E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna?"

Transkript

1 KARTLÄGGNING E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? E-FÖRVALTNING OCH E-TJÄNSTER I KOMMUNERNA 2014 E-tjänster och appar E-tjänster och appar 1

2 Förord De senaste åren har det skett en fantastisk utveckling kopplat till ny teknik, digitalisering och internet. Det har gjort att vi i Sverige idag flitigt använder internet och våra smarta telefoner för att sköta våra ärenden, söka information, boka och betala, när och där det passar var och en av oss. Det offentliga behöver hänga med i denna utveckling för att möta upp förväntningarna och ta vara på alla de möjligheter som digitaliseringen ger. Denna rapport visar hur långt kommunerna har kommit i arbetet med att utveckla verksamheten med stöd av digitalisering, att erbjuda e-tjänster och appar. Kartläggningen, som till del är en uppföljning av en enkätstudie från 2011, visar att arbetet går framåt på många sätt. Men den visar också att det är stora skillnader mellan mindre och större kommuner. Glädjande i detta sammanhang är att samverkan mellan kommunerna ökar, särskilt bland de mindre kommunerna, då detta är en viktig nyckel för att få med alla kommuner i utvecklingen. I rapporten mäts förekomsten av e-tjänster i landets kommuner, vilket ses som en indikator på hur arbetet med e-samhället fortskrider. Utveckling av kommuners verksamhet med stöd av digitalisering kräver en förändring av arbetssätt i många delar av organisationen, och ett stort antal e-tjänster ger inte med automatik en högre nytta för invånare och företag. Vi ser att ett viktigt utvecklingsområde för kommande rapportering på området inkluderar att tydligare också mäta den nytta som e-tjänsterna ger. Stockholm juni 2014 Per Mosseby Avdelningen för digitalisering E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 2

3 Övergripande iakttagelser Strategi och prioritering Samverkan 57 procent av kommunerna uppger att utvecklingen av e-förvaltning har hög eller mycket hög prioritet. 84 procent av kommunerna med fler än invånare prioriterar arbetet e-förvaltningsarbetet högt eller mycket högt. Var femte kommun har tagit fram en egen e-strategi. 76 procent av kommunerna har utsett en ansvarig för e-förvaltningsarbetet. Samverkan mellan kommunerna ökar generellt inom e- förvaltningsområdet. Andelen mindre kommuner som samverkar har ökat kraftigt sedan Vanligast är att samverka kring upphandling, vilket 76 procent av kommunerna gör. Sju av tio kommuner samverkar kring drift och förvaltning av it-system samt vid utveckling av e-tjänster. Fyra av fem kommuner deltar i arbete kring en regional digital agenda. E-tjänster Drygt fyra av fem kommuner tillhandahåller e-tjänster. Kommunerna erbjuder allt från noll till 140 e-tjänster. Medelvärdet av erbjudna e-tjänster för kommuner som erbjuder e-tjänster är 24 stycken. De vanligast förekommande e-tjänsterna är e-tjänst för att boka och låna om böcker (68 procent), låna e-böcker och andra digitala medier (63 procent) samt ansökan till förskola (58 procent). Mobilapplikationer 46 procent av kommunerna erbjuder mobilapplikationer. En ökning med 31 procent sedan E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 3

4 Kommunranking e-tjänster och appar Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Skellefteå kommun, Stockholms stad, Tyresö kommun och Umeå kommun toppar rankinglista kring utbud av e- tjänster och appar. Uppföljning av särskilda satsningsområden 19 procent av kommunerna har påbörjat ett arbete för att ansluta till Mina meddelanden. 53 procent av kommunerna har påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv. I var tredje kommun pågår aktiviteter kring öppna data, men endast åtta procent av kommunerna tillhandahåller idag öppna data. 70 procent av kommunerna erbjuder digitala verktyg för medborgardialog. 62 procent gör detta via sociala medier, 25 procent via specifika ITlösningar. Fyra av fem kommuner har försett sina förtroendevalda med digitala verktyg i form av läs- och surfplattor i vissa eller samtligaav sina styrelser och nämnder. Närmare tre av fyra kommuner upphandlar elektroniskt i ganska stor eller mycket stor omfattning. 77 procent av kommunerna anger att de påbörjat omställningen från analoga till digitala trygghetslarm. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 4

5 Inledning Denna rapport ger en överblick av kommunernas arbete med digitalisering, e-förvaltning och e-tjänster. Med e-förvaltning avses verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerat med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Med e-tjänst avses en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt, ofta via kommunens webbplats, ibland som en mobilapplikation (app). En e-tjänst kan till exempel erbjuda information direkt på webbplatsen, vara en del av en ärendehanteringsprocess och ibland kräva inloggning. Med en e-tjänst avses inte nedladdningsbara blanketter eller formulär som skrivs ut och sparas på datorn för att skickas in separat via brev eller e-post. Som e-tjänst avses heller inte länk på webbplats till e-postprogram. Rapporten baseras på en enkätstudie som genomfördes bland Sveriges kommuner under den tidiga delen av våren Enkäten riktade sig till kommundirektören som med hjälp av personer ansvariga för e-förvaltningsfrågor i kommunen har besvarat enkäten. Resultaten och analysen av enkäten beskrivs i denna rapport och dess bilagor. Resultaten har, där så varit möjligt, jämförts med den av SKL genomförda enkätstudien E- förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 för att påvisa eventuella trender eller förändringar. En storleksindelning av kommunerna har gjorts för att möjligöra analys gentemot kommunstorlek. Följande indelning har använts: invånare invånare invånare invånare < invånare E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 5

6 Svarsfrekvens Enkäten skickades till landets alla 290 kommuner och av dessa besvarade totalt 220 kommuner enkäten i sin helhet, vilket gav en svarsfrekvens på 76 procent. Elva kommuner besvarade enbart någon eller några av enkätens frågor, medan andelen kommuner som inte alls skickade tillbaka något svar var 20 procent. Kommuner i samtliga storlekskategorier har besvarat enkäten. Figur 1 beskriver svarsfrekvensen bland kommunerna, sorterade på kommunstorlek och med jämförelse mot 2011 års enkät besvarade 81 procent av kommunerna en eller flera frågor, vilket gör de båda enkäternas resultat jämförbara. I årets enkät har 36 kommuner deltagit som inte deltog i 2011 års enkät. Figur 1. Andel svarande per kommungrupp. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 6

7 Strategi, prioritering och ansvar Prioritering av arbetet med att utveckla e-förvaltning En majoritet av kommunerna prioriterar e-förvaltningsarbetet högt. 57 procent av de svarande kommunerna anser att arbetet med att utveckla e-förvaltning är mycket högt eller ganska högt prioriterat, vilket dock är en minskning med sex procent jämfört med Det är bara sju procent av kommunerna som anger att de prioriterar e-förvaltning ganska lågt eller mycket lågt, att jämföra med 35 procent år 2011 (figur 2). Figur 2. Prioritering av arbetet med att utveckla e-förvaltning (Antal svarande: 229 kommuner). En jämförelse med 2011 försvåras genom att svarsalternativet varken låg eller hög prioritet tillkommit i årets enkät, vilket 34 procent av kommunerna har svarat. I vilken utsträckning som kommunerna prioriterar e-förvaltning skiljer sig stort mellan större och mindre kommuner. Figur 3 visar att 84 procent av de kommuner som har fler än invånare har hög eller mycket hög prioritet på frågorna. Bland kommuner med mindre än invånare är motsvarande andel 40 procent. Hos kommunerna med färre än invånare är det betydligt vanligare att uppfatta sin prioritering av e- förvaltningsarbetet som ganska låg prioritet eller varken hög eller låg prioritet. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 7

8 Figur 3. Andel kommuner som prioriterar arbetet med att utveckla e-förvaltning sorterat på kommunstorlek (Antal svarande: 229 kommuner). Figur 4. Kommuners prioritering av arbetet med e-förvaltning (Antal svarande 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 8

9 Strategi för utveckling av e-förvaltning Var femte kommun har tagit fram en egen strategi som styr deras arbete med e- förvaltning och ytterligare 36 procent anger att arbete pågår med att ta fram en strategi. Dessa siffror är relativt likvärdiga med dem från procent av kommunerna har antagit SKL:s Strategi för e-samhället (2011) (figur 5). Figur 5. Andel kommuner med strategier för utveckling av e-förvaltning. Notera att kommunerna har kunnat uppge flera alternativ på frågan (förutom Nej och Arbete pågår), därför kan procentsumman bli större än 100 (antal svarande: 229 kommuner). Större kommuner har i större utsträckning egna strategier, samtidigt som det är främst i de mindre kommunera som det nu pågår ett arbete med att ta fram nya strategier (figur 6). Figur 6. Andel kommuner som har en strategi för e-förvaltning (Antal svarande: 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 9

10 Ansvar för e-förvaltning Fler kommuner har utsett ansvariga för arbetet med att utveckla e-förvaltning, jämfört med procent av kommunerna anger att de har utsett en ansvarig för arbetet, vilket kan jämföras med 65 procent år På frågan om var ansvarig befinner sig i organisationen har kommunerna haft möjlighet att uppge flera alternativ. Liksom år 2011 är det vanligast att ansvaret för e-förvaltningsarbetet vilar på kommun- och stadsledningskontoret och kommunens ledningsgrupp (figur 7). Figur 7. Fördelning av ansvar för arbetet med att utveckla e-förvaltning 2014 och Notera att kommunerna har kunnat uppge flera alternativ på frågan (förutom Nej), därför är den totala procentsumman större än 100 (Antal svarande: 229 Kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 10

11 Samverkan Samverkan mellan kommunerna har ökat generellt inom e-förvaltningsområdet jämfört med Vanligast är att samverka kring upphandling, vilket 76 procent av kommunerna anger att de gör i någon form. Sju av tio kommuner samverkar kring drift och förvaltning av it-system respektive utveckling av e-tjänster. Det sker också samverkan kring drift och förvaltning av it-infrastruktur (65 procent) och drift och förvaltning av e-tjänster (53 procent). (figur 8). Figur 8. (Antal svarande kommuner för de olika utvecklingsområdena i den ordning de förekommer i diagramet uppifrån: 227, 223, 224, 222, 218, 214). Olika samverkansformer Det är vanligast att kommuner samverkar med en eller flera kommuner, vilket framgår i Figur 9. Så sker i 58 procent av kommunerna kring upphandling och i ungefär hälften av kommunerna kring utveckling av e-tjänster och drift och förvaltning av it-system och itinfrastruktur. Var femte kommun samverkar inom en gemensam nämnd kring drift- och förvaltning av e-tjänster, it-system, it-infrastruktur respektive upphandling. Drygt 20 procent av kommunera samverkar inom kommunförbund och regionala samverkansorgan kring utveckling av e-tjänster. Men i övrigt anges inte denna samverkansform i så stor utsträckning inom övriga områden. En liten andel av kommunerna uppger att de samverkar med landsting. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 11

12 Figur 9. Andel kommuner som samverkar inom olika samverkansformer. Notera att kommunerna kunnat uppge flera alternativ, därför kan procentsumman bli högre än 100. (Antal svarande kommuner 2014 för olika områdena i den ordning de förekommer i diagramet: 224, 218, 223, 222, 227, 214) Samverkan med en eller flera kommuner har sedan 2011 ökat generellt och särskilt kring upphandling (20 procent) och utveckling av e-tjänster (17 procent) se tabell 1. Samverkan i gemensam nämnd eller kommunalförbund har också ökat men i mindre omfattning. När det gäller samverkan inom kommunförbund och regionala samverkansorgan uppträder en mer splittrad bild, där samverkan kring utveckling och förvaltning av e-tjänster har ökat med 9 procent, samtidigt som samverkan kring drift och förvaltning av it-infrastruktur har minskat med tio procent. Samverkan med landstingen verkar oförändrad eller har minskat. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 12

13 Förändring i samverkan sedan 2011 Utveckling av e- tjänster Drift och förvaltning av e- tjänster Drift och förvaltning ITinfrastruktur Upphandlin g Annat Med en eller flera kommuner I gemensam nämnd/ kommunalförbund Inom kommunförbund/ regionala samverkansorgan Samverkan med landsting +17% +7% +9% +20% +9% +6% +5% +6% +6% +3% +9% +3% -10% 0% -2% +2% -3% -11% -1% -9% Tabell 1. Förändring i procent avsamverkan sedan 2011 för olika områden inom e-förvaltning. Antal svarande kommuner 2014 för de olika områdena i den ordning de förekommer i diagramet: 224, 218, 222, 227, 214. Antal svarande 2011: 214 kommuner). Samverkan efter kommunstorlek Det verkar inte finnas något starkt samband mellan kommunstorlek och grad av samverkan. Inom vissa områden, som kring utveckling av e-tjänst, samverkar större kommuner i större utsträckning än de mindre kommunerna. Inom andra områden, som kring drift och förvaltning av it-system och it-infrastruktur, samverkar de mindre kommunerna i större utsträckning än de större kommunerna (figur 10). Figur 10. Andel kommuner som samverkar i någon form inom olika utvecklingsområden (Antal svarande kommuner för de olika områdena i den ordning de förekommer i diagrammet: 224, 218, 222, 227, 214). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 13

14 Allt fler mindre kommuner samverkar i utvecklingen av e-förvaltning, vilket tydliggörs i tabell 2. Detta gäller inom alla de områden som följs upp, men särskilt inom utveckling av e-tjänster och upphandling. Det är idag 30 procent fler av kommunerna med mindre än invånare, som samverkar kring utveckling av e-tjänster. Likaså är det drygt 30 procent fler kommuner, med mindre än invånare, som idag samverkar inom upphandling jämfört med Andelen kommuner med över invånare som samverkar kring drift och förvaltning av it-infrastruktur har minskat. För kommuner med över invånare med så mycket som 60 procent. 1 Samverkan kring utveckling av e- tjänster och upphandling har ökat för samtliga kommungrupper. Förändring i samverkan sedan 2011 fördelat på kommunstorlek Invånare Invånare Invånare Invånare < Invånare Utveckling av e-tjänst +3% +7% +21% +31% +30% Drift av e-tjänst -2% -1% +23% +19% +21% Drift och förvaltning av IT-infrastruktur -60% -18% -12% +5% +13% Upphandling +12% +18% +31% +30% +36% Annat inom e- förvaltning -12% -13% +3% +6% +10% Tabell 2. Förändring i procent sedan 2011 för respektive storleksgrupp som samverkar kring utvecklingen av e-förvaltning i någon form. (Antal svarande: se appendix 1 för en jämförelse mellan antal mellan 2014 och 2011). ) 1 Denna stora förändring kan dels förklaras av det faktum att det i årets enkät fanns frågan från 2011 om de samverkar kring it-infrastruktur (server, plattform, bredband), men även en ny fråga om samverkan kring it-system. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 14

15 Samarbete kring en regional digital agenda I oktober 2011 presenterade regeringen en Digital agenda för Sverige som har utmynnat i initiativ till regionala digitala agendor runt hela landet. Nästan fyra av fem kommuner deltar i samarbete kring regional digital agenda. (figur 11). Figur 11. Andel kommuner som deltar i ett samarbete kring en regional digital agenda (Antal svarande: 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 15

16 E-tjänster och mobilapplikationer Drygt fyra av fem kommuner erbjuder e-tjänster (figur 12). En fördelning av svaren på kommunstolek visar att samtliga av de svarande kommunerna med ett invånarantal över tillhandahåller e-tjänster samtidigt som nio av tio kommuner i storleken invånare, och åtta av tio kommuner i storleksordningen invånare, gör detsamma. Drygt hälften av kommunerna med mindre än invånare erbjuder e-tjänster, medan 46 procent av dessa inte gör det. Figur 12. Andel kommuner som erbjuder e-tjänster (Antal svarande: 231 kommuner). Figur 13. Andel kommuner som tillhandahåller e-tjänster efter kommunstorlek (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 16

17 Antal e-tjänster Kommunerna erbjuder allt från noll till 140 stycken e-tjänster. Flest e-tjänster har Helsingborg (140 stycken), följt av Umeå (100 stycken), Norrköping (89 stycken), Luleå (80 stycken), Skellefteå (80 stycken) och Jönköping (75 stycken). I bilaga 2 framgår antal e-tjänster per kommun som har e-tjänster. Medelvärdet av e-tjänster bland de kommuner som har e-tjänster ligger på 24 stycken och medianvärdet på 16. Medel- och medianvärdet för antalet e-tjänster varierar kraftigt med kommunstorlek (figur 14). Figur 14. Medel- och medianantal av erbjudna e-tjänster i olika kommunstorleksgrupper (Antal svarande: 145). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 17

18 Förekomst av urval av e-tjänster Utifrån 38 på förhand utvalda e-tjänster har kommunerna angett om de erbjuder någon av dessa. Urvalet baseras på en förstudie kring vanligast förekommande e-tjänster i 50-tal kommuner. 28 av de utvalda e-tjänsterna ingick även i 2011-års enkät. Tio av e-tjänster har tillkommit i denna enkät. Figur 16 visar hur stor andel av kommunerna som tillhandahåller ett antal av de fördefinierade e-tjänsterna. Även om jämförelsen med 2011 inte är helt relevant så kan det konstateras att andelen kommuner som erbjuder fler än tio av de fördefinierade e-tjänsterna är betydligt större än vid tidigare mätning. Figur 16. Andelen kommuner som tillhandahåller ett antal av de 38 fördefinierade e-tjänsterna (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 18

19 Vanligast förekommande kommunala e-tjänster De tre vanligast förekommande kommunala e-tjänsterna utifrån urvalet, är e-tjänst för att boka och låna om böcker (68 procent), låna e-böcker och andra digitala medier (63 procent) samt e-tjänst för att ansöka om förskola (58 procent), vilket framgår i Figur 17 där det även görs en jämförelse emot 2011 års svarsnivåer. I bilaga 3 finns svarsfrekvensen för samtliga fördefinierade e-tjänster. Generellt har det skett en ökning av förekomsten av de fördefinierade e-tjänsterna, på mellan två till 16 procent, förutom för e-tjänsten för att ansöka om gymnasieprogram, där det skett en minskning. Figur 17. Andel av de kommuner som uppger att de har någon av de fördefinierade e-tjänsterna (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 19

20 E-tjänster och funktionalitet De kommuner som erbjuder e-tjänster har även svarat om de har någon e-tjänst med viss typ av funktionalitet. Den vanligast förekommande funktionaliteten är att ha en eller flera e-tjänster som är integrerade med ett verksamhetssystem, vilket 65 procent av kommunerna som har e-tjänster uppger att de har. 58 procent har åtminstone en e-tjänst med två-faktor autentisering (Bank-id/eID). 43 respektive 44 procent av kommunerna har åtminstone en e-tjänst med funktion för digitala underskrifter respektive e-tjänst med möjlighet att följa status och få återkoppling (figur 18). Men det är bara var femte kommun som har en betaltjänst ansluten till en eller flera e-tjänster. Figur 18. Andel av de kommuner som erbjuder en e-tjänst med följande funktioner (antal svarande kommuner för de olika funktionerna i den ordning de förekommer i figuren [från vänster]:173, 174, 171, 173, 168). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 20

21 Mobilapplikationer 46 procent av kommunerna erbjuder mobilapplikationer (appar). Det är en kraftig ökning från 2011, då endast 15 procent av kommunerna erbjöd sina kommunala tjänster via appar. Det pågår arbete för att tillhandahålla appar i ytterligare 15 procent av kommunerna, vilket innebär det i tre av fem kommuner pågår aktiveter kring appar. (figur 19). I bilaga 4 finns en lista över de kommuner som har mobilapplikationer och listar vilka appar som respektive kommun har. Kommunerna erbjuder idag appar kring allt från skolmatsedel, mobil dokumentation i äldreomsorgen och turistinformation till felanmälan, betalning av parkeringsavgift och medborgardialog. Figur 19. Andel kommuner som erbjuder mobilapplikationer för 2014 resp (Antal svarande: 224 kommuner). Dessutom uppger 30 procent av kommunerna att de har kännedom om andra aktörer som har utvecklat mobilapplikationer baserat på e-tjänster, öppna data eller information som kommunen tillhandahåller. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 21

22 Kommunranking - e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna och dess svar har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna efter i vilken utsträckning de erbjuder e-tjänster och appar gentemot privatpersoner och företag. Indexet har fokus på utbud av e-tjänster och appar i kommuner och fångar således inte t.ex. användning eller nyttan av tjänsterna. Indexet har konstruerats av följande frågor och svar: 1. Erbjuder kommunen e-tjänster? 2. Erbjuder kommunen e-tjänster med följande funktioner? a) som kräver två-faktor autentisiering (t.ex. eid/bankid) b) som har en funktion för digitala underskrifter c) där möjlighet ges att följa statusen på ärendet och få återkoppling d) som är integrerad med ett verksamhetssystem e) som har en betaltjänst ansluten till sig 3. Hur många e-tjänster erbjuder kommunen? 4. Tillhandahåller kommunen några mobilapplikationer, s.k. appar? Kommunerna har fått poäng efter hur de svarat på dessa frågor och man kan få max 14 poäng. Kommunerna har sedan delats in i femton olika rankinggrupper baserat på totalpoäng. Hur indexet är konstruerat går att utläsa i detalj i bilaga 5. Sex kommuner toppar rankinglistan 186 kommuner 2 ingår i rankinglistan, som i sin helhet kan läsas i bilaga 6. Det är sex kommuner som får full pott och maximala 14 poäng, och hamnar i topp på rankinglistan. Det är Göteborgs stad, Helsingborg stad, Skellefteå kommun, Stockholms stad, Tyresö kommun och Umeå kommun. 36 kommuner blir utan poäng. Jämförelse mellan topp- och bottenskiktet i rankingen Här görs en jämförelse mellan de kommuner som fått högst, respektive lägst poäng i det sammanvägda indexet. Jämförelsen har genomförts mellan de 36 kommuner som ingår i de fyra högsta rankinggrupperna och de 42 kommuner som ingår i de två lägsta rankinggrupperna. 2 De kommuner som har angett att de har e-tjänster men inte uppgett antal e-tjänster ingår inte i rankinglista, likaså ingår inte de kommuner som i övrigt svarat ofullständigt. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 22

23 Slutsatser i jämförelsen: - Det skiljer i kommunstorlek mellan topp- och bottenskiktet. Skillnaden i medianvärde är invånare. Mer än hälften av kommunerna i bottenskiktet har mindre än invånare. - Toppskiktet priorterar i högre utsträckning än bottenskiktet arbetet med att utveckla e-förvaltningen. 86 procent av de som toppar rankingen prioriterar arbetet mycket eller ganska högt, medan motsvarande siffra för de lägsta rankinggrupperna är 33 procent. - Var fjärde kommun som ligger i toppen har en egen e-strategi och samtliga har utsett en ansvarig för e-förvaltningsarbetet, att jämföra med att fem procent av de som ligger i nederst i rankinglistan har en e-strategi och 44 procent av dessa har inte utsett någon ansvarig för arbetet.. - Det är ingen större skillnad mellan grupperna kring i vilken utsträckning de samverkar med andra. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 23

24 Uppföljning av särskilda satsnings-områden I detta avsnitt görs en uppföljning av läget i kommunerna kring ett antal av de initiativ och särskilda satsningsområden som finns med i SKL:s handlingsplan för e-samhället Digitala vägen till morgondagens välfärd (2013). Mina meddelanden Med tjänsten Mina meddelanden 3 kan privatpersoner och företag samlat få meddelanden från myndigheter och kommuner via en säker e-brevlåda, istället för att få dem hemskickade i fönsterkuvert. Sedan oktober 2013 har kommuner möjlighet att använda tjänsten för att ersätta pappersutskick med säkra digitala meddelanden. Skatteverket förvaltar tjänsten. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att samtliga kommuner, landsting och regioner erbjuder privatpersoner och företag möjlighet att motta integritetskänsliga meddelanden via en säker digital brevlåda. I dagsläget är det 42 kommuner, 19 procent, som har påbörjat ett arbete för att ansluta sig till Mina meddelanden samtidigt som två av tre kommuner inte har påbörjat detta arbete (figur 20). Figur 20. Andel kommuner som påbörjat ett arbete för att ansluta till tjänsten Mina Meddelanden (Antal svarande: 224 kommuner). 3 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 24

25 E-arkiv SKL Kommentus inköpscentral har på uppdrag av SKL upphandlat ett ramavtal för e- arkiv som kommuner, landsting och regioner samt kommunala bolag kan avropa. I mars 2014 var ramavtalet, som löper fram till 2016, klart. 4 Med ett e-arkiv ges möjligheten att elektroniskt lagra och återsöka de handlingar och ärenden som hanteras inom organisationen. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att samtliga kommuner, landsting och regioner har påbörjat införande av e-arkiv och att mer än hälften har implementerat e-arkiv och påbörjat anslutning av verksamhetssystem. I dagsläget har 53 procent av kommunerna påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv (figur 21). Figur 21. Andel kommuner som påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv (Antal svarande: 224 kommuner). 4 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 25

26 Öppna Data Öppna data är information från offentliga organisationer som finns tillgänglig för vem som helst att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse och vidarelicensiering. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras möjligheterna till ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Arbetet med öppna data driver även kvalitetsarbete och förbättrar förutsättningarna för tillväxt genom att driva på marknaden för informationstjänster. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att antalet öppna och kvalitetssäkrade datakällor från kommuner, landsting och regioner som finns lätttillgängliga för tjänsteutvecklare årligen fördubblats. I var tredje kommun pågår det en aktivitet kring öppna data (figur 22). Det är dock endast åtta procent av kommunerna som tillhandahåller öppna data, vilket i och för sig är en ökning med sju procent sedan Värt att notera att 2011besvarade bara 92 kommuner på frågan om öppna data. Vissa av de kommuner som uppgett att de tillhandahåller öppna data har angivit en webbplats för den öppna data som finns, vilket framgår i bilaga 7. Figur 22. Andel kommuner som erbjuder öppna data 2014 och 2011 (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 26

27 Digitala verktyg för medborgardialog Digitala verktyg skapar möjligheter för kommuner att förbättra dialogen med medborgarna och erbjuda nya former för enskilda att delta, diskutera och påverka samhällsutvecklingen. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten av alla kommuner, landsting och regioner använder sig av digitala verktyg för att utveckla dialogen med medborgare. Idag är det sjuttio procent av kommunerna som erbjuder någon form av digitalt verktyg för medborgardialog. 62 procent erbjuder dialog via sociala medier och en av fyra kommuner har specifika IT-lösningar för medborgardialog. Därtill pågår ett förberedelsearbete i 17 procent av kommunerna. Tretton procent av kommunerna erbjuder inga digitala verktyg för medborgardialog (figur 23). Figur 23. Andel kommuner som erbjuder digitala verktyg för medborgardialog. Notera att kommunerna kunnat uppge flera alternativ för verktyg för medborgardialog (förutom Nej och Arbete pågår ) därför kan den totala procentsumman bli större än 100 (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 27

28 Digitala verktyg (läs- och surfplattor) för styrelser och nämnder För att modernisera arbetet i kommuners styrelser och nämnder och därmed minska pappersförbrukning och portokostnader, digitaliseras nämndadministrationen och man förser förtroendevalda med digitala verktyg. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten kommuner, landsting och regioner har digitaliserat nämndadministrationen. Fyra av fem kommuner har försett sina förtroendevalda med digitala verktyg i form av läs- eller surfplattor, i vissa eller samtliga styrelser och nämnder. 36 procent har genomfört detta för samtliga styrelser och nämnder. Bland ytterligare 16 procent av kommunerna pågår ett arbete kring detta. Därmed är det bara ett fåtal kommuner som uppger att de inte har påbörjat arbetet (figur 24). Figur 24. Andel kommuner som försett sina förtroendevalda med digitala verktyg (läseller surfplattor) (Antal svarande: 223 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 28

29 Elektronisk upphandling Det finns en stor potential att förbättra hela upphandlingskedjan med en övergång till elektronisk upphandling. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten av alla kommuner, landsting och regioner upphandlar elektroniskt. Närmare tre av fyra kommuner upphandlar idag elektroniskt i ganska stor eller mycket stor omfattning. Nästan hälften gör det i mycket stor omfattning. Sex procent av kommunerna uppger att de upphandlar elektroniskt i ganska liten eller mycket liten omfattning (figur 25). Figur 25. Omfattning av upphandling till kommunens verksamheter som sker elektroniskt (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 29

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal

Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal Ersättning i maj 2011 för stödinsatser till barn, enligt 11 a förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Kommun Belopp Antal barn ALE KOMMUN 65 449,34 10 ALINGSÅS KOMMUN 51 720,05

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag!

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag! Kommun Telefonnummer E-postadress Ale 0520-48 84 41 vast@nyforetagarcentrum.se

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Fördelning av statsbidrag för 2013 till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Fördelning av statsbidrag för 2013 till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014-05-27 Dnr 27996/2013 1(7) Avdelningen för regler och behörighet Statsbidrag Fördelning av statsbidrag för 2013 till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården Beslutat

Läs mer

Förändring i kommunal fastighetsavgift

Förändring i kommunal fastighetsavgift 2016-04-29 1 2008-2016 ift 2008 2016 Värden i kronor Kod Namn inv 1/11 2007 Basvärde 2008 1314,52*inv 1/11 2007 2008 2009 2009 2009 2010 2010 2010 2011 Intäkt av 2011 114 Upplands Väsby 38 027 49 987 184

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2 I Sverige liksom i många andra länder har gapet mellan förtroendevalda och medborgarna blivit allt större. Färre går med i politiska partier, det är stor

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3 0114 Upplands Väsby 31,85 19,58 12,27 0,65 0115 Vallentuna 31,45 19,18 12,27 0,50 0,65 0117 Österåker 32,50 20,23 12,27 0,65 0120 Värmdö 32,73 20,46 12,27 0,65 0123 Järfälla 31,40 19,13 12,27 0,65 0125

Läs mer

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun

Här är företagen som betalar högst snittlön i din kommun Härärföretagensombetalarhögstsnittlönidinkommun 10 i topplistan Härärkommunernadärföretagenbetalarhögstsnittlön. Källa:affärs ochinformationsföretagetcreditsafe KOMMUN FÖRETAG SNITTLÖNTkr ANSTÄLLDA Malmö

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Insamlade däck per län och kommun

Insamlade däck per län och kommun Karlshamn 268 Karlskrona 479 Olofström 205 Ronneby 218 Sölvesborg 188 Blekinge 1 359 Avesta 316 Borlänge 625 Falun 355 Gagnef 38 Hedemora 202 Leksand 124 Ludvika 242 Malung-Sälen 118 Mora 233 Orsa 41 Rättvik

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Fördelning av statsbidrag för 2016 för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Fördelning av statsbidrag för 2016 för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården 2016-11-25 Dnr 9.2-1937/2016 1(8) Regler och behörighet Statsbidrag Fördelning av statsbidrag för 2016 för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården Ale kommun 50 000 Alingsås kommun

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525

Läs mer

Tabell 2, Boendeskatter 2006

Tabell 2, Boendeskatter 2006 Stockholms län 162 Danderyd 1 892 1 281 986 3 173-694 117 108-577 186 Lidingö 1 390 1 231 985 2 620-941 109 108-832 184 Solna 1 305 1 235 1 012 2 540-905 108 108-797 187 Vaxholm 1 241 1 278 986 2 518-519

Läs mer

2012 antal bemannade. Förändring

2012 antal bemannade. Förändring Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256

Läs mer

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander.

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander. Stockholms län 89 174 119 285 554 942 366 714 038 185 360 076 925 1 803 175 2,5 37 636 1 949 516 Upplands Väsby 52 1 963 235 8 953 263 10 022 149 5 670 699 26 608 2,0 35 380 38 055 Vallentuna 13 367 97

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län. Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja

Läs mer

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt. 0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Ranking avgift Medelavgift Ranking

Ranking avgift Medelavgift Ranking Placering Kommun Poäng Ranking avgift Medelavgift Ranking resurser Resurser Kronor per inv. 7-15 år 1 Hällefors 12 10 240 kr 2 6 070 kr 2 Pajala 26 5 175 kr 21 3 711 kr 3 Mora 30 27 340 kr 3 4 928 kr 4

Läs mer

Beviljade medel ansökan 2 yrkesvux + sfi och sva

Beviljade medel ansökan 2 yrkesvux + sfi och sva Beviljade medel ansökan 2 yrkesvux + sfi och sva Huvudsökande kommun UDDEVALLA KOMMUN ESKILSTUNA KOMMUN HÄLLEFORS KOMMUN PITEÅ KOMMUN HELSINGBORGS KOMMUN SOLNA KOMMUN BENGTSFORS KOMMUN NYKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät)

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Årets Håll Sverige Rent kommun 2016 hela Sverige Kommun Placering 2016 (2015) Håll Sverige Rent kommun Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Ansluten till Vi Håller Rent

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14

Stockholms län. Kommun dec-03 dec-04 dec-05 dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec-10 dec-11 dec-12 dec-13 dec-14 Stockholms län Upplands Väsby 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Vallentuna 14 14 12 10 9 8 8 7 6 6 5 4 Österåker 4 4 4 4 4 3 2 1 0 0 0 0 Värmdö 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Järfälla 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ekerö 4 4

Läs mer

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro

Hjälpens utförande. Hjälpens omfattning. Social samvaro Tabell 3 NKI kvalitetsfaktorernas index, särredovisade för samtliga landets kommuner. Medelvärden. Vad tycker Du om Hemtjänsten? På en skala 1-10 har brukarna för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är

Läs mer

Årligt antal inbrott per småhus hittills under 10-talet. Årligt antal inbrott per småhus under 00-talet. Solna 4.6 % 3.5 % 2.5 % 41.

Årligt antal inbrott per småhus hittills under 10-talet. Årligt antal inbrott per småhus under 00-talet. Solna 4.6 % 3.5 % 2.5 % 41. 11:53 Wednesday, May 10, 2017 1 ( ) ( Solna 4.6 % 3.5 % 2.5 % 41.4% Danderyd 3.2 % 2.5 % 1.3 % 91.0% 289 Sundbyberg 3.1 % 3.7 % 2.3 % 56.6% 288 Stockholm 2.2 % 2.1 % 1.1 % 82.2% 287 Malmö 2.1 % 2.2 % 1.8

Läs mer

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18 Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Kommun SEK Kommun Antal/ invånare 1 Lysekil 2 647 405 1 Åre 7,78 2 Strömstad 1 800 898 2 Strömstad 6,97 3 Olofström 1 737 392 3 Sigtuna

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Punktprevalensmätning av trycksår 2014 vecka 37. Senior alert

Punktprevalensmätning av trycksår 2014 vecka 37. Senior alert Punktprevalensmätning av trycksår 2014 vecka 37 Senior alert Sammanfattning 22173 personer har observerats 22208 gånger från särskilt boende, demensboende och korttidsboende i 196 kommuner. 32 procent

Läs mer

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4 Stockholms län Botkyrka 4 926 7 800 2 703 3 630 4 520 0 747 0 44 577 0 0 0 176 0 0 25 123 525 Danderyd 5 836 6 784 2 139 7 226 1 261 0 0 0 44 577 0 0 0 176 0 0 24 043-555 Ekerö 6 353 9 198 2 577 3 857

Läs mer

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område Ale Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD INGET ANBUD Alingsås Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2012

Biografstatistik per län och kommun 2012 Blekinge Karlshamn 31 179 37 245 3 218 161 843 1,2 Blekinge Karlskrona 61 844 116 167 11 012 837 5 339 1,9 Blekinge Olofström 13 355 8 060 576 570 460 0,6 Blekinge Ronneby 28 443 32 180 2 790 282 830 1,1

Läs mer