E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna?"

Transkript

1 KARTLÄGGNING E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? E-FÖRVALTNING OCH E-TJÄNSTER I KOMMUNERNA 2014 E-tjänster och appar E-tjänster och appar 1

2 Förord De senaste åren har det skett en fantastisk utveckling kopplat till ny teknik, digitalisering och internet. Det har gjort att vi i Sverige idag flitigt använder internet och våra smarta telefoner för att sköta våra ärenden, söka information, boka och betala, när och där det passar var och en av oss. Det offentliga behöver hänga med i denna utveckling för att möta upp förväntningarna och ta vara på alla de möjligheter som digitaliseringen ger. Denna rapport visar hur långt kommunerna har kommit i arbetet med att utveckla verksamheten med stöd av digitalisering, att erbjuda e-tjänster och appar. Kartläggningen, som till del är en uppföljning av en enkätstudie från 2011, visar att arbetet går framåt på många sätt. Men den visar också att det är stora skillnader mellan mindre och större kommuner. Glädjande i detta sammanhang är att samverkan mellan kommunerna ökar, särskilt bland de mindre kommunerna, då detta är en viktig nyckel för att få med alla kommuner i utvecklingen. I rapporten mäts förekomsten av e-tjänster i landets kommuner, vilket ses som en indikator på hur arbetet med e-samhället fortskrider. Utveckling av kommuners verksamhet med stöd av digitalisering kräver en förändring av arbetssätt i många delar av organisationen, och ett stort antal e-tjänster ger inte med automatik en högre nytta för invånare och företag. Vi ser att ett viktigt utvecklingsområde för kommande rapportering på området inkluderar att tydligare också mäta den nytta som e-tjänsterna ger. Stockholm juni 2014 Per Mosseby Avdelningen för digitalisering E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 2

3 Övergripande iakttagelser Strategi och prioritering Samverkan 57 procent av kommunerna uppger att utvecklingen av e-förvaltning har hög eller mycket hög prioritet. 84 procent av kommunerna med fler än invånare prioriterar arbetet e-förvaltningsarbetet högt eller mycket högt. Var femte kommun har tagit fram en egen e-strategi. 76 procent av kommunerna har utsett en ansvarig för e-förvaltningsarbetet. Samverkan mellan kommunerna ökar generellt inom e- förvaltningsområdet. Andelen mindre kommuner som samverkar har ökat kraftigt sedan Vanligast är att samverka kring upphandling, vilket 76 procent av kommunerna gör. Sju av tio kommuner samverkar kring drift och förvaltning av it-system samt vid utveckling av e-tjänster. Fyra av fem kommuner deltar i arbete kring en regional digital agenda. E-tjänster Drygt fyra av fem kommuner tillhandahåller e-tjänster. Kommunerna erbjuder allt från noll till 140 e-tjänster. Medelvärdet av erbjudna e-tjänster för kommuner som erbjuder e-tjänster är 24 stycken. De vanligast förekommande e-tjänsterna är e-tjänst för att boka och låna om böcker (68 procent), låna e-böcker och andra digitala medier (63 procent) samt ansökan till förskola (58 procent). Mobilapplikationer 46 procent av kommunerna erbjuder mobilapplikationer. En ökning med 31 procent sedan E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 3

4 Kommunranking e-tjänster och appar Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Skellefteå kommun, Stockholms stad, Tyresö kommun och Umeå kommun toppar rankinglista kring utbud av e- tjänster och appar. Uppföljning av särskilda satsningsområden 19 procent av kommunerna har påbörjat ett arbete för att ansluta till Mina meddelanden. 53 procent av kommunerna har påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv. I var tredje kommun pågår aktiviteter kring öppna data, men endast åtta procent av kommunerna tillhandahåller idag öppna data. 70 procent av kommunerna erbjuder digitala verktyg för medborgardialog. 62 procent gör detta via sociala medier, 25 procent via specifika ITlösningar. Fyra av fem kommuner har försett sina förtroendevalda med digitala verktyg i form av läs- och surfplattor i vissa eller samtligaav sina styrelser och nämnder. Närmare tre av fyra kommuner upphandlar elektroniskt i ganska stor eller mycket stor omfattning. 77 procent av kommunerna anger att de påbörjat omställningen från analoga till digitala trygghetslarm. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 4

5 Inledning Denna rapport ger en överblick av kommunernas arbete med digitalisering, e-förvaltning och e-tjänster. Med e-förvaltning avses verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerat med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Med e-tjänst avses en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt, ofta via kommunens webbplats, ibland som en mobilapplikation (app). En e-tjänst kan till exempel erbjuda information direkt på webbplatsen, vara en del av en ärendehanteringsprocess och ibland kräva inloggning. Med en e-tjänst avses inte nedladdningsbara blanketter eller formulär som skrivs ut och sparas på datorn för att skickas in separat via brev eller e-post. Som e-tjänst avses heller inte länk på webbplats till e-postprogram. Rapporten baseras på en enkätstudie som genomfördes bland Sveriges kommuner under den tidiga delen av våren Enkäten riktade sig till kommundirektören som med hjälp av personer ansvariga för e-förvaltningsfrågor i kommunen har besvarat enkäten. Resultaten och analysen av enkäten beskrivs i denna rapport och dess bilagor. Resultaten har, där så varit möjligt, jämförts med den av SKL genomförda enkätstudien E- förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 för att påvisa eventuella trender eller förändringar. En storleksindelning av kommunerna har gjorts för att möjligöra analys gentemot kommunstorlek. Följande indelning har använts: invånare invånare invånare invånare < invånare E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 5

6 Svarsfrekvens Enkäten skickades till landets alla 290 kommuner och av dessa besvarade totalt 220 kommuner enkäten i sin helhet, vilket gav en svarsfrekvens på 76 procent. Elva kommuner besvarade enbart någon eller några av enkätens frågor, medan andelen kommuner som inte alls skickade tillbaka något svar var 20 procent. Kommuner i samtliga storlekskategorier har besvarat enkäten. Figur 1 beskriver svarsfrekvensen bland kommunerna, sorterade på kommunstorlek och med jämförelse mot 2011 års enkät besvarade 81 procent av kommunerna en eller flera frågor, vilket gör de båda enkäternas resultat jämförbara. I årets enkät har 36 kommuner deltagit som inte deltog i 2011 års enkät. Figur 1. Andel svarande per kommungrupp. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 6

7 Strategi, prioritering och ansvar Prioritering av arbetet med att utveckla e-förvaltning En majoritet av kommunerna prioriterar e-förvaltningsarbetet högt. 57 procent av de svarande kommunerna anser att arbetet med att utveckla e-förvaltning är mycket högt eller ganska högt prioriterat, vilket dock är en minskning med sex procent jämfört med Det är bara sju procent av kommunerna som anger att de prioriterar e-förvaltning ganska lågt eller mycket lågt, att jämföra med 35 procent år 2011 (figur 2). Figur 2. Prioritering av arbetet med att utveckla e-förvaltning (Antal svarande: 229 kommuner). En jämförelse med 2011 försvåras genom att svarsalternativet varken låg eller hög prioritet tillkommit i årets enkät, vilket 34 procent av kommunerna har svarat. I vilken utsträckning som kommunerna prioriterar e-förvaltning skiljer sig stort mellan större och mindre kommuner. Figur 3 visar att 84 procent av de kommuner som har fler än invånare har hög eller mycket hög prioritet på frågorna. Bland kommuner med mindre än invånare är motsvarande andel 40 procent. Hos kommunerna med färre än invånare är det betydligt vanligare att uppfatta sin prioritering av e- förvaltningsarbetet som ganska låg prioritet eller varken hög eller låg prioritet. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 7

8 Figur 3. Andel kommuner som prioriterar arbetet med att utveckla e-förvaltning sorterat på kommunstorlek (Antal svarande: 229 kommuner). Figur 4. Kommuners prioritering av arbetet med e-förvaltning (Antal svarande 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 8

9 Strategi för utveckling av e-förvaltning Var femte kommun har tagit fram en egen strategi som styr deras arbete med e- förvaltning och ytterligare 36 procent anger att arbete pågår med att ta fram en strategi. Dessa siffror är relativt likvärdiga med dem från procent av kommunerna har antagit SKL:s Strategi för e-samhället (2011) (figur 5). Figur 5. Andel kommuner med strategier för utveckling av e-förvaltning. Notera att kommunerna har kunnat uppge flera alternativ på frågan (förutom Nej och Arbete pågår), därför kan procentsumman bli större än 100 (antal svarande: 229 kommuner). Större kommuner har i större utsträckning egna strategier, samtidigt som det är främst i de mindre kommunera som det nu pågår ett arbete med att ta fram nya strategier (figur 6). Figur 6. Andel kommuner som har en strategi för e-förvaltning (Antal svarande: 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 9

10 Ansvar för e-förvaltning Fler kommuner har utsett ansvariga för arbetet med att utveckla e-förvaltning, jämfört med procent av kommunerna anger att de har utsett en ansvarig för arbetet, vilket kan jämföras med 65 procent år På frågan om var ansvarig befinner sig i organisationen har kommunerna haft möjlighet att uppge flera alternativ. Liksom år 2011 är det vanligast att ansvaret för e-förvaltningsarbetet vilar på kommun- och stadsledningskontoret och kommunens ledningsgrupp (figur 7). Figur 7. Fördelning av ansvar för arbetet med att utveckla e-förvaltning 2014 och Notera att kommunerna har kunnat uppge flera alternativ på frågan (förutom Nej), därför är den totala procentsumman större än 100 (Antal svarande: 229 Kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 10

11 Samverkan Samverkan mellan kommunerna har ökat generellt inom e-förvaltningsområdet jämfört med Vanligast är att samverka kring upphandling, vilket 76 procent av kommunerna anger att de gör i någon form. Sju av tio kommuner samverkar kring drift och förvaltning av it-system respektive utveckling av e-tjänster. Det sker också samverkan kring drift och förvaltning av it-infrastruktur (65 procent) och drift och förvaltning av e-tjänster (53 procent). (figur 8). Figur 8. (Antal svarande kommuner för de olika utvecklingsområdena i den ordning de förekommer i diagramet uppifrån: 227, 223, 224, 222, 218, 214). Olika samverkansformer Det är vanligast att kommuner samverkar med en eller flera kommuner, vilket framgår i Figur 9. Så sker i 58 procent av kommunerna kring upphandling och i ungefär hälften av kommunerna kring utveckling av e-tjänster och drift och förvaltning av it-system och itinfrastruktur. Var femte kommun samverkar inom en gemensam nämnd kring drift- och förvaltning av e-tjänster, it-system, it-infrastruktur respektive upphandling. Drygt 20 procent av kommunera samverkar inom kommunförbund och regionala samverkansorgan kring utveckling av e-tjänster. Men i övrigt anges inte denna samverkansform i så stor utsträckning inom övriga områden. En liten andel av kommunerna uppger att de samverkar med landsting. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 11

12 Figur 9. Andel kommuner som samverkar inom olika samverkansformer. Notera att kommunerna kunnat uppge flera alternativ, därför kan procentsumman bli högre än 100. (Antal svarande kommuner 2014 för olika områdena i den ordning de förekommer i diagramet: 224, 218, 223, 222, 227, 214) Samverkan med en eller flera kommuner har sedan 2011 ökat generellt och särskilt kring upphandling (20 procent) och utveckling av e-tjänster (17 procent) se tabell 1. Samverkan i gemensam nämnd eller kommunalförbund har också ökat men i mindre omfattning. När det gäller samverkan inom kommunförbund och regionala samverkansorgan uppträder en mer splittrad bild, där samverkan kring utveckling och förvaltning av e-tjänster har ökat med 9 procent, samtidigt som samverkan kring drift och förvaltning av it-infrastruktur har minskat med tio procent. Samverkan med landstingen verkar oförändrad eller har minskat. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 12

13 Förändring i samverkan sedan 2011 Utveckling av e- tjänster Drift och förvaltning av e- tjänster Drift och förvaltning ITinfrastruktur Upphandlin g Annat Med en eller flera kommuner I gemensam nämnd/ kommunalförbund Inom kommunförbund/ regionala samverkansorgan Samverkan med landsting +17% +7% +9% +20% +9% +6% +5% +6% +6% +3% +9% +3% -10% 0% -2% +2% -3% -11% -1% -9% Tabell 1. Förändring i procent avsamverkan sedan 2011 för olika områden inom e-förvaltning. Antal svarande kommuner 2014 för de olika områdena i den ordning de förekommer i diagramet: 224, 218, 222, 227, 214. Antal svarande 2011: 214 kommuner). Samverkan efter kommunstorlek Det verkar inte finnas något starkt samband mellan kommunstorlek och grad av samverkan. Inom vissa områden, som kring utveckling av e-tjänst, samverkar större kommuner i större utsträckning än de mindre kommunerna. Inom andra områden, som kring drift och förvaltning av it-system och it-infrastruktur, samverkar de mindre kommunerna i större utsträckning än de större kommunerna (figur 10). Figur 10. Andel kommuner som samverkar i någon form inom olika utvecklingsområden (Antal svarande kommuner för de olika områdena i den ordning de förekommer i diagrammet: 224, 218, 222, 227, 214). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 13

14 Allt fler mindre kommuner samverkar i utvecklingen av e-förvaltning, vilket tydliggörs i tabell 2. Detta gäller inom alla de områden som följs upp, men särskilt inom utveckling av e-tjänster och upphandling. Det är idag 30 procent fler av kommunerna med mindre än invånare, som samverkar kring utveckling av e-tjänster. Likaså är det drygt 30 procent fler kommuner, med mindre än invånare, som idag samverkar inom upphandling jämfört med Andelen kommuner med över invånare som samverkar kring drift och förvaltning av it-infrastruktur har minskat. För kommuner med över invånare med så mycket som 60 procent. 1 Samverkan kring utveckling av e- tjänster och upphandling har ökat för samtliga kommungrupper. Förändring i samverkan sedan 2011 fördelat på kommunstorlek Invånare Invånare Invånare Invånare < Invånare Utveckling av e-tjänst +3% +7% +21% +31% +30% Drift av e-tjänst -2% -1% +23% +19% +21% Drift och förvaltning av IT-infrastruktur -60% -18% -12% +5% +13% Upphandling +12% +18% +31% +30% +36% Annat inom e- förvaltning -12% -13% +3% +6% +10% Tabell 2. Förändring i procent sedan 2011 för respektive storleksgrupp som samverkar kring utvecklingen av e-förvaltning i någon form. (Antal svarande: se appendix 1 för en jämförelse mellan antal mellan 2014 och 2011). ) 1 Denna stora förändring kan dels förklaras av det faktum att det i årets enkät fanns frågan från 2011 om de samverkar kring it-infrastruktur (server, plattform, bredband), men även en ny fråga om samverkan kring it-system. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 14

15 Samarbete kring en regional digital agenda I oktober 2011 presenterade regeringen en Digital agenda för Sverige som har utmynnat i initiativ till regionala digitala agendor runt hela landet. Nästan fyra av fem kommuner deltar i samarbete kring regional digital agenda. (figur 11). Figur 11. Andel kommuner som deltar i ett samarbete kring en regional digital agenda (Antal svarande: 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 15

16 E-tjänster och mobilapplikationer Drygt fyra av fem kommuner erbjuder e-tjänster (figur 12). En fördelning av svaren på kommunstolek visar att samtliga av de svarande kommunerna med ett invånarantal över tillhandahåller e-tjänster samtidigt som nio av tio kommuner i storleken invånare, och åtta av tio kommuner i storleksordningen invånare, gör detsamma. Drygt hälften av kommunerna med mindre än invånare erbjuder e-tjänster, medan 46 procent av dessa inte gör det. Figur 12. Andel kommuner som erbjuder e-tjänster (Antal svarande: 231 kommuner). Figur 13. Andel kommuner som tillhandahåller e-tjänster efter kommunstorlek (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 16

17 Antal e-tjänster Kommunerna erbjuder allt från noll till 140 stycken e-tjänster. Flest e-tjänster har Helsingborg (140 stycken), följt av Umeå (100 stycken), Norrköping (89 stycken), Luleå (80 stycken), Skellefteå (80 stycken) och Jönköping (75 stycken). I bilaga 2 framgår antal e-tjänster per kommun som har e-tjänster. Medelvärdet av e-tjänster bland de kommuner som har e-tjänster ligger på 24 stycken och medianvärdet på 16. Medel- och medianvärdet för antalet e-tjänster varierar kraftigt med kommunstorlek (figur 14). Figur 14. Medel- och medianantal av erbjudna e-tjänster i olika kommunstorleksgrupper (Antal svarande: 145). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 17

18 Förekomst av urval av e-tjänster Utifrån 38 på förhand utvalda e-tjänster har kommunerna angett om de erbjuder någon av dessa. Urvalet baseras på en förstudie kring vanligast förekommande e-tjänster i 50-tal kommuner. 28 av de utvalda e-tjänsterna ingick även i 2011-års enkät. Tio av e-tjänster har tillkommit i denna enkät. Figur 16 visar hur stor andel av kommunerna som tillhandahåller ett antal av de fördefinierade e-tjänsterna. Även om jämförelsen med 2011 inte är helt relevant så kan det konstateras att andelen kommuner som erbjuder fler än tio av de fördefinierade e-tjänsterna är betydligt större än vid tidigare mätning. Figur 16. Andelen kommuner som tillhandahåller ett antal av de 38 fördefinierade e-tjänsterna (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 18

19 Vanligast förekommande kommunala e-tjänster De tre vanligast förekommande kommunala e-tjänsterna utifrån urvalet, är e-tjänst för att boka och låna om böcker (68 procent), låna e-böcker och andra digitala medier (63 procent) samt e-tjänst för att ansöka om förskola (58 procent), vilket framgår i Figur 17 där det även görs en jämförelse emot 2011 års svarsnivåer. I bilaga 3 finns svarsfrekvensen för samtliga fördefinierade e-tjänster. Generellt har det skett en ökning av förekomsten av de fördefinierade e-tjänsterna, på mellan två till 16 procent, förutom för e-tjänsten för att ansöka om gymnasieprogram, där det skett en minskning. Figur 17. Andel av de kommuner som uppger att de har någon av de fördefinierade e-tjänsterna (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 19

20 E-tjänster och funktionalitet De kommuner som erbjuder e-tjänster har även svarat om de har någon e-tjänst med viss typ av funktionalitet. Den vanligast förekommande funktionaliteten är att ha en eller flera e-tjänster som är integrerade med ett verksamhetssystem, vilket 65 procent av kommunerna som har e-tjänster uppger att de har. 58 procent har åtminstone en e-tjänst med två-faktor autentisering (Bank-id/eID). 43 respektive 44 procent av kommunerna har åtminstone en e-tjänst med funktion för digitala underskrifter respektive e-tjänst med möjlighet att följa status och få återkoppling (figur 18). Men det är bara var femte kommun som har en betaltjänst ansluten till en eller flera e-tjänster. Figur 18. Andel av de kommuner som erbjuder en e-tjänst med följande funktioner (antal svarande kommuner för de olika funktionerna i den ordning de förekommer i figuren [från vänster]:173, 174, 171, 173, 168). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 20

21 Mobilapplikationer 46 procent av kommunerna erbjuder mobilapplikationer (appar). Det är en kraftig ökning från 2011, då endast 15 procent av kommunerna erbjöd sina kommunala tjänster via appar. Det pågår arbete för att tillhandahålla appar i ytterligare 15 procent av kommunerna, vilket innebär det i tre av fem kommuner pågår aktiveter kring appar. (figur 19). I bilaga 4 finns en lista över de kommuner som har mobilapplikationer och listar vilka appar som respektive kommun har. Kommunerna erbjuder idag appar kring allt från skolmatsedel, mobil dokumentation i äldreomsorgen och turistinformation till felanmälan, betalning av parkeringsavgift och medborgardialog. Figur 19. Andel kommuner som erbjuder mobilapplikationer för 2014 resp (Antal svarande: 224 kommuner). Dessutom uppger 30 procent av kommunerna att de har kännedom om andra aktörer som har utvecklat mobilapplikationer baserat på e-tjänster, öppna data eller information som kommunen tillhandahåller. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 21

22 Kommunranking - e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna och dess svar har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna efter i vilken utsträckning de erbjuder e-tjänster och appar gentemot privatpersoner och företag. Indexet har fokus på utbud av e-tjänster och appar i kommuner och fångar således inte t.ex. användning eller nyttan av tjänsterna. Indexet har konstruerats av följande frågor och svar: 1. Erbjuder kommunen e-tjänster? 2. Erbjuder kommunen e-tjänster med följande funktioner? a) som kräver två-faktor autentisiering (t.ex. eid/bankid) b) som har en funktion för digitala underskrifter c) där möjlighet ges att följa statusen på ärendet och få återkoppling d) som är integrerad med ett verksamhetssystem e) som har en betaltjänst ansluten till sig 3. Hur många e-tjänster erbjuder kommunen? 4. Tillhandahåller kommunen några mobilapplikationer, s.k. appar? Kommunerna har fått poäng efter hur de svarat på dessa frågor och man kan få max 14 poäng. Kommunerna har sedan delats in i femton olika rankinggrupper baserat på totalpoäng. Hur indexet är konstruerat går att utläsa i detalj i bilaga 5. Sex kommuner toppar rankinglistan 186 kommuner 2 ingår i rankinglistan, som i sin helhet kan läsas i bilaga 6. Det är sex kommuner som får full pott och maximala 14 poäng, och hamnar i topp på rankinglistan. Det är Göteborgs stad, Helsingborg stad, Skellefteå kommun, Stockholms stad, Tyresö kommun och Umeå kommun. 36 kommuner blir utan poäng. Jämförelse mellan topp- och bottenskiktet i rankingen Här görs en jämförelse mellan de kommuner som fått högst, respektive lägst poäng i det sammanvägda indexet. Jämförelsen har genomförts mellan de 36 kommuner som ingår i de fyra högsta rankinggrupperna och de 42 kommuner som ingår i de två lägsta rankinggrupperna. 2 De kommuner som har angett att de har e-tjänster men inte uppgett antal e-tjänster ingår inte i rankinglista, likaså ingår inte de kommuner som i övrigt svarat ofullständigt. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 22

23 Slutsatser i jämförelsen: - Det skiljer i kommunstorlek mellan topp- och bottenskiktet. Skillnaden i medianvärde är invånare. Mer än hälften av kommunerna i bottenskiktet har mindre än invånare. - Toppskiktet priorterar i högre utsträckning än bottenskiktet arbetet med att utveckla e-förvaltningen. 86 procent av de som toppar rankingen prioriterar arbetet mycket eller ganska högt, medan motsvarande siffra för de lägsta rankinggrupperna är 33 procent. - Var fjärde kommun som ligger i toppen har en egen e-strategi och samtliga har utsett en ansvarig för e-förvaltningsarbetet, att jämföra med att fem procent av de som ligger i nederst i rankinglistan har en e-strategi och 44 procent av dessa har inte utsett någon ansvarig för arbetet.. - Det är ingen större skillnad mellan grupperna kring i vilken utsträckning de samverkar med andra. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 23

24 Uppföljning av särskilda satsnings-områden I detta avsnitt görs en uppföljning av läget i kommunerna kring ett antal av de initiativ och särskilda satsningsområden som finns med i SKL:s handlingsplan för e-samhället Digitala vägen till morgondagens välfärd (2013). Mina meddelanden Med tjänsten Mina meddelanden 3 kan privatpersoner och företag samlat få meddelanden från myndigheter och kommuner via en säker e-brevlåda, istället för att få dem hemskickade i fönsterkuvert. Sedan oktober 2013 har kommuner möjlighet att använda tjänsten för att ersätta pappersutskick med säkra digitala meddelanden. Skatteverket förvaltar tjänsten. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att samtliga kommuner, landsting och regioner erbjuder privatpersoner och företag möjlighet att motta integritetskänsliga meddelanden via en säker digital brevlåda. I dagsläget är det 42 kommuner, 19 procent, som har påbörjat ett arbete för att ansluta sig till Mina meddelanden samtidigt som två av tre kommuner inte har påbörjat detta arbete (figur 20). Figur 20. Andel kommuner som påbörjat ett arbete för att ansluta till tjänsten Mina Meddelanden (Antal svarande: 224 kommuner). 3 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 24

25 E-arkiv SKL Kommentus inköpscentral har på uppdrag av SKL upphandlat ett ramavtal för e- arkiv som kommuner, landsting och regioner samt kommunala bolag kan avropa. I mars 2014 var ramavtalet, som löper fram till 2016, klart. 4 Med ett e-arkiv ges möjligheten att elektroniskt lagra och återsöka de handlingar och ärenden som hanteras inom organisationen. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att samtliga kommuner, landsting och regioner har påbörjat införande av e-arkiv och att mer än hälften har implementerat e-arkiv och påbörjat anslutning av verksamhetssystem. I dagsläget har 53 procent av kommunerna påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv (figur 21). Figur 21. Andel kommuner som påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv (Antal svarande: 224 kommuner). 4 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 25

26 Öppna Data Öppna data är information från offentliga organisationer som finns tillgänglig för vem som helst att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse och vidarelicensiering. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras möjligheterna till ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Arbetet med öppna data driver även kvalitetsarbete och förbättrar förutsättningarna för tillväxt genom att driva på marknaden för informationstjänster. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att antalet öppna och kvalitetssäkrade datakällor från kommuner, landsting och regioner som finns lätttillgängliga för tjänsteutvecklare årligen fördubblats. I var tredje kommun pågår det en aktivitet kring öppna data (figur 22). Det är dock endast åtta procent av kommunerna som tillhandahåller öppna data, vilket i och för sig är en ökning med sju procent sedan Värt att notera att 2011besvarade bara 92 kommuner på frågan om öppna data. Vissa av de kommuner som uppgett att de tillhandahåller öppna data har angivit en webbplats för den öppna data som finns, vilket framgår i bilaga 7. Figur 22. Andel kommuner som erbjuder öppna data 2014 och 2011 (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 26

27 Digitala verktyg för medborgardialog Digitala verktyg skapar möjligheter för kommuner att förbättra dialogen med medborgarna och erbjuda nya former för enskilda att delta, diskutera och påverka samhällsutvecklingen. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten av alla kommuner, landsting och regioner använder sig av digitala verktyg för att utveckla dialogen med medborgare. Idag är det sjuttio procent av kommunerna som erbjuder någon form av digitalt verktyg för medborgardialog. 62 procent erbjuder dialog via sociala medier och en av fyra kommuner har specifika IT-lösningar för medborgardialog. Därtill pågår ett förberedelsearbete i 17 procent av kommunerna. Tretton procent av kommunerna erbjuder inga digitala verktyg för medborgardialog (figur 23). Figur 23. Andel kommuner som erbjuder digitala verktyg för medborgardialog. Notera att kommunerna kunnat uppge flera alternativ för verktyg för medborgardialog (förutom Nej och Arbete pågår ) därför kan den totala procentsumman bli större än 100 (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 27

28 Digitala verktyg (läs- och surfplattor) för styrelser och nämnder För att modernisera arbetet i kommuners styrelser och nämnder och därmed minska pappersförbrukning och portokostnader, digitaliseras nämndadministrationen och man förser förtroendevalda med digitala verktyg. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten kommuner, landsting och regioner har digitaliserat nämndadministrationen. Fyra av fem kommuner har försett sina förtroendevalda med digitala verktyg i form av läs- eller surfplattor, i vissa eller samtliga styrelser och nämnder. 36 procent har genomfört detta för samtliga styrelser och nämnder. Bland ytterligare 16 procent av kommunerna pågår ett arbete kring detta. Därmed är det bara ett fåtal kommuner som uppger att de inte har påbörjat arbetet (figur 24). Figur 24. Andel kommuner som försett sina förtroendevalda med digitala verktyg (läseller surfplattor) (Antal svarande: 223 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 28

29 Elektronisk upphandling Det finns en stor potential att förbättra hela upphandlingskedjan med en övergång till elektronisk upphandling. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten av alla kommuner, landsting och regioner upphandlar elektroniskt. Närmare tre av fyra kommuner upphandlar idag elektroniskt i ganska stor eller mycket stor omfattning. Nästan hälften gör det i mycket stor omfattning. Sex procent av kommunerna uppger att de upphandlar elektroniskt i ganska liten eller mycket liten omfattning (figur 25). Figur 25. Omfattning av upphandling till kommunens verksamheter som sker elektroniskt (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 29

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner

3, KF 2014-02-05 00:00. Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 Rapporter - jämförelser andra kommuner 3, KF 2014-02-05 00:00 / :s bilaga: Rapport Servicemätning 2013 RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post ÖSTERSUND Januari 2014 BOX 55650

Läs mer

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel Inledning Sveriges kommuner har möjlighet att involvera kommunens

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket; SFS 1998:1239 Utkom från trycket den 6 oktober 1998 utfärdad den 24 september 1998.

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer