HAMN OCH LOGISTIK VI ÄR BÄST I VÄRLDEN. Mikael Castanius: Vi ska komma ihåg att Sveriges hamnar är bäst i världen på miljöfrågor.

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS September 2012 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! LADDA NER TIDNINGEN (PDF) Nr. 3 HAMN OCH Missa inte! Världssjöfartens dag, 27 september LOGISTIK 3TIPS Miljöanpassning Rederier och bränsleleverantörer tar sitt ansvar Kunskap är makt Ställ krav på effektiv logistik FOTO: JATHINA STRATAKI (MIKAEL CASTANIUS) KRISTIAN POHL (CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD. THINKSTOCK Mikael Castanius: Branschchef för Sveriges Hamnar VI ÄR BÄST I VÄRLDEN Mikael Castanius: Vi ska komma ihåg att Sveriges hamnar är bäst i världen på miljöfrågor. Catharina Elmsäter-Svärd: Infrastrukturminister (M) Sirius bygger en hållbar flotta för framtiden Vi vill bygga framtidens produkttanker redan idag. Med LNG-drift, rening av ballastvatten, partikelfilter och mängder av andra innovationer.

2 2 SEPTEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR I höst händer det mycket! Till exempel ny infrastrukturproposition, nationell sjöfartsstrategi, ny forskningsproposition där transportforskning ingår samt proposition om en svensk innovationsstrategi. Sveriges ekonomi beroende av effektiva sjötransporter VI REKOMMENDERAR Bengt Wennerberg Chef för området Infrastruktur och Logistik vid Business Region SIDA 05 Göteborg Göteborg har Nordens största hamn och enda oceanhamn med direktlinjer till flera destinationer i Asien. Regeringens framtidsplaner s. 8 Catharina Elmsäter-Svärd berättar vad regeringen har i sikte härnäst. Regering och riksdag har under hösten en unik möjlighet att ta ett samlat grepp på framtidens infrastruktur, transporter och logistik för ökad konkurrenskraft för näringslivet och för Sverige som nation. Sjöfart och hamnar är avgörande delar i hela transportkedjan. Hamnar liksom kombiterminaler är platser där gods antingen byter transportslag eller sorteras om i transportkedjan. De är helt nödvändiga. Över 90 procent av svensk export och import sker med sjöfarten. Det är även viktigt att den anslutande infrastrukturen i form av vägar och järnvägar till viktiga hamnar har hög kapacitet och tillgänglighet. Samlad maritim strategi Betydelsen för näringsliv och välfärd och för det svenska transportsystemets funktion av väl fungerande sjötransporter i sammanhängande transportkedjor kan inte nog understrykas. Sveriges geografiska läge på den skandinaviska halvön och den öppna svenska ekonomin med en stor utrikeshandel är beroende av effektiva sjötransporter för tillväxt och utveckling. Regeringen har aviserat att man under hösten kommer att presentera en nationell sjöfartsstrategi. Det är positivt att regeringen tar bredare grepp på sjöfartsfrågorna och utvecklar en samlad svensk maritim strategi. Bra förutsättningar för det svenska maritima klustret leder till en starkare av sjötransportlösningar för näringslivet, vilket ökar konkurrenskraften i en alltmer globaliserad ekonomi. Nya svavelregler En viktig del i att skapa bra förutsättningar för det maritima klustret i Sverige är att resurserna till forskning, utveckling, innovation och demonstration inom den maritima sektorn ökas väsentligt genom ett eget budgetanslag från staten. Sjöfartsverkets nuvarande anslag för forskning, utveckling och demonstration (FUD) för 2012 uppgår till 2,6 miljoner kr och som i dag finansieras genom de farledsavgifter som betalas av sjöfarten. Andelen är i dag liten i jämförelse med de resurser som är avsatta till forskning inom exempelvis vägoch järnvägssektorn. En viktig fråga som negativt påverkar det svenska näringslivets konkurrenskraft är EUbeslut om nya regler för svavelutsläpp från sjöfarten i norra delen FOTO: TRANSPORTRÅDET Guy Ehrling Kanslichef Näringslivets Transportråd MINA BÄSTA TIPS Transportrådet Läs mer om Näringslivets 1 Transportråd på våran hemsida: Nationell strategi Över 90 procent av Sveriges 2 utrikeshandel går via sjöfart. Sjöfartsforum har utarbetat ett visions- och strategidokument i vilket bland annat föreslås att Sverige utarbetar nationell maritim strategi. Läs mer på Trafikverket Trafikverket har på regeringens uppdrag analyserat 3 åtgärder för ökad kapacitet och effektivitet i transportsystemet som underlag för den kommande infrastrukturpropositionen. Ta reda på mer information: av Europa från och med år Näringslivet ifrågasätter inte vikten av skärpta regler för utsläpp av svavel från fartygsbränsle men den snäva tidsplanen motverkar en problemfri omställning. Enbart beslutet om nya svavelregler är ett starkt motiv för ett eget forskningsanslag från staten. Likaså måste konkurrensvillkoren vara lika för företag inom hela EU. Länder som Sverige och Finland får ökade kostnader för sin export och import medan konkurrenter i EU inte får motsvarande bränslekostnadsökningar. Läs mer i tidningen om de utmaningar för rederier, transportköpare, hamnar och hela transportnäringen som de nya miljökraven innebär. Snabbare åtgärder Näringslivets Transportråd förespråkar en helhetssyn på det svenska transportsystemet och dess internationella kopplingar där nyckelstråk och noder prioriteras. Vi vill se snabbare åtgärder för att få bort besvärliga flaskhalsar som hämmar hela transportsystemet. Välkommen till en spännande och intressant höst 2012 som handlar om det svenska näringslivets framtida konkurrenskraft och Sveriges konkurrenskraft som nation i en alltmer globaliserad värld. Vi får våra läsare att lyckas! HAMN OCH LOGISTIK NR 3, SEPTEMBER 2012 Verkställande direktör: Joanna Hansson Redaktionschef: Nadine Kissmann Affärsutvecklare: Vedrana Hubanic Layout: Daniel Di Meo Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Alexander Holmqvist-Winge Tel: E-post: alexander.h.winge@mediaplanet.com Distribution: Göteborgs-Posten, september 2012 Tryckeri: V-Tab Repro: Bert Lindevall Korrektur: Christian Malmgren Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: synpunkter@mediaplanet.com Vid förfrågningar kontakta: Vedrana Hubanic Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera.

3 INNOVATION IS MAKING 6100 HORSES AS QUIET AS A BUMBLEBEE For further information please visit svitzer-ecotug.com environmentally friendly ECOtug. Modelled on the renowned M-class, the ECOtug is an example of our research on alternative fuels. The new-built ECOtug reduces fuel consumption by up to 10 % compared to traditional tugs and emission of NOX up to 80 %. Custom-made 40 dba silencers for the gensets reduce noise emission, making it very suitable for operations in sensitive areas with much wildlife.

4 4 SEPTEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 1TIPS FLYTANDE NATURGAS ÄR ETT BRÄNSLE SOM KOMMER ALLT MER BIOGAS ÖKAR KONKURRENSEN Fråga: Vad är fördelen med fl ytande naturgas som bränsle och energikälla? Svar: : Gas kan minska olje-beroendet samt minska och reducera utsläpp av växthusgaser och partiklar. Flytande form är en bra förpackning med mer energi per volymenhet än i gasform. Det förklarar Mattias Hanson, som är ansvarig för projekt LNG/ LBG vid branschorganisationen Energigas Sverige. LNG står för Liquefied Natural Gas (flytande naturgas) och LBG för Liguefied Bio Gas (flytande biogas). De är i princip samma produkt, flytande metan. Det som skiljer är ursprunget. Naturgas är en fossil produkt och biogas är förnybar. Den flytande naturgasen, som nedkyld till minus 162 grader har vätskeform, är kompaktare än vanlig gas och därmed lättare att transportera. Den reducerar utsläppen av koldioxid och kväveoxider samt eliminerar utsläpp av partiklar, svaveloxider och tungmetaller. Tryggar försörjningen Energigas Sverige arbetar för en hållbar och långsiktig energipolitik genom en säker, miljömedveten och effektiv gasanvändning. Naturgasen beskrivs ofta som en brygga till ökad användning av biogas. Utan naturgasens infrastruktur hade vi aldrig haft någon biogas. Den flytande naturgasen är också en bra backup för biogas, ökar konkurrensen och tryggar försörjningen av gas samt möjliggör transport till tankställen långt från gasproduktionen, vilket ökar biogasens marknad, säger Mattias Hanson. Sjöfarten mest i fokus LNG har flera olika marknader såsom industrin, bussar, lastbilar och andra fordon, men framför allt är det just nu fokus på LNG som framtidens fartygsbränsle. Norge är ett föregångsland. Över 40 fartyg på de norska fjordarna drivs redan med LNG. Norge har också tankfartyg för LNG som drivs med sin egen last. I Sverige tittar allt fler redare på möjligheterna med LNG, inte minst när nya IMO-regler om svavelutsläpp träder i kraft på Nordsjön, Engelska kanalen och Östersjön. Tarbit Shippings produkttanker Bit Viking är konverterad till att gå på LNG. Viking Lines kommande Finlandsfärja Viking Grace, ska drivas med LNG. Mattias Hansson Ansvarig för projekt LNG/LBG vid branschorganisationen Energigas Sverige. FOTO: MALIN HOELSTAD Vi försöker trycka på och visa goda synergier med övergång till LNG när den infrastruktur som byggs upp kan utnyttjas av olika många intressenter. Förståelsen för LNG ökar bland politiker och myndigheter, säger Mattias Hanson. Nya terminaler planeras En stor LNG-terminal för norsk naturgas är redan i drift i Nynäshamn. En ännu större terminal på kubikmeter byggs just nu i Lysekil av Skangass, där det intilliggande raffinaderiet Preem blir en av kunderna. LNG ska användas som råvara i produktionen av vätgas som i sin tur används i raffinderiverksamheten. Ytterligare terminaler planeras i bland annat Helsingborg och i Gävle. Exempelvis planerar stålverket SSAB i Borlänge att ersätta olja med naturgas. Flytande naturgas passar bra där det inte finns utbyggt ledningsnät. Sådant finns i huvudsak i Västsverige, där gasen kommer via Danmark, säger Mattias Hanson. För landtransporter finns i dag tankställen för LNG vid Stigs Center i Göteborg och i Järna utanför Södertälje, där det går att tanka både flytande eller förångad gas. Tankställen för lastbilar är även på gång i Jönköping och Malmö. GÖSTA LÖFSTRÖM FOTO: THINKSTOCK TJÄNSTER OMBORD FARTYG OCH PÅ TERMINAL Omlastning av tunggods på sjöflak med leveranser till hamnen för vidare sjötransport. Lastsäkring och ombordarbete. Omlastning vid lastförskjutning. Sanering, blästring och målning. Försäljning av surrningsmaterial. Svets och mek. MIMAB, Sydatlanten, Göteborg, FÖR SNABBINSATSER DYGNET RUNT, RING

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER FOTO: THINKSTOCK Göteborg -ett allt starkare logistiknav FOTO: THINKSTOCK Fråga: Vilka förutsättningar har Göteborgsregionen att stärka rollen som logistiknav? Svar: : Alla chanser med sitt centrala läge i Norden och med hjälp av bättre sjöfart, järnvägar, vägar, fl yg samt vidareutvecklad logistikforskning. Det hävdar Bengt Wennerberg, chef för området Infrastruktur och Logistik vid Business Region Göteborg, som arbetar för Göteborgsregionens tretton kommuner. Vår vision är hållbar tillväxt för Göteborgsregionen. Vi skall verka för ekonomisk, social och miljömässig förbättring. Befintliga företag ska växa, nya ska flytta hit och nya företag ska startas. Regionen utvecklas just nu mer än flera av de mål vi satt upp. Tre styrkeområden Bengt Wennerberg pekar ut tre styrkeområden för Göteborgsregionens näringsliv industri, handel samt logistik och transport. Och han lyfter fram några av de största motorerna; AB Volvo, Volvo Personvagnar, SKF, Stenakoncernen, Ericsson och Astra Zeneca. Logistik och transport är oerhört viktigt för att företagen ska utvecklas. Det är en stor sektor med medarbetare bara i vår region. Göteborg har en central roll när det gäller transporter till och från Sverige och Norge, men också Finland, och med potential även för Baltikum och delar av Ryssland. Vi har ett väldigt centralt läge och möjlighet att samla stora godsvolymer. Inom 30 mils radie finns hälften av Nordens industrikapacitet. Fyrfältsväg till Oslo Göteborg har Nordens största hamn och enda oceanhamn med direktlinjer till flera destinationer i Asien och vi är ett nav för interkontinental flygfrakt. Inte så stora volymer, men ett viktigt komplement på marginalen. Vi strävar efter att få större godsmängder.. Bengt wennerberg Chef för området Infrastruktur och Logistik vid Business Region Göteborg FOTO: ROB VANSTONE Väg- och järnvägstransporter är viktiga för godsförsörjningen och järnvägen har stor potential för hållbara transporter. Från Göteborgs Hamn finns 26 dagliga järnvägspendlar till olika orter i Skandinavien har vi fyrfältsväg till Oslo. Kan vi också få en snabbtågsjärnväg till Norge skulle det ge helt fantastiska möjligheter för transport av gods mellan Norge och Göteborgs hamn. En Götalandsbana skulle också frigöra andra järnvägssträckor för ökande godsmängder. I EU-projektet The Scandinavian 8 Million City har Göteborg ett centralt och betydelsefullt läge mellan Oslo och Öresund. Starkare konkurrenskraft En styrka för Göteborgsregionen är också att Logistik och transportstiftelsen LTS finns här. Med ett sjuttiotal intressenter verkar den för att utveckla Chalmers och även Handelshögskolan som internationellt logistikforskningscentrum. Vi strävar efter att få större godsmängder, ökande frekvens på befintliga linjer och nya linjer. Kan vi dubbla transportfrekvenserna i olika trafikslag så kan företagen schablonmässigt halvera lagren. Detta stärker företagens konkurrenskraft och tillväxten, avslutar Bengt Wennerberg. GÖSTA LÖFSTRÖM regular servicing will keep you running Protect your investment and avoid unplanned stops by always using an authorised Volvo Penta dealer and Genuine Volvo Penta Parts and service. With scheduled maintenance and preventive repairs you will get cost effective long-term performance and safe handling at sea. STAY AHEAD contact your local Volvo Penta dealer for scheduled maintenance today.

6 6 SEPTEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER 2TIPS MISSA INTE! EFFEKTIVISERA LOSSNINGS- TIDERNA LOSSNINGSTIDER Kortare lossnings- och väntetider kan också användas för att sänka fartygshastigheterna, vilket ger energi- och miljöbesparingar. FOTO: THINKSTOCK Svaveldirektivet -snart en realitet Europaparlamentet väntas rösta om svaveldirektivet för sjöfarten den 11 s eptember. Sedan ministerrådet sagt sitt har medlemsländerna 18 månader på sig att införa direktivet i nationell lagstiftning. Många fördelar med en utvecklad sjöfartstrafi k Fråga: Hur kan sjöfarten bli ett attraktivt alternativ till delar av dagens väg- och järnvägstransporter? Svar: Lösningen fi nns i bland annat i effektivisering av hamnrutiner, konceptförändringar, nya miljövänligare bränslen och rättvisa avgiftssystem. SHOWCASE Hamnarna är noder i transportkedjan och har en stor effektiviseringspotential. Det säger Björn Södahl vid institutionen för Sjöfart och Marinteknik vid Chalmers i Göteborg. Han är biträdande föreståndare för kompetenscentret Lighthouse med ansvar för arenan Projects and Innovation, som ska nyttiggöra och komplettera pågående forskning genom tillämpade projekt i samverkan mellan akademi och näring. Kortare vänte- och ligge -tider i hamn kan åstadkommas genom många olika åtgärder, till exempel utvecklat klareringsoch pappersarbete, där it-stöd kan spela en viktig roll. Ökad kapacitet Om vi får ner lossningstiderna i hamn så ökar hamnarnas kapacitet. Kan vi också minska väntetiderna så minskar de totala transporttiderna för gods, säger Björn Södahl. Kortare lossningsoch väntetider kan också användas för att sänka fartygshastigheterna, vilket ger energi- och miljöbesparingar. Vi står inför stora förändringar av trafikslagsövergripande planering på både kort och lång sikt. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd har aviserat att varje transportslag i framtiden ska bära sina egna kostnader. Investeringar och miljökostnader för infrastrukturen kring de olika transportslagen behöver tydlig - göras. Detta kan på sikt ge sjöfarten ökad konkurrenskraft. Enligt transportforskaren FAKTA Institutionen Sjöfart och Marinteknik vid Chalmers bedriver forskning för att effektivisera sjöfarten med avseende på fartygens konstruktion och miljövänliga bränslen, samt miljö och säkerhet både för passagerare och anställda ombord. Där utbildas sjöbefäl och skeppsbyggare i nära samarbete med industrin, vilket rustar studenterna för framtida behov på en global arbetsmarknad. På institutionen arbetar i dag ett 90-tal personer, av vilka cirka 40 är forskare och Vi tittar mycket på nya alternativa bränslen, renare teknik och olika metoder för energieffektivisering. Björn Södahl institutionen för Sjöfart och Marinteknik vid Chalmers i Göteborg FOTO: JAN-OLOF YXELL doktorander. Institutionen finns på expansiva Lindholmen, där det arrangeras seminarier och konferenser, ofta i samarbete med Lindholmen Science Park. Institutionen är värd för två kompetenscentra: Dels Lighthouse, som är ett samarbete mellan Chalmers, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Sveriges Redareförening, Sjöfartsverket, Västra Götalandsregionen och Vinnova, dels Ocean Energy Centre, som organiserar forskning och utveckling inom vågkraft. Per Kågessons utredning skulle farledsavgifterna behöva sänkas med 90 procent och banavgifterna fyrdubblas för att nå rättvisa. Det är en fingervisning om i vilken riktning utvecklingen kan komma att gå. Investeringar i infrastrukturen medför stora kostnader för både väg och järnväg, men inte på samma sätt för sjöfarten. Redan i dag har sjöfarten jämförelsevis låg energiförbrukning per transporterad godsenhet. Det finns stor potential för förbättringar. Utmaningen är snarare att komma bort från sjöfartens utsläppsproblem när det gäller svavel och kväveoxider. Man är redan på väg mot bättre miljöprestanda, men det är ingen smärtfri omställning, säger Björn Södahl. Vi tittar mycket på nya alternativa bränslen, renare teknik och olika metoder för energieffektivisering, bland annat optimerade hastigheter och väderanpassad ruttplanering. Inte prioriterat i Sverige Inlandssjöfarten i skyddade vatten, inomskärs, i floder, kanaler och insjöar, kan med ett anpassat regelsystem få ökad konkurrenskraft. I stora delar av Europa är sådan sjöfart väl utvecklad och en stomme i transportsystemet. Att lyfta gods från väg och järnväg till sjöfart har inte varit prioriterat i Sverige. Här finns mycket att göra. På till exempel Göta Älv skulle trafiken med kontinentala förebilder kunna effektiviseras med hjälp av konceptförändringar och informationssystem för att optimera flödena och minimera störningarna på korsande trafik. Sjöfarten, som har stora fördelar - bland annat av att den kan skalas, kommer i framtiden att vara något annat än vad den är i dag, säger Björn Södahl. GÖSTA LÖFSTRÖM I huvudsak innebär direktivet: Att svavelhalten i marint bränsle i Östersjön, Engelska kanalen och Nordsjön (svavelkontrollområdet SE- CA), får vara högst 1 viktprocent fram till 31 december 2014 och därefter 0,1 procent. Att bränsle med över 3,5 procent svavel förbjuds inom medlemsländernas territorium med undantag för fartyg med avgasrening. Att det blir obligatoriskt med högst 0,5 procent svavel för sjötrafik utanför SECA från och med år Att passagerartrafik utanför SECA, där gränsvärdet nu är 1,5 procent, omfattas av samma regler som övrig sjötrafik utanför SECA. Marint bränsle med en svavelhalt på högst 0,5 procent blir obligatoriskt Anpassat till lagkrav På många håll i världen drivs handelsfartyg med tjockolja med upp till 3,5 procent svavel. I Östersjön och Nordsjön har sjöfartsnäringen redan anpassat sig till lagkrav om maximalt en procents svavelhalt. Många fartyg i svenska vatten använder dessutom frivilligt bunkerolja om maximalt 0,5 viktprocent svavel. 0,5 procent hade varit nog När EU och FN:s sjöfartsorganisation IMO aviserade sänkt svavelhalt till 0.1 viktprocent protesterade den svenska sjöfartsnäringen, som anser att ett lagkrav på 0,5 viktprocent hade varit fullt tillräckligt. Redarna oroar sig bland annat för allt för stora kostnadsökningar ska leda till överflyttning av gods till andra transportslag. Men på den punkten säger EU att medlemsländerna får ge stöd till aktörer för att undvika att transporter flyttas från sjö till land. GÖSTA LÖFSTRÖM

7 NYHETER VÄGTRANSPORT HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER TRAFIKANALYS Minskat antal tomtransporter Antalet lastbilstransporter utan last, så kallade tomtransporter, har minskat med 46 procent på de svenska vägarna under fjärde kvartalet år 2010 jämfört med samma period år Det visar ny statistik från Trafikanalys. Under fjärde kvartalet år 2010 transporterades närmare 80 miljoner ton gods av svenskregistrerade lastbilar. För att klara alla transporterna körde lastbilarna nästan 718 miljoner kilometer. KÄLLA: UTDRAG UR PRESSMEDDELANDE PÅ FOTO: SHUTTERSTOCK Utmanaren i transportbranschen Känner ni till era möjligheter att få EU-stöd till miljö- och energiprojekt? Sverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan offentlig finansiering. Flera av dessa stödprogram beviljar upp till 75% av investeringskostnaden i bidrag och lån till miljöinvesteringar och innovativa demonstrationsprojekt. Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig finansiering. Vi har sedan 1998 varit rådgivare till fler än företag och organisationer och genererat över 1 miljard kronor till olika affärsprojekt. Mer information hittar du på GIA Sweden AB Ulf Castenfors, VD Tel: Saltmätargatan Stockholm

8 8 SEPTEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Fråga: Kan en maritim strategi, som värnar om viktiga miljöintressen, förenas med en fungerade kommersiell sjöfart? Svar: Den nu aktuella sjöfartsstrategin, som regeringar arbetar med, ska leda över i en kommande maritim strategi och vara nära länkad till denna. Catharina Elmsäter-Svärd: Kopplar sjöfartsfrågor med maritim omsorg MARITIM STRATEGI GÖTEBORG Jag utgår från att det vi gör även när det gäller en framtida maritim strategi är positivt för sjöfarten och bidrar till att branschen som helhet upplevs som en attraktiv näring, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M). Hon hävdar att regeringen lägger ner stora ambitioner på att utveckla en bra sjöfartsstrategi, som i förlängningen också ska gå över i utvecklingen av en maritim strategi. Aktuella propositioner Vi arbetar intensivt med alla trafikslagen. I början var det stort fokus på järnvägen, där vi gjort ett gediget arbete med bland annat kapacitetsutredningen och att ta reda på vad som är problemet. Nu arbetar vi med en sjöfartsstrategi i nära kontakt med näringen själv. Sjöfarten är inte bara ett transportslag utan en näring i sig. Vattnet är också en resurs i hela det maritima klustret. Catharina Elmsäter-Svärd har också varit en ofta sedd gäst i Göteborg för att lära sig mer och att odla kontakterna med sjöfarten och maritima intressen. Bland annat deltog hon aktivt i den internationella Maritime Day under våren. Delar av arbetet med sjöfartsfrågorna kommer att finnas med i höstens infrastrukturproposition och senare även i regeringens forsknings- och innovationsproposition. En ny sjöfartsstrategi När vi lägger budgeten i mitten av september kommer det att finnas med en sjöfartsstrategi där vi breddat med andra frågor än bara tonnageskatt och skeppsregister. Vi vill även se hur vi kan använda skeppshypotekskassan för investeringar i fartyg och arbeta för att införa EU:s regler om sjöfarten i de inre vattenvägarna. Det kommer också att handla om bemanning och säkerhet, om redares möjlighet att ha beväpnade vakter i farliga vatten och mycket annat, säger infrastrukturministern. När det gäller den omdebatterade tonnageskatten, efter förebild i våra grannländer, som den svenska rederinäringen ropar Jag utgår från att det vi gör även när det gäller en framtida maritim strategi är positivt för sjöfarten Catharina Elmsäter- Svärd Infrastrukturminister (M) efter, vill hon se den mer kopplad till övrigt sjöfartsstöd. Catharina Elmsäter- Svärd vill också styra mer forskningsoch innovationsarbete mot sjöfarten. Bra maritim nation är målet Vi visar en vilja att Sverige med lång tradition och mycket erfarenhet ska vara ledande i maritima sammanhang, där sjöfarten är en strategiskt viktig del. Under nästa år kommer vi att sammanlänka sjöfartspolitiken till EU-kommissionens arbete med Blå tillväxt. Målbilden är att Sverige ska vara en bra maritim nation, ha en bra maritim strategi. Vi börjar med sjöfartsfrågorna, annars händer ingenting, säger Catharina Elmsäter-Svärd, som vill ha med näringslivet, forskning, utbildning och akademi i diskussionerna. Vi utgår från att den svenska sjöfarten i framtiden ska upplevas som en attraktiv näring och där sjöfarten är en del av en viktig helhet i godsstråken. GÖSTA LÖFSTRÖM HAMNAR Alla hamnar har sina nischer, fyller behov i sina områden och behövs på olika sätt. FOTO, BAKGRUND: THINKSTOCK FOTO, CATHARINA ELMSÄTER-SWÄRD: KRISTIAN POHL FRÅGOR & SVAR Hur vill du beskriva Göteborgs Hamns betydelse? Den är inte bara Sveriges största hamn utan även en angelägenhet för hela Skandinavien och en strategisk del i hela vårt internationella godsflöde. Många svenska hamnar konkurrerar om resurserna. Swedocean samlar sjöfartens underleverantörer Swedocean samlar underleverantörer inom sjöfart- och offshoreindustrin. Branchgruppen bildades för över 30 år sedan och har sedan fyra år tillbaka sitt kansli i Göteborg. Swedoceans styrelse arbetar ideellt och består av elva representanter från hela underleverantörsnätet. Swedocean har sitt sekretariat hos SSPA Sweden AB i Göteborg. Läs mer på S wedocean SWEDISH OCEAN INDUSTRY GROUP

9 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET SEPTEMBER Sjöfarten är inte bara ett transportslag utan en näring i sig Redare tar stort ansvar Svenska redare tar ett stort ansvar för miljön. Bland drivkrafterna finns vetskapen att energieffektiva transporter och miljövänliga lösningar är lönsamhetsfaktorer när transportköparna väljer sina leverantörer. Drifkraften finns f örstås också i beredskapen för hårdnande utsläppsregler. Här försöker man vara tidigt ute för att också av konkurrensskäl - tidigt kunna erbjuda framtidens lösningar. Det handlar till exempel om EU:s kommande regler för svavelutsläpp, som bland annat driver fram ett ökande intresse för fartygsbränslen som flytande naturgas (LNG). Miljöansvaret yttrar sig också i att allt mer gods flyttas från landsväg till järnväg. Till exempel med allt fler dagliga järnvägspendlar från Göteborgs Hamn till orter runt om i Sverige. Är det en nackdel att Göteborg inte får ännu mer trafik än den redan får för att hålla högsta internationella klass och storlek. Alla hamnar har sina nischer, fyller behov i sina områden och behövs på olika sätt. Det sker allt mer samarbete mellan hamnarna. Hur viktigt är det för satsningar på övriga trafikslag, vägar och järnvägar, att Göteborg utvecklas som import- och exporthamn? Mycket av godset till och från norra Sverige går via Göteborg. Det är oerhört viktigt att hamnen finns och utvecklas. Kapacitetsutredningen visar också tydligt var flaskhalsarna finns och var vi måste satsa på bättre infrastruktur. Inte minst intressant är utvecklingen av järnväg väster om Vänern för att minska sårbarheten i godsflödena. Det krävs att man har ett systemtänk och bygger effektiva stråk. Vi visar en vilja att Sverige med lång tradition och mycket erfarenhet ska vara ledande i maritima sammanhang Lönsamt och nyttigt Att koppla in fartyg i hamn på så kallad land-el i stället för att låta maskinerna och generatorerna gå under liggetiden är ett annat exempel där rederier tar ansvar och prövar nya vägar. Ytterst är det ofta både lönsamt och nyttigt för varumärket att ta ansvar för miljö och energiförbrukning genom nya alternativa bränslen och tekniska lösningar. Man tala om marknadskrafterna som goda krafter. I det fria näringslivets natur ligger strävan att tillgodose kundernas önskemål. Skapas det opinion för mer miljö vänliga lösningar blir det också företagsekonomiskt motiverat att leva upp till en sådan efterfrågan, och gärna att vara tidigt ute. GÖSTA LÖFSTRÖM It has been under way for years. So we re not going to delay it Increased reliabili. Reduced risk Introducing a second direct call to and from Gothenburg Maersk Line had its best ever multi-trade reliabili score of 91.4% in the second quarter, retaining our position as the most reliable among the top 20 carriers*. We are now increasing our commitment to further reliabili in the Swedish market by introducing a second direct call in Gothenburg and together with faster lead times, we strengthen our offer towards our customers. That s why we say when it s moved on time, it s moved by Maersk Line. For more information please visit our local website on *Source: Drewry Schedule Reliabili Insight 3Q12 report. maerskline.com Moved on Time. Moved by

10 10 SEPTEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Svårt att leva upp till tuffare miljökrav Fråga: Varför är Sveriges Hamnar kritiska mot tuffare miljökrav för sjöfarten? Svar: Vi har inget emot hårda miljökrav, så länge de är konkurrensneutrala. Dessa nya regler gör att sjöfarten i norr får svårt att klara sig, säger Mikael Castanius, branschchef för Sveriges Hamnar. Snart skärps miljökraven i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. Från och med år 2015 får inte svavelutsläppen från sjöfarten överstiga 0,1 procent. Först fem år senare följer övriga världen efter, men då inte fullt ut. Från och med 2020 måste svavelutsläppen från sjöfarten i världshaven hålla sig under 0,5 procent. Det är orättvisan som gör Mikael Castanius mest upprörd. Jag har inget emot skärpta miljökrav så länge de inte utgör ett konkurrenshinder, säger han. Vi ska komma ihåg att svenska hamnar är bäst i världen på miljö. Vi var till exempel först med att kunna förse fartyg med landström så att de inte behövde ha motorerna i gång i hamnen. Här har också alla fartyg rätt att lämna avfall till självkostnadspris, vilket gör att många väntar med att göra sig av med avfall tills de kommer till en svensk hamn. Samhällets blodomlopp Transporterna kallas ibland för samhällets blodomlopp och så mycket som 95 procent av alla de importvaror som når Sverige kommer via någon av våra hamnar. Därför får de nya kraven stora kons ekvenser. Det största MILJÖKRAV Jag har inget emot skärpta miljökrav så länge de inte utgör ett konkurrenshinder. problemet är att vi faktiskt saknar möjlighet att kunna leva upp till dem, menar Mikael Castanius. Tekniken är helt enkelt inte tillräckligt bra ännu, säger han. Under de två år vi har på oss kommer vi inte heller hinna få fram något som fungerar i stor skala. En metod som är under utveckling är så kallade scrubbers. En scrubber är en anläggning som placeras på båtens skorsten och TIPS FOTO: ATHINA STRATAKI TransportGruppen är en samarbetsorganisation för arbetsgivar- och 1 branschförbund inom transportnäringen. Hit hör också motoroch petroleumbranscherna. TransportGruppen består av åtta olika förbund med sammanlagt medlemsföretag och anställda. Organisationen har till uppgift att hävda den samlade transportnäringens intressen och man arbetar med allt ifrån arbetsgivarfrågor till arbetsmiljö, juridiska tvister och näringspolitiska frågor, med mera. Sveriges Hamnar är ett av de åtta förbunden i 2 TransportGruppen och är Vi ska komma ihåg att svenska hamnar är bäst i världen på miljö. -Mikael Castanius som renar utsläppen. Scrubbers kan dock bara komma i fråga för vissa båtar eftersom anläggningen i dag är tung och utrymmeskrävande. Ett annat alternativ är LNG, det vill säga flytande naturgas. LNG är på många sätt ett utmärkt drivmedel. Med tiden kan naturgasen (som även den är fossil) fasas ut och ersättas med förnybar biogas utan att tekniken behöver bytas. hamnföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation. Sveriges Hamnar förhandlar om löner och anställningsvillkor, samt arbetar med olika branschfrågor, så som till exempel infrastrukturmiljö- och säkerhetsfrågor. Sjöfartens arbetsgivarförbund (SARF) 3 är ett annat av de åtta förbunden som ingår i TransportGruppen. SARF har 105 medlems företag med drygt anställda. Förbundet träffar kollektiv-avtal och hanterar andra arbetsgivarfrågor som till exempel frågor om utbildning, rekrytering samt arbetsmiljön. 3TIPS KORTARE TILLSTÅNDS- PROCESSER Det är inte ekonomiskt möjligt att bygga om oljeeldade fartyg till LNG och eftersom ett fartyg är uttjänt efter i snitt tjugo år kommer omställningen till LNG att ta tid. En sådan omställning kräver också att det går att tanka LNG i hamnarna. Just nu pågår ett projekt som ska ta reda på hur detta skulle kunna lösas. Nio hamnar i länderna kring Östersjön arbetar gemensamt för att ta fram en plan för hur en LNG-utbyggnad skulle kunna se ut. Ytterligare två alternativ till olja är metanol och marin gasolja (diesel), men inget av dem skulle ensamt kunna vara lösningen för sjöfarten. Den diesel som finns i världen skulle knappast räcka åt både privatbilismen och sjöfarten och priset skulle öka markant. Minskad byråkrati Ska handelsflottan på Östersjön över huvudtaget lyckas leva upp till kraven på sänkta svavelhalter behöver man hjälp, framhåller Mikael Castanius. Rederierna behöver finansiellt stöd för att ha råd att bygga om sin fartygsflotta och hamnarna behöver stöd i sitt arbete med att inrätta LNG-terminaler. Minskad byråkrati och kortare tillståndsprocesser är ett måste, säger Mikael Castanius. I dag kan det ta flera år bara att få tillstånd för den här typen av terminal. Annars är risken stor att svenska industrier flyttar ut produktionen till andra länder och att fler transporter sker med lastbil framöver. Det gagnar knappast miljön. BENEDIKTA CAVALLIN Grönare sjöfart med Clean Shipping Index Clean Shipping Network är ett nätverk där stora företag gemensamt utvärderar hur miljövänliga olika redare och fartyg är. Nu behöver inte varje företag själva fråga rederierna om deras miljöprestanda. Det räcker med att de tittar på vår hemsida, berättar Sara Sköld, vd för Clean Shipping Index. Medan landtransporter under de senaste decennierna stadigt blivit allt miljövänligare har sjöfarten fortsatt att belasta miljön med stora utsläpp av koldioxid, svavel, gifter och ballastvatten. Lagstiftningen har också halkat efter och de regler som sjöfarten har att hålla sig till är inte alls så tuffa som många företag skulle önska. Därför startade Clean Shipping Project för fem år sedan - en databas med detaljerad miljöinformation om över fartyg världen över. Här listar redarna hur väl fartygen lever upp till olika typer miljöhänsyn. Sedan kan företag med transportbehov logga in och kolla vilka fartyg som trafikerar en viss rutt och hur miljövänliga de är. En global bas Det kan vara svårt att veta hur bra ett rederi egentligen är, säger Sara Sköld. Clean Shipping Index gör det lättare för stora företag att ställa krav på transporterna. På så sätt kan de också lättare leva upp till sin egen miljö policy. Merparten av alla anslutna företag är svenska globala företag, men målsättningen är att projektet ska ha en global bas med företag från hela världen. BENEDIKTA CAVALLIN TJÄNSTER OMBORD FARTYG OCH PÅ TERMINAL Omlastning av tunggods på sjöflak med leveranser till hamnen för vidare sjötransport. Lastsäkring och ombordarbete. Omlastning vid lastförskjutning. Sanering, blästring och målning. Försäljning av surrningsmaterial. Svets och mek. MIMAB, Sydatlanten, Göteborg, FÖR SNABBINSATSER DYGNET RUNT, RING

11 Skangass AS Lindholmspiren 3 B Göteborg Skangass bygger terminal för LNG i Lysekil Skangass nya terminal för flytande naturgas (LNG) i Lysekil och rederiet Tarbits produkttanker Bit Viking med LNG-drift är viktiga steg mot utvecklad användning av LNG som drivmedel till sjöss. Terminalen som byggs i anslutning till Preems raffinaderi i Lysekil skapar en möjlighet att förse den västsvenska regionen med flytande naturgas, till industriell användning och fordon och inte minst som fartygsbränsle, säger Roger Göthberg, chef för Skangass Göteborgskontor. Terminalen i Lysekil ska stå klar i början av Den blir Skandinaviens största terminal för import av LNG med en tank på drygt kubikmeter. Den kommer att ta emot LNG som levereras med båt, bland annat från Skangass produktionsanläggning i Stavanger. Preemraff kommer att använda cirka ton LNG för sin vätgasproduktion. Därigenom minskas raffinaderiets koldioxidutsläpp radikalt. Oberoende av rörgasnät Skangass har en stryka i att kontrollera hela kedjan från produktion av LNG till försäljning och distribution. Naturgas är en attraktiv energibärare för industri likväl som sjöfart, både ekonomiskt och miljömässigt, och genom att förvätska den gör företag som Skangass naturgas tillgängligt oberoende av tillgång till ett rörgasnät. När terminalen i Lysekil är i drift kommer Skangass leverera LNG till kunder i södra och västra Sverige via tankbil. Det kommer även byggas upp ett bunkringsupplägg för fartyg som använder LNG som drivmedel. Bit Viking byggdes 2007 och konverterades hösten 2011 från drift med konventionell tjockolja till LNG-drift. Fartyget, som levererar oljeprodukter till terminaler längs den norska kusten, ägs av Skärhamnsrederiet Tarbit Shipping AB. Det är den första LNG-drivna produkttankern i världen. Vi har nu kört Bit Viking på LNG i tio månader. Det har fungerat utmärkt, klart över förväntan, säger Anders Hermansson, teknisk chef vid Tarbit Shipping. Utnyttjandegraden av gasdrift har varit 98 procent av total drifttid. Det kan knappast bli bättre än så. Vi har genomfört över 20 bunkringar, vilka också fungerat utmärkt, liksom samarbetet med Skangass i stort. Jag är övertygad om att LNG kommer att bli stort som fartygsbränsle i framtiden. Norge ett föregångsland Norge är ett föregångsland. Där har LNG-drift tagit fart, särskilt på bilfärjor som trafikerar fjordar och på supplybåtar till oljeplattformar. Bit Viking är ett bra exempel på att flytande naturgas fungerar även för större fartyg och är på gång även bland svenska redare, säger Roger Göthberg. Ett annat exempel på att LNG blir allt mer intressant som fartygsbränsle är Viking Lines kommande passagerarfartyg Viking Grace. Den kommer från 2013 att gå på rutten Stockholm - Åbo och ska drivas med LNG Det som nu behövs är bunkerbåtar för bunkring av större kvantiteter till sjöss, säger Roger Göthberg. Per-Inge Fredell Matros Kampen för schysta bananer på världshaven börjar nu Allt fler väljer rättvist producerade varor men få tänker på hur de hamnat i våra butiker. Det vill vi ändra på. SEKO sjöfolk arbetar för att schysta villkor ska gälla hela vägen, från produktion till transport. Hjälp oss att göra Sverige till en förebild inom hållbara transporter. Läs mer om hur du kan vara med och påverka på sjöfolk.se.

12 12 SEPTEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET EXPERTPANELEN Roger Göthberg Director Sales & Marketing Fredrik Johansson CEO Pallas Group AB Erik Källsson Technical Department Erik Thun AB FOTO: LINDA-KARIN FURDAHL FOTO: PETER PERSSON FOTO: PRIVAT Fråga 1: Hur ser framtiden ut för flytande naturgas? Flytande naturgas (LNG) är på stark frammarsch som bränsle inom industri, fordon och framför allt på marinsidan. Naturgas har en miljöbesparande effekt jämfört med många traditionella bränslen och i flytande form är den transporter- och lagringsbar på ett flexibelt och säkert sätt. Tillgången på LNG byggs stadigt ut och samtidigt utvecklas infrastruktur för att kunna erbjuda leveranser av LNG på land och till sjöss på ett användar vänligt sätt. Att utveckla gränssnittet mellan LNG-leverantör och användare är en viktig del i att göra LNGanvändandet så tillgängligt som möjligt. Framtiden ser ljus ut, dock så tror jag personligen att det kommer ta längre tid att införa detta i stor skala än vad man tror. Främst på grund av att det är problem med infrastruktur. Det blir problem med vad som ska komma först, fartyg som drivs av gas eller logistiken som då måste vänta på att kunderna bygger fartyg som drivs av gas. Flytande naturgas kommer vara en naturlig del i den mix av bränslen som kommer att användas i framtiden. Den miljö förbättring som LNG ger kommer att vara till stort gagn för miljön. Fråga 2: Hur påverkas trafiken i Göteborgs hamn av den nya Götaälvbron? En nyckel för vidare utveckling av hamnen i Göteborg är att flödet till och från hamnen på landsidan förbättras för att kunna öka godstrafiken via väg och spårväg till och från hamnen, samtidigt som en ökad total trafik i regionen ställer krav på utbyggnad av vägar och spårvägar. Götaälvbron spelar en viktig roll i den totala trafikkapaciteten över och under älven där nyckeln är att bygga bort flaskhalsar som bromsar flödet. Negativt, skall fartygen till och från Vänern vänta på broöppningar så kommer kanalen och främst industrin i Vänern att påverkas negativt, transport erna kommer också bli mer kostsamma, då varje fartyg måste vänta vilket blir negativt för slutkonsumenten. På EU-nivå och nationell nivå arbetar man för att flytta över gods till köl tack vare de miljöfördelar och den stora outnyttjade kapacitet som finns. Det är då väldigt tråkigt att se att man på lokal nivå försämrar tillgängligheten för sjöfart. Konsekvensen går att likna med att stänga E6 25 procent av dygnet, något som på alla andra håll vore otänkbart! Fråga 3: Vilka är nyckelfaktorerna för en konkurrenskraftig sjöfart i Sverige? Ekonomiska förutsättningar att kunna bedriva lönsam och miljövänlig sjöfart i konkurrens med rederier från andra länder och andra transportslag som lastbil och tåg. När det av olika anledningar inte är lönsamt att bedriva rederiverksamhet i Sverige så flyttar tyvärr näringen utomlands där förutsättningarna är bättre. Det är beklagligt att ett land som Sverige med så pass lång kustremsa har så liten andel nationell sjöfart. En ökning av den skulle kunna ge en betydande reduktion på belastningen på väg- och järnvägsnätet. Miljö och säkerhet samt att ligga långt fram med innovativa fartyg. Svensk sjöfartsnäring får helt enkelt bli experter på specialfartyg. Man måste få en bättre konkurrensneutralitet mellan de olika trafikslagen, samt låta de bära sina egna kostnader, alternativt subventionera de lika mycket. Det leder annars till en samhällsekonomisk missoptimering då man överutnyttjar vissa trafikslag. Fråga 4: Vilka åtgärder i övrigt bör sjöfartsnäringen i stort satsa på för att främja vidare miljöförbättringar? Jag upplever att sjöfartsnäringen i Sverige har stort intresse och kunskap om ny teknik för att minska miljöpåverkan till följd av deras trafik, men ny teknik har alltid en prislapp och helheten måste gå ihop ekonomiskt för att driva på utvecklingen mot mindre miljöbelastande sjöfart snabbare. Kombinationen av strängare utsläppsgränser tillsammans med incitament för miljöbesparande åtgärder är en förutsättning för en snabb are utveckling och där tror jag det kan göras en del mer vad gäller incitament för att göra det mer intressant att bedriva sjöfart i Sverige. Ytterligare jobba tillsammans med kunderna om vad de kan hjälpa till med inom miljöförbättrande åtgärder, samt utöka samarbetet med hamnarna för att förenkla och kostnadsreducera inkoppling av landströmsanslutning med mera. Vi bör i näringen jobba vidare med energi effektivisering samt fortsätta utveckla nya miljövänliga fartyg tillsammans med varv, motortillverkare och underleverantörer.

13 Framtidens transportnav Thunbolaget har utvecklat ett fartyg som är anpassat till EU:s Inland Water Ways regler och som drivs på LNG eller biogas. Låt oss presentera: -FRAMTIDENS SJÖFART PÅ GÖTA ÄLV & VÄNERN Nu bygger vi södra Sveriges största logistik- och industripark, Dryport Skåne / Hässleholm Nord. Läget är unikt, vid södra stambanan med fem anslutande tågbanor och snabba förbindelser till sydsveriges viktigaste hamnar, huvdvägar och flygplatser. 120 hektar mark omvandlas till ett toppmodernt transportnav. Här kommer gods från järnvägen, sjön och vägen mötas för ett effektivt och smidigt transportflöde. Mer information: För mer information om Dryport Skåne / Hässleholm Nord: Hässleholms kommun > Näringslivsstaben: naringsliv@hassleholm.se eller Johan Ericsson > projektledare utveckling och etablering: johan.ericsson@hassleholm.se Kontaktperson: Henrik Källsson henrik.kallsson@thun.se Tel: Erik Thun AB Box Lidköping Västra Götalands län Sverige Hässleholm nästa. Miljösmarta tankfartyg för Göteborgs hamn med fokus på hög säkerhet Våra fartyg är utrustade med svenska Volvo Penta motorer som drivs av lågsvavlig diesel för minsta möjliga CO2 samt NOX utsläpp Inkoppling av landström för minimalt utsläpp samt låg bullernivå i hamnen Vattensmorda propellerhylsor för undvikande av ev. oljeläckage Dubbla roder och propellrar för högsta möjliga säkerhet Fortöpande utbildning av personal för hantering av första hjälpen vid ev. oljespill Våra fartyg är utrustade med fasta oljelänsar för o akter M/S Pallas M/S Pallas Grace Morgondagens kusttanker levereras 2013, läs mer på vår hemsida! M/S Pallas Glory

14 14 SEPTEMBER 2012 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT Pär Wetterlöf Om Pär: Pär Wetterlöf är produktchef för Supply Chain Management på Aptean (i Sverige tidigare Industri-Matematik), och har 20 års erfarenhet av utveckling och införande av it-lösningar för logistik. Pär är teknologie licentiat från Linköpings Tekniska Högskola. TILLVERKNINGSLOGISTIK FOTO: RUNE HODELL MISSA INTE! FOTO: THINKSTOCK Har du märkt att du har mer makt och mer inflytande? Inte det!? Men faktum är att du får bättre och bättre tillgång på data som kan ge kunskap. Och kunskap är makt. Som konsumenter kan du och jag använda den för att ställa högre krav på information och tillgänglighet. Kräv nätverkande på alla plan V ia internet och smartphones tar vi reda på vad en produkt kostar, vad andra tycker om den, vilken modell som är bäst, leverantörens rykte och hur vi får tag på den. Vad har det att göra med hamnar och transport infrastruktur? Jag kommer tillbaka till det. Under många år har tillverkning flyttats till lågkostnadsländer för att vinna kostnadsfördelar. Det har drivit på vår import av varor, samtidigt har vår exportindustri försvarat sin position ganska väl. Vad kommer att hända framåt? Kommer varuexporten att minska och importen öka ännu mer? Eller kommer miljökrav och regleringar att ändra spelreglerna? USA svettas Som logistiker måste vi ifrågasätta upplägg som bygger på att enbart optimera tillverkningskostnader. Att få en produkt på bordet handlar om totalkostnaden inklusive utveckling, design, paketering, transport och hantering. Plus riskkostnader som är svårare att kalkylera naturkatastrofer, politiska oroshärdar, risk för stöld av intellektuella rättigheter. Om nu inte den långa ledtiden är osäkerhet nog. USA svettas efter att amerikanska företag lagt mer och mer av sin tillverkning utomlands. Varor som sedan importeras och orsakar ett gigantiskt underskott i handelsbalansen. Samtidigt utvecklas Kina till att bli lika mycket konsumtions- som produktionsland. Sprida risker Jag ska inte säga att vi är på väg mot mer lokal tillverkning igen, men en tydlig trend är att företag bygger in mer flexibilitet och att myndigheter använder olika incitament (jo, miljöavgifter är ett sådant) för att motverka ensidig centralisering. En tydlig trend är att ledande företag knyter ihop sin globala logistik via ett antal logistiknav, som kopplas mot den lokala närvaron. Detta för att snabbare styra om flöden och tillverkning och bättre matcha tillgång mot efterfrågan. Ikea har i många år arbetat så för att sprida risker och minska kostnader. Åter till oss konsumenter; det är vi som sätter villkoren för logistiksystemen. Det är vår kunskap som driver kraven att vi vill köpa produkter var som helst och inte betala överpriser. Företag med bäst erbjudande vinner men inte bara rätt produkt på rätt plats till rätt pris och kvalitet, utan även med rätt information om allt från ursprung till miljömärkning. Med flexibilitet ökar komplexiteten - fler parter behöver samverka för att kedjan ska fungera. Nyckeln till vår egen framgång är att vara ledande på bra infrastrukturer som passar in i de globala systemen. Transparent leveranskedja Hamnarna är logistiknav som behöver fortsätta utvecklas, men lika viktigt är informationsflöden som gör leveranskedjan transparent. Våra kunder inom grossist- och detaljhandel söker hela tiden bättre kontroll och styrning av sina flöden. Alla aktörer transportköpare, logistikpartners, transportföretag, hamnar och terminaler behöver bli bättre på att automatisera utbytet av information om prognoser, order, leveranser och status med sina kunder och underleverantörer. Och det är du och jag som kräver det. Sjötransporter i samspel med andra transportslag är viktigt och ett sätt att utnyttja transports lagen på optimalt sätt. Sjöfartsforum har tagit fram ett dokument om konkurrensvillkor samt att Sverige ska utarbeta en nationell maritim strategi, som heter Vision och strategi för det svenska maritima klustret. Transport 2030 Ett projekt inom IVA, Ingenjörsvetenskapsakademin, om utveckling av det svenska och europeiska transportsystemet. Läs mer på: Källa: maritimeforum.se VEDRANA HUBANIC Spara bränsle, minska slitage, höj kapaciteten och öka kontrollen! Skog & Lantbruk Återvinning & Entreprenad Vägningshastighet: 1-20 km/h Noggrannhetsklass: enl. OIML R134 Vågplattans längd: 3,5 m eller 4,5 m Vågterminalen flyttar in i hytten! Använd din smartphone oavsett märke för att registrera vägningar och hantera data på ett kostnadseffektivt sätt med minimerade investeringskostnader. Kontakta oss för info och demo! Utvecklat, byggt och monterat i Sverige facebook.com/viktorvag Plastgatan 12 B Lidköping