastställd av styrelsen 2017-05-12 Kyrkans pensionskassa har antagit en hållbarhetsstrategi för alla sina placeringar som: Ingår i Placeringsriktlinjer

Läs mer

Avgifterna på fondmarknaden 2012

Avgifterna på fondmarknaden 2012 Avgifterna på fondmarknaden 2012 En rapport gjord av AMF Fonder sid 1 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för sjätte året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas.

Läs mer

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktiecafé 19 januari 2015 Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktieportfölj kontra aktiefond Aktiefond medför att man enkelt kan investera i en mängd olika bolag utan att själv behöva analysera

Läs mer

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament

Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Policy kring hantering av intressekonflikter och incitament Svensk Värdepappersservice (SVP) Ansvarig utgivare Styrelsen Avdelning - Uppdaterad 2014-11-05 1.1 Inledning I fall där ett värdepappersföretag

Läs mer

Aktiv förvaltning vs. index

Aktiv förvaltning vs. index GUIDE: Aktiv förvaltning vs. index Sanningar & myter AKTIV FÖRVALTNING VS INDEX 1 Gör ett aktivt val! Går det att slå index med aktiv förvaltning? Är billigast bäst i längden? förvaltare har problem att

Läs mer

Månadsbrev december 2018

Månadsbrev december 2018 Månadsbrev december 2018 December blev en tråkig månad på aktiemarknader världen över. S&P 500 var ner 9,2 procent i december och även vår svenska aktiemarknad var kraftigt. Bidragande orsaker var ökad

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan

Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan Stockholm augusti 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar Folksams Aktiefond Japan Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Aktiefond Japan med en ny fond, Swedbank Robur Access Japan (Access

Läs mer

Månadsbrev november 2018

Månadsbrev november 2018 Månadsbrev november 2018 November inleddes precis som oktober med hög volatilitet och orolig handel på världens börser. S&P 500 föll under månaden tillbaka till de lägsta nivåer som indexet handlade på

Läs mer

Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn

Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn Stockholm augusti 2013 1(4) Den 17 oktober slås Ethica Offensiv ihop med Ethica Sverige Global som sedan ändrar placeringsinriktning och namn Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Examensfrågor: Fondspara

Examensfrågor: Fondspara Examensfrågor: Fondspara Det finns över 3000 fonder på den svenska marknaden med olika inriktning. Strax över 70 procent av alla barn har sparande i fonder. Nu till frågorna G Ska man välja att spara i

Läs mer

Sjöräddningssällskapets riktlinjer för kapitalförvaltning

Sjöräddningssällskapets riktlinjer för kapitalförvaltning Sjöräddningssällskapets riktlinjer för kapitalförvaltning Kontakt; Sjöräddningssällskapet Jeanette Liljedahl jeanette.liljedahl@ssrs.se Ansvarig; Sjöräddningssällskapets styrelse Antagen av Sjöräddningssällskapets

Läs mer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer

Placeringspolicy, etiska riktlinjer Placeringspolicy, etiska riktlinjer Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2012-06-15 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll Allmänt... 1 Förvaltningsorganisation...

Läs mer

Månadsbrev januari 2019

Månadsbrev januari 2019 Månadsbrev januari 2019 Januari 2019 blev en stark månad för världens aktiemarknader med en ordentlig rekyl efter det svaga årsslutet. S&P 500 uppvisade sin bästa månad sedan 1987 och slutade på strax

Läs mer

Månadsbrev januari 2018

Månadsbrev januari 2018 Månadsbrev januari 2018 Året startade med stigande kurser och global optimism. Några dagar innan månadens slut hade det amerikanska S&P-indexet stigit till nytt rekord, upp 7,45 procent sedan årets början.

Läs mer

- Portföljuppdatering för

- Portföljuppdatering för - Portföljuppdatering för 2012-3 år 5 år 10 år N/A N/A 2012 (EUR, %) Utveckling Risk Save Earth Fund +13,8 9,4 MSCI World Net +14,0 9,9 Överavkastning +-0,2 Kort om fonden Placeringsinriktning Save Earth

Läs mer

Basfakta för investerare

Basfakta för investerare 1(2) Basfakta för investerare ett dotterbolag i Svenska Handelsbanken Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna fond. Detta är inte reklammaterial. Det är information

Läs mer

Månadsbrev juli Jan Rosenqvist

Månadsbrev juli Jan Rosenqvist Månadsbrev juli 2018 Halvårsskiftet har passerat och nu har de flesta bolagen rapporterat sina resultat för perioden. Överlag har rapporterna kommit in bättre än väntat, men givetvis har vissa bolag levererat

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Placeringspolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions styrelse 2012-06-02 Dokumentansvarig: Ekonomichef Innehåll Syfte... 2 Förvaltningsmål...

Läs mer

SRI-rapport 31 december 2013

SRI-rapport 31 december 2013 SRI-rapport 31 december 2013 Lidköpings kommun Agenta 08-402 19 00 www.agenta.nu Bakgrund Agenta har i samarbete med GES Investment Services genomfört en etisk screening av Agenta Svenska Aktier, Agenta

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i KPA Etisk Blandfond 1, Folksams Förvaltningsfond och KPA Etisk Blandfond 2

Viktig information till dig som sparar i KPA Etisk Blandfond 1, Folksams Förvaltningsfond och KPA Etisk Blandfond 2 Stockholm augusti 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i KPA Etisk Blandfond 1, Folksams Förvaltningsfond och KPA Etisk Blandfond 2 Vi har beslutat att sammanlägga KPA Etisk Blandfond 1 och

Läs mer

Naturskyddsföreningens svar på remiss gällande Nordisk Miljömärknings förslag på kriterier för investeringsfonder, version 1.0

Naturskyddsföreningens svar på remiss gällande Nordisk Miljömärknings förslag på kriterier för investeringsfonder, version 1.0 Miljömärkning Sverige AB Per Sandell per.sandell@svanen.se 2017-03-02 Naturskyddsföreningens svar på remiss gällande Nordisk Miljömärknings förslag på kriterier för investeringsfonder, version 1.0 Naturskyddsföreningen

Läs mer

Månadsbrev mars Jan Rosenqvist, Granit Fonder

Månadsbrev mars Jan Rosenqvist, Granit Fonder Månadsbrev mars 2018 OSÄKERHETEN ÖKAR Det är fortsatt nervöst på världens börser när hotet om ett utökat handelskrig ökar. Första kvartalet har varit volatilt och efter den inledande kursuppgången är nu

Läs mer

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Placeringspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Lars Lundquist Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Allmänt... 1 2 Förvaltningsorganisation... 1 3 Placeringspolicyns

Läs mer

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Trend Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Fonderna investerar i olika aktieoch obligationsfonder enligt en förvaltningsmodell som syftar till att fånga upp positiva trender i marknaden och undvika nedgångar.

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens aktieägarengagemang

Riktlinjer för fondbolagens aktieägarengagemang Riktlinjer för fondbolagens aktieägarengagemang Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 13 maj 2019. DAVID BAGARES GATA 3, SE-111 38 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång

XACT Bull och XACT Bear. Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång XACT Bull och XACT Bear Så fungerar XACTs börshandlade fonder med hävstång 1 Så fungerar fonder med hävstång Den här broschyren är avsedd att ge en beskrivning av XACTs börshandlade fonder ( Exchange Traded

Läs mer

Handledning för broschyren Fonder

Handledning för broschyren Fonder Handledning för broschyren Fonder Broschyren Fonder är framtagen av Fondbolagens förening i samarbete med det landsomfattande nätverket Gilla Din Ekonomi som drivs av Finansinspektionen. Broschyren innehåller

Läs mer

Månadsbrev augusti 2018

Månadsbrev augusti 2018 Månadsbrev augusti 2018 Efter en lång och het sommar närmar sig nu hösten. Augusti innehar stigande kurser för samtliga våra fonder. På den politiska arenan ökar spänningen, inte minst gäller det vårt

Läs mer

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE

Fondspara 2010. råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE Fondspara 2010 råd, tips & nyheter FONDSPARA.SE 1 Välkommen till Fondspara 2010 Du håller i din hand en liten folder som innehåller det viktigaste att känna till om fondsparande. Alla kan genom att spara

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Banco Etisk Europa och Swedbank Robur Ethica Sverige Global

Viktig information till dig som sparar i Banco Etisk Europa och Swedbank Robur Ethica Sverige Global Stockholm december 2012 1(4) Viktig information till dig som sparar i Banco Etisk Europa och Swedbank Robur Ethica Sverige Global Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder

Läs mer

Cicero Fonder AB, organisationsnummer 556588-8731, ett dotterbolag till Cicero Holding AB.

Cicero Fonder AB, organisationsnummer 556588-8731, ett dotterbolag till Cicero Holding AB. Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna fond. Faktabladet är inte reklammaterial. Det är information som krävs enligt lag för att hjälpa dig att förstå vad en investering

Läs mer

Så får du pengar att växa

Så får du pengar att växa Så får du pengar att växa Sammanfattning Genom att spara regelbundet, vara långsiktig och ta hänsyn till avgifter kan även ett blygsamt men regelbundet sparande med tiden växa till ett betydande belopp.

Läs mer

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL

FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL Region Skåne 1999 12 06 Adm. ledningsstaben Regionstyrelsen beslöt 1999-12-14 att anta föreskrifter för förvaltning av stiftelsekapital FÖRESKRIFTER FÖR REGION SKÅNES FÖRVALTNING AV STIFTELSEKAPITAL 1.

Läs mer

Etiska fonder 2005 Åsa Skillius

Etiska fonder 2005 Åsa Skillius Etiska fonder 2005 Åsa Skillius SAMMANFATTNING 2 ETISKA FONDER 3 ANTAL OCH VOLYM 3 Förändringar 3 URVAL OCH SAMMANSTÄLLNING 3 AVKASTNING 4 Senaste tioårsperioden 4 Senaste femårsperioden 4 Senaste fyraårsperioden

Läs mer

Fonden väljer in (Guidelines in English are available on Swesif s website) Fonden väljer in

Fonden väljer in (Guidelines in English are available on Swesif s website) Fonden väljer in Hållbarhetsprofilen förslag Text i de streckade rutorna samt röd text innehåller förslag på hjälptexter för den som ska fylla i. Dessa syns inte för kunden i den färdiga hållbarhetsprofilen. Den färdiga

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

Månadsbrev augusti 2017

Månadsbrev augusti 2017 Månadsbrev augusti 2017 Efter en stark inledning på året har sommarens utveckling varit av den svagare karaktären. Stockholmsbörsen har sedan 1 juni fallit med ca 5,6 procent, där en av de bidragande orsakerna

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien Stockholm juni 2015 1(4) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Indexfond Asien och Folksams Aktiefond Asien Vi har beslutat att sammanlägga Swedbank Robur Indexfond Asien (Indexfond Asien)

Läs mer

Spar Räntefonden 13 Spar Sverigefonden 14 Spar Världsfonden 15 Spar Realräntefonden 16 Spar Fastighetsfonden 17

Spar Räntefonden 13 Spar Sverigefonden 14 Spar Världsfonden 15 Spar Realräntefonden 16 Spar Fastighetsfonden 17 Innehållsförteckning Folksam Aktiefond Sverige 2 Folksam Aktiefond Europa 3 Folksam Aktiefond USA 4 Folksam Förvaltningsfond 5 Folksam Obligationsfond 6 Folksam Penningmarknadsfond 7 Folksam Idrottsfond

Läs mer

Månadsbrev april 2018

Månadsbrev april 2018 Månadsbrev april 2018 Året har börjat relativt bra för aktier. Efter fyra månader är nu börsen på plus trots alla dramatiska utspel om handelskrig från Trump samt oro för stigande räntor. Här i Sverige

Läs mer

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Björn Lind Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Placeringspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen Dokumentägare: Björn Lind Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Placeringspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2017-06-14 Dokumentägare: Björn Lind Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Allmänt... 1 2 Förvaltningsorganisation... 1 3 Placeringspolicyns

Läs mer

Sundsva ll 6 februari 2019

Sundsva ll 6 februari 2019 Sundsva ll 6 februari 2019 2 2 Om Cicero Fonder Privatägd och oberoende svensk fondförvaltare sedan år 2000 Specialiserad på aktiv förvaltning av svenska/nordiska aktieoch räntefonder, globala aktiefonder

Läs mer

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn

Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn Halvårsberättelse 2011 Fonden eturn BOX 24150, 104 51 STOCKHOLM, SWEDEN PHONE +46 8 55 11 54 90 www.eturn.se 1 1 Förvaltarna har ordet Under första halvåret 2011 har de nordiska börserna pendlat mellan

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad

Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Stockholm juni 2012 1 (3) Viktig information till dig som sparar i Swedbank Robur Ethica Balanserad Vi arbetar ständigt med att utveckla vår förvaltning och de tjänster vi levererar till våra kunder. Som

Läs mer

Ansvarsfulla investeringar

Ansvarsfulla investeringar 1 (5) Ansvarsfulla investeringar Allmänt Direkta aktie- och ränteplaceringar Bästa praxis och rutiner inom ansvarsfulla investeringar har utvecklats markant under de senaste åren. Principerna för ansvarsfulla

Läs mer

IKC Global Infrastructure

IKC Global Infrastructure Uppdaterad 2019-03-21 AKTIEFONDER 933416 - IKC Global Infrastructure Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Fondallokering 2014-02-17

Fondallokering 2014-02-17 Fondallokering 2014-02-17 1 Stellum Låg... 2 1.1 Förvaltningsmål och riskprofil... 2 1.2 Värdering och jämförelseindex... 2 1.3 Aktuell fondallokering... 2 1.4 Portföljens prestanda jämfört med jämförelseindex...

Läs mer

Månadsbrev oktober 2018

Månadsbrev oktober 2018 Månadsbrev oktober 2018 Det har varit dramatiska veckor och extrema kursrörelser, globalt, i Sverige och givetvis även för småbolag. I USA lyckades företagsrapporterna överlag inte infria marknadens skyhögt

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Sverige och Swedbank Robur Sverigefond MEGA

Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Sverige och Swedbank Robur Sverigefond MEGA Stockholm september 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Tjänstemannafond Sverige och Swedbank Robur Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Tjänstemannafond Sverige med Swedbank

Läs mer

Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet

Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet Statistik över hållbara fonder inom premiepensionssystemet Denna promemoria innehåller statistik om etiska fonder inom premiepensionssystemet. Som etiska fonder räknas de fonder som har fått en M/Emärkning

Läs mer

NAVENTI GLOBAL FÖRETAGSOBLIGATIONSFOND

NAVENTI GLOBAL FÖRETAGSOBLIGATIONSFOND NAVENTI FONDUTBUD OM NAVENTI FONDER Naventi Fonder AB är ett svenskt fondbolag som grundades år 2002 och vars ägare är operativt verksamma i bolaget. Vår affärsidé är att erbjuda sparande i aktivt förvaltade

Läs mer

Till Dig som andelsägare i Öhman Etisk Global

Till Dig som andelsägare i Öhman Etisk Global Stockholm den 19 april 2018 Till Dig som andelsägare i Öhman Etisk Global 1. Bakgrund och syfte I samband med en översyn och konsolidering av E. Öhman J:or Fonder AB:s (Öhman) fondutbud, framförallt i

Läs mer

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100

Trend. Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Trend Granit Trend 50 / Granit Trend 100 Fonderna investerar i olika aktieoch obligationsfonder enligt en förvaltningsmodell som syftar till att fånga upp positiva trender i marknaden och undvika nedgångar.

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Policy för Ansvarsfulla investeringar

Policy för Ansvarsfulla investeringar v Policy för Ansvarsfulla investeringar Fastställd av styrelsen i Xact Kapitalförvaltning AB (fondbolaget eller Xact Kapitalförvaltning) den 31 maj 2017. Värdegrund Fondbolagets uppfattning är att ett

Läs mer

Månadsbrev september 2018

Månadsbrev september 2018 Månadsbrev september 2018 LUGN SEPTEMBER MED STIGANDE KURSER September innebar fortsatt låg volatilitet på aktiemarknaden med generellt svagt stigande kurser på utvecklade marknader. Värt att notera var

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

Månadsbrev september 2017

Månadsbrev september 2017 Månadsbrev september 2017 September blev en stark månad. Alla Granit fonder steg under september. Starkast var Granit Småbolag som steg drygt 4 procent. Även Granit Global 85 och Trend 100 hade fina uppgångar.

Läs mer

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid

Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid Stockholm augusti 2012 1 (3) Viktig information för dig som sparar i Swedbank Robur Action och Swedbank Robur Solid Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet.

Läs mer

Månadsbrev februari 2018

Månadsbrev februari 2018 Månadsbrev februari 2018 Efter en mycket stark inledning på året med global optimism och god börsutveckling under årets första månad förbyttes stämningen i februari till oro för ökande inflation och därmed

Läs mer

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6)

Ägarpolicy 2013. Ägarpolicy Fastställd av styrelsen 2012-12-06 Ersätter beslut av styrelsen 2011-12-06 1(6) 2013 Ägarpolicy 1(6) 2(6) 1. Ägarpolicy för Sjunde AP-fonden 1.1 Inledning Ägarpolicyn anger riktlinjer för hur AP7 ska ta det ägaransvar som följer av innehaven i de fonder som fonden förvaltar. Ägaransvaret

Läs mer

Ta höjd för ett smart sparande. kpa smartpension pensionsförsäkringen som följer ditt liv

Ta höjd för ett smart sparande. kpa smartpension pensionsförsäkringen som följer ditt liv Ta höjd för ett smart sparande kpa smartpension pensionsförsäkringen som följer ditt liv Trygga din tjänstepension på ett smart och smidigt sätt Det är din arbetsgivare som betalar din tjänstepension,

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Dessa riktlinjer är fastställda av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 21 november 2014 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

Öhman Företagsobligationsfond

Öhman Företagsobligationsfond Uppdaterad 2019-02-20 RÄNTEFONDER 104786 - Öhman Företagsobligationsfond Fondfaktablad Fondfakta från fondbolagen och av oss beräknade risk- och värdeutvecklingsmått. Det är information som kan ligga till

Läs mer

Hållbara och ansvarfulla investeringar

Hållbara och ansvarfulla investeringar Hållbara och ansvarfulla investeringar En översikt Sammanställt av: Frank Eriksson-Wingårdh Praktikant VT14 Global Utmaning är en fristående tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv

Läs mer