Skötselplan för Linnés Hammarby

Transkript

1 Remissversion 1 (15) Skötselplan för Linnés Hammarby Syfte Syftet med kulturreservatet är att bevara och utveckla ett unikt kulturlandskap, präglat av Carl von Linné i merkantilistisk anda under 1700-talet. Genom restaureringar och rekonstruktioner skall de linneanska markerna på ett pedagogiskt och överskådligt sätt visa odlingsformer och tekniker under en tid av agrara reformer. Särskild inriktning skall ske på Linnés jordbruk på Hammarby lanthushållning och trädgårdsskötsel, rusthållet och torparna Mål för skötseln De övergripande kvalitetsmålen är att genom restaurering och rekonstruktion återinföra slåtter, betesdrift och åkerbruk till 1700-talets markanvändning att genom restaurering och rekonstruktion återinföra trädgårdsodling att öka förutsättningarna för den biologiska mångfald som i ett historiskt perspektiv representerar 1700-talets hävdade odlingslandskap att få ökad kunskap genom vetenskapliga undersökningar kring frågor om tidens levnadsvillkor att genom pedagogiska insatser och aktiviteter öka värdet av allmänhetens besök på Linnés Hammarby. Kulturreservatet skall omfatta Hammarbygodsets kärnområden och representera samtliga markslag och verksamheter. Underlag för skötselförslagen grundas på de kunskaper om landskapets utveckling och brukande som kontinuerligt tas fram genom tvärvetenskaplig forskning och utveckling inom det agrarhistoriska området. Ny kunskap skall successivt kunna implementeras i arbetet med att nå det övergripande målet. Detta kan t ex ske genom experimentell verksamhet inom relevanta forskningsområden och fortsatta undersökningar inom de arkeologiska, kulturgeografiska, botaniska, osteologiska och agroekonomiska områdena. Särskild vikt skall läggas vid de pedagogiska insatserna för att öka attraktionen och värdet av besök i reservatet. Restaureringar skall följa en strategi som utgår från den markhistoriska utvecklingen och det pedagogiska och/eller vetenskapliga syftet. Vägledande vid restaurering och rekonstruktion av markerna på Hammarby är att insatserna ska utgå från och följa landskapets geografiska eller dynamiska historiska autenticitet, gynna biologisk mångfald samt stärka miljöns immateriella värden. Länsstyrelsen Uppsala län POSTADRESS: UPPSALA BESÖKSADRESS: HAMNESPLANADEN 3 TELEFON: TELEFAX: E-POST: lansstyrelsen@c.lst.se POSTGIRO / ORGANISATIONSNUMMER: (VAT SE ) Doc: skötselplanmedkartor.doc Senaste ändring: :00

2 Skötselplan 2 (15) Detta innebär att restaureringar och rekonstruktioner så nära som möjligt ska följa den markanvändning som gällde under Linnés tid; antingen på den exakta platsen eller - om det inte är möjligt - ändå följa det aktuella brukningssystem som rådde. Det kan gälla t.ex. åkerbruket som knappast kan återupprättas i hela sin ursprungliga areal, exakt som tidigare. Då kan två likvärdiga åkrar ändå kunna väljas ut för rekonstruktion av själva tvåsädesbruket. **** Skötsel- och genomförandeplan För varje delområde (se karta XX) ges först en kort historisk beskrivning av området. Därefter anges vilka åtgärder som behövs för att nå målet. Slutligen listas ett antal ytterligare kunskapsunderlag som behöver tas fram samt en tidsplan. Marker till Hammarby 1:a. Hammarby gårdstomt Gårdstomten var utgångspunkten för all verksamhet på ett jordbruk, så även på Hammarby. Inom ett inhägnat område rymdes alla behövliga byggnader för driften, såväl bostäder som ekonomibyggnader. Den nya bostadsbyggnaden, som uppfördes i timmer, är bevarad med få gjorda förändringar. Den är därmed unik och av oersättligt värde. Gårdens ekonomibyggnader låg i nära anslutning till mangården men åtskiljdes av den trevägskorsning och öppna plan som vägarna till och från Hammarby bildade. Angöringen till gården var viktig och vid grinden utmed den nya vägen mot söder fanns två askar som portal till Hammarby 1. På fotot från 1939 (fig 1) kan man se de gamla askarna. Parkeringen började anläggas på 1930-talet och har utvidgats när behoven ökat. Idag möts besökaren av den grusade planen och parkeringen, vars utformning förtar mycket av 1700-talsintrycket. 1 De två askarna togs bort 1983 och var då illa åtgångna av ålder och biltrafik. En återplantering gjordes den 13 maj 2004 av miljöminister Lena Sommestad under Hammarbydagen.

3 Skötselplan 3 (15) Fig 1. Utsikten från Hammarby på 1930-talet. Landskapbilden har inte förändrats mycket sedan den tiden. De två gamla grindaskarna stod här fortfarande kvar. Ur Hagberg Den äldre bebyggelsen ryms inom det statliga byggnadsminne som upprättades vid statens förvärv För nödvändiga åtgärder och kunskapsunderlag inom byggnadsminnet hänvisas till pågående arbeten med vårdprogram genom Statens Fastighetsverk och Uppsala Universitet. Besökande till Hammarby möts av ett levande jordbruk i 1700-talsmiljö. Redan på avstånd kan man uppfatta de återinförda markslagen äng och hage hägnade med trägärdesgårdar. Vid Hammarby grind önskas resenären välkommen av två flankerande askar, precis som på Linnés tid. Huvudbyggnaden med flyglar bjuder på en personlig och unik närhet till det linneanska arvet. Flera av de gamla ekonomibyggnaderna har återuppförts och ger miljön sin tidigare agrara prägel. Byggnaderna utnyttjas för djurhållning, pedagogisk och museal verksamhet, besöksservice och toaletter. Gårdstomt, trädgård och täppor är inhägnade med trägärdesgård enligt storskifteskartan från På gårdsplanen gör man endast korta stopp för av- och påstigning. Områdets moderna detaljer är flyttade, maskerade eller anpassade. En ny parkering för c:a 100 bilar finns vid Hammarby gård/hubby, som nås via en gångväg. För de delar av gårdstomten som inte utgör byggnadsminne, d.v.s. nuvarande parkering och grönytor, gäller följande Parkeringsytan minskas, kvarvarande ytor hårdgörs med hålsten (ny parkering anläggs på annan plats). återuppförande av ekonomibyggnader (2-5 st), återstående trägärdesgård sätts upp med grindar och stättor, övriga staket och hägnader uppförs, skyltar anpassas,

4 Skötselplan 4 (15) postlådor och soptunnor flyttas, tele- och elledningar grävs ner i mark. Antikvarisk/bebyggelsehistorisk utredning/undersökning, trafikutredning, plan för besök och turism, plan för nybyggnader (inkl. bygglov och marklov, bygganmälan). 2. Trädgården/Parken Mark som ingår i det statliga byggnadsminnet. Trädgården på Hammarby låg under Linnés tid öster om huvudbyggnaden anlades en ny trädgård väster om huvudbyggnaden och den gamla förföll alltmer och växte så småningom igen 1. Trädgården har i dag karaktär av park och har ett betydande botaniskt och rekreativt värde 2. Enligt särskilt vårdprogram. Förslag och åtgärdsmål: Enligt särskilt vårdprogram (utarbetat genom Uppsala Universitet). 3. Kåltäppan/Ridderbjelkska trädgården Under Linnés tid nyttjades denna del som åker och grönsaksodling. I den östra delen fanns en kåltäppa. År1841 anlades här en ny trädgård av barnbarnsbarnet Mauritz Ridderbjelke och området kallas därför Ridderbjelkska trädgården. Den utgör en historisk årsring som är viktig för förståelsen av utvecklingen på Hammarby. Den västra delen bör därför bevaras. I den östra delen kan däremot Linnés kåltäppa rekonstrueras med odling av nyttoväxter som kan antas ha försörjt gårdshushållet. Området, som ej ingår i byggnadsminnet, förvaltas av Uppsala Universitet. 1 Manktelow Wendell 2004

5 Skötselplan 5 (15) I den restaurerade/rekonstruerade kåltäppan odlas de köksväxter som behövdes i hushållet. Genom provodling och vetenskapliga försök skall kunskapen om talets självhushållning öka och utnyttjas i den pedagogiska verksamheten. Nuvarande äppelgenbank flyttas, kåltäppan hägnas med trägärdesgård, en köksträdgård anläggs. För Ridderbjelkska trädgården i övrigt, hänvisas till särskilt vårdprogram (Uppsala Universitet). Detaljkartering efter historiska kartor och andra källor trädgårdshistorisk utredning plan för iordningställande och skötsel av kåltäppan. 4. Åkrar i tvåsädesbruk Hammarby hade sin åker fördelad på åtta olika skiften i fyra olika gärden. Av storskifteskartan framgår att "första årvägen" - dvs. året som åkern odlades - odlade Hammarby sin åker gemensamt med Ängeby i väster och Hubby i öster. "Andra årvägen" - som då låg i träda - brukades gemensamt med Edeby och Hubby (se fig X). Lika areal åker brukas i tvåsäde. Insådd successivt med tidsenliga grödor. Åkerenar slåttas. Efterbete samt bete under trädesåret. Åkerbruk återinförs inom valda delar, identifierade åkerdiken och åkerrenar iordningställs enligt 1763 års karta, hägnadssystemet återuppbyggs, betesdrift under trädesåret införs, snår av terson och krikon dokumenteras och bevaras, marken kring krikonsnåret återställs, rekonstruktion av åkerholmar och ev märgelgrav sker enligt 1763 års karta. Sten från moderna odlingsrösen används. Ytterligare kunskapsunderlag Kompletterande agrarhistorisk utredning, botaniska och zoologiska inventeringar,

6 Skötselplan 6 (15) en restaurerings- och skötselplan tas fram för åkerbruk, gärdesindelning, hägnader och odlingsföljd, dokumentation av åkerjordens fysiska och kemiska egenskaper. 5:a. Kalvhagen På Hammarby har det sedan 1600-talet funnits en kalvhage intill bytomten. Det ovanliga är inte att den funnits utan att den är belagd på samma plats över så lång tid. Här höll man de kalvar som skiljts från korna och som man samtidigt ville ha lite extra kontroll över. Kalvhagen, som idag ingår i en lite större betesmark, har således lång hävd. Så sent som på 1950-talet växte här kattfot och andra hävdgynnade arter 1. Idag är marken kraftigt gödselpåverkad, men flera torrmarksarter dröjer sig ännu kvar. Fig 12. Inom den nuvarande betesbarken runt Hammarby finns 1700-talets åkerstrukturer bevarade. Foto. Tomas Steiner. Kalvhagen är hägnad med trägärdesgård och betas. Företrädesvis med ungdjur och på sikt planeras allmogeraser. 1 Muntlig uppgift från Inga-Lill Andersson, Husbyborg, född i Lagga.

7 Skötselplan 7 (15) Askarna i och kring kalvhagen gallras och hamlas. krusbären, som härstammar från Linnés fruktträdgård bevaras, flädern skyddas, stättor eller genomgångar anordnas för besökare, försök till återställande av hagmarksfloran och -faunan i enlighet med talets hävdade betesmarker (ev införsel av lokalt artmaterial). åtgärder för utmagring av gödselpåverkade partier vidtas. Fig 13. Kalvhagen har fått en ny trägärdesgård som tillför miljön en betydelsefull historisk dimension. Foto. Mats Wilhelm. Kompletterande agrarhistorisk utredning, botanisk och entomologisk inventering, kulturlandskapsanalys, kartstudier (delar utfört 2003/2004). 5:b. Hammarby betesmark (vid ev. utvidgning av reservatet) Slättmarkens byar hade generellt sett stort underskott på naturbetesmarker. Å- och bäckraviner, åkerholmar och backar blev hårt utnyttjade. Skogsmark nära byarna var begränsade och för byarna i Danmarks socken rådde dessutom restriktioner inom de för kungens jakter avsatta kronoparkerna. Därför tvingades man att bruka mark för bete som annars skulle ha använts för åker eller äng. Hammarby beteshage låg nere vid ån i sydväst och av äldre kartmaterial framgår det att denna hage har brukats av Hammarby sedan 1600-talet. Idag brukas marken som åker.

8 Skötselplan 8 (15) Betesmark som är hägnad med trägärdesgård och betas med nöt. På sikt införs allmogeraser. Betesmarken hägnas med trägärdesgård, betesdrift med lantraser införs, utmagring av betesmarken, försök till återställande av våtmarksflora och -fauna i enlighet med 1700-talets hävdade betesmarker (om möjligt med lokal proveniens). Linnés djurhållning utreds utifrån bouppteckningar och annat skriftligt källmaterial, betesmarkens fauna och flora utreds med förslag till ev. införsel av arter, återkommande inventering av flora, fauna, metodik för utmagring av betesmark tas fram. 7. Ängsmark, Lusängen (vid ev. utvidgning av reservatet) Hammarby hade all sin egna ängsmark i nordost, samlad utmed ån och i ägoblandning med Hubby. Den sk Lusängen hörde egentligen till Edeby och låg nere vid ån i SV, intill Hammarby beteshage. Valet av denna äng har avgjorts av att den ligger i direkt anslutning till Hammarbys åker och betesmark. Fig 14. "Inflygning" över Sävjaån mot Hammarby-Edeby. Inom det som idag är åker rymdes på 1700-talet även ängs- och betesmarker. Foto. Tomas Steiner.

9 Skötselplan 9 (15) En slåtteräng i traditionellt läge. Efter utmagring av marken skall man i ängen kunna hitta de mest typiska slåttergynnade arter som fanns på Linnés tid. Ängsslåtter och höbärgning sker med tidsenliga redskap och metoder. ängsmarken inhägnas med trägärdesgård enligt storskifteskartan, slåtter återupptas åtgärder vidtas för utmagring, ev. översilning vår och höst, insådd av ängsväxter för försök till återställande av artsammansättningen i enlighet med 1700-talets hävdade ängsmarker (om möjligt med lokal proveniens), En restaureringsplan upprättas för ängen, inventering av flora och fauna, metodik för utmagring av ängsmarker tas fram. 8. Vägnätet kring Hammarby Före storskiftet 1763 underhölls allmän väg sträckan Ängeby-Hammarby-Hubby- Tjocksta. Edeby förbands tidigare med väg från Ängeby och till Hubby. Ingen körbar väg fanns från Hammarby till Edeby och Edebybro. För resande söderut till Stockholm innebar det en omväg och efter några tidigare försök att lösa detta kom ett tillfälle i samband med storskiftet 1763.

10 Skötselplan 10 (15) Fig 15. Det äldre vägnäten är ofta mycket stabila och kan dröja sig kvar som stigar eller åkervägar. Den rödmarkerade vägen har samma sträckning i dag som under Linnés tid (Generalstabens terrängkarta, koncept. Omkr. 1860). Med ägandeintressen i Edeby framställde Linné önskemålet att få anlägga en ny väg fram till Edeby för anslutning till bron vid Sävjaån, vilket beviljades. Nyttan var uppenbar för alla och kostnaden skulle Linné stå för. Likaså begärde Linné att få anlägga en brukningsväg från allmänna vägen vid Hubby ned till den gemensamma ängen ned mot ån. Vägsträckorna har därför särskilt värde i landskapet. Det Linnéanska vägnätet är restaurerat och tillgängligt. Allmänna vägar är anpassade till miljön. Restaurering genomförs av viktiga historiska vägar och stigar, angöringen vid Hammarby anpassas så att vägområdet bättre harmonierar med 1700-talsmiljön, En särskild utredning genomförs som klargör anvarsförhållanden m.m. för allmänna vägen förbi Hammarby samt förslag till åtgärder och insatser, väghistorisk utredning utförs.

11 Skötselplan 11 (15) 9. Kronoparken. Hammarby kronopark avsattes redan på 1600-talet för att tillförsäkra kronan tillräckligt med skog för de kungliga jakterna. Under Linnés tid hade detta syfte minskat eller helt upphört. Parken var ändå belagd med restriktioner och kunde inte fritt brukas, men man tillät att betesdjuren släpptes där när intilliggande åkrar låg i träda. I skogen finns vägar och stigar som är starkt förknippade med Linné, och dessutom en plats där han ska ha vilat, den s.k. Linnés soffa. Linné kom att annektera en del av kronoparken för sitt museum och för speciella odlingar. Detta område ingår i det nuvarande byggnadsminnet. Valda delar av skogen har prägel av kronopark. Skogsbete med nöt. På sikt kommer man att möta allmogeraser på skogen. Skogsbruk med inriktning på 1700-talets markanvändning som kronopark och betespräglad skog, införande av skogsbete, restaurering av vägar och stigar, informationsskyltar, iordningställande av "Linnés soffa". för området inom nuvarande byggnadsminne hänvisas till vårdprogram från Uppsala Universitet Skogshistorisk utredning med skötselplan upprättas för Kronoparken, inventering av fauna och flora.

12 Skötselplan 12 (15) Fig. 16. Kronoparken ägdes av staten, och för uppförandet av "museet" behövde Linné ta en del av parken i anspråk. Först efter hans död reglerades gränsen mot Hammarby (pkt 3-4). Uppmätning från 1790 (Lantmäteriverket). Marker vid Hubby 1:b, 10. Hubby bytomt och nuvarande bebyggelse Området rymmer dels delar av Hubby (1:b) ursprungliga bytomt med bevarade husgrunder, rester av åkermark och backar, dels ekonomibyggnader och avstyckad mark för bostäder (10). Byn Hubby låg granne med Hammarby i öster och bestod av två gårdar som ägdes av kronan. De båda byarnas jordbruksmarker låg av hävd i stark ägoblandning. På sin ålders höst (1777) fick Linné genom förläning av Gustav III besittningsrätt (åborätt) till dessa för sig och sina barn. Efter Linnés död bodde dottern Lovisa på den ena gården sommartid fram till sin död (1835). Möjligen bodde dottern Sophia i den andra gården. Efter det att staten köpt in Hammarbytomten 1879 och Uppsala Universitet den övriga jordbruksmarken revs de gamla gårdarna och uthusen. Istället kom Hubby att bli nytt brukningscentrum och här uppfördes nu nya bostadshus och ekonomibyggnader. Det behöver även utredas om några av 1700-talets byggnader finns bevarade i Hubby. Oavsett detta utgör byn med sin historiska bakgrund en betydelsefull del av miljön kring Hammarby. De båda ursprungsgårdarnas husgrunder kan fortfarande ses i betesmarken och många av de äldre agrara strukturerna är väl synliga. Några av soldattorpens grunder finns också bevarade inom området. Av

13 Skötselplan 13 (15) den äldre vegetationen kan särskilt märkas sibirisk nunneört, krikon, tusenbladsrosor och hammarbytaklök. Vid Hubby finns grunderna efter de gamla linnégårdarna bevarade. Här ligger också det nya gårdscentrum som uppfördes när Hammarby köptes av staten Flygfoto Uppsala kommuns hemsida1. Valda delar av markerna brukas enligt storskiftet. Bete med får och nöt. På sikt kommer man att möta allmogeraser på skogen. Bebyggelsen bidrar till att den historiska utvecklingen efter Linné belyses. Kompletterande service, parkering mm. Ny parkering med anslutningar anläggs, utveckling av möjliga verksamheter för besöks- och kulturturism, bevarande och renovering av byggnader, skyltar med historisk information, djurhållning för betesdriften. byggnadshistorisk utredning, inventering/kartering av den historiska floran 1

14 Skötselplan A. Karta till skötselplan med skötselområden 14 (15) Dnr:

15 Skötselplan (15) Dnr: B. Karta med skötselområdena lagda på storskifteskartan från 1763